Utbildningsgruppens
verksamhet 2014
Utbildningsgruppens verksamhet 2014
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Utbildningsgruppen ... 4 Verksamhet ... 4 Utgångspunkter ... 4 Strategier ... 52. Årets verksamhet i sammandrag ... 6
3. Nyckelhändelser ... 8
Gymnasieantagning och reservantagning genomförd ... 8
Unikt traineeprogram går på bredden i byggsektorn ... 8
Ny hemsida från GR Skola Arbetsliv har lanserats ... 8
PlugInnovation samlar kunskap för att motverka studieavbrott ... 9
Jonsereds IF och Jonsereds skola tilldelas gemensamt Partillekommuns barnkonventionspris ... 9
GR Utbildning Läromedel passerade milstolpe ... 10
Spännande dagar på Universeum 8-9 september ... 10
4. Resultatredovisning ... 11
5. Utbildningssamverkan – ett öppet, gränslöst och tillgängligt utbildningslandskap ... 16
Skolformer ... 16
Gymnasieantagningen ... 18
Nätverk ... 19
Grupper ... 23
Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan ... 25
GR Vux ... 27
6. Pedagogiskt Centrum - regiongemensamma satsningar på kompetensutveckling för pedagoger och skolledare ... 29
Skolutveckling ... 31
EU-projekt på Pedagogiskt Centrum... 37
Framtidens Ledare ... 42
7. GR Skola Arbetsliv – regiongemensamma satsningar på lärande i arbetslivet ... 45
SAK-rådet ... 45
Utmärkelsen ... 45
Praktikplatsen.se - Vi bygger nytt! ... 46
Aktiviteter inom grundskola ... 46
Arbetsplatsförlagt lärande (APL) för gymnasieskola och vuxenutbildning ... 46
Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för universitet ... 47
Framtidsrustande ungdomar ... 47
Utbildningssatsning kring samverkan skola-arbetsliv: GR, Skolverket & Arbetsförmedlingen ... 47
Gymnasiedagarna ... 48
Anställningsbaren ... 49
Visa Väst ... 49
Projektet finansieras av Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket. ... 49
Rekas - regional kartläggning av arbetsmarknad och studerande ... 49
GRSA näringslivsarena ... 50
Kommunikation på GR Skola Arbetsliv ... 50
8. Läromedel - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning ... 50
Läromedel - regiongemensamma satsningar på läromedelsförsörjning ... 50
IKT – Läromedelsutveckling ... 51
Läromedelsinformation och aktiviteter ... 51
Utvecklat samarbete med UR, Universeum och Världskulturmuseet ... 52
Medieutbud ... 52
Mediatjänst och elevkonto ... 52
1. Utbildningsgruppen
Verksamhet
Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Den utses av Förbundsfullmäktige och har
myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal,
överenskommelser och avsiktsförklaringar.
Utbildningsgruppens vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i
medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt.
Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar nästan 200 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20 000 lärare, drygt 1 500 skolledare och cirka 1 300 skolor, fristående såväl som kommunala.
Utbildningsgruppens sammansättning är följande: Helene Odenjung (FP), Göteborg, Ordförande Carola Granell (S), Stenungsund, Vice ordförande Kristina Tharing (M), Göteborg
Robert Hammarstrand (S), Göteborg
Jan Österdahl (M), Kungsbacka Peter Ohlsson (S), Ale
Lars-Inge Stomberg (M), Partille Rutger Fridholm (MP), Lerum Leif Håkansson (S), Lilla Edet Evalotta Liljenzin (M), Härryda
Mats Pilhem (V), Göteborg Maria Brauer (S), Öckerö
Claes Olsson (M), Mölndal
Pär-Göran Björkman (S), Alingsås Håkan Olsson (FP), Kungälv Rosita Runegrund (KD), Tjörn
Utgångspunkter
Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i att satsningar på utbildning och kompetensutveckling, på det livslånga lärandet, är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av en hållbar välfärd.
För att klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, är samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. Det bidrar sammantaget till både bättre kvalitet och högre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt
Strategier
För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildnings- området grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften.
Utbildningsgruppens verksamhet inramas i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser.
Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag som båda är till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Modellen ger en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud, vilket ställs till medlemskommunernas förfogande.
Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen.
När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och bättre förankring noteras.
Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för saker som processer, nätverksorganisering och
kontaktverksamhet.
Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning.
Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, som är ett av flera redskap i arbetet med att bidra till utvecklingen i regionens skolor.
Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande.
Den höga förändringstakten i samhället, vilken bland annat vilar på globalisering och tekniska landvinningar, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. Utbildningsgruppen ser GR som en arena för innovation.
GR Utbildnings arbete är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Insikten, att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner
Verksamheten omfattar samtliga skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra.
Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever och studerande från förskola till vuxenstuderande.
EU och det internationella perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet.
Utbildningsgruppen stödjer arbetet kring dessa frågor med utgångspunkt från skolans styrdokument. Idag sker skolans internationalisering gränsöverskridande mellan länder, kulturer och enskilda människor och berör såväl politiska och ekonomiska som
ekologiska och sociala aspekter. GRs spetskompetens efterfrågas både nationellt och internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till utveckling i regionen. Under 2014 har internationell samverkan och EU-satsningar vidareutvecklats i en positiv riktning.
2. Årets verksamhet i sammandrag
Verksamheten omsatte 290 (280) mkr. Medlemsavgiften utgjorde 2,7% (2,8%) av GR Utbildnings totala omslutning.
GR sköter gymnasieantagningen för samtliga 67 (68) skolor i regionen, varav 25 (26) är kommunala och 42 (42) är fristående. Totalt hanterades 12 502 (12 364) ansökningar till
382 (379) utbildningar.
Andelen elever som blev antagna på sitt förstahandsval är 83% (85%). Endast 32 (21) elever stod som reservplacerade när antagningen avslutades den 3 september. Flertalet av dessa går redan på ett nationellt program på gymnasieskolan.
Under året sjösattes det nyutvecklade och webbaserade antagningssystemet Indra2 och den 19 december öppnade ansökan för elever och studie- och yrkesvägledare.
Pedagogiskt Centrum (PC) mötte cirka 38 000 (36 000) deltagare på seminarier, längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra aktiviteter som mässor och liknande.
Under året har 14 (16) FN- och EU-rollspel genomförts samt elevinriktade insatser inom sex och samlevnadsundervisning, hållbar utveckling, demokratifrågor och framtida yrkes- och studieval. Dessa har engagerat 3 500 (3 000) elever inom grund- och gymnasieskola. Utöver detta lockade mässan Gymnasiedagarna över 12 000 (11 000) elever som står inför det stundande gymnasievalet.
PC har drivit 9 (10) EU-finansierade projekt kring skolans utveckling och det livslånga lärandet.
Framtidens Ledare har utbildat cirka 600 (450) nuvarande och blivande ledare i olika långa och korta utvecklingsprogram och utbildningsinsatser.
Webbsidan www.praktikplatsen.se underlättar hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Praktikplatsen har samarbetat med cirka 5 000 (5 000) företag och arbetsplatser som erbjuder praktikplatser och under året har 14 000 (13 500)
Under 2014 har GR Vux startat 72 (78) olika yrkesutbildningar inom 10 olika branscher fördelade på 84 (88) undervisningsgrupper med 1 156 (1 145) unika deltagare vid fyra (fyra) utbildningsstarter.
Läromedel inköptes via GR för drygt 62 mkr (58 mkr).
GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av drygt 17 000 titlar till ett inköpt värde av cirka 20 mkr.
Genom miljötransporter reduceras trafikarbetet avsevärt jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. Genom ett utvecklat samarbete med kommunernas olika former av internpost har transporter under året minskat ytterligare. GRs läromedelsservice omfattas av mer än 690 av Göteborgsregionens, Varbergs och Falkenbergs kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor, vilket ger en omfattning av 148 000 elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter.
Distribution i strömmande form motsvarade under året drygt 98 % (97) av medielånen från GR. Av drygt 800 000 (825 000) medielån utgjordes 13 000 av distribution i fysisk form, som dvd.
