• No results found

5 år i sammandrag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "5 år i sammandrag "

Copied!
30
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

VESTMANLAN:DS LANS TIDNINDS AB

ÅRSREDOVISNING 1994

(2)

Innehåll

Bolagsstämma

5 år i sammandrag__ ______

VD:s kommentar VLT-aktien VLT -koncerne Ledning och adresse Tidningar

Tryckerier_

Nyamedier Fastigheter ____

styrelsen

Förvaltnings berättelse Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisningsprinciper Noter

Förslag till vinstdisposition Revisionsberättelse _ _ _

Ekonomisk information 1995

15maj 28 augusti 4 december

Kommullike avseende periodenjanuari-mars 1995.

Delårsrapport avseende första halvåret 1995.

Kommullike avseende perioden januari-september 1995.

Kontakt med VL T ?

2 3 .4 6 8 _9 10 12 14

16 17 18 21 22

24 25

30

Kontakta oss via elektronisk post: koncern@vlt.se

Folll: p,. G. No~n och Lao Hogl»d. flliTllgivning: VLT ANHONS.

l~oc Arkpre~on i Vo>t.riis Ai.

Bolagsstämma

VL T: s ordinarie bolagsstämma hålls måndagen den 15 maj 1995 kllO.OO i VLT-huset, Slottsgatan 27, Västerås.

Rätt att delta i bolagsstämman

Aktieägare som vill delta i bolagsstämman ska dels vara införd i den av Värdepapperscentralen, VPC AB, förda aktie- boken senast den 5 maj 1995, dels anmäla sitt deltagande till VLT AB senast kl14.00 den 11 maj 1995. Anmälan kan ske per post under adress VLT AB, Catharina Calson, Box 3, 721 03 Västerås, per telefon 021-199 261 eller per fax 021- 199 360.

Aktieägare, som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare, måste senast den 5 maj 1995 tillfålligt ha inregistrerat aktierna i eget namn för att ha rätt att delta i stämman. Vid anmälan bör upp- ges namn, adress, personnummer samt registrerat aktieinne- hav.

Kallelse

Kallelse till bolagsstämman utfårdas genom annonser i koncernens tidningar tisdagen den 25 april och onsdagen den 26 april 1995.

UTDELNING PER AKTIE lr

1990 91 92 93 94*

,.. Sryrelse!l~.fOr.!lag

Utdelning

Som avstämningsdag förrätt att erhålla utdelning föreslås torsdagen den 18 maj 1995. För räkenskapsåret 1994 föreslås utdelningen till 3 kronor per aktie. Om bolagsstämman beslut- ar i enlighet med styrelsens förslag beräknas utdelningen utsändas genom VPC den 26 maj 1995.

Ärenden

Förutom de ärenden som enligt lag och bolagsordning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma skall ett förslag av sty- relsen till ändring av bolagsordningen behandlas. Förslaget innebär att bolagets finna skall vara VLT AB. Bolaget är publikt. Vidare föreslås en mindre redaktionell ändring av ändamålsparagrafen. Se omslagets sista sida.

(3)

5 år i sammandrag

KONCERNEN 1994 1993 1992 1991

Omsättning och resultat, Mkr

Försäljning inklusive hyror 600,9 573,4 570,6 581,5

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 53,7 36,4 23,6 12,3

Finansiella intäkter och kostnader 0,2 -3,7 -7,9 -5,6

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader 50,3 31,3 15,2 6,7

Årets resultat 32,8 27,8 12,0 2,3

Kapitalstruktur, Mkr

Omsättningstillgångar 178,6 164,7 150,5 103,7

Spärrkonton i Riksbanken

Anläggningstillgångar 283,1 285,9 317,0 308,8

Kortfristiga skulder 189,7 179,4 162,5 157,8

Långfristiga skulder 70,1 97,3 156,5 115,9

Sysselsatt kapital 255,2 246,1 257,5 211,5

Eget kapital 201,9 173,9 148,5 138,8

Balansomslutning 461,7 450,6 467,5 412,5

soliditet% 43,7 38,6 31,8 33,6

Räntabilitet %

A v kastning på totalt kapital 12,8 9,3 6,5 4,4

Avkastning på eget kapital 17,5 17,1 8,4 3,1

A v kastning på sys selsatt kapital 23,3 16,9 12,2 8,9

Investeringar, Mkr

Aktier och andelar 8,2 0,3 0;6

Övriga anläggningstillgångar 39,6 16,1 53,4 135,5

Anställda

Medelantal 948 977 l 011 l 082

Nyckeltalenför 1990-1992 har ej omräknats med hänsyn till under 1993 beslutadeförändringar av inkomstskatt samt beskattning avskatteutjämningsreserv.

Definitioner

Sysselsatt kapital: Balansomslutning minskad med icke räntebärande skulder inklusive latent skatt i obeskattade reserver.

Soliditet: Eget kapital i procent av balansomslutning.

Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansnetto med tillägg för fmansiella kostnader i procent av genom- snittlig balansomslutning.

Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansnetto med avdrag för full skatt i procent av genomsnittligt eget

kapital. · 1

Avkastning på sysselsatt kapital: Resultat efter finans- netto med tillägg för finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

1990

554,3 15,1 1,5 16,6 9,5

164,6 1,2 219,2 170,1 76,0 184,1 138,9 385,0 36,1

7,4 8,0 14,6

84,1

l 031

3

(4)

VD:s kommentar

En affärside för framgång VLT-koncernens affärside är att

- ge ut dagliga kvalitetstidningar, som är så läsvärda att de behåller en dominerande ställning på sina läsar-och annonsmarknader,

- utveckla en sådan ställning inom nya medier och informationsteknologi att koncernen står stark på en mediemarknad i förändring,

-driva tryckerier med så hög kvalitet, servicegrad och marknadsanpassning att de fortsätter att utveckla sta- bila kundförhållanden inom tidnings- och DR-pro- duktion.

Resultatet upp med 60 %

De senaste årens genomgripande förändringsar- bete inom koncernen med omfattande generationsbyten inom teknik och arbetsorganisation, intensiv utbildning, samordning och kostnadsreduktion fick ett kraftigt genomslag 1994.

Koncernen ökade 1994 resultatet efter finansnetto med 60% till50,3 Mkr. Avkastningen på sysselsatt kapi- tal blev 23,3%.

Koncernens åtta dagstidningar står starka på sina mark-

TV-Checks

nader, trots upplageminskning. Annons- nedgången hejdades under året, vilket

bidrog till att stärka tidningarnas eko- nomiska ställning.

Tryckerirörelserna i Västerås och Sala hade fortsatt god beläggning, Trollhättan svaga- re orderingång.

reklamarkiv på: band. Nya medier har kännetecknats av stabil utveckling i de helägda rörelserna med fort- satt god lönsamhet särskilt hos TV Check ( tidigare Ad Check).

De nystartade intressebolagen inom radio och TV visade ojämn utveckling, främst vid lokal-TV -stationen i Västerås, som emellertid vid slutet av året fick en fast ledning.

Uppfinningsrika tidningar

Samtidigt med de snabba förändringarna på etennedie- området genomgår svensk dagspress, som fortfarande tar in mer än 3 gånger större annonsintäkter än reklam-TV och reklamradio sammantagna, en självprövning. Den gäller arbetsformer, produktinnehåll och konkurrenskraft.

75 % av koncernens samlade tidningsupplaga sprids i områden där ABB, SAAB och Volvo är dominerande arbets- givare. I takt med dessa exportdominerade företags fortsatta utveckling kan de lokala tidningarnas upplagor och annons- mängder väntas öka efter de senaste årens nedgång.

Erfarenhetsutbyte och samarbete i skilda projekt mellan koncernens tidningar underlättas av den nya tekniken men är

i sista hand beroende av medarbetamas uppfinningsrikedom och entusiasm.

Var och en av koncernens tidningar är en levande, själv- ständig röst i de orter där den läses. En personlig kontakt med läsarna, en klarare inriktning mot det lokala nyhetsstoffet och en strävan att belysa förhållanden som andra kan vilja dölja är tillsammans med ett klart och redigt språk huvudpunkter i dessa tidningars dagliga arbete.

VL T-koncernens tradition att uppmuntra försök att nå b ätt- re resultat med oprövade metoder är en

betydelsefull tillgång i denna utveck- ling mot ständigt mer läsvärda tid- ningar.

