Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper
Samhällskunskap
Karl Engqvist
”Det är ju här allting händer liksom”
En intervjustudie om killars och tjejers syn på skolan.
”This is where the action is”
A study of boys and girls thoughts about the Swedish school
Examensarbete 15 poäng Lärarprogrammet
Datum: 11-01-21
Handledare: Anders Broman
Abstract
This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school.
I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine.
My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role.
By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher.
Keywords: Swedish school, fostering, socialization, trust, student´s opinions, values
Sammanfattning
Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning?
Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym.
Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden.
Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet.
I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.
Nyckelord: Skola, fostran, socialisation, förtroende, värden, elevers tankar
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Syfte ... 2
1.3 Frågeställningar. ... 2
2. Bakgrund. ... 2
2.1 Den svenska grundskolan. Lagar, läroplaner och skolans uppdrag i det svenska samhället. ... 2
2.2 Ny läroplan: Lgr 11. ... 4
2.3 Förtroende. ... 5
2.3.1 Horisontellt förtroende ... 5
2.3.2Vertikalt förtroende. ... 6
2.4 Institutionalism och skolan som institution. ... 7
2.4.1 Hur kan man förstå skolan som en institution? ... 10
2.5. Socialisationsagenter. ... 11
2.6. Genus. ... 13
4. Tidigare forskning. ... 14
5. Metod. ... 18
5.1. Semistrukturerade intervjuer. ... 19
5.2 Urval. ... 21
5.3 Etikdiskussion. ... 21
5.4 Analytiska verktyg. ... 22
6. Resultat. ... 22
6.1 Killgruppens resultat ... 22
6.1.1. Killgruppens vertikala förtroende. ... 23
6.1.2 Killgruppens horisontella förtroende. ... 24
6.1.3. Killgruppens syn på skolan som institution. ... 25
6.1.4. Skolan som värdereproducerare och socialisationsagent bland killgruppen ... 27
6.2. Tjejgruppens resultat. ... 28
6.2.1 Tjejgruppens vertikala förtroende. ... 28
6.2.2 Tjejgruppens horisontella förtroende... 30
6.2.3 Tjejgruppens syn på skolan som institution. ... 31
6.2.4. Skolan som värdereproducerare och socialisationsagent bland tjejgruppen. ... 33
7. Analys. ... 34
7.1 Vertikalt förtroende. ... 34
7.2 Horisontellt förtroende. ... 36
7.3 Skolan som institution. ... 36
7.4 Skolan som värdereproducerare och socialisationsagent ... 37
8. Slutsatser ... 38 9. Avslutande diskussion och didaktiska konsekvenser. ... 39 Källförteckning
Bilaga 1. Intervjufrågor
Bilaga 2. Analysschema
1. Inledning
Hur ser elever på den svenska skolan som institution och dess roll i samhället? Detta är den stora frågan som jag ställer mig i början av detta examensarbete. Den svenska skolan har i uppdrag från riksdag och regering att förmedla till eleverna de värden som det svenska samhället vilar på, vilket bland annat innehåller människolivets okränkbarhet, alla människors lika värde och jämställdhet mellan kvinnor och män.
1Men hur upplever eleverna att detta förmedlas, uppfattar de detta uppdrag över huvud taget? I vilken utsträckning anser de då att de blir påverkade av detta uppdrag som skolan har det svenska samhället? Teorier om förtroende visar att för att man skall kunna visa lojalitet mot en institution så måste man även ha ett förtroende för densamma
2.
Tidigare forskning om förtroende visar att befolkningen i Sverige har ett relativt högt förtroende för skolan som institution. Den senaste SOM undersökningen (2008) visar att 39 procent har ett ganska stort förtroende för skolan och 6 procent har ett stort förtroende för skolan som institution.
3Anders Broman har i sin avhandling Att göra en demokrat? bland annat undersökt elevernas förtroende för skolan. Där visar det sig att de har mycket högt förtroende för skolan, 61 procent av de undersökta eleverna anser sig oftast kunna lita på skolan, och 15 procent anser sig alltid kunna lita på skolan.
4Detta tyder enligt mig på att man i Sverige har ett högt förtroende för skolan och litar på denna institution. Trots detta så visar Bromans forskning på att eleverna visar en liten genomsnittlig skillnad mellan de två undersökningstillfällena. Det har bland annat att göra med att elevernas politiska orientationer har gått både i positiv och negativ riktning, jämfört med det önskvärda resultatet efter avslutad Samhällskunskap A-kurs på gymnasiet. Med detta resultat drar Broman slutsatsen att skolan som socialisationsagent förväntas vara en svag sådan, men att skolan under vissa villkor kan fungera som en specifik demokratisk socialisationsagent.
5Även Henric Oscarsson är inne på samma spår när han i boken Spår i framtiden (2002) undersökt vad som formar ungdomars värderingar, där han kommer fram till att skolan har en liten oberoende effekt, men att den ändå har en viss effekt på ungdomars värderingar.
6Det visar sig alltså här att eleverna har ett förtroende för den svenska skolan men att skolan förväntas vara en svag socialisationsagent. Trots detta så har den svenska skolan ett uppdrag
1 Lpo 94 Skolans värdegrund och uppdrag. 2006.
2 Norén Bretzer, Ylva. Att förklara politiskt förtroende. 2005 sid 24
3 SOM – Institutet. Sid. 135. Hämtad den 29 november 2010. Från, http://www.som.gu.se/digitalAssets/1294/1294503_133-154.pdf.
4 Broman, Anders. Att göra en demokrat? (2009) sid. 162
5 Ibid. Sid.211-212
6 SOM – Institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1288/1288505_079-090.pdf (2002) Sid.80. Hämtad den 22 november 2010
från regering och riksdag om att förmedla och hos eleverna förankra de demokratiska värden som det svenska samhället vilar på.
1.2 Syfte.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elever i årskurs nio ser på skolan som institution. Detta sker genom att jag undersöker hur stort förtroende eleverna har för skolan, hur eleverna upplever sig blivit ”utsatta” för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, samt om dem tycker att denna påverkan har haft någon effekt. Jag avser även att undersöka hur och om elevernas svar skiljer sig åt baserat på kön.
1.3 Frågeställningar.
Hur ser eleverna på skolan som institution och dess roll i samhället?
Vilket förtroende har eleverna för skolan?
Upplever eleverna att skolan försöker påverka deras värderingar i linje med läroplanen, och i så fall hur? Påverkar andra faktorer?
Dessa frågeställningar kommer ha en stor roll under arbetets gång, då jag använder mig av dessa i mina intervjufrågor och i mitt analysschema.
2. Bakgrund.
I denna del tar jag upp vad som står i skollagen och läroplanen för hur skolan skall fostra elever till medborgare i det svenska samhället, och vilka värden som skall reproduceras. Jag förklarar även teorier om begreppet förtroende, skolan som institution samt teoribegreppet institutionalism för att ge läsaren en bakgrund till dessa begrepp och som ett hjälpmedel för att kunna se skolan som en institution.
2.1 Den svenska grundskolan. Lagar, läroplaner och skolans uppdrag i det svenska samhället.
Utbildningen för barn och ungdomar anordnas i Sverige av den offentliga makten, och den svenska grundskolan ligger under kommunernas styre.
