Utbildningsgruppens
verksamhet
Utbildningsgruppens verksamhet 2004
InnehållsförteckningSid.
• Inledning 4
• Årets verksamhet i sammanfattning 4
• Utbildningsgruppen 2004 5-6
• Stort intresse för det livslånga lärandet 6 • Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs
integrerat på GR 6
• Interorganisatorisk samverkan – Partnerskap 6-7
• Nätverk och arbetsgrupper 7
Pedagogiskt centrum 7 • Omfattning 7-8 • Längre utbildningar 8 • Interorganisatorisk samverkan 8 • Särskilda studiedagar 8-9 • Mässan Gymnasiedagarna 9
• Kunskaps- och Framtidsmässan 9
• Familjedaghemsdagen 9
• Gymnasiereformen 2007 9
• Carlbeckkommittén 9
• Skolledarutbildningar 9
• Politiker- och utbildningschefsforum 9
• Specialpedagogik 10
• MNT - Matematik, naturvetenskap och teknik 10
• Exempel på övrigt utbud 10
• Våga bryta mönstret 10
• IT-utbildningar 10
• Verksamheten 10
Läromedel 11
• Läromedelssamordning 11
• Läromedelsinformation 11
• Internationella pedagogiska produkter 11 • Läromedel – Ljud- och bildbibliotek 11-12
• Pröva multimedia 12
• Upphovsrättsfrågor 12
• Efter ITiS aktivitet 12-13
• Multimediastudion 13
• Skolbiblioteken 13
Utbildningssamverkan 14
• Regionalpolitiska utbildningsmål 14
• Samverkansavtal 14-15
• Gemensamma kurser för gymnasieskolorna 15 • Samverkan inom för- och grundskolan 15 • Arbete kring kontakter med fristående skolor 15
• Specialpedagogik 15
• Interkommunala ersättningar 16
• Kvalitetssäkring av nyckeltal inom förskolan 16
• Studie- och yrkesvägledning 16
• Vuxenutbildning 16
• Universeum 17
• Webbplats på Internet 17
• Nätverk inom utbildningsområdet 17
• Regionala bilder av skolan/Kvalitetskartläggning 18 • Upplevelsebaserat lärande, värdegrund och internationalisering 18-19
• Pedagogisk projektledarutbildning 19
Skola Arbetsliv 19
• Kvalitetscertifiering 19
• Samordningsuppdrag och IT stöd 19-20 Gymnasieintagningen INDRA - INDRANET 20
• Bilaga 1
Utbildningsgruppens verksamhet 2004
Utbildningsgruppens arbete fokuserar på att infria de regionalpolitiska utbildningsmål som GRs Förbundsstyrelse efter bred remiss i medlemskommunerna fattade beslut om vid
sammanträde i november 2001. Dessa utbildningsmål, förslaget till verksamhetsinriktning för 2006 och regionala statistiska bilder av utbildningslandskapet finns presenterade i sin helhet på adress (www.GR2006.to).
Årets verksamhet i sammanfattning ________________________________
– Verksamheten omsatte drygt 90 mkr. Medlemsavgiften utgjorde cirka 16 % av den totala omsättningen.
– Över 19 000 pedagoger och skolledare deltog i Pedagogiskt centrums aktiviteter. Totalt erbjöds 220 kurser/seminarier, konferenser och uppdragsutbildningar. Av ovanstående har uppdragsutbildning genomförts vid 48 tillfällen för 4 927 personer.
Forskare från 9 olika universitet och högskolor medverkade med aktuell forskning. På uppdrag av Länsstyrelsen har 1 200 personer från skola och socialtjänst utbildats kring ämnet ”Mot brott och förtryck i hederns namn”
Dessutom har cirka 5 000 pedagoger besökt GR i syfte att informera sig om läromedels-utvecklingen.
– Drygt 35 organisationer, vid sidan av de 25 kommunala nätverken med cirka 350 deltagare, ingick som samarbetspartners i Utbildningsgruppens olika projekt.
– Läromedel för över 46 mkr inköptes med en samlad kostnadsreduktion för kommunerna på drygt 13 mkr. Transporterna reducerades med 80 % jämfört med om kommunerna själva skulle hanterat läromedelsverksamheten. GRs sökdatabas där lärare kan beställa och söka efter läromedel har under 2004 ökat med 25 %. Under året besöktes databasen av drygt 25 000.
– GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek värt drygt 20 mkr. Över 150 000 medielån till regionens cirka 550 skolor med cirka 150 000 elever har expedierats under året. – Samtliga regionens kommunala och fristående skolor deltog i intagningsarbetet, där över 14 000 ansökningar till regionens 55 gymnasieskolor registrerades. Över 143 000 har besökt GRs hemsida för intagning, Indranet, och var tredje elev valde att registrera sin ansökan via nätet.
– Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten har utvecklats och idag finns ett omfattande statistiskt material som redovisar regionens utbildningsverksamhet på www.gr.to . Sidan visar dessutom på en del internationella jämförelser och aktuell forskning. Det statistiska materialet beskriver flertalet skolformer i form av tabeller och diagram och dessutom finns kommun-visa diagram över grund- och gymnasieskola.
- Ett flertal satsningar i syfte att förbättra både skola - arbetslivskontakterna och studie- och yrkesvägledningen i regionen har genomförts. Till detta räknas utvecklandet av kvalitets-certifieringen, genomförandet av ett samordningsuppdrag och skapande av ett IT-stöd.
– Cirka 1 700 företag erbjuder praktikplatser, studiebesök och andra arbetslivskontakter via webbplatsen www.praktikplatsen.se .
– I Göteborg använder sig 66 grundskolor av webbsidan för sina arbetslivskontakter.
– Cirka 6 000 grundskoleelever har fått sina praktikplatser via www.praktikplatsen.se vilket innebär en behovstäckning på i genomsnitt 60 %
– Cirka 1 000 gymnasieelever och vuxenstuderande vid omvårdnadsprogrammet har fått sin APU-plats genom GR:s samordning av APU-platser på sjukhus.
– Inom internationalisering i lärandet har över 70 insatser genomförts med totalt cirka 6 000 deltagande elever och lärare. Bland insatserna kan nämnas ett stort antal FN-rollspel, kurser i upplevelsebaserat lärande samt genomförande av en kurs i mänskliga rättigheter i samarbete med Nordiska Ministerrådet och Europarådet.
- Den årliga läromedelsmässan besöktes av cirka 4 500 lärare från grundskolan. Under året besöktes GRs permanenta Läromedelsutställning på Gårdavägen av cirka 3 000 lärare. Gymnasiedagarna på Svenska mässan lockade cirka 11 000 grundskoleelever utöver de 4 000 föräldrar, lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samt 3 000 monter-arbetare/elever som deltog.
– Tidningen SJU89 som vänder sig till grundskolans ungdomar med skola - arbetslivsfrågor har en upplaga på 40 000 exemplar och utkommer fyra gånger per år.
– Under 2004 besökte över 300 000 elever, lärare och skolledare Utbildningsgruppens webbplats.
– Ett antal kontakter, i form av besök i olika delar av Sverige samt besök på GR, har ägt rum för att informera om GRs unika samverkan kring det livslånga lärandet. Detta intresse kan bl.a. förklaras av Gymnasiekommittén, som i sitt slutbetänkande bl a skriver;
”GR har sedan starten 1995 på ett för Sverige unikt sätt utvecklat en regional samverkan på utbildningsområdet i de 13 kommuner som ingår i GR”.