Det svenska tidningspappers- priset höjdes i januari 1994 med \ 17,0% efter utdragna förhandling- \ ar med bruken. Överenskommel-

sen gäller endast till sommaren Här blir telesignaler

1995. VLT Press, som är en av lan- tidningssidor

dets större köpare av tidningspapper, trycker även på ryskt papper. Det håller god kvalitet och lägre pris. Tillgången har varit begränsad.

I likhet med några andra svenska och talrika amerikanska dagstidningar startar VLT-koncernen nu pilotprojekt på det framväxande IT -området. Syftet är att säkerställa dagstid- ningens plats i den nya informationsteknologi med vars hjälp unga välutbildade kvinnor och män reda i dag hämtar nyheter och information.

Framtid för nya medier

Y rkesinvesterama tog i sina bedömningar i samband med aktieförsäljningen i december av VLT-aktien fasta på kon- cernens målmedvetna policy att komplettera tidnings- och tryckerirörelserna med inbrytningar inom radio, television och digitala medier. Här har VLT-koncernen en framskjuten ställ- ning bland svenska medieföretag.

Satsningama i de nya reklammedierna lokal radio och TV innebär en högre risk än traditionella tidningsinvesteringar.

De enskilda engagemangen inom etermedierna är emellertid långt mindre kapitalkrävande än investeringar t.ex. i tryck- pressar.

Konkurrensen inom lokal reklamradio och reklam-TV om skickliga medarbetare och lokala reklamintäkter kommer med all sannolikhet att bli hårdare än åtminstone de flesta lands- ortstidningar varit vana vid i sin traditionella verksamhet, där en fast prenumerantstock utgjort grunden för rörelsen. Tiden

-' M

fram till god lönsamhet kan väntas bli några

*'t,\' ~~

år längre för pionjärföretagen i de nya

i;f V

medierna än som ursprungligen skisse-

,:) . , . . •• r

rats. :

't. 106.1 r

Tillväxtmöjlighetern~fördenyamedi-

6.

~ erna bedöms emellertid på sikt vara

..( .Slfg

~ avsevärt större än för dagstidningar på de

·· n9rdiska marknaderna. Takten i tillväxten

Reklamradio

i konkurrens bestäms av kompetensutvecklingen inom

medierna själva och av annonsöremas mediemognad. storstäderna går i täten varefter kunskaperna

(5)

sprids över landet.

De flesta tidningar, förlag och tryck- erier har traditionellt präglats av slutet ägande. Denna slutenhet har luckrats upp när tidningsföretag gått in i de nya medierna tillsammans med utom- stående intressenter. Nätverk i form av gemensamt ägda resurser och delägar- skap med gemensamma driftsansvar präglar framväxten inom dessa medier.

TV4 stöder lokal-TV

Följden har blivit en flora av nya ägarkombinationer där sinsemellan ganska olika företagskulturer möts och nu med växlande framgång arbetar mot gemensamma mål.

Allt detta är nytt och i ett inledande skede präglas de nya nätverken av en viss organisatorisk osäkerhet. Det bör inom några år kunna övergå i fastare handlag och stramare styrning med stabilare lönsamhetsutveckling som följd.

Tryckerier med nya tjänster

Den grafiska rörelsen med rolloffsettryckerier i Västerås, Sala och Trollhättan är koncernens mest konkurrensutsatta affårsområde. Den är också utpräglat konjunkturkänslig och påverkas snabbt av reklambranschens svängningar. Fram- ställning av tidningar och direktreklamprodukter är rörelsens huvudgrenar.

VL T -koncernens affårside på detta område ansluter väl till övrig verksamhet: Måttliga investeringar i tung utrustning kombinerade med kunskapsintensiva satsningar på nya del- områden, nyligen framför allt inom prepress, nu även på efter- bearbetning. Härigenom uppnås ett brett tjänsteregister med goda förutsättningar för individuell kundanpassning och stör- re motståndskraft i en konjunkturnedgång.

Efterfrågan fortsatte att vara god 1994 och koncernens pressar i Västerås och Sala är kontrakterade för hög belägg- ning under 1995.

Beläggningen i Trollhättan, som varit svag, väntas öka i och med att tryckeriets fyrfärgsresurser förstärkts under året.

Det kunnande inom digitala medier som nu utvecklas inom VL T och VL T Media kommer även VL T Press till del i testprojekt inom digital informationsöverföring. Härigenom skapar koncernens grafiska rörelse möjligheter att betjäna trycksaksmarknaden med kompletterande digitala tjänster i takt med efterfrågan. ,

Arktryckeriet i Västerås med en omsättning av 17,5 Mkr 1994 övergick vid årsskiftet helt till nya ägare. Koncernens tryckerier är därmed renodlade rolloffsettryckerier.

Ny syn på jobb och lön

Den genomgripande förändring av arbetsorganisation och arbetsinnehåll, som inletts med den nya teknik- och kun- skapsgenerationen har stimulerat ett nytänkande på båda sidor förhandlingsbordet kring löner.

Inom YL T-koncernen slöts 1994 ett tvåårigt löneavtalpied grafikerna. Avtalet bygger på lokal befattnings- och presta- tionsbaserad lönesättning. Samma synsätt tillämpas nu på övriga avtalsområden. Bonuslöner till säljande personal har också vidareutvecklats.

Framgångsrik aktieförsäljning

Aktiemarknaden visade påtaglig tilltro till VLT-koncer- nens affårsinriktning och lönsamhetsutveckling när släkten Pers i december ställde ca 600.000 B-aktier till marknadens förfogande.

Institutionella placerare övertecknade sin andel, 50% av aktierna, fyra gånger. De 50% som erbjöds allmänheten i pos- ter om lägst 100 aktier såldes slut på några dagar. Ytterligare information om aktieförsäljningen redovisas på sid 6.

Läget 1995

Årets första månader visar en oregelbunden utveckling på koncernens lokala annonsmarknader. Det råder en påtaglig osäkerhet om när en klar uppgång kommer, hur stark den blir och hur länge den kommer att bestå. Hushållens ekonomiska återhållsamhet gör att upplagorna inte kan väntas öka påtag- ligt de närmaste månaderna.

Den grafiska marknaden ser f.n. ljusare ut. VL T Press har säkrat flera nya, större uppdrag. Trollhättan går in på en mer kvalificerad fyrfärgsmarknad. Pressen i Sala är väl belagd för året.

Vid årsskiftet förändrades koncernens organisation.

Moderbolaget VL T AB omfattar nu koncernledning med tre medarbetare. Vestmanlands

Läns Tidnings verksamhet drivs i ett dotterbolag med egen VD i likhet med vad som gäller för koncernens ovnga rörelser.

Nyordningen, som fått en god start, underlättar tydlighet och rörlighet i arbetet.

Trots vissa tecken på en marknadsuppgång under året får fortsatt effektivisering av arbetsmetoderna, kostnads be-

Anders H. Pers

vakning, utveckling av tidningarnas innehåll och kompetens- höjning inom nya kunskapsområden avgörande betydelse för koncernens utveckling

även 1995.

5

(6)

VLT-aktien

Historik

VLT:s B-aktie är sedan maj 1985 noterad på stock- holmsbörsens OTC-lista. Vid introduktionen genomfördes en nyemission av 80.000 aktier av serie B till kurs 75 kr per aktie.

Efter emissionen uppgick antalet aktier till 800.000 varav 240.000 A-aktier och 560.000 B-aktier.

I syfte att öka förutsättningarna för handel med VL T -akti- en beslutade 1994 års bolagsstämma om en fondemission l: l varvid en ny aktie av serie B emitterades för varje gammal aktie oavsett aktieslag. Aktiekapitalökningen verkställdes genom att uppskrivningsfonden togs i anspråk med 0,2 Mkr, reservfonden med 2,9 Mkr och fria medel med 4,9 Mkr. Dess- utom nedsattes aktiemas nominella värde til15 kr (lO) genom en s.k. split 2: l. Efter de genomförda åtgärderna hade antalet aktier ökat till 3.200.000 st (800.000) varav 480.000 var A- aktier (240.000) och 2.720.000 B-aktier (560.000). Den röst- rätt som tillkom de icke börsnoterade A-aktierna minskade därvid från 81,1% till 63,8%. Stämman beslutade vidare att ändra bolagsordningen så att hembudsklausulen avseende A- aktier borttogs.

fi;reddat ägande

Ända sedan introduktionen i maj 1985 har VLT-aktien till- hört de minst omsatta aktierna på OTC-listan. Ett ökat intres- se på senare år för bolag inom mediabranschen har inte nämn- värt förbättrat omsättningen i VL T -aktien. En trolig och vik- tig förklaring till den relativt låga omsättningen har varit det koncentrerade ägandet. Under hösten 1994 beslutade därför medlemmar av släkten Pers att sälja 598.182 aktier av serie B för att ytterligare öka ägarspridningen.