7Den svenska grundskolan styrs utifrån skollagen som bland annat föreskriver att:
Alla barn och ungdomar skall oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala
7 Riksdagen. Svenskförfattningssamling. Skollag § 1 & 4. Hämtad den 10 november 2010, från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100#K2
och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildningen i det offentliga skolväsendet[…]Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig varhelst den anordnas i landet.8
Den svenska skollagen innehåller även den skolplikt som omfattar de barn som är bosatta i Sverige. Denna lag innebär att alla barn i Sverige har som plikt att fullgöra sin skolgång i grundskolan. Skolplikten träder i kraft från höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år, och gäller fram tills utgången av vårterminen det kalenderår som barnet fyller sexton år.
9Medan skollagen enbart styr hur skolan skall styras och utformas, och de lagar som gäller i och för skolan, utformar riksdag och regering även skolans innehåll, genom mål och riktlinjer i läroplaner för både den pliktskyldiga grundskolan och den frivilliga gymnasieskolan.
10Verksamheten i det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet lyder under samma läroplan, kallad Lpo 94. Denna läroplan anger skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för det obligatoriska skolväsendet. Vilken är då skolans värdegrund? I Lpo 94 står det:
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleven förankrade grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla.11
Skolan har här ett ansvar gentemot eleverna, att fostra dem till att anamma dessa värderingar.
Detta fostransuppdrag återkommer ofta i Lpo 94, där det står att skolan skall i samarbete med hemmen främja elevers utveckling till ansvarskännande samhällsmedlemmar genom att skolan skall präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Enligt Lpo 94 är utbildning och fostran en fråga om att överföra ett kulturarv och utveckla detta genom att överföra grundläggande värden, traditioner, språk och kunskap från generation till generation.
Detta skall enligt läroplanen förbereda eleverna för att leva och verka i samhället samt kunna orientera sig en komplex verklighet med en snabb förändringstakt.
128 Ibid. § 2
9 Ibid. § 7 & 10
10 Skolverket. Skolverket styr och stödjer för en bättre skola. 2008. Sid 3 hämtad den 10 november 2010, från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2059
11 Lpo 94. Skolans värdegrund och uppdrag. 2006
12 Ibid.
Bland skolans mål och riktlinjer i Lpo 94, som anger inriktningen för skolans arbete forsätter man trycka på skolans ansvar att stimulera eleverna till att omfatta samhällets gemensamma värderingar. Bland annat skall skolan sträva efter att varje elev:
[R]espekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen.13
För att uppnå detta anger Lpo 94 riktlinjer för att lärare i grundskolan skall klargöra och diskutera det svenska samhällets värdegrund med eleverna, redovisa och diskutera olika värderingar, uppfattningar och problem, förebygga kränkande handlingar samt samarbeta med hemmen om elevernas fostran.
14En enkel sammanfattning; den svenska grundskolan bedrivs av kommunerna genom riktlinjer i läroplanerna från riksdag och regering. Dessa riktlinjer gäller samtliga skolor för att ge en likvärdig utbildning. Läroplanen anger riktlinjerna för skolan samt de mål som skolan skall sträva mot för att uppnå grundskolans samhällsuppdrag att fostra eleverna till ansvarskännande samhällsmedborgare.
2.2 Ny läroplan: Lgr 11.
När denna undersökning äger rum så är den svenska skolan i en förändringsprocess, en ny läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är antagen men tas i bruk först höstterminen 2011. Hur skiljer sig då denna nya läroplan från den tidigare vad gäller fostransuppdraget? Även om mitt examensarbete bygger på Lpo 94s formuleringar om fostran och värden så är det intressant att se vad den nya läroplanen säger om detta, och kommer mitt examensarbete att vara relevant även efter denna förändring?
Fostransuppdraget är fortfarande en stor del av den nya läroplanen, skolan skall fortfarande förmedla värden som alla människors lika värde, människolivets okränkbarhet, solidaritet med svaga samt jämställdhet mellan kvinnor och män.
15En nyhet i den nya läroplanen är att det numera är inskrivet i den att ”utbildningen skall förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska
13 Lpo 94. Normer och värden. 2006
14 Ibid.
15 Skolverket. Del ur Lgr 11: läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet. 2010 sid 4. Hämtad den 12 november 2010 från, http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Lgr11_kap1_2.pdf
samhället vilar på”.
16Men skolans uppdrag att överföra kulturarvet med värden, traditioner, språk och kunskaper från en generation till en annan finns kvar, samt att skolans uppdrag är att överföra dessa värden för att förbereda eleverna att leva och verka i det svenska samhället.
Men en nyhet bland skolans uppdrag i den nya läroplanen är att den trycker ytterligare på fostransuppdraget och att skolan skall förbereda eleverna för ett liv i samhället när de skriver
”Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver.”
17Dessa nyheter i den nya läroplanen tolkar jag som att riksdag och regering vill att skolan skall ta ett allt större fostransansvar över att förmedla de demokratiska värden som det svenska samhället vilar på, och se till att eleverna besitter de kunskaper som gör att de kan leva i det svenska samhället.
2.3 Förtroende.
Förtroende är ett relativt vitt begrepp som kan vara svårt att konkretisera eftersom det har olika betydelse för olika människor. Det jag avser fortsättningsvis med begreppet förtroende, är den definition som Ylva Norén Bretzer använder sig av i sin avhandling Att förklara politiskt förtroende (2005). I sin avhandling beskriver hon att begreppet förtroende inom forskningen delas upp i två huvudkategorier; horisontellt förtroende och vertikalt förtroende.
2.3.1 Horisontellt förtroende
Det Norén Bretzer avser med horisontellt förtroende är det förtroende man har mellan jämlika aktörer, eller ett antagande att det är mellan jämlika aktörer. Detta förtroende är ofta det man talar om när man avser förtroendet mellan medborgare.
18Norén Bretzer skriver att förtroendet mellan medborgare är uppdelat i två kategorier, ett generalisterat och ett partikulärt förtroende. Det partikulära innebär enligt Norén Bretzer:
[M]indre risktagande och att man litar på sina medmänniskor i den mån
”de är som jag”. Man litar till dem som tillhör samma ”grupp” eller ”stam”, det kan innebära samma klan, folk, ras, stam eller föreningskamrater.19
16 Ibid. Hämtad den 12 november 2010 från http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Lgr11_kap1_2.pdf
17 Ibid. Sid 6 Hämtad den 12 november 2010 från
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/21/84/Lgr11_kap1_2.pdf
18 Norén Bretzer, Ylva. Att förklara politiskt förtroende. 2005 sid 19-21
19 Ibid. Sid 20
De partikulära relationerna bygger till störst del på ansikte mot ansikte relationer, detta innebär att man identifierar sig runt symboler eller värden. Detta förtroende mellan människor befästs ofta genom ritualer där det kan inramas i en viss pseudofamiljär dramaturgi. Där man avsätter tid för till exempel gemensamt ätande med mera och användande av smeknamn eller förnamn. Men för att ta sig in till dessa ”grupper” krävs ofta att man uppfyller vissa krav eller har vissa egenskaper för att få tillträde till medlemskapet.
Medan det partikulära förtroendet främst är ansikte mot ansikte inom gruppen så är det generaliserande förtroendet mer tolerant mot det annorlunda och avvikande.