3. Nyckelhändelser
Gymnasieantagning och reservantagning genomförd
Den 3 september avslutades reservantagningen 2014 och därmed hela antagningsåret. Antal antagna till nationella program var 9 559, varav 5 999 på kommunala skolor och 3 560 på fristående. 82 % av eleverna var antagna på sitt förstahandsval. Totalt erbjöd skolorna 10 548 platser på nationella program.
Antal antagna på högskoleförberedande program var 72,3 % och yrkesprogram 27,7 %. Antal antagna till fristående skolor inom GR ökade från 34.6 % till 37,2 %.
Det fanns 32 behöriga elever som enbart var reservplacerade den 2 september. Dessa elever har haft möjlighet att göra omval till skolor med lediga platser. 347 sökande var fortsatt obehöriga vid slutantagningen, 165 från grundskolan och 182 äldresökande. GRs gymnasieantagning sköter också antagningen till programinriktat individuellt val och gruppbaserad yrkesintroduktion. Totalt tog Gymnasieantagningen in 474 elever, 269 till programinriktat individuellt val och 205 till gruppbaserad yrkesintroduktion, till totalt 687 platser.
Unikt traineeprogram går på bredden i byggsektorn
Ett nytt traineeprogram med namnet Framtidens samhällsbyggare har utvecklats genom ett samarbete mellan GR Framtidens Ledare och företag inom Centrum för management i byggsektorn. Programmet bygger på ett helt unikt nytänkande för branschen då det är gränsöverskridande i sitt syfte att forma framtidens medarbetare och samarbete sker mellan samhällsbyggnadssektorns olika branscher, företag och kommunala
verksamheter. Totalt är 14 företag och offentliga organisationer med i programmet och de 18 deltagarna började i augusti 2014.
Under programmets 14 månader är traineerna anställda i ett företag eller organisation och gör därutöver breddningsperioder i tre andra företag eller förvaltningar inom
sektorn. De får därigenom chansen att skaffa sig insikter och förståelse för de drivkrafter och den affärsmässighet som styr andra aktörer. Därtill lär sig traineerna hur politiskt styrda organisationer fungerar inom samhällsbyggandet. Parallellt går deltagarna ett utvecklingsprogram som processleds av GR, med fokus på gränsöverskridande
projektarbete och personlig utveckling. Efter avslutat program kommer deltagarna att kunna bli de förändringsagenter som sektorn så väl behöver.
Ny hemsida från GR Skola Arbetsliv har lanserats
Under våren öppnades dörrarna till www.grskolaarbetsliv.se. GR Skola Arbetsliv är en verksamhet vars mål är att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen i
Göteborgsregionen. På den nya webbplatsen får både utbildning och näringsliv de hetaste nyheterna gällande samverkan mellan skola och arbetsliv. Likaså finns här information om hur man kan samverka och vilka olika insatser som erbjuds till skolor, kommuner och företag.
Webbplatsen är även en samlingssida för de digitala verktyg och plattformar som erbjuds genom Göteborgsregionens kommunalförbund, såsom praktikplatsen.se, EiS (Entreprenörskap i skolan), SYVonline och REKAS (Regional Kartläggning av
PlugInnovation samlar kunskap för att motverka studieavbrott
PlugInnovation.se är en del av det nationella projektet Plug In som arbetar med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Webbplatsen utvecklas för att bli en nationell digital plattform där all relevant kunskap i frågan samlas och där pågående effektutvärderingar kommer att kunna visa vad som verkar fungera. Plattformen byggs för att kunskapen kring den här frågan finns inte samlad någon annanstans i Sverige.
Webbplatsen är uppdelad i olika delar som var och en är viktig i arbetet med att motverka avbrott. Inom statistikdelen har en prototyp av ett verktyg för elevdata som skulle kunna användas i arbetet med att förhindra studieavbrott utvecklats inom ramen för PlugInnovation och på metodsidan samlas information om hur de 80
projektverkstäderna i de fem regioner som är med i projektet arbetar, varav 10 har under året har djupanalyserats för att se vad som verkar fungera i arbetet med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Allt arbete som görs inom projektet ska dessutom baseras på befintlig kunskap. På webbplatsen finns aktuell forskning samlad för att alla som arbetar med frågan lätt ska kunna hitta vad som är aktuellt samt ha den
vetenskapliga grunden som stöd i planeringen av de insatser som görs.
26 mars i år deltog PlugInnovation på högnivåmötet för Temagruppen i Unga/Drop Outs-satsningen inom ESF. I högnivågruppen ingår representanter från bl.a.
Ungdomsstyrelsen, Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen, Skolverket,
Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SKL. Plug In och PlugInnovation togs upp som en punkt på dagordningen och representanter från projektet berättade om syftet med den nationella plattformen för att förhindra avbrott i gymnasieskolan.
Jonsereds IF och Jonsereds skola tilldelas gemensamt Partillekommuns barnkonventionspris
Jonsereds IF och Jonsereds skola fick priset för sitt unika samarbete kring barn och ungdomar i Jonsered för att skapa trygghet på internet och därmed motverka att unga utsätts för kränkningar på nätet.
Genom att engagera sig i ett internationellt projekt i samarbete med Pedagogiskt
Centrum (Developing Global Citizens through Anti Bullying Work ) med syftet att skapa en god nätkultur, har skola och föreningsliv tillsammans gjort Jonsereds ungdomar delaktiga och använt sig av deras kreativitet och engagemang i konstruerandet av dataspel kring temat ”schysst på nätet”.
Som partner i EU-projektet finns en skola och en fotbollsklubb i England. Jonsereds IF och Jonsereds skola har på detta sätt visat hur föreningsliv och skola med en gemensam värdegrund kan öka ungas engagemang för alla barns lika värde och att inga barn får bli diskriminerade enligt barnkonventionens artikel 2, principen om icke-diskriminering. De har också visat att hur man tillsammans kan skapa en helhetssyn och ett stort engagemang för barn i närområdet, såväl på fotbollsplanen, i skolan, på nätet som på övriga arenor i lokalsamhället. Därigenom har de lyckats öka kunskapen kring temat större nätmedvetenhet för såväl barn som vuxna.
Nytt antagningsår och vidareutvecklat antagningssystem
Den 1 oktober startade antagningsår 2015 och GRs vidareutvecklade antagningssystem Indra2 togs i bruk. Alla användare av systemet har fått nya inloggningsuppgifter
eftersom Indra och Indranet inte längre är i funktion. Indra2 är uppdelat i två delar, en del som vänder sig direkt till elev och allmänhet samt en del som vänder sig till
En av nyheterna i Indra2 är den digitala tidsplanen/tidslinjen med tillhörande
ärendehanteringssystem vilket innebär att årets viktiga datum är synliga på tidslinjen. Via ärendehanteringssystemet kommer användare att bli aviserade både arbetsuppgifter och meddelanden utifrån den befattning de har.
Utbildningsinsatser av befintliga användare fortsätter i höst och planeras vara avslutade i slutet av oktober månad. Alla användargrupper har bjudits in och de allra flesta har också deltagit. Gymnasieantagningen har också tillsatt en ny supportgrupp med fokus på användarstöd och teknisk support i antagningssystemet som alla användare kan vända sig till.
GR Utbildning Läromedel passerade milstolpe
Fler än 100 000 besökande på GR-SLI under november månad. Statistiken visar också att 97 000 filmströmmar startats under samma period. Detta innebär att Läromedels webbtjänst efterfrågas mer än någonsin av regionens lärare och elever.
Spännande dagar på Universeum 8-9 september
Två välbesökta kvällar från UR-veckan bestod av Teachers´night och Förskolekvällen som besöktes av ca 500 lärare. Universeum, Utbildningsradion och GR Läromedel bjöd på alltifrån miniseminarier med inspiration och tips för undervisningen i NO och
matematik till arbete med radio-och tv-program och ”hands-on-science”.
GR Utbildning bidrog med tre seminarier på Teachers’ Night och med en storföreläsning på Förskolekvällen. Däribland om spel för lustfyllt lärande, om relationer och sexualitet och om hur pedagogen kan använda surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Teachers’ night avslutades med att Jim Thuresson föreläste om attityder och inställningar, mentala bilder och om att bygga självförtroende.