Aktieposten motsvarade 18,69% av aktiekapitalet och 7,95% av röstetalet i VLT AB.

A v aktieposten såldes ca 300.000 till institutionella inves- terare och återstoden till kunder utvalda av Handelsbanken.

Försäljningen till allmänheten skedde i handelsposter om 100 respektive 200 aktier för att uppnå önskad ägarspridnin~. Utförsäljningen, som administrerades av Handelsbanken, blev lyckad och övertecknades.

Aktieägare

VLT har efter utförsäljningen hösten 1994 ca 2.000 aktie- ägare. Släkten Pers är fortfarande den dominerande ägar- gruppen och kontrollerar ca 39% av aktierna och 74% av rös- tema. Släkten Pers har ägt huvudtidningen, Vestmanlands Läns Tidning, sedan 1898.

Utförsäljningen i december 1994 innebar att antalet insti- tutionella ägare ökade kraftigt. Bland de nya ägarnakan näm- nas Atle AB, Banco småbolagsfond, LRF Media AB, Nord- banken Sverigefond, Sparbankens småbolagsfond Robursamt Svolder.

s

m aktJdprc

Antal Antal Totalt Procentuell andel A-aktier B-aktier Antal Aktier R~ter

Ägare (l röst) (1/10 röst) (%) (%)

Släkten Pers 480 000 770248 l 250248 39,1 74,1

AB Allehanda 341 500 341 500 10,7 4,5

Länsförs.Bergs1. 321 200 321 200 10,0 4,3

SEB Fonder 220 400 220 400 6,9 2,9

NB Sverigefond 45 000 45 000 1,4 0,6

Ro bur 45 000 45 000 1,4 0,6

Svolder 40000 40000 1,3 0,5

Banco småbolagsf. 30 800 30 800 1,0 0,4

AtleAB 30000 30000 0,9 0,4

Lantbr. ekonomi 25000 25000 0,8 0,3

LRFMedia 25000 25000 0,8 0,3

ÖVriga 825 852 825 852 25,7 11,1

480000 2720000 3200000 100,0 100,0

Uppgifterna ovan avser thn hos VPC registerade ställningen per den 30 decem·

ber 1994, dels i den offentliga aktieboken, dels iförvaltaiförteckningen.

Aktiekapital

VLT's aktiekapital uppgår till 16,0 Mkr fördelat på 480.000 A-aktier och 2.720.000 B-aktier. A-aktierna berätti- gar till l röst och B-aktien till 1/10 röst. Aktiens nominella belopp är 5 kr.

Ak'tldulpl utveddlng

Förändring Totalt Antal

År Mkr Mkr aktier

1934 0,4 400

1951 Fondemission 0,2 0,6 600

1967 Fondemission 0,6 1,2 1.200 1977 Fondemission 1,2 2,4 2.400 1984 Fondemission 4,8 7,2 7.200

1984 Split 100:1 7,2 720.000

1985 Nyemission 0,8 8,0 800.000 1994 Fondemission 8,0 16,0 1.600.000

1994 Split 2:1 16,0 3.200.000

Börsåret

VL T -aktien utvecklades väsentligt bättre än OTC-index under 1994. Aktien steg från 57

:so·

(justerad för fondemission och split) vid 1994 års början till 91:00 per sista december 1994. Utifrån kursen vid årets utgång uppgick det totala börs- värdet till 291 Mkr utgående från att A-aktierna,som ej är noterade, värderas till sarnma kurs som B-aktierna. Under 1994 steg VLT-aktien med 58%. Motsvarande uppgång för OTC-index var 30%. Antalet under året omsatta B-aktier upp- gick till920.792 (79.228) vilket motsvarar ca 34% av alla B- aktier. Avslut skedde under 207 (136) dagar av totalt 253 (252) börsdagar under året. Under 1994 omsattes YL T-akti- er för sammanlagt 95,5 (11,5) Mkr.

(7)

110 105 IDO 95 90

Il 80 75

70

65

60

55

- - VLT 1-oktien

\

V\.

~

i ..

\ //l.l

' .,

(J

l'

JAN 1994

VlT 1-<~klien AfV OKindex

'

..

! r\;;·

l

l

~

~,.#' ....

... ,'

- ··· OTC~ndox

l\

.

\

l \

' ' " ...

..

i

/~ .. -,f

/\

!"·-.

- --

•F-L "_\.

./

.. . ..

-··

,, '\

.. ... .

~'

.. ..

l

AUG IEP OKT ~OV DE<

lt!F~doto

~ ~ooo~r"''' oktier linkl. eheranm.l

(o)Rndota

AKTIEFAKTA

Data/aktie 1994 1993 1992 1991 1990 Betalkurs vid

årets slut kr 91:00 57:50 25:00 22:00 32:50 Vinstper

aktie efter

full skatt kr 10:26 8:70 3:76 0:72 2:97

P/E-tal ggr 8,9 6,6 6,6 30,5 11,0

Eget

kapital kr 63:10 54:35 46:40 43:39 43:42 Utdelning kr 3:00* 1:50 0:75 0:75 0:75 Direkt-

avkastning % 3,3 2,6 3,0 3,4 2,3

*Styrelsens förslag.

Data/aktie för åren 1993-1990 har korrigerats för genomfördfond- emission och split 1994.

Definitioner

Vinst per aktie efter full skatt: Resultat efter skatt dividerat med antalet aktier.

P/E-tal: Kursen vid årets slut i förhållande till vinst per aktie.

Direktavkastning: Utdelning för respektive år i procent av betalkurs vid årets slut.

7

(8)

VLT-koncernen

l

VESTM.ANLANDS

LA~S

1IDXL'"GS

AB l

- - 1 l l l

AFP.\RSOMRÅrui APF~~O'J! AFFARSOJ\.IR.WE ArFAR~O:~otR.Å.DE

TRYCKERIER · TIDNINGAR NYAMEDIER FAsTIGHETER

VLTPR.c<>S. VI!S'Tha \)iL\}\~ UM T~ NORDAAT FORSGREN, VLT-Ht.:SEN

V.\STERÅS AlUKXJA Tod.\0 STOCKHOL\f IY.t.STFRÅS

L'lGRESS MEDL\ AB A\l!SrA ~1,-;c:. TV CHEcK. 1.RYCK];.RiF..\STIGHf.T

(l'.D . .ÅGRB.':\ & HOLMBERG)

B.'i~\C~l' VASTERÅS l \'.-'STERAS

SAIA.

· TROLLH\TT>\~ Th.YCKERI ~(;5 L~ Al.l.Nl\.WD.\ RADIO 106.1, TtD\1\GSFASTIGHF.TER P~rA-Poslur V.\'iTERÅS •i49'\l 1 KoPt 'l G, SAL A.

TV BBRGSLAGEN, TROU;..r~-\ TT A':\, SJ.LA AIJ..BHA.~

v

o\SThRÅS "(~) \ .:.. \TRSB(JRG T~~t.I.RATTAK\ ·r~oo

CLASSIC RADIO HEl..s!~GFORS '(3l'i)

*) ägarandel

Koncernbolagen i sammandrag 1994 (Mkr)

Vestman- Tvåstads Ingress Media Bärgslags- VLT VLT

lands Läns Tidning (f.d.Ågren & bladet Press Media Elimin e-

Resultaträkningar Tidning (koncern) Holmberg) (koncern) (koncern) (koncern) ringar Koncern

Intäkter 231,1 98,8 74,1 41.6 184,8 18,8 - 48,3 600,9

Rörelseresultat före avskrivn. 45,0 15,4 3,5 1,6 30,6 4,0 2,0 102,1

Rörelseresultat efter avskrivn. 30,0 8,3 - 0,6

-

0,7 14,6 2,7 0,6 53,7

Resultat efter

fmansiella poster 31,8 9,2 0,8 - 0,1 11,7 - 0,9 2,2 50,3

Årets resultat 35,9 - 3,7 0,4

-

1,0 1,4

-

0,8 0,6 32,8

Balansräkningar

Omsättningstillgångar 123,8 29,7 28,0 13,1 32,6 5,3 53,9 178,6

Anläggningstillgångar 243,3 25,2 9.5 4,2 66,6 3,6 69,3 283,1

Summa tillgångar 367,1 54,9 37,5 17,3 99,2 8,9 '-

.

