Examensarbete Brister i listan ”Mina sparade recept på apotek”

Fakulteten för hälso- och livsvetenskap

Examensarbete

Brister i listan ”Mina sparade recept på

apotek”

Vilka avvikelser förekommer och finns det några särskilda

läkemedelsgrupper som vanligare är felförskrivna?

Namn: Sonja Vujović

Handledare: Ulyana Muñoz Acuña Termin: VT2021

Brister i listan ”Mina sparade recept på apotek”

Intern handledare: Linnéuniversitetet

Ulyana Muñoz Acuña Institutionen för kemi och biomedicin Universitetslektor SE-391 82 KALMAR

Examinator:

Farm. Dr. Kristina Magnusson Linnéuniversitetet

Institutionen för kemi och biomedicin

SE-391 82 KALMAR

Sammanfattning

Bakgrund: Användning av läkemedel ökar och därmed ökar också läkemedelsrelaterade problem. För att patienter ska kunna ha en säker läkemedelsbehandling krävs bland annat korrekt och fullständig läkemedelsinformation. I dagsläget finns det olika informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling men i många av dem förekommer avvikelser som gör att risken för felmedicinering eller överdosering ökar.

Syfte: Syftet med det här arbetet var att undersöka prevalensen av avvikelser i läkemedelslista ”Mina sparade recept på apotek” (MSR), samt att se om vissa läkemedelsgrupper skulle förekomma oftare än andra bland avvikelserna. Även andra variabler, såsom informationskällor som patienter använder för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling, avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR och användning av receptfria läkemedel mättes.

Metod: Data for studien samlades in genom speciellt utformade läkemedelsintervjuer med patienter på ett öppenvårdsapotek i Sverige under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna som

inkluderades var vuxna patienter som hade åtminstone tre receptbelagda läkemedel i sin MSR och som hämtade ut läkemedel åt sig själva. Innan läkemedelsintervjuerna påbörjade erhölls också ett skriftligt samtycke från alla deltagare.

Resultat: Nästan 70 procent av 69 intervjuade patienter hade minst en typ av avvikelse i MSR, därav dubbla och inaktuella recept var vanligaste. Bland avvikelserna var de vanligaste läkemedel för behandling av sjukdomar som rör nervsystemet, hjärta och kretslopp samt matsmältningsorgan och ämnesomsättning. En del av patienterna (35 procent) saknade receptbelagda läkemedel i sin MSR, medan 30 procent av dem uppgav att de använde receptfria läkemedel. Informationskällan som användes av de flesta patienterna för att hålla koll på deras läkemedelsbehandling var just MSR.

Slutsats: Avvikelser i MSR förekommer hos nästan 7 av 10 patienter och de läkemedelsgrupperna som var vanligare bland avvikelser är också läkemedelsgrupper som orsakar mest

Nyckelord

Läkemedelslista, Mina sparade recept på apotek, läkemedelsavvikelser, medicineringsfel.

ABSTRACT

Background: The use of medicines has increased in the past few years, which has also

led to increased amount of drug-related problems (DRP), such as drug-drug interactions and serious adverse effects which lead to hospitalization. In order to decrease the amount of DRP, the medication lists of individual patients need to be accurate and updated. The most used medication list among those available is the one that is printed out at a pharmacy “My stored prescriptions at pharmacy”. It is also called “Prescription List” (PL). Even though a lot of patients use the PL, there are a lot of discrepancies in it, such as noncurrent and missing prescriptions, but also prescription duplicates.

Aim: The aim of this study was to study the prevalence of discrepancies in the PL, such

as noncurrent or duplicate prescriptions, wrong dosage or other unclarities, but also to see if there are some particular drug groups which are more common among the

discrepancies. Secondary outcomes that were measured included the amount of missing prescriptions in the PL, as well as the usage of over-the-counter (OTC) medicines and primary information sources that patients use to keep track of their prescriptions.

Methods: Data needed for the study was collected by interviewing patients at a local

pharmacy. The interview was specially designed to answer to all the outcomes and the patient’s individual PL was also used to identify the discrepancies. In order to be included in the study patients needed to be at least 18 years old, have three or more prescriptions in the national prescription repository (NPR) and pick up their own medication, as well as provide a written consent to participate. Pharmacists that were dispensing patient’s prescriptions were also in charge of the recruitment of patients.

Result: Out of the 103 patients that were informed about the study, 69 patients were

included. Almost 70 percent of them had at least one type of discrepancy in the PL. The most common discrepancy was prescription duplicates (46 percent), followed by

noncurrent prescriptions (44 percent). Drug groups which were common among the discrepancies were the drugs used to treat diseases in the nervous system,

cardiovascular system and digestive system (including metabolism). Secondary

outcomes showed that 35 percent of the patients had at least one missing prescription in the PL, but also that 30 percent of the patients used OTC medicines, the most common being paracetamol (acetaminophen). The most used information source was the PL with 32 percent of patients using it as their primary information source for their medication therapy.

Conclusions: Prescription duplicates and noncurrent prescriptions are frequent in the

FÖRKORTNINGAR

ATC – Anatomic Therapeutic Chemical classification system, ett klassificeringssystem för läkemedel

FASS – Farmacevtiska specialiteter i Sverige

NLL – Nationell läkemedelslista

NSAID – Non-steroidal anti-inflammatory drugs (icke-steroida antiinflammatoriska medel)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INTRODUKTION ________________________________________ 1

Läkemedelsrelaterade problem ______________________________________ 1

Polyfarmaci ____________________________________________________ 1

Läkemedelsanvändning i Sverige ____________________________________ 2 Informationskällor som patienter använder ___________________________ 2

-Lista ”Mina sparade recept på apotek” _______________________________ - 2 - Läkemedelslistan ________________________________________________ 3 Doseringsetikett från apotek ________________________________________ 3 Läkemedelsförteckningen __________________________________________ 4 Andra informationskällor som patienter använder ______________________ 4

Nationell läkemedelslista ___________________________________________ 5

Varför behöver vårdpersonalen en nationell läkemedelslista? _____________ 5 Implementering av nationell läkemedelslista ___________________________ 5

Avvikelser i receptlistor – en översikt av tidigare studier ________________ 6

SYFTE __________________________________________________ 7

Frågeställningar __________________________________________________ 7

MATERIAL OCH METOD ________________________________ 8

Datainsamling ____________________________________________________ 8 Dataregistrering __________________________________________________ 8 Klassificering av läkemedelsrecept i listan _____________________________ 9 Bortfall och etiska frågor __________________________________________ 10

RESULTAT _____________________________________________ 10

Studiepopulation _________________________________________________ 10

Ålder och könsfördelning ________________________________________ 10 Antal recept____________________________________________________ 11

Primära utfallsvariabler __________________________________________ 12

Avvikelser i receptlistan __________________________________________ 12 Vanligaste läkemedelsgrupper bland avvikelser _______________________ 14

Andra utfallsvariabler ____________________________________________ 15

Avsaknad av receptbelagda läkemedel i läkemedelslistan ________________ 15 Användning av receptfria läkemedel ________________________________ 15 -Informationskällor som patienter använder främst för att hålla koll på sin

läkemedelsbehandling ___________________________________________ 16

DISKUSSION ___________________________________________ 17

-Avvikelser i listan ”Mina sparade recept på apotek” ___________________ - 17 -

Vanligaste läkemedelsgrupper som förekom bland avvikelser _____________ 17

Metoddiskussion _________________________________________________ 20

Studiepopulation och bortfall ______________________________________ 21

-INTRODUKTION

Läkemedelsanvändning och antalet människor som får flera olika läkemedel förskrivna på recept har ökat. De felaktigheter och brister som sker i läkemedelsförskrivning samt biverkningar leder till patienters lidande och ökade kostnader. Trots att dessa

läkemedelsrelaterade problem kan förhindras, så är de den sjunde vanligaste

dödsorsaken i Sverige och orsakar åtminstone 5 procent av alla sjukhusinläggningar (1). Även bristande följsamhet till ordinerad behandling och felmedicinering tillhör dessa läkemedelsrelaterade problem. Enligt en tidigare studie är orsaken till dessa att det är besvärligt för patienter som har många läkemedelsrecept eller ordinationsändringar att hålla reda på sina aktuella läkemedel (2).

