Utformning av en flexibelupphängningsanordning EXAMENSARBETE

Utformning av en flexibel

upphängningsanordning

Frida Åberg

Högskoleingenjörsexamen Teknisk design

Förord

Detta examensarbete på 15 högskolepoäng har utförts som en avslutande del i högskoleingenjörs utbildningen Teknisk Design vid Luleå tekniska universitet hösten 2010. Jag vill med detta förord visa min tacksamhet och uppskattning till de personer som på ett

eller annat sätt varit delaktiga att hjälpa mig utföra detta examensarbete. Jag vill tacka min handledare på SCA Björn Larsson för hans engagemang och fina handledning och min handledare på LTU Anders Berglund för hans goda råd och hjälp. Sedan

vill jag även tacka de hjälpsamma människorna på Creator, tack ni var till stor hjälp med prototypen. Och även ett stort tack till familj och vänner som stöttat mig under arbetets

gång.

Luleå, 28 Mars 2011

Sammanfattning

Detta examensarbete var ett projekt som utförts på uppdrag av SCA AB. Syftet var att utveckla en prototyp av en flexibel upphängningsanordning för tre modeller av toalett dispensers nämligen S1,T2 och H2. Samma upphängning ska gälla för alla tre modeller och minimera skada på väggarna. Fokus låg på flexibiliteten, enkel att montera och robusthet. Arbetet har följt en strukturerad produktutvecklingsprocess som inleddes med

informationsinsamling genom konkurrensanalys, studiebesök och intervjuer.

Informationsinsamlingen följdes av konceptgenerering, urval och detaljkonstruktion. Resultatet blev en universalplatta som består av en väggplatta och en dispenserplatta som passar de tre modellerna. Väggplattan fästs på väggen, som dispensern (monterad i dispenserplattan) enkelt glider ned i med ett snäpp. Universalplattan är enkel att montera, robust och flexibel på det sätt att den passar flera modeller och den minimerar skadan på väggen. Resultatet presenterades med hjälp av skisser CAD-modeller och en prototyp.

Abstract

This master thesis is a product development project initiated by SCA AB. The main purpose was to develop a flexible mountingsystem prototype for three toilet dispenser models, specifically S1, T2 and H2. They should have the same mounting and it should minimize the damage to the walls. Focus was on flexibility, simple to mount and its robustness. The project has been following a structured product development process. It started with an information gathering through benchmarking, visits and interviews. It was followed by concept generation, selection and design. The result became a universal bracket that consists of two plates, one for the dispenser and one for the wall that fits the three models. The bracket is easy to mount, robust and it is flexible in the sense of fitting several different models and it minimize the damage to the wall. The result was presented in the form of sketches, CAD-models, drawings and a prototype.

Innehåll

3.1.1 Montering och underhåll ... 10

3.2 Polymermaterial ... 11 3.2.1 Termoplaster ... 11 3.2.2 Härdplaster ... 11 3.2.3 Kompositplaster ... 12 3.2.4 Godstjocklek ... 12 3.2.5 Ribbor ... 13 3.2.6 Skruvförband ... 13 3.3 Prototyper ... 13 3.4 Tillverkningsmetod för prototyp ... 14

4. METOD och GENOMFÖRANDE ... 15

4.1 Projektmetodik ... 15

4.2 Planeringsfas ... 17

4.2.1 Projektplan ... 17

4.2.2 Gantschema ... 17

4.3 Analysfas ... 17

4.3.1 Marknads och Konkurrensanalys ... 17

4.3.2 Halv strukturerad Intervjuer ... 18

4.3.3 Patentsökning ... 18

4.3.4 Personas ... 18

4.3.5 Kravspecifikation ... 19

4.4 Konceptgenererings fas ... 19

4.5.1 Funktionsmodeller och tester ... 20

4.5.2 Viktning ... 21

5. ANALYS FAS ... 22

5.1 Studiebesök ... 22

5.1.1 Utvärdering av besöken ... 28

5.1.2 Intervjuer under studiebesök ... 29

5.2 Konkurrensanalys ... 29 5.3 Patentsökning ... 31 5.4 Identifiering av målgrupp ... 32 5.5 Kravspecifikation ... 32 6. KONCEPTFAS ... 33 6.1 Inspirationsinsamling ... 33 6.2 Konceptgenereringsfasen ... 34

