Kvinnor, klasser och generationer

(1)

H E L E N A S T R E I J F F E R T

Kvinnor, klasser och generationer

Skillnader i livscykeln och socialt-historiskt betingade generationsolikheter påverkar kvinno- organisationernas rekrytering. En analys av generationsmotsättningarna är därför strategiskt viktig

för kvinnorörelsen. Dessutom bidrar den till en fördjupad förståelse av hur ålders-

struktureringen verkar i mans- samhällets tjänst.

1976 samlade j a g bl a med hjälp av intervjuer in empiriskt material från tre kvinnoorgani- sationer i Göteborg, nämligen lokalavdel- n i n g a r n a av Fredrika Bremer — Förbundet (FBF), Sveriges socialdemokratiska kvinno- f ö r b u n d (SSK) och Svenska kvinnors väns- terförbund (SKV). Syftet var att studera hur kvinnors kollektiva mobilisering i egen sak går till. Vilka samhällsstrukturer verkar hindrande respektive f r ä m j a n d e för kvinno- rörelsens framväxt? Vilka motsättningar möter kvinnorörelsens kvinnor i samhället utanför kvinnoorganisationen respektive vilka möter de inom den egna organisatio- nen?

¹

Att kvinnorörelsen alltid kämpat i mot- vind var i och för sig inte ett oväntat fynd i min studie. Förutom kvinnornas initiala svå- righeter att över huvud taget mobiliseras kol- lektivt i en kvinnorörelse på grund av deras strukturella inordning i manssamhället som m e d l e m m a r av den sociala kategorin kvin- nor, fann j a g hur samhällets skiktning slår igenom i deras kollektiva mobilisering: De tre organisationerna visade sig ha inbördes mycket skikthomogena medlemskårer. FBF var en organisation för de övre och mellan- skiktens kvinnor, m e d a n SSK och S K V till- hör de lägre skiktens kvinnor — dock vad gäller den senare med ett inte obetydligt in-

slag av välutbildade kvinnor och d ä r m e d

kvinnor ur de övre skikten. Organisationer- nas placering i samhällets skiktningsstruktur har även påverkat deras möjligheter att före-

na sina m e d l e m m a r i olika frågor liksom den har styrt eller format deras framväxt. De inre motsättningarna, respektive kvinnornas upplevelser av motsättningar till andra aktö- rer i samhället har också varierat m e d orga- nisationernas skiktförankring.

Värdet av m i n a analyser i dessa frågor lig- ger inte i att j a g visat att dessa slag av struk- turella förhållanden påverkar kvinnornas or- ganisering i egen sak, u t a n i att j a g visat på vilket sätt de har påverkat de tre organisatio- n e r n a och deras medlemmar. Ett resultat som däremot var oväntat, var den o j ä m n a ål- dersfördelningen bland organisationernas medlemmar. Hela 61% av SSK:s medlem- m a r var över 61 år; motsvarande andelar för FBF var 47% och för S K V 42%.

O l i k a g e n e r a t i o n e r

H u r bryts generationerna mot varandra i or- ganisationerna? Finns det ett upplevt främ- lingskap hos de äldre m e d l e m m a r n a gente- mot yngre kvinnor? Generationstillhörighe- ten kan likt skikttillhörigheten prägla indivi- d e r n a och skapa gränser mellan dem som i båda fallen är svåra att överskrida.

— Vad säger de intervjuade?

'Vi h a r diskuterat alla sorters problem. D e äldre h a r en helt a n n a n syn på kvinnoproblemen: Det är allt bra om k v i n n o r n a är h e m m a hos sina barn och tar h a n d o m sina familjer. D e n nya kvinnorö- relsen för så mycket väsen för isolerade frågor.

M a n skall arbeta den politiska vägen och se frå- gorna i ett större perspektiv.' (SSK, 51 år)2

(2)

' D e äldre inom klubben h a r svårt att förstå att vi inte vill vara h e m m a f r u a r . De tycker nog att vi borde vara n ö j d a m e d det vi har. Åldersskillna- d e n i klubben gör att det är svårt att diskutera frå- gor som abort och p-piller. De gamlas attityd är ofta: Vi h a d e inte p-piller, vi h a d e inte någon barnomsorg. Det gör att det nästan blir b r ä n n a n d e att ta u p p de frågorna. V i går r u n t d e m och tar u p p något a n n a t i stället. M e d m i n a b a r n k a n j a g tala öppet om dessa frågor. — J a g tror tyvärr inte att den nya kvinnorörelsen h a r vitaliserat kvin- noklubben, inte m i n klubb i alla fall. De äldre vill inte tala om dessa nya saker.' (SSK, 41 år) 'Vi h a r svårt att få in de unga. Dessutom saknas en hel generation, den som är i 40-årsåldern nu.

K l u b b a r n a h a r väl varit passiva och nöjt sig m e d att fungera som de alltid h a r gjort och missat rek- ryteringen i de nya bostadsområdena alltefter- som de h a r expanderat. D e m e d l e m m a r vi nu får är oftast yngre och alerta tjejer. De äldre tycker nog ibland att det är litet störande m e d de u n g a som k o m m e r och ställer till. Det var lugnare för- ut. D e äldres problem h a r k o m m i t i s k y m u n d a n i debatten, vilket kanske ställt de äldre litet u t a n - för. D e h a r också missuppfattat debatten o m dag- h e m etc och k ä n n e r sin år som h e m m a f r u a r svartmålade.' (SSK, 34 år)

På vårt möte i d e c e m b e r kom en g r u p p och sjöng o m sex. J a g blev så u p p r ö r d . H e l a m i n jul var för- störd. J a , och så k u n d e j a g inte k o m m a h e m och tala m e d m i n m a n o m sånt här. J a g tyckte det var ovärdigt S K V och oss själva som kvinnor. — S a m m a sak m e d Vi M ä n s k o r s t e m a n u m m e r o m medelåldern. Så h ä r skall inte vår tidning vara.

— På d e c e m b e r m ö t e t steg j a g u p p och sa

" S t o p p ! " J a g var alldeles så j a g skakade. T ä n k vår tidning som var en klenod. Arets j u l n u m m e r var en skam.' (SKV, 69 år)

'Kanske k u n d e det vara litet m e r värdighet i tid- ningen. Det är litet 'hejs-svejs' m e n det gör j u inte så mycket. Det är litet onödigt m e d r u n d a ord.

M a n behöver j u inte frossa i dem. — J a g är väl- digt glad för kontakten m e d G r u p p 8. Det h a r varit svårt för oss att få nya och u n g a medlemmar.

Det är tråkigt att de nya och u n g a inte vet vad vi h a r gjort. De är bara uppfyllda av sig själva.' (SKV, 64 år)

' M å n g a i S K V är inte intresserade av förändring.

