Prevent the first fall! Förebygg det första fallet!

Förebygg det första fallet!

En litteraturöversikt

Prevent the first fall!

A literature review

Carina Vestin

Eleonor Östling

Examensarbete med inriktning distriktsvård Huvudområde: Omvårdnad, avancerad nivå Högskolepoäng: 15 hp

Termin/år: VT/HT 19 Handledare: Ulla Näppä

Examinator: Ingegerd Hildingsson Kurskod/registreringsnummer: OM090A

Abstrakt

Bakgrund: Distriktssköterskan möter i sitt arbete ofta en åldrande befolkning i deras hem, och ska arbeta för att främja deras trygghet och välbefinnande. Fall hos äldre personer är ett stort folkhälsoproblem då skadorna ofta blir stora och rehabiliteringen omfattande.

Distriktssköterskan är en nyckelperson i fallpreventionsarbetet och ska arbeta med en helhetssyn kring den äldre personen, när omvårdnadsåtgärder sätts in för att förebygga fall. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva

omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utfördes, baserad på 14 vetenskapliga artiklar med både kvantitativt- och kvalitativt innehåll. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl, Psykinfo och Pubmed, och

kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Resultat: Tre kategorier framkom; fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram, fallriskutredning och samverkan, samt utbildning leder till välbefinnande. Diskussion: I resultatet framkom att distriktssköterskan bör

samverka med andra yrkesprofessioner inom vårdteamet för att informera och utbilda äldre personer om fallrisker. Riskbedömningsinstrument var ett bra screeningverkyg. Resultatet diskuterades med stöd av Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att distriktssköterskans olika fallpreventiva

omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer och det viktigaste är att förebygga det första fallet.

Abstract

Background: In her work, the district nurse often meets an aging population in their homes where she should work for the improvement of their safety and well-being. Fall accidents of elderly people form a major public health problem as injuries often are complicated and rehabilitation is extensive. The district nurse is a key person in fall-prevention and should work with a holistic view of the older person, in situations where care measures are taken to prevent falls. The purpose of this study is to describe the district nurse's fall preventative care measures in the homes of older people. Method: A literature review based on an inductive approach was conducted, comprising 14 scientific articles with both quantitative and qualitative content. The articles were found in the databases Cinahl, Psykinfo and Pubmed, and were quality assured using a review template from the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services (SBU). Results: Three categories emerged: Fall-related injuries can be reduced with fall prevention programs, fall risk assessment and cooperation, and how education leads to well-being. Discussion: The result indicates that the district nurse should work with other occupational professionals within the health care team to inform and educate older people about fall risks. Risk assessment methods proved to be a good tool for screening. The result was discussed with the support of “Katie Eriksson's nursing theory” on the idea of care. Conclusion: This literature review showed that the district nurse's various fall preventative care measures successfully prevent fall accidents of elderly people, and that preventing the first fall is most important.

Begrepp:

I föreliggande litteraturöversikt benämns hemmet som ordinärt eller särskilt boende.

Med äldre personer avses personer som är 65 år och äldre.

Innehåll

Inklusions- och exklusionskriterier ... 5

Litteratursökning ... 5

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning ... 7

Analys ... 8

Etiska överväganden ... 9

Resultat ... 9

Fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram ... 10

Konsekvenser av- och orsaker till fall ... 10

Ökad medvetenhet när distriktssköterskan använde fallpreventionsprogram ... 10

Fallriskutredning och samverkan ... 12

Identifiera riskfaktorer i hälsostatus och boendemiljö ... 12

Teamarbete och strukturerad vårdprocess ... 13

Utbildning leder till välbefinnande ... 14

Undervisning ökar självständighet, trygghet och värdighet. ... 14

Inledning

Fallolyckor med efterföljande personligt lidande hos den äldre befolkningen, är ett stort folkhälsoproblem både i Sverige och globalt. Valet att i föreliggande litteraturöversikt fokusera på personer som är 65 år eller äldre, relaterat till fallprevention, utgick från att äldre personer statistiskt sett har större risk för fall. Äldre personer är de som distriktssköterskan i kommunal hemsjukvård oftast möter i sitt arbete.

Bakgrund

Antalet äldre personer ökar i världen. Den äldre generationen är sårbar och därför finns en allmän oro för dessa personer. Åldrande leder till förlust av hälsa och självständighet (Araújo Gomes & Leite Funchal Camacho, 2017). Enligt Socialtjänstlagen [SoL] (2001:453, 5 kap 4§) ska äldre personer få känna välbefinnande och leva ett värdigt liv, de ska även ha möjlighet att bo och leva självständigt under förhållanden som är trygga. Enligt SoL ska kommunen erbjuda särskilda boendeformer för omvårdnad och service för de äldre personer som är i behov av särskilt stöd i vardagen (ibid.). Socialnämnden ska arbeta för att äldre personer ska få bra bostäder. Den äldre ska ges möjlighet att påverka hur och när stöd och hjälp i hemmet ska ges. Det ska också finnas möjlighet för de äldre personerna att ha gemenskap med andra och få vara aktiva (ibid.).

Det innebär att äldre personer blir mer rädd att falla, förlorar förtroendet för den egna fysiska förmågan och blir rädd att förlora sitt oberoende (van Leuven, 2010). SKL (2019 s.19) menar att äldre oftare drabbas av fallskador och att detta leder till försämrad livskvalitet, förlorad självständighet och dödsfall. Fall är därför ett stort folkhälsoproblem,

konsekvenserna blir ofta svåra när äldre personer fallit och rehabiliteringen blir lång (SKL, 2018).

Inredning och hemmiljö i kombination med balansproblem, gångsvårigheter, samt nedsatt förmåga till avståndsbedömning utgör risker för fall (Fonad, Wallin, Winblad, Emami, & Sandmark, 2008). Fysisk aktivitet stärker muskler och för äldre kan det minska risk för fall (Araújo Gomes & Leite Funchal Camacho, 2017). Dagligt användande av vissa läkemedel som exempelvis psykofarmaka kan vara en bidragande orsak till fallbenägenhet och fall (Fonad, Burnard, & Emami, 2008; Fonad, Emami, Wahlin, Winblad, Sandmark, 2009). En tidig fallriskbedömning bör göras för äldre personer, för att minska risk för fall som i sin tur kan leda till allvarliga konsekvenser med lång rehabilitering (SKL, 2018). Vidare kan en begränsad förskrivning av psykotropa läkemedel bidra till minskad fallrisk (van Leuven, 2010).