6.3 Koncept som ska utvärderas ... 38

7. VAL AV KONCEPTFAS ... 42 7.1 Tester 1 ... 42 7.2 Viktning 1 ... 43 7.3 Vikmanshyttan ... 44 7.4 Prototyp ... 49 7.5 Tester 2 ... 50 7.6 Kostnads uppskattning ... 53 7.7 Viktning 2 ... 54 8. RESULTAT ... 56 9. DISKUSSION ... 59 9.1 Om projektet ... 59 9.2 Om resultatet ... 59 9.3 Fortsatt arbete... 59 Bilagor

1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

SCA är ett företag som utvecklar, producerar och marknadsför mjukpapper, personliga hygienprodukter, förpackningar, tryckpapper och sågade trävaror samt säljer dessa produkter. Tork är namnet på SCA:s AFH avdelning som tar hand om avtorkning, polering eller rengöring. En AFH (Away from home) produkt kan t.ex. vara toalettpappret på en flygplats, en restaurang, ett sjukhus, ett kontor med mera. Kort sagt hygienprodukter för människor som inte befinner sig i sitt hem. Där ingår bland annat dispensrar till olika sorters papper och tvålar för offentliga toaletter. Just nu har företaget ett flertal lösningar för montering av dispensrar. Företaget försöker ständigt utveckla de lösningar de redan har och hitta nya bättre lösningar.

SCA beslöt sig för att knyta ett examensarbete till projektet för att ta fram nyadesignförslag. Examensarbetet utfördes av Frida Åberg vid Luleå Tekniska Universitet som en avslutning på hennes studier inom Teknisk design inriktning produktdesign.

1.2 Syfte och mål

Syftet med det här examensarbetet är att tillämpa de kunskaper som förvärvats under den här utbildningen och ta fram ett innovativt koncept för montering av dispensrar.

Målet med projektet är att designa och tillverka en prototyp av en flexibel

fastsättningsanordning för dispensrar av märket Tork för offentliga miljöer och storkök. Anordningen ska vara funktionell, flexibel och nå ut till en så stor marknad som möjligt och passa modellerna; S1,T2 och H2.

När examensarbetet är slut ska det finnas bildmaterial, cad-modeller och en prototyp som visar det slutgiltiga konceptet.

1.3 Avgränsningar

Något koncept för industrin kommer inte att göras då ett annat examensarbete behandlar det och inga hållfasthetsberäkningar har gjorts då tidsplanen var begränsad. Samt

2. NULÄGESBESKRIVNING

Företaget SCA har funnits sedan 1929 då det var ett rent skogsbolag som sedan utvecklats till att även erbjuda personliga hygienprodukter, mjukpapper och förpackningar.1

 SCA - en av världens största aktörer inom personliga hygienprodukter - erbjuder inkontinensskydd, barnblöjor och mensskydd.

 SCA erbjuder mjukpapper för konsumenter (toalettpapper, näsdukar, servetter) och mjukpapper för storförbrukare (behållare, mjukpapper, service, underhåll)

 SCA är en fullserviceleverantör av förpackningslösningar såsom konsument- och skyltförpackningar för butiksledet, hyllfärdiga förpackningslösningar, kundanpassade skyddsförpackningar, transportförpackningar samt hela servicekoncept

 SCA erbjuder magasinspapper, tidningspapper, pappersmassa, virke, sågade trävaror, färdiga träkomponenter, kundanpassade träprodukter samt biobränslen

TORK är SCA:s varumärke för mjukpapper för konsumenter. Tork är marknadsledande inom sitt område och man hittar produkterna i miljoner av hygienutrymmen världen över.

De tre dispenserna H2, T2 och S1 ingår i märket TORK och nedan beskrivs och visas modellerna som de ser ut i nuläget.

Bild 1: En S1 dispenser Bild 2: En H2 dispenser. Bild 3: En T2 dispenser.

1

S1 är en tvåldispenser som sitter i anslutning till handfatet vars baksida ser ut som på bild 4.