D u skulle ha hört vår diskussion inför 8:e mars, då Lesbisk Front ville vara med. J a g sa då att n ä r vi b j u d e r in kvinnor till demonstrationen så kan vi inte köra bort d e m n ä r de kommer. — M e n n ä r de kom till oss första gången och ville jämställa den lesbiska k a m p e n m e d socialismen då var j a g

verkligen inte m e d dem. J a g tror att de gör det till ett större problem än vad det är. J a g vill liksom innerst inne tro att m å n g a av d e m inte är lesbiska. Att de tar det som en del i frigörelsen helt en- kelt. J a g förstår mig inte alls på så'na saker. J a g måste j u fråga dem: ' M e n a r ni m e d det lesbiska bara det rent sexuella?' J a , det m e n a d e de. 'Då måste vi j u ha en front för alla — för blottare. De h a r det egentligen mycket svårare än ni för ni slip- per j u frysa.' — De tyckte inte o m det, n ä r j a g för- sökte skoja. Det är också jobbigt att s a m a r b e t a m e d Göteborgsåttorna. D e h a r j u varit en g r u p p och så h a r den upplösts till nästa gång vi möts och då är det nya personer. — J a g är skeptisk till Fe- ministerna för j a g tror att de h a r en farlig politik.

Vi måste h a m ä n n e n till hjälp o m vi verkligen skall förändra samhället. J a g är rädd att Kvinno- c e n t r u m utvecklas fel. M e n å a n d r a sidan så blir K v i n n o c e n t r u m vad vi gör det till och därför vill vi gå m e d där.' (SKV, 55 år)

'Jag tror att m å n g a m e d l e m m a r k ä n n e r sig litet chockerade av V i Mänskor. Det finns en hel del m e d l e m m a r som inte p r e n u m e r e r a r på den. Det var n u m r e t o m medelåldern som chockerade mest. Det h a n d l a d e j u bara o m kvinnans problem. / O m den nya kvinnorörelsen:/ Det är klart att t j e j e r n a i G r u p p 8 tycker det är tråkigt m e d styrelsemöten, m e n m a n måste j u ha sådana.' (SKV, 45 år)

'Vi måste få någon form av kvinnorevolution m e n inte så extrem som vissa k v i n n o g r u p p e r vill.

/.../ T ex R ö d s t r u m p o r n a n ä r de isolerar sig. J a g tycker inte det är tilltalande. Deras kvinnoläger d ä r de bara tar till sig m ä n n ä r de behöver d e m av naturliga skäl.' (FBF, 43 år)

I n t e r v j u e r n a ger t a l a n d e v i t t n e s b ö r d o m a t t d e t f a k t i s k t finns e n u p p l e v d m o t s ä t t n i n g m e l l a n d e ä l d r e o c h d e y n g r e k v i n n o r n a . S t a r k a s t k o m m e r d e t t a till u t t r y c k i S S K o c h S K V , d ä r d e ä l d r e m e d l e m m a r n a v i s a r ett s t a r k t f r ä m l i n g s k a p i n f ö r m y c k e t av d e t s o m d e u p p l e v e r a t t d e y n g r e s ö k e r d r i v a . D e t ä r t v å ä m n e n k r i n g v i l k a d e t t a f r ä m l i n g s k a p ä r u p p h ä n g t . D e t e n a , vilket ä r m e s t t y d l i g t i S S K - s v a r e n , gäller k v i n n a n s roll s o m h u s - m o r eller h e m m a f r u . D e ä l d r e k ä n n e r f r ä m - l i n g s k a p i n f ö r d e u n g a s k r a v p å d a g h e m o c h d e l a d b a r n o m s o r g . D e t a n d r a , vilket m e s t f r a m t r ä d e r i S K V - s v a r e n , g ä l l e r d e y n g r e s f ö r h å l l a n d e till s e x u a l i t e t e n . I b å d a f a l l e n r ö r d e t sig o m e n ovilja att d i s k u t e r a o c h b e a r b e - t a f ö r h å l l a n d e n i p r i v a t s f ä r e n o c h e n ö n s k a n a t t b e h å l l a d e t p r i v a t a f ö r sig själv. D e t t a ä r

(3)

intressant om vi j ä m f ö r med den nya kvinno- rörelsens komponent 'ökad medvetenhet' vilken bl a innebär att göra det privata, det enskilda delat och offentligt ('medvetande- höjning') och d ä r m e d till underlag för kvin- nornas kollektiva handlande.

3

O l i k a klasser

N ä r m a n inom SSK — och S K V — upplever att de unga ifrågasätter hemmafrurollen gäl- ler det ett ifrågasättande av en hel livsstil som de äldre kvinnorna lärt sig omhulda och (eventuellt) på sin tid kämpat för. Det är ju faktiskt så att mycket av den socialdemokra- tiska reformpolitiken från 1940-talet gick ut på att göra det möjligt även för arbetarklas- sen att bilda familj: 'Den socialpolitiskt in- riktade befolkningspolitiken hade nu/i bör- j a n av 1940-talet/ fått b e n ä m n i n g e n familje- vårdande socialpolitik. Hela familjen, sär- skilt då de h e m a r b e t a n d e kvinnorna, stod i centrum för d e n n a politik till skillnad från 1930-talets socialpolitiskt inriktade befolk- ningspolitik, där barnet stått i centrum. In- om 1941 års befolkningsutredning fanns till exempel en särskild delegation för hem- och familjefrågor bestående av sju kvinnor.'

4

Fa- miljebildningen ökade också i alla samhälls- skikt från 1942 liksom nativiteten och dessa trender avstannade först mot 1960-talets se- nare hälft då de till och med vände nedåt.

D e n n a utveckling har också avspeglat sig i intervjuerna med de äldre kvinnorna. M å n g a av dem berättar hur de började sitt vuxenliv som hembiträden på 1930-talet för att sedan mot 1940-talet gifta sig och ägna sig åt make och barn. Till exempel:

'Jag kom till Göteborg 1934. /.../ Först var jag piga på ett par ställen. /.../ När j a g sökte jobb som piga 1934 var det hos några som bodde högst u p p i ett hus på Linnégatan. Vi fick gå in i pigtrappan. Där stod vi alla så i timtal för att tas emot av tanterna.