Ett sätt att förhindra läkemedelsrelaterade problem och därmed öka patientsäkerhet är implementering av en nationell läkemedelslista (NLL). Syftet med en sådan

läkemedelslista är att ge både hälso- och sjukvårdspersonalen och patienten korrekt och fullständig information om läkemedelsbehandlingen (3). Utan en gemensam

läkemedelslista finns det många brister i överensstämmelse mellan olika existerande informationskällor som patienter använder, vilket ökar risken för felmedicinering och förväxlingar av läkemedel (2).

Läkemedelsrelaterade problem

Med läkemedelsrelaterade problem menas händelser eller omständigheter som sker i samband med läkemedelsanvändning som har medfört eller skulle kunna medföra något dåligt hälsoutfall för patienten (4). Läkemedelsrelaterade problem kan exempelvis vara felaktiga doseringar, läkemedelsbiverkningar, läkemedelsinteraktioner, otillbörliga val av läkemedel, samt otillräcklig eller utebliven effekt (5). Läkemedelsrelaterade problem leder i sin tur till läkemedelsrelaterade skador, som utgör 10 procent av alla skador som patienter drabbas av (4).

Polyfarmaci

Den vanligaste definitionen av polyfarmaci är användning av fem eller flera läkemedel samtidigt. Polyfarmaci är vanlig hos äldre patienter och kopplad till många

ogynnsamma utfall, såsom exempelvis ökat antal sjukhusinläggningar, fall,

läkemedelsrelaterade biverkningar och det finns även ett samband mellan polyfarmaci och en högre dödlighet hos äldre patienter (6). Tidigare studier visar att en tredjedel av patienter över 60 år använder mellan 5 och 9 läkemedel dagligen, medan mer än 10 procent använder 10 eller fler läkemedel (7).

Just hos äldre patienter kan polyfarmaci också bidra till kognitiva dysfunktioner på grund av antikolinerga biverkningar, vilket i sin tur påverkar humör och sociala

och därmed ökar kostnader för vården. Tidigare studier visade att dessa patienter hade nästan fyra gånger högre chanser att bli inlagda på sjukhus på grund av allvarliga biverkningar jämfört med patienter med färre läkemedel (10).

Ju fler läkemedel en patient har, desto mer ökar risken för läkemedelsinteraktioner (9). Hos äldre patienter är prevalensen av möjliga cytokromenzym-medierade

läkemedelsinteraktioner 80 procent och 15-40 procent för

läkemedel-sjukdominteraktioner (10). Enligt en svensk studie finns det ett starkt samband mellan antalet läkemedel som en patient använder och läkemedelsinteraktioner, speciellt läkemedelsinteraktioner av klass D, där patienten kan få allvarliga kliniska konsekvenser (11).

Läkemedelsanvändning i Sverige

Enligt läkemedelsstatistik från 2018 hämtade 6,8 miljoner personer åtminstone ett receptbelagt läkemedel från apotek, vilket motsvarar ungefär 67 procent av hela befolkningen. Det visade sig också att kvinnor använder betydligt mer läkemedel än män – 74 procent jämfört med 59, samt att äldre människor utgör den största andelen av apotekskunder. Läkemedelsgruppen vars användning har ökat mest är

diabetesläkemedel, som tillhör ATC-grupp A. Andra läkemedelsgruppen som visar en ökning i förskrivningen är antidepressiva läkemedel, särskilt hos barn och unga (12). Läkemedelsgrupper som användes mest hos både kvinnor och män var läkemedel mot högt blodtryck (ATC-grupp C), antibiotika (ATC-grupp J01) och smärtstillande läkemedel exklusive opioider (ATC-grupper M01A och N02B) (13).

Informationskällor som patienter använder

Pappersrecept används sällan i Sverige och därför behöver patienter ha andra

informationskällor för att hålla reda på sina läkemedel. Patienter har tillgång till olika informationskällor, och de vanligaste är:

• Utskrift av listan ”Mina sparade recept på apotek” (MSR) • Utskrift av läkemedelslista från patientjournalen i sjukvården

• Utskrift av Läkemedelsförteckningen via E-hälsomyndigheten eller apotek • Doseringsetikett från apotek

• Användning av Läkemedelskollen via E-hälsomyndigheten • Användning av apotekskedjors webbsidor eller appar.

I listor som utfärdas av sjukvården och apotek syns varunamn för det förskrivna läkemedlet, detta kan skapa oro och förvirring hos patienter vid generiskt utbyte, men även leda till felaktig användning eller förväxling av olika läkemedel (14).

Lista ”Mina sparade recept på apotek”

Receptdepån och expediera dem till patienter (15). Receptdepån är också källan som används för utskrift av listan MSR. MSR är listan som patienter kan få utskriven på apotek eller via Läkemedelskollen. Uppgifter som syns i MSR är följande:

personnummer, namn, högkostnadsperiod, hur länge recept är giltiga, namn på det förskrivna läkemedel, samt aktiva substanser som läkemedlen innehåller. Det står även förskriven mängd läkemedel respektive återstående mängd läkemedel, namn på läkare som har skrivit recepten och hens arbetsplats såväl som det senaste datumet för

expedieringstillfället av läkemedlet respektive nästa datum för uttag inom förmånen (16).

Recept på läkemedel är endast giltiga i 12 månader. MSR visar endast recept så länge de är giltiga vilket kan leda till olika typer av felaktigheter, exempelvis felaktig dosering. Detta händer om läkaren ändrar doseringen sedan recept har skrivits ut. Aktuella läkemedel som patienten använder kommer inte finnas med i listan även om det finns flera uttag kvar om recept tar slut. Även läkemedel som patienten inte längre använder, dvs inaktuella läkemedel, kan finnas med på listan. Receptdubbletter är också vanliga, vilket medför risk för dubbeldosering och därmed överdosering (17).

Läkemedelslistan

En annan typ av lista som finns är ”medicinlistan” eller läkemedelslistan, som patienter kan få i samband med sjukvårdsbesök. Där finns bland annat information om aktuella läkemedel och doseringar, tid när läkemedels ska tas samt ordinationsorsak (18). Läkemedelslistan finns i vårdgivarnas journalsystem. Dessa olika journalsystem kan skilja sig mycket mellan olika vårdgivare och regioner. Vissa vårdgivare ser endast läkemedel som har förskrivits inom deras enhet, eller endast deras mottagning.

Läkemedelsordinationer från privata vårdgivare med andra journalsystem saknas, vilket också bidrar till ofullständig information om patienter, som kan leda till dubbla

förskrivningar eller läkemedelsinteraktioner, eller i vissa fall även missbruk (3).

Doseringsetikett från apotek

Vid expedition av läkemedel ska farmaceuten säkerställa att märkning av läkemedel är korrekt och varaktig, samt att rätt etikett klistras på rätt läkemedelsförpackning.

Informationer som måste finnas med på etiketten är: • patientens namn och födelsedatum

• förskrivarens instruktioner om hur läkemedlet ska användas och doseras, samt ändamålet med behandlingen eller annan rimlig instruktion

• förskrivarens namn

• namn på det expedierande apotek

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen är ett annat register från E-hälsomyndigheten, som sparar information om alla receptbelagda läkemedel som hämtas ut på svenska apotek. Uppgifter som lagras i detta register är patientens namn och personnummer, datum för expedition av läkemedel, läkemedels namn, mängd och dosering, samt information om förskrivaren. Enligt lagen om läkemedelsförteckning raderas dessa informationer efter 15 månader. En patient kan ta del av sina uppgifter antingen via hälso- och

sjukvårdspersonal (förskrivare eller farmaceut) eller själv, via Läkemedelskollen på internet. Trots att registreringen av personliga uppgifter i registret är obligatoriskt, krävs det ändå patientens samtycke för att hälso- och sjukvårdspersonal skall få tillgång till informationerna. För farmaceuter gäller dock tillfälligt samtycke, i samband med läkemedelsexpedition (20).

Information som lagras i läkemedelsförteckningen utnyttjas främst för en bättre och säkrare läkemedelsanvändning. Läkemedelsförteckningen kan exempelvis användas när en läkare skall förskriva ett nytt läkemedel till en patient och behöver veta om

läkemedlet som har använts innan eller när en farmaceut kontrollerar doseringen, samt för att utesluta risken för dubbelmedicinering (20).