123 2 ' 461,7

Kortfristiga skulder 155,8 34,2 22,0 13,0 26,7 4,4 - 66,4 189,7

Långfristiga skulder 13,1 11,5 1,8 0,5 36,8 3,6 2,8 70,1

Obeskattade reserver 104,9 4,1 -109,0

Eget kapital 93,3 9,2 9.6 3,8 ?;5,7 0,9 49,4 201,9

Summa skulder och eget

kapital 367,1 54,9 37,5 17,3 99,2 8,9 123,2 461,7

(9)

Ledning och adresser

. ·~

VL T AB * VD: Anders H. Pers Slottsgatan 27, Box 3, 721 03 Västerås.

Tel. 021/199 000, fax 021/199 138.

Elektronisk post: koncem@vlt.se

ARBOGA TIDNING Huvudred.: Kent Karlsson Stora Torget, Box 165, 732 23 Arboga.

Tel. 0589/129 20, fax 0589/113 05.

AVESTA TIDNING Huvudred.: Kent Karlsson Bryggargatan 2, Box 163,774 24 Avesta.

Tel. 0226/540 20, fax 0226/572 76.

BÄRGSLAGSBLADET Huvudred.: Kent Karlsson V. Långgatan 11, Box 120,731 23 Köping.

Tel. 0221/184 00, fax 0221/102 14.

ELFSBORGS LÄNS ALLEHANDA

Chefred.: Jan-Erik Ehne och Torbjörn Håkansson Kyrkogatan l O, Box 111, 462 22 Väners borg.

Tel. 0521/139 40, fax 0521/628 33.

FAGERSTA-POSTEN Huvudred.: KentKarlsson Stationsvägen 10, Box 95, 737 23 Fagersta.

Tel. 0223/105 15, fax 0223/156 03.

INGRESS MEDIA AB (f.d. ÅGREN & HOLMBERGs BOKTRYCKERI AB)

VD: Kent Karlsson

Agueligatan 9, Box 303,733 25 Sala.

Tel. 0224/133 30, fax 0224/144 40.

NORDART FORSGREN TV & VIDEOPRODUKTION AB VD: Sven Lindhohn

Vasagatan 6, Box 13 3 6, 172 26 Sundbyberg.

Tel

osn64

66 90, fax 08/627 52 10.

SALA ALLEHANDA Huvudred.: Kent Karlsson Agueligatan 9, Box 303,733 25 Sala.

Tel. 0224/133 30, fax 0224/144 40.

TROLLHÄTTANS TIDNING

Chefred.: Jan-Erik Ehne och Torbjörn Håkansson Slaveredsgatan 18, Box 54,461 22 Trollhättan.

Tel. 0520/126 70, fax 0520/104 39.

TROLLHÄTTANs TRYCKERI AB VD: Björn Öhlin Slaveredsgatan 18, Box 54, 461 22 Trollhättan.

Tel. 0520/299 25, fax 0520/299 31.

TV CHECK Chef: Lars Gustavsson slottsgatan 27, Box 3, 721 03 Västerås.

Tel. 021/199 100, fax 021/187 120.

TVÅSTADS TIDNINGS AB VD: Björn Öhlin Staveredsgatan 18, Box 54, 461 22 Trollhättan.

Tel. 0520/299 25, fax 0520/104 39.

VESTMANLANDS LÄNS TIDNINGS AB "

Huvudred: Anders H Pers VD: Mia Brodin

Slottsgatan 27, Box 3, 721 03 Västerås Tel. 021/199 000, fax 021/199 360 Elektronisk post: direkt@vlt.se

VL T MEDIA AB VD: Gunnar Hilding Slottsgatan 27, Box 3, 721 03 Västerås.

Tel 021/199 000, fax 021/199 102.

VL T PRESS AB VD: Jonas Westfelt Stenbygatan 10, Box 3, 721 03 Västerås.

Tel. 021/199 300, fax 021/199 399.

* Se sid 20, koncernförändring. 9

(10)

Tidningar

Tidningsrörelsens försäljning ökade med 3,6%

till 418,9 Mkr vilket utgör 70% av koncernens omsättning. Resultatet efter planenliga avskriv- ningar uppgick till 37,1 Mkr, en ökning med 10,0 Mkr eller 36,9% jämfört med 1993. Affarsområdet omfattar tidningsutgivning i Västerås, Köping, Arboga, Sala, Fagersta, Avesta, Trollhättan och Väners borg.

Försäljning Mkr Resultat efter

1994 418,9

1993 404,4

1992 412,5

23,7

avskrivningar Mkr 37,1 27,1

~---

Annonser ( ) Upplaga ·::::) Distribution, övrigt

Tidning Utgivning

Arboga Tidning A ves ta Tidning B ärgslagsbladet Elfsborgs Läns Alleh.

Fagersta-Posten.

Sala Allehanda Trollhättans Tidn.ing Vestinanlands Läns Tidn.

5-dagars 3-dagars 5-dagars 5-dagars 3-dagars 6-dagars 5-dagars 6-dagars

Tidning Utgivning

Arboga Tidning/

B ärgslagsbladet A ve sta Tidning Elfsborgs Läns Alleh.

Fagersta-Posten Sala Allehanda Trollhättans Tidning Vestinanlands Läns Tidn.

5-dagars 3-dagars 5-dagars 3-dagars 6-dagars 5-dagars 6-dagars

Upplaga 4.600 9.700 11.000 14.300 9.600 10.700 17.600 50.000 127.500

Volym

4.280 2.563 4.553 2.405 3.120 5.261 15.144 37.326

Förändr.

±

o

100 + 100 200

±

o

+ 100

±

o

700 800

Förändr.

4,0%

+ 7,3%

+ 3,0%

+ 8,2%

+ 6,7%

+ 3,2%

+ 5,5%

+ 3,8%

Nu kommer färdiga sidor

VL T -koncernens tidningar är enda dagstidningar i sina utgivningsorter. De har inte förlorat marknadsandelar till DN, Svenska Dagbladet eller Göteborgsposten. I Västerås, som ligger 90 minuter från Stockholm, är DN:s hushållstäckning sålunda endast 3% och Svenska Dagbladets 4%.

Lokaltidningarnas konkurrens kommer istället från de nya TV- och radiokanalerna.

1994 började VL T -tidningarna, liksom många andra landsortstidningar, på allvar intressera sig för vad som allmänt kallas "fardiga sidor".

De har uppstått ur den nya digitala teknikens möjligheter att snabbt och billigt sända stora mängder information över långa avstånd.

Genom att använda färdiga sidor från en underleverantör kan lokaltidningen frigöra kraft för lokal journalistik eller annat som stärker tidningens läsvärde.

Färdiga sidor innebär att en tidning eller en nyhetsbyrå, på uppdrag av abonnerande tidningar, skriver den text, författar de rubriker och plockar fram de bilder som skallligga på en bestämd sida. Sidan byggs upp bit för bit på en dataskärm.

När sidan är klar sänds innehållet på telefonkabel eller via satellit till de tidningsredaktioner som beställt det. Den kan förses med de rubrikstilar som respektive tidning använder i övrigt.

Mottagaren tar emot sidan på en dataskärm, kontrollerar att den ser ut som den skall och trycker på ett par tangenter.

Innehållet förs genom en kabel över till tryckeriet där sidan avbildas på en plåt. Plåten monteras i pressen och trycker en stund senare sidan tillsammans med de övriga sidorna i tid- ningen.

Färdiga sidor innebär en besparing för varje tidning efter- som kostnaden för att skriva och ställa samman sidorna delas mellan abonnenterna istället för att varje redaktion skall göra samma arbete.

Radio-TV -program och börstabeller är naturligt material för fardiga sidor. De består av allmängods, som sällan blir bättre av att utarbetas lokalt. Eftersom det tar ganska lång tid att sammanställa dessa sidor är besparingen hos varje tidning påtaglig.

VLT har i år börjat tillverka och sälja radio-TV-sidor till andra tidningar genom samarbetsorganisationen Förenade Landsortstidningar. Sidorna sprids också, omarbetade till kvällstidningsformat, till VLT-koncernens övriga tidningar genom det interna elektroniska nätverk som togs i bruk vid årsskiftet.

I takt med stigande kostnader och hårdnande konkurrens från andra medier prövar VLT-tidningarna nu flera möjlig- heter att använda fardigbearbetat kvalitetsmaterial för att kun- na erbjuda sina läsare en slagkraftig produkt.

Färdiga sidor kommer emellertid inte att tillåtas hämma den enskilda tidningens egenart.

