Arbeta på akutmottagning
Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning. En litteraturstudie.
Författare: Anna Drottman
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning var en vanlig orsak till fysisk- och psykisk ohälsa. Arbetsmiljön på akutmottagning var ofta stressig och arbetstempot var högt. Den höga arbetsbelastningen kunde orsaka felaktiga bedömningar som kunde påverka patientsäkerheten. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning.
Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa metoder. Sökningarna efter artiklar utfördes i
databaserna Cinahl och PsycInfo. Kvalitetgranskningsmallar utifrån Carlsson och Eiman användes för kvalitetsgranskning av artiklarna. I dataanalysen användes en innehållsanalys enligt Kristenssons metod. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas i två kategorier; Orsaker till stress hos sjuksköterskan och Påverkan.
Resultatet visade att den största arbetsrelaterade stressoren på akutmottagning var tidsbrist som orsakats av underbemanning och överbelastning av patienter. Slutsats:
Stressfaktorer som en ökad arbetsbelastning, överbelastning av patienter, tidsbrist och underbemanning var de främsta orsakerna till arbetsrelaterad stress.
Sjuksköterskornas fysiska- och psykiska hälsa påverkades negativt av den arbetsrelaterade stressen.
Nyckelord
Arbetsrelaterad stress, akutmottagning, sjuksköterska, stress
Tack
Jag vill tacka min handledare Annika Klaesson för all handledning, feedback och att du uppmuntrat mig i mitt självständiga arbete. Vill även tacka min
handledningsgrupp för spännande reflektioner.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Bakgrund 2
2.1 Sjuksköterskans profession 2
2.2 Stress 2
2.3 Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor 3
2.4 Arbetsmiljön på akutmottagning 4
2.5 Sjuksköterskans roll på akutmottagning 4
2.6 Patientsäkerhet 5
3. Teoretisk referensram 5
3.1 Coping 5
4. Problemformulering 7
5. Syfte 7
6. Metod 7
6.1 Sökavgränsningar 8
6.2 Datainsamling 8
6.2.1 Cinahl 9
6.2.2 PsycInfo 9
6.2.3 Manuell sökning 9
6.3 Urval 10
6.4 Kvalitetsgranskning 10
6.5 Analys 11
7. Forskningsetiska överväganden 11
8. Resultat 11
9. Diskussion 15
9.1 Metoddiskussion 15
9.1.1 Sökavgränsningar 15
9.1.2 Datainsamling 16
9.1.3 Urval 17
9.1.4 Kvalitetsgranskning 17
9.1.5 Analys 18
9.1.6 Överförbarhet 18
9.1.7 Forskningsetiskt resonemang 19
9.2 Resultatdiskussion 19
10. Slutsats 22
10.1 Kliniska implikationer 22
10.2 Förslag till annan forskning 23
11. Referenser 24
Bilagor
Bilaga A Databassökning Cinahl Bilaga B Databassökning PsycInfo Bilaga C Checklista för kvalitativa studier
Bilaga D Checklista för kvantitativa studier Bilaga E Artikelmatris
1. Inledning
Sjuksköterskor på akutmottagning arbetar i ett intensivt och högt tempo och förväntas att göra en första bedömning och sedan göra en prioritering om hur akut tillståndet är (Wikström, 2016). Intresset för att undersöka vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskor på akutmottagning är intressant då det är ett relevant ämne.
Under programmets verksamhetsförlagda utbildning har sjuksköterskors
erfarenheter av arbetsrelaterad stress uppmärksammats därför är det ett intressant ämne för studien. En egen upplevelse av akutsjukvård är att det är en påfrestande och stressig arbetsmiljö. Därför vill jag med denna litteraturstudie undersöka vilka faktorer som ligger till grund för den arbetsrelaterade stressen.
2. Bakgrund
2.1. Sjuksköterskans profession
Begreppet profession har flera kännetecken för att ett yrke ska få räknas som en profession (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). De yrkesgrupperna som ingår i en profession har specifika arbetsuppgifter de ska utföra och ha kontroll över
(Forsberg, 2017). En profession ska enligt kriterierna vila på en vetenskaplig grund samt ha ett eget kunskapsområde. Det ska finnas etiska regler och riktlinjer för hur klienter och kollegor ska mötas av professionens medlemmar (Svensk
sjuksköterskeförening, 2016).
Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och ska utgå ifrån en humanistisk människosyn vilket innebär att hen ska besitta kunskap om människans utveckling, hälsa och välbefinnande. Sjuksköterskan ska även inneha kunskap inom medicinsk- och folkhälsovetenskap. Sjuksköterskan ska ha respekt för patientens autonomi och värdighet vilket innebär att arbetet ska utgå ifrån en helhetssyn och ett etiskt förhållningssätt (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). Sjuksköterskan har ett personligt ansvar att hålla sig uppdaterad kring den senaste forskningen för att kunna säkerställa en evidensbaserad och säker vård (Forsberg, 2017).
2.2. Stress
Beroende på vilket sammanhang så kan stress definieras på många olika sätt, oftast handlar det om krav och resurser. Stress kan definieras som kroppens reaktion på biologiska och psykologiska påfrestningar (Institutet för stressmedicin ISM, 2019).
Stress kan delas upp i två faser, en akut och en långvarig stress. När kroppen utsätts för en akut stressituation reagerar kroppen genom att mobilisera energi för att kunna försvara sig. Kroppens stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol utsöndras vid en akut stressreaktion. En akut stress behöver inte vara ohälsosam utan snarare tvärtom, prestationsförmågan höjs, smärtkänsligheten minskar och minnet förbättras. Om kroppen däremot utsätts för stress under en lång period har det visats sig ha negativ inverkan på hälsan då kroppen inte får möjlighet till
återhämtning (Ringsberg, 2017). När individen utsätts för en långvarig
stressbelastning som överstiger hens förmåga att kunna hantera det kan det uppstå negativa effekter (ISM, 2019). Långvarig stress kan orsaka sänkt immunförsvar, en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, hyperlipidemi, muskelspänningar och hormonella rubbningar (Ringsberg, 2017). En liten mängd stress kan öka
motivationen och stärka personen medan en upprepad stressreaktion kan leda till ohälsa. Stress är inte är en sjukdom utan ett tillstånd (Donovan, Doody & Lyons, 2013)
2.3. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor
Arbetet är en stor del av livet, därför har det betydelse för hälsan hur individen påverkas och förhåller sig till arbetslivet (Ringsberg, 2017). Arbetsrelaterad stress kan uppstå när arbetet ställer krav eller förväntningar som individen känner sig oförmögen till att uppnå. Resultatet av detta kan leda till måttlig eller svår ångest, därför är arbetsrelaterad stress ofta förknippat med frånvaro och
personalomsättning. Sjuksköterskeyrket är ett krävande jobb, med snabbt förändrade omständigheter, brist på resurser och personal samt hantering av
dödsfall. Dessa faktorer kan leda till stress och en försämrad vårdkvalitet (Donovan et al., 2013). Intresset för att undersöka de psykosociala arbetsförhållandena bland hälso- och sjukvårdspersonal har ökat de senaste åren. Det finns ett starkt samband mellan sjuksköterskors arbetsstress och en negativ påverkan på
arbetstillfredsställelsen. Fler och fler sjuksköterskor väljer att lämna yrket vilket ger negativa konsekvenser för vårdkvaliteten och patientsäkerheten (Sveinsdottir, Biering & Ramel, 2006).