De tog emot oss som var de kungligheter. /.../ Sen gifte vi oss och jag var hemma. Vi hade tur för m a n n e n var aldrig arbetslös. H a n hade 60 kronor i veckan, hyran var 65 kronor i månaden. J a g födde barnen hemma.' (SKV, 63 år)

D e n n a livskarriär är ganska typisk för den generation arbetarklasskvinnor som började

sitt v u x n a liv på 1930-talet. Den har också tecknats av Liljeström och Dahlström i deras studie av arbetarkvinnor. Enligt dem är den- na livskarriär, 'från hembiträde till h e m m a f - ru', inte bara ett resultat av samhällsekono- miska och samhällspolitiska förändringar, dvs k o n j u n k t u r u p p g å n g och befolkningspo- litik, utan den är också en lösning av en per- sonlig motivkonflikt för kvinnorna. D e n n a konflikt går i sin tur tillbaka på en uppdel- ning av mänskliga motiv, å ena sidan i dem som hör h e m m a i privatlivet och å den andra i dem som hör h e m m a i arbetslivet.

1930-talets hembiträden drabbades av d e n n a motivkonflikt eftersom hemarbetet utveck- lades till ett yrke och förhållandet mellan hembiträdet och m a t m o r blev en 'anställ- ning' som reglerades med lag.

5

Motsättnin- gen i hembiträdets roll har även tecknats av A n n - M a r i Sellerberg. Hembiträdet befin- ner sig på en gång nära sin arbetsgivare, en relation som gärna utvecklas till emotionell involvering och långt ifrån i det att relationen är en anställningsrelation som bl a innebär

Gustav Vigeland, grant is kulptur, Vigelandsparken i Oslo. Foto Bo Niklasson.

(4)

objektiv underordning.

6

H e m m a f r u r o l l e n s fördelar för d e n n a generations arbetarkvin- nor blir än lättare att föreställa sig när vi till de just refererade analyserna lägger de olika vittnesbörd j a g har fått om svårigheterna för m å n g a kvinnor att k o m m a ut i meningsfulla och avlönade arbeten.

Det är således mot bakgrund av dessa för- hållanden som vi bör förstå de äldre SSK- och SKV-kvinnornas främlingskap gente- mot den nya kvinnorörelsens förespråkare och m å n g a av deras krav. Att motsvarande främlingskap inte k o m m e r till uttryck i in- tervjuerna med FBF-medlemmarna beror på flera förhållanden, men en viktig faktor är nog organisationens a n n o r l u n d a skiktför- ankring och d ä r m e d dess kvinnors annor- lunda erfarenheter av familjebildning och arbetsliv.

G e n e r a t i o n s k l y f t a

Expansionen av äktenskap och föräldraskap åren kring 1940 förändrade mer de lägre skiktens kvinnors liv än de övre skiktens. Ci- vilståndsutvecklingen innebar att individer- na i de lägre skikten a n a m m a d e en livsform, den privatiserade kärnfamiljen, som redan flera generationer tidigare utvecklats i de högre samhällsskikten. Modellen för efter- krigstidens kärnfamilj hade grundlagts av den framväxande borgarklassen redan un- der 1800-talets senare hälft: Familjen blev en enhet för reproduktion och konsumtion till skillnad från bonde- och skråsamhällets re- produktions och produktionsfamilj. Den m o d e r n a kärnfamil jen blev den samlevnads- form som passade människorna i industri- samhället, men fram till tiden för andra världskriget hade den varit en alltför kostsam form för arbetarklassen, vilket innebar att m å n g a aldrig fick råd att bilda egen familj och att de som gjorde det levde under mycket knappa förhållanden. Det är således rimligt att anta att de äldre S S K - m e d l e m m a r n a och en del av SKV-medlemmarna bar på konkre- ta erfarenheter av arbetarfamiljernas h å r d a villkor och arbetarhustrurnas slit, på ett sätt som FBF:s m e d l e m m a r inte gör. En del in- tervjuer gav illustrationer av dessa olika slag av erfarenheter:

' U n d e r första världskriget j o b b a d e m a m m a för pappa var vid järnvägen och d ä r t j ä n a d e m a n så litet. Vi/den intervjuade och h e n n e s syster/ bör- j a d e som springflickor direkt efter skolan, när vi

var 13, 14 år. (SKV, 69 år)

' J a g var e n d a barnet. J a g var väldigt studieintres- serad, m e n pappa var tidigt sjuk. M a m m a var sjuksköterska m e n fick inte a r b e t a som gift. N ä r pappas sjukförsäkring tog slut efter två år fick m a m m a inte a r b e t a på sjukhuset. 1937 fick h o n arbete som städerska i en skola. Det var otänk- bart att j a g skulle få fortsätta studera.' (SSK, 51 år)

Livsstilarnas beroende av det samhällsskikt i vilket de utspelas illustreras av följande klipp ur intervj u p r o tokoll:

' M i n m o r var tidigt änka och medveten om att kvinnor måste k u n n a klara sig själva. /.../ M i n m o r h a d e ingen yrkesutbildning, m e n hon satsa- de på yrkesutbildning för oss fyra systrar.' (FBF, 76 år)

'Far var apotekare och j a g h a r en bror. Familjen såg positivt på m i n a utbildningsplaner och eftersom det inte förelåg några ekonomiska h i n d e r be- hövde m i n utbildning inte k o m m a efter m i n brors. /.../ M i n m a m m a tog realen m e n p o j k a r n a /hennes bröder/ kostade så mycket att det aldrig blev medel över för hennes utbildning. H o n blev h e m m a och läste franska och målade porslin.' (FBF, 55 år)

Efterkrigstidens familjepolitiska reformpro-

gram och den allmänna välståndsutveckling-

en måste för de äldre SSK- och SKV-med-

l e m m a r n a ha tett sig så omvälvande och 'be-

friande' att den efterföljande generationens

kvinnors krav på kollektiv barnomsorg och

ifrågasättande av h e m m a f r u n s situation för

dem framstår som ganska främmande. Lil-

jeström och Dahlström

⁷

har karaktäriserat

olikheten mellan de två generationernas ar-

betarkvinnor med hjälp av uttrycken 'från

hembiträde till h e m m a f r u ' för den äldre re-

spektive 'från hemarbete till vårdyrke' för

den yngre. De summerar med de uttrycken

två genertionsspecifika livskarriärmönster

och deras analys stämmer också för mitt ma-

terial. FBF-kvinnorna har å andra sidan med

sin annorlunda skiktförankring inte upplevt

d e n n a form av vare sig misär eller omvälv-

ning i familjens livsvillkor, varför deras syn

på den yngre generationens kvinnors ifråga-

sättande av hemmafrurollen antagligen ser

(5)

a n n o r l u n d a ut. Helt oberörda av 1970-talets debatt om hemmafrurollen är de naturligtvis inte, men de intervjusvar j a g fick av dem i anslutning till detta tema var av annat slag än de som SSK:s och flera av SKV:s medlem- m a r gav:

' J a g tycker att h e m m a f r u a r h a r en socialt och ekonomiskt otrygg och dålig position. D e t t a skall inte förväxlas m e d att h e m m a f r u a r s arbete inte är något att ha. J a g tycker att alla arbetsinsatser skall ge A T P p o ä n g . O m det verkligen är så att vårdnadsbidragen konserverar könsrollerna så är j a g naturligtvis emot dem. M e n så länge det inte finns tillräckligt m e d daghemsplatser och arbets- tillfällen för k v i n n o r n a så tror j a g att det på kort sikt vore värt att pröva. Dvs bidrag som är or- dentligt tilltagna, som ger ATP-poäng och som beskattas. — Idealet är bra barnstugor och korta- re arbetsdag.' (FBF, 55 år)

Det andra temat, det som rör sexualiteten, framträder starkt i SKV-svaren dels i deras reaktioner på innehållet i förbundstidningen Vi Mänskor, dels i deras syn på vissa tenden- ser i den nya kvinnorörelsen som t ex den les- biska kampen. Äter handlar det om mötet mellan två generationer. En som växte upp u n d e r en tidsperiod då 'Lex Bergegren', dvs den lag som från 1910 till 1938 kriminalisera- de spridningen av kunskap om preventivme- del, står som en symbol över samhällets sex- ualfientlighet och kvinnornas graviditets- ångest. En vars uppväxtvillkor under 1960- talet präglades av de gamla sexualnormer- nas, j a tabuernas, upplösning. P-pillret gav kvinnorna full kontroll över deras fruktsam- het, sexualiteten blev kommersiellt och iögonfallande exploaterad. 1960-talet var en epok som frambringade 'En radikalare syn /som/ har velat helt skilja på sexualitet och fortplantning och ifrågasatt både kärlekens nödvändighet för sexualitet och familjens önskvärdhet som en form för barnalstring och uppfostran'.

⁸

M ö t e t m e d d e n nya k v i n n o r ö r e l s e n Vi skall k o m m a ihåg att de kvinnor som SKV-kvinnorna möter i sin förbundstid- ning, i samarbete med G r u p p 8 och Lesbisk Front är kvinnor som inte bara vant sig vid att deras sexualitet blivit föremål för kom- mersiella intressen — som lockmedel i

konsumtionsvarureklamen

⁹

— utan som också formulerat sin kollektiva protest mot detta och krävt sexuell frihet på egna villkor.

Det t e m a n u m m e r av Vi M ä n s k o r som upp- rört så m å n g a av de intervjuade var ett exem- pel på just detta slag av frihetssträvan. I tid- ningen beskrivs det slag av personliga pro- blem vilka som regel betraktas som ytterst privata: sexualiteten, alkoholmissbruk. Re- daktionens ambition var att med det mate- rialet bidra till en kvinnlig offentlighet och bredda den kollektiva kunskapen om kvin- noförtryckets omfattning och mekanismer. I mötet med Lesbisk Front har SKV-arna mött ä n n u en variant av en 'radikalare syn' som inte bara ifrågasätter den traditionella synen på sexualiteten utan även den heterosexuella hegemonin.

Olika sätt för SKV-arna att förhålla sig till dessa nya tendenser är då som flera ovan be- rättat att bli u p p r ö r d och säga 'Stopp', att med hjälp av skämtsamhet söka eliminera hotfullheten i de nya kraven, eller att se dem som litet väl mycket 'hej-svejs'. I en intervju där det privata kom att beröras ser vi dock att de äldre (självklart) ej varit förskonade från privatlivets problem utan att det varit något de fått finna sig i snarare än att gå till kollek- tiv k a m p mot:

'Kvinnor talar aldrig om sina problem, för det m a n h a r h e m m a skall ingen veta om. ' H e m m a hos mig är allting bra! ' O m folk talade m e r o m sina problem skulle de m å mycket bättre. /.../ M o r hade 12 barn, det var två år mellan varje. Själv fick j a g sex barn. J a g födde b a r n e n h e m m a . /.../

M i n a barn ser j u inte åt spriten, för de h a r sett på sin far vad som h ä n d e r m e d en m ä n n i s k a n ä r d e n dricker. H a n var full alla kvällar i veckan. Det b ö r j a d e m e d att h a n skulle ha två supar till mid- dagen för att få tillbaka sin förlorade aptit, m e n det blev snart en kvarting o m dagen.' (SKV, 63 år)

De motsättningar som kommit fram i inter- v j u e r n a och som kan hänföras till kvinnor- nas olika generationstillhörighet utgör en splittring mellan kvinnorna och ett hinder för deras möjligheter till gemensam kamp.

Även om en del av de intervjuade visade en

intellektuell förståelse för d e n n a klyftas orsa-

ker, j a g tänker t ex på den kvinnoklubbist

som talade om kvinnoklubbarnas oförmåga

(6)

att följa med i utvecklingen av de nya bostad- sområdena, och följder, som att de äldres problem kommit i skymundan i den nya de- batten, så finns det flera snarast emotionella barriärer att ta sig över innan ett fungerande samarbete med de yngre kan k o m m a till stånd. För SSK:s del verkade dessa förhål- landen innebära att den unga generationen var på väg att ta över organisationen med si- na nya krav och sin ovilja att acceptera den hemmafruroll som de äldre funnit naturlig och eftersträvansvärd. I och för sig är väl det en utveckling som varje organisation måste leva med: Att nya ståndpunkter och krav for- muleras i takt m e d den omkringliggande samhällsutvecklingen och att det är de nya m e d l e m m a r n a som blir de främsta bärarna av detta. Mötet mellan de två generationerna blev kanske ä n d å mer motsättningsfullt än

vad som 'normalt' borde vara fallet och det kan i sin tur hänföras till organisationens oj- ä m n a ålderssammansättning. Majoriteten av m e d l e m m a r n a var j u över 60 år, eller som en av de intervjuade uttryckte det: 'Det sak- nas en hel generation, den som nu är i 40-års åldern.' De krav som de yngre kvinnorna nu ställde måste sålunda ha framstått som väl- digt omvälvande för en organisation så do- minerad av äldre m e d l e m m a r med en före- ställningsvärld som grundlades flera decen- nier tidigare och utan en 'mellangeneration' som kunde utgöra den förmedlande länken mellan dem.

Det som u t m ä r k e r SKV-arnas erfarenhe- ter av mötet m e d de yngre kvinnorna är att detta ofta utspelat sig utanför organisatio- nen. i deras försök till samarbete med den nya kvinnorörelsens organisationer, med

Gustav Vigeland, granitskulptur, Vigelandsparken i Oslo. Foto Bo Ntklasson.