och kan arbeta inom hemsjukvård, vilket bland annat innebär att möta en åldrande befolkning som kan ha ett ökande behov av vård i hemmet (ibid.). Katie Eriksson (2018) beskriver i sin omvårdnadsteori hur människan av naturen är vårdande och vill ta hand om andra människor. Under tidens gång har detta utvecklats till ett yrkesmässigt vårdande som är kärnan i distriktssköterskans omvårdnadsarbete (s. 237, 297). Distriktssköterskan är ofta den äldre personens fasta vårdkontakt och är den person som bör se till den äldres behov av säkerhet och trygghet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2019). Vårdsubstansen beskrivs i Katie Erikssons omvårdnadsteori om vårdandets idé (2018, s. 245–247) som att ansa, leka och lära. Ordet vårda betyder bry sig om, ansvara för, skydda, ansa och sköta om. En primär del i vårdandet utgörs av ansning/omvårdnad, det är ett nedärvt beteendemönster som finns hos människan(ibid.). Det innebär att människan kan känna igen sig själv i andra, och mår själv bra när andra mår bra. Men lider av att se andra människor fara illa och vill gärna minska den andres lidande, vilket menas att människan har vårdandet naturligt(ibid.). Inlärning såväl som lek har nära samband med varandra och främjar social kompetens och

sammanhållning. Relationer och tillit utvecklas genom lek. Småprat som uppstår, kan knyta samman medlemmar i en grupp. Genom småpratet kan information både delges och

snappas upp, vilket är en del av lärandet (ibid.). Kärnan i vårdandet kan därför sägas utgöras av ansning, leka och lära. För att kunna utföra vård bör vi reflektera över den enskildes situation för att veta vart vi ska börja gripa in. Genom reflektion kan vårdaren avgöra var ansning, lekande och lärande ska börja. Det är viktigt att kunna uppfatta de olika uttryck av hinder för hälsa hos patienten relaterat till de olika dimensionerna av ansning, lekande och lärande (ibid.).

Distriktssköterskan är en nyckelperson, i arbetet med den äldre personen i dennes hem. I mötet med den äldre personen har distriktssköterskan en helhetssyn och ansvarar genom telefonkontakt och hembesök för att kontinuiteten i vården upprätthålls. När hen ansvarar för bedömningar och uppföljningar av äldre personer efter hemkomst från sjukhusvård, minskar antalet återinläggningar (Soares, Jacobs, Laugaland, Aase & Barach, 2012). Distriktssköterskan har genom sin profession kunskap att arbeta utifrån ett holistiskt

ställer det antagandet mot helhetsbilden. Utifrån den hypotesen gör distriktssköterskan en handling/åtgärd. När distriktssköterskan inte arbetar med helhetsperspektivet i fokus, har hon inte heller reflekterat över dimensionerna kropp, själ och ande (Eriksson, 2018, s. 290, 296). Fallprevention är alla åtgärder, processer och rutiner som leder till att man kan

förebygga fall (SKL, 2011, s. 3). När det i fallpreventivt syfte utförs strukturerad screening för fallrisker i den äldre personens hem, ökar chanserna att hitta riskerna och göra en åtgärd (Wenger et al., 2009). Eriksson (2018, s. 294–295, 299) beskriver hur vårdens strävan är att individen själv ska vara delaktig i främjandet av sin egen hälsa och motverka ohälsa. Orsaker till ohälsa kan finnas i individens omgivande miljö och distriktssköterskans

omvårdnadsåtgärder får då inriktas på att påverka individens syn på den ohälsosamma miljön och möjlighet till förändring av densamma. En del av distriktssköterskans patientnära omvårdnad innebär att lära ut och ge råd om lämpliga kläder, skor och hur man undviker riskmoment i boendemiljön för att undvika skador.

Problemformulering

Tidigare forskning har visat att fall och fallskador är ett vanligt problem för äldre personer. Fall leder till fysiska och psykiska konsekvenser hos den enskilde individen och ibland även till dödsfall. Fallskador kostar samhället och sjukvården stora summor varje år. Det saknas kunskap om fallrisker för äldre personer i ordinärt boende som har hemsjukvård. I

distriktssköterskans arbete ingår ett ansvar för att tillhandahålla en god, säker och evidensbaserad vård vilket bland annat innefattar att arbeta vårdpreventivt.

Distriktssköterskan möter ofta äldre personer som varit med om fallolyckor i sina hem. Dessa personer kan ha rädsla för att falla igen, vilket i sin tur kan leda till sviktande självförtroende, begränsning i fysisk aktivitet, depression, samt social isolering. Ett

Syfte

Syftet var att beskriva distriktssköterskans fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i äldre personers hem.

Metod

Design

För att få en överblick över kunskapsläget av befintlig forskning inom ämnet gjordesen litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga originalartiklar ingår. Polit och Beck (2017, s. 88) beskriver att en litteraturöversikt är ett fristående arbete för att skapa kunskap om det valda ämnet, eller att få en överblick över forskningsläget inför en kommande studie.

Litteraturöversikten har en induktiv ansats, vilket innebär att olika mönster och samband mellan fenomen har observerats. Polit och Beck (2017, s. 81) menar att observationer med en induktiv ansats ska baseras på förutsägelser och en viktig källa för detta är de kliniska erfarenheterna.

Inklusions- och exklusionskriterier

Studiens inklusionskriterier var att artiklarna skulle handla om distriktssköterskans omvårdnadsarbete, fallprevention, äldre personers hem. De valda artiklarna skulle vara vetenskapliga originalartiklar publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter, publicerade de senaste tio åren, skrivna på engelska eller svenska samt handla om äldre människor. Vidare skulle de valda artiklarna hålla en medelhög till hög kvalitet vid kvalitetsgranskning samt innehålla ett etiskt resonemang. Artiklar som handlade om sjukhusmiljö, utgick från hypotetiska fall eller där nya riskbedömningsinstrument skulle implementeras och

utvärderas exkluderades. Enligt Polit och Beck (2017, s.250) används inklusions- och

exklusionskriterier för att begränsa sökningen och därmed få mer relevanta sökresultat som svarar mot syftet.

Litteratursökning

I databaserna Cumulative index to nursing and allied health literature (Cinahl), PubMed Medline och PsycINFO söktes vetenskapliga originalartiklar med sökord utifrån de

fallprevention, hem, distriktssköterska, omvårdnad och äldre. Sökningarna anpassades till aktuell databas och i samtliga databaser användes trunkering samt booelsk AND och OR. Sökningarna presenteras i tabell 1.