20Noren Bretzer beskriver att:
Inom dessa föreningar eller verksamheter är inkluderingen allmän, alla som vill vara med är välkomna. Ett generaliserat förtroende förväntar sig inte vi-specifika attribut och det kräver inte heller att man ”känner till” de personer som förtroendet utsträcks till.21
Detta förtroende anspelar huvudsakligen till främlingar där man inte avgör sitt förtroende baserat på attribut som till exempel sexuell läggning, religiös tro, fritidsaktiviteter, hudfärg eller seder.
Norén Bretzer skriver även att det mellanmänskliga förtroendet bestäms inte bara av graden av tolerans eller ett generellt förtroende för främlingar, utan även miljön där personen verkar spelar en stor roll i vilken förtroendeposition individen tar.
222.3.2Vertikalt förtroende.
Vertikalt förtroende är ett kontroversiellt begrepp då forskarna är oeniga huruvida man över huvud taget kan ha ett förtroende för institutioner, då vissa menar att för att ha ett förtroende måste båda parterna ha något att vinna ur situationen, till exempel en vänskap eller en kärlekshistoria. Ett sådant förtroende kan inte uppnås mellan personer och institutioner skriver Norén Bretzer.
23Norén Bretzer beskriver sociologen Claus Offes syn på skillnaden mellan horisontellt och vertikalt förtroende:
[A]tt lita på sin granne är inte samma sak som att lita på en institution.
20 Ibid. Sid 21
21 Ibid.
22 Ibid. 22
23 Norén Bretzer, Ylva. Att förklara politiskt förtroende. 2005 sid 23
Att lita på sin granne involverar någon form av reciprocitet, medan att lita på en institution istället innebär att känna till och acceptera institutionens grundläggande idé. Om denna idé är tillräckligt angelägen för människor kommer detta också motivera deras stöd och lojalitet för densamma.24
Norén Bretzer fortsätter med att hävda att när man talar om förtroende mellan institutioner och medborgare skall man istället för begreppet förtroende, använda sig av begreppet politiskt förtroende. Det vertikala förtroendet är i grund och botten det förtroende som medborgarna har för de olika institutionerna, det kan till exempel vara kyrkan, polisen, militären, eller politiska institutioner. Ett vertikalt förtroende bygger på en asymmetri i relationerna eftersom medborgaren aldrig är jämställd med staten i varken en juridisk, tvångsmässig eller en beslutsmässig mening.
25Det är alltså detta förtroende som eleverna står inför när det gäller skolan, för även om skolan är till för eleverna så är det en politisk institution där kommunen står som huvudman och fattar beslut som påverkar eleverna. Även om elever bland annat kan påverka via medborgarförslag och elevråd, består den asymmetriska relationen mellan skolan och eleven.
Denna asymmetri består bland annat i att eleverna i de lägre årskurserna omfattas av skolplikten och är i lagens mening tvingad att infinna sig i skolan.
26Det är dessutom svårt för eleverna att påverka relationerna mellan elev och skola, då skolan har ett uppdrag av riksdag och regering att följa läroplaner och skollagar. Detta bidrar alltså till det asymmetriska förhållandet mellan elev och skola och gör skola – elev relationerna till ett forum för ett vertikalt förtroende istället för det horisontella ansikte mot ansikte förtroende där man litar på de som är som jag. Detta återkommer jag till i min undersökning, där jag skall undersöka om elevernas möten med jämlikar, det vill säga vänner, familj med mera, påverkar elevernas värderingar och åsikter mer än skolan som har i uppdrag att reproducera de värden som det svenska samhället vilar på.
272.4 Institutionalism och skolan som institution.
Här kommer jag beskriva vad Institutionalism är och kort beskriva två grenar av detta samt beskriva Gunnar Bergs teorier om skolan som institution.
24 Ibid. Sid 24
25 Ibid. Sid 23-25
26 Riksdagen. Svenskförfattningssamling. Skollag § 7. Hämtad den 16 november 2010, från http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100#K2
27 Lpo 94. Skolans värdegrund och uppdrag. 2006
Vad är Institutionalism? Om man tittar på vad några av de största namnen inom detta område, James G. March och Johan P. Olsen menar med detta begrepp så säger de:
Institutionalism […] connotes a general approach to the study of political institutions, a set of theoretical ideas and hypotheses concerning the relations between institutional characteristics and political agency, performance and change.28
Institutionalism är alltså en ansats till studier av institutioner, och en samling teorier som handlar om förbindelserna mellan institutionernas egenskaper och politiska organ med syn på dess utförande och resultat. Institutionalismen betonar den sociala konstruktionen av politiska institutioner. March och Olsen anser att institutioner är mer än bara balanserade kontrakt mellan individuella aktörer eller en arena för tävlande sociala krafter. De menar att institutioner är en samling av strukturer, regler och standardrutiner som har en relativt självständig roll i det politiska livet
29Men vad är det då som mer kännetecknar en institution?
B. Guy Peters skriver i sin bok Institutional theory in political science (1999) upp ett antal kriterier för vad som bör känneteckna en social eller en politisk aktivitet som institutionell.
Peters skriver bland annat:
Perhaps the most important element of an institution is that these are in some way a structural feature of the society and/or polity. That structure may be formal (a legislature, an agency or a legal framework), or it may be informal (a network of interacting organizations, or a set of shared norms). As such, an institution transcends individuals to involve groups of individuals in some sort of patterned interactions that is predictable based upon specified relationships among the actors30
Här kan man tydligt se att skolan passar in som en formell institution då den lyder under ett rättsligt ramverk i samhället samt att interaktionerna är förutsägbara eftersom elev - lärarrollen konstant finns inom skolan. Peters fortsätter i sina kriterier över kännetecknen för en institution att dess existens bör vara stabil över tid, han menar att om två personer möts för en kaffe en torsdagseftermiddag blir detta inte till en institutionell företeelse fören dessa
28 March, James G. & Olsen, Johan P. Elaborating the “New institutionalism” (2005). Sid. 4 hämtad den 17 november 2010 från, http://www.cua.uam.mx/biblio/ueas10-
P/ueaarticulos/ElaboratingtheNewInstitutionalism.pdf
29 Ibid. Sid 4
30 Peters, Guy. B. Institutional theory in political science (1999). Sid 18
personer bestämmer sig för att träffas varje torsdag vid samma tid och på samma plats. Ett tredje kriterium som Peters tar upp är det att en institution måste påverka individuellt beteende, det han menar här är att för att vara en institution måste den på något vis begränsa medlemmarnas beteende, även denna begränsning kan vara formell eller informell. Det sista kriteriet Peters tar upp är det att det bör vara någon form av delade värderingar bland medlemmarna inom institutionen.
31Alla dessa tre senare kriterier anser jag att man kan applicera på skolan, då eleverna och lärarna träffas på fasta tider och fasta platser kontinuerligt under terminerna. Skolan har även ett begränsande syfte eftersom eleverna i grundskolan lyder under skolplikten, och alltså enligt lag måste infinna sig i skolans lokaler, samt att det finns regelverk i skolan för hur elever och lärare bör bete sig och inte bete sig. Att personalen i skolan lyder under läroplanen gör att det formellt råder ett konsensus över vilka värderingar och åsikter som bör förmedlas inom skolans lokaler.