2.4. Arbetsmiljön på akutmottagning
Tillstånd som behöver akut omhändertagande och behandling i öppenvård eller inskrivning i slutenvården räknas som akutsjukvård. Åtgärder bör inledas inom någon timme eller högst upp till 24 timmar (Socialstyrelsen, 2014). Enligt IVO’s rapport från 2015 är det ett stort problem att bemanna akutmottagningar med erfarna sjuksköterskor vilket medför sänkta krav på kompetensnivå och en ökad
personalomsättning. Underbemanning skapar en hög arbetsbelastning vilket medför stress, övertidsarbete och risk för felaktiga bedömningar vilket kan påverka
patientsäkerheten (IVO- Inspektionen för vård och omsorg, 2015). En
akutmottagning indelas oftast i tre huvudkliniker, medicin, kirurgi och ortopedi. På akutmottagningen arbetar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och sekreterare.
Akutmottagningen som är en central punkt i sjukvården samverkar med sjukhusets egna avdelningar och mottagningar, andra sjukhus och vårdcentraler. Tempot på en akutmottagning är för det mesta högt och intensivt, vilket kan upplevas mentalt påfrestande för personalen. Kombination av en pressad arbetssituation och en stor variation av patienter ställer höga krav på personalen (Wikström, 2016).
2.5. Sjuksköterskans roll på akutmottagning
På akutmottagning arbetar sjuksköterskor som antingen är grundutbildade eller specialistutbildade inom prehospital sjukvård (Wikström, 2016). Sjuksköterskan har ansvar att arbeta utifrån en hållbar, säker, personcentrerad och evidensbaserad akutsjukvård. Sjuksköterskan på akutmottagning förväntas att samverka i team och kunna hantera digitala verktyg i vården av personer som plötsligt drabbas av ohälsa (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Patienter som ankommer till akutmottagningen möts först av en sjuksköterska som utför en första bedömning och därefter görs en prioritering om hur akut tillståndet är (Wikström, 2016). Prioriteringen av inkomna patienter är en av de viktigaste
uppgifterna sjuksköterskan på akutmottagning har. Sjuksköterskan använder oftast triage, som är ett turordningssystem som innebär att patienterna prioriteras efter sitt medicinska tillstånd (Ericson & Ericson, 2017). Sjuksköterskan ska även sortera de prioriterade patienterna till rätt klinik så rätt patient får rätt hjälp av rätt läkare. Det
är viktigt att sorteringen blir rätt från början för att undvika onödiga
handläggningstider vilket kan öka risken för vårdskada. Sjuksköterskans arbete på akutmottagning innebär att snabbt kunna känna igen och bedöma allvarliga sjukdomstillstånd men också att hänvisa till primärvården vid icke akuta tillstånd samt ge råd om egenvård. Inom akutsjukvård är det extra viktigt att sjuksköterskan har full kontroll över patienterna för att kunna upptäcka en eventuell försämring av någon patient. Vårdpersonalen upplever ofta den stora variationen som positiv men det är svårt att skapa sig en helhets bild och bygga upp en relation med patienten (Wikström, 2016).
2.6. Patientsäkerhet
Patientsäkerhetslagen (2010:659), syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. I lagen står det beskrivet om vårdgivarens skyldighet att bedriva ett patientsäkert arbete. Patientsäkerhet finns till för att skydda patienten mot vårdskada. Patienter som får vård och behandling kan drabbas av vårdskada som utlöses av speciella omständigheter. Vårdskador kan förhindras av ett aktivt patientsäkerhetsarbete (Öhrn, 2017). Forskning visar att en hög patientsäkerhet är avgörande för en god vårdkvalitet (Qasim, Loai Abu & Omar, 2020).
3. Teoretisk referensram
3.1. Coping
Begreppet coping kommer från engelskan och kan översättas till svenska som stresshantering eller stressbemästring. Lazarus och Folkman (1984) definierar begreppet coping som beteendemässiga och kognitiva ansträngningar att hantera krav och/ eller påfrestningar som överstiger individens förmåga eller resurser.
Coping är en process som beskriver vad personen tänker eller gör i en specifik situation. Personens välbefinnande kan hotas av dessa krav som kan uppstå i mötet mellan personen och dess miljö.
Användning av coping behöver inte alltid innebära framgång i stresshanteringen och insatserna kan vara både medvetna och omedvetna. De kan också vara adaptiva som innebär att personen kan anpassa sig till miljön eller icke adaptiva vilket innebär att
personen anpassar miljön till sig själv. Coping kan tolkas som att det är inlärda tankar och beteenden (Lazarus & Folkman, 1984). Copingstrategier kan användas när individens krav på sig själv eller omgivningens krav blir för stora (Lim, Bogossian & Ahren, 2010).
Lazarus och Folkman (1984) delar in copingstrategier i två huvudkategorier, den problemfokuserade som är icke adaptiv och den känslofokuserade som är adaptiv.
Vid den problemfokuserade hanteras händelser och problem som kan uppstå.
Problemfokuserad coping fokuserar på att förändra individens inre,
beteendemönster och kognitiva förändringar som resulterar i att problemet blir löst på bästa möjliga sätt. Problemfokuserad coping kan innebära att individen
konfronterar ett stimuli och tillämpar planerad coping.
Vid den känslofokuserade hanteras de känslor som kan uppstå vid situationer som upplevs stressfulla. Genom att jämföra, undvika, minimera och distansera kan den känslomässiga stressreaktionen minskas. De kan också innebära att stressreaktionen minskas genom att söka socialt stöd, ha självkontroll, undvika stimuli och att tänka positivt. Känslofokuserad coping kan även användas för att öka den känslomässiga påfrestningen då vissa individer behöver må sämre först för att sedan må bättre och öka sin prestation. Genom att använda dessa copingstrategier kan problem lösas och psykologisk stress kan minska (Lazarus & Folkman, 1984).
Lazarus och Folkman (1984) menar att valet av coping är individuellt och behöver inte fungera på samma sätt för alla samt att individens mentala- och psykiska hälsa har betydelse. Genom coping kan individen nå en form av acceptans till sin situation och underlätta hanteringen av känslor som kan uppstå vid stressituationer. När det gäller stresshantering finns det inte någon strategi som anses vara bättre än någon annan. Huvudsaken är att den valda strategin hjälper till att förändra individens miljö till det bättre (Lazarus & Folkman, 1984). För att hantera arbetsrelaterad stress kan flera copingstrategier användas för att lättare hantera situationen på arbetet (Lim, Bogossian & Ahren, 2010). Coping valdes då teorin utgår från att hitta strategier för att underlätta den arbetsrelaterade stressen.
4. Problemformulering
Allt fler sjuksköterskor på akutmottagning upplever arbetsrelaterad stress.