________________________________________________________________ Utbildningsgruppen 2004
Utbildningsgruppen, vars ledamöter utses av förbundsfullmäktige, har 2004 haft följande sammansättning; Frank Andersson (s), Göteborg, ordf, Agneta Granberg (m), Göteborg, Carola Granell (s), Stenungsund, Helene Odenjung (fp), Göteborg, Henrik Johansson (s), Göteborg, Ingegerd Löfqvist (m), Alingsås, vice ordf, Wiwi-Anne Johansson (v), Mölndal, Anne-Lie Sundling (kd), Öckerö, Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda, Birgitta Lindahl (fp), Partille, Bengt Gustafsson (m), Kungälv, Eva Bertilsson-Styvén (s), Tjörn, Tuula Karlsson (mp), Lilla Edet, (har under året efterträtts av Tommy Nilzén), Monica Samuelsson (s), Ale, Birgitta Palmertz (fp), Lerum, Jan Österdahl (m), Kungsbacka.
Utbildningsgruppens presidium ingår i Rådet för regional utveckling, vars uppgift är att ansvara för den regionala utvecklingsplaneringen inklusive rådslagsverksamheten. Under 2004 slutfördes, sånär som på två kommuner, den första kommunfullmäktigerundan med
rådslag som syftar till att dels informera om GRs verksamhet, dels stimulera till dialog kring framtida regionala utmaningar.
Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i satsningar som rör det livslånga lärandet och omfattar samtliga skolformer/utbildningssektorer i medlemskommunerna. Insatserna, som syftar till att bidra till att nå de regionalpolitiska utbildningsmålen inom 2-4 år, är
efter-frågestyrda och målgruppsfokuserade.
I sin nuvarande form startade verksamheten 1995. Vid starten omsatte Utbildningsgruppen 45 mkr varav cirka 30 % utgjordes av medlemsavgiften. År 2004 var omsättningen 90 mkr, varav medlemsavgiften utgjorde 16 %. Verksamhetsvolymen har således mer än fördubblats under det att medlemsavgiften i stort sett varit oförändrad.
Stort intresse för det livslånga lärandet
Expansionen kan förklaras med det stora intresset för barns, ungas och vuxnas lärande. Insikten att gynnsamma villkor för lärande är intimt kopplade till landets/regionens välfärdsutveckling bidrar givetvis till detta stora intresse.
De stora förändringar som idag sker inom utbildningsområdet resulterar i ökat behov av regional samverkan. Önskemål om idé- och erfarenhetsutbyte är större än någonsin. Med detta som utgångspunkt har en för landet unik regional resurs vars verksamhet vänder sig till politiker, chefstjänstemän, medarbetare och brukare på utbildningsområdet byggts upp. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Mot denna bakgrund är regional samverkan och interkommunalt samarbete på skol- och utbildningsområdet verkningsfulla redskap. De regiongemensamma insatserna på det livslånga lärandets område syftar sammantaget till att bidra till skapandet av så goda lärmiljöer som möjligt för de som bor och verkar i Västsverige.
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs integrerat på GR
Detta integrerade arbetssätt innebär att de fem verksamhetsdelarna, ”Utbildningssamverkan”, ”Gymnasieintagningen”, ”Pedagogiskt centrum”, ”Skola - arbetsliv” och ”Läromedel”, har, dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande serviceuppdrag. Detta arbetssätt får till resultat att sambruksverksamheten står under konstant utvecklings- och förändringstryck, samtidigt som alla utvecklingsidéer snabbt och i tät dialog med avnämarna kan prövas i praktiken. Interorganisatorisk samverkan - Partnerskap
Utbildningsgruppens utvecklingsarbete på utbildningsområdet sker ofta i interorganisatorisk samverkan och under året har Utbildningsgruppen haft fortlöpande, organiserat och i flera fall avtalsbundet samarbete med följande organisationer;
Göteborgs universitet, Chalmers, IT-Universitetet, ESF-rådet (Europeiska socialfonderna), Jämo, Länsstyrelsen, Universeum, Vetenskapsfestivalen, ISGR / ISGY, Försäkringskassan, Utbildningsradion, FN-förbunden i Sverige, Svenska Mässan, Länsarbetsnämnden, Bok & Bibliotek, Ung Företagsamhet, KFY i Göteborg, BRG AB, Företagarnas Riksorganisation, LO-distriktet i Gbg, Svenskt näringsliv, SACO, TCO-rådet, Västsvenska Industri- och handelskammaren, TiS - Tidningen i skolan, Skolverket i Göteborg, Regionalt utvecklings-centrum vid Malmö Högskola, Näringsdepartementet, Myndigheten för Kvalificerad
Yrkesutbildning, Regeringskansliets EU2004-kommitté, Utbildningsdepartementet, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) och Internationella programkontoret.
Under 2004 har många organisationer visat intresse för utvecklingen/processen inom GR. Dialog har förts med en lång rad organisationer, ett flertal studiebesök har ägt rum och GR-medarbetare har medverkat i seminarier/symposier kring regional samverkan inom
utbildningsområdet på flera håll i landet.
Följande organisationer har på olika sätt, redovisade ovan, visat intresse för GRs utvecklings-arbete;
Skolverket, Myndigheten för skolutveckling, Utbildningsdepartementet, Svenska kommunförbundet, Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), 24-timmars-delegationen/Utveckling av offentliga e-tjänster, Region Skåne, Helsingborg och de
8 nordvästskånska kommunerna, Stockholmsregionen - KSL (Kommunförbundet Stockholms Län), Strategisk grupp (Göteborgs-, Stockholms- och Skåneregionerna), Östsam
(Östergötlands samtliga kommuner), Hässleholmsregionen, Kalmarregionen,,
Kommunförbundet Hälsingland, Kommunförbundet Västmanland, Uppsala kommunförbund, Malmö Pedagogiska central, Region Värmland, Region Halland, Fyrbodal,
Höglandskommunerna (Eksjö, Nässjö, Vetlanda, Sävsjö, Aneby), Kommunförbundet Västernorrland, Östersunds kommun, Örebro kommun och Uppsala kommun.
Nätverk och arbetsgrupper
Vid sidan av det interorganisatoriska samarbetet är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för genomförandet av de regionalpolitiska utbildningsmålen. Idag finns cirka 25 aktiva nätverk med kommunföreträdare kopplade till Utbildningsgruppens arbete. Bland dessa kan följande nämnas;
Barnomsorgsnätverket, Bibliotekschefsgruppen, GRITIS-gruppen, Kultur- och
Fritidschefsgruppen, Gymnasieprogramnätverken, Kommun IT-chefer, Kvalitetsnätverket, Skol IT-ansvariga, IT som pedagogiskt hjälpmedel, Skolassistentgruppen, ”Barn i behov av särskilt stöd”, Utbildningschefsgruppen, Arbetsgruppen för fristående skolor, För- och grundskolechefsgruppen, Gymnasierektorsgruppen, Gymnasiesärskolegruppen, Interkommunala ersättningar – arbetsgrupp, Samverkansavtalet – arbetsgrupp, Skolekonomgruppen, Studie- och yrkesvägledargruppen, Vuxenutbildningsgruppen, Särskolenätverket, Skolbibliotekariegruppen och Sexuell hälsa i skolan,.
Pedagogiskt centrum
Omfattning
Pedagogiskt centrum (PC) har erbjudit brukarna, ett brett utbud inom skolutvecklingsområdet. Utbudet tas bland annat fram i samverkan med GRs olika nätverk. Antalet besök av
pedagoger och övriga har under året uppgått till cirka 19 000. Totalt har 220
kurser/seminarier, konferenser och uppdragsutbildningar erbjudits varav följande genomförts; Allmän inriktning 170 och IT som pedagogiskt verktyg 7.
I timmar uppgår det till 1 145,5 kurstimmar, Allmänt 1 085,5 timmar och IT 60 timmar. Antalet deltagare/besökare har varit 12 799, exklusive mässan Gymnasiedagarna, Allmänt 12 665, IT 134.
