UPPSATSER:
Kulturgeografiska institutionen
Covid-19 pandemin och dess verkan på offentliga platser
Har Covid-19 pandemin haft inverkan på hur människor förhållit sig till offentliga platser?
Halala Ghaderi Andersson
ABSTRACT
Ghaderi Andersson, H. 2021. Covid-19 pandemin och dess verkan på offentliga platser.
Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet.
Restriktioner som har förelegat under Covid-19 pandemin har påverkat stora delar av våra samhällen. I Sverige har invånarna blivit uppmanade att hålla sig hemma i fullaste mån, arbeta hemifrån och minska sina sociala kontakter. I sin tur har vanliga beteendemönster till och från arbeten ändrats och relationer till offentliga rummet har påverkats. Detta arbete reder ut hur Covid-19 pandemin har påverkat användandet av offentliga platser med hjälp av en enkätstudie. Arbetet undersöker om det finns skillnader bland olika könsgrupper i användandet av offentliga platser under pandemin samt vilka platser som varit mest attraktiva under pandemin. Studien innefattar även kvalitativa inslag för mer djupgående analyser. I studien visar det sig att grönområden har varit mer uppskattade än offentliga platser som torg, där våra sociala umgängen tidigare ägt rum. Skillnaderna mellan könen är i stort väldigt små men det finns lite olikheter i brukbarheten av offentliga platser. Troligtvis kommer vanor som har skapats under Covid-19 pandemin fortgå och vi behöver se över våra offentliga platser så dessa är brukbara även under pandemier.
Keywords: Covid-19 pandemin, offentliga platser, restriktioner, planering, könsskillnader
Handledare: Cecilia Fåhraeus
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Avgränsningar ... 1
1.3 Begreppsförklaringar ... 1
2. BAKGRUND ... 2
2.1 Teori... 3
3. METOD ... 6
3.1 Datainsamling ... 6
3.2 Enkät ... 7
3.3 Urval ... 7
4. RESULTAT ... 8
4.1 Enkätens första del... 8
4.2 Enkätens andra del ... 9
4.3 Enkätens tredje del... 31
5. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 35
6. REFERENSER ... 39
7. BILAGA ... 45
1
1. INLEDNING
Covid-19 pandemin har försett världen med påfrestande utmaningar. Alltifrån förbud, restriktioner och rekommendationer har implementerats av olika myndigheter och regeringar för att förebygga smittspridningen av Covid-19. I Sverige har invånarna exempelvis blivit ombedda att arbeta hemifrån, ställa in sociala sammanträffningar, stanna hemma vid minsta förkylningssymptom och hålla avstånd till andra personer (Folkhälsomyndigheten, 2020a).
Begräsningar har lett till att fler tillbringat tid inomhus och offentliga platser använts allt mer sällan. Det är oklart vilka långsiktiga effekter detta kommer ha på folkhälsan men tidigare forskning visar på att utomhusvistelse och deltagande i sociala sammanhang ökar vårt välbefinnande (Rousseau & Deschacht, 2020). Samtidigt som vissa offentliga platser nyttjats mindre finns det en del som pekar på att intresset för de gröna delarna av städer har ökat runtom i världen under Covid-19 pandemin (ibid). Vad detta betyder för samhällsplaneringen vet vi ännu inte men enligt Honey-Rosés et al. (2020) pågår en del forskning kring det. Genom att belysa brukbarheten av offentliga platser under Covid-19 pandemin öppnas möjligheterna för att planera trygga och mer pandemianpassade offentliga platser.
1.1 Syfte och frågeställningar
Förbud och rekommendationer från svenska Folkhälsomyndigheten och regeringen har skiftat under Covid-19 pandemin men på ett eller annat sätt så har de påverkat hur de offentliga platserna har använts. Syftet med denna uppsats är att klargöra hur pandemins effekter har påverkat människors användning av offentliga platser i Sverige. Ämnet offentliga platser är centralt att uppmärksamma då flera positiva hälsoeffekter är kopplade till dessa.
Frågeställningarna som har beaktats är:
- Hur har Covid-19 pandemin påverkat människors användning av offentliga platser?
- Finns det någon skillnad i vilka offentliga platser som använts mer eller mindre?
- Finns det någon skillnad mellan olika könsgruppers användning av offentliga platser?
1.2 Avgränsningar
Även om det hade varit intressent att granska effekterna av Covid-19 pandemin på samtliga offentliga platser är denna uppsats avgränsad till att undersöka användandet av platser som parker, skog och torg. Dessa offentliga platser är kopplade till sociala sammanhang och rekreation (Ugolini et al., 2020) och bedömdes därför aktuella för uppsatsen. Enkäten som har skickats ut för datainsamlingen är på svenska, vilket begränsar folk som ej är svensktalande från att besvara frågorna. Enkäten har delats ut via nätet och svaren är oberoende till vart de svarande bor, men högst troligast bor de i Sverige vilket också är fokusområdet. Dock kan man inte utesluta att respondenter som ej är bofasta i Sverige har besvarat frågorna.
1.3 Begreppsförklaringar
Offentliga platser: Områden som är avsedda för gemensamma behov, exempelvis torg, park och gata (Boverket, 2017). Skog kan också vara en offentlig plats om det är kommunen som är huvudman för området (Skogsverige, 2020). I den här uppsatsen kommer begreppet offentliga
2 platser i huvudsak användas för att benämna torg, park och skog. Notera att ordet offentliga rum kommer användas synonymt med offentlig plats.
Park: Definitionen av park är att det oftast omfattar en större offentlig anläggning som vanligtvis innehåller en eller flera av dessa företeelser; stora gröna ytor, träd, buskar, vegetationsplanteringar, blomsteranläggningar, promenadsträckor eller blå inslag exempelvis fontäner och dammar. Parker kan används för olika ändamål, exempelvis som mötesplats, avkoppling, fysisk aktivitet, lek etcetera (Nationalencyklopedin, 2020b).
Torg: Enligt Nationalencyklopedin (2020d) definieras torg ofta som en större offentlig plats ämnad för olika aktiviteter att äga rum. Det kan exempelvis verka för tillfällig frukt/grönsak/fiskhandel, demonstrationer, kampanjer, mötesplats och marknad.
Skog: Ett område som ofta består av varierande trädarter, varierande växter samt annan undervegetation. Området ska bestå av så pass tät vegetation så att det upplevs som ett rum som skiljer sig från resten av omgivningen (Nationalencyklopedin, 2020c). I denna uppsats räknas även mindre skogsområden in, då tillgången till större skog är mycket smalt fördelat i samhället.
Grönområden: Områden som består av park- och naturmark definieras som grönområden.
Generellt är grönområden inplanerat i städer som en offentlig plats för rekreation.
(Nationalencyklopedin, 2020a). I denna uppsats kommer begreppet användas när man pratar om parker, skog och andra typer av naturmarker.
Pandemi: Infektionssjukdomar som sprider sig till stora delar eller hela världen definieras som pandemier (Ghersetti & Odén, 2010, s.7).
Q: Kvartilavvikelse, spridningsmått för medianvärde.
2. BAKGRUND
Pandemier är inget nytt fenomen utan har funnits bland mänskligheten under alla tider (Olsen, 2010, s.11). Världshälsoorganisationen (WHO) klassade sjukdomen Covid-19 som en pandemi den 11 mars 2020 (Folkhälsomyndigheten, 2020b) och i början av pandemin rådde något av en total nedstängning i flera länder för att minska smittspridningen. Nedstängningarna innebar bland annat strikta restriktionsregler där social och fysisk kontakt mellan människor förhindrades genom utegångsförbud i varierande skalor (Atalan, 2020). Åtgärderna som har tagits för att minska smittspridningen av Covid-19 har varit omfattande och enligt den svenska regeringen ”saknar de motstycke” i modern tid (Regeringskansliet, 2020a).