Tabell 1 Översikt av sökningar

Databas Datum

Sökord Avgränsningar Antal relevanta träffar Urval 1* Urval 2* Urval 3* Urval 4* Antal valda artiklar Cinahl with fulltext. 190917 (Fall prevention) AND home AND nurse AND (elderly or aged)

Full text, peer reviewed, 090101–190931, aged group 65+, english language, swedish language, human. 13 13 13 12 5 4 Cinahl with fulltext. 190927

Nurs* AND home AND (fall prevention) AND (elderly or aged)

65+, human, journal of clinical nursing Pubmed medline 190927

Nurse* AND home AND fall prevention AND (elderly or aged[MeSH]) Full text, 10 years, humans, english language, aged 65+ 44 31 (13) 23 (5) 11 (5) 2 (5) 1 (5) Pubmed medline 191001 aged[MeSH] AND nursing [MeSH]AND (fallprevention)AND home AND (district nurse OR community nurse) Full text, 10 years, humans, english language, swedish language, aged 65+, nursing journals 0 0 0 0 0 0 Pubmed medline 191001 (district nurse OR community nurse) AND nursing[MeSH] AND home AND (fallprevention) AND (elderly or aged[MeSH]) Full text, 10 years, humans, english language, swedish language, aged 65+, nursing journals 2 (2) 0 0 0 0 Cinahl with fulltext 191001 (district nurse OR community nurse) AND Nurs* AND home AND (fall prevention) AND (elderly or aged)

Full text, peer reviewed, 090101–190931, aged group 65+, english language, swedish language, human. 6 (6) 0 0 0 0 Cinahl with fulltext 191019 (MH”Community health nursing ”) AND nurs*AND home AND fall prevention AND (MH”aged”)

Full text, peer reviewed, 090101–191019, aged group 65+, english language, swedish language, human. 8 (8) 0 0 0 0 Manuell sökning 1 1 1 1 1 1

*Urval 1: artiklarnas titel lästes. *Urval 2: artiklarnas abstrakt lästes. *Urval 3: hela artikeln lästes. *Urval 4: artiklarna kvalitetsgranskades.

(x) -Siffran i parentesen anger antalet dubbletter.

Urval, relevansbedömning och kvalitetsgranskning

2014a) eller mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier (SBU, 2014b) och de kvalitativa artiklarna enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik(SBU, 2014c). De mixade studierna kvalitetsgranskades enligt mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier (SBU, 2014a). Kvalitetsgranskningen genererade i att 2 artiklar exkluderades, då de inte höll den kvalitet som efterfrågades eller saknade ett etiskt resonemang. Slutligen inkluderades 14 artiklar i studiens resultat, se bilaga 1 tabell 2.

I en litteraturöversikt bör originalartiklar granskas utifrån ett bedömningsverktyg för att kunna bestämma hur stor trovärdighet och kvalitet artikeln har. Bedömningen av kvalitet kan variera beroende på vilket bedömningsverktyg som väljs men också beroende på vem som utför bedömningen. I en litteraturöversikt bör de artiklar som har hög kvalitet ges mer utrymme i resultatet jämfört med de artiklar som har lägre kvalitet (Polit & Beck, 2017, s. 652).

Analys

Polit och Beck (2017, s. 530) anser att den process som innebär att data hämtas in, organiseras, struktureras och analyseras leder till att relevanta teman uppstår är en

innehållsanalys. De betonar att det inte finns några generella regler om tillvägagångssättet, utan det blir istället en utmaning för forskaren att uttrycka hur man gått tillväga.

I föreliggande studie har manifest innehållsanalys använts utifrån Graneheim och Lundman (2004). De artiklar som valts till resultatet lästes flertalet tillfällen först var och en för sig och sedan båda tillsammans, för att få en djupare förståelse för artikelns innehåll. Innehållet diskuterades och reflekterades sedan gemensamt tills enighet uppstod. Därefter

identifierades meningsenheter som svarade mot litteraturöversiktens syfte.

och utifrån detta kunde 3 kategorier identifieras. Vidare lästes textmaterialet igenom flertalet tillfällen för att få en känsla av helhet i texten. Därefter lyftes meningar som är väsentliga för studiens syfte fram och komprimerades till meningsbärande enheter, som sedan kodades och grupperades i kategorier som återgav kärnan i budskapet, se figur 1.

Meningsbärande enhet

Kondenserad meningsenhet

Kod Underkategori Kategori

”Person risk factors such psychological or psychological changes were described as a major contributor to falls experienced by nursing home residents”. (Hill et al., 2009). Riskfaktorer som fysiska och psykiska förändringar kan vara bidragande orsak till fall. Hälsostatus. Identifiera riskfaktorer i hälsostatus och boendemiljö. Fallriskutredning och samverkan. ”Veritable interests of seniors related to their participation were the recomendation of the GP or HCN, the recognition of risk for falling and their interest in the degree of the personal risk of falling”

(Amacher et al, 2016).

När distriktssköterskor rekommenderade de äldre att delta i fallpreventionsprogram blev deltagandet ofta stort, de äldre förstod då sin egen risk att falla. Utbildning/ medvetandegöra. Undervisning ökar självständighet, trygghet och värdighet. Utbildning leder till välbefinnande.

Figur 1. Exempel på analysförfarande

Etiska överväganden

De studier som valts ut för föreliggande litteraturöversikt är samtliga godkända av etiska kommittéer alternativt av granskningsnämnder. Allt resultat som framkom i

analysprocessen har redovisats, ingen fakta har uteslutits eller förvrängts.

Studierna som valts översattes noggrant från engelska till svenska med syfte att inte felaktigt återge resultatet. Enligt Polit och Beck (2017, s. 154–155) bör studier väljas utifrån om de haft etiska överväganden och /eller fått godkännande av en etisk kommitté.

Resultat

artiklar, där en ingår i både kvantitativ och kvalitativ del, en ingår i enbart kvantitativ del och en ingår i kvalitativ del. Artiklarna kommer från Australien, Kanada, Nederländerna, Norge, Schweiz, Sverige, Sydamerika, Thailand, Turkiet, Tyskland och USA. Efter analys av texterna framkom 3 kategorier och 5 underkategorier, vilka redovisas nedan i figur 2 och figur 4. De kvantitativa- och kvalitativa delarna i resultatet redovisas var för sig, med början i den kvantitativa delen, se figur 2.

Kategori

Fallrelaterade skador kan minskas med

fallpreventionsprogram

Konsekvenser av- och orsaker till fall

Ökad medvetenhet när distriktssköterskan använde fallpreventionsprogram

Figur 2 Översikt över kategori och underkategorier för kvantitativt resultat.

Exempel på utfall av fallpreventiva omvårdnadsåtgärder i de kvantitativa artiklarna redovisas i figur 3.

Fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram

Konsekvenser av- och orsaker till fall

1753 personer av 21 000 äldre personer ådrog sig skador under ett år enligt en studie vid en större region i Sverige. Sammanlagt uppgick kostnaderna för vården av dessa personer till 120 miljoner kronor. 80% (n= 1400) av skadorna var orsakade av fall. Antal skador ökade med stigande ålder. 42% (n= 733) skadades så allvarligt att de behövde sjukhusvård och 10 personer avled på sjukhus av sina skador (Saveman & Björnstig, 2011). Det fanns ett

signifikant samband mellan multisjuklighet-, viktnedgång-, daglig smärta-, kognitiv svikt-, användandet av antidepressiva läkemedel-, eller cancersjukdom- och risk för fall (n= 9481) (p <0,003) (Spoelstra et al., 2013).