Andra informationskällor som patienter använder

Patienter använder också webbsidor såsom FASS, 1177 Vårdguiden, patientjournal eller apotekskedjors webbsidor och även apoteksapp för att hålla reda på sina läkemedel.

FASS är en webbsida producerad av Läkemedelsindustriföreningens Service AB (LIF), en branschorganisation för forskande läkemedelsföretag som är verksamma i Sverige (21). I FASS hittas viktig information om läkemedel, bland annat indikationer, biverkningar, läkemedelsinteraktioner, varningar och överdoseringar.

FASS fungerar som ett stöd för både patienter och vårdpersonal, och den är indelad i FASS Allmänhet, FASS Vårdpersonal och FASS Djurläkemedel. Via FASS Allmänhet går det även att hitta bipacksedlar för läkemedel, vilket kan vara en viktig

informationskälla för patienter.

1177 Vårdguiden är en samlingsplats som innehåller både informationer och tjänster inom hälsa och vård för hela Sverige. Tjänsterna är tillgängliga via telefonen men även via webbsidan och appen, där det finns mycket information om sjukdomar och deras behandling, regler och personlig rådgivning. Syftet med 1177 Vårdguiden är att främja hälsa och öka allmänheternas kunskaper (22). Allt innehåll faktagranskas av läkare, tandläkare, sjuksköterskor och andra experter inom hälso- och sjukvården (23).

innehålla uppgifter om vilken information som har erhållits från vårdpersonalen och vilka beslut som har tagits för behandlingen (24).

Apotekskedjors webbsidor och appar börjar bli allt vanligare eftersom patienterna kan se alla sina recept i mobilen och samtidigt beställa dem till sin brevlåda.

Nationell läkemedelslista

Varför behöver vårdpersonalen en nationell läkemedelslista?

Behovet för NLL har funnits länge för att kunna erbjuda patienter en säker och ändamålsenlig läkemedelsbehandling, samt för att förbättra arbetet för

sjukvårdspersonal och farmaceuter. I dagsläget finns det ingen samlad läkemedelslista som läkare kan använda för att få information om patienters läkemedelsbehandling. Läkemedelsinformation i journalsystemet och receptregistret är inte synkroniserade med varandra på grund av lagstiftningar som inte tillåter det, vilket försvårar läkarnas arbete. Läkarna kan aldrig veta om vilka recept en patient har eller om gamla recept ligger kvar i receptregistret, vilket ökar risken för uthämtning av felaktiga läkemedel och

felmedicinering. Receptregistret saknar också uppdaterad information om dosjusteringar eller ändrade administrationsinstruktioner, vilket också bidrar till risken för

läkemedelsrelaterade problem. Dessutom finns det ingen garanti för att information i läkemedelslistor eller journalsystemet faktiskt är aktuella, och för många läkare innebär det att själva patienter är deras bästa informationskällor (3).

De här olika informationskällorna tvingar också vårdpersonalen att överföra

informationer manuellt, som i sin tur kan leda till misstag och förlust av informationer om patienternas läkemedelsbehandlingar. Många läkare pratar även om hur viktigt det är att ha korrekt information om läkemedel vid diagnostisering och handläggning av patienter, särskilt i akuta situationer. Där ökar ofullständig läkemedelsinformation risken för feldiagnostisering och senare även felbehandling, det vill säga att den utgör en allvarlig patientsäkerhetsrisk (3).

En annan risk som ofullständiga läkemedelsinformation bidrar till är missbruk. Patienter med beroendeproblematik besöker ofta olika läkare för att få stora mängder läkemedel förskrivna på recept. Eftersom läkare oftast inte har tillgång till informationen om andra läkemedelsrecept som en patient har kan det leda till dubbla recept av narkotikaklassade läkemedel och ett ökat missbruk (25).

Med hjälp av NLL skulle många av dessa risker undvikas och enligt läkarna skulle sannolikheten att ”rätt läkemedel ges till rätt patient, vid rätt tillfälle och på rätt sätt” (3) öka. Dock tycker de flesta läkare att tekniska lösningar och implementering av listan måste göras korrekt och enkelt för att NLL ska kunna fungera (1).

Implementering av nationell läkemedelslista

Lagen om NLL börjar gälla den 1 maj 2021 och det innebär att uppgifter från

kunna ge läkare, farmaceuter och annan hälso- och sjukvårdspersonal tillgång till olika läkemedelsuppgifter, såsom vilka läkemedel, livsmedel eller hjälpmedel patient har på recept, vilka läkemedel som har hämtats ut eller om ett recept har blivit förändrat (26). Vårdpersonalen kommer få bättre förutsättningar för att öka kvaliteten av

läkemedelsbehandlingar som patienter får och samtidigt ska farmaceuter kunna expediera läkemedel på apotek på ett säkrare sätt, och med tillgång till aktuella och korrekta recept. Dessa förändringar innebär även en bättre kontroll och insyn i sin läkemedelsbehandling för patienter, som också kan bli mer delaktiga i sin

läkemedelsanvändning (25).

Avvikelser i receptlistor – en översikt av tidigare studier

Tidigare studier som har genomförts för att undersöka hur väl patienternas

läkemedelsbehandlingar stämmer med de olika läkemedelslistorna visar att det finns många avvikelser. I en svensk studie från 2011 hittades minst en typ av avvikelse hos mer än 80 procent av patienterna som hade deltagit i studien. Studien visade också att patienter med kroniska hjärtsjukdomar hade i genomsnitt fler avvikelser än patienter med andra sjukdomar, såsom diabetes mellitus (14). Andra patientgrupper som hade betydligt mer avvikelser i sina läkemedelslistor var kvinnor och patienter över 65 år (27).

För att ett läkemedelsrecept ska klassificeras som aktuellt måste aktiv substans, dosering och läkemedelsstyrka stämma med patientens läkemedelsbehandling i

verkligheten. De vanligaste avvikelserna som förekommer i svenska läkemedelslistor är inaktuella läkemedel, receptdubbletter och avsaknad av aktuella läkemedel i

läkemedelslistan. Oftast beror det på att läkemedelsbehandling ändras muntligt via samtal med läkaren, utan att det registreras i patientjournalen (2). En annan anledning till detta kan också vara att en patient har flera läkare som förskriver olika läkemedel utan att veta om vad den andra läkare har förskrivit (14). Även felaktig dosering av ett läkemedel kan förekomma i läkemedelslistan. En anledning till detta kan vara

ofullständig läkemedelsinformation, där en läkare inte vet om andra läkemedel som en patient använder och som kan leda till läkemedelsinteraktioner vid en högre dosering (28). En annan anledning kan vara byte av läkemedelsbehandlingen i samtal med läkaren, som inte har tillgång till patientens recept och därmed står den gamla doseringen kvar på receptet (14).

Vetenskapliga studier visar att avvikelser i receptlistor inte är bara vanliga i Sverige, utan de hittas även i andra länder. En amerikansk studie påvisade att 60 procent av patienterna som deltog hade minst en typ av avvikelse i sina läkemedelslistor. De vanligaste avvikelserna var inaktuella läkemedel, följda av läkemedel som patienter använde men som inte fanns i läkemedelslistor. En del av patienter hade också

receptdubbletter och felaktiga doseringar. Dessa inaktuella recept bedömdes kunna leda till felaktig bedömning av läkemedelsinteraktionerna och därmed skapa oro för

En sammanfattning av alla ovannämnda studier visas i tabell I.

Tabell I. En översikt av olika studier som rörde sig om avvikelser i läkemedelslistor. Studier

presenteras i likadan ordning som de nämns i texten ovanför.

Land År Viktigaste fynd

Sverige 2011

Över 80 procent av patienter hade åtminstone en typ av avvikelse i sin läkemedelslista, varav den vanligaste avvikelsen var inaktuella recept och en del

av patienterna hade dubbla recept. Patienter med kroniska hjärtsjukdomar hade i snitt fler avvikelser

än patienter med diabetes mellitus.

Sverige 2010

Studien visade att över 80 procent av patienter hade åtminstone en typ av avvikelse i sin läkemedelslista och inaktuella recept var mest vanliga. Kvinnor hade

signifikant mer avvikelser i sina läkemedelslistor än män.