(7)

G r u p p 8, Feministerna, Lesbisk Front och Kvinnocentrum. För SKV-arna har mötet med den unga generationen inte bara inne- burit en nyhet i betydelsen att det var länge sedan S K V rekryterade nya medlemmar, en- dast 16% av de nuvarande m e d l e m m a r n a re- kryterades u n d e r 1970-talet, och mötte de yngres åsikter, u t a n mötet har också blivit plötsligt eftersom det skett med organiserade kvinnor, vilka hade organiserat sig S K V s hjälp förutan. En av de intervjuade sa: 'Det är tråkigt att de u n g a inte vet vad vi har gjort.

De är bara uppfyllda av sig själva.'

G e n e r a t i o n s m o t s ä t t n i n g a r

I vissa fall kan m a n med generation m e n a det tidsintervall som förlöper från det att indivi- den föds till dess att hon dör. M a n kan då tala om olika — vilka som helst — ålderskohorter (åldersgrupper) som olika generationer. Till exempel urskiljer Liljeström och Dahlström tre kohorter i sin studie om arbetarkvinnor dvs de äldre födda kring 1920—

22, de medelsålders födda kring 1940—42 samt de yngre födda kring 1955—60.

^{1 0}

M e n m a n kan också tala om generationer i bety- delsen föräldrar—barn, ålderskohorter med intervallet 30 år, som j a g har gjort. M e d den- na definition har j a g urskilt inte bara två ka- tegorier av inbördes j ä m n å r i g a kvinnor med g e m e n s a m m a historiskt-sociala erfarenhe- ter, u t a n också två kategorier kvinnor som representerar en generation och deras dött- rar. M ö d r a r n a s uppväxt skedde u n d e r mellankrigstiden och döttrarnas u n d e r efter- krigstiden.

Beskrivningen av de äldre m e d l e m m a r n a s upplevelser av främlingskap gentemot de yngre kvinnorna såväl inom den egna orga- nisationen som utanför den som en genera- tionsfråga kan anknytas till en forskningstra- dition i framför allt amerikansk sociologi från 1960-talet vilken behandlar samtidens ungdomar. U n g d o m s k u l t u r e n blev ett popu- lärt begrepp inom denna tradition och med det analyserades u n g d o m a r n a s livsstil, kon- sumtionsvanor, protester etc. M å n g a av dessa studier förutsatte mer eller mindre explicit att samtidens ungdom inte bara ut- gjorde en på olika sätt homogen ålderskohort

utan också att den var a n n o r l u n d a än sin för- äldrageneration, dvs att det på 1950—60- talen fanns en reell generationsklyfta.

Ar generationsperspektivet giltigt och fruktbart för analysen av det empiriska ma- terialjag har samlat in? En fråga att söka be- svara är om den motsättning j a g spårat i det faktiskt hänför sig till reella skillnader mel- lan de två generationerna. För, som Bengt Erik Andersson har påpekat i sin bok om svensk tonårskultur, ungdomsrevolt och generationsmotsättningar, kan en empiriskt observerbar 'generationsmotsättning' vara en indikator på flera olika förhållanden: Dels kan den vara ett uttryck för att det föreligger faktiska skillnader mellan två generationer, dels att individerna kognitivt upplever fakti- ska skillnader och dels att individerna uttryc- ker emotionella reaktioner på upplevda skill- nader. Andersson framhåller att alla dessa dimensioner är relevanta vid analys av gen- erationsmotsättningar och han föreslår som analysmodell en tredimensionell egenskaps- r y m d i vilken de tre dimensionerna kan

O 11

kombineras på olika sätt.

Låt mig med d e n n a modell som utgångs-

punkt återvända till intervjuerna. I flera av

dem uttrycker kvinnorna en medvetenhet

om (kognitiva upplevelser av) att det finns

skillnader mellan de två generationernas

kvinnor, vilket k o m m e r till uttryck i deras

olika syn på olika frågor. T ex sade några

kvinnoklubbister att den u n g a generatio-

nens k a m p för kollektiv barntillsyn och delad

barnomsorg mellan föräldrarna är svår att

förstå för de äldre kvinnorna, eftersom de

gärna uppfattar d e n n a k a m p som en svart-

målning och ett förringande av deras insat-

ser som h e m m a f r u a r och husmödrar. Situa-

tionen för de yngre kvinnorna är annorlun-

da, hävdade de, och detta har de äldre svårt

att förstå. SKV-arna uttryckte också medve-

tenhet om att de yngre kvinnorna är annor-

lunda, t ex att de saknar kunskaper om den

äldre generationens kollektiva kvinnokamp,

att de driver en väl separatistisk linje ('... fe-

ministerna driver en farlig politik...') samt att

de är alltför u p p t a g n a av privatlivets frågor

och problem ('... de är bara uppfyllda av sig

själva...' respektive litet väl mycket 'hejs-

svejs'). Intervjuerna med SKV-arna innehöll

(8)

d e s s u t o m m å n g a k r a f t f u l l a e m o t i o n e l l a re- a k t i o n e r p å d e u p p l e v d a s k i l l n a d e r n a b å d e i f r å g a o m p e r s o n , d v s f ö r e t r ä d a r e f ö r f ö r e - s p r å k a r n a av d e n y a i d e e r n a , o c h sak, d v s ä m n e n a d e b e h a n d l a r .

A l d e r s s e g r e g e r i n g

D e t f i n n s s å l e d e s i flera a v i n t e r v j u e r n a e n m e d v e t e n h e t o m s k i l l n a d e r n a o c h o c k s å i v i s s a fall e m o t i o n e l l a r e a k t i o n e r p å d e s s a . M e n f o r t f a r a n d e gäller f r å g a n : F ö r e l i g g e r d e t f a k t i s k a s k i l l n a d e r m e l l a n g e n e r a t i o n e r - n a p å d e t sätt s o m j a g i f ö r r a a v s n i t t e t f ö r e - slog? A r i n t e r v j u s v a r e n o c k s å u t t r y c k f ö r f a k - t i s k a , h i s t o r i s k t - s o c i a l t b e t i n g a d e o l i k h e t e r m e l l a n e n g e n e r a t i o n m ö d r a r o c h d e r a s d ö t t - rar, eller ä r i n t e r v j u s v a r e n s n a r a r e u t t r y c k f ö r a t t k v i n n o r i o l i k a å l d r a r b e f i n n e r sig i oli- k a s t a t u s p o s i t i o n e r o c h att d e s å l e d e s i d e n t i - f i e r a r sig m e d o l i k a sociala i n s t i t u t i o n e r o c h k u l t u r e l l a f ö r h å l l a n d e n ? D e t f i n n s m e d a n - d r a o r d f ö r h å l l n i n g s s ä t t o c h v ä r d e r i n g a r s o m i n d i v i d e r b ä r u p p i n t e p å g r u n d av sin g e n e - r a t i o n s t i l l h ö r i g h e t — i d e n m e n i n g j a g h a r a n v ä n t b e g r e p p e t — u t a n p å g r u n d av sin p l a t s eller p o s i t i o n i l i v s c y k e l n .1 I flera av in- t e r v j u e r n a b e s k r e v s o c k s å m o t s ä t t n i n g e n m e l l a n d e y n g r e o c h d e ä l d r e i o r g a n i s a t i o - n e n s o m ett slags livscykeleffekter, d v s a t t oli- k a f r å g o r ä r o l i k a a n g e l ä g n a f ö r k v i n n o r n a b e r o e n d e p å d e r a s r e s p e k t i v e ålder. Å l d e r s - s a m m a n s ä t t n i n g e n i d e t r e o r g a n i s a t i o n e r n a skulle i så fall v a r a u t t r y c k f ö r a t t vi lever i ett å l d e r s s k i k t a t s a m h ä l l e s n a r a r e ä n i ett m e d g e n e r a t i o n s k l y f t o r .