Peters tar även upp olika institutionella teorier där jag har fokuserat på två stycken:
Normative institutionalism är den första av dessa. Peters skriver att teoretikerna inom denna gren fokuserar på normerna inom institutionerna som en förståelse till hur de fungerar, och hur de formar individuellt beteende. Förespråkarna för denna teori anser att en institution inte behöver vara en formell struktur eller byggnad, utan det kan bättre förklaras som en samling normer, regler, överenskommelser och rutiner. De anser även att när individers beteende är motiverat av de värden som finns inom institutionerna så blir beteendet avsiktligt men inte uppriktigt.
32Normativa institutionalister anser att individuella preferenser formas till stor del av de institutioner som man är i kontakt med, de menar att:
Institutions thus to a great extent mold their own participants, and supply systems of meaning for the participants in politics, and in social life33
En viktig ståndpunkt bland dessa teoretiker är att grunden i beteendet i en institution snarare är normgivande än tvingande, de menar att istället för att bli guidade av de formella reglerna inom institutionen är medlemmarna mer påverkade av de värden som finns inom den
34.
31 Ibid. Sid 18
32 Ibid. Sid 19,28, 29
33 Ibid. Sid 26
34 Ibid. Sid 41
Den andra grenen som jag tar upp från Peters inom institutional theory är Rational Choice Institutionalists. Förespråkare för denna teori anser att:
Rather than being guided by norms and values, scholars working within this framework argue that behaviors are a function of rules and incentives.
Institutions are, for this group, systems of rules and inducements to behavior In which individuals attempt to maximize their own utilities.35
Dessa förespråkare anser alltså att medlemmarna inom institutionerna inte alls styrs av värden och normer som förespråkarna inom normative institutionalism, utan att de istället styr av regler och incitament som ger ett önskvärt beteende samt att medlemmarna är nyttomaximerare. Förespråkarna för denna gren hävdar även att institutioner uppstår för att möta sociala och ekonomiska behov.
36Rational Choice institutionalisterna anser även att:
[T]he development of institutions that possesses incentives (both positive and negative) that should […] produce the pattern of behavioral outcomes desired by the designers.37
De menar här att institutionerna innehåller incitament som föder fram det beteende som institutionens grundare önskar genom positiva och negativa incitament
2.4.1 Hur kan man förstå skolan som en institution?
Gunnar Berg skriver om just detta ämne i sin bok Att förstå skolan. Han skriver att viktiga beståndsdelar i samhället utgörs av institutionerna, han menar att samhällets institutioner är bärare av den etablerade rättsordningen. Institutionerna har i den meningen väldigt effektiva verktyg för att sprida, förankra och vidmakthålla den aktuella institutionella rättsordningen.
38Ett viktigt begrepp som Berg tar upp om skolan som institution är styrformer, och nämner fyra stycken: regelstyrning, resultatstyrning, ramstyrning och målstyrning.
Regelstyrning kännetecknas enligt Berg av att verkställarna, i detta fall skolan, får direkta anvisningar eller order från överordnade hierarkiska nivåer. Denna regelstyrning lämnar inte mycket friutrymme åt de som verkställer besluten. De exempel från skolans värld på regelstyrning som Berg tar upp är årskursindelning, arbetstider, resursfördelning med mera.
35 Ibid. Sid 19
36 Peters, Guy. B. Institutional theory in political science (1999). Sid 19
37 Ibid. Sid 45
38 Berg, Gunnar Att förstå skolan. 2003 sid 67
Resultatstyrningen är den styrning som kännetecknas av en lägsta godtagbar standard och inom skolans värld resulterar detta i betyg, provresultat och nationella prov.
Ramstyrning inriktar sig istället på att specificera de gränser och ansvarsområden som inte får överskridas, exempel på ramstyrning i skolan är bestämmelserna om antalet undervisningstimmar, ämnen och timfördelning.
Målstyrningens fokus ligger på målen för ett önskvärt resultat och beteende, och att detta anges i operationaliserade termer. Detta innebär även att den målstyrde själv väljer sina vägar för att nå målen. Målbegreppen blir i regel föremål för tolkning på den verkställande institutionella nivån, i detta fall skolan.
39Berg tar även upp skolans förvarande funktion när han beskriver skolan som institution, han anser att skolplikten som samhällsfenomen är ett uttryck för den inbyggda konflikten i demokratin, mellan statlig maktutövning och medborgarnas fri- och rättigheter. Med denna skolplikt menar Berg att staten tar på sig ett uppdrag, att fostra och utveckla medborgarna/eleverna i enighet med uppställda normer där han skriver att läroplanerna är ett utryck för dessa normer
40. Precis som jag skrivit tidigare så framgår det tydligt vilka normer och värderingar som staten vill att eleverna skall få med sig, det är värden som människors lika värde, jämlikhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta.
41Ett annat begrepp som Berg tar upp för att belysa skolan som institution är den socialiserande funktionen i skolan. Han anser att den funktionen relaterar till frågan om vad barn och ungdomarna egentligen lär sig som elever i skolan. Han tar även upp begreppet den dolda läroplanen för att belysa vad eleverna egentligen lär sig. Han anser att det primära som eleverna lär sig i skolan är inte de olika ämnena, utan att man istället som elev lär sig att vänta, visa uthållighet, självkontroll och att underordna sig en befintlig maktapparat. Berg anser att denna dolda läroplan fungerar som en viktig styrkälla i skolornas vardag.
42Även här anser jag att man kan räkna in de värden som finns uttalade i läroplanen som en del i den dolda läroplanen.
2.5. Socialisationsagenter.
När man talar om socialisationsagenter så måste man först reda ut vad begreppet socialisation innebär. När sociologen Anthony Giddens talar om socialisation skriver han i sin bok Sociologi (2007):
39 Ibid. Sid.130-131
40 Berg, Gunnar Att förstå skolan. 2003 sid 124
41Lpo 94. Skolans värdegrund och uppdrag. 2006
42 Berg, Gunnar Att förstå skolan. 2003 sid 123
Socialisation kallas den process varigenom det hjälplösa barnet gradvis blir medvetet och skaffar sig kunskaper och färdigheter som passar in i den kultur där han eller hon blivit född.43
Giddens menar att denna socialisation av barnen möjliggör den stora generella processen som kallas social reproduktion som gör att samhällsstrukturen kan bestå över tid. Denna socialisation anser sociologer bestå av två stycken generella faser som innehåller ett antal socialisationsagenter, det vill säga olika grupper eller sammanhang som dessa socialisationsprocesser äger rum inom. Den första av dessa två faser är den primära socialisationen, som äger rum under livets tidiga skede och detta är även den mest intensiva perioden av kulturell inlärning, det är här man lär sig språket och grundläggande beteendemönster. Den andra fasen, den sekundära socialisationen, sker under den senare barndomen, ungdomstiden och den tidiga vuxenåldern. I denna fas lär sig personen de värderingar, normer och åsikter som bildar mönster i kulturen.