Den har en slät baksida med fyra hål i vardera hörn, det medföljer även dubbelhäftande tejp då det är en vanlig monteringsform.

H2 är en pappershandduksdispenser vilken sitter i närheten av handfatet. Bakstycket ser ut

som på bild 5. Den har hål i vardera hörn samt ett antal skåror för alternativ

skruvupphängningssätt och passa befintliga skruvhål i väggen. H2 har ett antal släta ytor men även ribbor som förstärkning på bakstycket.

T2 är en toalettdispenser som sitter vid toalettstolen. Dess baksida ser ut som på bild 6. Ett

stort antal ribbor finns vilka behövs för stabiliteten i konstruktionen. Fyra hål återfinns i ”hörnen” samt en minimal skåra vid vardera hål för att kunna passa befintliga skruvhål i väggen.

Nedan visas ”hålbilderna” på de tre dispensermodellerna, alltså deras bakstycken.

Bild 4: Hålbilden på S1. Bild 5: Hålbilden på H2. Bild 6: Hålbilden på T2.

på väggarna om den används på rätt sätt vilket är en dubbelhäftande tejp. Tejpen används mest till tvåldispenserna bland annat S1 då de oftast sitter på kakel eller en spegel. Tejpen är så stark att om den används på en gipsvägg så sliter den med en bit av väggen om man försöker avmontera den.

Några av Torks modeller har möjlighet att använda magneter som fästanordning där miljön tillåter. De lösningar som finns passar bara ett fåtal modeller åt gången. Den enda som fungerar för alla just nu är att ha hål i bakstycket och skruva fast dispenserarna i väggen. Resten av marknaden har liknande lösningar för sina dispensrar. Vad som har setts så består dagen lösningar av skruv och dubbelhäftande tejp till stor del. Andra lösningar kan

förekomma men de har då inte fått kommersiellt genomslag då de inte syns tydligt på marknaden i detta läge.

Då de flesta upphängningsanordningar gör skada på väggen och inte är flexibla finns det ett behov av att utveckla nya sätt att hänga upp dispensrar.

3. TEORI

I detta avsnitt kommer teori relevant till projektet att avhandlas.

3.1 Ergonomi

Målet för en ergonomist är att designa utrustning som är anpassad till en stor del av människors styrka, uthållighet, räckvidd, förståelse av sinnes och informationsprocesser.2

3.1.1Montering och underhåll

I en stående arbetsplats borde kontrollerna och föremål placeras så onödiga

sträckningar/böjningar och vridningar av kroppen elimineras. För att undvika onödig belastning på kroppen och konstiga positioner har det utarbetas riktlinjer för vilka höjder montering rekommenderas på.

I figur 1 så visas hur långt man når med armarna i olika positioner från centrumlinjen. Dessa avstånd avser vad som är acceptabla avstånd att greppa saker/ arbeta inom utan att kroppen blir uttröttad genom att sträcka/böja på sig.

För att underlätta underhåll finns det några saker man kan tänka på vid utformning av produkten. Såsom:

 Använd enheter som kan lossas från en eller två punkter så att de lätt kan plockas ned för reparation eller underhåll.

 Designa enheter som är oberoende och standardiserade. Vid avlägsnande och utbyte av en enhet ska det inte behövas göra några ändringar på andra enheter.

 Förse dem med lätta

åtkomstpunkter till testpunkter och de interna delarna.3

Figur 1: Stående räckvidd för en arm.

SCA har tagit hänsyn till monteringshöjder genom att tillhandahålla en monteringsanvisning med rekommenderad placering för respektive dispenser för underlättning av användning och underhåll.

2

3.2 Polymermaterial4

Plaster, vilka utvecklades intensivt efter andra världskriget, användes förr till enkla detaljer utan krav på hållfasthet. Nu ersätts metall i ökande uträckning av konstruktionsplaster med goda egenskaper, hållfasthet, miljötålighet och livslängd där den låga densiteten på

1000kg/m3 ger lätta konstruktioner. Hög hållfasthet fås speciellt med glas och kolfiberarmerade kompositer. Polymer är organiska material som framställs genom polymerisation av enkla kolväten som utvinns ur råolja. Polymerisationen skapar långa molekylkedjor. Molekylvikten kan uppgå till 100 000 kg/kMol.