Problematiken är att sjuksköterskor på akutmottagning har ett stort ansvar och arbetar under ett intensivt och högt tempo vilket kan påverka patientsäkerheten och personalens fysiska- och psykiska hälsa. Forskning visar att brist på
arbetstillfredsställelse har resulterat i att fler och fler sjuksköterskor väljer att lämna yrket vilket kan medföra negativa konsekvenser för vårdkvaliteten och
patientsäkerheten. Genom att lyfta sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning kan förståelsen över deras arbetssituation öka samt att arbetsledningen inom verksamheten och politiker kan ta del av studien för att få en inblick i arbetssituationen och arbetsmiljön och därmed kunna införa förbättringar.
Kunskapen om sjuksköterskors arbetsmiljö på akutmottagning behöver nå ut i alla led för att förbättringar ska kunna införas. Genom att belysa copingstrategier kan sjuksköterskorna ta hjälp av coping för att underlätta hanteringen av arbetsstressen.
5. Syfte
Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning.
6. Metod
En litteraturstudie har valts som design för att besvara syftet. Kristensson (2014) beskriver att en specifik och avgränsad forskningsfråga behöver ställas för att därefter strukturerat söka efter litteratur inom det område som frågan berör.
Litteraturen, som i detta fall utgörs av vetenskapliga artiklar har kritiskt granskats, värderats och sammanställts till en ny studie. Den här litteraturstudien har en induktiv ansats, vilket innebär att man går från delar till en helhet som betyder att man formulerar en teori eller hypotes utifrån fakta (Kristensson, 2014).
6.1. Sökavgränsningar
Avgränsningarna för litteraturstudiens samtliga artiklar var att de skulle vara peer reviewed. De skulle vara skrivna på engelska eftersom översättning från andra språk kan medföra misstolkningar samt att de skulle vara publicerade mellan 2015-2020 för att få med den senaste forskningen.
Inklusionskriterier i studien var sjuksköterska, specialistsjuksköterska och akutmottagning. Ingen geografisk exkludering gjordes. Artiklar där betalning krävdes för att läsa artikeln i fulltext har valts bort på grund av kostnadsskäl.
6.2. Datainsamling
Litteratursökningen genomfördes mellan 2020-03-05 till 2020-03-18 och dokumenterades i ett sökschema, se bilaga A och B. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PsycInfo. För att få en översikt över material utfördes först en allmän sökning med relevanta nyckelord utifrån syftet.
För att hitta relevant vetenskaplig litteratur behövs en strukturerad sökstrategi som innebär att man måste fastslå vad man letar efter. För att få fram relevanta artiklar behövs ett strukturerat sökarbete utifrån vissa nyckelord och söktermer utföras (Kristensson, 2014). I sökningen användes både indexord och fritextord för att bredda sökningen. De meningsbärande orden sjuksköterska, arbetsrelaterad stress, erfarenhet och akutmottagning utgjorde nyckelorden i sökningen. Sökning i Svensk Mesh utfördes på orden arbetsrelaterad stress och akutmottagning för att se
närliggande begrepp och synonymer för att bredda sökningen. Trunkering användes för att få en ökad variation av det valda ordet. I samtliga databaser användes de Booleska sökoperatorerna AND och OR då Kristensson (2014) beskriver att Booleska sökoperatorerna AND och OR används för att kombinera sökorden med varandra eller för att söka på närliggande begrepp.
6.2.1 Cinahl
Cinahl har inriktning mot omvårdnad därför gjordes sökningar i databasen då syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter. Sökningen delades upp i tre block som
sedan kombinerades med AND för att få fram relevanta artiklar. Indexord definieras som subject headings i databasen Cinahl (Kristensson, 2014). I block ett användes nyckelordet nurses och fritextorden nurs* och nurs* perspective. I Block två användes nyckelorden stress och stress occupational samt fritextorden job- stress OR occupational stress OR workplace stress OR burnout or stress. Sökning i Svensk Mesh utfördes på ordet occupational stress för att se närliggande synonymer där work related stress, workload och job-related stress hittades som synonymer. I block tre användes nyckelordet emergency service samt fritextorden emergency room OR emergency department. Emergency service beskrevs som en anläggning som erhåller akutvård, antingen på akutmottagning på sjukhus eller på ett fristående akutcenter.
6.2.2 PsycInfo
PsycInfo har inriktning mot beteendevetenskap och psykologi. Indexorden i PsycInfo definieras som Thesaurus (Kristensson, 2014). Sökningar gjordes för att syftet var att belysa hur sjuksköterskor erfor arbetsrelaterad stress. Sökningen delades upp i tre block där block ett använde nyckelorden nurses OR nursing och fritextordet nurse* som sedan kombinerades med fritextorden experience OR perspective. I block tre användes nyckelorden Post-Traumatic stress OR
occupational stress och fritextorden professional stress som kombinerades med job stress OR workplace stress OR work-related stress. Blocken kombinerades sedan med AND för att få fram relevanta artiklar. Dock genererade sökningen inte till fler artiklar som kunde inkluderas i resultatet.
6.2.3 Manuell sökning
Manuell sökning innebär att de funna artiklarnas referenslistor granskas för att hitta andra artiklar som berör ämnet (Forsberg & Wengström, 2013). Manuell sökning gjordes men genererade inte till fler artiklar som kunde inkluderas i litteraturstudien.
Först lästes de funna artiklarnas referenslistor som genererade i 24 relevanta titlar.
Därefter gallrades de icke relevanta titlarna bort som resulterade i att fem abstrakt lästes.
6.3. Urval
Efter avgränsningarna i databaserna gav sökningen i Cinahl ett resultat på 256 artiklar och sökningen i PsycInfo gav 126 artiklar. Vid den första gallringen lästes 382 titlar där 276 artiklar sorterades bort efter titel och 106 abstrakt lästes.
Sammanlagt lästes 26 artiklar i fulltext där 16 artiklar exkluderades på grund av att de inte ansågs relevanta gentemot litteraturstudiens syfte. Därefter
kvalitetsgranskades tio artiklar där åtta artiklar inkluderades och två artiklar exkluderades på grund av för låg kvalitet. Fyra av de inkluderade artiklarna var dubbletter. Årtalen i den manuella sökningen avgränsades till 2015-2020 för att det skulle vara aktuell forskning samt hanterbart. Sökningen gav 24 titlar där fem abstrakt lästes enskilt. Den manuella sökningen genererade inte till några nya artiklar då de inte ansågs relevanta gentemot syftet.
6.4. Kvalitetsgranskning
Genom att kvalitetsgranska litteraturstudiens artiklar görs en bedömning av kvalitativa artiklars trovärdighet samt kvantitativa artiklar validitet. Bedömningen ska dokumenteras och utgå ifrån en systematisk struktur. Om litteraturstudiens artiklar innehåller olika typer av studier behöver olika granskningsmallar användas eftersom metoderna har speciella förutsättningar. Kvantitativa artiklars metoder skiljer sig åt och behöver därför olika granskningsmallar (Kristensson, 2014). I denna litteraturstudie används samma granskningsmall för de valda kvantitativa artiklarna utifrån Carlsson och Eiman (2003). De kvalitativa artiklarna
kvalitetsgranskades utifrån Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall för kvalitativa metoder, se bilaga C och D. Artiklar med låg kvalitet har exkluderas medan artiklar med medel- eller hög kvalitet har inkluderas. Sex artiklar bedömdes ha hög kvalitet och två artiklar bedömdes ha medelkvalitet.