D e t ä r ett s p ä n n a n d e p e r s p e k t i v att a n t a a t t d e u p p l e v d a s k i l l n a d e r n a m e l l a n d e ä l d r e o c h d e y n g r e k v i n n o r ö r e l s e k v i n n o r n a ä r b e - t i n g a d e a v ett å l d e r s s t r u k t u r e r a t s a m h ä l l e . S e r vi d e t t a u r ett r e k r y t e r i n g s p e r s p e k t i v så skulle d e t k u n n a b e t y d a a t t d e y n g r e k v i n - n o r n a h a r s v å r t a t t i d e n t i f i e r a sig m e d k v i n - n o o r g a n i s a t i o n e r n a s k v i n n o r e f t e r s o m d e ä r ' g a m l a ' :

' J a g var tidigare m e d i S S U (Sveriges socialdemokratiska u n g d o m s f ö r b u n d ) och en stadsdels- förening i b ö r j a n av 1960-talet. Tyckte då inten- sivt illa o m kvinnoklubbister. De var små mulliga kaffepimplande d a m e r som inte hade något med politik att göra. J a g var m e d i distriktsstyrelsen

för S S U och samarbetet mellan oss och SSK fun- gerade j u inte. Vi tyckte illa o m varandra.' (SSK, 34 år)

' M ä n n e n spottar på oss ständigt och j ä m t . /.../

" K ä r r i n g k l u b b ! ' " (SSK, 41 år)

'Jag går regelbundet på kretsmötena... M i t t mel- l a n b a r n gick m e d i FBF i höstas och hon går på m ö t e n a . H o n gillar 'tanterna' och tycker att de är

"härliga".' (FBF, 43 år)

Ä l d e r s d i s k r i m i n e r i n g

D e t ä r svårt a t t i i n t e r v j u m a t e r i a l e t o r d e n t - ligt b e l y s a t e s e n att s a m h ä l l e t s å l d e r s s k i k t - n i n g u t g ö r ett h i n d e r f ö r r e k r y t e r i n g e n till d e t r e o r g a n i s a t i o n e r n a . H ä r f ö r skulle o c k s å b e h ö v a s i n t e r v j u e r m e d u n g a k v i n n o r s o m s t å r u t a n f ö r d e m . A t t vi lever i ett s a m h ä l l e i vilket ' u n g d o m ' r e p r e s e n t e r a r ett h ö g r e v ä r - d e ä n ' m e d e l å l d e r s ' o c h ' g a m m a l ' ä r e m e l - l e r t i d i n t e ett helt o r i m l i g t p å s t å e n d e . A t t d e n n a u n g d o m s o r i e n t e r i n g d e s s u t o m d r a b - b a r k v i n n o r n a i s t ö r r e u t s t r ä c k n i n g ä n m ä n - n e n k a n n o g o c k s å p å s t å s — u t t r y c k s o m

' k a f f e p i m p l a n d e d a m e r o c h ' k ä r r i n g k l u b b ' k o m b i n e r a r j u b å d e ett k v i n n o - o c h ett ä l d r e - f ö r a k t . U n g d o m s o r i e n t e r i n g e n i s a m h ä l l e t i l l u s t r e r a s o c k s å av f ö l j a n d e citat:

'Jag är född 1933, vad är det förfel p å å r g å n g - 3 3 ? J a g k ä n n e r mig inte g a m m a l m e n j a g tycker att det låter gammalt. J a g vill inte bli undantryckt bara för att samhället tycker att m a n är g a m m a l . J a g gillar inte samhällets tryck på att m a n skall

vara ung, fräsch etc.' (FBF)

D e t ä r k a n s k e ett r i m l i g t a n t a g a n d e a t t d e n y n g r e g e n e r a t i o n e n s k v i n n o r a v å l d e r s s k ä l h a r s v å r t a t t e n g a g e r a sig i d e n t i d i g a k v i n n o - r ö r e l s e n s o r g a n i s a t i o n e r . O m så ä r fallet s a m v e r k a r s a m h ä l l e t s å l d e r s s t r u k t u r m e d d e s s k ö n s s t r u k t u r . K v i n n o r n a s s t r u k t u r e l l a i n o r d n i n g i m a n s s a m h ä l l e t o c h d ä r m e d ini- t i a l a s v å r i g h e t e r att m o b i l i s e r a s i e g e n sak f ö r s t ä r k s av e n å l d e r s s e g r e g e r i n g s o m f j ä r - m a r d e y n g r e f r å n d e ä l d r e k v i n n o r n a . — O m d e t t a ä r s a n t så k a n d e t i n n e b ä r a att v a r j e k o h o r t k v i n n o r s o m n å r v u x e n l i v e t m å s t e u p p t ä c k a k v i n n o k u l t u r e n själv eller p å e g e n h a n d .

L å t m i g c i t e r a S h e i l a R o w b o t h a m , e n g e l - ska, h i s t o r i k e r , m e d l e m i d e n n y a k v i n n o r ö - r e l s e n i E n g l a n d o c h född 1943:

(9)

Gustav Vigeland, granitskulptur, Vigelandsparken i Oslo. Foto Ami Wångstedt.