Ökad medvetenhet när distriktssköterskan använde fallpreventionsprogram

(Amacher et al., 2016). Riskbedömningsinstrument för att screena för fallrisker var

användbara verktyg i distriktssköterskans arbete, många fallhändelser gick att förebygga men alla fall kunde inte förutses (ibid.) och Lannering et al. (2016) påvisade liknande resultat i sin studie (n=331). Distriktssköterskor gav fallförebyggande utbildningar för äldre personer i deras hem (Amacher et al., 2016; Dorresteijn et al., 2016; Markle- Reid et al., 2013; Uymaz & Nahcivan, 2016) med hjälp av kognitivt beteendeprogram (Dorresteijn et al., 2016), genom extra hemsjukvårdsinsatser (Markle- Reid et al., 2013) och information- och utbildning om läkemedel (Uymaz & Nahcivan, 2016) och 5-6 månader efter utbildningens start kunde man se att antal fall minskat ( Dorresteijn et al., 2016; Markle- Reid et al., 2013; Uymaz &

Nahcivan, 2016). Författare (antal deltagare)

Fallprevention Utfall Signifikans

Dorresteijn et al. (2016) (n= 389) Fallpreventiv utbildning i hemmet av distriktssköterskor Utbildning i

hemmamiljö ledde till minskat antal fall.

p = 0.01 Markle-Reid, Browne och Gafni (2013) (n= 109) Extra fallpreventions-insatser i hemmet av distriktssköterska

Insats ledde till minskat antal fall

p= 0.03

Uymaz och Nahcivan, (2016) (n=46) Fallförebyggande utbildningsprogram med medicinsk rådgivning, informationsbroschyr och informationsfilm Utbildningsprogrammet medförde att antal fall minskade

p= 0.028

Figur 3 Exempel på utfall av fallpreventiva insatser

Ökad medvetenhet om fallförebyggande åtgärder resulterade i att de äldre kände mindre oro för att falla (Dorresteijn et al., 2016; Markle- Reid et al., 2013) och det resulterade även i att de äldre deltog i fler aktiviteter efter 5 månader (p= 0,001) och 12 månader (p= 0,001) (Dorresteijn et al., 2016). Läkemedel kunde vara en bidragande faktor till fall (Saveman & Björnstig, 2011). De äldre personer som fått information och utbildning av distriktssköterskor om läkemedel, visade efter 6 månader signifikant förbättring av sina kunskaper om

Fallriskutredning och samverkan

Kategorier Underkategorier

Fallriskutredning och samverkan

Identifiera riskfaktorer i hälsostatus och boendemiljö

Teamarbete och strukturerad vårdprocess

Utbildning leder till välbefinnande Undervisning ökar självständighet,

trygghet och värdighet

Figur 4 Översikt över kategorier och underkategorier för kvalitativt resultat.

Identifiera riskfaktorer i hälsostatus och boendemiljö

Fallpreventivt arbete var en del av distriktssköterskornas arbetsuppgifter (Amacher et al., 2016; Berland, Gundersen, & Bentsen, 2012) och ofta fanns en medvetenhet hos

distriktssköterskorna vilket innebar en förmåga att tidigt upptäcka tecken som kunde leda till allvarliga händelser hos den äldre (Berland et al., 2012; Lannering, Ernsth Bravell, & Johansson, 2017). Åldersrelaterade och sjukdomsspecifika symtom, exempelvis

Distriktssköterskan identifierade riskfaktorer i boendemiljön under sina hembesök (Amacher et al., 2016; Jitramontree et al., 2015; Clancy & Mahler, 2016) och fokus på fallprevention blev extra viktigt när miljöfaktorer hade identifierats hos äldre med ökad risk för fall (Amacher et al., 2016; Berland et al., 2012). Några av de riskmoment som identifierades var när saker förvarades där passage skulle ske, klivande på stolar eller olämpliga skor (Clancy & Mahler, 2016; Jitramontree et al., 2015). Extra stor risk för fall utgjorde toalettbesök eller att sträcka sig efter något utom räckhåll (Hill et al., 2009; Jitramontree, et al., 2015). De råd som

distriktssköterskan gav vid hembesök rörde bland annat belysning, hala golv, mattor, samt att hålla fria ytor där man skulle gå (Jitramontree et al., 2015; Lannering et al., 2017).

Riskfaktorer som uppmärksammades var när de äldre använde utrustning för annat än vad som ursprungligen var syftet, exempelvis när sängbord användes som gånghjälpmedel i stället för rollator eller när medicinteknisk utrustning skulle placeras i hemmet (Hill et al., 2009). Även i bostäder byggda- och avsedda för äldre personer kunde bostadsmiljön utgöra en fallrisk. Vid nybyggnationer hade inte hänsyn tagits till användandet av lämpliga

material för golvytor, otillräcklig belysning samt olämpligt planerad boyta.

Distriktssköterskorna behövde då utföra fallpreventionsarbete även där byggnaden skulle vara utformad enligt äldre personers behov (ibid.).

Teamarbete och strukturerad vårdprocess

När distriktssköterskan samarbetade med vårdteamet gav det ett stort utbyte av kunskap. Genom att ha ett gemensamt mål med omvårdnadsåtgärden möjliggjordes ett strukturerat teamarbete (Lannering et al., 2017) och minskade antalet fallolyckor (Hill et al., 2009). Under diskussioner i teamet gällande fall lades oftast tyngdpunkten på skador, istället för

Med hjälp av strukturerade vårdprocesser som att riskbedömningsinstrument användes, kunde distriktssköterskorna säkerställa att varje enskild person bedömdes på liknande sätt, det fungerade som en checklista och tryggade att ingenting blev missat (Lannering et al., 2017). Den strukturerade vårdprocessen medförde även att uppföljningar av de

fallpreventiva åtgärderna blev gjorda och lade en god grund för dokumentation av de fallförebyggande omvårdnadsåtgärderna. Webbaserade riskbedömningsinstrument möjliggjorde att statistik var lättåtkomlig (ibid.). När riskbedömning utfördes tillsammans med andra yrkeskategorier inom vårdteamet gav det en bättre helhetsbedömning av den äldre personen. Något man påtalade för att få en komplett bedömning, var en screening av sömn- och alkoholvanor eller miljöfaktorer då dessa faktorer inte alltid ingick i

riskbedömningsinstrumenten (ibid.). Några sjuksköterskor menade att trots att en

fallriskbedömning gjorts och fallförebyggande åtgärder var utförda kunde fall ändå hända snabbt och plötsligt. Fall var mycket svåra att förhindra, men trots de beskrivna

svårigheterna så betonade distriktssköterskorna hur viktigt det fallpreventiva arbetet var (ibid.).