44De socialisationsagenter jag avser att fokusera på i min undersökning om vad som påverkar de undersökta eleverna är: familjen, skolan och jämnåriga kamrater. Giddens menar att familjen är den viktigaste socialisationsagenten från barnets tidiga ålder fram till de tidiga ungdomsåren. I de moderna samhällena anser han att man inte ärver den sociala position som man gjorde under de tidigare traditionella samhällena. Men trots detta så spelar barnets geografiska område och den sociala grupp eller klass som man föds in i en stor roll, och påverkar socialisationen av barnet. Giddens menar att barnet fångar upp de olika beteendemönster som kännetecknar deras föräldrar och dess närmaste omgivning. Men trots detta så är det få barn som automatiskt övertar sina föräldrars värderingar utan att reflektera över dessa. Även skolan är en viktig socialisationsagent enligt Giddens, han menar att skolan innehåller både en formell process som innefattar att elever lär sig olika och bestämda ämnen, samt en informell process där eleven lär sig sitta still, vara tyst och komma i tid till skolan Detta är den så kallade dolda lärplanen som jag skrivit om tidigare. Den sista socialisationsagenten jag fokuserar på är elevens jämnåriga kamrater. Giddens menar att det är mindre tydligt hur barnen socialiseras av kamratgruppen än av familjen. Men trots detta visar Barrie Thornes undersökning att barn aktivt skapar genus i samspel med varandra.
43 Giddens, Anthony. Sociologi. (2007) sid 101
44 Giddens, Anthony. Sociologi (2007). Sid 164-165
Denna undersökning tyder på att de sociala aktiviteter som barnen ägnar sig åt i skolan kan vara minst lika viktig i socialisationsprocessen som de andra socialisationsagenterna.
452.6. Genus.
För att kunna se skillnader i min undersökning om vad som kan skilja killarnas svar från tjejernas så är det viktigt att jag kort förklarar vad genus är.
Sociologer skiljer mellan kön som de biologiska och anatomiska skillnaderna mellan män och kvinnor, och genus som står för de psykologiska, sociala och kulturella skillnaderna.
Begreppet genus är kopplat till de uppfattningar vi har om vad som är manligt och kvinnligt, och man menar att dessa uppfattningar är en social konstruktion.
Kajsa Svaleryd skriver i sin bok Genuspedagogik (2002) om vad som ofta kännetecknar killar och tjejer. Där nämner hon att tjejer är och skall vara söta, snälla och hjälpsamma samt att de skall vara ”hjälpfröknar” i skolan. Killarna å andra sidan är och skall vara aktiva, dominerande och kräva uppmärksamhet. Svaleryd menar att förankringen av dessa normer sker till stor del i skolan där barnen delar sin vardag.
46Man gör alltså skillnad på vilka förväntningar som finns på killar respektive tjejer. Giddens skriver att killar och tjejer lär sig dessa könsnormer genom positiva och negativa sanktioner där de sedermera utvecklar ett handlingsmönster som motsvarar det som förväntas av deras könsroll. Han skriver även att när könsrollen tillskrivits en person så skall denna man eller kvinna agera precis som en man eller kvinna bör göra enligt de normer som förskrivs den rollen. Han skriver även, i likhet med Svaleryd, att det är i vardagen som dessa förväntningar skapas och även uppfylls.
47Mats Björnsson skriver om genus i skolan i rapporten Kön och skolframgång (2005), där han bland annat skriver att killar ofta hamnar i en sorts antipluggkultur, där det anses fult att vara en såkallad pluggis, där killarna måste balansera mellan sin sociala position samt att de måste ha insikten om vikten att anstränga sig i sitt skolarbete. Medan han om tjejer skriver att det är lättare för dessa att både vara en pluggis och behålla sin sociala position som ”populär” än vad det är för killarna
4845 Ibid. Sid 165-166
46 Svaleryd, Kajsa. Genuspedagogik. (2002). Sid 15
47 Giddens, Anthony. Sociologi (2005). Sid 372-373
48 Björnsson, Mats. Kön och skolframgång (2005). Sid 41 hämtad den 16 december 2010. Från, http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/25/91/webb%20inlagan.pdf
4. Tidigare forskning.
Här redovisar jag hur forskningsläget ser ut med hänseende på elevernas förtroende för skolan och i vilken utsträckning de påverkas av skolan.
Anders Broman vid Karlstads universitet skriver i sin avhandling Att göra en demokrat?
(2009) om hur undervisningen i Samhällskunskap A förändrar ungdomars demokratiska orientation, samt om denna förändring är i riktning med skolans demokratiska uppdrag som nämns i läroplanerna. Han tar även upp huruvida gymnasieskolan är att anse som en stark eller svag demokratisk socialisationsagent.
Det Broman kommer fram till är bland annat att:
Undersökningen visar att det trots en liten och ofta obefintlig genomsnittlig sammanlagd förändring av ungdomarnas demokratiska orientationer ändå är en hög andel av ungdomarna som förändrar sina orientationer mellan de två undersökningstillfällena. Eftersom förändringarna sker i båda riktningar det som i avhandlingen benämns positiv respektive negativ riktning jämfört med det önskvärda syns bara små genomsnittliga förändringar.49
Broman undersöker även om denna förändring sker i linje med skolans demokratiska uppdrag.
Till detta ställer Broman något tveksam då han skriver att eftersom elevernas förändring sker i båda riktningarna så förväntas inte eleverna förändras i linje med det demokratiska uppdrag som skolan har. Men undersökningen visar ändå att eleverna har en större politiskt självtilltro efter undervisningen än före. Men samtidigt visar Bromans undersökning att det endast är på den politiska självtilltron som en genomsnittlig ökning kan urskiljas, så på detta område kan man dra slutsatsen att förändringen sker i linje med skolans demokratiuppdrag. Han skriver även att de demokratiska orientationerna som eleverna uppvisar är i stor del det som förväntas av dem samt de som finns uttryckta i skolans styrmedel. Broman skriver att det kan förhålla sig så att skolans demokratiska uppdrag redan kan vara uppfyllt innan eleverna nått gymnasiet, men att elevernas demokratiska orientationer inte är beständiga samt att de kan komma att påverkas från flera olika håll.
Om skolan som socialisationsagent skriver Broman att skolan förväntas vara en svag demokratisk socialisationsagent, men att den under vissa villkor kan ”fungera som en specifik
49 Broman, Anders. Att göra en demokrat. (2009) Sid 210
demokratiskt socialisationsagent”.
50Samt att skolans styrka som demokratisk socialisationsagent förväntas vara villkorad.
51Broman har även undersökt elevernas förtroende för olika politiska objekt, bland annat skolan. Där visar det sig att den svenska skolan har ett högt förtroende bland gymnasieeleverna, 61 % av de undersökta eleverna säger sig oftast kunna lita på den svenska skolan vid andra undersökningstillfället, och 15,2 % säger sig alltid kunna lita på den svenska skolan. Elevernas förtroende för skolan är det högsta bland de 13 undersökta objekten, näst högst är domstolarna, där 41,7 % av eleverna vid det andra undersökningstillfället säger sig oftast kunna lita på dessa, och Sveriges regering, där 41,4 % av eleverna menar att de ofta kan lita på denna.
52Henric Oscarsson undersöker i boken Spår i framtiden (2002) om vad som påverkar ungdomars värderingar. Där tar han bland annat upp hur uppväxtförhållandena påverkar ungdomars värderingar. Han skriver att familjesocialisationen ofta haft en stark ställning inom forskningen när man undersöker vad som formar våra värderingar, trots detta skriver Oscarsson att:
Med tanke på den stora betydelse vi i många sammanhang tillskriver individens uppväxtförhållanden är det förvånansvärt få värderingar som
uppvisar samband med vilken typ av familj ungdomarna säger sig ha vuxit upp i.53
Han kommer fram till i undersökningen att det endast i 8 av de 26 undersökta värdena fanns en statistisk signifikant skillnad mellan ungdomar med olika uppväxtförhållanden. Oscarsson tar även upp huruvida det finns manliga och kvinnliga värden, och om hur de olika könen värderar dessa. Bland annat visar sig unga kvinnor värdera sådant som jämlikhet och respekt högt, och bland de unga männen värderar sådant som teknisk utveckling och rikedom högt.