Plaster kryper vid konstant belastning även vid rumstemperatur vilket man måste komma ihåg vid dimensionering. Polymera material är viskoelastiska, vilket innebär att den elastiska deformationen och återfjädringen tidsfördröjs genom visköst motstånd. Återfjädringen blir inte fullständig p.g.a. krypning.

De flesta polymermaterial bryts ned (åldras) av UV-strålningen i solljus. De påverkas även av vatten och kemikalier. Det har rått en stor utveckling av plastvarianter skräddarsydda för olika användningsområden där egenskaperna även förbättrats genom blandning av olika plaster samt genom tillsats av additiver. Men nu har den trenden brutits och fokus ligger nu på att begränsa sig till ett fåtal konstruktionsplaster t.ex. PP(polypropen) för

fordonsinredningar, instrumentbrädor med mera.

Polymer används även som membraner, till exempel för avsaltning av havsvatten med så kallad omvänd osmos och för gasseparation. Ett annat användningsområde för membran är i bränsleceller där de direkt omvandlar kemisk energi (t.ex. i vätgas) till elektrisk energi. De två huvudtyperna för polymermaterial är termoplaster och härdplaster.

3.2.1 Termoplaster

Molekylkedjorna är inte tvärbundna och därför mjuknar materialet vid uppvärmning samt kan smältas om och återvinnas. Arbetstemperaturen är vanligtvis begränsad till 100 C. strukturen i termoplaster är amorf (oordnad molekylstruktur) eller kristallin. Formsprutning är den vanligaste tillverkningsmetoden vilken är en snabb process som passar för stora serier. Verktygen är dock mycket dyra. Vanliga användningsområden är kåpor till hushållsmaskiner och dammsugare, hus för datorer och annan elektronisk utrustning, avloppsrör, elarmatur, inredningsdetaljer för byggnader och fordon med mera. Fogning av termoplaster utförs med snäppförband, limning, nitning eller svetsning (ultraljud, friktion, högfrekvens, varmluft). Enklare detaljer kan bearbetas från skiv- och stångmaterial. Några vanliga termoplaster är: Polyeten (PE), Polypropen (PP), Polystyren(PS), akrylnitril-butadien-styren (ABS), Polyamid (nylon) (PA), Aceltalplast (POM) och polykarbonat (PC).

3.2.2 Härdplaster

De mekaniska egenskaperna, formstabilitet och värmetålighet blir oftast bättre än för termoplaster på grund av att härdplaster bildar genom kemiska reaktioner vid härdningen tvärbindningar mellan molekylkedjorna. Härdplasterna kan däremot inte smältas om, de bryts ned vid överhettning. Några härdplaster kan klara temperaturer över 200 ⁰C.

4

Användningsområden för härdplaster är till exempel kåpor, maskinhus och karossdetaljer i fordon. Glasfiberarmerade konstruktioner till exempel båtskrov, tillverkas genom

handuppläggning av polyesterlaminat i form, med fibrer som matta eller rowing men kan också sprutas direkt i formen med kortfiberinblandning i plasten. Härdplastkomponenter tillverkas i form där härdprocessen tar viss tid och ger gasutveckling som styren. Vanliga härdplaster är Epoxi (EP), Fenolplast (PF), Polyester (UP), Polyuretan (PUR) och

polyvinylklorid (PVC). PVC och PUR finns både som härdplast, termoplast och elastomer. Härdplasttillverkningen ger en svår arbetsmiljö och kräver stora investeringar i ventilation. Vakuuminjicering bland andra är en tillverkningsmetod som används mer och mer vilket ger en bättre arbetsmiljö. En annan tendens är att ersätta matrismaterialet i fiberkompositer med termoplast. Man kan till exempel formspruta kortfiberarmerad termoplast.

3.2.3 Kompositplaster

Fiberarmerade kompositmaterial är starkt anisotropa, egenskaperna är olika i olika riktningar. Glasfiber, GFRP-laminat (Glas Fibre Reinforced Plastics) används ofta som armering där polyester eller epoxi är matrismaterialet. Kolfiber, CFRP (Carbone Fibre Reinforced Plastics) används också som armering. Kolfiber är betydligt dyrare men det ger mycket lätta, starka och styva laminat. Används främst inom flyg, rymd och sportutrustnings branscher.