6.5. Analys
För att kunna identifiera artiklarnas innehåll i förhållande till litteraturstudiens syfte lästes artiklarna upprepade gånger för att få en helhet för att därefter kunna plocka ut delar ur artiklarna som är relevant till syftet. En integrerad innehållsanalys utformades enligt Kristenssons (2014) metod. Första steget var att identifiera
likheter och skillnader i de utvalda artiklarnas resultat. Därefter sammanställdes artiklarnas resultat som relaterade till varandra i form av etiketter som
sammanställde det slutliga resultatet i de olika kategorierna. Först valdes meningsbärande enheter ut som besvarar litteraturstudiens syfte. Därefter utformades etiketter som bildade kategorier i resultatet.
7. Forskningsetiska överväganden
För att säkerställa att artiklarna som ingår i litteraturstudien är etiskt försvarbara ska studien utgå från forskningsetiska frågeställningar. Helsingforsdeklarationen är ett internationellt styrdokument som riktar sig mot medicinsk forskning som involverar människor. Helsingforsdeklarationen innehåller 35 punkter som fokuserar på att deltagarnas integritet ska bevaras, deras rätt till information och självbestämmande, att minimera risken för skada samt att aktuell lagstiftning ska efterföljas och att en etisk prövning ska genomföras (Kristensson, 2014). Denna litteraturstudie utgick ifrån de forskningsetiska principerna och inkluderade endast artiklar som är godkända av en etisk kommitté och/eller där etiska överväganden har gjorts. Det inkluderades artiklar som svarade på denna litteraturstudies syfte och de som inte svarade mot syftet exkluderades. Inga artiklar har exkluderats på grund av egna åsikter eller värderingar.
8. Resultat
Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning. Resultatet grundas i två kategorier som svarar på
litteraturstudiens syfte; Orsaker till stress hos sjuksköterskan och Påverkan.
8.1. Orsaker till stress hos sjuksköterskan
Resultatet visade att en överbelastning av patienter var den främsta orsaken till stress och utbrändhet hos sjuksköterskorna på akutmottagning (Rozo, Olsson, Thu
& Strutzman, 2017; Yuwanich, Sandmark & Akhavan, 2016; Adrianssens, De Guch
& Maes, 2015; Lu et al., 2015; Lin, Liang, Han, Chen & Hsieh, 2019; Santos et al., 2019; Dekeseredy, Kurtz Landy & Sedney, 2019). Sjuksköterskor på
akutmottagning har högre exponering för akut och kronisk arbetsrelaterad stress än sjuksköterskor på andra vårdavdelningar (Adriaenssens et al., 2015). Det ständiga flödet av patienter till och från akuten orsakade en stressig arbetsmiljö (Rozo et al., 2017). På akutmottagning hanterars dagligen ett obegränsat antal patienter på ett begränsat antal sjuksköterskor vilket resulterade i att sjuksköterskorna kände sig som maskiner och inte som professionella sjuksköterskor (Lin et al., 2019).
Överbelastningen resulterade i att befintlig personal var tvungna att jobba extra skift, längre dagar och ta mer ansvar vilket ökade arbetsbelastningen (Rozo et al., 2017; Yuwanicha et al., 2016). Flera sjuksköterskor beskrev att de fick utföra arbetsuppgifter och ta ansvar som låg utanför en sjuksköterskas ansvarsområde (Yuwanicha et al., 2016; Lu et al., 2015; Dekeseredy et al., 2019) vilket ledde till oro om det uppstod komplikationer som de sedan skulle behöva ansvara juridiskt för (Yuwanicha et al., 2016; Dekeseredy et al., 2019). De kände att det var för många arbetsuppgifter med en begränsad tid att utföra dessa uppgifter på vilket ökade arbetsbelastningen (Yuwanicha et al., 2016). Patienterna var tvungna att prioriteras och omorganiseras efter det medicinska tillståndet vilket tog tid och var stressande (Lin et al., 2019). I Brasilien är det brist på utbildad och erfaren personal vilket återspeglar sig i vårdkvaliteten och hälsan hos sjuksköterskorna. Bristen på utbildad personal resulterar i att den utbildade personalen måste arbeta hårdare för att kunna hjälpa alla patienter vilket ökar deras arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress (Santos et al., 2019).
Resultatet visade även att underbemanning och tidsbrist var en stor orsak till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskorna på akutmottagning sjuksköterskorna (Santos et al., 2019; Ríos-Risquez och García-Izquierdo, 2016; Adriaenssens et al., 2015; Yuwanicha et al., 2016; Lin et al., 2019; Dekeseredy et al., 2019; Lu et al., 2015; Rozo et al., 2017). Sjuksköterskorna kände sig inte uppskattade i arbetet och kunde inte uppfylla förväntningarna då det saknades tid att utföra arbetsuppgifterna på rätt sätt (Rozo et al., 2017). Överbelastningar som uppkom på grund av personal- och tidsbrist hade en negativ inverkan på omvårdnadsarbetet och patientsäkerheten (Yuwanicha et al., 2016; Santos et al., 2019; Dekeseredy et al., 2019; Adriaenssens et al., 2015; Ríos-Risquez och García-Izquierdo, 2016). Underbemanning och tidsbrist gjorde att sjuksköterskorna inte hann att ge tillräcklig vård då patienterna
fick otillräcklig behandlingstid, vilket var högst relevant för en god och säker vård (Yuwanicha et al., 2016; Lin et al., 2019). Det var otillräckligt med resurser för personalen och den medicinska utrustningen räckte inte till alla patienter vilket var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress (Lu et al., 2015; Lin et al., 2019;
Dekeseredy et al., 2019). Det var många gånger som sjuksköterskorna inte hann att sätta sig ner under hela arbetspasset på grund av tidsbristen. Ett flertal
sjuksköterskor upplevde otillräcklig arbetstillfredsställelse på grund av att de inte hade tid att utföra sina arbetsuppgifter och fullgöra sin skyldighet (Santos et al., 2019). Det var många gånger det var så överfullt på akutmottagningen så patienterna fick ligga i korridorerna. Det fanns inte tillräckligt med sängar så patienterna fick sitta i rullstolar eller till och med på ambulansbårar. Personalen hade inte tid att tillgodose patienternas behov i den mån de ville (Lin et al., 2019).
Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter var att patienterna och dess anhörigas förväntningar och beteenden var stressande (Rozo et al., 2017;
Yuwanicha et al., 2016; Lin et al., 2019). Sjuksköterskorna upplevde att stressen orsakade en försämrad uppmärksamhet till patienterna. De koncentrerade sig endast på deras fysiska behov och inte på deras mentala behov. (Yuwanicha et al., 2016).