Sverige 2012

I den här studien hade 9 av 10 patienter åtminstone en typ av avvikelse i sin läkemedelslista. Den

vanligaste typen av avvikelsen var saknade läkemedelsrecept, samt hade en mindre del av patienterna inaktuella och dubbla läkemedelsrecept.

USA 2012

Totalt hade 60 procent av patienterna minst en typ av avvikelse. Den vanligaste typen av avvikelsen var inaktuella recept, följda av saknade läkemedel och feldoseringar. Receptdubbletter var inte så vanliga och utgjorde endast 11 procent av alla avvikelser.

SYFTE

Syftet med det här arbetet var att undersöka avvikelser i listan ”Mina sparade recept på apotek”, samt att se om dessa avvikelser är vanligare vid förskrivning av någon särskild läkemedelsgrupp.

Frågeställningar

Primära frågeställningar:

- Vilka läkemedel är det som har felaktigheter? Är några särskilda läkemedelsgrupper vanligare än andra?

Andra utfallsvariabler som mättes var följande:

- informationskällor som patienter använder främst för att veta vilka läkemedel de ska använda

- avsaknad av receptbelagda läkemedel i MSR - användning av receptfria läkemedel.

MATERIAL OCH METOD

Datainsamling

Data som presenteras i det här arbetet samlades genom intervjuer med kunderna på Apotek Hjärtat i Vimmerby under veckorna 3–5 i början av 2021. Patienterna

rekryterades med hjälp av farmaceuter som expedierade deras läkemedel. Patienterna som inkluderades skulle vara minst 18 år gamla, ha tre eller mer olika läkemedel i sin receptlista, hämta läkemedel till sig själva och prata svenska. De som uppfyllde dessa krav informerades om studien, dess anonymitet och sedan tillfrågades om att delta i studien. Sedan fick de även skriftlig information om studien (bilaga 1) som

farmaceuterna hade med sig vid receptdisken. Patienterna som exkluderades från studien var Apodoskunder, dvs de som får dosexpedierande läkemedel samt patienter med kognitiva dysfunktioner. Om patienterna var intresserade av att delta fick de skriva under ett dokument och gett ett skriftligt samtycke och därefter skrevs deras lista MSR ut. Sedan genomfördes läkemedelsintervju av farmaceutstudenten på en avskild plats på apoteket.

För denna intervju användes en särskild intervjuguide (bilaga 2), där patienterna fick svara på frågor kring sina läkemedel. Först blev patienterna tillfrågade om vilka läkemedelslistor de hade fått under det senaste året, vilken informationskälla de främst använder för att veta vilka läkemedel de ska ta, samt hur de går tillväga för att veta vilken dosering de ska använda. Därefter ställdes några skalfrågor för att kunna se hur säkra de känner sig på vilka läkemedel de ska använda, hur de ska ta läkemedlen samt varför de ska ta sina läkemedel. Sedan gjordes en genomgång av deras lista MSR, där de fick ange om ett läkemedel var aktuellt eller inaktuellt samt om doseringen stämde eller om det fanns dubbletter eller andra oklarheter. Endast läkemedelsrecept

inkluderades i den här studien. Patienterna fick också ange om några receptbelagda läkemedel saknades i listan eller om de använde receptfria läkemedel och slutligen lämnade de sina synpunkter eller önskemål om listan MSR.

Dataregistrering

Uppgifter som registrerades var följande:

• Patientnummer (varje patient fick ett unikt nummer för att lättare genomföra analys eftersom inga personliga uppgifter sparades)

• Födelseår och åldersgrupp (18–25, 26–40, 41–55, 56–70, 71–80, >80 år) • Kön

• Läkemedelslistor som de har fått eller använt under senaste året

• Den främsta informationskällan som de använder för att veta vilka läkemedel de ska använda/hur de ska doseras

• Känner sig patienterna säkra på vilka läkemedel de ska använda, hur de ska ta sina läkemedel och varför de ska ta sina läkemedel (skala 1–5 där 1 var ”nej, inte alls” och 5 var ”ja, helt och hållet”)

• Antal läkemedel i receptlistan samt ATC-kod, substans- och produktnamn, beredningsform och styrka för varje läkemedel i listan. För varje läkemedel kunde ett av följande alternativ väljas: aktuellt, inaktuellt, felaktig dosering, dubblett eller oklarhet

• Receptbelagda läkemedel som saknas i listan (om det var aktuellt)

• Användning av receptfria läkemedel eller naturläkemedel och vad det är för läkemedel som används

• Synpunkter eller önskemål för listan MSR.

Klassificering av läkemedelsrecept i listan

Ett läkemedel bedömdes vara aktuellt om patienten uppgav att hen använder läkemedel regelbundet eller om det var ett ”vid behov läkemedel” som kan bli aktuellt att använda, exempelvis smärtstillande läkemedel. Doseringen som patienten använde skulle också stämma med angiven dosering på receptet för att kunna klassificeras som aktuellt, annars klassificerades recept som felaktig dosering. Dessutom bedömdes ett läkemedel vara inaktuellt om patienten uppgav att hen inte längre använde det.

Om patienten hade flera identiska ordinationer, dvs samma ATC-kod, styrka,

beredningsform och dosering klassificerades ett recept som aktuellt och alla andra som dubbletter. I de fallen där det fanns flera identiska recept på samma inaktuella

läkemedel klassificerades alla som inaktuella och inte som dubbletter.

Om patienten hade två läkemedel med samma ATC-kod, styrka och beredningsform men olika doseringar fick hen ange vilken dosering som var aktuell och då

klassificerades detta recept som aktuellt och andra som felaktig dosering. Det var även möjligt att ange att båda doseringar stämmer, exempelvis för patienter som använder Levaxin®, då klassificerades båda som aktuella.

Bortfall och etiska frågor

För att kunna beräkna bortfallet i studien tillfrågades farmaceuterna på apotek att anteckna antalet patienter som uppfyllde alla inklusionskriterier och som har tillfrågats om att delta i läkemedelsintervjuerna (bilaga 3). Farmaceuterna fick också anteckna antalet patienter som uppfyllde inklusionskriterier men som inte har blivit tillfrågade att delta, oftast på grund av tidsbrist.

Ett etiskt godkännande har erhållits från Etikprövningsmyndigheten tidigare eftersom den här studien ingår i ett större forskningsprojekt om läkemedelslistor (Dnr ordinarie ansökan 2019–06553 och Dnr ändringsansökan 2020–04017). Alla patienter som har blivit tillfrågade fick både muntlig och skriftlig information om studien och

datahanteringen av personliga uppgifter. Innan varje intervju genomfördes skrev varje patient under en samtyckesblankett (bilaga 1). Deltagarna blev informerade en gång till om att de kunde hoppa över frågor eller avbryta intervjun när som helst. Vid intervju raderades personliga uppgifter. Personnummer och identifieringskod som står på listan MSR ströks innan intervjuerna startade så att originaldokumenten kunde sparas i avidentifierad form.

RESULTAT

Studiepopulation

Totalt tillfrågades 130 patienter om att delta i studien, varav 61 patienter tackade ”nej” och 69 patienter valde att delta, vilket gav en svarsfrekvens på 53 procent och ett bortfall på 47 procent.

Ålder- och könsfördelning

Figur 1. Åldersfördelning av de inkluderade patienterna. Patienterna är indelade i kvinnor och

män.

Antal recept

Totalt inkluderades 546 läkemedelsrecept i studien (7,9 recept per patient). Det var förskrivna recept för samtliga 69 patienter. Patienter som inkluderades hade mellan 2* -17 läkemedelsrecept i sin lista MSR (figur 2).

Figur 2. Totalt antal recept i MSR per patient som inkluderades i studien.

* _{En av inklusionskriterierna var minst 3 läkemedelsrecept men patienten med 2 recept hade haft 4 recept} när hen blev tillfrågad om att delta i studien, efter expediering av recept blev bara 2 av dem synliga i MSR men patientens resultat inkluderades ändå i studien.