Upplagor

Koncernens åtta dagstidningar hade 1994 en sammanlagd upplaga av 127.500 ex., en minskning från 1993 med 800 ex.

Tidningarna behåller en stark hushållstäckning i sina kärn- områden.

(11)

Tidningarna höjde i januari 1995 prenumerationspriserna med i snitt ca 3,6 %. En årsprenumeration på sexdagarstid- ningen VLT kostar nu 1.295 kr. 3-dagarstidningen Fagersta- Posten kostar 696 kr för helår. Prenumerationspriserna ligger i nivå med andra likartade tidningar.

En kostnadsbesparande rationalisering av buddistrikt inleddes 1994 och fullföljs 1995.

Tidningarnas marknadsbearbetning är beroende av avan- cerade system för prenumerationshantering och tidningsut- bärning. Ett nytt flertidningssystem för prenumeration och distribution upphandlades 1994 och tas i bruk 1995. Systemet ger bl.a. nya möjligheter att planera och genomföra mål- gruppsinriktad marknadsföring och jämförande resultatm,ät- ning av kampanjer. Systemets elektroniska distriktskartor, dis- triktssimulering och produktionsrapportering skapar en mer kostnadseffektiv distribution.

Annonser

Den sammanlagda annonsmängden i koncemens tidning- ar ökade 1994 med 3,8% efter flera års minskning. Annons- marknaden kännetecknades annars av att de stora detaljhan- delsföretagen fortsatte att öka sin TV -reklam på bekostnad av tidningsannonsering.

I konkurrens med lokal direktreklam började VLT i slutet av 1994 att varannan vecka ge ut VL T Plus, en 8- till12-sidig annonstidning i kvällstidningsformat Den delas ut kostnads- fritt till alla hushåll i tidningens kärnområde och har motta- gits väl av annonsörer och läsare.

V estmanlands Läns Tidning

Redaktionsledningen utarbetade 1994 ett program för tid- ningens redaktionella mål och inriktning. En huvudpunkt i programmet är motstånd mot rasism och andra fördomar. Pro- grammet betonar också det förklarande språkets betydelse i journalistiken. I anslutning till programmet förstärktes text- granskning och utbildning i språkhantering inom redaktionen.

En pedagogiskt upplagd serie intervjuer, reportage och analyser publicerades veckorna före ED-omröstningen och mötte starkt gensvar hos läsarna.

Kent Karlsson, VD Ingress Media AB (f.d. & Holmbergs Bok- tryckeri AB), Anders H Pers, VD VLT AB samt huvudredaktör och ansvarig utgivareför V estmanlands Läns Tidning, Mia Brodin, VD V estmanlands Läns Tidnings AB ochBjörn Öhlin, VD Tvåstads Tid- nings AB.

VLT började 1994 ge ut en daglig radioversion av tid- ningens innehåll, främst avsedd för synskadade och synsva- ga. Radiotidningen har en betald upplaga av 75 ex.

Den bemanningskontroll, som ingått i de senaste årens rationalisering, förstärktes nnder 1994 och fortsatt anställ- ningsstopp råder. En omfattande utbildning har genomförts för grafiker och journalister som arbetar inom nya yrkesfält Ett tvåårigt löneavtal slöts med grafikerna. Det bygger på lokal befattnings-och prestationsbaserad lönesättning. Model- len tillämpas i nästa steg på övriga avtalsområden. Bonuslö- ner till säljpersonal har också utvecklats vidare.

Tidningen drivs sedan årsskiftet 1994-95 i ett dotterbolag med Mia Brodin som VD. 1995 sker en översyn av beman- ning inom redaktion och annonsavdelning.

Bärgslagsbladet/ Arboga Tidning, Sala Allehanda, Avesta Tidning, Fagersta-Posten

1994 slutförde tidningarna ett generationsbyte inom arbetsorganisation och produktionsteknik. Den gamla skift- gången har upphört, grafiker har övergått till redaktion och annonsavdelning. Serlan hösten framställs alla tidningssidor digitalt och överförs också digitalt genom koncernens hög- hastighetslänk till tryckeriet i Västerås.

B ärgslagsbladets Tryckeri AB i Köping, som gett ut Bärg- slagsbladet och Arboga Tidning överförde vid årsskiftet 1994- 95 utgivningen till Ingress Media AB (f.d. Ågren & Holm- bergs Boktryckeri AB) i Sala, som ger ut Sala Allehanda, Avesta Tidning och Fagersta-Posten. Det gemensamma bola- get ger därmed ut fem tidningar. De ges även ut som radio- tidningar till synskadade.

Sammanläggningen öppnar nya möjligheter till rationali- sering av verksamheten.

Marknadsutsikterna för de fem tidningarna varierar frän försiktig optimism i Köping och Sala till osäkerhet i bruksor- tema Avesta och Fagersta.

Karl Östgren har som huvudredaktör och VD för Bärg- slagsbladet och Arboga Tidning sedan 1970 lyckats förena en stark j oumalistisk personlighet med ett lika starkt sinne för tid- ningsutgivningens ekonomiska realiteter. Han gick i pension vid årsskiftet 1994-95 och efterträddes av Kent Karlsson, huvudredaktör och VD för Ingress Media AB.

Trollhättans Tidning/Lilla Edet-Posten och Elfsborgs Läns Allehanda

Samverkan mellan tidningarna förstärktes under året med utökade fasta teleförbindelser för digital överföring av texter, bilder och annonser.

Annonsavdelningen startade 1994 utgivningen av ELA TI Plus, en tidning som sprids i västra Skaraborg och norra Dalsland, ett upptagningsområde för lokala köpcentrum.

Billinjedistribution med morgonutdelning utanför tätor- tema ökade under året.

I samarbete med Bohusläningen i Uddevalla planeras en gemensam nöjesavdelning för de tre tidningarna med start 1995.

Marknadsutsikterna påverkas positivt av att SAAB beslu- tat nyanställa. Arbetslösheten i området är emellertid fortfa- rande hög.

11

(12)

Nya medier

Försäljningen ökade med 15,5% till 18,6 Mkr, vilket utgör 3,1% av koncernens omsättning. Rörel- seresultatet efter avskrivningar uppgick til12,8 Mkr, en förbättring jämfört med föregående år med 1,3 Mkr. Affärsområdet omfattar VLT Media AB med TV Check samt NordArt Forsgren TV & Video- Produktion AB.

1994 1993

---

Försäljning Mkr Resultat efter avskrivningar Mkr

18,6 16,1

2,8 1,5

1992 15,3 -2,2

( 1 NordArt Forsgren TV & VideoProduktion (~ VL T Media

Nya medier

VL T -koncernens engagemang inom nya medier inleddes 1984 med Västerås Vision, som sände nyhetsprogram i lokal- TV, producerade och sända av YL T-medarbetare.

I dag omfattar verksamheten lokal reklam-TV, produktion av TV- och videoprogram, elektronisk redigering, dokumen- tation och mätning av TV-reklam, lokal reklamradio och pro- jekt inom den nya informationsteknologin IT.

De långsiktiga satsningarna inom nya medier har två syf- ten:

- att stärka koncernens ställning på tidningarnas lokala nyhets- och reklammarknader. Här har konkurrensen från starka, utomstående medieföretag skärpts påtagligt,

- att stärka koncernens tillväxtmöjligheter genom att som aktiv ägare utveckla nya medier utanför koncernens traditio- nella lokalmarknader.

De elektroniska medierna kännetecknas av en hårdare konkurrens än vad många tidningsföretag hittills varit vana vid. VL T Media tjänar följdaktligen som en väckarklocka för koncernens tidningar i det nya konkurrensläget.

Gunnar Hilding, som har lång erfarenhet av journalistiskt och ekonomiskt ansvar inom VL T:s redaktionsledning, är sedan december 1994 VD för VLT Media.

NordArt Forsgren

stockholmsföretaget NordArt Forsgren är ett helägt dot- terbolag till VLT Media med två verksamhetsgrenar:

-egen produktion av TV -program, TV -reklam och videopro- gram, programproducenter.

- elektronisk redigering i två block åt utomstående.

Företaget arbetar på hårt konkurrensutsatta marknader men visar fortsatta positiva rörelseresultat och ökade mark- nadsandelar.

Största uppdrag 1994 var TV -serien "Tillbaka till naturen"

i fem avsnitt för TV 3, sex halvtimmesprogram för Allergi- förbundet/Folkhälsan och dokumentationsprogram inom ramen för ett flerårskontrakt med Vägverket.

De två redigeringsblocken var väl belagda med uppdrag under året. Ett tekniskt generationsskifte med övergång till digitaliserad utrustning förbereds 1995.