I skrivandes stund har den svenska regeringen inte infört nedstängningar under Covid-19 pandemin men andra restriktioner har tillämpats. Den 11 mars 2020 beslutade regeringen om förbud mot allmänna och offentliga sammankomster som överträder 500 personer. Detta förbud påverkade sammankomster som demonstrationer, religionsutövningar, mässor, marknader, föreställningar inom konst- och kulturliv, tävlingar inom nöjes- och idrottssektorn, cirkusföreställningar, föreläsningar inom olika verksamheter med flera. Förbudet ändrades senare till max 50 personer och under november 2020 minskades det till max 8 personer. I linje med detta har vardagen påverkats för de flesta men regeringen menar att dessa inskränkningar har varit nödvändiga för att förebygga smittspridningen (Regeringskansliet, 2020a, 2020b, 2020c). Utöver detta förbud har även den svenska Folkhälsomyndigheten rekommenderat åtgärder som privatpersoner själva ska vidta för att minska smittspridningen, däribland hålla
3 avstånd till andra personer både inomhus och utomhus och inte heller delta vid tillställningar där fler samlas samtidigt (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Dessutom har företag och verksamheter tillsagt sina medarbetare att vidta åtgärder, exempelvis genom att arbeta hemifrån. Med dessa begränsningar blir det troligt att vissa offentliga rum inte använts i samma utsträckning under Covid-19 pandemin, vilket också indikerar på att brukbarheten av offentliga platser har ändrats (Low & Smart, 2020, s.2).
2.1 Teori
2.1.1 Offentliga platser utgör rum för dynamiska flöden, rekreation och maktförhållanden.
Innan 1900-talet användes offentliga platser i hög utsträckning som gemensamma utrymmen eftersom trångboddhet var vanligt förekommande i städer generellt. Parker användes för exempelvis socialisering eller lek för barn. Torg användes för matmarknader, daglig handel och var nyckeln till ekonomiskt tillväxt för enskilda familjer (Walljasper, 2005). Torgen användes dessutom för att utöva politik och förena människor (Carr et al., 1992).
I modern tid har offentliga platser använts för rekreation, men även demonstrationer, politik, handel, sociala möten och fysisk aktivitet, likt vad de alltid har använts till (Carr et al., 1992). Forskare hävdar att offentliga platser ökar levnadsstandarden för människor i städer (Villanueva et al., 2015). Grönområden exempelvis spelar en central roll för människors livskvalitet genom att inge positiva effekter på både den mentala och fysiska hälsan. Att vistas i grönområden sänker bland annat stressnivåerna, utökar möjligheterna till fysisk aktivitet och främjar social interaktion mellan människor (Ugolini m.fl., 2020, s.2). Forskaren Chiesura (2004, s.132) beskriver att människor ofta besöker grönområden av olika anledningar exempelvis rasta hunden, få konstnärlig inspiration, observera naturen, träffa andra människor men framförallt för att slappna av. Utöver detta ökar naturvistelser människors nyfikenhet, koncentrationsförmåga samt motivation (Dwyer et al., 1992). Andra fördelar med offentliga platser är att de främjar människors kulturella utbyte genom att exempelvis erbjuda konstutställningar samt föreställningar av diverse olika slag, dessa olika utbud är ofta gratis vilket också ger de med sämre socioekonomisk bakgrund möjlighet att delta i kulturutbytet (PPS, 2008). Aptekar (2015) pekar dessutom på att offentliga platser öppnar upp möjligheter för människor att mötas oavsett klass, etnicitet, ras eller bakgrund. Det finns även ett symboliskt värde i vissa offentliga platser, torgen till exempel representerar ofta en plats där människor kan delta i demokratiska anordningar och knyta an till varandra, flyktigt såväl som mer bestående (Hedlund, 2010, s.18).
Flera genusforskare belyser dock att kvinnor generellt inte tar lika stor plats i offentliga rum som män och en av orsakerna till detta är att samhällsplaneringen under 1900-talet utgick efter att planera det offentliga rummet för män. Bondi (1998) exemplifierar detta genom att spegla dikotomin mellan det privata kontra det offentliga rummet och menar att det föreligger likheter i förhållande till könsskillnaderna mellan kvinnor och män som finns i samhället. Bondi (1998) menar att kvinnor oftast får ta plats i det privata rummet då det offentliga rummet ofta är utformat av heterosexuella män, för heterosexuella män, medan det privata rummet har utformats för kvinnor. Paxson & Franck (1989) belyser dessutom att kvinnor sedan barnsben får lära sig att bete sig på ett specifikt sätt, exempelvis genom att le oftare och ta mindre plats
4 generellt, och att dessa inlärda mönster sedan färgar av sig på hur de beter sig i det offentliga rummet i vuxen ålder.
Offentliga platser har även visat sig vara en plats där det stundtals utförs kriminella handlingar vilket skapar oro och otrygghet hos vissa grupper. Forskning har visat att otrygghet, speciellt bland kvinnor, ofta förekommer i besök på offentliga platser där de upplevt hotfulla situationer exempelvis hot om våld från framförallt män (Scraton & Watson, 1998). Kvinnor väljer därför ofta att inte besöka platser som är obekanta eller skapar en känsla av otrygghet (Carr et al. 1992, s.232). Viss forskning pekar på att även män upplever obehag i att besöka vissa offentliga platser men att män inte pratar lika öppet om sin rädsla som kvinnor gör.
Sandberg (2011) beskriver exempelvis i sin avhandling Fear of violence and gendered power relations Responses to threat in public space in Sweden att de manliga respondenterna i hennes forskning kringgick att tala direkt om sina egna rädslor för att besöka vissa offentliga platser och istället talade om att de förstod att de kunde ses som potentiellt hot för andra personer (Sandberg, 2011).
Carr, Francis, Rivlin & Stone (2006) skildrar att trygghetsfaktorn spelar stor roll om människor väljer att besöka en plats eller inte eftersom trygghet är en basal nödvändighet för människor. Detta belyses även av Ivert, Levander & Mellgren (2015, s.212) i en rapport om otrygghet där de även pekar på att undvikandet av vissa offentliga platser i sin tur kan leda till exkludering och sämre livskvalitet. Sett ur Covid-19 perspektiv kan man förstå att trygghetsfaktorn gällande att bli smittad av Covid-19 troligen har påverkat hur folk rör sig i det offentliga rummet. Det finns också argument att tro att kvinnor och män kanske inte har samma benägenhet att ange om de har rädslor för att bli smittade i det offentliga rummet. Andra faktorer som påverkar vilka som rör sig i de offentliga rummen är exempelvis klass och etnicitet (Beebeejaun, 2017).
2.1.2 Den fysiska utformningen av offentliga platser och betydelsen av detta.
I förhållande till praktisk användning av offentliga platser är det väsentligt att beakta rummets planering, då platser ofta används utefter vad den fysiska utformningen tillåter (Rasidi, Jamirsah
& Said, 2013, s.464). Rasidi, Jamirsah & Said (2013) har påvisat i en studie att den fysiska utformningen i grönområden kan påverka den sociala interaktionen mellan människor. De menar exempelvis att om det finns stora gröna ytor ger det upphov för lek och aktivitet men om det finns bänkar utplacerade i området ökas möjligheten för sociala möten. Den fysiska planeringen av offentliga platser är dessutom vital att beakta för att öka tryggheten av området.
En plats som är planerad med öppnare planutformning inger exempelvis en tryggare känsla (Mehta, 2014). En annan aspekt i vad som främjar användandet av ett område är om belysningen är tillfredställande. Forskning pekar på att ett bra upplyst område har mer potential att användas än ett som är sämre upplyst (Peña-García et al., 2015). Utifrån ett genusperspektiv belyser forskare att kvinnor specifikt undviker områden som saknar sådana kvalitéer eftersom risken för att utsättas för brott är upplevs starkare när det är mörkt (Franck & Paxson 1989, s.135).
Franck & Paxson (1989) menar att kvinnor av den anledningen föredrar att använda offentliga platser under dagtid. Dessutom belyser de att det finns en viss distinktion i män och kvinnors användning av offentliga platser, exempelvis att män använder sig mer utav parker och torg medan kvinnor använder sig mer utav affärer och gator. Den fysiska designen är inte ensamt
5 avgörande för hur områden används, andra faktorer som är viktiga att väga in är exempelvis distans till området. Personer som bor längre bort från ett visst område använder generellt sett den platsen mindre (Ugolini et al., 2020).