Patienterna kände sig inte prioriterade på grund av tidsbristen och fick en negativ inställning till sjuksköterskorna (Rozo et al., 2017; Lin et al., 2017). På
akutmottagningen använder sjuksköterskorna triageringsprocess vilket patienterna inte förstod och ville inte vänta på sin tur vilket ledde till missnöje som gick ut över personalen (Rozo et al., 2017; Yuwanicha et al., 2016). Patienterna förväntade sig att få träffa läkare direkt vilket ledde till många klagomål som tyngde ner
sjuksköterskorna (Rozo et al., 2017). En viktig stressfaktor som rapporterades var att sjuksköterskorna kände sig som medlare mellan läkare, patient och dess anhöriga (Yuwanicha et al., 2016). För sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning på ett mindre sjukhus kan det uppstå utmanande situationer då de ibland behöver behandla familj och vänner. Sjuksköterskorna upplevde att invånarna i samhället ofta frågar om deras arbete och om patienterna de vårdat. Det hände ofta att tidigare patienter eller patientens vänner och anhöriga ville ha information och det upplevdes besvärligt och stressande av sjuksköterskorna då deras arbete är sekretessbelagt (Dekeseredy et al., 2019).
8.2. Påverkan
Resultatet visade att sjuksköterskorna påverkades både fysiskt, psykiskt och socialt av den arbetsrelaterade stressen (Yuwanicha et al., 2016; Santos et al., 2019; Ríos- Risquez och García-Izquierdo, 2016; Adriaenssens et al., 2015; Dekeseredy et al., 2019; Rozo et al., 2017). Den fysiska, psykiska och emotionella stressen
sjuksköterskorna utsätts för är en stor orsak till utbrändhet (Santos et al., 2019). Att täcka upp för frånvarande kollegor och inte räcka till skapade fysisk och emotionell stress (Rozo et al., 2017; Yuwanicha et al., 2016). Den ständiga arbetsstressen resulterade i mag- och tarmproblem, muskelvärk, trötthet, huvudvärk och
sömnproblem hos sjuksköterskorna. En del av personalen fick dagligen medicinera sig mot stressens biverkningar (Yuwanicha et al., 2016). Efter arbetspasset var sjuksköterskorna trötta och hade ont i kroppen (Santos et al., 2019).
Psykiska problem som uppstod som biverkning av stressen var ilska, aggression och en oförmåga att kontrollera känslor (Yuwanicha et al., 2016). Ett flertal
sjuksköterskor kände sig utbrända och kände brist på återhämtning på grund av den stressiga arbetsmiljön på akutmottagningen (Dekeseredy et al., 2019). Den upplevda stressen påverkade sjuksköterskorna emotionellt och de kände sig otillräckliga som sjuksköterskor. Långvarig stress på arbetet utgjorde en tung emotionell börda som var svår att hantera vilket påverkade mötet med patienterna negativt (Ríos-Risquez
& García-Izquierdo, 2016). Efter arbetspasset var sjuksköterskorna känslomässigt utmattade (Santos et al., 2019).
Resultatet visade även att sjuksköterskorna hade svårt att släppa arbetet efter arbetsdagens slut (Rozo et al., 2017; Yuwanicha et al., 2016; Santos et al., 2019;
Dekeseredy et al., 2019). Traumatiska händelser på arbetet följde med hem vilket orsakade en mental stress över att inte kunna släppa arbetet (Dekeseredy et al., 2019). Sjuksköterskorna beskrev att de kunde höra larmen från akuten i bilen på väg hem (Rozo et al., 2017). Ett flertal av sjuksköterskorna kände att familjelivet påverkades negativt då de helst ville vara ensamma och varva ner när de kom hem.
Den fysiska och mentala utmattningen sjuksköterskorna kände på grund av dagliga
utmaningar påverkade deras kommunikation med familjen. Balansen mellan arbetet och hemmet påverkades negativt av den arbetsrelaterade stressen (Yuwanicha et al., 2016).
9. Diskussion
9.1 Metoddiskussion
En litteraturstudie valdes som design. Metoddiskussionen utgår ifrån Kristensson (2014) metod där svagheter och styrkor diskuteras. Litteraturstudiens trovärdighet kan ha påverkats då författarens egen förståelse inte alltid åsidosatts. Då
litteraturstudien haft en begränsad tid kan resultatet ha påverkats då sökningarna i databaserna kunnat effektiviseras vid ett bredare tidsspann. Då det är författarens första litteraturstudie kan resultatet ha påverkats då det saknas kunskap och erfarenhet av litteraturstudier.
9.1.1. Sökavgränsningar
Innan litteratursökningen påbörjades bestämdes det vilka avgränsningar som skulle göras och inklusions- och exklusionskriterier. En avgränsning var att artiklarna skulle vara skriva på engelska för att det inte skulle uppstå några missförstånd i översättningen. Inga sökningar på svenska eller på närliggande språk gjordes vilket kan ha bidragit till att relevanta artiklar kan ha uteblivit. Studiens trovärdighet kan ha påverkats då översättningsfel kan förekomma trots att engelska är ett språk som behärskas. Vidare avgränsning var att artiklarna skulle vara publicerade mellan 2015-2020 för att få med den senaste forskningen inom området. Först gjordes en pilotsökning med tidsspannet 2010-2020 vilket ledde till en träff på över 1000 artiklar, vilket ansågs vara ohanterbart inom ramen för en C-uppsats. Den sista avgränsningen var att artiklarna skulle vara peer reviewed som innebär att artiklarna kvalitetssäkrats av ämnesexperter (Kristensson, 2014).
Studiens inklusionskriterier var sjukskötskor, specialistutbildade sjukskötskor och akutmottagning då syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av
arbetsrelaterad stress på akutmottagning. Sökningen breddades genom att ingen geografisk exkludering gjordes vilket innebär att relevanta artiklar från hela världen inkluderades. I litteraturstudien inkluderades artiklar från USA, Belgien, Thailand, Brasilien, Spanien, Kina och Taiwan. Det var en fördel att inkludera artiklar från olika länder då arbetsrelaterad stress är ett problem som förekommer i större delar av världen. Artiklar där betalning krävdes för att läsa artikeln i fulltext exkluderades på grund av kostnadsskäl vilket kan ha medfört i att relevanta artiklar uteblivit från resultatet.
9.1.2 Datainsamling
Databaserna Cinahl och PsycInfo användes för sökning av artiklar. Cinahl har inriktning mot omvårdnad och PsycInfo har inriktning mot beteendevetenskap och psykologi därför valdes dessa två databaser då det svarar mot syftet. Sökningar i PubMed valdes att uteslutas på grund av tidsbrist och att de andra databaserna resulterade i ett stort antal relevanta artiklar. Genom att utesluta sökning i PubMed kan relevanta artiklar ha uteslutits som hade kunnat bidra till en bredare förståelse inom ämnet. Databaserna kan ha olika avgränsningar och sökord vilket är viktigt att ta hänsyn till i sökningen efter relevant litteratur (Kristensson, 2014). Sökningarna har relativt likande sökord och ansågs lämpliga för att få relevanta och tillräckligt med artiklar som besvarar syftet. Dock kan det ses som en svaghet i studien då sökningen i PsycInfo inte genererade till några artiklar som kunde användas till resultatet. Det var till fördel att sökning i Svensk Mesh utfördes på orden arbetsrelaterad stress och akutmottagning då förslagen occupational stress och emergency service relaterade till ytligare begrepp och synonymer som genererade i fler artiklar. De valda sökorden redovisas i tabeller, se bilaga A och B. De Booleska sökoperatorerna valdes i samtliga databaser då sökningens känslighet ökar.