Kompetensnavet för ökad regional tillväxt
VGR-projektet Kompetensnavet är en förstudie i GRs regi som syftar till att undersöka förutsättningarna för en regiongemensam struktur för upphandling av
kompetensutvecklingsinsatser åt i första hand små och medelstora arbetsgivare. Initiativet till projektet har tagits som en effekt av de erfarenheter GR har från samtal med arbetsgivare inom ramen för framför allt genomförda ESF-projekt, men också i den regionala yrkesvuxverksamheten.
Efterfrågan på regionalt samordnade och individuellt anpassade
kompetensutvecklingsinsatser har varit tydlig inom ramen för bland annat Västkraft och Avanto. Samtidigt har det framkommit att det finns ett stort behov av
kompetensförsörjning av yrkesmedarbetare på den västsvenska arbetsmarknaden, ett behov som inte alltid tillgodosetts av de elever som läst yrkesprogram på gymnasiet. En så kallad missmatchning har uppstått på arbetsmarknaden som till viss del har kunnat mildras av yrkesvuxsatsningen GRvux.
Det långsiktiga målet med en Kompetensnavsverksamhet är att etablera en permanent plattform för kompetensutveckling i samverkan med relaterade regionala projekt. En verksamhet som skulle ha positiva synergieffekter på arbetet med yrkesutbildningar för vuxna och som stärker den regionala arbetsmarknaden, konkurrenskraften och
4. Resultatredovisning
Målsättning:
Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola – arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska
Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. Grad av måluppfyllelse 2014:
Inom skol- och kompetensutveckling är Pedagogiskt Centrum en framträdande aktör och driver ett stort antal utvecklingsprojekt. Satsningar sker inom exempelvis
ledarskapsförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, hållbar utveckling, bedömning för lärande, upplevelsebaserat lärande och att motverka avbrott på gymnasiet. Pedagogiskt Centrum genomför insatser i samtliga tretton kommuner och projekten som PC genomför efterfrågas även nationellt.
Inom regionen är praktikplatsen.se, som stöttar samordningen av praktikplatser, det enda webbverktyget i sitt slag och flertalet av medlemskommunerna är på något sätt involverade i arbetet på GR Skola Arbetsliv.
Gymnasieantagningen tillhandahåller IT-verktyg, information och statistik rörande antagningens alla skeden till skolchefer, rektorer, studie- och yrkesvägledare, elever och föräldrar. Detta görs i första hand via antagningssystemet Indra2 och genom
utbildningskatalogen Vad ska jag välja? Under 2014 har ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs antagningsstatistik implementerats. Från och med antagningsåret 2014
publicerades antagningsstatistiken via detta verktyg för direktåtkomst på webben för de kommuner som valt att ansluta sig.
Gymnasieantagningen tillhandahåller även IT-verktyget GRs
Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som ger information om vilka ungdomar som gör avbrott i studierna och som därmed står utan gymnasieskola. Systemet ger också information om elever som är inskrivna på gymnasieskolor inom GR samt uppgift om elevers fullständiga studieväg. Syftet med GRUUS är att alla berörda parter, såsom avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun, snabbt ska bli varse förändringar som sker de egna ungdomarna. GRUUS används av samtliga gymnasieskolor och utbildningsförvaltningar inom GR.Under 2014 har ett
datalagerprojekt bedrivits som syftar till att öppna upp och tillgängliggöra den utbildningsdata som Gymnasieantagningens antagningssystem innehar.
GR Vuxs uppdrag är att regionalt samordna yrkesutbildning för vuxna och att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt
perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor och bidra till uthållig tillväxt i regionen. GR Läromedel erbjuder service till regionens skolor, kommunala såväl som fristående, samt skolorna i Varbergs och Falkenbergs kommuner, vilket innebär drygt 1400 skolenheter inom alla skolformer. I denna service ingår läromedelslån av film, tv och radioprogram, inköp av fysiska och digitala läromedel, tillgång till läromedelsutställning, pedagogiska caféer samt kundsupport.
Målsättning:
100 % av brukarna av detta utbud skall instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter.
Grad av måluppfyllelse 2014:
Pedagogiskt Centrums kompetens- och utvecklingsinsatser visar goda resultat. Ett flertal av projekten är av mer processinriktad karaktär. Projekten utvärderas kontinuerligt och innehållet anpassas efter detta.
Målsättning:
Verksamheten ska medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet.
Grad av måluppfyllelse 2014:
Pedagogiskt Centrum deltar i två internationella forskningsprojekt, dels det samnordiska EU-projektet GNU (Gränsöverskridande nordisk undervisning) som beforskar metodik i klassrummet och hur digitala verktyg används för att skapa lärande. GR är också associerad partner i Innovative Technologies for an Engaging Classroom (iTEC,) som är EUs största forskningsprojekt om IT i skolan. Pedagogiskt Centrum driver dessutom utvecklingen och uppbyggnaden av Pluginnovation.se, en plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan där aktuell forskning, såväl internationell som nationell, tillgängliggörs.
Målsättning:
Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka.
Grad av måluppfyllelse 2014:
Pedagogiskt Centrum arrangerar elevinsatser i form av FN-rollspel, temapass och satsningar inom digitala pedagogiska spel för cirka 3 500 elever årligen. Vidare testas flertalet av de spel och metoder som Pedagogiskt Centrum utvecklar i
klassrumssituationer där eleverna utgör referensgrupper. Samtliga elevinsatser som genomförs med elever sker tillsammans med lärarna för att arbetet ska kunna fortsätta i klassrummet efter att insatsen är genomförd.
Praktikplatsen.se vänder sig till elever och studenter i de medlemskommuner som nyttjar denna tjänst. Pedagogiskt Centrum ökade under 2014 även utbudet av metoder inom upplevelsebaserat lärande som vänder sig direkt till elever, särskilt då flera digitala spel har producerats. Exempel på detta är www.påjobbet.se och
http://www.realstars.eu/fairsex-natverket/.
All information om utbildningar inom GR Vux sker via hemsidan. Inga lösenord krävs och det är där också möjligt att söka till utbildningarna. Webbplatsen är även en viktig kanal för information till studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare.
Indra är Gymnasieantagningens webbplats för gymnasievalet och används årligen av 11 000 elever med egen inloggning. På Indra gör eleverna sina val till gymnasiet och tar del av information som rör det egna gymnasievalet. Eleverna kan via systemet följa sitt gymnasieval under hela antagningsprocessen.
inloggning genom den nationella webbplatsen skolfederation.se. GR-SLI med dess
potential till omfattande användning prioriteras högt i detta arbete och GR medverkar för att finna bästa lösning.
Målsättning:
Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas av;
- rationalitet, exempelvis genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt,
- framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling.
Grad av måluppfyllelse 2014:
Pedagogiskt Centrum utvecklade under året tio helt nya digitala verktyg som på olika sätt stödjer utbildningslandskapet inom exempelvis studie- och yrkesvägledning,
bedömning för lärande, miljöfrågor och avbrottsproblematik. Verktygen syftar till att ge elever och yrkesverksamma inom skolan bättre förutsättningar att nå goda resultat och ökad måluppfyllelse. Exempel på detta är:
PlugInnovation.se, en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från
gymnasieskolan, där kunskap som är central för personer som arbetar för att motverka avbrott och främja närvaro i skolan samlas. Plattformen utvecklas inom ramen för projektet Plug In.
SYVonline, en dynamisk, deltagarstyrd webbaserad plattform för alla som
arbetar med studie- och yrkesvägledning. Plattformen utvecklades via ESF-projektet GR SYVO och fortsätter nu att utvecklas med medel från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen, tillsammans med övriga kommunalförbund inom Västra Götaland.
Praktikplatsen.se, ett digitalt verktyg för förmedling och hantering av
praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Verksamheten är utvecklad och anpassad efter skolornas behov i samarbete med skolan och arbetslivet.
Bedömning för lärande-webben, en resurswebb för pedagoger som jobbar med
formativ bedömning, kollegialt lärande och bedömningsfrågor. Under 2014 genomfördes en omfattande utveckling av denna digitala plattform.