'Som sjuttonåring u p p f a t t a d e j a g feministerna som skuggfigurer i långa, g a m m a l m o d i g a klä- der, de var på något vis förknippade med lärarin- n o r som sa att m a n inte borde ha högklackade skor och makeup. Alltihop var väldigt stelt och se- desamt och gick huvudsakligen ut på att hålla en borta från pojkar. Från b a r n d o m e n s dunkla min- nen h a d e j a g en schablonföreställning o m e m a n - ciperade kvinnor: hemska människor iklädda tweedkostym och h o r n b å g a d e glasögon och m e d håret i en hård knut i nacken. Feminismen var fullkomligt avkönad. /.../ N ä r j a g m ä r k t e att j a g k u n d e leva som j a g ville hade j a g ingen bestämd föreställning om mig själv som kvinna i vad j a g gjorde, vad det än var. J a g bara gjorde det helt en- kelt. Politiskt och socialt f ö r m å d d e j a g inte på nå- got vis sätta mig själv i s a m b a n d m e d en kvinnas situation. K v i n n o r n a som g r u p p betraktade j a g som varelser som just fastnat i de kvävande för- hållanden j a g var fast besluten o m att fly ifrån.'1 3

Socialt-historiskt b e t i n g a d e l i v s m å l M e n låt mig igen återvända till min tidigare framförda analys, dvs att ålderssammansätt-

ningen i organisationerna kan förstås mot bakgrund av att det föreligger faktiska skill- nader mellan de två generationerna kvinnor och att de är socialt-historiskt betingade. Till den evidens j a g anförde för den analysen kan läggas Juliet Mitchells analys av den nya kvinnorörelsens framväxt bland kvinnorna i konsumtionssamhället. H e n n e s analys im- plicerar också ett antagande om att de kvin- nor som bär u p p den nya kvinnorörelsen ut- gör en generation som på kollektiv nivå är olik tidigare generationers kvinnor. Ytterli- gare belysning av generationsfrågan finns i en studie kallad Kvinnlig barnplanering i vilken Ulla Lindström söker beskriva olika genera- tioner kvinnors värderingar och ideal. Bland de fem generationsgrupper hon urskiljer är tre av speciellt intresse för min studie, nämli- gen grupp 4 vilken består av kvinnor födda 1903—18 och som fick sitt första barn 1935—

43, grupp 2, dvs kvinnor födda 1936—46 och

som fick sitt första barn 1959—65 samt

grupp 1, kvinnor födda 1936—47 och som

(10)

födde sitt första barn 1966—73. H o n relate- rixi sedan dessa m ö d r a g r u p p e r till nativitets- förändringarna i samhället och konstaterar att g r u p p e r n a 4 och 2 födde sina första barn i perioder då nativiteten var på uppåtgående m e d a n grupp 1 föddes i en period när nativi- teten var på väg nedåt.

^{1 4}

M e d a n grupp 4 kan sägas representera den äldre generationen i mitt material repre- senteras den yngre både av grupp 2 och g r u p p 1, vilka j u utgörs av kvinnor i s a m m a ålder men som har startat sin respektive vuxenkarriär på olika sätt. På vilka övriga sätt skiljer sig kvinnorna åt enligt Lind- ströms beskrivning?

Den första aspekt hon undersöker rör kvinnornas relation till sexualundervisning och barnplanering. G r u p p e r n a 4 och 2 lik- nar här varandra, dvs de har knappast fått någon sexualundervisning och de har heller inte fött sina respektive första barn som ett resultat av medveten planering. — G r u p p 1 är annorlunda, dvs de säger sig ha fått sexualundervisning och de har fött det första barnet som ett led i medveten planering.

Lindström undersökte också hur kvinnor- na har ställt sig till yrke respektive giftermål som den väsentliga komponenten i deras framtidsplaner. G r u p p 4 anser att både yrke och giftermål är viktiga för kvinnorna, g r u p p 2 som var mycket heterogen i sin in- ställning på d e n n a punkt säger att de själva ansåg att giftermålet var viktigast, att de 'in- te h a n n välja', att yrke bör k o m m a först och barn sedan, att yrke är viktigast... På frågan om vad de önskar för sina egna döttrar svarar de enstämmigt att yrket bör k o m m a före bar- nen. G r u p p 1 säger sig ha satt yrket först och för sina döttrar önskar de yrke plus 'oberoen- de'.

En fråga om vilka idealbilder kvinnorna har haft för planeringen av sina liv gav till svar att m å n g a av kvinnorna i grupp 4 levt utan några medvetna ideal eller förebilder.

Åtskilliga n ä m n e r dock modern. G r u p p 2 n ä m n e r också m o d e r n men har i övrigt diffu- sa förebilder. G r u p p uttrycker en stor med- vetenhet om idealbilder: Björn Gillberg, pappa, Barbro Alving, M a r t i n Luther King, morfar, statsminister Palme, maken, det Vi- etnamesiska folket, Folkrepubliken Kina,

Alexandra Kollontay, Kate Millet, Kristus.

Ingen n ä m n e r modern.

Resultaten av Lindströms undersökning pekar på en komplicerad olikhetsrelation mellan generationerna. G r u p p e r n a 1 och 2 tillhör ju båda efterkrigstidens, men visar sig också vara delad dvs i en del som liknar möd- ragenerationen och en som inte gör det. O m vi anknyter till Anderssons analysmodell så finns det mot bakgrund av d e n n a undersök- ning skäl att påstå att det föreligger faktiska skillnader i värderingar och ideal mellan de- lar av efterkrigsgenerationens kvinnor och deras mödrar.

Att olika generationer av kvinnor inte u t a n vidare kan förväntas vara lika varandra inbördes och olika varandra som kollektiva storheter har j a g redan berört. J a g föreslog då att expansionen av äktenskap och föräld- raskap kring 1940 mer förändrade de lägre skiktens kvinnors liv än de övre skiktens.

M o t den bakgrunden förklarade j a g bl a de jämförelsevis sällan förekommande uttryc-

ken av främlingskap mellan äldre och yngre kvinnor i FBF-intervjuerna. H u r u v i d a det är skiktmässiga förhållanden som ligger bak- om uppdelningen i Lindströms grupper 1 och 2 ger hennes undersökning ingen upp- lysning om.

S l u t o r d

Generationsanalysen av de tre organisatio- n e r n a är strategiskt viktig eftersom den kan påvisa ytterligare hinder för kvinnornas kol- lektiva mobilisering i egen sak. I den ut- sträckningjag lyckats göra troligt att det före- ligger en faktisk generationsolikhet mellan efterkrigstidens kvinnor och deras mödrar är den upptäckten av intresse för organisatio- n e r n a i deras rekryteringssträvanden. Dess- utom bidrar den till en fördjupad förståelse av manssamhällets mekanismer. I den ut- sträckning det också föreligger olikheter mellan kvinnorna grundade i s k livscykels- effekter utgör det resultatet en belysning av hur åldersstruktureringen verkar i mans- samhällets tjänst, dvs h u r en samhällelig strukturering kan förekomma i symbios med en annan.