Mot bakgrund av detta och i förhållande till Covid-19 restriktioner finns det skäl att tro att offentliga platser där planeringen tidigare givit upphov till sociala interaktioner inte har använts i samma utsträckning. Samtidigt ska det beaktas att brukbarheten av dessa områden kan ha ökat i betydelse för vissa grupper, eftersom det har rekommenderats från myndigheter bland annat att umgås utomhus är att föredra för att minska smittspridningen av Covid-19 (Folkhälsomyndigheten, 2020c). Det går att anta att restriktioner under Covid-19 pandemin utmanat traditionella levnadsmönster mellan människor, platser och processer i samhället (Devine-Wright et al., 2020).
2.1.3 Tidigare forskning på användandet av grönområden under Covid-19 pandemin.
Ugolini et al. (2020) har undersökt om olika karantänsregler under Covid-19 pandemin har lett till att besök till parker och skog ändrats. I studiens resultat visades bland annat att cirka två tredjedelar av deltagarna från Spanien och Italien slutade besöka grönområden i början av pandemin. Detta berodde delvis på att dessa länder blev hårt drabbade av smittspridningen av Covid-19 men också att de införde strikta karantänsregler. Ugolini et al. (2020) belyser dessutom att innan Covid-19 pandemin tenderade vissa av deltagarna med lång distans till grönområden att besöka dessa områden mer sällan än de med kortare distans och att avståndet till parker och skog blev mer problematisk under Covid-19 restriktionerna eftersom många av deltagarna fortsatte besöka grönområden trots restriktioner. Problematiken med detta är att man kan tänkas sig att dessa personer äventyrat sin egen och andras hälsa, i fråga om smittorisk.
Reduceringen av besöken till grönområden skiljdes sig åt bland olika grupper i studien, exempelvis visar Ugolini et al. (2020) att kvinnor var överrepresenterade i deras studie i att besöka parker mindre. Forskarna menar att parkerna upplevdes ödsliga och otrygga under restriktioner, något som kan betraktas som en av orsakerna till de färre besöken. Dessutom finns det data som talar för att kvinnor generellt varit mer försiktiga i sitt beteende under Covid-19 pandemin och tagit större hänsyn till restriktionerna jämfört med andra grupper (Max-planck- gesellschaft, 2020).
2.1.4 Tidigare forskning om torgens funktion under Covid-19 pandemin
Honey-Roses et al. (2020a) pekar på att restriktionerna under Covid-19 pandemin har försvårat torg att användas i samma utsträckning som tidigare. De syftar till att torg oftast fyller funktionen att samla stora folksamlingar men med Covid-19 restriktioner har konsekvenserna blivit att folksamlingar inte ägt rum i samma utsträckning. Enligt Honey-Roses et al. (2020b, s.4) har torgen oftast designats av planerare och arkitekter till att ha få bänkar och andra obstruerande objekt för att tillåta folksamlingar. De belyser att detta är ett av de områdena där Covid-19 pandemin kan påverka torgens utformning i framtiden om befolkningens ändrade vanor och beteenden skulle förbli permanenta. Detta skulle utgöra en risk för- och äventyra det kulturella och politiska utbytet som folk får på platser som torg. Dessutom har torg och andra öppna offentliga platser under Covid-19 pandemin utgjort en funktion i att kunna agera som flexibla platser, exempelvis fungera som tillfälliga fältsjukhus (Honey-Roses et al. 2020, s.7).
6 Honey-Rosés et al. (2020a) uppmärksammar ytterligare hur efterföljderna av Covid-19 pandemin kan mynna ut i flera omfattande infrastrukturella förändringar. De belyser exempelvis att diskussion om utvidgandet av trottoarer och cykelvägar var aktuella i början av Covid-19 pandemin. Debatten skedde i flera städer och grundade sig i att bredare vägar skulle minska risken för smittspridning, vilket till slut även infördes i staden Milano i Italien där det avsattes en 35 kilometer lång bilväg för gående och cyklister (Honey-Rosés et al. 2020a, s.4).
Betydelsen av detta är att det finns skäl att tro att viss påverkan på offentliga platser kan potentiellt bli kvar efter Covid-19 pandemin.
3. METOD
Tillvägagångsättet att besvara uppsatsens forskningsfrågor har varit kvantitativ men det finns även vissa kvalitativa inslag i studien som ett komplement till den kvantitativa datainsamlingen, då kvalitativa data ger en intressantare aspekt på ämnet (Jansdotter & Svensson, 2020). För analyser av data har programmet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och Excel använts. Resultaten redovisas framförallt med hjälp av deskriptiv statistik som visualiseras med tabeller och diagram. Deskriptiv statistik har använts eftersom det dataunderlag som funnits har varit kompatibel och anpassad för ändamålet. Alla diagram har skapats för att visualisera resultaten för läsaren. Det har även gjorts ett unpaired t-test för att undersöka huruvida skillnaderna mellan hur män och kvinnor svarade på vissa frågor var statistiskt signifikanta.
Testen har gjorts på frågorna om besök till parker/skog/torg har minskat eller ökat, hur ofta man besökte park/skog/torg innan Covid-19 pandemin, hur viktig tillgängligheten till park/skog/torg varit under Covid-19 pandemin samt om hur respondenternas tror deras vanor kommer vara efter pandemin.
3.1 Datainsamling
Att använda sig utav enkäter som datainsamlingsmetod har gagnat studien då målet har varit att fånga upp en bredare population (Winston, 2018). Det har även varit resurssparande i både tid och pengar att använda sig utav enkäter samt fördelaktigt eftersom respondenterna själva har läst och fyllt i svaren i enkäten som minimerat intervjuareffekter. Enkätundersökningar främjar dessutom flexibilitet för respondenterna i den mån att de har kunnat svara på frågorna när de själva har haft tid (Bryman, 2008, ss.228-229). Nackdelen är att om respondenterna haft funderingar och om frågorna inte har varit förståeliga finns det risk för bortfall, eftersom ingen då kan tydliggöra frågorna. Bortfall är generellt en av de större begränsningarna med enkätundersökningar. En annan nackdel är att det inte går att vara säker på att personen som har svarat på enkäten var den de uppgivit sig vara (ibid., ss.228-231). En del datainsamling via enkäten bygger på vissa kvalitativa data, detta har varit en fördel för att ge studien mer djup och fylligare information (ibid., s.372). Enkäten skickades ut 19:e november 2020 och avslutades den 9:e december 2020, tidsfristen antogs utefter de tidsbegränsningar som fanns för att slutföra studien.
7
3.2 Enkät
Enkäten skapades via ett studentkonto på Webbenkäter.com och består sammanlagt utav 23 frågor och är uppdelad i 3 delar. I den första delen behandlas frågor om allmänna uppgifter, i den andra delen undersöks vanor innan och under Covid-19 pandemin och i den tredje delen berörs frågor om hur respondenterna tänker sig att deras besök till offentliga platser kommer vara efter Covid-19 pandemin. Frågorna i del 2–3 följer ordningen park, skog och torg för att bevara en enkel struktur att följa. Utformningen av enkäten är byggd att starta med ålder och kön då det ger en bra grund för spridningen av respondenter, samt att det är bra att starta med enkla frågor för att undvika bortfall (Bryman, 2008, ss.231-233). Frågorna som ställts i den andra delen undersöker bland annat om hur ofta respondenterna besökte offentliga platser innan Covid-19 pandemin i syfte i att ge inblick på hur respondenternas vanor kring att besöka offentliga platser kan ha ändrats. Det finns ingen konkret motsvarande fråga som undersöker hur ofta respondenterna har besökt offentliga platser under Covid-19 pandemin, utan istället frågas respondenterna om de besöker offentliga platser mer eller mindre under Covid-19 pandemin. Anledningen till detta var för att undvika överlapp mellan svaren för vanor före och under Covid-19 pandemin, då frågor som innehåller intervaller ofta är svåra att besvara rätt, vilket lättare kan leda till mätfel (SCB, 2016), samt minskat risken för bortfall, då respondenter inte brukar vilja svara på frågor som är svårutredda (Netigate, 2017). Det ska även belysas att de kvalitativa inslagen bygger på frågor i enkäten som har gått att svara på med öppna svar.