0 5 10 15 20 25 30 35 18-25 26-40 41-55 56-70 71-80 >80

A

nd

el

pat

ient

er

(

%

)

Ålder- och könsfördelning av deltagare

Kvinnor Män 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 16 17

A

nt

al

pat

ient

er

De vanligaste läkemedelsgrupperna som patienter hade i sina läkemedelslistor var: • ATC-grupp C (läkemedel som påverkar hjärta och kretslopp) – 26,2 procent • ATC-grupp A (läkemedel som påverkar matsmältningsorgan och

ämnesomsättning) – 18 procent

• ATC-grupp N (läkemedel som påverkar nervsystemet) – 15,8 procent. Allmänt sett registrerades inga läkemedel från ATC-grupperna P (antiparasitära, insektsdödande och repellerade medel) och V (övriga medel) under hela tiden för datainsamlingen. En översikt av antal läkemedel per ATC-grupp visas i figur 3.

Figur 3. En överblick över alla läkemedelsgrupper som registrerades i studien, fördelade per

ATC-kod.

Totalt ingick 160 olika läkemedel i studien, och de mest förskrivna visade sig vara: • paracetamol – 7,3 procent

• atorvastatin – 4 procent • omeprazol – 3,5 procent

• levotyroxinnatrium – 3,1 procent • furosemid – 2,4 procent

• losartan och metformin – 2 procent.

Primära utfallsvariabler

Genomförda läkemedelsintervjuer visade att nästan 67 procent av patienter (46 patienter totalt) hade minst en typ av avvikelse i sin receptlista, varav de flesta patienterna hade 1–2 avvikelser och maxantal avvikelser som registrerades för en patient var 6 (figur 4).

0 5 10 15 20 25 30 A B C D G H J L M N R S

A

nd

el

l

äkem

edel

(

%

)

Figur 4. Antal avvikelser (inaktuella eller dubbla recept, feldoseringar eller oklarheter) som

patienter hade i sin lista MSR.

De vanligaste avvikelserna i MSR var receptdubbletter (46 procent) och inaktuella recept (44 procent). Feldoseringar och oklarheter utgjorde endast 8 respektive 2 procent av alla avvikelser (figur 5).

Figur 5. En översikt av alla avvikelser som upptäcktes i studien, inklusive receptdubbletter,

inaktuella recept, felaktiga doseringar och andra oklarheter.

0 5 10 15 20 25 30 35 40 1 2 3 4 5 6

A

nd

el

pat

ient

er

(

%

)

Antal avvikelser i receptlistan

Antal avvikelser per patient

46%

44%

8% 2%

ÖVERSIKT AV AVVIKELSER I

LÄKEMEDELSLISTOR

Totalt sett var de flesta läkemedelsrecept aktuella (71 procent), medan avvikelser utgjorde 21 procent av alla läkemedelsrecept som analyserades (figur 6).

Figur 6. En överblick över alla 546 recept som inkluderades i studien, med fördelning mellan

aktuella och avvikande recept.

Vanligaste läkemedelsgrupper bland avvikelser

Bland de avvikelserna som upptäcktes i MSR hittades 12 olika ATC-grupper (figur 7). De vanligaste grupperna visade sig dock vara:

• ATC-grupp N (läkemedel som påverkar nervsystemet) – 19 procent • ATC-grupp A (läkemedel som påverkar matsmältningsorgan och

ämnesomsättning) – 18 procent

• ATC-grupp C (läkemedel som påverkar hjärta och kretslopp) – 16 procent.

79% 9%

2% _10%

0%

Figur 7. Antal avvikelser i läkemedelsrecept per ATC-grupp.

Andra utfallsvariabler

Avsaknad av receptbelagda läkemedel i läkemedelslistan

Läkemedelsrecept som saknades i MSR klassificerades inte som avvikelser som mättes inom primära frågeställningar men 35 procent patienter saknade åtminstone ett aktuellt läkemedelsrecept i sin läkemedelslista, varav omeprazol var det vanligaste läkemedlet som saknades. Andra läkemedel som saknades var huvudsakligen läkemedel mot högt blodtryck, bland annat felodipin, losartan och metoprolol, samt läkemedel mot astma och KOL i form av olika inhalationspulver, såsom salbutamol, terbutalin och

tiotropium. De flesta patienterna (62,5 procent) saknade ett läkemedel, en fjärdedel saknade två läkemedel och resten av patienterna (12,5 procent) saknade tre eller fyra läkemedel i sin läkemedelslista, och totalt saknades 38 läkemedel i MSR, vilket utgör 6,5 procent av det totala antalet läkemedel som ingick i studien.

Användning av receptfria läkemedel

En mindre andel av intervjuade patienter (30 procent) uppgav av de också använde receptfria läkemedel regelbundet. Majoriteten av dem visade sig använda paracetamol (67 procent), varav nästan alla svarade att de endast använde Alvedon®.

Antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) var näst vanligaste receptfria läkemedel som patienter använde, både i form av tabletter (ibuprofen och naproxen) och gel

(diklofenak). Andra receptfria läkemedel som användes var bland annat läkemedel mot allergibesvär, östrogeninnehållande vagitorier, olika typer av ögondroppar för torra ögon, samt glukosamin. Flera patienter uppgav att de använde receptfria läkemedel vid behov men exakt information om det har inte registrerats.

0 5 10 15 20 25 A B C D G H J L M N R S

A

nt

al

l

äkem

edel

Informationskällor som patienter använder främst för att hålla koll på sin läkemedelsbehandling

Den vanligaste skriftliga informationskällan som patienterna använde som den främsta informationskällan för sin läkemedelsbehandling var listan MSR. Det var 32 procent av patienter som använde MSR. Det visade sig att 30 procent av patienterna använder sin läkare som den främsta informationskällan för sin läkemedelsbehandling. Andra

informationskällor som patienter valde var läkemedelslista från sjukvården, farmaceuter på apotek eller apotekskedjornas webbsidor och appar, dock inte i någon stor

utsträckning. En mindre del av patienterna (17 procent) uppgav att de inte använde några informationskällor för att veta vilka läkemedel de skall använda (figur 8).

Figur 8. Olika typer av informationskällor som patienterna använder främst för att hålla koll på

vilka läkemedel de ska använda.

Bland de patienterna som uppgav att de använde MSR som sin främsta

informationskälla befann sig majoriteten av dem i åldersgruppen 71-80 år, med medelålder 71,7 år. Över 68 procent av dessa patienter var kvinnor.

Trots att MSR var den främsta informationskällan för endast en tredjedel av

studiepopulationen, påvisades det att majoriteten av patienterna ändå hade använt eller fått MSR någon gång under de senaste 12 månaderna – över 88 procent av alla

patienter. 0 5 10 15 20 25 30 35

A

nd

el

pat

ient

er

(

%

)

DISKUSSION

Avvikelser i listan ”Mina sparade recept på apotek”

Studien visade att avvikelser i MSR var vanliga och förekom hos två tredjedelar av intervjuade patienter. De vanligaste avvikelserna i MSR var receptdubbletter (46 procent), följda av inaktuella recept (44 procent), feldoseringar (8 procent) och andra oklarheter (2 procent). Det här resultatet var förväntat eftersom en tidigare svenska studie av Ekedahl et al. också tydde på att en fjärdedel av alla läkemedelsrecept innehöll någon typ av avvikelse (14). I Ekedahls studie förekom inaktuella recept fem gånger mer än dubbla recept. Detta skiljer sig dock från den här studien, där receptdubbletter var den vanligaste typen av avvikelsen, med 2 procent högre prevalens än inaktuella recept. Sådant resultat kan bero på covid-19 pandemi eftersom många patienter som hade receptdubbletter i MSR påstod att de inte ville besöka läkare så ofta så att de bad om förnyelse av sina recept vid ett tillfälle. Utan de här omständigheterna hade

inaktuella recept troligen varit mest representerade även i den här studien. Dock kan den här skillnaden också bero på faktumet att pappersrecept var mycket vanligare i början av 2010-talet när Ekedahls studien genomfördes och då brukade patienter endast få ett recept per läkemedel.

Resultaten i en annan studie av Ekedahl et al. kan jämföras med den här studiens resultat. I den undersöktes också avvikelser i olika läkemedelslistor (2). Skillnaden är dock att har läkemedel som saknades i läkemedelslistorna klassificerades som

avvikelser i Ekedahls studie. Detta gör att det totala antalet avvikelser verkar vara betydligt högre i den tidigare studien än i den här studien, men bortsett från den här variabeln är resultaten ganska lika.