Trunkering användes till fördel för att få en ökad variation av det valda ordet vilket breddade sökningen.
9.1.3 Urval
För att stärka tillförlitligheten i studien kan triangulering användas som innebär att två eller flera personer analyserar material. Genom att använda triangulering kan resultatet stärkas då det finns risk för att resultatet färgas av en enskild persons förståelse (Kristensson, 2014). En svaghet i studien är att en person tolkat och analyserat de funna materialet. Först utfördes en gallring av artiklar genom att läsa titlar, de titlar som inte var relevanta gentemot syftet valdes bort direkt. Genom att göra en gallring på titelnivå kan ha resulterat i att relevanta artiklar utelämnats.
Därefter lästes de kvarstående artiklarnas abstrakt för att sedan bestämma vilka artiklar som skulle exkluderas och vilka som skulle inkluderas för vidare granskning.
I den manuella sökningen gallrades artiklar bort på titelnivå, de fem artiklar som hade intressanta titlar till litteraturstudiens syfte lästes på abstraktsnivå men valdes att inte läsas i fulltext då abstraktet inte var relevant gentemot syftet.
9.1.4 Kvalitetsgranskning
Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts till resultatet i denna
litteraturstudie. Granskningsmallar utifrån Carlsson och Eiman (2003) användes för kvalitetsgranskning av de valda artiklarna. Enligt Kristensson (2014) ska olika granskningsmallar användas för olika typer av kvantitativa studier eftersom metoderna skiljer sig åt. I denna litteraturstudie valdes samma granskningsmall för samtliga kvantitativa artiklar vilket kan ha påverkat artiklarnas valda grad av kvalitet. Carlsson och Eimans (2003) granskningsmallar användes då de ansågs vara adekvata och tydliga. Då det saknas erfarenhet och kunskap inom
kvalitetsgranskning kan artiklarnas valda kvalitet påverkat litteraturstudiens resultat.
En svaghet i studien är att triangulering inte kunde användas och på så sätt kan granskningen speglas av den enskilde personens tolkning. I denna litteraturstudie exkluderades artiklar med låg kvalitet och artiklar med medel- eller hög kvalité inkluderades.
9.1.5 Analys
Analysen utformades enligt Kristenssons (2014) integrerade innehållsanalys. Först lästes artiklarna i sin helhet upprepade gånger för att kunna identifiera och analysera likheter och skillnader för att sedan kunna plocka ut delar som var relevanta
gentemot litteraturstudiens syfte. Därefter plockades de meningsbärande enheterna ut som svarade på syftet och de meningsenheter som inte gjorde det valdes bort. En svaghet med att inte kunna använda triangulering är att tankar och idéer inte kan bollas med någon annan vilket gör att meningsenheterna inte kan jämföras och diskuteras vilket kan resultera i att relevanta meningsenheter valts bort. Därefter placerades meningsenheterna in i rätt kategori. Trots att engelska är ett språk som behärskas kan det uppstått missförstånd, feltolkning av innehåll och översättningsfel vilket kan påverka det slutliga resultatet. När språkbrist uppstod användes
elektroniska översättningsprogram vilket kan bidra med översättningsfel då detta program inte kan utlova en korrekt översättning. Detta kan ses som en svaghet i litteraturstudien då översättningsfel kan påverka resultatet. Efter de meningsbärande enheterna valts ut identifierades två kategorier som utformar resultatet.
9.1.6 Överförbarhet
I litteraturstudien inkluderades artiklar från USA, Belgien, Thailand, Brasilien, Spanien, Kina och Taiwan. Det sågs som en fördel att inkludera artiklar från olika delar av världen då det ger en bredare och global syn på arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Det som är viktigt att ha i åtanke är att rutiner och riktlinjer kan skilja sig åt i olika delar av världen. Artiklarnas resultat överensstämde dock med varandra och de stressframkallande faktorerna
överensstämde med varandra oavsett vilket land artikeln kom ifrån. Eftersom att de inkluderade artiklarnas resultat visade samma stressframkallande faktorer borde litteraturstudiens resultat kunna överföras i svensk kontext. Resultatet bör även kunna överföras i andra länder där arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning är ett stort problem. Det kan dock finnas kulturella skillnader samt att sjuksköterskeutbildningen kan skilja sig åt mellan länderna.
9.1.7 Forskningsetiska resonemang
Litteraturstudiens tillvägagångssätt har redovisats öppet så läsaren kan följa och kontrollera hela tillvägagångssättet och på så sätt har risken för att resultatet kan ha förfalskats, vilseletts eller plagierats minskats. Denna litteraturstudie inkluderade endast artiklar som är godkända av en etisk kommitté och/eller där etiska
överväganden har gjorts. De artiklar som inte blivit godkända av en etisk kommitté skulle exkluderas. Artiklarna har inte inkluderats eller exkluderats på grund av egna åsikter eller värderingar. De artiklar som inkluderats har svarat mot
litteraturstudiens syfte och de artiklar som inte svarade mot syftet exkluderades.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning. I analysen framkom två kategorier;
Orsaker till stress hos sjuksköterskan och Påverkan.
Resultatet visar att den främsta orsaken till stress hos sjuksköterskor på akutmottagning är en ökad arbetsbelastning och överbelastning av patienter.
Sjuksköterskor på akutmottagning har hög exponering för akut och kronisk stress.
Ringsberg (2017) beskriver att om kroppen utsätts för kronisk stress får den aldrig möjlighet till återhämtning vilket i sin tur kan leda till fysisk- och psykisk ohälsa. Å andra sidan så kan en akut stress ses som positiv då kroppens stresshormoner utsöndras och prestationsförmågan kan höjas (Ringsberg, 2017). Sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagning påverkas både fysiskt och psykiskt av arbetsstressen.
Även Lim et al., (2010) styrker att en ökad arbetsbelastning var den centrala orsaken till upplevd stress hos sjuksköterskorna och ledde till negativa konsekvenser som påverkade sjuksköterskornas hälsa. Den arbetsrelaterade stressen ledde i flera fall till utbrändhet. Alltifrån fysiska besvär som mag- och tarmproblem, trötthet och sömnbesvär till psykiska besvär som svårigheter att kontrollera sina känslor var något som de flesta sjuksköterskor upplevde. Resultatet överensstämmer med Donovans et al., (2013) studie som stärker sambandet mellan arbetsrelaterad stress och upplevd ohälsa. En stressig arbetsmiljö kan orsaka dysfunktionellt beteende på
arbetet och kan bidra till fysisk- och psykisk ohälsa. Vid upprepning av stressiga situationer kan en mängd känslomässiga reaktioner utlösas beroende på hur individen kan hantera dessa (Donovan et al., 2013).