Dessa svarsalternativ benämns som annat i resultatdelen. De öppna svaren har kategoriserats utefter teman för att förenkla analysen i resultatet.
Vissa frågor i enkäten har varit obligatoriska att besvara medan andra har varit valfria, detta eftersom för många obligatoriska frågor kan leda till bortfall. En del menar på att respondenter inte alltid kanske har möjlighet eller vill slutföra en enkät med för många obligatoriska frågor, som då kan leda till att respondenterna lämnar enkäten eller väljer ett slumpmässigt svar (Surveymonkey, 2020). En bilaga till enkäten finns under rubriken Bilaga. Observera att i enkäten benämns Covid-19 pandemin som Coronapandemin eftersom namnen har varit likvärdiga för allmänheten under perioden enkäten utfördes. Respondenterna har fått information i början av enkäten att de är anonyma och till vilket ändamål enkäten utfördes, denna information har varit nödvändig att dela ut för att bibehålla god forskningssed (Vetenskaprådet, 2017).
3.3 Urval
Urvalet har uppkommit ur ett icke-sannolikhetsurval, vilket innebär att vissa personer har haft större sannolikhet än andra att delta i studien. Även om personerna som deltagit i studien inte är utvalda ur ett slumpmässigt urval finns det skäl att tro att den ändå kan anses representativ för befolkningen på ett adekvat sätt då forskningsfrågorna berör hela populationen (Bryman, 2008, s.179). Till studien finns det ingen särskild urvalsstorlek, utan det har varit tidsfristen som har legat i grund för begränsningen. Respondenterna har blivit tilldelade enkäten via internet, framförallt via sociala medier som Facebook, detta kan betraktas som en begränsning eftersom personer som inte haft internetuppkoppling eller Facebook inte haft möjlighet att delta i studien. På Facebook har enkäten delats som ett inlägg på framsidan av det personliga kontot, till vänner och bekanta via meddelandefunktionen, delats som ett inlägg till olika
8 studentgrupper för universitetselever samt som ett inlägg till fyra olika intressegrupper för samhällsplanering och Covid-19. Därav var en av grupperna intressegrupp för Covid-19 och resterande var intressegrupper för samhälle och planering. Grupperna var Sverigeinriktade och svenskspråkiga. För att gå med i grupperna krävdes en ansökan via deras hemsidor på Facebook. Detta skulle kunna betraktas som målinriktat urvalskaraktär, då det antagits att personer i dessa Facebookgrupper skulle haft intresse för ämnet i uppsatsen (Bryman, 2008, s.305).
Vidare har enkäten vidarebefordrats av vänner inom det interna nätverket på Facebook, där de har delat enkäten som ett inlägg via sina egna Facebookframsidor. Detta kan man se som ett snöbollsurval i det avseende att enkäten vidarebefordrats av respondenter (Bryman, 2008, ss.196-197). Men det ska ändå beaktas att enkäten inte har vidarebefordrats till respondenter som varit direkt anpassade för att utföra studien, utan att alla som har sett inlägget har kunnat besvara enkäten. Man bör även ha överseende med att eftersom enkäten har delats via eget konto på Facebook finns det stor möjlighet att den som besvarat enkäten liknar personen som skickat ut enkäten i perspektiv som ålder, kön och sysselsättning samt i vilken del av Sverige personen i fråga bor. Detta leder till att spridningen av respondenter kan vara avsmalnat till ett snävare urval än vid fullt randomiserat urval, vilket kan påverka resultatet. Intressegrupperna som är valda kan också påverka resultatet åt en viss riktning, exempelvis genom att de personer som har besvarat enkäten via Covid-19 gruppen kanske infinner mer rädsla i att besöka offentliga platser vilket kan rikta resultatet åt ett visst håll.
4. RESULTAT
4.1 Enkätens första del
4.1.1 Kön
Antal deltagare som svarat på enkäten var sammanlagt 202 av dessa var 1 (0,50%) icke binär, 140 (69,30%), kvinnor, 60 (29,70%) män och 1 (0,50%) deltagare som inte ville ange kön.
Genom enkäten är bortfallen varierande, vissa frågor har högre svarsrespons medan andra har lägre. Figur 1 visar fördelningen av kön via ett cirkeldiagram.
1
140 60
Cirkeldiagram över antal svarande uppdelat efter kön 1
Icke binär Kvinna Man Vill ej ange
Figur 1. Cirkeldiagrammet visar svarsfrekvensen på frågan om kön
9 4.1.2 Ålder
Det var sammanlagt 181 personer som svarade på frågan om ålder. Utav dessa fanns det 4 bortfall eftersom dessa respondenter hade angett 2, 6, 12 samt 1960 som ålder. Det går inte att vara säker på vad som skulle stå här eftersom åldrarna som uppgavs inte stämde med övrig information. Exempelvis hade respondenten angett att hen arbetar och har barn fastän åldern var 2,6 eller 12. Åldern 1960 kunde tolkats som att personen velat skriva att hen var född 1960 men eftersom frågan löd ”hur gammal är du?”, fick även den bli bortplockad som ett felvärde.
Medianvärde för åldern i hela gruppen var 33 år med en kvartilavvikelse på 6,5 (Q= 6,5) med ett maximumvärde på 84 år och ett minimivärde på 18 år. Uppdelat på kön var kvinnornas medianålder 34 år (Q=6,5) med maximumvärde på 79 år och minimivärde på 18 år. Männens medianålder var 32 år (Q=7,88) med ett maximumvärde på 84 år och ett minimivärde på 19 år.
I figur 2 visas ett låddiagram för visualisering av spridning av ålder uppdelat efter kön.
4.2 Enkätens andra del
4.2.1 Hur ofta besökte respondenterna parker innan Covid-19 pandemin?
På frågan om hur ofta parker besöktes innan Covid-19 pandemin bröt ut, kunde respondenterna välja mellan alternativen; aldrig, 1–2 gånger i månaden, fler än 2 gånger i månaden, 1–2 gånger i veckan, fler än 2 gånger i veckan och vet ej. Det deltog sammanlagt 190 personer men utav dessa är det 9 personer som inte togs med i beräkningen eftersom de uppgav vet ej. Totalt svarade 16 (8,84%) respondenter aldrig, 50 (27,62%) 1–2 gånger i månaden, 28 (15,47%) fler än 2 gånger i månaden, 46 (25,11%) 1–2 gånger i veckan och 41 (22,65%) fler än 2 gånger i veckan.
Utifrån respondenterna svar kan man generellt säga att deras besök till parker var vanligt förekommande innan Covid-19 pandemin bröt ut. De flesta besökte parker minst en gång i månaden och flera av respondenterna angav att de besökte parker fler än 2 gånger i veckan och
Figur 2. Bilden visar ett låddiagram över åldern för respondenterna uppdelat efter kön.
10 det fanns ingen märkbar skillnad i kvinnornas och männens besöksvanor, förutom att kvinnor var mer representerade i svarsalternativet ”aldrig”. Drygt 7 procent fler kvinnor än män angav att aldrig besökte parker innan Covid-19 pandemin. Det skiljdes sig även åt lite mer i alternativet och 1–2 gånger i veckan, där märkbart fler män procentuellt angav att de besökte parker 1–2 gånger i veckan. Däremot var skillnaden inte statistikt signifikant (p>0,05), som redovisas i tabell 1. I tabell 2 visas respondenternas svar i frekvens och procent uppdelat i könsgrupper och i figur 3 visas skillnaden mellan kvinnor och män.