54Oscarsson har även undersökt om och hur utbildningen formar ungdomars värderingar, han menar att familjesocialisationen blir mindre viktig när andra aktörer kommer in i bilden, till exempel fritidsaktiviteter, skolan och kamrater. Dagens ungdomar spenderar allt mer tid inom utbildningsinstitutionerna, och att utbildningens ämnesinriktning och undervisningens
50 Broman, Anders. Att göra en demokrat. (2009) Sid 212
51 Ibid.
52 Broman, Anders. Att göra en demokrat. (2009). Sid 162
53SOM – Institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1288/1288505_079-090.pdf (2002) Sid.80. Hämtad den 22 november 2010
54 Ibid. Sid 81. Hämtad den 23 november 2010
karaktär förväntas ha en viss betydelse för att forma ungdomarnas värderingar. Han skriver att oavsett vilken inriktning utbildningen har så kan dessa betraktas som samhällsinstitutioner där en värdereproduktion äger rum. Han nämner att bland olika gymnasieutbildningar skiljer sig de olika inriktningarna på hur man värderar de olika värdena. Bland annat är värdet familjetrygghet viktigare bland personer med vårdutbildning än de med teknisk utbildning.
Han menar att det finns en stor bakomliggande förklaring till skillnaderna mellan utbildningarna i att det är en stor skillnad på vilken könsgrupp som väljer vissa utbildningar.
Bland annat så är vård och humanistisk utbildning dominerad av kvinnor vid Oscarssons undersökningstillfälle (92, 90 respektive 71 %), och att teknisk utbildning domineras till stor del av män, där bara 17 % var kvinnor vid undersökningstillfället.
55Men Oscarssons slutsats blir att, ”utbildning har en liten oberoende effekt på ungdomars värderingar”
56. Men trots detta så har skolan en viss effekt på detta, även om den är liten.
SOM- Institutet i Göteborg gör årliga undersökningar bland den svenska befolkningen och vissa av dessa undersökningar handlar om svenska folkets förtroende för samhällsinstitutioner. Bland annat visar SOM undersökningen från 1998 i boken Ljusnande framtid (1999) att 40 % av populationen i undersökningen säger sig ha ganska stort förtroende för den svenska grundskolan och 6 % säger sig ha ett mycket stort förtroende. Vid detta undersökningstillfälle hade svenska folket större förtroende för grundskolan än för bland annat riksdagen och regeringen.
57Även vid SOM undersökningarna år 2000 i boken Land du välsignade?(2001) så visar det sig att populationen har ett relativt högt förtroende för den svenska grundskolan, där 35 % uppger att de har ett ganska stort förtroende och 5 % anser sig ha ett mycket stort förtroende. Även vid denna SOM undersökning så kommer skolan före bland annat regeringen och riksdagen.
58Även om dessa två undersökningar har några år på nacken så är det intressant ur en historisk kontext om intresset ser likadant ut bland de nyare SOM undersökningarna. Vid SOM undersökningen 2006 så visar sig skolan fortfarande ligga kvar på samma nivåer som i slutet på 90-talet och början på 2000-talet. 2006 års undersökning visar att svenska folkets förtroende för den svenska grundskolan ligger på liknande nivåer som de två tidigare undersökningar jag tagit upp. Vid detta undersökningstillfälle säger sig 39
% ha ett ganska stort förtroende för grundskolan och 5 % har ett stort förtroende för
55 Ibid. Sid 84-85. Hämtad den 23 november 2010
56 Ibid. Sid 86-87. Hämtad den 23 november 2010
57 Holmberg, Sören & Weibull, Lennart. Ljusnande framtid. (1999). Sid.35
58 Holmberg, Sören & Weibull, Lennart. Land du välsignade. (2001). Sid. 29
grundskolan.
59Även vid den senaste SOM undersökningen som jag kunde finna som är från 2008, så ligger svenskarnas förtroende för den svenska grundskolan på liknande nivåer som de tidigare undersökningarna. Vid denna undersökning så anser sig 39 % ha ganska stort förtroende för grundskolan och 6 % ha stort förtroende för densamma. Även vid detta undersökningstillfälle så har svenskarna större förtroende för grundskolan än för riksdag och regering.
60.
Även skolverket gör regelbundna undersökningar bland lärare, elever och föräldrar och deras attityder till skolan. Vid 2003 års undersökning så visar det sig att lärarna och föräldrarna har ett stort förtroende för skolan där 60 % respektive 54 % svarat att det har mycket eller ganska stort förtroende för skolan. 2003 års rapport undersöker även om hur eleverna uppfattar om hur mycket de kan påverka vad man får lära sig i skolan där 37 % av eleverna anser att de kan påverka ganska mycket eller väldigt mycket, samt att 57 % av eleverna anser sig kunna påverka ganska eller väldigt mycket på vilket arbetsätt som används.
61I skolverkets rapport från 2007 Attityder till skolan 2006 undersöker man hur eleverna trivs i skolan där ca 80 % av eleverna i årskurs 7-9 anser sig trivas mycket bra eller ganska bra med skolarbetet. Även motivationen till att gå till skolan är relativt högt bland eleverna som undersökts i denna rapport där 76 % ar eleverna i årskurs 7-9 anser att det känns meningsfullt att gå till skolan.
62Även vid denna undersökning upplever eleverna sig kunna vara med att påverka vilket arbetssätt som skall användas då ca 58 % anser sig kunna vara med att bestämma väldigt mycket eller ganska mycket, och 44 % anser sig kunna vara med att bestämma väldigt mycket eller ganska mycket om vad man lär sig i de olika ämnena.
63Vid den senaste rapporten från skolverket Attityder till skolan 2009 (2010) framkommer det även här att eleverna trivs väldigt bra i den svenska skolan då 80 % av eleverna i årskurs 7-9 säger att det trivs mycket eller ganska bra i skolan. Även i denna undersökning så anser sig eleverna i årskurs 7-9 att de har inflytande över sin utbildning då 60 % av eleverna säger att de har väldigt mycket eller ganska mycket inflytande över påverkan på arbetssättet och 46 %
59 SOM – Institutet. http://www.som.gu.se/digitalAssets/1297/1297908_099-118.pdf. Sid. 135. Hämtad den 23 november 2010
60 SOM – Institutet. Sid. 135. Hämtad den 23 november 2010. Från, http://www.som.gu.se/digitalAssets/1294/1294503_133-154.pdf.
61 Skolverket. Attityder till skolan 2003. 2004. Sid 21-63
62 Skolverket. Attityder till skolan 2006. 2007. Sid 22-24. Hämtad den 23 november 2010. Från, http://www.skolverket.se/publikationer?id=1711
63 Ibid. Sid 61. Hämtad den 24 november 2010
av eleverna säger att de kan vara med att bestämma väldigt mycket eller ganska mycket i frågor som rör vad de lär sig i de olika ämnena.