Enligt Lazarus och Folkman (1984) hanterar alla individer stress på olika sätt.
Genom att använda coping kan sjuksköterskorna nå en form av acceptans över situationen och på så sätt hantera den känslomässiga reaktionen som uppstår vid stressfulla situationer (Lazarus & Folkman, 1984). Gomes, Santos och Carolinos (2013) studie beskriver sambandet mellan acceptans och ett känslomässigt agerande för att acceptera situationen och lära sig att leva med den.
I studiens resultat framkom det att underbemanning och tidsbrist var en stor faktor till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskorna på akutmottagning. Med tanke på att sjuksköterskorna inte hade tid att utföra sina arbetsuppgifter korrekt eller fullgöra sin skyldighet upplevde sjuksköterskorna en otillräcklig arbetstillfredsställelse.
Enligt IVO’s rapport från 2015 skapade underbemanningen en hög arbetsbelastning vilket kunde leda till felaktiga bedömningar som kunde påverka patientsäkerheten (IVO, 2015). Till skillnad från Sveinsdottir et al (2006) som beskriver att en otillräcklig arbetstillfredsställelse ledde till att fler och fler sjuksköterskor valde att lämna yrket vilket påverkade vårdkvaliteten och patientsäkerheten.
Resultatet visade att den arbetsrelaterade stressen påverkade mötet mellan
sjuksköterska, patient- och dess anhöriga. Det vårdande mötet mellan sjuksköterska och patient upplevdes stressande då patienterna inte kände sig sedda och
prioriterade. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna endast såg deras fysiska behov men inte deras mentala behov. Enligt Wikström (2016) upplevs den stora variationen av patienter som positiv men att få en kontinuitet i tillvaron kan upplevas som en svårighet då det saknas möjlighet att skapa sig en helhetsbild av patienten. Att bygga upp ett ömsesidigt förtroende och en tillit tar tid och är en av arbetets negativa sidor (Wikström, 2016). Dahlberg och Segersten (2016) beskriver vikten av ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient. För en god
vårdrelation krävs det att sjuksköterskan ser och är öppen för patientens behov av vård och omsorg samt att stödja varje enskild patient. Sjuksköterskan behöver närvara både fysiskt och psykiskt vid ett vårdande möte samt signalera trygghet och
tillit till patienten. Om sjuksköterskorna är stressade och har bråttom påverkas patienten negativt (Dahlberg och Segesten, 2016). Det är sjuksköterskan som ansvarar för det patientnära omvårdnadsarbetet och behöver därför hitta strategier för att hantera stressen. Lazarus och Folkman (1984) menar att det inte finns någon strategi som är bättre än någon annan utan huvudsaken är att man hittar den strategi som är lämplig för situationen och hjälper till att förbättra individens miljö.
I studiens resultat framkom det att patienterna fick en negativ inställning till
sjuksköterskorna. På akutmottagning arbetar sjuksköterskorna med triage som är ett turordningssystem där de mest akuta fallen prioriteras först. Sjuksköterskorna upplevde att patienterna inte förstod triagesystemet vilket ledde till klagomål som orsakade ytligare stress för sjuksköterskorna. Fen Tang, Johansson, Wadensten, Wenneberg och Ahlström (2007) beskriver att arbetsrelaterad stress har ett starkt samband med upplevda förväntningar och krav från patienter och anhöriga.
Patienterna krävde omedelbar kontakt med läkare då patienterna och anhöriga misstrodde sjuksköterskans professionella kunskap. Läkarna och sjuksköterskorna hade ofta olika åsikter om vilka patienter som skulle prioriteras och det hända ofta att läkarna reserverade sjukhusplatser för välmående patienter och därför uppstod det etiska dilemman då det är sjuksköterskorna som ansvarar för varje enskild patient (Fen Tang et al., 2007).
Till skillnad från litteraturstudiens resultat då det uppstod etiska dilemman när anhöriga ville ha information om patienterna vilket upplevdes besvärligt av sjuksköterskorna då deras arbete är sekretessbelagt. Sjuksköterskorna tvingades i vissa situationer att gå emot sina egna åsikter och värderingar för att behaga både patienterna och dess anhöriga (Fen Tang et al., 2007). I litteraturstudiens resultat framkom det att de anhöriga gjorde det svårt för sjuksköterskorna att följa patienternas önskemål vilket var stressande. Ibland uppstod det konflikter mellan sjuksköterska, patient- och dess anhöriga vilket gjorde att sjuksköterskorna kände sig misslyckade. I detta fall kan sjuksköterskorna använda sig av känslofokuserad coping som Larazus och Folkman (1984) menar att det kan innebära att individen försöker tänka positivt eller söka socialt stöd för att hantera den stressfulla situationen.
10. Slutsats
Sjuksköterskorna på akutmottagning upplevde arbetsrelaterad stress då deras arbetsbelastning är hög. Ett flertal faktorer som överbelastning av patienter, underbemanning och tidsbrist ligger till grund för den arbetsrelaterade stressen.
Sjuksköterskorna påverkades både fysiskt- och psykiskt på grund av stressen.
Tidsbristen påverkade vårdkvaliteten, patientsäkerheten och mötet med patienterna då sjuksköterskorna kände att de inte hade tid att ge en tillräcklig- och god vård.
Tidsbristen var en konsekvens av underbemanning som resulterade i en ökad arbetsbelastning.
10.1 Kliniska implikationer
Resultatet från denna litteraturstudie skulle kunna användas i ett kliniskt
sammanhang då arbetsrelaterad stress inom sjuksköterskeyrket är ett stort problem idag. Litteraturstudiens resultat visade att en ökad arbetsbelastning, överbelastning av patienter samt underbemanning och tidsbrist var de största orsakerna till stress hos sjuksköterskor på akutmottagning. Om kunskapen om hur sjuksköterskor på akutmottagning upplever arbetsmiljön når ut till verksamhetens arbetsledning samt politiker kan detta uppmärksammas för att en förbättring ska kunna uppnås. Då vårdkvalitén påverkades av den arbetsrelaterade stressen kan sjuksköterskorna få verktyg och kunskap om hur vårdkvalitén ska kunna bevaras även vid stressfulla situationer. Sjuksköterskorna kan med hjälp av copingstrategier hantera stressfulla situationer och på så sätt minimera risken att drabbas av ohälsa. Studien skulle även kunna underlätta för nyexaminerade sjuksköterskor att förstå orsaken till den arbetsrelaterade stressen och få verktyg att hantera de hälsorisker arbetsrelaterad stress kan leda till.