Alla dessa studier visar att inaktuella läkemedel och receptdubbletter är de vanligaste problemen i MSR och eftersom de har direkt påverkan på patienternas

läkemedelsbehandling och säkerhet är det nödvändigt att åtgärda dem och förhindra att de förekommer i framtiden. En sådan hög andel avvikelser kan leda till

läkemedelsrelaterade problem. Läkemedelsrelaterade problem är orsak till var tredje sjukhusinläggning i Sverige (30). Detta i sin tur leder till ökad vårdkonsumtion och kostnader för sjukvården. Genom att påverka noggrannheten av läkemedelslistor

(exempelvis att utfärda nya recept med korrekt information vid doseringsändringar samt makulera gamla, inaktuella och dubbla recept) skulle dessa problem troligen minska, och implementeringen av NLL verkar kunna förhindra dessa läkemedelsrelaterade problem och öka patientsäkerheten.

Vanligaste läkemedelsgrupper som förekom bland avvikelser

allt var det på grund av läkemedelsinteraktioner eller felaktig dosering som gav upphov till biverkningar (30). Detta visar en tydlig koppling mellan avvikelser i

läkemedelslistor och sjukhusinläggningar orsakade av läkemedelsrelaterade problem.

Underskattning av avvikelser

Klassificering av recept gjordes baserade på läkemedelsintervjuer med patienterna, som själva uppgav vilka läkemedel som var aktuella och inaktuella, eller hade andra

felaktigheter. Detta innebär att det finns en liten risk för felaktig bedömning av recept på grund av minnesfel (recall bias) eller förväxling av läkemedel, särskilt hos patienter med många läkemedel.

Vid förekomst av dubbla recept klassificerades det ena receptet som aktuellt och det andra som receptdubblett, utan att ta hänsyn till de senaste uttagen som patienterna gjorde. I vissa MSR var det tydligt att patienten hämtade ut vissa läkemedel på båda recept men eftersom studiemetoden utgick från att endast hitta avvikelser,

kontrollerades det ej noggrant. Detta tyder på att patienter med receptdubbletter har en ökad risk för läkemedelsrelaterade problem, och förhoppningsvis kommer

implementering av NLL hjälpa att förebygga dessa.

Det fanns även dubbla recept bland de inaktuella recepten men dessa klassificerades ej som receptdubbletter eftersom de inte var aktuella. Under tiden som patienten använde läkemedlet kunde det ha lett till dubbelmedicinering men tyvärr saknas mer uppgifter om det. Vissa patienter som inte hade receptdubbletter visade också en möjlig

dubbelmedicinering eftersom de hade flera läkemedel som tillhörde samma eller liknande läkemedelsgrupp i sin MSR.

Informationskällor för läkemedelsbehandling

Majoriteten av patienterna svarade att deras främsta informationskällor för

Att använda sin läkare som den viktigaste informationskällan låter något tvivelaktigt. För det första, kan man ha flera läkare som förskriver ens läkemedel och det kan leda till förvirring och felaktig uppfattning av läkemedelsinformation. För det andra, är sådan typ av informationsdelning oftast muntlig och kan mycket lätt glömmas bort,

missförstås eller feltolkas, särskilt när det handlar om äldre populationen som har många läkemedelsrecept. Likaså gäller för patienter som inte använde någon informationskälla och utgick från sitt minne, som utgjorde näst största andelen av studiepopulationen. Dock kan det vara så att dessa patienter har stått på samma läkemedelsbehandling under många år, vilket har lett till att de håller sin läkemedelsinformation i huvudet.

Resten av informationskällor som patienterna uppgav visade att en mindre andel av dem använde internettjänster såsom 1177/Journalen och apotekskedjornas webbsidor och applikationer. Detta är inte förvånande eftersom de flesta patienterna var äldre människor som inte är så vana vid att använda mobiltelefoner och internet. Några enstaka patienter använde även farmaceuter som informationskällor, vilket kan vara en ofullständig källa på grund av att informationen ges muntligt men kan ändå anses vara bättre än att använda läkare eftersom endast farmaceuterna har tillgång till alla recept som en patient har och kan därför ha en bättre överblick över patientens

läkemedelsbehandling (1).

Något som är förvånande i den här studien är att resultaten visade att endast en patient använde läkemedelslista från sjukvården som informationskälla för att hålla reda på sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna läkemedelslista var att patienter skulle

använda den som informationskälla för sin läkemedelsbehandling eftersom den skulle vara korrekt och innehålla all information om patientens förskrivna läkemedel, samt administrationssätt och dosering (31). En möjlig förklaring till det här resultatet är att vårdbesök har minskat i samband med pandemin och många patienter endast hade kontakt med sina läkare via telefonen och därmed kunde de inte få utskriften av läkemedelslistan.

Problemet med dessa informationskällor är att avvikelser förekommer i både MSR och läkemedelslistan från sjukvården på grund av att många recept inte uppdateras i

Saknade och receptfria läkemedel

Trots att avsaknaden av receptbelagda läkemedel i MSR inte räknades som en avvikelse i den här studien förekom det ändå hos en stor del av patienter (35 procent). Totalt utgjorde saknade läkemedel 6,5 procent av alla recept och detta resultat är nästan identiskt resultatet som Ekedahls studie om avvikelser hade visat för några år sedan – 7 procent (14). Andelen av dessa recept är inte så hög och beror förmodligen på att många patienter hade precis gjort sista uttag på sina läkemedelsrecept (eftersom MSR skrevs ut efter deras läkemedelsexpedition). Trots allt är det ändå viktigt att patienter är medvetna om vilka läkemedel som saknas i deras MSR när de besöker apotek eller läkare för att kunna undvika möjliga läkemedelsinteraktioner. Den här fynden är också viktig eftersom den visar att MSR inte bör användas som en läkemedelslista eftersom den endast visar aktuella recept och därmed leder den till ofullständig information om patientens läkemedelsbehandling.

Användning av receptfria läkemedel rapporterades av 30 procent patienter, samt uppgav en del andra patienter att de också använde receptfria läkemedel men inte i så stor utsträckning. En nyare svensk studie av Hedenrud et al. visade dessutom att patienter använder mer receptfria läkemedel nuförtiden på grund av att de är så lättillgängliga (32). Dessa fynd är viktiga eftersom receptfria läkemedel inte finns med i någon av tillgängliga läkemedelslistor, vilket gör det svårare för både läkare och farmaceuter att förutse läkemedelsinteraktioner.

Resultaten visade också att paracetamol var det vanligaste receptfria läkemedlet som patienterna brukade köpa. I höga doser är paracetamol toxisk och statistiken visar att ökad tillgänglighet av läkemedlet har bidragit till ökat antal paracetamolförgiftningar i Sverige (32). Det finns ingen information om förgiftningar bland de här patienterna men så hög andel patienter som använde paracetamol leder till tanken att det här läkemedlet kanske överanvänds. Det är känt sedan tidigare att huvudvärk orsakad av

överanvändning av smärtstillande läkemedel är vanlig i Sverige, och upptäckter från den här studien fastställer också det på grund av att paracetamol och NSAID utgjorde mer än 70 procent av det totala antalet receptfria läkemedel som patienterna använde. Dessutom interagerar NSAID med ett antal andra läkemedel och därför bör deras användning ske efter professionell rådgivning.

Metoddiskussion

Metoden som har använts fungerade utmärkt och samtidigt var den lätt att tillämpa. Intervjuguiden var bra upplagd och det tog inte så lång tid att intervjua patienterna. Dock påverkade rådande covid-19 pandemi metoden på olika sätt. För det första

En fördel med den här studien var att den genomfördes på ett apotek, där patienterna blev intervjuade omedelbart efter deras läkemedelsexpedition så att de redan var förberedda för att kunna svara på frågor. Läkemedelsintervjuguiden visade sig också vara välkonstruerad och enkel för patienterna att följa och besvara. Den var inte heller tidskrävande (varje intervju tog ungefär 5 minuter) och eftersom frågorna var specifika kunde patienterna svara på dem ganska noggrant. Dock var frågan om

informationskällor som patienter använde för att hålla koll på sina läkemedel utformad på det sätt att patienterna kunde uppge sina svar i fritext, vilket verkade lite vilseledande eftersom många av dem svarade att de använde sin läkare som en informationskälla. Istället skulle frågan omformuleras till ”Vilken skriftlig informationskälla använder du främst för att veta vilka läkemedel du ska använda?”, och detta skulle troligen ge ett bättre resultat och tydligare bild av användning av läkemedelslistor.