Utbildning leder till välbefinnande

Undervisning ökar självständighet, trygghet och värdighet.

För att kunna säkerställa en god vårdkvalitet behövde distriktssköterskans fokus vara på de äldres välbefinnande och värdighet när fallpreventiva omvårdnadsåtgärder skulle utföras (Lannering et al., 2017). Distriktssköterskorna såg många fördelar med fallförebyggande utbildningar för äldre, personerna blev uppmärksammade på sin egen risk att falla och hur detta kunde förebyggas (Amacher et al., 2016). Fallpreventiva omvårdnadsåtgärder kunde vara att informera och utbilda de äldre och deras närstående om de fallrisker som fanns i hemmet (Jitramontree et al., 2015; Schoberer, Eglseer, Halfens, & Lohrmann, 2018).

Distriktssköterskorna mötte många olika människor från olika kulturer och med olika språk. När man inte talade samma språk kunde vissa uttryck kring fallprevention vara svåra att förklara begripligt även via tolk (Haas, Mason, & Haines, 2014). Ett sätt att medvetandegöra var att utöver muntlig information även använda sig av enkla informationsfoldrar med bilder och text (Jitramontree et al., 2015; Schoberer et al., 2018) samt att visa

att gångförmågan förbättrades hos många äldre, vilket ledde till ökad trygghet och livskvalitet hos dessa personer. Några äldre vågade till och med gå ut på promenad ” I haven’t been out of the home for many years because of fear of falling. Now, I am confident with a cane and go out buying things I want from the shop close to my home” (Jitramontree et al., 2015 s 74). Den nära kontakt som distriktssköterskorna hade med de äldre personerna mynnade ofta ut i att de äldre kände förtroende för distriktssköterskorna och efterlevde de rekommendationer som gavs om bland annat fallprevention (Amacher et al., 2016;

Jitramontree et al., 2015) men trots det var det några som inte genomförde förändringar i sitt hem eller tog till sig av de allmänna råd som gavs (Amacher et al., 2016; Berland et al., 2012). De äldre ville fortsätta att känna sig självständiga (Hill et al., 2009; Lannering et al., 2017) vilket upplevdes som ett dilemma av distriktssköterskorna som ville skydda personerna från farliga fallrelaterade situationer, men då kunde de äldres valfrihet och oberoende istället påverkas negativt (Clancy & Mahler, 2016). Distriktssköterskorna upptäckte att när fallpreventionsutbildning genomfördes i form av gruppträffar för de äldre, så lärde deltagarna av varandras erfarenheter, ändrade succesivt sina beteenden och färre fall inträffade (Haas et al., 2014; Jitramontree et al., 2015). För att följa upp de fallpreventiva omvårdnadsåtgärderna kunde telefonkontakt vara ett bra alternativ för både

distriktssköterskan och den äldre personen. Det gav distriktssköterskan tillfälle att

ytterligare motivera den äldre personen till att bibehålla sina nya kunskaper för att förhindra fall, och telefonsamtalen bidrog därmed också till trygghet (Jitramontree et al., 2015). Ibland räckte dock inte sjuksköterskornas fallpreventiva omvårdnadsåtgärder till. Om en äldre person haft upprepade fall och kanske behövt uppsöka såväl primärvård som slutenvård kunde personen ibland uppleva sig otrygg i sin ordinära bostad. Sjuksköterskorna menade att då kunde en lösning för den äldre personen vara att flytta in på ett särskilt boende för att åter få känna sig trygg i sitt eget hem (Berland et al., 2012).

Diskussion

Metoddiskussion

Föreliggande litteraturöversikt ville undersöka hur distriktssköterskor arbetar med fallprevention för äldre personer i deras hem. I litteraturöversikten har både

yrkesverksamma funktionen, då det ibland förekommit att även sjuksköterskor deltagit i de olika studierna och fallpreventionsarbete kan ingå i såväl distriktssköterskans som

sjuksköterskans yrkesutövande. En litteraturöversikt valdes som metod, då det bedömdes vara relevant för att få svar på frågeställningen. För att inte förlora viktiga fakta användes både kvantitativa, kvalitativa och mixade originalartiklar och detta kan därför anses stärka föreliggande resultat. Något som försvårade arbetet med litteraturöversikten var att under sökprocessen skulle sökningarna i såväl Cinahl som Pubmed komma att generera olika antal träffar trots att samma sökord och begränsningar användes. Tidigare funna artiklar var inte sökbara i sökmotorn och detta kan antas ha begränsat litteraturöversikten något. Olika mot syftet svarande sökord användes i sökprocessen. När inga nya träffar uppstod utifrån sökningarna utan endast dubbletter framkom, hade datamättnad uppnåtts och all relevant data samlats in. Polit och Beck (2017, s. 497) menar att målet med litteratursökningen är att uppnå datamättnad och att inget nytt framkommer som kan tillföra något relevant till studien. Litteraturöversikten baseras på artiklar från hela världen vilket gav ett vidare perspektiv. Det framkom att distriktssköterskor och sjuksköterskor världen över arbetar fallpreventivt på liknande sätt som i Sverige. Resultaten som framkom var likvärdiga, vilket därför kan ses som en styrka för studien. Samtliga valda artiklar har lästs och granskats gemensamt samt diskuterats och reflekterats över innehållet för att säkerställa ett så tillitsfullt resultat som möjligt. Av de 14 inkluderade artiklar som granskats med hjälp av granskningsmallar från SBU bedömdes elva artiklarna uppnå hög kvalitet, vilket kan anses styrka litteraturöversikten. Tre artiklar bedömdes ha medelhög kvalitet men inkluderades då artiklarna tillförde något av vikt till litteraturöversikten. En begränsad erfarenhet av att använda granskningsmallarna, bidrog till att viss tolkningsfrihet använts. Detta kan anses vara en svaghet för litteraturöversikten. Litteraturöversikten baseras på innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) vilket innebär att både kvantitativa och kvalitativa artiklar kan ingå i arbetet.

Resultatdiskussion

”Fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram”, ”fallriskutredning och samverkan ” och ”utbildning leder till välbefinnande”.

I kategorin fallrelaterade skador kan minskas med fallpreventionsprogram framkom att åldrande, multisjuklighet och olämpliga läkemedel har samband med fallskador. Fallskador leder många gånger till sjukhusvård och ibland även till dödsfall. Kostnaden för fallrelaterade skador kostar samhället miljonbelopp under ett år. van Leuven (2010) menade att läkemedel olämpliga för äldre i hög grad kunde bidra till fallhändelser och Miu (2016) fann att hög ålder och fall, ofta orsakade fallskador som genererade sjukhusvård ibland med dödlig utgång. Även Kihlgren, Wimo och Mamhidir (2014) styrker att fall är den vanligaste orsaken för äldre att vårdas på sjukhus.