64I Cecilia Erikssons avhandling ”Det borde vara att folket bestämmer” (2006) skriver hon efter sina intervjuer med elever, att eleverna ofta talar om skolans roll för demokratin.
Eleverna i Erikssons studie anser att skolan är ansvarig för att skolan skall ge alla nödvändiga kunskaper om politiska frågor samt att intresse för politik väcks. Vidare skriver Eriksson att skolan inte ses som en skola i demokrati, och att eleverna i hennes undersökning inte kopplar samman demokratiutövning med sin egen skolmiljö trots de uttalade målen i läroplanerna.
Men vissa av eleverna i hennes undersökning menar att skolans roll i demokratin är att den är ansvarig för att eleverna när de lämnar skolan är rustade med politiska kunskaper och ett intresse av att påverka samhället.
65.
Sammanfattning av forskningsläget är att det svenska folket och eleverna i skolan har ett högt förtroende för den svenska skolan. Trots detta så skriver Broman att skolan som socialisationsagent förväntas vara en svag sådan men kan genom vissa villkor fungera som en specifik demokratisk socialisationsagent. Oscarsson har en liknande inställning till skolan som socialisationsagent för att forma elevernas värderingar då hans slutsats på sin undersökning blir att skolan har en liten oberoende effekt på ungdomars värderingar, men att skolan dock har en viss effekt. Eleverna i Erikssons studie ser inte skolan som en skola i demokrati utan snarare att skolan skall ge eleverna kunskaper om politiska frågor och väcka nyfikenhet för politik, trots att det framgår i läroplanen att eleverna skall fostras till att anamma demokratiska värden och arbetssätt.
Med min undersökning kommer jag försöka finna svar på om eleverna upplever att de får en fostran i skolan, hur de ser på skolan som institution, deras förtroende för denna och om de anser sig bli påverkade av skolans fostransuppdrag.
5. Metod.
Här beskriver jag mitt metodval med semistrukturerade intervjuer i två homogena fokusgrupper, och för och nackdelar med intervjuer. Jag förklarar även mitt urval samt etikfrågor.
64 Skolverket. Attityder till skolan 2009. 2010. Sid 18-57. Hämtad den 24 november 2010. Från, http://www.skolverket.se/publikationer?id=2385
65 Eriksson, Cecilia. Det borde vara att folket bestämmer”. (2006). 246-247
Jag har valt en kvalitativ metod eftersom jag anser den stämma bäst överens med det jag avser att undersöka. Denscombe beskriver kvalitativ forskning som ett samlingsnamn för en rad samhällsvetenskapliga tillvägagångssätt, det som utmärker den kvalitativa forskningen är att man i stor utsträckning använder sig av texter och bilder som grundläggande data, man har ett intresse för hur människor förstår saker, ett intresse för sociala gruppers aktiviteter och ett intresse för beteendemönster.
66Holme och Solvang beskriver kvalitativ metod som måttligt formaliserad, där man efterlyser sammanhang och strukturer, och den är inte lika generell som den kvantitativa metoden
675.1. Semistrukturerade intervjuer.
Martyn Denscombe beskriver semistrukturerade intervjuer på följande sätt:
Vid semistrukturerade intervjuer har intervjuaren[…]en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Intervjuaren är emellertid inställd på att vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd, och[…]att låta den intervjuade utveckla sina idéer och tala mer utförligt om de ämnen som intervjuaren tar upp.68
Jag gjorde intervjuerna med en lista av ämnen och frågor (se bilaga 1) men inga färdiga svar utan eleverna får själva utveckla svaren och diskutera svaren sinsemellan.
Denscombe beskriver intervjuer som fördelaktiga när forskaren behöver få människors åsikter, känslor, uppfattningar med mera. Dessa är saker som lättare kommer fram i en intervju än via en enkätundersökning som jag först tänkte göra.
Jag har valt att göra mina intervjuer med två fokusgrupper. Detta ger mig fördelen gentemot personliga intervjuer att jag kan inkludera fler personer i undersökningen och därmed få mer djup och bredd i svaren eftersom jag inte bara kommer få ett svar i taget vid varje enskild fråga utan flera olika åsikter och infallsvinklar. En viktig del av gruppintervjuer är att man försöker betona gruppkaraktären så att man inte bara sitter och intervjuar de enskilda respondenterna. Det är här viktigt att få respondenterna att svara som grupp snarare än som individer. Detta har jag gjort genom att ställa frågor och sedan låta eleverna svara och utan att jag går in och avbryter, utan jag låter dem diskutera fritt och enbart går in och avbryter om de avviker allt för mycket från ämnet.
66 Denscombe, Martyn. Forskningshandboken. (2009). Sid 423
67 Holme, I M., Solvang, B. K. Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. (1997)
68 Ibid. Sid 234-235
Denscombe menar att gruppdiskussioner gör att respondenterna kan lyssna till alternativa synpunkter, samt att de kan visa stöd för vissa synpunkter och ifrågasätta andra.
69Vad skiljer då en fokusgruppsintervju från en vanlig gruppintervju? Judith Bell beskriver fokusgrupper i boken Introduktion till forskningsmetodik (2006) att fokusgrupper ofta består av deltagare som har liknande egenskaper eller erfarenheter med mera.
70Även Denscombe är inne på samma linje när han beskriver fokusgrupper där han menar att fokusgruppens diskussioner sätts igång av ett stimulus som till exempel kan utgöras av gruppens medlemmars gemensamma erfarenhet som de bär med sig till intervjun.
71I min undersökning utgörs detta stimulus av att samtliga i gruppen är elever i årskurs 9 och går i den svenska kommunala grundskolan, och att ena gruppen enbart är tjejer och den andra enbart är killar.
Till viss del kan diskussioner leda till samstämmighet inom gruppen och att de kommer fram till en gemensam synpunkt. Ibland kan detta vara ett gynnsamt resultat om man som forskare vill få fram data om vissa kollektiva åsikter om ett ämne. Men å andra sidan kan gruppdiskussionen leda till att medlemmarna visar skilda åsikter beträffande ämnet vilket ger forskaren data om en rad olika åsikter och uppfattningar rörande detta ämne. Den roll och ansvar som jag som moderator och intervjuare har under intervjun beskriver Denscombe att man skall skapa en trivsam atmosfär för diskussion, hålla diskussionen på rätt spår, uppmuntra alla att deltaga samt se till så inga hån eller hot förekommer.
72Detta har jag försökt att åstadkomma genom att göra intervjun i en miljö där respondenterna känner sig bekväm, i detta fall i en lektionssal på deras egen högstadieskola.