Det fanns inte många nackdelar med den här studien men en av dem är den press som vissa patienter har känt när de skulle svara på frågorna, vilket kunde ha gett felaktiga resultat. En annan faktor som vanligtvis brukar påverka de här typerna av intervjuer är minnesfel, alltså patienter som har kommit ihåg felaktig information och därmed omedvetet lett till felaktigt resultat, exempelvis för frågor omkring de sekundära

utfallsvariabler, där patienternas endast kunde använda sitt minne för att kunna svara på frågorna. Något som är värt att nämna här är också de patienterna som inte har blivit tillfrågade att delta i studien eftersom det handlar om en ganska stor population (104 patienter), som kunde ha lett till bättre resultat och högre svarsfrekvens.

Studiepopulation och bortfall

Studiepopulation bestod av betydligt fler kvinnor (68 procent) jämfört med män, vilket kan förklaras med faktumet att kvinnor använder fler läkemedel än män (13). En medelålder på 67,6 år var förväntat eftersom det är känt sedan tidigare att många äldre patienter lider av multisjuklighet och behöver dessutom använda många läkemedel för att behandla dessa sjukdomar (6). Intervjuerna har genomförts på förmiddagar, när de flesta pensionärer brukar komma in på apotek och detta kan också ha bidragit till så står andel av patienterna i åldersgruppen 71–80 år.

Antalet läkemedel per patient (7,7) var ganska högt och 86 procent av patienter hade 5 eller mer läkemedel i sin MSR, vilket visar att polyfarmaci är ganska vanlig. Av de intervjuade patienterna hade ungefär en fjärdedel 10 eller mer läkemedel i MSR som gjorde att de var tvungna att använda någon typ av läkemedelslista för att hålla kolla på sin läkemedelsbehandling. Apropå alla avvikelser som förekommer i dessa listor, är dessa patienter ganska utsatta för risken att få läkemedelsrelaterade problem i samband med att det förekommer avvikelser i läkemedelslistorna.

Bortfallet på 47 procent var inte så stort med tanken på den rådande pandemin som gjorde att många patienter valde att avstå från studien på grund av rädslan för att bli smittade. Däremot fanns det ytterligare 104 patienter som hade uppfyllt alla

grund av olika omständigheter fick de aldrig frågan om att delta i studien. Den vanligaste anledningen till det var tidsbrist och press som farmaceuterna kände. I enhetligheten med de nya restriktionerna om maxantalet kunder på apotek infördes ett specifikt kösystem för att minska trängsel, vilket gjorde att flera kunder fick vänta utanför apoteket och därför blev de som uppfyllde kriterier inte tillfrågade om att delta i studien.

Vidare forskning

Ett viktigt forskningsområde som kan bli aktuellt i framtiden är NLL. Eftersom dess implementering sker snart och tros leda till mindre avvikelser och därmed bidra till en högre patientsäkerhet, kan det vara bra att göra en större studie om några år och se om NLL verkligen har förbättrat noggrannheten av läkemedelsinformation till patienter och vårdpersonal och leder till mindre läkemedelsrelaterade problem. Enligt resultaten i den här studien vore en avvikelse som är mindre än 21 procent önskvärt vid användningen av NLL. Konsekvenser så som mindre sjukhusinläggningar på grund av felmedicinering kan också förväntas minska vid implementeringen av NLL.

Genom läkemedelsintervjuerna fick patienterna ge sina kommentarer om MSR och vissa av dem verkade inte förstå hur generiskt utbyte av läkemedel sker, därför skulle det vara tänkvärd att göra en studie om hur mycket varumärkesnamn som läkare har förskrivit och som står på receptlistan påverkar patienter och deras

läkemedelsbehandling, samt om hur stor risk för utebliven medicinering finns vid generiskt utbyte av läkemedel på apotek.

Nästan alla deltagare i den här studien talade svenska som modersmål, vilket förmodligen underlättade deras förståelse av läkemedelslistor. Det hade också varit intressant att se hur människor med olika bakgrunder och ursprung håller koll på sin läkemedelsbehandling, samt att se om prevalensen av avvikelser i MSR skiljer sig mellan dem och etniska svenskar.

Eftersom den här studien visade att en del av patienterna också använde receptfria läkemedel skulle en annan studie om möjliga läkemedelsinteraktioner mellan

receptbelagda och receptfria läkemedel som patienterna utsätter sig för vara användbar för att kunna förutse och kanske även förhindra vissa läkemedelsrelaterade problem.

SLUTSATSER

Studien visade att avvikelser i MSR var vanliga och nästan 7 av 10 patienter hade åtminstone en typ av avvikelse i sin lista. Av det totala antalet läkemedelsrecept som registrerades hade 21 procent av dem någon typ av avvikelse. De vanligaste typerna av avvikelser var receptdubbletter (46 procent), följda av inaktuella läkemedel (44

procent). Läkemedelsgrupper som hade betydligt fler avvikelser än andra var läkemedelsgrupperna som påverkar nervsystemet, matsmältningsorgan och

orsakade mest läkemedelsrelaterade problem som senare ledde till sjukhusinläggning kan de här avvikelserna vara en viktig koppling mellan dessa händelser.

Ytterligare påvisade studien att MSR var den mest använda informationskällan för patienternas läkemedelsbehandling, trots att den innehåller avvikelser. En del av patienterna saknade receptbelagda läkemedel i MSR, mest på grund av att deras recept hade precis tagit slut. Användning av receptfria läkemedel var inte så stor men andelen patienter som använde receptfria smärtstillande läkemedel var ganska hög, vilket kan ha konsekvenser i form av överdoseringar eller oönskade läkemedelsinteraktioner.

Sammanfattningsvis kan det sägas att de här avvikelserna är vanliga i

läkemedelslistorna och att många patienter inte uppmärksammar dem eller tar hänsyn till den bristande informationen, vilket i sin tur kan leda till felmedicinering och därmed läkemedelsrelaterade problem och sjukhusinläggning, och i värsta fall även död. Därför behövs en gemensam NLL som kommer kunna ge korrekt läkemedelsinformation till patienter, läkare och farmaceuter, och därmed öka patientsäkerhet.

TACK

I slutet av det här arbetet vill jag tacka min handledare Ulyana Muñoz Acuña för all hjälp och stöd under tiden som genomförde arbetet, samt Tora Hammar som har kommit med idén för den här studien och intervjuguiden och därmed gett mig

REFERENSER

1. Hammar T, Ekedahl A, Petersson G. Implementation of a shared medication list: physicians' views on availability, accuracy and confidentiality. Int J Clin Pharm. 2014;36(5):933-42. Epub 2014/09/07.

2. Ekedahl A, Tärning E, Rutberg H, Yngvesson M, Hoffmann M. Mycket vanligt med fel i läkemedels- och receptlistorna. 2012:1024-7.

3. Spak E, Damell C, Holmberg K. Nationell läkemedelslista nu!2016 2021-02-25.

4. Socialstyrelsen. Läkemedelsrelaterade skador. 2020 [2021-02-25]; Tillgängligt från:

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/lakemedelsrelaterade-skador/. 5. Socialstyrelsen. Läkemedelsgenomgångar

för äldre ordinerade fem eller fler läkemedel. 2013 [2021-03-02]. Tillgängligt från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-3-18.pdf.

6. Masnoon N, Shakib S, Kalisch-Ellett L, Caughey GE. What is

polypharmacy? A systematic review of definitions. BMC Geriatr. 2017;17(1):230. Epub 2017/10/12.

7. Franco JVA, Terrasa SA, Kopitowski KS. Medication discrepancies and potentially inadequate prescriptions in elderly adults with polypharmacy in ambulatory care. J Family Med Prim Care. 2017;6(1):78-82. Epub 2017/10/14.

8. Krska J, Morecroft CW, Poole H, Rowe PH. Issues potentially affecting quality of life arising from long-term medicines use: a qualitative study. Int J Clin Pharm. 2013;35(6):1161-9. Epub 2013/08/31.

9. Socialstyrelsen. Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. 2014 [2021-02-25]. Tillgängligt från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-12-13.pdf.