Sandwichmaterial är en materialkonstruktion som består av minst två olika material. På en kärna av ett material med låg densitet appliceras två täckskikt. Täckskikten kan utgöras av metall eller komposit material. Detta sätt att kombinera material ger lätta och styva konstruktioner. Används flitigt i flyg och båtindustrin.

En nackdel med härdplaster, fiberkompositer och sandwitchmaterial är att de är svåra att återvinna. Återvinningen sker främst genom fragmentering och ”downgrading” till

fyllnadsmaterial. Det pågår dock utvecklingsarbete för att förbättra återvinningsmöjligheterna.

3.2.4 Godstjocklek

Det är en god regel för formsprutade detaljer att använda den ur funktionssynpunkt minsta möjliga godstjockleken för den färdiga detaljen. Normalt används godstjocklekar5 på 2-3 mm.

Ojämnt fördelat gods leder till sjunkmärken, porositeter, skevning, svårigheter att hålla toleranser, långa cykeltider vid formsprutningen etc.

Istället för att öka godstjockleken i de fall man önskar större mekanisk styrka eller styvhet är det oftast mer ekonomiskt att använda ribbor.

3.2.5 Ribbor

Ribbor används för att betydligt öka styvheten hos plastkonstruktioner. Tjocka tvärsnitt kan ofta ersättas med tunnare tvärsnitt som hos t.ex. I-balkar vilket ger stor besparing av

material. Kontrollera dock att tillåtna spänningar i materialet inte överskrids.

Konstruktören måste vara försiktig vid användande av ribbor i konstruktionen. De kan ge önskad styvhet i konstruktionen men kan också ge upphov till skevhet efter formsprutning. Det är lättare att lägga till än att ta bort ribbor från ett formverktyg. Ribbtjockleken bör vara 50-70% av godstjockleken som skall förstärkas, höga ribbor kan behöva släppningsvinklar på 0,2-0,5 för att kunna stötas ur formen. Det finns två skäl till att ribbtjockleken ska vara tunnare än godstjockleken. Det förhindrar skevning och ökad godstjocklek i

skärningspunkten gör det svårt att minimera antalet sjunkmärken på den synliga ytan.

3.2.6 Skruvförband

Det är stora skillnader i konstruktionsreglerna för skruvförband för metall och skruvförband för plast. Självgängade skruvar kan i regel bara återmonteras ca 5 gånger i plast. Önskas större antal monteringar eller ett säkrare förband används metallinsatser eller metallgängor. Vid förband med självgängande skruv formas gängan när skruven drivs in i plastmaterialet. Det förekommer två olika typer av skruv vid självgängning, gängpressade och gängskärande. Det finns olika kategorier för plastmaterialen och detta är en av dem: ” Halvhårda plaster med modul 2000-7000 MPa och liten tendens till krypning. Amorfa plaster PMMA, ABS, SAN, PS mod PPO, PC,PVC styv etc.

För dessa material rekommenderas gängskärande skruvar. Används gängpressade skruvar så spricker materialet. Detta kan ske omedelbart vid montering eller efter en tids lagring.”6…

3.3 Prototyper

Prototyper används ofta vid designarbetet av en ny produkt. En är virtuell prototyp, vilket är modellering och simulering i dators CAD-program(Computer aided design). Fördelen med en geometrimodell i CAD-systemet är att kunna se en produkt i olika vinklar innan den fysiska produkten byggs. Programmet tillåter ofta också beräkningar och simulationer för att kunna utvärdera produkten.

Att se produkten i datorn räcker oftast inte, en fysisk modell är i regel nödvändigt för att kunna utvärdera produkten till fullo.7

Det finns olika typer av fysiska prototyper/modeller.