~ Bergslagen

\ _ Nätet av lokala TV 4 -stationer täcker nu nästa hela lan- det.

TV 4 stöder verksamheten som aktiv delägare med pro- fessionell assistans inom programutformning, administration och försäljning.

stationerna startade i en tid av kännbar nedgång i lokal och regional annonsering. Efter en inledande period av god annonsingång drabbades TV Bergslagen, liksom de flesta andra lokala TV 4-stationer, av en nedgång i intäkterna.

Branschens bedömning är nu att marknaden för lokal TV- reklam behöver några års mognad för att mediet skall nå till- fredsställande lönsamhet.

VL T Media är största delägare (36%) i TV Bergslagen.

Västmanlands Nyheter, genom Lantmännens Tryckeriföre- ning, är delägare sedan starten.

(13)

\

.l

Hösten 1994 inträddeNerikes Allehanda som delägare. Bland övriga ägare ingår TV 4.

TV Bergslagen sänder sedan starten i november 1993 ett dagligt regionalt kvällsprogram i TV 4 från studio i Västerås.

Sändningarna täcker Västmanland, Dalarna och Närke.

Regionen sammanfaller med ett par av de stora detaljhan- delsorganisationernas distributionsområden och utgör en av TV 4:s största regionala marknader.

TV Bergslagens bemanning minskades 1994 i samband med en kostnadsöversyn och ny ledning tillträdde vid års- skiftet 1994-95. I början av 1995 har morgonsändningar inletts i nära samarbete med TV 4.

TV Uppland

VLT Media och Upsala Nya Tidning äger sedan 1994 sammanlagt en majoritet av aktierna i TV Uppland i Uppsa- la. Övriga ägare är det Anders Wall närstående Uppsalaföre- taget Alma, Länsförsäkringar Uppland och TV 4.

Stationen, som ingår i TV 4-nätet, planeras starta sina sändningar 1995. TV Upplands reklammarknad är geografiskt och befolkningsmässigt mindre än TV Bergslagens men prä- glas av hög utbildning och stark köpkraft .

Radio 106,1

Reklamradiobranschen präglas av hård konkurrens mel- lan enskilda stationer och mellan ledande nätverk. Höga licensavgifter innebär också på många håll påfrestningar för lönsamheten.

Den lokala reklamradiostationen 106,1 i Västerås starta- de hösten 1993. VLT Media äger 49 %. Övriga ägare är Svensk Radioutveckling (SRU) i vars riksnät Radio Rix sta- tionen ingår samt Postens reklamföretag Mail Vision.

En radiostations styrka som reklamkanal avgörs av anta- let lyssnare och den köpkraft de anses ha.

Lyssnarintresset är i sin tur beroende av musikvalet Riks- nätets centralt sammansatta musikprogram har följaktligen avgörande betydelse för varje stations framgång.

Riksnätet Radio Rix hade 1994 måttlig framgäng med sitt musikprogram. Stationen i Västerås mötte hösten 1994 ock- så hård konkurrens från en ny station som sände bra musik och hölllåga annonspriser. Vid årsskiftet 1994-95 blev Radio Rix' musik mer konkurrenskraftig vilket gynnar Radio l 06, l.

Radio 106,1 investerar 1995 i bärbar sändningsutrust- ning för att kunna direktsända program och inslag från köp- centrum och publikevenemang.

Classic Radio

Reklamradiostationen Classic Radio i Helsingfors där VL T Media är en av tre ägare, sänder klassisk musik över ett halvdussin sändare i det tättbebyggda södra Finland. Oassic Radio åtnjuter en särställning på marknaden med denna vida- resändningsmöjlighet.

1994 gick det engelska reklamradiobolaget Classic ~in

som största delägare och tog samtidigt en del av driftsansva- ret för Helsingfors-stationen. Den har sedan dess organiserats om och fått ny ledning. Under 1995 väntas ett större finskt medieföretag träda in som delägare.

Den djupa finska lågkonjunkturen har påverkat reklam- marknaden och inte minst radioreklamen. Classic Radio har emellertid byggt upp ett stabilt lyssnarunderlag bland högt utbildade stadsbor i aktiv ålder med goda inkomster.

En utbyggnad av sändarnätet planeras ske stegvis för att täcka återstående nyckelregioner.

Mora-Sälen

Hösten 1994 förvärvades en av två tillgängliga licenser för reklamradio-sändningar i Mora-Sälen. Priset var 140.000 kr, det lägsta som betalades för någon licens vid auktionen.

Stationen planerar sändningsstart 1995. Överläggningar har inletts med andra radiointressenter om samarbete avse- ende program och reklamförsäljning.

TV Check

TV Check, en rörelsegren i VL T Media, fortsatte 1994 sin positiva resultatutveckling.

TV Check har utvecklat en rad tjänster med utgångspunkt från den ursprungliga affärsiden att på förmedlingsföretagens uppdrag kontrollera attTV-reklaminslag sänds enligt uppdrag och med tillfredsställande kvalitet.

Under sina fyra verksamhetsår har TV Check byggt upp ett TV-reklambibliotek som öppnat nya affärsområden.

TV Check har en ledande ställning inom sitt specialom- råde både i Sverige och Norge. Fortsatt expansion kan ske i takt med att nya kommersiella TV -kanaler tas i drift.

Den nya informationsteknologin, IT

Sverige har fått sin första generation av unga, välutbilda- de kvinnor och män, som är vana att hantera information från databaser och digitala nätverk.

Datorerna skapar nya läsvanor. Att läsa nyheter på skärm kan bli lika naturligt som att läsa dem på papper. Här öppnas en ny kanal till unga läsare. Kanske visas lokala nyheter på skärm redan innan tidningen trycks. Amerikanska dagstid- ningar, med San Jose-tidningen Mercury News i spetsen, har redan vant sina läsare vid nyheter på skärm. Flera svenska dagstidningar är också aktiva på detta område.

VLT Media medverkar i ett nystartat projekt för att utveckla praktiskt användbara tillämpningar av den nya infor- mationsteknologin inom koncernens affärsområden. Projek- tet bedrivs i kontakt med utomstående medieföretag.

Lars Gustafsson, chef TV Check, Kajsa Berglind, VD TV Bergslagen AB, Sven Lindholm, VD NordArt F orsgren 1V & VideoProduktion AB, Gunnar Hilding, VD VLT Media AB och Staffan Braw, chef Radio 106,1.

15

(14)

Fastigheter

De externa hyresintäkterna ökade med 1,7% till 6,1 (6,0) Mkr. En fortsatt uthyrning av fastighet- beståndet

i

Västerås kommer att positivt påverka hyresintäkterna framöver. Resultatet efter plan- enliga avskrivningar uppgick till 2,2 (1,4) Mkr.

Fastighetsrörelsens målsättning är att i första hand sörja för koncernens egna behov av goda och ända- målsenliga lokaler.

--~·9'-"-9=4-_ ______-c1~99~---. 1992 Hyresintäkter Mkr 6,1 6,0 5,5

Resultat efter

avskrivningar Mkr 2,2 1,4 0,7

- - -- -

/ ~ ~

t

71%

~

~·----·-·_...·~--

~

( ) Egen verksamhet () Externa hyresgäster

Uthyr- Taxerings- Planenligt Beteckning Byggår bar yta värde tot restvärde Västerås

Livia 16 1929,39,

48,64,92 16.920 70,3 114,4 Kont.ledn l 1967, 76

84,88,90 10.027 23,6 21,2

skonerten 3 1956 600 0,7

Trollhättan

Rödjan l 1920,55 1.450 1,8 3,2

Rödjan 5 191S, 25,

45, 78, 83-85 2.053 3,3 2,2

Rödjan 8 1984 1.174 2,2 7,2

Sala

Blyet 7 1910,60,

70,88 1.984 1,9 2,2

Vänersborg

Pens~en 6 1910 550 1,1 0,3

Pens~en 17 1910,48 1.126 2,6 0,7

Pens~en 18 1910 480 1,7 1,8

Pens~en 21 1948 294 0,3 0,3

Köping

Freja l 1895

1965, 86 1.223 1,7 0,5

Freja 2 1895

1971 883 0,8 0,2

Totalt 38.764 112,0 154,2

Koncernens fastighetsbestånd omfattar 13 fastigheter med en uthyrningsbar yta på 38.764 m2 inklusive de ytor som används för den egna verksamheten. I dagsläget ägs och för- valtas fastighetsbeståndet av de enskilda juridiska personerna i koncernen. 29% hyrs ut till utomstående.