Presenterat resultat beskriver i kategorin fallriskutredning och samverkan att

distriktssköterskans fallpreventiva arbete ingår i de dagliga arbetsuppgifterna och en del av det är att identifiera riskfaktorer för fall i de äldres hem. Detta stöds av van Leuven (2010) som menar att i hemmiljön finns flertalet risker för fall i situationer med hala golv, trånga passager, dålig belysning eller mattor att snava i.

Resultatet visar att distriktssköterskor som omvårdnadsåtgärd kan använda ett

riskbedömningsinstrument för att påvisa risker för fall. Riskbedömningsinstrument kan screena för bland annat olämpliga läkemedel som den äldre använder, riskfaktorer i boendemiljön samt kroppsliga förändringar som följer med ökad ålder. Det menar även Edvinsson, Rahm, Trinks och Höglund (2015) som beskriver att i en strukturerad vårdprocess bör ett validerat riskbedömningsinstrument ingå då det möjliggör för ett systematiskt och standardiserat arbetssätt för förebyggande vård.

Resultatet påvisar att när distriktssköterskan samarbetar med andra yrkesprofessioner inom vården gällande fallprevention hos äldre, kan antalet fallolyckor minska, det upplevdes även att samarbetet utmynnade i stort kunskapsutbyte. Detta stöds av Merrett, Thomas, Stephens, Moghabghab & Gruneir (2011) som menade att ett samarbete mellan distriktssköterskor och annan legitimerad personal inom vården sammantaget gav bättre fallpreventiva

helhetssyn för den enskilde individen (ibid.). För att kunna sätta den äldre personen i fokus och få en helhetssyn kring individen så måste teamet (distriktssköterskan och andra

yrkesprofessioner inom vården) samarbeta för att nå ett gemensamt mål. Den äldre personen ska få delta i sin vård och beslut som fattas, hens egna resurser ska tillvaratas och

vårdteamet måste möta personen där hen befinner sig både själsligt och kroppsligt. I kategorin utbildning leder till välbefinnande belyses vikten av hur distriktssköterskor kan minska antalet fall, genom att informera och utbilda äldre personer inom fallprevention. De äldre personerna kunde med hjälp av distriktssköterskan tillämpa de nya kunskaperna om fallrisker i sina egna hem, och föll därför mer sällan. Kamei et al. (2015) och Haines et al. (2011) påvisade liknande resultat i studier där fallpreventiv utbildning till äldre genererade i minskat antal fall. Eriksson (2018, s. 263–266) beskriver att om man som människa ska kunna dela med sig behöver man uppleva sig själv som en helhet, ha en egen identitet och uppnått en inre mognad, vilket innebär att ha tilltro till sig själv och andra. Det yrkesmässiga

vårdandet grundar sig på vetenskapliga perspektiv inom vårdande vård och medicinsk vård. Vad som delas och när är beroende på situationen och innefattar att möta den andre personen i dennes livsrum. Man kan dela allt från livssituationer, upplevelser, tankar och känslor (ibid.). Att dela med sig kan innebära att distriktssköterskan lär ut fallförebyggande tankesätt och beroende på situation och individ anpassas lärandetillfället.

Resultatet visar att distriktssköterskor upplevde det som ett problem när ett fall inte benämndes som fall, exempelvis om den äldre hade glidit ned från sin säng utan att skada sig. Det hade kunnat leda till allvarliga konsekvenser och att förebygga ytterligare

fallhändelse är då svårt när distriktssköterskan inte har fått vetskap om händelsen. de Guzman et al. (2013) menar att det förekommer att äldre är oroliga att förlora sin

Slutsats

Det ovan beskrivna resultatet antyder att distriktssköterskans olika fallpreventiva

omvårdnadsåtgärder framgångsrikt förebygger fall hos äldre personer. Bland annat genom att distriktssköterskan tillsammans med vårdteamet kan identifiera riskfaktorer för fall hos äldre personer- och i deras omgivning. Något av det viktigaste är därför att identifiera de äldre personerna som har risk för fall redan innan det första fallet har inträffat. När den äldre personen medvetandegörs om de fallrisker som finns, kan den äldre också motiveras att själv ta ansvar och att göra förändringar i sin vardag för att förebygga fall. Utbildning inom fallprevention kan ges individuellt i det egna hemmet med hjälp av muntlig information, broschyrer och korta filmer. Att träffas i en fallpreventionsgrupp utanför hemmet kan också vara till fördel, då de äldre förutom distriktssköterskans och vårdteamets information kan ta del av varandras erfarenheter. Utbildning inom fallprevention ger den enskilde individen ökad trygghet, säkerhet och medvetenhet i vardagen.

Fortsatt forskning inom ämnet behövs för att undersöka hur distriktssköterskans rådgivande roll inom fallprevention kan stärkas och utvecklas ytterligare och hur

Referenser

*Inkluderade artiklar i resulatet

*Amacher, A., Nast, I., Zindel, B., Schmid, L., Krafft, V., & Niedermann, K. (2016).

Experiences of general practitioners, home care nurses, physiotherapists and seniors involved in a multidisciplinary home-based fall prevention programme: a mixed method study. Bio Med Central Health Services Research, 16(1), 1–8. doi: 10.1186/s12913-016-1719-5

Araújo Gomes, F., & Leite Funchal Camacho, A. C. (2017). Elderly and urban mobility: a reflective approach to nursing. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE,

11(12), 5066–5073. doi:10.5205/1981-8963-v11i12a23068p5066-5073-2017

*Berland, A., Gundersen, D., & Bentsen, S. (2012). Patient safety and falls: a qualitative study of home care nurses in Norway. Nursing & Health Sciences, 14(4), 452-457. doi:

10.11/j.1442-2018.2012.00701.x

*Clancy, A., & Mahler, M. (2016). Nursing staffs’ attentiveness to older adults falling in residential care – an interview study. Journal of Clinical Nursing, 25(9–10), 1405-1415. *Dorresteijn, T., Zijlstra, G., Ambergen, A., Delbaere, K., Vlaeyen, J., & Kempen, G. (2016).

Effectiveness of a home-based cognitive behavioral program to manage concerns about falls in community-dwelling, frail older people: Results of a randomized controlled trial. BMC Geriatrics, 16(2), 2. 1–11. doi 10.1186/s12877-015-0177-y

Edvinsson, J. J., Rahm, M., Trinks, A., & Höglund, P. (2015). Senior alert: a quality registry to support a standardized, structured, and systematic preventive care process for older adults. Quality Management in Health Care, 24(2), 96–101.