O m m a n ser organisationernas rekryte-

(11)

r i n g s f r å g o r m y c k e t k o n k r e t o c h p r a g m a t i s k t finns d e t två slag av b a r r i ä r e r s o m m å s t e ö v e r s k r i d a s f ö r att m e d l e m s k å r e r n a skall k u n n a fyllas p å m e d y n g r e k v i n n o r . D e n e n a h a r m e d d e f a k t i s k a , s o c i a l t - h i s t o r i s k t b e - t i n g a d e g e n e r a t i o n s o l i k h e t e r n a att göra: D e t g ä l l e r m e d a n d r a o r d a t t a n p a s s a o r g a n i s a - t i o n e r n a s m å l s ä t t n i n g a r o c h sätt a t t a r b e t a till d e f ö r h å l l a n d e n s o m r å d e r f ö r d e n y n g r e g e n e r a t i o n e n . D e n a n d r a h a r att g ö r a m e d d e s k l i v s c y k e l s o l i k h e t e r n a : D e t gäller i d e t fallet f ö r o r g a n i s a t i o n e r n a a t t ö v e r s k r i d a d e g r ä n s e r s o m d e t å l d e r s s t r u k t u r e r a d e — o c h f ö r k v i n n o r n a å l d e r s s e g r e g e r a d e — s a m h ä l - let sätter. K a n s k e ä r d e n s e n a r e u p p g i f t e n b å d e d e n v i k t i g a s t e o c h s v å r a s t e e f t e r s o m ål- d e r s s t r u k t u r e r i n g e n ä r i h a r m o n i m e d m a n s - s a m h ä l l e t s k ö n s s t r u k t u r e r i n g o c h s å l e d e s li- k a tidlös s o m d e t s e n a r e .

N O T E R

1. Artikeln bygger på material från m i n dok- torsavhandling Studier i den svenska kvinnorörel- sen, M o n o g r a f i n r 30, Sociologiska institu- tionen, Göteborgs universitet, G ö t e b o r g 1983.

2. Äldersangivelserna avser den intervjuades ålder vid intervjutillfallet, dvs 1976.

3. Juliet Mitchell, Den nya kvinnorörelsen, 1971, sv övers Stockholm 1972.

4. A n n - K a t r i n H a t j e , 'Befolkningsdebattens betydelse för statsmakternas befolkningspo- litiska strävanden u n d e r slutet av 1800-talet fram till 1940-talet' i Forskare om befolknings- frågor, Biandvetenskaplig bilaga till Ett folks

biografi, Stockholm 1975, ss 66-67.

5. R i t a Liljeström och E d m u n d Dahlström, Arbetarkvinnorna i hem-; arbets- och samhällsliv, Stockholm 1981, s 233.

6. A n n - M a r i e Sellerberg, Kvinnorna på den svenska arbetsmarknaden. En sociologisk analys av kvinnors underordnade position i arbetslivet, aka- demisk avhandling, L u n d 1973.

7. Liljeström och Dahlström, s 236.

8. E d m u n d Dahlström och R i t a Liljeström.

'Ideer kring familjebildning och fruktsam- het' i Forskare om befolkningsfrågor, Stock- holm 1975, s 200.

9. H a n n e Möller m fl, Udsigtenfra det kvindelige univers. En analys af Eva, K ö p e n h a m n 1972.

10. Liljeström och Dahlström, s 46.

11. Bengt Erik Andersson, Generation efter genera-

tion. Om tonårskultur, ungdomsrevolt och genera- tionsmotsättningar, M a l m ö 1982, s 134.

12. Ibid, ss 128-131.

13. Sheila R o w b o t h a m , Manssamhälle och klass- samhälle. Kvinnans dubbla förtryck, (1973), sv övers Stockholm 1976, s 25.

14. Ulla Lindström, 'Kvinnlig b a r n p l a n e r i n g i Sverige i Forskare om befolkningsfrågor, Stock- holm 1975.

S U M M A R Y Women, Classes and Generations

T h i s artide, which is based u p o n a study of three different women's organisations in G o t h e n b u r g , discusses how different societal structures either f u r t h e r or prevent women's collective mobilisa- tion a r o u n d their own interests. Society's vertical strata replicate themselves in the three organisations. T h e Fredrika Bremer Association (FBF) is an organisation for u p p e r and middleclass wo- m e n , while the National Federation of Social De- mocratic W o m e n in Sweden (SSK) and the Swe- dish W o m e n ' s Left Association ( S K V ) attract the lower strata — although m a n y of the S K V ' s m e m b e r s are highly educated and thereby be- long to the u p p e r strata. T h e fact that society's class structure influences women's collective organisation is not in itself a surprising discovery.

W h a t is however surprising is the agecomposi- tion of the organisations' members; 61% of the SSK's m e m b e r s are over 60 years of age, while the corresponding figures for the FBF and the S K V are 47% a n d 42% respectively.

T h e age composition expresses a generational difference between post-war w o m e n and their mothers — a difference which is socially and historically determined. T h e older women in the SSK and the S K V experience the younger wo- m e n as repudiating a complete lifestyle in their questioning of the house-wife role —• a role which the older m e m b e r s learnt to cherish and fight for within the framework of the 1940's' family social policy. Estrangement towards the younger wo- m e n is also evident in the attempts of the S K V to work together with the 'new women's movement'.

T h i s generation gap, determined by social-histo- rical conditions, is not as p r o m i n e n t amongst the m e m b e r s of the FBF. T h i s is u n d e r s t a n d a b l e when considering that the lives of u p p e r and middle class w o m e n did not u n d e r g o such large changes as those of the lower strata d u r i n g this period.

Fortsättning s 51

(12)

Fortsättning från s 36

T h e age composition is not, however, only an expression of generational differences which are socially and historically determined. W o m e n of different ages find themselves in different status positions and thus identify themselves with different social institutions and cultural conditions.

T h e age composition of the organisations is also considered to be an expression of an agestratified society a n d not only therefore of a society with generation gaps. Society's youth orientation is il- lustrated in various ways in the study's empirical d a t a and one conclusion is that the age-stratification of our society in fact denotes age-segregation between w o m a n and age-discrimination of older women.

Generational differences and differences between w o m e n g r o u n d e d in the so-called life-cycle effects are strategically important to pay atten-

tion to. T h e life-goals of different age groups are social-historically determined and can thus create differences between women. T h e women's movement must take this into consideration when rec- ruiting new members. T h e so-called life-cycle differences are on the other h a n d m o r e difficult to transcend since they are g r o u n d e d in a societal age-stratification which, for women, means both age-segregation and age-discrimination. T h e latter relationship illustrates how age-structuring exists in h a r m o n y with sex-structuring found in o u r male-dominated society and how these two principles are equally timeless.

H e l e n a Streijffert

Universitets- och högskoleämbetet Byrån för utbildning och forskning Box 45501

104 30 Stockholm Sweden