Fastighetsbeståndet är geografiskt koncentrerat till Väst- manland och Västsverige och består i huvudsak av centralt belägna kontors- och produktionslokaler. Värdemässigt finns en stark koncentration till Västerås. Av beståndet utgör 97 (97)% lokaler för kontor, produktion, lager och butiker. Bostä- der upptar 3% av den sammanlagda ytan. Av den uthyrnings- bara ytan ligger 71% i Västerås, 12% i Trollhättan, 7% i Vänersborg, 5% i Sala och 5% i Köping.

Under 1994 har uthyrningsläget klart förbättrats för de ytor i centrala Västerås som frigjordes då tidningen VLT flyttade till ny tidningsfastighet Ett flertal nya kontrakt har tecknats och vakansgraden är försumbar. Samtliga lokaler som ligger i direkt anslutning till citykärnan och viktiga kommunika- tionsstråk är nu uthyrda.

Marknadsvärdet av koncernens fastighetsinnehav per års- skiftet 1993/1994 har bedömts av AB Arsenalen. Enligt vär- deringsutlåtandet uppgår fastigheternas marknadsvärde till 160 (155) Mkr. Taxeringsvärdet för motsvarande fastighets- bestånd är 112 Mkr. Fastigheterna har besiktigats inför upp- draget och underlag om aktuella hyror, ombyggnader m.m. har erhållits från uppdragsgivaren. Värdebedömningen avser fas- tighetsbeståndets marknadsvärde defrnierat som det mest san- nolika pris som kan förväntas vid försäljning av värderings- objekten på en fri och öppen fastighetsmarknad. Marknads- värdet har därvid härletts från ett ortsprismaterial där jämför- bara objekt studerats och normerats till olika värderingspå- verkande faktorer. I de fall ortsjämförelser saknats har olika former av marknadssimulering kompletterat bedömningen.

(15)

Carl-Hugo Bluhme F 1934. Invald 1985.

styrelseordförande i stiftel- sen Marknadstekniskt Cen- trum (MTC) och Baby Björn AB. styrelseledamot i bl a ffiM Svenska AB, ffiS AB, stiftelsen Sv. Industridesign och Linköpings universitet.

LIVA.

A-aktier: -B-aktier: 100 st

BertLevin F 1939. Invald 1990.

Styrelseordf. i Statl. Akade- miska Hus, Pysslingens För- skolor AB. Styrelseledamot i bl a Sv. Manageroentgrupp- en, Sv. Medent AB, Akade- miska Hus i Uppsala AB och Partner SMG AB.

A-aktier: -B-aktier: -

Sven Wallgren

Ordförande. F 1929. Invald 1992. Fd VD och koncern- chef i Esselte. Ordförande i bl a Graphium AB, Robert Bosch AB, Sandoz AB, Stift.

Näringslivets Fonder. Styrel- seledamot i bl a SILA, Guld- fynd AB, Klippans Finpap- persbruk AB, Sv. Industri- förb. och Sv. Aliro. Export- förening. Ledamot i Repre- sentantskapet i SAS och i Awilco AS. LIVA.

A-aktier:-B-aktier: 2.000 st

Hans Eliason F 1938. Invald 1981.

VD i !neon Sweden Consol- ting AB. styrelseordförande i Westerstrand UrfabrikAB, Magnator AB, Telfac AB.

A-aktier: -B-aktier: 100 st

Jonas Pers F 1952. Invald 1984.

VD i Pers & Co DMM AB.

A-aktier: 4 7.400 st B-aktier: 54.300 st

styrelsen

Jan Karlsson

Vice ordförande. F 1942.

Invald 1985. VD i Länsför- säkringar Bergslagen. sty- relseledamot i FAO, Mer- chaot Holding, Länsfastig- heter, Länsförsäkringsbola- gens Fondför\'altning och Stadshypotek Västmanland.

A-aktier: -B-aktier: 500 st

Hilkan Eriksson

F 1949. Arbetstagarrepresen- tant sedan 1991. Grafiker.

A-aktier: - B-aktier: -

Sune Palmgren

F 1934. Suppleant, arbetsta- garrepresentant sedan 1993.

Produktionschef. Styrelsele- daro9t i Ledarna vid VLT.

A-;Uctier:-B-aktier: 100 st

Anders H. Pers

VD. F 1934. Invald 1967.

Huvudredaktör och ansvarig utgivare av Vestrnanlands Läns Tidning. Ordförande i Tidningarnas Telegrambyrå.

Styrelseledaroot i TV 4 AB . A-aktier: 35.600 st B-aktier: 59.368 st

Lena Hörnwen

F 1950. Arbetslagarrepre- sentant sedan 1994. Journa- list Ledamot av Sv. Journa- listförbundets styrelse.

A-aktier: -B-aktier: -

Sonja Rygren

F 1937. Arbetslagarrepresen- tant sedan 1994. sekreterare.

Ordförande i HTF-klubben vid VLT.

A-aktier: -B-aktier: 400 st

Sven Kvarnström F 1930. Invald 1980.

M.D.F. Koncernläkare vid Asea Brown Hoveri. LIV A.

A-aktier: 14.200 st B-aktier: 19.486 st

Claes-Johan Thuresson F 19.56.Invald 1993.Supple- ant. Bankdirektör i skandi- naviska Enskilda Banken, Stockholm.

A-aktier: 20 st B-aktier: 5.040 st

17

(16)

Förvaltningsberättelse

styrelsen och verkställande direktören för Vestinanlands Läns Tidnings AB får hänned avge redovisning för tiden l januari - 31 december 1994 för koncernen och moderbolaget.

KONCER.~EN

Koncernen omfattar forutom moderbolaget aven de hel- agda dotterbolagen Ingress Media AB (f.d. A.gren & Holm- bergs Boktryckeri AB;. Tvålstads Ttdning~ AB, Bärg~lags­

bladets Trycken AB, VL T Press AB. VL T Media AB och det v1lande VLT Commumcattons, Inc. samt mtressebo1agen Radio 106.1 KB, Clas&ic Radio Oy och TV Bergslagen AB.

FORSALJNING

Koncernens rörelseintäkter uppgick till 600,Q 1573.4) :Mkr. en ökning med 4.8% ellet 27,5 Mkr. Intåktsökningen kommer fram~t från tidningsrörelsen som efter några sv aga år nu redovisar ökad annon~försåljrung ~amt från tryckenrörel- sen som tedovtsar fattsatt god belaggning. Ttdnmgsröre1sen!>

intåk.1er ökade 1994 med 14.5 Mkr till418,9 Mkr samtidigt som trycketierna ökade sma mtäkter med 10,4 Mkt till 157,3 Mkr. Inom tidnmgllrörelsen ökade annon~mtäkterna med 5.0%

till242J Mkr och upplagemtåkterna med 2.6% tilll39.5 Mkr.

Av den totala omsåttningen svatar tidmngsrordsen för 70 (71 )% och tryckerierna för 26 (26)%.

Mkr TOTALA INTÄKTER

600 601

T

so o 400

r

l t

200

~

100

~

;

!

. _____,

1990 91 92 93 94

RESULTAT

VLT -koncernens resultat efter avskrivningar blev 53.7 Mkr, en öknmg med 17,2 Mkr eller 47%. Resultatet motsva- rar en rörelsemargmal pä 9,0 (6,4)%.

Tidningsroretsens resultat efter avskrivningar har kraf- tigt forhattrats genom ökad annOD'iVOl~m och fortsatt åter- håJll>amhet på kostnadssidan. Re1oultatet blev 37, I (27 ,l) }iller.

Den förbåttrade konjunkturen hat på'verkat amlons\oly- meo t koncernens tidningar positivt och for fön;ta gängen sedan 1988 ökade volymen. Föt l 994 blev okningen 3,8%.

Annon~intäkterna utgör 58 (57)% av ttdningsrörelsen~ intäk- ter.

Koncernensätta tidmngar redovir,;ar en TS-kontrollerad upp- laga fdl'$ta halvåret 1994 på total t 127.500 e'\ , en mml>kning med 800 el'.. Den abonnerade upplagan har minskat med l 00 ex och lösnurnmerforsåljnmgen med 700 ex. Intäkterna från tidnmgs- försålJnmgen utgör 33 (34)% av tidningsrörelsens intäkter.

Inledda program for oversyn av ko8tnader. bemanning, orga- ni8atton och arbebsatt fortsätter.