Tabell 1. Tabellen visar unpaired-t test som gjorts för att visa om skillnaderna är statistiskt
signifikanta genom jämförande av medelvärde. Genom uträkning av Levenes test för likhet får man fram om man kan anta att variansen är samma eller olika. Vid ett signifikansvärde på under 0,05 kan vi anta att variansen i grupperna inte är samma.
11 Frekvenstabell över hur ofta respondenterna besökte parker innan Covid-19 pandemin
KÖN FREKVENS PROCENT
Icke binär Fler än 2 ggr veckan 1 100,00
Kvinna Aldrig 14 11,20
1–2 ggr månaden 36 28,80
Fler än 2 ggr i månaden 19 15,20
1–2 ggr veckan 29 23,20
Fler än 2 ggr veckan 27 21,60
Total 125 100,00
Man Aldrig 2 3,70
1–2 ggr månaden 14 25,93
Fler än 2 ggr i månaden 9 16,67
1–2 ggr veckan 17 31,48
Fler än 2 ggr veckan 12 22,22
Total 54 100,00
Vill ej ange Fler än 2 ggr veckan 1 100,00
Tabell 2. Frekvenstabellen visar respondenternas svar på frågan i hur ofta de besökte parker innan Covid-19 pandemin.
0 25 50 75 100
Aldrig 1-2 ggr
månaden Fler än 2 ggr i månaden
1-2 ggr
veckan Fler än 2 ggr veckan
Procent
Parkbesök innan Covid-19 pandemin uppdelat efter kön
Kvinna Man
Figur 3. Jämförande stapeldiagram över hur ofta kvinnor och män besökte parker innan Covid -19 pandemin.
12 4.2.2 Vilka faciliteter var viktiga i en park innan Covid-19 pandemin?
I frågan om vilka faciliteter som var viktiga i en park innan Covid- 19 pandemin bröt ut, gick det att välja ett eller flera alternativ samt fylla i eget svarsalternativ. Sammanlagt deltog 190 respondenter varav 1 (0,53 %) icke binär, 132 (69,47%) kvinnor, 56 (29,47%) män och 1 (0,53%) person som ej ville ange kön.
I de öppna svaren var det 4 respondenter som nämnde nödvändiga faciliteter som exempelvis toaletter och papperskorgar. Flera av svaren grundade sig i att parker skulle vara anpassade för vardagen exempelvis att det skulle vara nära till jobbet eller vara barnvänliga.
Andra faktorer som togs upp var planeringen av parker, 1 respondent skrev exempelvis ”bra belysning, dvs anpassat för alla brukare”. Det nämndes också faktorer som var kopplade till sommar och andra väderförhållanden än vinter och kyla, exempelvis skrev en respondent
”större gräsytor för att kunna sola, ha picknick mm” och en annan ”skrev stora grönytor att lägga ut sin filt på”.
Generellt fanns det en ganska bred variation i åsikterna om vilka faciliteter som var viktiga men sammantaget svarade de flesta att viktiga egenskaper i en park innan Covid-19 pandemin var att parker skulle vara promenadvänliga, tätt följt av berikade med träd samt ha bänkar att sitta på. Många av respondenterna ansåg även växter och plantage var viktiga inslag i parker. I de öppna svaren pekade respondenterna på att designen och brukbarheten var viktiga parametrar. Respondenternas svar var också kopplade till sommarväder. Bland könen fanns inte stora skillnader i svaren bortsett att en betydande del kvinnor procentuellt ansåg att promenadvägar var viktiga. I figur 4 visas samtligas svar i frekvens med ett stapeldiagram som gör detta överskådligt. I figur 5 visas kvinnornas och männens svar i procent för en jämförande överblick.
13 Figur 4. Stapeldiagrammet visar frekvensen över vad samtliga respondenters åsikter om viktiga faciliteter i en park innan Covid-19 pandemin.
0 20 40 60 80 100 120 140
Frekvens
Samtligas svar över vad som var viktigt i en park innan Covid-
19 pandemin
14
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Procent
Svar i procent om vad som var viktigt i en park innan Covid-19 pandemin uppdelat efter kön
Kvinna Man
Figur 5. Stapeldiagrammet visar en jämförande bild över vad kvinnorna och männen procentuellt ansåg var viktigt i en park innan Covid-19 pandemin.
15 4.2.3 Hur ofta besökte respondenterna skogen innan Covid-19 pandemin?
I frågan om hur ofta respondenterna besökte skogen innan Covid-19 pandemin, gick det att välja mellan alternativen; fler än 2 gånger i veckan, 1–2 gånger i veckan, fler än 2 gånger i månaden, 1–2 gånger i månad, aldrig och vet ej. Sammanlagt deltog 190 personer, varav 9 personer valde alternativet vet ej och exkluderades därför ur resultatet. De resterande 181 bestod av 1 (0,55 %) icke binär, 124 (68,51%) kvinnor, 55 (30,39%) män och 1 (0,55%) person som inte ville ange kön.
Totalt svarade 26 (14,37%) att de aldrig besökte skogen innan Covid-19 pandemi, 63 (34,81%) 1–2 gånger i månaden, 25 (13,81%) mer än 2 gånger i månaden, 34 (18,78%) 1–2 gånger i veckan och 33 (18,23%) fler än 2 gånger i veckan.
Baserat på respondenternas svar går det att säga att störst andel av respondenterna besökte skogen 1–2 gånger i månaden innan Covid-19 pandemin och detta var lika för både män och kvinnor. Procentuellt skiljdes det sig mest åt mellan de kvinnor och män som svarade aldrig, där var kvinnorna högre representerade. Skillnaden mellan könen var dock inte signifikanta (p>0,05), se tabell 1. I tabell 3 redovisas svaren för samtliga respondenter uppdelat efter kön.
Tabell 3. Tabellen visar statistik över hur respondenterna svarade på frågan om hur ofta de besökte skogen innan Covid-19 pandemin
16 4.2.4 Vad har varit viktigt i en park under Covid-19 pandemin?
I denna fråga kunde deltagarna välja fler än ett alternativ. Det ska även nämnas att alternativet
”större vattenområde” som gick att välja på i frågan om vad som var viktigt i en park innan Covid-19 pandemin har av misstag i enkäten inte varit valbar i denna fråga. Det deltog 182 personer på denna fråga varav 1 (0,55 %) icke binär, 126 (69, 23%) kvinnor, 54 (29,67%) män samt 1 (0,55%) person som inte ville ange kön.
I det öppna svarsfältet antydde 3 personer av samtliga respondenter att egenskaper som kan underlätta att arbeta hemifrån har varit viktiga i en park under pandemin. En person uppgav exempelvis att viktiga saker i en park var ”Wi-Fi, ladda mobil, utekontor samt skydd mot väder och vind. 2 av respondenterna beskrev att det har varit viktigt att parkerna inte var högljudda och inte ha närhet till buller, en respondent skrev exempelvis ”ett tyst område”. Flera respondenter skrev som tidigare att nödvändiga faciliteter som soptunnor och toaletter har varit viktiga. 3 av personerna belyste områdets karaktär, en av de tyckte exempelvis att större gröna ytor har varit viktiga, en annan pekade på bra belysning och en respondent ansåg att stort vatteninslag har var viktigt under Covid-19 pandemin. Eftersom alternativet ”stort vattenområde” inte fanns med på denna fråga är det intressant att en respondent ändå valde att skriva in detta själv. En respondent beskrev att parker bör ha hundrastgård eller ridbana, vilket var ett utstickande svar bland resten. En respondent skrev att hen inte bor nära park, vilket kan uppfattas som ett felvärde då det inte stämde överens med resten av frågan, men är ändå en intressant iakttagelse att beakta då avstånd till grönområden har en betydande roll i avseende om besök till områdena görs eller inte (Ugolini et al., 2020).