Eriksson, K. (2018). Vårdandets idé: Att vårda är att dela. I Vårdvetenskap: Vetenskapen om

vårdandet- om det tidlösa i tiden (s.263-266). Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2018). Vårdandets idé: Vårdandets idé och ursprung. I Vårdvetenskap:

Vetenskapen om vårdandet- om det tidlösa i tiden (s.237-239). Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2018). Vårdandets idé: Vårdandets olika former. I Vårdvetenskap: Vetenskapen om

vårdandet- om det tidlösa i tiden (s.294-304). Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2018). Vårdandets idé: Vårdsubstansen- att ansa, leka och lära. I Vårdvetenskap:

Vetenskapen om vårdandet- om det tidlösa i tiden (s.245-257). Stockholm: Liber.

Eriksson, K. (2018). Vårdandets idé: Yrkesmässig vård. I Vårdvetenskap: Vetenskapen om

vårdandet- om det tidlösa i tiden (s.289-293). Stockholm: Liber.

Fonad, E., Wahlin, T-B.R., Winblad, B., Emami, A. & Sandmark, H. (2008) Falls and fall risk among nursing home residents. Journal of Clinical Nursing, 17(1), s. 126-134.

doi:10.1111/j.1365-2702.2007.02005.x

Fonad, E., Emami, A., Wahlin, T., Winblad, B., & Sandmark, H. (2009). Falls in somatic and dementia wards at Community Care Units. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

23(1), 2-10.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education

Today, 24(2), 105–112. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Guzman, A. B. de., Garcia, J. M. G., Garcia, J. P. S. P., Garcia, M. B., German, R. T., Gerong, M. S. C., & Grajo, A. J. B. (2013). A multinomial regression model of risk for falls (RFF) factors among filipino elderly in a community setting. Educational Gerontology,

39(9), 669–683. doi:10.1080/03601277.2012.661338

*Haas, R., Mason, W., & Haines, T. (2014). Difficulties experienced in setting and achieving goals by participants of a falls prevention programme: A mixed-methods evaluation. Physiotherapy Canada. Physiotherapie Canada, 66(4), 413-422.

Haines, TP., Hill, AM., Hill, KD., McPhail, S., Oliver, D., Brauer, S., … Beer, C. (2011). Patient education to prevent falls among older hospital inpatients: a randomized controlled trial. Archives of Internal Medicine, 171(6), 516–524. doi:10.1001/archinternmed.2010.444 *Hill, E., Nguyen, T., Shaha, M., Wenzel, J., Deforge, B., & Spellbring, A. (2009).

Person-environment interactions contributing to nursing home resident falls. Research in

Gerontological Nursing, 2(4), 287-96.

*Jitramontree, N., Chatchaisucha, S., Thaweeboon, T., Kutintara, B., & Intanasak, S. (2015). Action research development of a fall prevention program for thai community-dwelling older persons. Pacific Rim International Journal of Nursing Research, 19(1), 69– 78.

Kamei, T., Kajii, F., Yamamoto, Y., Irie, Y., Kozakai, R., Sugimoto, T., … Niino, N. (2015). Effectiveness of a home hazard modification program for reducing falls in urban community-dwelling older adults: A randomized controlled trial. Japan Journal of

Nursing Science, 12(3), 184–197. doi:/10.1111/jjns.12059

Kihlgren, A., Wimo, A., & Mamhidir, A. (2014). Older patients referred by community nurses to emergency departments – a descriptive cross‐sectional follow‐up study in a

Swedish context. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28(1), 97-103.

*Lannering, C., Ernsth Bravell, M., Midlöv, P., Östgren, C., & Mölstad, S. (2016). Factors related to falls, weight‐loss and pressure ulcers – more insight in risk assessment among nursing home residents. Journal of Clinical Nursing, 25(7–8), 940–950. Leuven, K. van. (2010). Psychotropic medications and falls in older adults. Journal of

psychosocial nursing 48(9) 35–43. doi: 10.3928/02793695-2100730-01

*Markle-Reid, M., Browne, G., & Gafni, A. (2013). Nurse-led health promotion interventions improve quality of life in frail older home care clients: lessons learned from three randomized trials in Ontario, Canada. Journal of Evaluation in Clinical Practice, 19(1), 118-131.

Merrett, A., Thomas, P., Stephens, A., Moghabghab, R., & Gruneir, M. (2011). A collaborative approach to fall prevention. The Canadian Nurse, 107(8), 24–29.

Miu, J. (2016). Profile of fall injury in the New South Wales older adult population.

Australasian emergency nursing journal, 19(4),179–185.

Möller Olsson, U. (2014). Falls and dizziness in frail older people: Predictors, experiences and the

effects of a case management intervention. (Doktorsavhandling, Lunds universitet,

Medicinska fakulteten). Från

https://portal.research.lu.se/ws/files/3973934/4646196.pdf

Polit, D. F., & Beck, C. T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing

practice. Philadelphia: J B Lippincott.

*Saveman, B-I., & Björnstig, U. (2011). Unintentional injuries among older adults in northern Sweden –a one-year population-based study. Scandinavian Journal of Caring Sciences,

25(1),185–193 doi: 10.1111/j.1471-6712.2010.00810.x

*Schoberer, D., Eglseer, D., Halfens, R., & Lohrmann, C. (2018). Development and evaluation of brochures for fall prevention education created to empower nursing home

residents and family members. International Journal of Older People Nursing, 13(2) SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659

SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30 Soares, M. M., Jacobs, K., Laugaland, K., Aase, K., & Barach, P. (2012). Interventions to

*Spoelstra, S.L., Given, B.A., Schutte, D.L., Sikorskii, A., You, M., & Given, C.W.(2013). Do older adults with cancer fall more often? a comparative analysis of falls in those with and without cancer. Oncology Nursing Forum, 40(2), E69-E78.

Svensk Sjuksköterskeförening. (2019). Kompetensbeskrivning för Distriktssköterskor. Hämtad 28 oktober, 2019, från Svensk Sjuksköterskeförening, https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och-riktlinjer/Distriktsskoterska/ Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Fall och fallskador- åtgärder för att förebygga.

Hämtad 28 oktober, 2019, från Sveriges Kommuner och Landsting,

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/fall-och-fallskador-atgarder-for-att-forebygga.html Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Fall och fallskador. Hämtad 28 oktober, 2019, från

Sveriges Kommuner och Landsting

https://skl.se/halsasjukvard/patientsakerhet/riskomraden/riskomraden/fallochfallska dor.618.html

Sveriges Kommuner och Landsting. (2019). Hälso- och sjukvårdsrapporten 2019. Hämtad 28 oktober, 2019, från Sveriges Kommuner och Landsting,

https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/halso-och-sjukvardsrapporten-2019-2.html

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014a). Mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier. Hämtad 23 september, 2019, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_observationsstudier.pdf

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014b). Mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier. Hämtad 23 september, 2019, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering,

https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_randomiserade_studier.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2014c). Mall för kvalitetsgranskning

av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser. Hämtad 29 september, 2019, från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_kvalitativ_forskningsmetodik. pdf