Upplagor och annonsvolymer

. !JppJa_gl!_ ~~!!Il_~~()~!~ ~p~) (l:a halvär·et 94) (jan - dec 94)

1!!m.tqg _)):~~!'!PI~!' !'~r-~ll_~t:_ill_g Y.o~!Dl Ji'O!'!IJl<!t:i.~g Arboga Tidnmg 4.600 ±

o

Bargslag&bladet 11000 + 100 4.280*

-

4.0%

Av~ta T1dning 9.700 100 2.563 + 7.3%

Elf~borgs Lam

Allehanda 14 300

-

:!00 4 553 + 3,0';<

Fagersta-Posten 9600 ±

o

2.405 + 8,2%

Sal-1 Alleh.mda 10.700 +100 3.120 + 6.7%

Trollhattan!. Tldn. 17.600 ±

o

5.261 + 3,2%

Vesnnanlands

Lans Tidmng .1Q,QQQ ~ 15.144 + 5,5o/c 127.500

-

800 37 326 + 3.8%

* mklum·e Arboga Ttdrung.

Tryckeriverksamhetens resultat efter avskrivningar har fortsatt att förbåttta~ och uppgick tlll 11.6 (6,4) Mkr.

Affarsområdet omfattar VLT Pre~s AB i Vär;terås, Trollhåt- tanrs Tl)ckeri AB samt tryckerienheten inom Ingress Media AB

<_f.d. Ågren & Holmbergs Boktrycken AB).

Beläggningen under året har vartt god och flera nya uppdrag har erhållits bland annat inom segmentet direktreklam. Under två månader har aven delar av Aftonbladets upplaga trycktli holl VL T Press i VMterås. Tryckeriet 1 Trollbattan har noterat vikande

Mkr RESUllAT

mu

FINANSNETIO

so

45 40 35 30

2S 20

15

r

~

· ·

10

i l

s i :

L__,___J.;

1990 91 92 93 94

1-

(17)

l

belåggning ttll följd av bortfall av en ~tor kund. Beläggrongen i Sala år god.

Samfuga produktionsanläggningar fungerar val och de fle~­

ta pressaroa har en bas bestående av ett antal stora fasta tryck- uppdrag. Bland de större externa kunderna kan nånmas ICA Kunren med en upplaga på ca 450.000 ex per vecka. tidmog- en Dagen med ca 25.000 ex 5 dagar 1 veckan r,amt Svea-grup- pen8 fem centertidningat.

ICA Forlaget har meddelat att ICA Kuriren skall tryckas 1

djuptryck 1 ståilet för i off~et. Detta mnebär, enligt uppgift från l CA Förlaget, att tryckningen flytta~ till ett annat tryckeri med verkan från l januari 1996. VLT Press har gallande kontrakt avr,eende ICA Kuriren

tram

till l oktober 1998. Överlåggningar om eventuella ersåttningsuppdrag har inletts.

Nya medier ökade 8iU rörelseresultat efter avskrivningar med 1,3 Mkr tlll2,8 Mkr på en omsättning av 18,6 Mkr.

Verksamheten omfattar i belagda törelser kontroll av TV- reklam/fV Check. produktion av informationsprogram på vtdeo, TV -program och TV -reklam samt elektronisk redigering för externa kunder.

Affärsområdet omfattar VLT Media AB 1 Västerås samt Nord Art Forsgren TV & VideoProduktion AB 1 S1mdbyberg.

VLT Media .AB är även delågare 1 inbessebolagen ClasMc Radto Oy, Radio l 06, l KB. TV Bergr,lagen AB &amt TV Upp- land AB.

Classic Radio och Rad1o 106.1 driver reklamfinansierade radiostationer i Helsmgfors rer,pektive Vår,terås. TV Bergsla- gen bedriver eegtonala &andningar i ''Fönstret" i TV 4. TV Upp- land beräknas starta sina sändrungar 1995. Koncernens andel i intresseföretagen,~ resultat uppgick till-3,6 (-1.5) Mkr.

Fastighetsrörelsens resultat efter avskrivningar blev 2,2 (1,4) Mkr och de extra hyresmtåk:tema uppgick t1ll 6.1 (6,0) Mkr. Merparten av fastighetsbe~tåndet anvånd'> fOr den egna verk8amheten. Uthyrningsmarknaden for de kommersiella lokalerna har forbättrats och \akansgraden äJ mycket låg.

Nettot av de finan~iella intakterna och kostnaderna blev 0,:2. C-3,7) Mkr. Räntenettot förbättrades till -0,3 (-3,6) Mkr främst till följd av gjorda amorteringar på långa lån v11ka fort- sätter 1995. Utdelningen på aktier och andelar uppgick till 0,9 (0,61 Mkr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader för- bättrades med 19,0 Mkrtill50,3 Mkr.Vinstmarginalen-resul- tatet efter finansnetto 1 procent av årets fakturering - blev 8,4 (5,4)%.

Råntabiltteten var på ~>YS!>elsatt kapital 23,3 (16.9)%, på totalt kapital 12,8 (9.3)% och på eget kapitall7,5 (17,1)%.

:hets nettovinst prr aktie efter full ~>katt uppgick till l 0:26 (8:70} kronor. Antalet aktier är 3.200.000.

INVESTERINGAR

De totala investeringarna i ma!.kinet och inventarier upp-

VJNST PER AKTIE EFTER FUll SKATT Kr

14 12

10 ---~;'lä. i~

"87Qi

f i

- --- · · 1 r

. l~ t

' l

F

- 2.97- ~-f____,''IJ~ ~ · ~

l_j l ~ )

1 _

_1 :.~ e .,:_j

6

2

1990 91 92 93 94

gick nll39,6 (16,1) Mkr. Tidningsrörelsenhar under åretfräm~t

investerat i datoriserad produltionsutru8tiling. Tryckenverk- samheten har utökat~ med ytterligare tryckverbkapacitet lik- som investeringar 1 fotor,åtteri och koncerndatanåt För 1995 har be&lut fattats om ytterligare smärre investenngat i tryck- verk, nya drrektvalsvå:xlar samt ett system för fakturering och annonsframstållmng.

LIKVIDITET OCH FINANSIERING

Konc.ernen8 likvida medel inkl. bör8noterade aktier och kortfristiga placeringar uppgick per den 31 december till l 03.8 (96,0) :Mkr. Inklur,ive outnyttjad checkkredit på 5.0 Mkr upp- gick de disponibla resurserna vid år~;sluftet till 108,8 Mkr.

Långfristiga finansiella !>kulder minskade med 27,3 Mkr främst till följd a\· fortsatta amorteringar.

Inga nya lån har upptagits.

Koncernens solid1tet ble.v 43.7%. vilket är en ökning med 5.1 procentenheteqämfört med årsr,luftet 1993/1994

PERSON AL

Medelantalet an8tällda i koncernen uppgick till 948 (977) personer. Detta innebår en minskning med 29 personer. Anta- let kvmnor var 398 (406).

Årets losmadsförda löner och ersättningar uppgick till 179.5 (181,0) Mkr.

Fordelning mellan per~>onalkategoner. arbets!>tällen, ko~>t­

nadstörda löner och ersättrungar lihom information om ledan- de befattningsha-.arer, ersättningar framgår av Not t.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgtck den 31 december J 994 till 201,9 (173,9) Mkr eller 63,10 (54.35) kronor per aktlt!. Ok.'lltng- en under året blev 28.0 Mkr eller 8,75 kr per aktte.

19

References

Related documents

Styrelsen för Ludvika Kommun Stadshus AB meddelar med denna instruktion riktlinjer och anvisningar för verkställande direktören (VD) för utövande av den löpande förvaltningen

– Det är inte bara ett pris till mig, utan på många sätt en uppskattning av arbetet för de mänskliga rät- tigheterna och folkrätten, och i mitt land Pakis- tan bidrar det

 Verkställande direktören Håkan Hellström lämnar sin befattning vid kommande årsstämma 21 mars 2013 för att gå i pension.. Bruttouthyrningen (d v s årshyra för

Kristina Rejare tillträder tjänsten som vd på Göteborgs Stads Parkering 1 augusti..

[r]

Nettoresultatet uppgick till –3,6 miljoner kronor vilket är 18,3 miljoner bättre än för motsvarande period föregående. I finansiella poster ingår en

Anledningen är att vi vill kunna jämföra om energiförbrukningen gått ner efter installation av Echologen och också se hur olika designer för. användargränssnitt påverkar

Degerfors kommun har till hjälp för detta två verktyg, Degerforsbyggen för bostäder och Degerfors Industrihus för arbetslokaler.. När jag tillträde som ordförande 2011, såg