Av ovanstående har uppdragsutbildning genomförts vid 48 tillfällen för 4 927 personer. Utbildningarna har skräddarsytts för skolor i Ale, Alingsås, Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Varberg samt ett antal fristående skolor. En utbildning har genomförts på Åland. PC har under året utvidgat sitt område och startat en utbildningsverksamhet även i
Skaraborg. sju föreläsningar med varierande innehåll har lockat 223 deltagare till Vara konserthus. En uppdragsutbildning omfattande 10 poäng genomfördes på uppdrag av Falköpings kommun för SYV och vägledare.
Gymnasiedagarna besöktes av cirka 11 000 grundskoleelever utöver de 4 000 föräldrar, lärare, skolledare och studie- och yrkesvägledare samt 3 000 monterarbetare som deltog. Utbudet, som oftast erbjuds i integrerade grupper, har spänt över hela det livslånga lärandet med inslag för såväl förskola och familjedaghem som för vuxenutbildning. Skolans uppdrag har belysts ur många perspektiv. Aktuell forskning från 9 olika universitet och högskolor har lyfts fram. Längre utbildningar
Exempel på utbildningar (totalt 14 stycken) som omfattat från en termin till två år är: *Läs- och skrivsvårigheternas psykologi - fördjupning,
*Kommunal skolledarutbildning,
*Introduktionsutbildning för arbete i förskolan, *Pedagogisk utvecklingsledare,
*Tal- och språkutveckling 10 poäng. Interorganisatorisk samverkan
Pedagogiskt centrum har samarbetat med många externa aktörer. Såväl regionala som nationella uppdrag har lagts på PC.
I (ett) samarbete med GR Kompetens och på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfördes sju utbildningsdagar kring ämnet ”Mot brott och förtryck i hederns namn”. Cirka 1 200 personer från skola och socialtjänst har utbildats under dessa dagar. Medel till projektet ”Våga bryta mönstret” har erhållits från Näringsdepartementet, Esf-rådet i Västra Götaland, Länsstyrelsen, Göteborgs universitet och Nationella sekretariatet för
genusforskning. Svenska Mässan samverkar med PC kring Kunskaps- och Framtidsmässan. Länsarbetsnämnden, Business Region Göteborg och Valideringscentrum medfinansierade kompetensutvecklingen under 2004.
Utbildningar har också tagits fram i samverkan med det s.k. SNORPF-nätverket (tidigare länsbokstäverna) särskilt kring sär- och gymnasiesärskola. Samverkan har även skett med Region Halland. En utbildningsserie om fyra kvällar kring svenskt 1900-tal, makt och demokrati genomfördes i samverkan med Backa Teatern, Film i Väst och Musik i Väst, Konsthallen, Röhsska museet, Regionbibliotek Västra Götaland och Göteborgs Stadsmuseum. Under hösten medfinansierade Svenskt Näringsliv 4 s.k. branschkvällar med aktuell
information om yrken. Skolverket gav PC uppdraget att arrangera 5 nationella konferenser kring Gymnasieskola -07. Ett tätare samarbete med RUC vid Malmö Högskola har inletts. Internt har PC i samverkan med GR Kompetens och FOU i Väst tagit fram ett nytt effektivt administrativt system för hantering av anmälningar.
Särskilda studiedagar
PC samlade under 2004 ihop utbud till längre och bredare studiedagar vid några tillfällen. Kompetensdagarna genomfördes i mars. Dagarna var särskilt anpassade efter önskemål från några stadsdelar i Göteborg. Några andra exempel på mötesplatser som arrangerats är Pedagogdagen den 18 augusti med innehåll kring det svåra samtalet, mobbning, tonåringar, matematiksvårigheter samt sociala berättelser. Inspirationsdagarna genomfördes under vecka 45, då ett stort antal lärare och pedagoger tog del av ett brett utbud.
Mässan Gymnasiedagarna
Gymnasiedagarna i oktober bidrog till att cirka 15 000 elever i grundskolan och deras lärare, syv, skolledare och anhöriga fick information inför valet till gymnasieskolan.
Kunskaps- och Framtidsmässan
För femte året i rad erbjöd PC kompetensutveckling under mässan. Syftet är bland annat att locka fler lärare, vägledare och studie- och yrkesvägledare till mässan, som fokuserar på studievägar efter gymnasieskolan i första hand, men även på yrkesvalet i stort. Innehållet, som togs fram i samarbete med Länsarbetsnämnden, Svenska Mässan, Business Region Göteborg och Valideringscentrum, spände från ”Vetenskap och beprövad erfarenhet – mötet mellan olika kunskapsformer” till ”Att platsa på framtidens arbetsmarknad”.
Familjedaghemsdagen
Familjedaghemsdagen 12 november lockade, för sjätte året i rad, 260 dagbarnvårdare att träffas och byta erfarenheter. På programmet stod föreläsningarna ”Maten, miljön och vårt eget välbefinnande”, ”Får vi de barn som vi förtjänar”? samt ”Den goda arbetsplatsen”. De som ges tillfälle att träffas uppskattar denna återkommande mötesplats. Deltagare från kommuner utanför GR ökar.
Gymnasiereformen 2007
PC har på uppdrag av Skolverket genomfört 5 nationella mötesplatser för representanter för landets alla gymnasieskolor. Innehållet har berört de förändringar som föreslås i propositionen Kunskap och kvalitet – elva steg för utveckling av gymnasieskolan. Den första
konferensdagen genomfördes samma dag som riksdagen tog beslut enligt förslaget. Konferenser ordnades i Umeå, Lund, Stockholm, Eskilstuna och Göteborg för totalt 1 050 personer. Redan dagen efter propositionen presenterades i april anordnades också ett informationstillfälle för cirka 200 skolledare inom Göteborgsregionen.
Carlbeckkommittén
Aktuell information om Carlbeckskommitténs arbete har presenterats vid ett antal tillfällen under året.
Skolledarutbildningar
Den sjätte omgången av kommunal introduktionsutbildning för skolledare genomfördes med 35 deltagare. Utbildningen till pedagogisk utvecklingsledare med 28 deltagare gick in på sitt andra år. Rektor som löneförhandlare samt Skoljuridisk fördjupningskurs är andra exempel på skolledarutbildningar under året.
Politiker- och utbildningschefsforum
För att öka den regionala debatten och framförhållningen kring aktuella frågor har särskilda satsningar genomförts. Ett drygt tjugotal nya ledamöter i barn- och ungdomsnämnder
genomgick en skräddarsydd utbildning kring skolans organisation och innehåll. Utbildningen fokuserade såväl på styrdokument, rollfördelning, pedagogiskt innehåll som IT som
pedagogiskt verktyg. En hearing om skolans ledningsstruktur genomfördes för drygt 100 skolledare och förvaltningschefer. Under dagen presenterade att antal skolledare sin roll under temat Att vända en trend. Hearingen arrangerades på uppdrag av Utbildningsdepartementets utredare kring skolans ledningsstruktur.
Utbildningschefen som möjliggörare i en skola för framtiden var temat vid en Open Space-aktivitet. Nyheter inom förskolan, särskolan och gymnasieskolan har lyfts fram.
Specialpedagogik
Kompetensutveckling inom specialpedagogik har fortsatt att vara ett prioriterat område och utbudet har ökat framförallt vad det gäller längre poänggivande högskoleutbildningar. Professor Ingvar Lundberg ledde en fördjupning kring utbildningen Läs- och
skrivsvårigheternas psykologi med föreläsare från Sverige och Norge.