Vidare genomför PC flera processinriktade utbildningar med fokus på digital kompetens för pedagoger och skolledare i regionen, utveckling av digitala spel och webbutbildningar inom olika områden.
Gymnasieantagningens antagningssystem Indra2 med tillhörande system ägs av GR och har genom åren anpassats efter de behov som uttryckts av systemens användare. Systemförvaltningen bedrivs utifrån ett inkrementellt förhållningsätt i syfte att erbjuda samtliga användare ett funktionellt verktyg och borga för en rättssäker antagning. Ett mer genomgripande utvecklingsarbete av antagningssystem har pågått sedan 2010, vilken avslutades under 2014. Fokus för detta utvecklingsarbete har legat på att
modernisera systemet för ett effektivare, mer användarvänligt och tillgängligt verktyg för samtliga användargrupper.
Under 2014 implementerades ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs
antagningsstatistik. Medlemskommunerna har erbjudits tillgång till verktyget och har därmed möjlighet att få direkt tillgång till regionens antagningsstatistik. Detta ger nya möjligheter att på ett effektivt sätt arbeta med regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering av utbildningsplatser. Det nya digitala verktyget för GRs
antagningsstatistik togs i bruk under antagningsåret 2014.
Under året har även arbetet med att öppna upp och tillgängliggöra utbildningsdata gällande gymnasieantagning bedrivits. Målet är att i och med antagningsåret 2015 tillgängliggöra data för vidare användning genom ett öppet API. Detta betyder att GR blir först i Sverige med att tillgängliggöra antagningsdata som öppen data. Syftet med
projektet har varit att öka transparensen om vilken information som genereras i
systemet, att dela med sig av information enligt PSI-direktivet samt att ha bättre koll på vilken data som GR lagrar och äger. Informationen kommer att finnas samlad på
www.grkom.se/psidata
De pedagogiska formerna för vuxnas lärande utvecklas bland annat genom ett utökat inslag av distansutbildning. Lärlingsutbildning för vuxna har utvidgats kraftigt under 2014 vilket bidrar till en ökad pedagogisk variation med stort fokus på individuellt upplägg. Även utbildningar som kräver fysisk närvaro har teoretiska moment som kan läsa på distans via digitala verktyg. Information och marknadsföring av utbildningarna sker genom sociala medier, via AllaStuder.se och hemsidan.
Genom ett ökat utbud av film i strömmande form utgörs mer än 98% av 2014 års medielån denna distributionsform. All film som inköpts under året är i strömmande form och utgår både från användarnas önskemål och skolornas läroplan. GR deltar i flera fora med fokus på utvecklande processer, däribland gällande modernare webblösningar och hanterandet av metadata. Likaså följer GR utvecklingen av Skolfederation.se och arbetar för nya kommunikations- och informationskanaler.
Målsättning:
Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer. Grad av måluppfyllelse 2014:
Pedagogiskt Centrums verksamhet vänder sig till fristående och kommunala skolor och skol- och kompetensutvecklingsinsatserna omfattar alla skolformer. Praktikplatsen.se omfattar samtliga skolformer med undantag av förskolan. Både kommunala och fristående skolor och utbildningsanordnare deltar.
Gymnasieantagningen genomför antagningen till GRs samtliga gymnasieskolor, som 2014 var 25 kommunala skolor och 42 fristående. Verksamheten vänder sig också till samtliga grundskolor med årskurs nio inom Göteborgsregionen. Informationen kring antagningen vänder sig i första hand till sökande elever samt studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående grundskolor.
GR Läromedel har även Varbergs och Falkenbergs skolor som användare. Samtliga skolformer från förskola till vuxnas lärande omfattas. Såväl kommunala som fristående skolor ingår i verksamheten.
5. Utbildningssamverkan – ett öppet, gränslöst och tillgängligt
utbildningslandskap
Syftet med utbildningssamverkan är att genom samarbete och sambruk skapa arenor för möten, utveckling, idé- och kunskapsutbyte. I arbetet med att medverka till det öppna utbildningslandskapet spelar de olika ledar- och professionsnätverken i GRs regi en avgörande roll. Gymnasieantagningen är ytterligare ett viktigt led i denna strävan, där elevens perspektiv och möjlighet att välja är i centrum.
Skolformer
För- och grundskola
Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. Den förlängning som trädde i kraft den 1 januari 2014 innebär att avtalet gäller till och med den 31 december 2015.
Kommunerna har enats om en gemensam prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR.
Under året har aktiv dialog och erfarenhetsutbyte skett i de nätverk och grupper som behandlar för- och grundskolefrågor. Vilka områden och frågor som respektive nätverk arbetat med under året finns angivet under respektive nätverk.
Gymnasieskola
Gymnasiesamverkansavtalet 2011–2015 omfattar elever som har antagits till år ett, två och tre på ett nationellt program, till nationella inriktningar på de program där inriktning får starta år ett eller till särskilda varianter läsåret 2014–2015. Avtalet har bland annat gjort det möjligt för 21,6 % (22,1%) att genomföra sin utbildning i kommunal
gymnasieskola i annan kommun än hemkommunen. Avtalet har också inneburit att många elever har antagits till utbildningar som inte har erbjudits i hemkommunen. Möjligheten att söka till och genomföra ett introduktionsprogram i någon av GRs
kommuner har ökat något, då avtalet omfattar samtliga programinriktade individuella val (IMPRO) och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar (IMYRK). 687 (592) platser har erbjudits inom IMPRO och IMYRK. 474 (433) elever är antagna och 180 (193) är placerade som reserver.
Regionalt samråd kring gymnasieutbudet inför 2015 har genomförts i Gymnasienätverket (inklusive fristående anordnare), Utbildningschefsnätverket och i Utbildningsgruppen samt med arbetsmarknadens parter inom Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege för utbildningar inom dessa två sektorer. Som underlag har regionala
befolkningsprognoser, beroendekartor, fyllnadsgradsstatistik samt statistik över elevers val under 2014 använts. Andra regionala insatser som har stöttat samrådet har varit statistik från GRs webbplats Uppföljning, Utvärdering och Statistik.
Ett nytt samverkansavtal för gymnasieskolan 2015/2016–2018/2019 har under året tagits fram i nära samverkan med medlemskommunerna, vilka också har fattat beslut om att avtalet ska gälla från läsåret 2015/2016. Några särskilt intressanta nyheter i avtalet är information om elevförändringar, hantering av information om utbud, vägledning och marknadsföring, rutiner vid akut och oplanerad nedläggning av
utbildning, reglering vid utökat program, reducerat program, förlängd undervisning och extraordinära insatser för att klara skolgången.
Avtalet omfattar även Gemensamma gymnasiet, som på entreprenad erbjuder kurser för elever som inte kan genomföra studierna enligt sin studieplan på den skola hen
huvudsakligen går. Gemensamma gymnasiet omfattar bland annat ett antal språkkurser, vilket underlättar för eleverna att tillgodoräkna sig meritpoäng inom språk inför
antagning till högskolan. Läsåret 2014/2015 har Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg haft 62 anmälda elever till olika kurser inom moderna språk, exempelvis japanska.
GRs administrativa verktyg (GRUMO) för registrering av kurser, deltagare, kurstider och kontaktpersoner har använts till den samordnade verksamheten inom Språkcentrum i Göteborg som köper tjänsten av GR. GRUMO har under hösten 2014 hanterat 1 781 gymnasieelever, vilka har anmälts till modersmålskurser och kurser i moderna språk. Gymnasiesärskola
Gällande samverkansavtal för gymnasiesärskolan omfattar läsåren 2013/2014–
2014/2015. Avtalet anger att antagning till ett av de nio nationella programmen ska ske gemensamt om en urvalssituation skulle uppstå. Vidare har avtalet en paragraf som reglerar skolskjutsar mellan kommuner för att elever som har antagits till ett nationellt program ska ges rätt att få två resor om dagen mellan hemkommun och skola i
anordnarkommun. Skollagen anger att skolskjuts endast ska finansieras inom
hemkommunen. En GR-uppföljning av kostnaderna för skolskjuts för elever som väljer att gå ett program i annan kommun även om det erbjuds i hemkommunen visar att få elever använder sig av denna möjlighet, varför kostnaden i samband med detta beslut är minimal för GR-kommunerna.