Denscombe listar även fördelar med intervjuer, det han bland annat tar upp bland dessa är att intervjuer ger djupgående och detaljerade data, ämnen kan utforskas, man kan följa upp frågor. Han skriver även att intervjuer är en flexibel metod för insamling av data eftersom att justeringar av undersökningens inriktning kan ske under själva intervjun, det är en hög svarsfrekvens eftersom intervjuerna vanligtvis är inbokade redan på förhand. Han skriver även att man genom direktkontakt under intervjun innebär att man kan kontrollera datans riktighet och relevans under tiden den samlas in, detta är en fördel för validiteten av undersökningen. Men ingen metod är komplett utan varje metod har utöver sina fördelar även nackdelar gentemot andra metoder. De nackdelar som Denscombe tar upp är att respondenterna kan känna sig hämmade vid intervju med bandspelare eftersom själva intervjusituationen är en konstlad situation så kan detta verka hämmande för vissa personer,
69 Ibid. Sid 236-237
70 Bell, Judith. Introduktion till forskningsmetodik. (2006). Sid 163.
71 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken. (2009). Sid 237
72 Ibid. Sid. 238-239
det är genom intervjuer svårt att få konsistens och objektivitet eftersom intervjuaren och kontexten har inverkan på detta, samt att datan i viss mån är unik enbart för de respondenter som deltar och i just den kontexten. Samt att om intervjun blir helt fel kan det innebära en kränkning för respondenten eller informanten om någon av dessa blir upprörd av de frågor som ställs eller av de svar som respondenten lämnar.
735.2 Urval.
Jag har gjort ett subjektivt urval baserat på två övergripande kriterier eftersom jag vill att grupperna skall vara så homogena som möjligt. Eleverna skall gå i årskurs 9 i en kommunal grundskola och vara minst 15 år. Det andra kriteriet är att det skall vara två könsbaserade grupper en med 5-6 tjejer och en med 5-6 killar. Skolan som undersökningen har ägt rum på är belägen i en förort till en mindre stad i Sverige, som jag för respondenternas anonymitet och integritet inte kommer nämna i detta examensarbete.
Vid intervjutillfället visade det sig att det blev en grupp med 4 killar och en grupp med 4 tjejer som alla gick i samma klass i årskurs 9
5.3 Etikdiskussion.
Codex som drivs utav vetenskapsrådet har på sin hemsida en lista över forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Bland annat tar de upp fyra huvudkrav på forskning vid god etisk forskning. Det första är informationskravet, där de skriver att forskaren måste lämna information till uppgiftslämnaren om deras uppgift i forskningen samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall även informeras om att deras medverkan är frivillig samt att de har rätt att avbryta sin medverkan. Detta anser jag att jag nått upp till då jag informerat respondenterna om dess frivilliga medverkan samt att de har rätt att avbryta sin medverkan i undersökningen. Jag har informerat respondenterna om undersökningens syfte samt deras roll i undersökningen och varför jag undersökt just dessa.
Det andra kravet är samtyckeskravet, detta sammanfaller lite med det första kravet med att personerna som medverkar i undersökningen är frivilliga och ger sitt medgivande till att uppgifterna som lämnas får användas i forskningen. Detta anser att jag uppnått då jag innan intervjun meddelat respondenterna att de är just frivilliga till att delta och de därmed ger samtycke till att utlåta sina åsikter till min undersökning.
73 Ibid. Sid 267-269
Det tredje kravet är att de som medverkar i undersökningen är fria att avbryta sin medverkan i undersökningen närhelst de vill. Detta har jag uppnått genom att meddela just detta till respondenterna samt att om de väljer att avbryta mitt under intervjun så kommer jag inte använda mig av det de sagt fram tills det att de avbrutit.
Det sista kravet som Codex tar upp är att de som medverkar i undersökningen inte får utstå påtryckningar för att delta eller avbryta sin medverkan i undersökningen, de får heller inte ha ett beroendeförhållande till forskaren. Detta anser jag att jag uppnått genom att respondenterna är frivilliga till att deltaga i undersökningen, samt att avbryta sitt deltagande närhelst de vill. Jag anser inte att jag har ett beroendeförhållande till respondenterna eftersom jag inte har mött någon av respondenterna tidigare.
74Jag använder mig av fingerade namn för respondenterna så att de är helt anonyma, vilket jag meddelat dem innan intervjun startar. Även skolan och kommunen är anonyma för att skydda respondenternas integritet.
5.4 Analytiska verktyg.
Jag har analyserat den data jag samlat in från intervjuerna i ett analysschema (se bilaga 2), där jag har haft fyra huvudkategorier: vertikalt förtroende, horisontellt förtroende, skolan som institution och skolan som värdereproducerare och socialisationsagent. Bland dessa fyra huvudkategorier finns även 12 stycken underliggande definitioner på dessa begrepp, där jag sedan har kategoriserat in elevernas utsagor bland de fyra huvudkategorierna, för att kunna analysera elevernas intervjuer och få svar på mina frågeställningar.
6. Resultat.
Här redovisar jag och diskuterar kort mina resultat utifrån det analysschema jag använt mig av för att analysera elevernas svar under intervjuerna. Jag har först redovisat resultaten från de båda grupperna var för sig, för att se huruvida det finns en skillnad mellan hur killar och tjejer i årskurs nio uttrycker sig om sin syn på den svenska grundskolan, och vilket förtroende de har för densamma. Jag har under intervjuernas gång försökt att få alla att berätta det dem känner och tycker, men eftersom en intervjusituation redan är så ”onormal” har jag försökt att hålla mig neutral och i bakgrunden för att höra elevernas diskussioner och åsikter.
Jag har i resultaten gett eleverna anonyma beteckningar så killarna heter: K1,K2,K3 och tjejerna T1, T2, T3, T4.
74 Codex. Forskningsetiska principer. Sid 7-10. Hämtad den 26 november 2010 från, http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
6.1 Killgruppens resultat
Killgruppen bestod av fyra stycken vid intervjutillfället (den 3 december 2010), varav endast tre valde att yttra sig under intervjun, trots mina försök att få alla att komma till tals. Denna grupp av fyra, enligt dem själva ”skoltrötta” killar som var väldigt fåordiga, gav mig trots detta vital data. Deras resultat redovisar jag i följande kapitel i de fyra olika teman som jag haft som utgångspunkt, vertikalt förtroende, horisontellt förtroende, skolan som institution och skolan som värdereproducerare och socialisationsagent .
6.1.1. Killgruppens vertikala förtroende.
Norén Bretzer skriver, att om en institutions grundläggande idé är tillräckligt angelägen för människor, så kommer detta även att motivera människornas lojalitet och stöd för densamma
75. Så vilken lojalitet visar killarna i undersökningen för skolan och har de något förtroende för skolan? För att få reda på hur deras förtroende och lojalitet för skolan såg ut valde jag att fråga dem ett flertal frågor om deras engagemang i skolan, vad de tycker om skolan, om de tar åt sig vad skolan och läraren lär dem med mera.
På frågan om vad killarna tyckte om skolan svarade de följande:
K1: Den e tråkig Kalle: Är den tråkig?
K1: Ja
Kalle: Vad är det som är tråkigt med skolan då?
K1: Vi är skoltrött Kalle: Ni är skoltrött?
Alla fyra killar: Mm
Detta svar vittnar rätt tydligt om vilken utgångspunkt killarna har till skolan, de är skoltrötta i mitten på årskurs nio och finner skolan tråkig. Det framkommer lite senare under intervjun att huvudanledningen till att killarna är i skolan är att för få träffa kompisarna. När jag sedan frågar dem om deras eget engagemang i skolan så säger de att de inte är de flitigaste eleverna på skolan och inte heller lägger ner så mycket tid på skolarbete hemma utan hellre umgås med kompisar
Trots att killarna finner skolan tråkig och inte säger sig vara engagerade i sitt skolarbete säger killarna att de litar på skolan:
75 Norén Bretzer, Ylva. Att förklara politiskt förtroende. 2005 sid 24