Med Malmö högskola som huvudman genomförde PC också poänggivande utbildningar inom tal- och språkområdet. Exempel på innehåll kring specialpedagogik under året är:
Konflikthantering, ITPA, DUVAN, LEXIA, M-G programmet, HELP, Provia,
autismspectrumstörningar, sambandet matematik och läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, individuella utvecklingsplaner, det svåra samtalet samt mobbning och kamratförtryck. PC samverkar också med Skoldatateket på GR. Ett utökat utbud för särskolan har tagits fram. MNT – Matematik, naturvetenskap och teknik
En särskild satsning på innehåll med fokus på Matematik, naturvetenskap och teknik har gjorts. Idéer har bland annat hämtats från nätverket för MNT på GR med representanter från GU, Nationellt centrum för matematik, gymnasieskolan, grundskolan och GR. Utbudet har särskilt presenterats på en MNT-webbsida.
Under året erbjöds föreläsningar som Navigation förr och nu, Molekylverkstan, Lärare forskar på Sydpolen, Industridesign och matematik och Polymera mera. En hearing med temat Vart leder satsningarna på MNT? fick stort gensvar. PC har också aktivt medverkat till att
Universeum lyfts fram, bl a genom marknadsföring av utbudet i den s.k. PC-katalogen. Exempel på övrigt utbud
Under året genomfördes ett stort antal inspirationsseminarier exempelvis kring digital portfolio, elevhälsa, arbetsglädje och livslust, lek och lustfyllt lärande, olika kulturmöten, konflikthantering samt droger. Detta är endast ett axplock från de 220 erbjudna
utbildningarna. Våga bryta mönstret
GRs jämställdhetsprojekt "Våga bryta mönstret" slutfördes. Projektrapporten i form av en bok, "Våga hoppa jämfota", gavs ut av GR tillsammans med JämO. En forskningsrapport med studier utifrån projektet gavs också ut, i samarbete med Göteborgs Universitet.
IT-utbildningar
De rena hantverksutbildningarna kring IT har under året avvecklats på grund av vikande kundunderlag. Ambitionen har i stället varit att lyfta fram arbetssätt och arbetsformer där IT används som ett naturligt verktyg för lärande. Exempel på kurser som erbjudits är:
@ slöjda, Att söka på nätet – undvik fällorna, Datorstöd – är det något för mig? och Digitalt utvecklingssamtal.
Verksamheten
Omsättningen är 6,6 miljoner kronor. Regelbundna utvärderingar och mätningar av kvalitet visar på mycket högt nöjdhetsindex. Genomförandegraden har procentuellt ökat från 67 % till 76 %. Antalet inställda seminarier har alltså minskat i förhållande till erbjudna.
Läromedel
Samtliga medlemskommuner inom regionen omfattas idag av GRs läromedelsservice. Detta innebär att drygt 550 kommunala skolor tar del av denna service och även de flesta friskolor inom grundskole- och gymnasieområdet.
Läromedelssamordning
Genom att samordna läromedelshanteringen sparar den kommunala/enskilda skolan både tid och pengar. Skolans personal får en bred och aktuell information kring ett komplext
läromedelsutbud. GR bidrar till läromedelsutvecklingen dels genom pedagogisk debatt och dels genom permanent läromedelsutställning där lärare kan botanisera bland förlagsböcker. En videoserie i form av pedagogisk fortbildningsvideo har producerats under året, vilken mött stor efterfrågan över hela landet.
På grund av att alla leveranser av läromedel till skolorna samordnas bidrar detta till miljöförbättringar. Detta redovisas i en miljöstudie under 2000 som konstaterar att denna samverkan reducerar transporterna med 25 %.
En nationell minskning av läromedelsförsäljningen inom förlagsbranschen fick genomslag även inom Göteborgsregionen. Under 2004 samordnades regionens läromedelsinköp till en summa av 46 miljoner kronor.
Läromedelsinformation
Genom GR får förlagen en omfattande och viktig information om marknaden. Detta resulterar i ett fördjupat samarbete. Årligen arrangeras ett stort antal förlagskvällar med information i bl a GRs permanenta läromedelsutställning, som har expanderat och blivit än mer publikvänlig. I utställningen finns cirka 40 förlag representerade med specialpedagogik, aktuell pedagogisk litteratur samt möjlighet att se och utforska aktuella läromedel inte minst de som presenteras i digitala, interaktiva medier.
GR erbjuder skolorna en utvecklad sökdatabas SLI (svenska läromedel på Internet) med omfattande information och rationella beställningsvägar. Användningen har ökat markant under 2004.
Varje år arrangerar GR en läromedelsutställning under två dagar i januari på Svenska Mässan. Detta är den största i sitt slag i landet, med cirka 5 000 besökare. Drygt 50 betydande förlag deltog som utställare.
Internationella pedagogiska produkter
GR visar också internationella läromedel, något som successivt utökas i olika former. I läromedelsutställningen exponeras produkter och produktkataloger tillsammans med video- och dataprogram från främst den engelskspråkiga marknaden.
I samarbete med referenspersoner på ISGR och IHGR har populära och väl beprövade läromedel på andra språk som franska, spanska och tyska beställts till
läromedelsutställningen.
Fyra internationella läromedelskvällar hölls under 2004. För språklärarna visades nytt boksortiment, dels en mängd olika skol- och språkrelaterade webbplatser där icke- kommersiella och kostnadsfria läromedel går att finna.
Läromedel - Ljud- och bildbibliotek
För att möta efterfrågan från elever och lärare vad gäller undersökande arbetssätt har
GR ytterligare utvecklat sin kundmottagning och sätter tillgängligheten i fokus. Medieutbudet uppdateras kontinuerligt. Under 2004 gjordes ingen ny katalog men det gick att söka i den
omfattande webbkatalogen med sökverktyg, tydlig produktinformation, ett stort bildmaterial och ett antal smakprov i form av ”strömmande” sekvenser.
Till detta är kopplat ett bokningssystem, där man direkt får besked om önskad film är tillgänglig.
Då GR tar fram fler videokopior inom prioriterade ämnesområden ges också en ökad möjlighet för skolan att kunna disponera det lånade materialet mer flexibelt. Huvuddelen av utbudet utgörs av inköpta videofilmer, samt bandning från Utbildningsradion. Därutöver erbjuds kassettböcker, radioinspelningar, CD-rom och DVD - läromedel.
Under 2004 uppgick antalet lån till medlemskommunernas skolor/lärare/elever till drygt 155 000.
Stor vikt har lagts vid en väl genomtänkt infrastruktur i syfte att underlätta lån och öka tillgängligheten till det samlade friköpta medieutbudet.
Skolorna erbjuds också att hyra/låna annan medieteknik såsom storbildsprojektor, digitalkamera, projektor till dator mm.
I samverkan med Göteborgs Utbildningsförvaltning har fortsatta prov gjorts med digital distribution av video. Här prövas olika tekniker för att erbjuda bästa kvalitet i förhållande till bandbredd och mottagarutrustning tillsammans med några utvalda testskolor.
Parallellt med tekniska tester har förhandlingar om rättigheter för digital distribution skett med upphovsmannaorganisationer och UR, vilka under året ännu inte helt avslutats. Pröva multimedia
Skolans arbete med ”det vidgade textbegreppet” ges nu ett nytt stöd från GR. Nu finns ett brett marknadsutbud av enkla och billiga datorverktyg för att arbeta med ljud, bilder och rörliga bilder i datorn. För lärare som vill bekanta sig med dessa nya redskap för kreativt arbete med bild och ljud, erbjuder GR i samverkan med Multimediabyrån, Myndigheten för skolutveckling, kvällstider för att pröva enkla digitala verktyg för bild och ljudhantering. Läraren ges möjlighet att pröva att hämta bilder från webbkamera, digitalkamera,
videokamera, bildarkiv eller scanner, ta ljud från mikrofon, ljudarkiv eller MP3-spelare för att skapa bildspel, animation eller film.