Ett nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan 2015/2016–2018/2019 har under året tagits fram i nära samverkan med medlemskommunerna, vilka också har fattat beslut om att avtalet ska gälla från läsåret 2015/2016. Avtalet bygger i stort på de
överenskommelser som gjordes i gällande avtal, men har reviderats utifrån nationella förändringar i lagar och förordningar.
Yrkesutbildning i gymnasieskolan
Huvudmännens utbud av yrkesprogram och inriktningar på dessa minskade under året samtidigt som elevernas preferenser gick mot de högskoleförberedande programmen. Yrkesprogrammens andel var 28 % (30 %) och de högskoleförberedande programmens 72 % (70 %).
Elevkullen gick upp 1 % i förhållande till föregående år men förväntas gå ner 1 % 2015. Göteborgsregionen verkar för att söka upprätthålla det regionala utbudet även när elevkullen är som minst. Inom ett par år vänder elevkullarna åter upp.
Ekonomiprogrammet har fortsatt ta andelar. Under året fanns 37 klasser totalt på
programmet (1 386 antagna), vilket kan återspegla att ungdomar uppfattar tillgången på arbete som god i den tjänsteintensiva industri som dominerar Göteborgsregionen. Många ungdomar kommer antagligen att gå rakt in i arbetslivet efter utbildningen och inte till högskolan. I regionen diskuteras om det finns risk för överdimensionering.
De program som ökade mest i förhållande till föregående år var teknikprogrammet (+ 86 antagna), naturvetenskapsprogrammet (+ 70 antagna), samhällsvetenskapsprogrammet (+ 44 antagna), naturbruksprogrammet (+ 33 antagna), hotell och turismprogrammet (+ 9 antagna), restaurang och livsmedelsprogrammet (+ 6 antagna).
De program som minskade mest var estetiska programmet (-89 antagna), barn- och fritidsprogrammet (-64 antagna), där en tolkning är att eleverna uppfattar att få barnskötare anställs i förhållande till antalet förskollärare, bygg och
anläggningsprogrammet (-64 antagna), där APL-platserna har varit färre på grund av mindre byggnation, el- och energiprogrammet (-37 antagna) där många elever blev arbetslösa eller utan eftergymnasial lärlingsanställning i samband med krisåren efter 2008.
Samarbetet med universitetets programråd för yrkeslärarutbildning har fortlöpt.
Antagningsstatistik per ämnesområde, marknadsföring av yrkeslärarutbildningen och det pedagogiska innehållet i utbildningen är områden där de externa representanterna har engagerats liksom former för VFU. Resultatet är bättre förutsättningar för
gymnasieskolornas och vuxenutbildningens planering av personalsituationen.
Gymnasieantagningen
Utbildningsgruppen har bemyndigande från kommunerna att fatta beslut om antagning till de kommunala gymnasieskolorna. Samtliga fristående gymnasieskolor inom
Göteborgsregionen köper antagningstjänster från GR. Verksamheten styrs av målsättningarna att eleverna ska få sitt förstahandsval tillgodosett samt att kommunernas gymnasieorganisation ska vara optimalt fylld. Indra är det tekniska systemet för antagning där också elever själva kan göra sitt gymnasieval. Indra
anpassas ständigt för att på bästa sätt möta elever, skolor och övriga användares olika behov. Hösten 2014 togs det vidareutvecklade och helt webbaserade Indra 2 i bruk.
Nätverk
Utbildningschefsnätverket
Utbildningschefsnätverket (UC), som utgörs av kommunernas förvaltningschefer för förskola, grundskola, särskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning, har träffats regelbundet under året. Förvaltningscheferna har bland annat arbetat med enregiongemensam enkät inför ny upphandling, samråd kring den regionala
utbudsplaneringen på gymnasienivå samt erfarenhetsutbyte gällande kvalitetsarbetet i kommunerna. Utbildningschefsnätverket har även för 2015 enats om den
interkommunala ersättningen för alla skolformer samt samverkansavtal för
gymnasieskola och gymnasiesärskola. Under året har nätverket haft besök av Barn- och elevombudsmannen, Sveriges kommuner och landsting samt rektorsutbildningen i Karlstad.
I september genomfördes en konferens på temat kompetensförsörjning i regionen. Under två dagar fördes dialog med företrädare från Volvo Cars, AstraZeneca och
Mindcamp. Syftet var att utbyta tankar och idéer kring de allt viktigare utmaningarna när det gäller kompetensförsörjning samt hur företagen ser på framtiden och vilken roll den svenska skolan har.
Förskolenätverket
Under 2014 har Förskolenätverket haft fokus på det uppdrag som gavs av
Utbildningschefsnätverket under slutet av 2013. Uppdraget syftade till att genomföra en regional översyn kring hur behoven av att rekrytera förskollärare ser ut i regionen. Resultatet visar att regionen redan idag, men även under minst fem år framåt, har ett behov av att årligen anställa minst 500 förskollärare. Behovet är en följd av utbyggnad av barnomsorg, pensionsavgångar samt andra naturliga avgångar.
En effekt av kartläggningen har blivit att två skrivelser tagits fram. Den första riktar sig till närliggande högskolor och universitet och är en inbjudan till dialog om
valideringsutbildningar för barnskötare. Den andra riktar sig till
Utbildningsdepartementet och beskriver behovet av att utöka möjligheten för
förskollärare att gå in i en forskarutbildning för lärare och förskollärare, med syfte att på sikt möjliggöra för högskolor och universitet att kunna anställa fler lärarutbildare.
Grundskolenätverket
Grundskolenätverket är en arena för erfarenhetsutbyte för kommunernas
verksamhetschefer inom grundskola. Nätverket har under året bland annat fokuserat på diskussioner och utbyten gällande utveckling av det pedagogiska ledarskapet hos
rektorer. Vidare har nätverket behandlat inkludering, resursskolor och särskilda undervisningsgrupper. Under slutet av året påbörjades en kartläggning gällande hur kommunerna har arbetat med satsningen på förstelärare inom grundskola.
Inventeringen kommer att vara färdig under våren 2015. Gymnasieekonomnätverket
Nätverket har under året tagit fram förslag till en prislista för gymnasieskole- och
gymnasiesärskoleutbildningar 2015. Underlaget är detsamma som för 2014 men med ett indexpålägg. Den demografiska utvecklingen har belysts i en aktuell befolkningsprognos och den regionala statistiken har diskuterats ur ett övervintrings- och
rationaliseringsperspektiv. Omställningen av gymnasieskolan ur både demografisk och innehållsmässig synvinkel har varit en viktig fråga för nätverket. Behov av samverkan på fler områden har därför lyfts fram. En extern konsult har sett över modellen för
stödets uppgifter som underlag vid interkommunal handel. Övergången till månadsvis avstämning med syfte att ta fram säkrare underlag för ersättning mellan kommunerna närmar sig också.
Under senare delen av året har frågan om ett gemensamt interkommunalt pris för Introduktionsprogrammet, Språkintroduktion, diskuterats med anledning av den ökande andelen asylsökande ungdomar. Nu sluts avtal om ersättning för varje enskild elev. Gymnasienätverket
Under året har implementeringen av den nya gymnasieskolan (GY 2011) fortsatt. Några exempel på fokusområden är lärarbehörigheter, försteläraruppdraget, lektorat,
legitimation och kompetensbehov, bedömning och betygssättning, åtgärdsprogram samt stöd för att förhindra avbrott. Rektors roll som pedagogisk ledare har varit ett
genomgående tema under nätverksmötena. Den regionala demografiska situationen har inneburit ännu större behov av gemensam planering av utbudet, varför fristående rektorer inbjudits till två av sex nätverksmöten för gemensamma diskussioner om utbud och omställning inför 2015. Program som särskilt diskuterats är humanistiska
programmet, som riskerar att försvinna helt och med det en del språk, samt barn- och fritidsprogrammet där speciellt en inriktning inte verkar leda till arbete. Här har också brist på behöriga lärare lyfts som en orsak. Likaså har den administrativa inriktningen på handels- och administrationsprogrammet minskat dramatiskt i regionen. Ett led i att stärka intresset för yrkesutbildning kommer att vara Euro Skills 2016. Därför har
Göteborg & Co inbjudits att informera om tävlingarna, där 60 länders ungdomar kommer att tävla i 35 yrken.