Svaren visar generellt att det finns en bred variation i vad människor ansett vara viktiga i en park under Covid-19 pandemin men i det stora hela svarade de flesta att parker ska vara promenadvänliga därefter följt av försedda med träd, plantage samt att ha bänkar. De flesta av faciliteterna fick dock en lägre svarsrespons jämfört med vad respondenterna tyckte var viktigt innan Covid-19 pandemin, det enda svarsalternativet som svarsfrekvensen ökade på var
”avskildhet”, som ökade med nästan med 50 procent. Detta uppfattas som att det har med smittorisk att göra, då risken att smittas av Covid-19 möjligtvis är högre i tätare miljöer. Ser man på svarsfrekvensen för alternativet ”människor” ser man dessutom en minskning med drygt 40 procent under Covid-19 pandemin, något som antyder på att respondenter velat hålla avstånd till andra. Med svaret att möjlighet till utekontor har varit viktigt går det att anta att detta är en följd av den ökade mängden hemmaarbete. Att respondenterna lyfte att tyst område har varit viktigt under pandemin, kan bero på olika saker men vara en följd av hemmaarbete med eventuellt stökiga hemmamiljöer som ändå visat sig vara ganska vanligt under pandemin (Mälardalens högskola, 2020). Detta motiverar att planering av parker i framtiden kan behövas anpassas till att möjliggöra för fler att arbeta med traditionellt kontorsarbete även i parker. I figur 6 visualiseras respondenters svar i frekvens och i figur 7 visas respondenternas svar uppdelat efter kön för en förtydligande bild. I figur 8 visas ett jämförande diagram för respondenternas svar före och under Covid-19 pandemin.
17 Figur 6. Stapeldiagrammet visar frekvens över samtligas åsikter om vad som har varit viktigt i en park under Covid-19 pandemin. Svaren visas i frekvens.
82
51
28 46
12 90
106
16 41
130
32 67
22
5 4
25 14
0 20 40 60 80 100 120 140
Frekvens
Samtligas svar om vad som har varit viktigt i en park under Covid-19 pandemin
18
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Procent
Svar i procent om vad som har varit viktigt i en park under Covid-19 pandemin uppdelat efter kön
Kvinna Man
Figur 7. Diagrammet visar åsikter kring vilka faciliteter som har varit värdefulla i en park under Covid-19 pandemin. Bilden ger en överskådlighet för skillnderna mellan könen.
19
0 20 40 60 80 100 120 140
Frekvens
Jämförande diagram av vilka faciliteter som respondenterna ansett vara viktiga före och under Covid-19 pandemin
Under Covid-19 Innan Covid-19
Figur 8. Visar en jämförande bild över hur samtliga respondenter har svarat på frågorna om vilka faciliteter som har varit viktiga i en park före och under Covid-19 pandemin.
20 4.2.5 Har besöken till parker minskat eller ökat under Covid-19 pandemin?
I fråga 9 undersöktes om respondenternas besöksvanor till parker minskat eller ökat under Covid-19 pandemin. 184 deltagare svarade, varav 4 angav att de inte visste och exkluderades.
Resterande 180 deltagarna i analysen bestod av 1 (0,55%) icke binär, 127 (70,56%) kvinnor och 52 (28,89%) män. Det ska också nämnas att en deltagare tidigare uppgav att de aldrig besökte parker, och ändå svarat att de besöker parker mindre under Covid-19 pandemin.
Svaren visar i stort att det har skett en förändring i deltagarnas besöksvanor till parker. En hög andel av respondenterna angav dock att besöksvanorna till parker varit oförändrade under Covid-19 pandemin. Bland kvinnorna och männen var svaren väldigt jämna. Skillnaden mellan könen var heller inte signifikanta (p>0,05), vilket visas i tabell 1. Figur 9 ger en överskådlig bild över samtligas svar med ett cirkeldiagram. I figur 10 visualiseras kvinnornas och männens svarsfrekvens med ett stapeldiagram för jämförande.
4.2.6 Varför har besöken till parker minskat?
För de deltagare som angivet att de besökte parker mindre kunde de fylla i varför de gjorde det utifrån fem alternativ. Alternativen var; umgås med andra digitalt istället, svårt att hålla avstånd till andra, på grund av smittorisk av Covid-19, vill ej uppge samt annat. Två av respondenterna som angav att de besökte parker mindre under Covid- 19 pandemin har tidigare svarat att de aldrig besökte parker innan pandemin.
Sammanlagt deltog 55 personer i att besvara denna fråga och utav respondenterna svarade 15 (27,27%) umgås med andra digitalt istället, 22 (40,00%), svårt att hålla avstånd till andra, 36 (65,45%) på grund av smittorisk av Covid-19 och 14 (25,45%) annat. I de öppna svaren var det flera som antydde på att man inte vistas utomhus i samma utsträckning på grund av pandemin. Exempelvis skriver en respondent ”När jag tidigare gick ut var det tillsammans med andra som jag nu undviker att träffa irl (in real life)". En annan skrev "Eftersom jag bor i
31,67 % 48,89 %
19,44 %
Respondenternas svar om besök till parker under Covid-19
pandemin minskat eller ökat
Minskat Varken eller Ökat Figur 9. Cirkeldiagrammet visar om besöken till parker minskat eller ökat under Covid-19 pandemin baserat på alla respondenters svar.
0 25 50 75 100
Minskat Varken
eller Ökat
Procent
Har besöken till parker minskat eller ökat under Covid-19 pandemin uppdelat efter kön
Kvinna Man
Figur 10. Visualisering av skillnader i procent mellan hur kvinnor och män har ändrat sina besöksvanor till parker under Covid-19.
21 studentboende kan det vara komplicerat att ta mig ut utan risk" och annan skriver, ”Jobbar hemifrån och promenerade i parken till och från jobb innan”. 4 av de svarande angav även att det var på grund av att man inte bodde nära stan och därför hellre gick ut i skogen som låg nära till hands. En respondent skriver exempelvis ”vistas ej i stan så mycket under pandemin och har skogen i närområdet så besöker den istället”. Andra orsaker som tas upp av några respondenter är kylan och vädret. En respondent skriver exempelvis ”Höst/Vintersäsongen, det är kallt ute”.
Det är tydligt att många av respondenterna inte besöker parker i samma utsträckning på grund av smittorisk för Covid-19. Många av respondenterna svarade även att det är svårt att hålla avstånd till andra som också kan tolkas till smittoriskskäl. Flera av respondenterna uppgav att de umgås med andra digitalt istället, detta kan ha samverkat på grund av smittorisken men behöver nödvändigtvis inte vara så. Det är däremot några som har antytt på andra orsaker exempelvis kylan, eller att de jobbar hemifrån under Covid-19 pandemin, vilket indikerar smittorisken inte är ensamt avgörande att respondenterna besöker parker mindre under pandemin. Figur 11 visar svaren i procent med ett stapeldiagram för samtliga som svarade på denna fråga.
4.2.7 Varför har besöken till parker ökat?
För de som angav att de besökte parker mer under Covid-19 pandemin kunde de ange varför utifrån alternativen; på grund av frisk luft, för att vistas utomhus, på grund av fysisk aktivitet, texta valfri text eller vill ej uppge. Respondenterna kunde välja fler än ett alternativ. Det var sammanlagt 37 personer som deltog i denna fråga men utav dessa exkluderades 1 person i resten av uträkningen eftersom hen valde vill ej uppge. Av resterande 36 angav 30 (83,83 %) på grund av frisk luft, 32 (88,88%) på grund av att vistas utomhus, 26 (72,22%) fysisk aktivitet och 5 (13,88%) textade annat. Av de 5 personerna som valde att texta valfritt var svaren spridda. 2 av de svaren antydde på att det var säkrare sätt att umgås på, där en 1 av de poängterade att det var på grund av att kunna träffa barnbarnen. 2 av respondenterna belyste att det var för att aktivera sig och sin hund. En respondent skrev ”Jobbar ute, tar möten, återhämtar mig från zoom trötthet”.
27,27% 40 %
65,45 %
25,45 % 0
20 40 60 80 100
Umgås digitalt istället
Svårt att hålla avstånd till
andra
På grund av smittrisk av Covid-19
Annat
Procent
Svar i procent om varför respondenterna besöker parker mindre under Covid-19
pandemin
Figur 11. Diagrammet visar svar från samtliga respondenter i varför de besöker parker mindre under Covid-19 pandemin.