Upphovsrättsfrågor
Upphovsrättsfrågorna bevakas främst i ett skolutvecklingsperspektiv. Regelverk kring användning av tryckt material och kring inspelat ljud och bild finns beskrivet i förenklade "lathundar" för skolan. GR sprider information genom utskick, på hemsidan samt
genom att, till regionens alla skolor, sända ett videomaterial med namnet ”Copyright”, vilket belyser ämnet "medier och upphovsrätt".
De mycket komplexa upphovsrättsfrågorna belyses dels i syfte att fortlöpande hålla
användarna informerade om de lagar och förordningar som gäller, dels i syfte att följa och, om möjligt till skolans fördel, påverka uttolkningen av regelverket.
Efter–ITiS aktiviteter
GR har tillsammans med Myndigheten för skolutveckling verkat för olika former av stöd till ett skolutvecklingsarbete i ITiS anda. En regional samordnare har av statliga medel fått uppgiften att verka inom GR-kommunerna för att fortsatt främja arbetet med IT i skolan. Till stöd för detta arbete har den tidigare referensgruppen för ITiS fokuserat samverkan mellan kommun, myndighet och universitet inom ämnet. Ett stort antal seminarier har
erbjudits. En handledarförening har bildats och nätverk av Skol-IT - ansvariga har arbetat med grupper av specialpedagoger, utvecklingsledare och skolledare. Forskardialoger har erbjudits som nya mötesplattformar.
Under året har flera av GR-kommunerna etablerat så kallade ”virtuella lärplattformar” vilka varit föremål för mycken regional granskning gällande funktion och ekonomi. Stort intresse för samverkan har därefter kommit att gälla implementering och innehåll, där
GR-kommunernas representanter haft ett intensivt utbyte av erfarenheter och goda exempel. Multimediastudion
GR har under rubriken "Euforia" och tillsammans med regionens "mediegymnasier" producerat regionalteve med inspelningar av, för och med gymnasieungdomar under 2004. Fem program producerades på temat ”samhällsproblem” (1 Introduktion, 2 Hemlösa, 3 Droger, Deprimerade ungdomar, 5 Hjälporganisationer). Detta har skett i samarbete med Öppna Kanalen.
Under året har ett antal egna produktioner färdigställts, vilka sedan finns för utlåning till regionens skolor och för försäljning till AV-centraler i landet. Bland dessa filmer kan följande nämnas: "This big sky” – Share Music, "Hjällboskolan - en Monroeskola", "Vem lyssnar på mig" – ungdomar möter EU, och "Filmen om Eija” – Valideringscentrum, ”Göteborg – staden vid havet”.
Skolbibliotek
Då många skolbibliotek nu söker nya former för sin verksamhet har GR under 2004 utvecklat erfarenhetsutbyte och samordning för att erbjuda skolan fortbildning, information och
inspiration. Cirka 1 500 lärare har under året deltagit i dessa evenemang. GR har fokuserat på skolbiblioteken som en central del i den lokala skolutvecklingen med fokus på
informationsfärdighet i skolan, litteraturstimulans och litteraturpedagogik samt skolbibliotek som pedagogisk verksamhet. Under året presenterades ett omfattande utbud av erbjudanden, goda exempel, webbsidor samt internationella utblickar i ämnet. Projekt Helvetesgapet avslutades i och med att forskningsrapporten ”Textflytt och sökslump – informationssökning via skolbibliotek” av Mikael Alexandersson och Louise Limberg publicerades under våren 2004. Förutom Nätverk skolbibliotek och Bibliotekschefsgruppen medverkar GR i flera nätverk som rör skolans pedagogiska och kulturella inriktning. Regelbundet tar GR emot studerande vid Lärarutbildningen, GU, s. k. VFU.
Skoldatatek
Skoldatateksverksamheten inom GR ska, under en försöksperiod, stimulera och utveckla lärandesituationen för elever i behov av särskilt stöd genom att visa på datorn som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Skolpersonal har härigenom erbjudits hjälp till en fördjupad specialpedagogisk kompetens.
Under 2004 har Skoldatateket fortsatt att ge handledning till specialpedagoger/speciallärare och skolpersonal som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Skolpersonal har vänt sig till Skoldatateket efter förslag från specialpedagog som känt till projektet och informerat om Skoldatatekets uppgift. Vid första besöket kommer läraren/specialpedagogen och ibland föräldern och har ett första samtal kring behovet. Man tittar även på eventuella
träningsprogram och vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns. Vid nästa besök brukar eleven vara med och prova program och hjälpmedel. Skolan har haft möjlighet att låna vissa kompensatoriska hjälpmedel och träningsprogram för att kunna prova i skolmiljön under en kortare tid. Ett avtal upprättas så att någon lärare på skolan står ansvarig. Efter
utlåningstillfället lämnas en utvärdering.
De flesta lärare som besökt Skoldatateket tillsammans med enskild elev har sökt hjälp för elevens läs- och skrivsvårigheter. Vid andra besök kan det ha gällt lösningar för hela grupper
av elever med en komplex situation med flera funktionshinder, såsom ADHD och läs– och skrivproblematik. Finns det behov följs besöket upp av ytterligare besök på Skoldatateket eller handledning via mail eller telefon.
Under 2004 har det varit ungefär 350 beställda besökare plus 279 inbjudna. Alla spontana besökare och alla besökare som har fått information och handledning vid utlåning är ej medräknade.
Våren 2004 genomfördes sexton träffar tillsammans med Myndigheten för Skolutveckling. Samarbetet har resulterat i att 279 specialpedagoger och IT-pedagoger har inbjudits till träffar på GR. Under dessa träffar har Skoldatateket presenterat projektet och visat exempel på olika kompensatoriska hjälpmedel och träningsprogram. Förslag har också väckts om hur man kan samarbeta ute i kommunerna för att få ned kostnader vid inköp, komma närmare brukarna och eventuellt gå samman och bygga upp ett ”Miniskoldatatek” med annan kommun.
De sex Skoldatateken i Sverige har tillsammans under 2004 skrivit en bok ”Läslust och skrivglädje för alla”. Boken kommer att säljas genom Hjälpmedelsinstitutet (2005) och handlar om hur man kan bygga upp ett Skoldatatek och varför Skoldatatek behövs.
Utbildningssamverkan
Regional gymnasieplanering för gymnasie- och gymnasiesärskolan
Sedan flera år finns ett bärkraftigt och bestående gymnasiesamarbete i regionen.
Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan inom samverkansområdet har öppnats helt, dvs. det samlade utbudet av gymnasieutbildningar är sökbart för alla ungdomar oavsett var de bor i regionen. Arbetet med att kontinuerligt bygga på plattformen för gymnasiesamarbetet i regionen har fortsatt. Detta arbete innehåller bl a ett regionalt forum för diskussion av förändrat arbetssätt och förändrade arbetsvillkor inom gymnasie- och gymnasiesärskolan. Förändringarna är betingade av bl a innehåll i läroplan, kvalitetskrav och förändrade ekonomiska villkor.
I kommunernas förhållanden till de fristående gymnasieskolorna har tidigare kontakter
utvecklats för att finna konstruktiva relationer mellan de fristående gymnasieskolorna och den kommunala verksamheten.
Samverkansavtal
Det gemensamma avtalet för kommunerna i gymnasieintagningsområdet, vilket medför en helt öppen gymnasie- och gymnasiesärskola i regionen, har fördjupats genom större krav på informationsutbyte och på bättre kvalitet i utbildningarna. Avtalet för gymnasieskolan är fyraårigt och sträcker sig fram till 2005/2006. Avtalet för gymnasiesärskolan förnyades under 2004 och sträcker sig fram till 2005/2006 i likhet med gymnasieskolans avtal. Arbetet med den regionala garantin för vissa utbildningar har burit frukt i och med att ett flertal av de utbildningar, som omfattas av garantin, under året har klarat att attrahera tillräckligt stort antal elever och därmed kan klara sin verksamhet utan denna regionala garanti. Detta innebär att det antal platser som utnyttjades under 2004 minskade och kommunernas kostnader för ”tomma” platser sjönk. Kommunerna har också, via den regionala garantin, kunnat övervintra utbildningar som nu åter är i ropet, vilket innebär att behov av nyinvestering inte finns på samma sätt.