10.2 Förslag till annan forskning
Resultatet i denna litteraturstudie bidrar till en ökad kunskap och förståelse kring sjuksköterskans arbetsmiljö på akutmottagning. Sjuksköterskans stressrelaterade faktorer har uppmärksammats i litteraturstudiens resultat vilket kan bidra till ett intresse hos arbetsgivarna att ta del av för att få en inblick i arbetssituationen och
därmed kunna införa förbättringar. Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor i allmänt är ett väl studerat område därför kan ytligare studier kring sjuksköterskors arbetssituation på akutmottagning behövas för att uppmärksamma
akutsjuksköterskornas arbetssituation. Vidare forskning kring hur tidsbrist och arbetsbelastning hos sjuksköterskor på akutmottagning påverkar arbetet kan ge en bredare kunskap kring hur sjuksköterskan ska kunna behålla ett vårdande möte och patientsäkerhet vid tidsbrist och en hög arbetsbelastning. Vidare forskning kring hur copingstrategier kan användas vid arbetsrelaterad stress ses som en fördel för sjuksköterskorna då de kan lära sig att hantera stressrelaterade faktorer för att undvika ohälsa.
11. Referenser
* Ingår i litteraturstudien
* Adriaenssens, J., de Gucht, V. & Maes, S. (2015). Causes and consequences of occupational stress in emergency nurses, a longitudinal study. Journal of Nursing Management, 23(3), 346- 358. doi:10.1111/jonm.12138
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhus MAS och Malmö högskola”. (Rapport nr 2). Malmö: Hälsa och samhälle, Malmö högskola.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2016). Hälsa & vårdande i teori och praxis.
Stockholm: Natur & Kultur.
Donovan, R. O., Doody & Lyons, R. (2013) The effects of stress on health and its complications for nursing. British Journal of Nursing 22(16): 969- 973.
doi:10.12968/bjon.2013.22.16.969
* Dekeseredy, P., Kurtz Landy, C. M & Sedney, C. L. (2019). An exploration of work related stressors experienced by rural emergency nurses. Online Journal Of Rural Nursing & Health Care 19(2): 2-24. doi:
http://dx.doi.org/10.14574/ojrnhc.v19i1.550
Ericson, E & Ericson, T. (2017). Medicinska sjukdomar. Lund: Studentlitteratur AB
Fen Tang, P., Johansson, C., Wadensten, B., Wenneberg, S. & Ahlström, G. (2007).
Chinese Nurses ’Ethical Concerns in a Neurological Ward. Nursing Ethics, 14(6) 810-824. Doi:10.1177/0969733007082140
Forsberg, A. (2017). Omvårdnad på akademisk grund - att utvecklas och ta ansvar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier - värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
Kultur.
Gomes, S.F.S., Santos, M.M.M.C.C., & Carolino, E.T.M.A. (2013). Psycho-social risks at work: stress and coping strategies in oncology nurses. Revista Latino- Americana de Enfermagem, 21(6): 1282-9. Doi:10.1590/0104-1169.2742.2365
Institutet för stressmedicin ISM. (2019). Vad är stress? Hämtad 2020-04-04 från https://www.vgregion.se/ov/ism/stress--rad-och-behandling/vad-ar-stress/definition- pa-stress/
IVO - inspektionen för vård och omsorg. (2015). Hur står det till med våra akutmottagningar? Hämtad 2020-03-11 från
https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2015/hur- star-det-till-med-vara-akutmottagningar-rapport.pdf
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, Appraisal and coping. New York:
Springer Publishing Company.
Lim, J., Bogossian, F. & Ahern, K. (2010). Stress and coping in Australian nurses:
A systematic review. International Nursing Review, 57, 22- 31. Doi:
http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1111/j.1466-7657.2009.00765.x
* Lin, C.-C., Liang, H.-F., Han, C.-Y., Chen, L. C. & Hsieh, C.-L. (2019).
Professional resilience among nurses working in an overcrowded emergency
department in Taiwan. International Emergency Nursing.
doi:10.1016/j.ienj.2018.05.005
* Lu, D. M., Sun, N., Hong, S., Fan, Y. Y., Kong, F. Y. & Li, Q. J. (2015).
Occupational stress and coping strategies among emergency department nurses of China. Archives of psychiatric nursing, 29(4), 208-212. Doi:
http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1016/j.apnu.2014.11.006
Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Ringsberg, C. (2017). Livsstil och hälsa. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt. (s. 387-416). Lund:
Studentlitteratur AB.
* Ríos-Risquez, I. & García-Izquierdo, M. (2016). Patient satisfaction, stress and burnout in nursing personnel in emergency departments: A cross-sectional study.
International Journal of Nursing Studies, 59, 60–67. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2016.02.008
* Rozo, J. A., Olson, D. M., Thu, H. & Stutzman, S. E. (2017). Situational factors associated with burnout among emergency department nurses. Workplace Health
& Safety, 65(6), 262- 265. doi:10.1177/2165079917705669.
* Santos, J. N. M. O., De La Longuiniere, A. C. F., Vieira, S. N. S., Amaral, A. P.
S., Jesus Cruz Sanches, G & Vilela, A. B. A. (2019). Occupational Stress: the Exposure of an Emergency unit Nursing Team. Rev Fund Care Online.2019.11(n.
esp):455-463. DOI: http://dx.doi.org/10.9789/2175- 5361.2019.v11i2.455-463.
Socialstyrelsen. (2014). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Hämtad 2020-03-05 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2014-12-4.pdf
Sveinsdottir H., Biering P. & Ramel A. (2006). Occupational stress, job satisfaction, and working environment among Icelandic nurses; a cross-sectional questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 43 (7), 875-889.
doi:10.1016/j.ijnurstu.2005.11.002
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Sjuksköterskans profession - grunden för din legitimation hämtad 2020-04-04 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/om- svensk-sjukskoterskeforening-publikationer/professionsskrift-ny-framsida-till- webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning - Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård hämtad 2020-04-04 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/legitimerad_sjukskoterska_med_specialistsjukskoterskeexamen_med_
inriktning_mot_akutsjukvard.pdf
Qasim, M., Loai Abu, S & Omar, O. (2020). Fatigue, burnout, work environment, workload safety culture among critical care nurses. British Journal of Nursing, 29(1): 28-34. (7p). Doi:http://dx.doi,org/10.12968/bjon.2020.29.1.28
Wikström, J. (2016). Akutsjukvård - omvårdnad och behandling vid akut sjukdom eller skada. Lund: Studentlitteratur.
* Yuwanicha, N., Sandmark, H. & Akhavana, S. (2016). Emergency department nurses ’experiences of occupational stress: A qualitative study in Bangkok, Thailand. IOS press, 53(4), 885-897. doi:10.3233/WOR-152181.
Öhrn, A. (2017). Patientsäkerhet. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. (s. 381-406). Lund:
Studentlitteratur AB.
Bilaga A - Datasökning
Sökschema för litteratursökning Databasens namn: CINAHL Datum: 2020-03-05
Sökni ng
Sökord &
kombination er
Begräns ningar (Limits)
Antal träffar
Lästa titlar
Lästa abstra ct
Lästa i fulltex t
Gransk ade artiklar
Utval da artikla r
S1 (MH
”Nurses+”) 206,1
60
S2 Nurs* 808,9
13 S3 Nurs*
perspective
8,928
S4 S1 OR S2 OR S3
812,8 18
S5 (MH
”stress+”) 88,78
3
S6 (MH
”Stress, Occupationa l+”)
23,38 6
S7 job stress or occupational stress or workplace stress or burnout or stress
195,9 75
S8 S5 OR S6 OR S7
203,0 98