22 I helhet har respondenterna besökt parker mer under pandemin för att vistas utomhus.
Svaren ger även en generell bild över att respondenterna har besökt parker mer på grund av att de vill aktivera sig och få frisk luft. De fria svarsalternativen visar dock på att det finns andra skäl till att vissa har besökt parker mer under Covid-19 pandemin, exempelvis rasta sin hund och ta en paus från Zoom. I figur 12 visualiseras svarsfrekvenserna i procent med ett stapeldiagram.
4.2.8 Har Covid-19 pandemin påverkat respondenternas intresse för skogen?
I en av frågorna i enkäten kunde deltagarna ange om deras intresse minskat eller ökat för att vara ute i skogen under Covid-19 pandemin. I denna fråga deltog 183 personer, utav dessa var 1 (0,55%) icke binär, 127 (69,40 %) kvinnor, 54 (29,50%) män och 1 (0,55 %) person som inte ville ange kön.
Respondenternas svar visar att intresset för att vistas ute i skogen under Covid-pandemin har ökat för nästan hälften av deltagarna, för lika stor andel har intresset för att gå ut i skogen varit opåverkad och för en liten andel har intresset minskats, detta visualiseras i figur 13. Det finns ingen märkbar skillnad bland kvinnornas och männens svar och skillnaden var inte signifikant (p>0,05), se tabell 1. I figur 14 visualiseras skillnaderna efter kön med ett stapeldiagram.
83,83% 88,88 %
72,22%
13,88%
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Frisk luft Vistas
utomhus Fysisk aktivitet Annat
Procent
Svar i procent över varför respondenterna besöker parker mer under Covid-19 pandemin
Figur 12. Stapeldiagrammet visar svar från samtliga respondenter om varför de besöker parker mer under Covid- 19 pandemin. Fler alternativ kunde väljas.
23 4.2.9 Besöksvanor till torg före Covid-19 pandemin.
På frågan om hur ofta respondenterna besökte torg före Covid-19 pandemin deltog sammanlagt 180 personer, av dessa var det 2 personer som svarade vet ej och är därför exkluderades i resten av uträkningen. Resterande 178 personer bestod av 1(0,56%) icke binär, 122 (68,55%) kvinnor, 54 (30,33%) män och 1 (0,56%) person som ej ville ange kön. Totalt angav 52 (29.21%) att de besökte torg fler än 2 gånger i veckan, 51 (28.65%) 1–2 gånger i veckan, 19 (10.68%) fler än 2 gånger i månaden, 49 (27.53%) 1–2 gånger i månaden, 7 (3.93%) aldrig.
Generellt svarade samtliga respondenter de besökte torg ganska ofta innan Covid-19 pandemin bröt ut. Allt emellan en till flera gånger i veckan eller en till flera gånger i månaden.
Få personer angav att de aldrig besökte torg. Mellan könen såg fördelningen ganska jämn ut och skillnaden mellan könen var inte statistiskt signifikanta (p>0,05), se tabell 1. Tabell 4 visar besöksfrekvens uppdelat efter kön.
7,1 %
46,45
% 46,45
%
Har intresset för att vistas ute i skogen minskat eller ökat
under Covid-19 pandemin
Minskat Varken eller Ökat
0 25 50 75 100
Minskat Varken
eller Ökat
Procent
Har intresset för att vistas ute i skogen minskat eller ökat under Covid-19 pandemin uppdelat efter
kön
Kvinna Man Figur 13. Cirkeldiagrammet visar hur
respondenterna har svarat om deras intresse för att vistas ute i skogen har ändrats under Covid-19 pandemin
Figur 14. Stapeldiagrammet visar en jämförande bild över hur kvinnor och män svarade gällande om deras intresse för skogen ökat eller minskat under Covid-19 pandemin.
24 4.2.10 Till vad användes torgen till innan Covid-19 pandemin bröt ut?
Respondenterna fick besvara hur de brukade använda torg till innan Covid-19 fanns svarsalternativen umgås med andra personer, genomfart, demonstration, ta det lugnt, sitta på en uteservering, café, restaurang eller liknande, shopping, vill ej uppge samt texta annat att välja emellan. Respondenterna kunde välja fler än ett alternativ. Sammanlagt deltog 180 personer men av dessa exkluderades 3 deltagare i analysen då de ej ville uppge.
I generella drag kan man säga att respondenterna använde torg av skäl som var kopplade till socialt umgänge, exempelvis att sitta på en uteservering eller umgås med andra personer innan Covid-19 pandemin bröt ut. Många svarade också att de använde torg för genomfart. En stor andel respondenter använde torg för shopping. Några respondenter uppgav att de tidigare brukade besöka torg för demonstrationer. Bland männen och kvinnorna var fördelningen i stort ganska jämnt i svaren. Figur 15 visas samtligas svar om vad torg användes till innan Covid-19 pandemin. I figur 16 visualiseras hur kvinnorna och männen svarade procentuellt, för en jämförande överblick.
Frekevenstabell över hur ofta respondenterna besökte torg innan Covid-19 pandemin
KÖN FREKVENS PROCENT
Icke binär Fler än 2 ggr veckan 1 100,00
Kvinna Aldrig 2 1,64
1–2 ggr månaden 34 27,87
Fler än 2 ggr i månaden 16 13,11
1–2 ggr veckan 37 30,33
Fler än 2 ggr veckan 33 27,05
Total 122 100,00
Man Aldrig 5 9,26
1–2 ggr månaden 15 27,78
Fler än 2 ggr i månaden 3 5,56
1–2 ggr veckan 14 25,93
Fler än 2 ggr veckan 17 31,48
Total 54 100,00
Vill ej ange Fler än 2 ggr veckan 1 100,00
Tabell 4. Visar hur ofta respondenterna besökte torg innan Covid-19 pandemin.
25 Figur 15. Stapeldiagrammet visar svarsfrekvens på vad respondenterna sammantaget använde torg till innan Covid-19 pandemin
75
100
8
24
117
100
3 0
50 100 150
Frekvens
Samtligas svar om vad torg användes till innan Covid -19 pandemin
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Procent
Svar i procent på vad kvinnor och män använde torg till innan Covid-19 pandemin
Kvinna Man
Figur 16. Diagrammet visar hur kvinnorna och männen svarade om vad torg användes till innan Covid-19 pandemin.
26 4.2.11 Har besöken till torg ökat eller minskat under Covid-19 pandemin?
Respondenterna fick besvara om de minskat eller ökat sina besök till torg. Det deltog sammanlagt 178 personer dock exkluderades 1 person ut från analysen eftersom som hen uppgav vet ej. Av resterande 177 deltagarna var 1 (0,56 %) icke binär, 122 (68,93 %) kvinnor, 53 (29,94%) män och 1 (0,56%) som ej angav kön.
Majoriteten av respondenterna uppgav att de har minskat sina besök till torg under pandemin, medan en knappt märkbar andel uppgav att de har ökat sina besök, detta visualiseras i figur 17. Sett från ett genusperspektiv har fler kvinnor procentuellt minskat sina besök jämfört med männen, detta gestaltas i figur 18 men det var inte statistiskt signifikant (p>0,05), se tabell 1.
4.2.12 Varför har respondenterna besökt torg mindre under Covid-19 pandemin?
De respondenter som svarat att de besökt torg mindre fick uppge varför utefter alternativen;
umgås med andra digitalt istället, svårt att hålla avstånd till andra, på grund av smittorisk av Covid-19, annat och vill ej uppge. Mer än ett alternativ kunde väljas. Samtliga deltagare var 134, varav 1 (0,75%) person var icke binär, 97 (72,38 %) var kvinnor, 35 (26,12%) män och 1 (0,75%) person som ej ville ange kön. Av dessa svarade 26 (19.40%), umgås med andra digitalt istället, 67 (50,0%) svårt att hålla avstånd till andra, 109 (81,34%), på grund av smittorisk av Covid-19 och 18 (13.43%) annat.