Planerings- och uppföljningsträffar genomförs kring samordning av utbildningar i regionen. Målet är att få en samsyn kring gymnasieskolans former, innehåll och genomförande. Avtalet
och dess resultat utvärderas kontinuerligt, vilket bidrar till en successiv ytterligare fördjupning av regionens samarbete inom gymnasieområdet.
Detta samarbete är i Sverige unikt och har lett fram till tydligare profilering av de program som erbjuds den studerande. Alla utbildningar finns inte överallt, men inom
samverkansområdet/intagningsområdet erbjuds ett brett utbud för eleverna med tydliga programprofiler. Alla nytillkomna specialutformade program och lokala inriktningar kvalitetssäkras enligt regiongemensamma kriterier.
Det regionala uppföljnings- och utvärderingsarbetet har intensifierats. Ytterligare satsningar kring regionens studie- och yrkesvägledning görs och samverkan på marknadsföringsområdet utvecklas.
Gemensamma kurser inom gymnasieskolan
Det sedan fem år tillbaka pågående försöket att ha gemensamma kurser inom gymnasieskolan har fallit väl ut och innehållet i dessa kurser utvecklas kontinuerligt. Eleverna kan här välja vissa kurser som kommunerna inte kan starta p.g.a. för litet elevunderlag i de enskilda kommunerna. Det unika är här att varje elev kan gå kvar i sin hemkommuns skola, men ändå ta del av en kurs anordnad i och av en annan kommun. Elevens valmöjligheter ökar samtidigt som resurserna används effektivare.
Dessutom medför projektet att det bland gymnasieungdomar svaga intresset för språk
stimuleras, eftersom merparten av kurserna är just språkkurser. Elever i såväl kommunala som fristående skolor deltar. Någon kurs har också delvis genomförts genom distansstudier.
Projektet är ett led i det ökade samarbetet mellan gymnasieskolorna i regionen och är ett för svenska förhållanden mycket ovanligt samarbete gymnasieskolor emellan.
Samverkan inom för- och grundskolan
Arbetet med att samla ansvariga inom för- och grundskola i såväl kranskommuner som Göteborgs samtliga stadsdelar till nätverksarbete har fortsatt. Detta innebär att en grupp rektorer inom för- och grundskola under året behandlat bl a den förnyade lärarutbildningen, hur Universeum kan användas inom skolan, Skolverkets utbildningsinspektion, ledarskapet inom förskola och skola, kvalitetsfrågor samt individuella utvecklingsplaner. Samarbete vid nätverksträffarna har skett med Lärarutbildningen, Skolverket och Myndigheten för
skolutveckling och Universeum.
Arbete kring kontakter med fristående skolor
En arbetsgrupp har arbetat med frågor som rör den gemensamma arenan för samarbete mellan kommunerna och de fristående skolorna. Rektorer för fristående grund- och gymnasieskolor har regelbundet samlats till möten. Frågor som behandlats vid dessa mötesplatser är t ex Skolverkets utbildningsinspektion, information från Internationella programkontoret, Myndigheten för skolutveckling, Gymnasieintagningen, IT för skolledare och Balanserade styrkort.
Dessutom arbetar gruppen vidare med frågor kring kommunens tillsyn/insyn av verksamheten samt erfarenhetsutbyte.
Specialpedagogik
GR Specialen är ett nyhetsbrev vilket utkommer fyra gånger per år och distribueras till samtliga grund- och gymnasieskolor inom GR samt till kontaktpersoner. Ett nätverk som utgörs av experter från kommunerna träffas regelbundet och tar upp gemensamma utvecklingsfrågor inom ämnet specialpedagogik.
Interkommunala ersättningar
Ett fortsatt arbete med de interkommunala ersättningarna har gjorts av regionalt sammansatta arbetsgrupper bestående av ekonomer, skolchefer och personal från GR. Resultatet har lett fram till beslut om interkommunala ersättningar i regionen för förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning.
För att uppnå ett förtroendefullt klimat kring detta regionala samarbete, kring försäljning och köp av utbildningar mellan kommunerna inom gymnasieskolan, har sedan 1996 en regional interkommunal prislista tagits fram. Priserna ses över med tre-fyra års intervall. Däremellan räknas priserna upp enligt ett inom GR fastställt index.
Kvalitetssäkring av nyckeltal inom grundskolan
Under året har genomförts en översyn av de nyckeltal som inrapporteras till SCB. Studien har omfattat olika jämförelsetal och verksamhetsmått inom skola, skolbarnsomsorg och förskola. Anledningen till uppdraget var att befintliga jämförelsetal innehöll kvalitetsbrister, att det saknades en analys av måtten och att det saknades forum för erfarenhetsutbyte.
Studie- och yrkesvägledning
GR producerar informationsmaterial inför ungdomarnas val till gymnasieskolan, t ex katalogen "Vad ska jag välja”? och tabloiden ”Sju89”. I den sistnämnda presenteras utbildningar på ett lättsamt sätt i reportageform och gymnasieskolorna i annonsform. Detta material finns även på GRs hemsida ( www.GRutbildning.to). En tidning för gymnasieelever vid namn Ett23 har utgivits.
Vid sidan av detta har genomförts en gymnasiemässa för elever, föräldrar, lärare och studie- och yrkesvägledare kallad Gymnasiedagarna, där utbildningar och skolor presenteras för över 17 000 besökande. Regionens samtliga kommunala gymnasieskolor och flertalet fristående skolor medverkade under de tre dagarna på Svenska Mässan.
För skolpolitiker och förvaltningschefer inom skola och utbildning har arrangerats löpande seminarier och konferenser i syfte att informera, dels om mer generella förändringar initierade av statsmakterna, dels om förändringar i utbudet vid regionens gymnasieskolor.
Vuxenutbildning
Förutsättningarna för kommunernas vuxenutbildning har förändrats radikalt under senare år. Den statliga satsningen Kunskapslyftet har inneburit stora förändringar i form av
uppbyggnaden av lärcentra, valideringsverksamhet samt mer flexibla studiemiljöer för vuxnas lärande. Kommunerna har inte längre "monopol" på verksamheten.
Ett samverkansavtal för ett antal regionrekryterande påbyggnadsutbildningar har trätt i kraft. Ett nyskapande samarbete med arbetslivet har påbörjats inför en utveckling av det nystartade vuxenutbildningsavtalet.
I dialog med Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) har ett gemensamt projekt kring flexibelt lärande, regional samverkan och vuxenutbildning genomförts. Detsamma ska genomföras under första halvåret 2005 under benämningen Reflex, Regional flexibel
vuxenutbildning i Göteborgsregionen. Syftet är att genom samverkan erbjuda bättre och mer flexibla lösningar på vuxnas lärande i regionen och därigenom öka förutsättningarna för tillväxt i regionen.
Parallellt med arbetet att skapa ett samverkansavtal har samarbetet mellan de kommunala vuxenutbildningssamordnarna i regionen utvecklats.
Universeum
Genom den samverkan som etablerats mellan GR, näringslivet, Göteborgs universitet och Chalmers har etableringen av ett nationellt natur- och teknikvetenskapscentrum vid Korsvägen i Göteborg kunnat realiseras. GR har under 2004 samverkat med Universeum inom flera områden. Dels inom ramen för Pedagogiskt centrum med att stärka pedagogers kompetensutveckling inom naturvetenskap och teknik, dels på marknadsföringens område genom att fortlöpande lyfta fram Universeums aktiviteter i de många nätverk som är kopplade till GR. En marknadsföringsturné har även under 2004 genomförts med syfte att informera om Universeum som regionens mest färgsprakande läromedel och med detta skapa ett större besöksintresse bland regionens skolor. Målgruppen har i huvudsak varit lärare år 1-9, skolledare och rektorer.