Etiska regler för marknadsföring, vägledning och information har diskuterats och
föreslagits ingå i det nya samverkansavtalet. Kvalitetsarbetet har bland annat utgått från Skolinspektionens granskningar av skolor i regionen och erfarenhetsutbytet har lett till aktiva åtgärder. Särskilt intresse har Skolverkets rapport ”Vad gör ungdomarna efter gymnasieskolan” rönt. Rapporten redovisar såväl etablering på arbetsmarknaden som övergång till högskoleutbildning på kommun, skol- och programnivå.
Nätverket har på nära håll följt framtagningen av nytt antagningssystem och eftersom det har varit valår har frågan om politiska partier i skolan diskuterats flitigt.
Kvalitetsnätverket
Kvalitetsnätverket har fortsatt sitt arbete med erfarenhetsutbyte, bland annat med fokus på karriärtjänster/förstelärare. Tid har även ägnats åt omvärldsbevakning på nationell, regional och lokal nivå kring frågor såsom PISA-studien, formativt förhållningssätt och Skolekonomnätverkets spindeldiagram. Under hösten har temat varit resultatanalyser, ett tema som kommer att fortsätta under 2015. Under året har arbetet med den regiongemensamma elevenkäten varit en återkommande punkt. Kvalitetsnätverkets medlemmar är kontaktpersoner i kommunerna vid genomförandet av elevenkäterna våren 2015.
Nätverket för Lärande på arbetsplats
Kvalitetssäkringen av den permanenta lärlingsutbildningen i gymnasieskolan har fortsatt. Enligt senaste statistiken inledde 206 elever sina studier som lärlingar hösten 2014. Av dessa var 76 kvinnor och 130 män. 88 gick på kommunal skola. De vanligaste
programmen var bygg och anläggningsprogrammet, fordon och transportprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. I Göteborg, Kungsbacka, Stenungsund och Ale finns flest lärlingar. Då det är möjligt att övergå till lärlingsutbildning under de tre åren är antalet lärlingar inom GR är svårt att uppskatta.
Den lärlingsanställning med lön som blev möjlig vid halvårsskiftet har vänts och vridits på för att tolka hur förordningen ska följas. Nätverket har också arbetat med
erfarenhets- och idéutbyte kring arbetsplatsförlagt lärande (apl). Bland annat har metoder för att dokumentera, följa upp och betygsätta apl lyfts fram. Skolinspektionens senaste rapport om kvalitet i apl har pekat ut nationella förbättringsområden som behandlats i nätverket. Även Arbetsmiljöverkets inspektioner har använts vid diskussionerna och verktyg och strategier har presenterats.
Nätverket har vidare följt Skolverkets arbete med kvalitet i yrkesutbildningen. Flera deltagare i nätverket har antagits som nationella apl-utvecklare med uppdrag från Skolverket att medverka i det nationella arbetet med att utveckla arbetsplatsförlagt lärande. Nätverket har bidragit till GRs remissvar angående förordning om nationell handledarutbildning för lärlingshandledare.
Under hösten har nätverket också genomfört en gemensam träff med nätverket för lärlingsutbildning i väst. Nätverksträffen finansierades av Skolverkets nationella lärlingscentrum och samordnades av Lärlingskompassen i Uddevalla. Flera skolor har erhållit statsbidrag för kvalitetsutveckling av apl och erfarenhetsutbyte kring
utvecklingsidéerna har skett. Nätverket har också verkat för att fler yrkeslärare ska kunna arbeta med uppdrag som förstelärare.
Samarbete har sökts med vuxenutbildningen för att utveckla gemensamma koncept kring lärlingsutbildning inom regionen. Arbetet med att modernisera Praktikplatsen.se har följts på nära håll. Nätverket har också diskuterat rena yrkesutbildningsfrågor i allt större utsträckning. Några exempel är Kungsbackas Road trip som gick till grundskolor där en buss utrustades med prova på-stationer för att underlätta gymnasievalet. Därtill medverkade Göteborg & Co inför Euro Skills 2016, yrkesprogramsutredningens uppdrag samt yrkesintroduktionsanställningsavtalen togs upp och rapporten ”Vad gör ungdomar efter gymnasieskolan? lyftes”
Nätverket Barn i behov av särskilt stöd och stimulans
Nätverket består av chefer för barn- och elevhälsa i GRs kommuner. Årets
nätverksträffar har innehållit arbete med och diskussion kring den samlade elevhälsans dokumentation och hur elevhälsan ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Tid har ägnats åt omvärldsbevakning på lokal, regional och nationell nivå där bland annat ”Vägledning för elevhälsan” och metoder för att förebygga utanförskap har varit i fokus. Därtill har diskussioner förts kring om och i så fall på vilket sätt elevhälsa bör ingå i den regiongemensamma elevenkäten.
Skol-IKT-nätverket (Informations- och kommunikationsteknik) Skol-IKT-nätverket består av GR-kommunernas skolutvecklare, med fokus på informations- och kommunikationsteknik som verktyg i lärandet. Gruppen har återkommande mötts för att delge varandra strategier och erfarenheter inom
informations- och kommunikationsteknikområdet. Vid nätverksmötena har bland annat frågor kring följande bearbetats: molntjänster och juridik, samverkan kring
kompetensutveckling, federationsarbete, rektors roll i skolutveckling med informations- och kommunikationsteknik, inkluderande arbetssätt med digitala verktyg, konsekvenser av arbete med surfplattor och avtal mellan skola/hem vid utdelning av dessa. Gruppens arbete har under året skett vid möten på GR, vid studiebesök på skolor, i gemensamma ytor på webben och genom direktkontakter kommunerna emellan.
Under 2014 har ett nytt namn och syftesbeskrivning för nätverket arbetats fram och beslutats av Utbildningschefsnätverket. Nätverket byter därmed vid årsskiftet 2014/2015 namn till Nätverket för skolutveckling med digitala verktyg.
SYV-nätverket (Studie- och yrkesvägledarnätverket)
SYV-nätverket fungerar som samlingspunkt för regionens studie- och yrkesvägledare och via nätverket lyfts alla frågor som rör vägledning. I nätverket ingår studie- och
yrkesvägledare från grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Under året har medlemmarna bland annat presenterat hur arbetsplanering med vägledningsfrågorna ser ut i respektive kommun samt diskuterat hur studie- och yrkesvägledningen blir hela skolans ansvar. Nätverket har också på uppdrag av
Utbildningschefsnätverket sett över hur kommunerna arbetar med vägledning i de yngre åldrarna, vilket kommer att återrapporteras under 2015. Ytterligare ett ämne som behandlats är det pågående kvalitetsutvecklingsarbetet där frågor som etik och
likvärdighet i vägledningen diskuteras och dokumenteras. Nätverket har också påbörjat ett samarbete med projektet Euroskills 2016 som går av stapeln i Göteborg i början av december 2016.
Särskolenätverket
Särskolenätverket består av representanter med strategiska ledaruppdrag för grund– och gymnasiesärskolan. Årets träffar har behandlat information om och diskussion kring övergång och mottagande till gymnasiesärskola, nytt samverkansavtal för
gymnasiesärskolan, avstämning av gymnasiesärskolans elever, hur förstelärare används, lösningar för 6-åringar, ny skrivning i skollagen om rapportering av betydande ogiltig frånvaro samt blanketter vid medicinsk, pedagogisk och social bedömning.
Vuxenutbildningsnätverket
Vuxenutbildningsnätverket består av rektorer och verksamhetschefer för kommunernas vuxenutbildningsverksamhet. Nätverket har träffats kontinuerligt under året och har främst arbetat med att implementera det utvidgade samverkansavtalet avseende yrkesutbildningar för vuxna som slöts inför 2014 och som nu är ett tillsvidareavtal. Avtalet innebär bland annat en förändrad organisation som ger fler anordnare möjlighet att utföra utbildningar i syfte att tillvarata utbildningsresurserna optimalt i regionen. Nätverket har också samverkat kring pilotutbildningar med språkstöd. Dessa utbildningar ingår nu i det ordinarie utbudet av yrkesutbildningar för vuxna. Under året har nätverket fortsatt arbetet med att utveckla lärlingsverksamheten för vuxna.