10. Maher RL, Hanlon J, Hajjar ER. Clinical consequences of polypharmacy in elderly. Expert Opin Drug Saf. 2014;13(1):57-65. Epub 2013/10/01.

11. Johnell K, Klarin I. The relationship between number of drugs and potential drug-drug interactions in the elderly: a study of over 600,000 elderly patients from the Swedish Prescribed Drug Register. Drug Saf. 2007;30(10):911-8. Epub 2007/09/18.

12. Wallskär H. Användningen av läkemedel fortsätter öka. Läkemedelsvärlden 2019 [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.lakemedelsvarlden.se/97275-2/.

13. Socialstyrelsen. Statistik om läkemedel. 2020 [2021-03-05]; Tillgängligt från:

https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/lakemedel/.

14. Ekedahl A, Brosius H, Jönsson J, Karlsson H, Yngvesson M.

15. E-hälsomyndigheten. E-recept - så fungerar det. 2019 [2021-03-03]; Tillgängligt från: https://www.ehalsomyndigheten.se/tjanster/privat/e-recept/.

16. E-hälsomyndigheten. Läkemedelskollen. 2021 [2021-03-03]; Tillgängligt från: https://lakemedelskollen.ehalsomyndigheten.se/.

17. 1177. Din läkemedelslista. 2017 [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.1177.se/Jonkopings-lan/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/att-fa-recept-och-att-kopa-lakemedel/din-lakemedelslista/.

18. 1177. Läkemedelslistor. 2021 [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.1177.se/Sormland/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/att-fa-recept-och-att-kopa-lakemedel/lakemedelslistor/.

19. Wallman A. Författningar inom läkemedels- och apoteksområdet. Umeå universitet; 2020.

20. E-hälsomyndigheten. Läkemedelsförteckningen. 2019 [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.ehalsomyndigheten.se/tjanster/privat/e-recept/lakemedelsforteckningen/.

21. FASS. Frågor och svar. 2021 [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.fass.se/LIF/faq?userType=2&menyrubrikId=31.

22. 1177. Om 1177 Vårdguiden. 2015 [2021-03-03]; Tillgänglige från:

https://www.1177.se/Kalmar-lan/om-1177-vardguiden/om-1177-vardguiden/.

23. 1177. Om 1177 Vårdguiden på webben. [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.1177.se/Kalmar-lan/om-1177-vardguiden/1177-vardguiden-pa-webben/om-1177-vardguiden-pa-webben/.

24. 1177. Din journal. 2021 [2021-03-03]; Tillgängligt från:

https://www.1177.se/Kalmar-lan/sa-fungerar-varden/sa-skyddas-och-hanteras-dina-uppgifter/din-journal/#section-18296.

25. Valik J. Förstudie om genomförande av nationella läkemedelslistan. 2017 Tillgängligt från:

https://www.ehalsomyndigheten.se/globalassets/dokument/nll/forstudie-om-genomforande-av-den-nationella-lakemedelslistan-20170703-pdf.pdf.

26. E-hälsomyndigheten. Registret Nationella läkemedelslistan. 2020 [2021-03-03]; Tillgängligt från: https://www.ehalsomyndigheten.se/om-oss/register/registret-nationella-lakemedelslistan/.

27. Ekedahl A, Asim B, E H, J M. Prescriptions stored in the Swedish national prescription repository - presence of prescription duplicates, prescriptions for changed treatments and double medications2010.

28. Aronson JK. Medication errors: what they are, how they happen, and how to avoid them. Qjm. 2009;102(8):513-21. Epub 2009/05/22.

29. Linsky A, Simon SR. Medication discrepancies in integrated electronic health records. BMJ Qual Saf. 2013;22(2):103-9. Epub 2012/10/27.

30. Fryckstedt J, Askel-Hagerberg C. Läkemedelsrelaterade problem vanliga på medicinakuten. Läkartidningen. 2008:894-8.

31. Ekedahl A, Hoffmann M. Patients' information on their prescribed current treatment. Journal of Pharmaceutical Health Services Research. 2012;3:79-84.

BILAGOR

Bilaga 1

Informationen som delades ut till patienterna som uppfyllde inklusionskriterier och medföljande samtyckesblankett.

1/3

Information till forskningspersonerna

Vi vill fråga dig om du vill delta i ett forskningsprojekt genom att medverka i en

läkemedelsintervju där du tillsammans med en farmaceut går igenom din receptlista för att hitta eventuella fel eller inaktuella recept. I det här dokumentet får du information om projektet och om vad det innebär att delta.

Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?

För en säker läkemedelsbehandling är det viktigt att vårdpersonal, apotekspersonal och patienten själv har tillgång till information om patientens aktuella läkemedel som är korrekt, fullständig och aktuell. Idag finns det många olika listor med aktuella läkemedel och det är vanligt med fel eller att det saknas läkemedel i dessa listor. Det kan innebära risker för patienter och kan vara tidskrävande. För att möjliggöra en nationell gemensam

läkemedelslista som ger vården, omsorgen, apoteken och patienten i hela Sverige tillgång till samma information om en patients förskrivna och uthämtade läkemedel har en ny lag tagits fram som träder i kraft 1 maj 2021.

I detta forskningsprojekt vill vi genom intervjuer och enkäter med patienter, vårdpersonal, och apotekspersonal studera hur bra informationshanteringen kring patienters

läkemedelsbehandling fungerar i dagsläget och se hur det förändras när den nationella läkemedelslistan införs.

Syftet med den del av forskningsprojektet där du tillfrågas om medverkan är att undersöka hur mycket inaktuella eller dubbla recept eller andra fel det finns i listorna över sparade recept som apotekskunder kan få utskriven på apotek. Vi vill också få en bättre förståelse om vilka informationskällor som patienter använder för att hålla koll på sina läkemedel. Utifrån forskningens resultat hoppas vi kunna bidra och påverka arbetet med en nationell läkemedelslista för att på sikt leda till en mer säker och effektiv läkemedelsbehandling. Under hösten 2020 och våren 2021 kommer vi att genomföra denna läkemedelsintervju med

avstämning av receptlistan med ca 400 apotekskunder som hämtar läkemedel på något av de apotek som är utvalda att ingå i denna studie. Du får frågan om att delta då du är en av de apotekskunder som uppfyller undersökningens kriterier.

Forskningshuvudman för projektet är Linnéuniversitetet. Med forskningshuvudman menas

den organisation som är ansvarig för studien.

Hur går studien till?

2/3 farmaceutiskt utbildad apotekspersonal eller farmaceutstudent i den sista delen av sin

utbildning. Ditt deltagande innebär inga andra åtaganden framöver.

Vad händer med mina uppgifter?

Projektet kommer att samla in och registrera information om dig. Den information som kommer att registreras är din ålder, ditt kön, information om apoteket, dina svar på frågorna i intervjun samt information om dina läkemedel och eventuella inaktuella recept, dubbla recept eller andra fel. Informationen kommer att registreras och hanteras i avidentifierad form, det vill säga utan ditt namn eller personnummer. All data kommer att analyseras och presenteras på gruppnivå så att ingen enskilds identitet framgår.

Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Endast medverkande forskare kommer att få tillgång till uppgifterna. Ändamålet med behandlingen av uppgifterna är för forskning. Ansvarig för dina personuppgifter är

Linnéuniversitetet. Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta ansvarig forskare (se nedan). Dataskyddsombud på Linnéuniversitetet nås på dataskyddsombud@lnu.se eller telefon 0470-76 75 78. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.

Hur får jag information om resultatet av studien?

Resultat från forskningen kommer att publiceras i internationella vetenskapliga tidskrifter, i studenternas examensarbeten och eventuellt i en svensk rapport till E-hälsomyndigheten. Om du är intresserad av att ta del av de färdiga resultaten kan du kontakta ansvarig forskare för studien (se nedan).

Deltagandet är frivilligt

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte uppge varför, och det kommer inte heller att påverka din framtida vård eller behandling. Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta den ansvariga för studien (se nedan).

Ansvariga för studien

3/3

Samtycke till att delta i studien

Jag har fått muntlig och skriftlig informationen om studien och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla den skriftliga informationen.

☐ Jag samtycker till att delta i studien Informationshantering i läkemedelsprocessen och effekter av en nationell läkemedelslista

☐ Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i forskningspersonsinformationen.

Plats och datum Underskrift