Förutom information vid skolbesök har ytterligare insatser med syfte att informera om Universeums verksamhet genomförts:
Vid GRs egna mässor, Läromedelsutställningen, Pedagogdagarna och Gymnasiedagarna, har under året Universeum själva medverkat eller marknadsförts av representanter inom GR. Även vid under Vetenskapsfestivalen, där GR ansvarar för Lärarloungen, har Universeums utbud mot skolan marknadsförts.
Under året har information om Universeums verksamhet funnits med i GRs nyhetsbrev "Nyheter & Meddelanden". GR har även under 2004 förlagt nätverk- och arbetsgruppsmöten på Universeum i syfte att marknadsföra verksamheten.
Webbplats på Internet
Under året har politiker, lärare, skolledare, annan skolpersonal och elever beretts möjlighet att via GRs webbplats (www.GRutbildning.to) på Internet fortlöpande ta del av utbudet
på det pedagogiska området. Under året har även ökad interaktivitet eftersträvats med målsättningen att besökare ska kunna bidra med information. Brukarna erbjuds att bl.a. söka och beställa läromedel på särskild webbplats, elever kan själva registrera sina gymnasieval via Indranet och under hösten 2003 blev webbplatsen www.praktikplatsen.se klar vilket innebär ett IT-stöd för lärare elever och företag inom ramen för arbetslivskontakter.
IT har, både som ett pedagogiskt och administrativt verktyg, lyfts fram med inriktning mot målgruppen skolledare. Arbetssättet bland nätverken och arbetsgrupperna har resulterat i en utveckling av färdigheterna att använda IT som redskap. Metoderna har präglats av en hög och ständigt ökande valfrihet för brukarna, där tillförlitlighet, tids- och kostnadseffektivitet stått i fokus. Utbildningsavdelningen på GR har under året fått uppdrag att nyproducera webbplatser för en rad olika projekt och ansvarar idag för drygt 20 webbplatser.
Under 2004 besöktes GR Utbildnings webbplatser av drygt 300 000 besökare. Nätverk inom utbildningsområdet
Förvaltningschefer för skola och utbildning har sedan länge ett nätverk för ömsesidigt erfarenhets- och kunskapsutbyte kring skol- och utbildningsfrågor av gemensamt intresse i regionen. Här tas initiativ till verksamheter och projekt för att utveckla skolan. Förutom Utbildningschefsgruppen finns inom GR ett antal nätverks- och arbetsgrupper med rektorer, skolledare och övriga verksamhetsansvariga personer inom de områden som verksamheten omfattar, t ex fortbildningsansvariga, skolekonomer, vuxenutbildningsansvariga, studie- och yrkesvägledare, specialpedagoger samt utvecklings- och kvalitetsansvariga. GR initierar och administrerar också träffar för bl a mediepedagoger, speciallärare, IT-ansvariga och
bibliotekschefer. Nätverken deltar aktivt i diskussionen kring det löpande arbetet, men är främst engagerade i det utvecklingsarbete som pågår parallellt.
Regionala bilder av skolan/kvalitetskartläggning
GR har startat ett arbete som syftar till att samla in uppgifter som fortlöpande ger ”bilder” av skolverksamheten i regionen. Detta arbete fortsätter dels i syfte att komplettera de bilder som finns idag, dels i syfte att göra dessa studier longitudinella så att man kan följa utvecklingen över tid och i olika sammanhang. Utbildningsgruppen kan exempelvis analysera/diskutera förändringar och eventuella åtgärder för att vidmakthålla/höja kvalitén i utbildningsarbetet, vilket blir viktigt inte minst inom ramen för det fördjupade samarbete som kommit till stånd genom de regionala samverkansavtalen.
I satsningen ingår främst att sammanställa och kommentera befintliga uppgifter, men också att producera egna underlag. Syftet är att hitta några för regionen viktiga nyckeltal på kvalitetsområdet för att undersöka sambandet mellan resurser, resultat och upplevd brukarnytta. Verksamheten syftar också till att kartlägga det arbete som görs på
kvalitetsområdet och att i olika former såsom på konferenser, mässor, via hemsidor etc. presentera modeller för kvalitetsarbete, sammanföra resurspersoner på området, skapa debatt kring tillvägagångssätt och resultat för att härigenom medverka till att mångfalden i arbetet med kvalitetsfrågorna ökar.
Detta arbete påbörjades 2000 och har under de följande åren intensifierats inte minst inom ramen för en satsning på en s.k. kvalitetswebb, vilken gjordes publikt under 2003. För att göra webbsidan mer känd och använd i kommunerna utgavs under året en broschyr: ”Nyckeltal - uppföljning och utvärdering inom skolan 2004.” Dessutom har webbsidan under året genomgått en stor förändring för att öka tillgängligheten.
Upplevelsebaserat lärande, värdegrund och internationalisering
Det uppskattade arbetet inom upplevelsebaserat lärande har genererat en god och kontinuerlig verksamhet. Verksamheten bidrog under 2004 till skolors vidareutveckling av upplevelse-baserat lärande genom utvecklingsarbete, samordning, stöd och genomförande av konkreta projekt. GR speciella kompetens inom upplevelsebaserat lärande har under året
uppmärksammats och efterfrågats som föreläsare, inspiratörer och bollplank av många aktörer, bland annat Riksdagen, Stadsrådsberedningen, Finska FN-förbundet, UR, Göteborgs Universitet, Regeringens IT-politiska strategigrupp, Nobelmuseet, Myndigheten för
Skolutveckling med flera.
Utöver löpande service och stöd till medlemskommunerna fanns under verksamhetsåret 2004 en ökad efterfrågan nationellt av den regionala kompetensen. Detta knöts till särskilda
uppdrag varför viktiga delar av den bedrivna verksamheten hade en nationell komponent utöver den regionala. Därigenom erhölls ökade kontaktytor, utökad kompetens och kvalitet och därmed bättre förutsättningar för GR att bidra till utvecklingsarbetet i den egna regionen. Exempel på särskilda insatser under 2004 var:
Myndigheten för skolutveckling. I samband med valet till Europarlamentet genomförde
Myndigheten för skolutveckling en stor satsning mot röstberättigade gymnasieelever i hela landet. GR hade i uppdrag att utveckla ett specialdesignat rollspel (Dokusåpan) för ändamålet samt att genomföra lärarseminarier i hela landet för att sprida användningen av rollspel som metod kring demokratifrågor.
Nordiska Ministerrådet. I mars månad genomfördes en femdagars kurs i hur man arbetar med
mänskliga rättigheter för internationella deltagare i samverkan med Nordiska Ministerrådet och Europarådet.
EU 2004-kommittén. Under året har det goda samarbetet med EU 2004-kommittén fortsatt
och ett stort antal temapass har genomförts ute på skolor i hela landet om EUs framtidsfrågor.
Västra Götalandsregionen. Arbetet med sexuell hälsa i samarbete med Västra
Götalands-regionen har utökats under året genom nätverksträffar för dem som arbetar med sexuell hälsa i skolan. Webbplatsen www.smittskydd.com har utvecklats vidare och under hösten har
temapass om sexuell hälsa i skolan genomförts vid ett tiotal tillfällen med elever i åk 9 och gymnasiet.