I september genomförde Vuxenutbildningsnätverket ett seminarium med representanter från Skolverkets Nationella Lärlingscentrum, IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och enheten för vuxenutbildning vid Skolverket för diskussion om vuxenutbildningens föränderliga roll i samhället.
GRIA-nätverket – Det kommunala informationsansvaret
Nätverket för det kommunala informationsansvaret (GRIA) består av nyckelpersoner för det kommunala informationsansvaret i GRs kommuner. Utöver fortlöpande
erfarenhetsutbyte kring informationsansvaret och GRUUS, har nätverket bland annat diskuterat den ungdomspolitiska propositionen Med fokus på unga (prop. 2013/14:191) utifrån konsekvenser och behov på lokal och regional nivå. En dialog med
Arbetsförmedlingen har initierats. Nätverket har en nyckelroll i regionens arbete med att motverka utanförskap och fungerar bland annat som referensgrupp i ESF-projektet Plug In.
Från och med den 1 januari 2015 övergår det tidigare kommunala informationsansvaret till ett aktivitetsansvar vilket resulterar i att nätverket byter namn och syftesbeskrivning. Nätverket byter namn till GRAA (Nätverket för det kommunala aktivitetsansvaret) och kommer att utgöras av personer med strategiska uppdrag i kommunerna gällande aktivitetsansvaret.
Skolekonomnätverket
En prislista för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, grundsärskola samt ISGR har tagits fram. Den går i korthet ut på att underlaget för den interkommunala ersättningen skall baseras på genomsnittet av GR-kommunernas kostnader för rubricerade verksamheter. Dessa kostnader definieras som de kostnader som anges i SCBs och Skolverkets senaste jämförelsetal mellan huvudmän.
Utöver arbetet med interkommunal ersättning (IKE) tar nätverket fram spindeldiagram i samband med att Öppna Jämförelser för grundskolan publiceras. Därtill har en
omvärldsbevakning och ett erfarenhetsutbyte kring exempelvis social investering, hantering av över- och underskott, ensamkommande och/eller asylsökande barn och ungdomar samt skollagens formulering om en likvärdig skola ägt rum på årets nätverksmöten.
Grupper
APL-gruppen för vård- och omsorg
Utbildningsgruppen har genom avtal med Västra Götalandsregionen uppdraget att samordna det arbetsplatsförlagda lärandet (apl) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Kungälvs sjukhus. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningsanordnare inom GR som erbjuder vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande kurser ska därmed få sina behov av apl-platser tillgodosedda inom sjukvården. GR Skola Arbetsliv samordnar dessa platser via praktikplatsen.se.
Syftet med avtalet är att höja kvaliteten inom vård- och omsorgsprogrammet genom att förbättra det arbetsplatsförlagda lärandet både i form och i innehåll. Med form avses att samordna utbudet av apl-platser och säkerställa en utbildningsvolym som motsvarar rekryteringsbehovet. Med innehåll menas en handledningsmodell som säkrar kvaliteten av det arbetsförlagda lärandet.
Gruppen träffas två gånger om året och en dominerande fråga som har behandlats under 2014 är att säkerställa jämnvikten mellan behov och tillgång av apl-platser. Målet är att det skall finnas ett balanserat antal platser som täcker utbildningarnas behov.
Barnomsorgsgruppen
Barnomsorgsgruppen består av nyckelpersoner som jobbar med frågor av operativ karaktär rörande förskola och pedagogisk omsorg. Under året har gruppen avhandlat frågor om bland annat tillsyn av fristående verksamhet, förskolans samverkansavtal, SCB-redovisning på individnivå och omsorg på obekväm tid. Omvärldsbevakning och erfarenhetsutbyte sker fortlöpande på och mellan Barnomsorgsgruppens möten.
Samverkansavtalet för förskoleverksamhet inom Göteborgsregionen trädde i kraft den 1 januari 2010. Avtalet är tvåårigt och förlängs med två år i taget om ingen uppsägning sker. Den förlängning som trädde i kraft den första januari 2014 innebär att avtalet gäller till och med den 31 december 2015.
Gruppen för fristående gymnasieskolor
Gruppen för fristående gymnasieskolor startade hösten 2013. Syftet med gruppen är dels att skapa en arena för dialog och erfarenhetsutbyte utifrån aktuella frågeställningar inom gymnasieområdet, men även att fungera som en referensgrupp i utbildningsfrågor i regionen. Under 2014 har gruppen träffats sex gånger, varav två möten har varit
tillsammans med Gymnasienätverket. Sammantaget har 24 fristående skolor varit representerade under årets möten.
Områden som behandlats är bland annat kommande utbildningsutbud, tillsättning av karriärtjänster, förändrade rutiner för det kommunala informationsansvaret och metoder för att förhindra avbrott från gymnasieskolan. Gruppen har även påbörjat arbetet med lärgrupper som ett sätt att utifrån forskning och relevanta frågeställningar öka
kunskapen och lärandet inom olika skolutvecklingsområden. Gruppen har letts av ett arbetsutskott tillsammans med representant från GR. Under nästa år kommer en ordförande inom gruppen utses för att leda nätverkets arbete.
Introduktionsprogramgruppen
Introduktionsprogramsgruppen består av representanter från kommunernas
introduktionsprogram. Under 2014 har Introduktionsprogramgruppen fungerat som en grupp i stället för ett nätverk. Gruppens syfte är att utbyta erfarenheter och se på samordningsmöjligheter kommunerna emellan.
Introduktionsprogramsgruppen har under året bland annat arbetat med frågor som rör mottagandet av nyanlända elever i kommunerna. Detta har lett till att en särskild arbetsgrupp skapats, som tillsammans med representanter från andra berörda grupper och nätverk inom GR, tar fram förslag på gemensamma rutiner för nyanlända som placeras på språkintroduktionsprogrammet. Gruppen har också tittat på
Internationaliseringsgruppen
Gruppen har under året fokuserat det internationella arbetet på strategiska frågor med koppling till skolans styrdokument och det systematiska kvalitetsarbetet.
Erfarenhetsutbyte, kompetensutveckling och omvärldsbevakning har också stått på agendan. Tillsammans med Universitets- och högskolerådet (UHR) har gruppen genomfört en lanseringskonferens av EUs nya utbildningsprogram Erasmus+.
Skolbiblioteksgruppen
Skolbiblioteksgruppen består av skolbibliotekansvariga i GRs kommuner. På mötena ägnas tid åt erfarenhetsutbyte och omvärldsbevakning på lokal, regional och nationell nivå kring frågor som rör läsfrämjande arbete och medie- och informationskunnighet (MIK). Skolbiblioteksgruppen har fungerat som referensgrupper åt Kungliga Biblioteket och Utbildningsradion. Därtill har gruppen engagerats i arbetet med den
regiongemensamma elevenkäten.
På Skolbiblioteksgruppens initiativ planerades och genomfördes utbildningen ”Att arbeta med gymnasieelevers läsförståelse – språkutvecklande arbetssätt” under hösten, en utbildning som över 100 deltagare deltog vid.
Övriga verksamheter inom Utbildningssamverkan Uppföljning, utvärdering och utveckling
Inom Uppföljning, utvärdering och utveckling tas regiongemensam statistik fram. Statistik som bland annat används som underlag för regionalt samråd kring gymnasieutbud och dimensionering av gymnasieplatser för gymnasieskola.
Revidering av GRs statistik har genomförts i nytt visualiseringsverktyg för att göra statistiken mer lättillgänglig och användbar. Med det nya verktyget blir statistiken mer tillgänglig, det går exempelvis att jämföra två eller flera kommuner med varandra och på ett enkelt sätt se trender mellan olika år. I det första utvecklingssteget har statistik gällande gymnasieantagningen lagts in i det nya verktyget och erbjudits
Göteborgsregionens kommuner. Gymnasieantagningsstatistik finns också sammanställt under www.grutbildning.se/gymnasieantagningen/statistikhttp://www.indranet.se/.