De öppna svaren hade en spridning i vad som orsakade de färre besöken men i helhet antydde respondenterna att de generellt går ut mindre och besöker offentliga platser mindre på grund av Covid-19 pandemin. Respondenterna uppmärksammade exempelvis att de försöker hålla sig hemma på grund av restriktioner. Andra teman som togs upp var shopping, där två av respondenterna beskrev att de handlar mindre på stan och använder sig mer utav onlinetjänster.
Detta visar på att respondenterna har behövt ställa om sina vanliga konsumtionsmönster som kan bero på förbud för marknader. Flera respondenter belyste även att hemmaarbete blivit
75,71%
22,60 %
1,69 %
Respondenters svar om besök till torg under Covid-19 pandemin
minskat eller ökat
Minskat Varken eller Ökat
0 25 50 75 100
Minskat Varken
eller Ökat
Procent
Svar om besök till torg minskat eller ökat under Covid-19 pandemin uppdelat efter kön
Kvinna Man Figur 17. Cirkeldiagrammet visar om
respondenterna minskat eller ökat sina besök till torg under Covid-19 pandemin
Figur 18. Stapeldiagrammet gestaltar om besök till torg har minskat eller ökat under Covid-19 pandemin. Uppdelat efter kön.
27 Figur 19. Stapeldiagrammet visualiserar svar i procent från respondenterna om varför de har besökt torg mindre under Covid-19 pandemin.
vanligare för dem, exempelvis skriver en av respondenterna ”bor utanför staden och är inte lika mycket i stan när jag jobbar hemma” en annan skriver ”rör mig mer i perifera områden på grund av hemarbete”. En respondent nämnde att hen blivit van vid socialdistansering.
Utifrån svaren går det generellt att säga att de färre besöken dels beror på smittorisk av Covid-19, dels på grund av restriktioner. Dessutom beskrivs det att socialdistansering och hemmaarbete har blivit allt vanligare för dem under pandemin som gör det mer troligt att torg har använts mindre för exempelvis genomfart under pandemin. Figur 19 visualiserar svarsresponsen i procent för samtliga respondenter.
4.2.13 Varför har respondenterna besökt torg mer under pandemin?
De svarande som angav att de besökt torg mer under Covid-19 pandemin fick svara på varför de har besökt torg mer utefter alternativen; frisk luft, vistas ute, fysisk aktivitet, umgås med andra personer, texta valfri text eller vill ej uppge. Det var 5 respondenter som deltog men utav de exkluderades 2 i resten av analysen eftersom de angav vet ej. Av resterande 3 angav (66,67%) frisk luft, 1 (33,33%) vistas utomhus, 2 (66,67%) fysisk aktivitet, 2 (66,67%) umgås med andra och 2 (66,67%) annat, där en av de svarande skrev ”att sitta hemma leder lätt till att man blir asocial”. Eftersom det var få personer som angav att de besökte torg mer under Covid- 19 pandemin jämfört med innan går det inte att dra allt för vida slutsatser av detta. Något intressant som nämndes var dock risken att bli asocial.
4.2.14 Hur viktig har tillgången till parker varit under Covid-19 pandemin?
178 personer deltog i denna fråga varav 3 personer som angav vet ej och exkluderades därför.
De resterande 175 personerna bestod av 1 (0,57%) icke binär, 120 (68,57%) kvinnor och 54 (30,85%) män. Sammanlagt svarade 19 (10,86) oviktigt, 52 (29,71%) inte så viktigt, 46 (26,29%) ganska viktigt, 58 (33,14) mycket viktigt.
19,4 %
50 %
81,34%
13,43%
0 20 40 60 80 100
Umgås med
andra istället Svårt att hålla avstånd till
andra
På grund av smittrisk av Covid-19
Annat
Procent
Svar i procent om varför respondenterna besöker torg mindre i
28 I helhet svarade respondenterna att tillgången till parker har varit viktig under Covid-19 pandemin och en stor andel svarade att det har varit mycket viktigt. Uppdelat efter kön skilde sig svaren knappt märkbart. Det man såg var att fler kvinnor valde de absoluta alternativen som oviktigt och mycket viktigt jämfört med männen. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan könens svar (p>0,05), se tabell 1. I tabell 5 ges en överskådlighet över hur samtliga respondenter har svarat och i figur 20 visas skillnaden uppdelat mellan kvinnor och män i ett stapeldiagram.
Tabell 5. Tabellen visar respondenternas svar i frekvens och procent gällande hur viktigt tillgången till parker har varit under Covid-19 pandemin
0 20 40 60 80 100
Oviktigt Inte så
viktigt Ganska
viktigt Mycket viktigt
Procent
Hur viktig har tillgången till parker varit under Covid- 19 uppdelat efter kön
Kvinna Man
Figur 20. Staplarna visar procentuellt hur kvinnorna och männen har svarat på frågan om hur viktig tillgången till parker har varit under Covid-19 pandemin.
29 4.2.15 Hur viktig har tillgången till skog varit under Covid-19 pandemin?
Samtliga som deltog att svara på denna fråga var 178 personer varav 1 person som svarade vill ej uppge, och togs därför inte med i uträkningen. De resterande 177 personerna bestod av 1 (0,56%) icke binär, 121 (68,36%) kvinnor, 54 (30,56%) män och en person (0,56%) som ej angav kön. Sammanlagt svarade 11 (6,56%) oviktigt, 24 (13,56%) inte så viktigt, 56 (31,64%) ganska viktigt, 86 (48,59) mycket viktigt.
Respondenterna i stort ansåg att tillgången till skogen har varit viktig under Covid-19 pandemin. Hos kvinnorna svarade över hälften av deltagarna att det har varit mycket viktigt, vilket också var det vanligaste svaret hos männen. Skillnaden mellan könens svar var likaså inte signifikant (p>0,05), se tabell 1. I tabell 6 går det att avläsa respondenternas svar på denna fråga uppdelat efter kön. I figur 21 gestaltas en jämförande bild över kvinnornas och männens svar.
Figur 21. Staplarna visar procentuellt hur kvinnorna och männen har svarat på frågan om hur viktig tillgången till skogen har varit under Covid-19 pandemin.
Tabell 6. Tabellen visar respondenternas svar i frekvens och procent gällande hur viktigt tillgången till skogen har varit under Covid-19 pandemin
0 20 40 60 80 100
Oviktigt Inte så viktigt Ganska viktigt Mycket viktigt
Procent
Hur viktig har tillgången till skog varit under Covid -19 pandemin uppdelat efter kön
Kvinna Man
30 4.2.16 Hur viktig har tillgången till torg varit under Covid-19 pandemin?
Samtliga som deltog var 178 personer varav 1 person som angav att hen ej ville uppge och är därför inte med i resten av uträkningen. De resterande 177 personerna bestod av 1 (0,56%) icke binär, 121 (68,36%) kvinnor, 54 (30,56%) män och en person (0,56%) som ej angav kön.
Sammanlagt svarade 48 (27,12%) oviktigt, 86 (48,59%) inte så viktigt, 32 (18,08%) ganska viktigt, 11 (6,21 %) mycket viktigt.
Sammanfattningsvist ansåg den största delen av respondenterna att tillgången till torg inte har varit viktigt under Covid-19 pandemin, men omkring cirka 25 procent ansåg att det har varit viktigt. Utifrån ett genusperspektiv såg skillnaden relativt jämn ut och ej statistiskt signifikant (p>0,05), se tabell 1. I tabell 7 visas samtligas svar uppdelat efter kön och figur 22 visar männens och kvinnornas svar.
Tabell 7. Tabellen visar respondenternas svar i frekvens och procent gällande hur viktig tillgången till torg har varit under Covid-19 pandemin
0 20 40 60 80 100
Oviktigt Inte så viktigt Ganska
viktigt Mycket viktigt
Procent
Hur viktig har tillgången till torg varit uppdelat efter kön
Kvinna Man
Figur 22. Staplarna visar hur kvinnorna och männen har svarat på frågan om hur viktig tillgången till torg har varit under Covid-19 pandemin.