*Uymaz, P. E., & Nahcivan, N. O. (2016). Evaluation of a nurse-led fall prevention education program in turkish nursing home residents. Educational Gerontology, 42(5), 299–309. doi: 10.1080/03601277.2015.1109403

Bilaga 1

Tabell 2 Översikt av inkluderade artiklar

Författare Årtal Land

Studiens syfte Typ av studie Deltagare (Bortfall) Data-insamling Analys Huvudresult at Kvalitet Amacher et al. (2016) Schweiz Utreda äldres, husläkares, distriktssköterskors och fysioterapeuters erfarenheter av- samt identifiera och analysera vad som kan underlätta och försvåra Fallpreventions-program. Mixad studie, Äldre personer 32 (15) Husläkare 40 (0) Distrikts-sköterskor 12 (0) Fysio-terapeuter 4 (0) Kvalitativ del: Fenomeno-logiska semistrukturer ade intervjuer. Deduktiv innehålls-analys. Kvantitativ del: Frågeformulär. Deskriptiv analys Distriktssköter skorna utförde alltid någon form av fallprevention i sina äldre patienters hem, som att se över boendemiljön. Medelhög Berland, Gundersen, & Bentsen. (2012) Norge Distrikts-sköterskors upplevelse av patientsäkerhet i förhållande till fall relaterat till äldre personer i eget hem, som var beroende av hemsjukvård. Kvalitativ studie. Distrikts-sköterskor 24 (4) Fokus-intervjuer. Innehålls-analys Distriktssköter skor fokuserar oftare på fallprevention efter att det första fallet har inträffat. Patientens autonomi var viktigare än patient-säkerhet. Hög Clancy & Mahler. (2016) Norge. Hur vårdpersonal upplever säkerhetsbefrämjan de och fallförebyggande förhållanden vid äldreboenden. Kvalitativ studie. Sjuk-sköterskor 7 (0) Undersköters kor 7 (0) Hermenuetisk fenomeno-logisk design. Hermenuetisk analys Önskemål att skydda de äldre fallrelaterade situationer, det påverkade patientens självständighe t. Läkemedel ska hållas på ett minimum. Hög Dorresteijn et al. (2016) Neder-länderna

rupp efter intervention. Haas, Mason, & Haines. (2014) Australien Att utvärdera förmågan hos deltagare i ett fallpreventionspro gram, samt att sätta upp- och uppnå mål. Mixad studie. Prospektiv longitudinel l. Äldre personer 220 (76) Specialist-sjuksköterskor 3 Unders-sköterskor 5 Fysioterapeut 1 Kvalitativ: Individuella- och gruppintervjue r. Innehållsanaly s Kvantitativ: Data från formulär. Deskriptiv analys Kulturella och språkliga hinder kan försvåra fall-preventions arbetet för vårdpersonal Hög Hill, Nguyen, Shaha, Wenzel, Deforge, & Spellbring. (2009) Sydamerika Utifrån vårdpersonalens perspektiv undersöka personens riskfaktorer, miljöförhållanden och samverkande mellan två äldreboenden Kvalitativ studie. Sjukskötersko r 8 (0) Undersköters kor 9 (0) Fokus-intervjuer. Innehålls-analys. Hälsostatus, beteenden, boendemiljö relaterat till fallrisker. Flera orsaker till fall. Betydelse av noggrann riskbedömnin g. Hög Jitramontree, Chatchaisuch a, Thaweeboon, Kutintara & Intanasak (2015) Thailand Utveckla ett multifaktoriellt åldersvänligt fallpreventionspro gram för äldre thailändska medborgare. Kvalitativ studie Äldre personer 50 Anhöriga 20 Distrikts-sköterskor 6 Volontärer 4 Intervjuer Innehålls-analys DSK upplevde att de äldre hade förändrat sitt beteende- och hade lärt sig av varandra vid träffar i grupp, efter fallprevention s programmet. Hög Lannering,Ern sth Bravell, & Johansson, L. (2017) Sverige Beskriva vårdpersonalens upplevelse av förebyggande arbete av att använda strukturerad förebyggande vårdprocess enligt Senior Alert. Kvalitativ studie Distrikts-sköterskor 8 Sjuk-sköterskor 18 Under sköterskor 17 Arbets-terapeut 1 Intervjuer Innehålls-analys Fall uppstår trots prevention. Viktigt att även alkohol- och sömnvanor bedöms. Viktigt med teamarbete. Hög Lannering, Ernsth Bravell, Midlöv, Östgren, & Mölstad, (2016). Sverige

Markle-Reid, Browne & Gafni, (2013). Kanada Sjuksköterske-ledd utökad hemsjukvård med syftet att förbättra livskvaliteten med hjälp av sina egna resurser

jämfört med vanlig hemsjukvård hos svaga äldre med olika hälsotillstånd, i södra Ontario, Kanada Kvantitativ studie RCT studie Studie 2: Äldre personer 109 (17) Sjuk-sköterskor Datainsamling via fråge-formulär, health and social services utilization inventory. Interventions-gruppen hade efter 6 månader: minskat fall hos män, minskat fall hos personer 75–84 år samt minskat fall hos dem som var oroliga att falla. Hög Saveman & Björnestig. (2011) Sverige Studera epedemiologin av oavsiktliga skador i en befolkning på 21 000 svenska äldre och jämföra med två decennier tidigare. Kvantitativ studie. Retro-spektiv tvärsnitts-studie Äldre personer 1753 (0) Datainsamling från Umeå Universitets-sjukhus traumaregister Deskriptiv analys 80% av 2233 skador var orsakade av fall. 14 personer avled, 10 av dessa var 85+ år och samtliga hade fallit. Hemmet var vanligaste skadeplatsen. Hög Schoberer, Eglseer, Halfens, Lohrmann. (2018) Tyskland

Att utveckla ett evidens- och teoribaserat undervisnings-material för fallprevention Kvalitativ studie. Äldre personer 15 Anhöriga 7 Sjuk-sköterskor 10 Fokusgrupper med öppna frågor. Innehålls-analys Informativ broschyr om fallprevention var ett bra komplement till muntlig information. Hög Spoelstra el al. (2013) USA Undersöka om en cancerdiagnos ökade sannolikheten för fall äldre vuxna i samhället. Kvantitativ studie. Longitud-inell, retrospektiv kohort-studie Äldre personer 9481 (0) Data från MDS-HC och från Michigan cancer registry Deskriptiv analys Mulitsjuklighe t påverkar risken för fall. Hög Uymaz & Nahcivan. (2016) Turkiet Undersöka effekten av ett sjuksköterskelett fallpreventivt program på ett äldreboende i Turkiet Mixad studie. Äldre personer 46 (3) Kvalitativ: Intervjuer. Innehålls-analys Kvantitativa: data samlades in via olika riskskalor. Deskriptiv analys Fallprevention s programmet minskade antal fall men kunde inte avsevärt minska fallrädslan