Insatser kring internationalisering i lärandet och skolans värdegrund har genomförts i form av nätverksarbete, internationella studieresor, temadagar på skolor, information (webb, material, etc), samarbete med lärarutbildningar och enskilda organisationer, kompetensbank,
simuleringsspel, seminarier och internationella läromedel. Aktuella inriktningsområden har varit EUs framtidsfrågor, mångfald och integration, rasism och utanförskap, fattigdom, demokrati och mänskliga rättigheter, fred och säkerhet samt hälsa.
Pedagogisk projektledarutbildning
Utbildningen genomförs mot bakgrund av den förväntade bristen på pedagoger samt behovet av kompletterande kompetens inom utbildningssektorn. Den utbildade pedagogiska
projektledaren kan verka som inspiratör, kreatör, problemlösare och resursskapare på
arbetsplatser som har inriktning mot utbildning, särskilt skolan. Under 2004 examinerades den andra studerandegruppen. Utbildningen genomförs som Kvalificerad Yrkesutbildning (KY) och därmed ges en statlig finansiering.
Skola – arbetsliv
Aktiviteterna inom området Skola-arbetslivskontakter har vidareutvecklats under året. Syftet är att förbättra och fördjupa samverkan mellan skolan och arbetslivet så att arbets-livskontakterna utgör en naturlig del i lärandet under alla skolåren.
Kvalitetscertifiering
Arbetet med att utveckla Skola-arbetslivskontakterna i enlighet med kvalitetskriterierna i Avsiktsförklaringen, vilken de ledande organisationerna på arbetsmarknaden i GRs medlemskommuner ställt sig bakom, har fortsatt under 2004.
En styrgrupp bestående av företrädare för näringslivsorganisationer och fackliga
organisationer följer tillsammans med GR detta arbete. Ett antal skolor, såväl grundskolor som gymnasieskolor, i regionen har fortsatt sitt arbete
med att omsätta kvalitetskriterierna i praktisk verksamhet. Grundskolegruppen har arbetat fram en modell för hur elevernas arbetslivskontakter kan dokumenteras under alla skolåren, en SAK-portfolio. Gymnasiegruppen har arbetat med hur uppföljningen sker av den
arbetsplatsförlagda utbildningen, APU.
Samordningsuppdrag och IT-stöd
GR ansvarar from och med 1 juli 2003 för samordningen av Skola-arbetslivskontakterna för alla grundskolor i Göteborg. Ett webbaserat IT-stöd, www.praktikplatsen.se har utvecklats och det används för sökning, bokning och administration av praktikplatser och andra
arbetslivskontakter vid grundskolorna i Göteborg. Ett stort antal nya praktikplatser och andra arbetslivskontakter har under året erbjudits elever och lärare via webbsidan.
Lärare har erbjudits kompetensutveckling och samarbete i nätverksform. Utbildning för handledare på praktikplatserna har genomförts.
Under året har diskussioner förts med flera av GR:s medlemskommuner om att träffa avtal med GR om användning av www.praktikplatsen.se
GR har också från och med 1 juli, 2003 ansvar för samordningen av omvårdnads-programmets arbetsplatsförlagda utbildning (APU) vid regionens sjukhus. Dessa platser samordnas för gymnasieskolorna och vuxenutbildningen i regionen.
Under 2004 har IT-stödet utvecklats till att omfatta APU-platser. Det innebär att sökning, bokning och administration av APU-platser för gymnasieelever och vuxenstuderande kan ske via webbsidan. Initiativ har tagits för att genomföra utbildning för APU-handledarna.
Gymnasieintagningen INDRA – INDRANET
Gymnasieintagningen har hand om intagningen för regionens tretton kommuner och samtliga fristående gymnasieskolor. Totalt rör det sig om femtiofyra gymnasieskolor varav tjugonio är kommunala. Över 13 000 ansökningar finns registrerade i det gemensamma
intagningssystemet.
Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna skall få sitt förstahandsval tillgodosett och att kommunernas gymnasieorganisation skall vara optimalt fylld, dvs. elev och ekonomi skall stå i centrum. Antalet elever som har gjort omval har ökat från 18,8 % 2003 till 24,0 % 2004. Elever som är intagna på sitt förstahandsval har ökat marginellt till 80,4 (80,2).
Fyllnadsgraden fortsätter att öka på de kommunala skolorna. När intagningen avslutades var 94,8 % av platserna besatta jämfört med 2003 då motsvarande siffra var 93,1 %. Intagna i hemkommun fortsätter att minska och nu är siffran nere på 57,8 %.
Antalet besökare på Indranet har kraftigt ökat jämfört med föregående år. Detta kan avläsas bland annat att antalet besök har ökat från 68 000 till drygt 140 000, en fördubbling jämfört med 2002. Elever som registrerat sitt val genom Indranet har ökat från 1 933 till 3 890 vilket motsvarar 43,9 %. Under det gångna året har eleverna beretts möjligheter att kunna se sina reservplatser och därmed kunna följa med hur den egna positionen förändras vid
reservintagningen. Ett översiktsfönster över lediga platser har också funnits tillgänglig där man kunna se sammanställning för en kommun, en skola eller för en utbildning inom regionen. Resultatet av Gymnasiekommittén förslag blev inte så genomgripande med
avseende på intagningsförfarandet, vilket innebar att de idéer som fanns angående utformning av en ny gemensam databas måste läggas på is.
Glädjande var att Utbildningsdepartementet svarade positivt på Utbildningsgruppens skrivelse angående ett informationsblad om valet till gymnasieskolan för elever med annat modersmål än svenska. Resultatet blir att Skolverket fick i uppdrag att översätta detta till de tio vanligaste invandrarspråken.
Göteborg 2005-03-10 För Utbildningsgruppen
Bilaga 1
Trender och tendenser 2004 i gymnasieintagningen
Registrerade elever
Antalet elever som är registrerade i Indra är 14 130 (13 753 år 2003). Antalet gjorda val i Indranet
Obehöriga
Antalet obehöriga elever minskat från 9,7 % till 9,6 %. Populäraste utbildningar
De två populäraste utbildningarna är Bernadottegymnasiet och Samskolans
samhällsvetenskapliga program med inriktning mot ekonomi som har 4,0 respektive 2,8 sökande per plats.
Flest antal ansökningar har SP med 1 468 (1 276 år 2003) och NV med 938 (884 år 2003). Utbildningar som under det senaste året ökat eller minskat
Ökar gör Bygg, Handel och administration, Hotell och restaurang och Livsmedel. Minskar gör bland annat Barn och fritid, El, Industri och Medieprogrammet. Fristående skolor
Antal platser på fristående skolor har i jämförelse med 2003 minskat från 2 824 platser till 2 754 dvs. med 2,5 %.
Av de 10 548 (10 192 år 2003) elever som är intagna på gymnasieskolan i regionen går 2 077 dvs. 19,7 % (20,0 % år 2003) på en fristående skola.
Samverkansavtalet
Av regionens elever är 2 379 (22,5 %) intagna i en annan kommun. Motsvarande siffra för år 2003 var 2 146 (20,3 %). Materialet avser samtliga utbildningar inom de kommunala
skolorna.
För vissa utbildningar där utbildningen finns i hemkommunen så var 832 elever intagna i en annan kommun. Motsvarande uppgift för föregående år var 681 elever. (De utbildningar som avses är BF, BP, EC, ES, FP, HP, HR, IP, MP, NV, OP, SP, TE.)
Omval
Totalt har 2 483 av 10 334 elever dvs. 24,0 % ändrat sitt val mellan den 13 april till den 4 juni. Motsvarande siffra för år 2003 är 1 829 elever dvs. 18,8 %.
Goda GRannar
• Tretton medlemskommuner• 872 000 invånare
• Styrelsen består av representanter från respektive kommuns styrelse
• GR finansieras dels genom årliga avgifter från kommunerna (35%), dels genom
intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete m m (65%) • Årsomsättning cirka 175 mkr