Regiongemensam elevenkät
Utbildningsgruppen gav 2009 GR Utbildning i uppdrag att arbeta fram och genomföra en regiongemensam elevenkät i GR-kommunerna. Syftet är att kunna göra jämförelser inom så kallade mjuka frågor som rör elevers uppfattning om utbildningen. Syftet är även att få en högre kostnadseffektivitet samt att bidra till både högre kvalitet och utveckling av verksamheterna.
Enkätundersökningen, som är webbaserad, genomfördes under våren 2014 och innefattar framförallt elevenkäter för årskurs två, fem och åtta i grundskolan samt årskurs två i gymnasieskolan. 40 000 elever omfattades i grundpaketet och
svarsfrekvensen var 80%. Kommunerna och stadsdelarna har haft möjlighet att utöka antalet årskurser, lägga till fler skolformer samt lägga till enkäter till vårdnadshavare. Resultatet av undersökningen presenterades på såväl skolnivå som kommunnivå för varje kommun som deltagit samt per kommun för hela Göteborgsregionen under försommaren. Under hösten initierades en översyn av elevenkäten inför kommande upphandling av leverantör under 2015. Översynen omfattar såväl enkätens
Teknikcollege Göteborgsregionen 2014
Arbetet med Teknikcollege Göteborgsregionen (TCGR) har fortgått och
samarbetet mellan utbildare och arbetsliv har vidareutvecklats. Sammanlagt har sju lokala Teknikcollege (TC) med elva enheter erbjudit kvalitetssäkrad utbildning inom teknik och industriteknik.
TC i Göteborg består av Göteborgsregionens tekniska gymnasium/Göteborgs tekniska college, Lindholmens tekniska gymnasium, Polhemsgymnasiet SKF tekniska
gymnasium/SKF Kompetenscentrum och Yrkeshögskolan Göteborg. TC i Kungsbacka består av Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvsgymnasiet och Yrkeshögskolan Kungsbacka. TC i Kungälv består av Mimers hus, TC i Stenungsund består av Nösnäsgymnasiet och TC i Alingsås består av Alströmergymnasiet (nycertifierade). Sammanlagt går 1879 elever på TC-gymnasierna.
Företrädare för Volvo Cars Corporation, SKF Sverige AB, Metso AB, Midroc Europé AB, Heka-Mylab, Borealis AB, E-vital och Chalmers tekniska högskola med flera har deltagit i Teknikcollegerådets verksamhet, liksom kommunala och fristående anordnare. I de lokala styrgrupperna har ytterligare drygt 35 företag medverkat till lokal dialog och kvalitetssäkring.
Teknikcollege Göteborgsregionen har uppmärksammats i landet för sin stora andel vuxenutbildning inom collegen. I samband med konjunkturnedgången har många arbetslösa eller anställda tack vare Teknikcollege haft möjlighet att genomgå utbildning för att öka möjligheterna till anställning eller utveckling i sitt yrke. Sammanlagt har TC i Göteborgsregionen 1 396 studerande (1 037).
Teknikcollege Göteborgsregionen har genom deltagande i aktiviteten Möjligheternas värld, de nationella Industridagarna och ett antal fackmässor samt under
Gymnasiedagarna och Anställningsbaren verkat för att intresset för teknik och industri stimulerats. Inom ramen för Möjligheternas värld har kompetensutveckling specifikt för tekniklärare på grundskolan anordnats.
Alströmergymnasiet har certifierats genom en certifieringsceremoni, där gymnasiet tog emot certifieringsbevis och Teknikcollegeflagga av industrins samverkansparter.
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen 2014
Vård- och omsorgscollege Göteborgsregionen (GRVO-College) var 2014 inne på sitt andra år av den femåriga certifieringscykeln. Fler parter har tillkommit i arbetet, som nu omfattar de flesta kommunala förvaltningar inom vård- och omsorg, regional
sjukhusvård, primärvård, fackförbundet Kommunal, Arbetsförmedlingen samt kommunala och fristående utförare av utbildning.
Härryda, Alingsås och Lerum har under året blivit certifierade som lokala Vård- och omsorgscollege. Sedan tidigare är Göteborg/Partille/Öckerö, Stenungsund/Tjörn, Kungsbacka, Ale/Lilla Edet, Kungälv och Mölndal certifierade. Det innebär att samtliga kommuner nu tillhör något lokalt college. Regionen har haft möjlighet att påverka den nationella utvecklingen på ett antal områden, särskilt inom funktionshinderområdet och i utfallet av beviljade YH-utbildningar utifrån regionens kompetensbehov. GRVO-College har också drivit på utvecklingen mot framtagandet av en nationellt fastställd
handledarutbildningskurs. Syftet är att ytterligare säkra upp kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet.
GRVO-College har också haft betydelse för möjligheten att erbjuda många vård- och omsorgsutbildningar inom kommunernas vuxenutbildning. Andra områden där fokus har lagts är kvalitetssäkring av det arbetsplatsförlagda lärandet, handledarutbildning,
kvalitetssäkra genomförandet i samverkan med föreningen Vård- och omsorgscollege. Ett särskilt pilotprojekt har bedrivits vid Lerums lokala collegefilial i Mölndal där vård- och omsorgsutbildningen har kombinerats med såväl stöd i svenska språket som stöd i form av handledning av handledare med samma modersmål under det
arbetsplatsförlagda lärandet. Arbetssättet är initierat inom GRvuxsamarbetet. SAK-rådet
SAK-rådet, regionens referensgrupp för skola-arbetslivskontakter, har som uppgift att synliggöra och stärka mötesplatser mellan skola och arbetsplatser för att främja Göteborgsregionens konkurrenskraft och tillväxt. Det består av representanter från Arbetsförmedlingen, Business Region Göteborg, Företagarna, Göteborgsregionens kommunalförbund, LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och Västsvenska
Handelskammaren.
SAK-rådet har tagit initiativ till praktikplatsen.se och Utmärkelsen, som 2014 delades ut för sjätte året i rad. Gruppen träffas fyra gånger om året för att diskutera området skola-arbetsliv.
GR Vux
Avtal kring yrkesvuxenutbildning
Sedan 1 januari 2014 har ett nytt samverkansavtal tagits i anspråk. Avtalet är ett tillsvidareavtal och innebär en utveckling av det regionala samarbetet inom vuxnas lärande. Det innefattar utökade möjligheter att ta tillvara kombinationer av
utbildningsnivåer och olika skolformer i enlighet med de förutsättningar som gäller i VUX12, såsom språkstöd (exempelvis SFI, gruv och gy) och YH, samt i varierande pedagogiska former som exempelvis lärlingsutbildning för vuxna.
Avtalet gör det möjligt för alla invånare i regionen, oavsett hemkommun, att studera yrkesutbildningar för vuxna inom Göteborgsregionen.
GR Vux har disponerat 102,3 (92,6) mkr totalt varav 70,5 (61,2) mkr har varit statsbidrag. Kommunerna har bidragit med 31,8 (31,4) mkr. GR Vux har under 2014 vidarutvecklat samarbetet med avnämare inom yrkesområden som har brist på kompetens ytterligare samt med Arbetsförmedlingen vid framtagandet av aktuella yrkesutbildningar för vuxna. Utbildningarna har spridits till de flesta av GRs 13 medlemskommuner.
Det för 2014 gällande avtalet ger utökade möjligheter till att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att härigenom optimera de
kommunala resurserna för vuxenutbildning ur både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat sektor som offentlig och bidra till uthållig tillväxt i regionen.
GR Vux har under 2014 disponerat 102,3 (92,6) mkr totalt varav 70,5 (61,2) mkr har varit statsbidrag. Kommunerna har bidragit med 31,8 (31,4) mkr. Under 2014 har GR Vux startat 72 (78) olika yrkesutbildningar inom 10 olika branscher fördelade på 84 (88) undervisningsgrupper med 1 156 (1 145) unika deltagare vid fyra (fyra)
utbildningsstarter.