-

-

6

Konstruera i plast, Kenneth Berggren

7

-

3.4 Tillverkningsmetod för prototyp

Fused deposition modeling (FDM)8 är en additiv tillverkningsmetod vanligen använd för modeller, prototyper och produktions applikationer. Tekniken utvecklades av S. Scott Crump på sent 1980tal och blev kommersiellt 1990. FDM fungera på principen att lägga till material i lager. En tunn tråd i plast eller metal rullas ut från en rulle och ger material till ett

extrudmunstycke som kan stänga av och på flödet. Munstycket hettas upp för att smälta materialet och kan flyttas i både horisontal och vertikalt led med hjälp av en numerisk kontrollerad mekanism styrd av en datorstyrd tillverknings mjukvara (CAM). Modellen eller delen produceras genom att extrudera små pärlor av termoplastiskt material för att forma lager allt eftersom materialet hårdnar direkt efter extruderingen från munstycket. Ett flertal material är tillgängliga med flera olika egenskaper och fördelar. Några är ABS, olika PC plaster, olika PPSU plaster, olika PCL plaster och vaxer. Ett vattenlösligt material kan användas som temporärt stöd medan tillverkningen pågår. Detta kan lösas upp med specialutrustning som använder en upphettad sodium hydroxidlösning.

4. METOD och GENOMFÖRANDE

I detta avsnitt presenteras de metoder och redskap som används samt hur de har tillämpats under projektets gång för att få fram resultatet som presenterats i rapporten.

4.1 Projektmetodik

I detta projekt har metoden projektcirkeln9 använts, metoden innebär att man går från en överskådlignivå till detaljnivå. Detta gör att man snabbt kan ta fram ett underlag för diskussion och vänta med de tidsödande detaljerna till senare.

Fördelen med ett cykliskt arbetssätt jämfört med ett linjärt är att delmomentet inte behöver avslutats innan nästa moment påbörjar vilket gör att vissa beslut kan skjutas på framtiden, nackdelen med detta är att projektet kan växa okontrollerat och besluten kan fattas för sent.

Figur 2: En bild på projektcirkeln som visar de viktigaste arbetsmomenten som återkommer ständigt i projektet.

9

Nedan följer en beskrivning av projektcirkelns olika moment, där tanken är att man arbetar sig igenom de olika momenten i cirkeln med allt eftersom ökande detaljnivå för varje varv.

1. Planera för förändring

En projektdefinition formuleras med de uppgifter som projektet syftar till att lösa. En tidplan för projektet tas fram och en projektgrupp skapas.

2. Gör diagnos

En analys och kartläggning av nuläget genomförs genom detta upptäcks även problemområdena.

3. Formulera mål och krav

Här formuleras de krav och mål som lösningsförslagen måste uppfylla, vanligtvis i form av en kravspecifikation.

4. Sök alternativ

Med hjälp av olika kreativa metoder såsom brainstorming tas flera olika alternativ för lösningar fram.

5. Värdera och välj

Här viktas de olika lösningarna med hjälp av en viktingsmatris baserad på kravspecifikationen. Därefter väljs de alternativ som är bäst lämpat baserat på kravspecifikationen.

6. Utveckla och detaljbearbeta valt förslag

Det valda lösningsförslaget utvecklas och detaljbearbetas ytterligare. 7. Genomför stegvis

Innebär att framtagna lösningar ska implementeras stegvis i företaget. Vilket detta projekt inte kommer att innefatta.

8. Uppföljning

Här genomförs en uppföljning för att se hur väl lösningarna fungerar i verksamheten. Detta projekt har dock inte innefattat någon uppföljning eftersom projektet endast omfattar 10 veckor.10

Alla åtta steg bearbetas varje varv, men för varje varv förskjuts tyngdpunkten framåt mot mer konkret lösningsarbete enligt figur 3 nedan:

Figur 3: En visuell beskrivning på hur tyngdpunkten förskjuts i projektet.

4.2 Planeringsfas

Detta avsnitt beskriver hur planeringen för projektet har lagts upp och detta motsvarar steg 1 i projektcirkeln.

4.2.1 Projektplan

En projektplan gjordes så att alla parter var överens om vad projektet skulle innefatta. Se bilaga 1

4.2.2 Gantschema

För att strukturera tiden och dela upp de olika momenten gjordes ett ganttschema. Projekttiden är uppdelad veckovis där det går att utläsa vilka moment som går att göra parallellt och en uppskattning hur lång tid momenten kommer att ta. Se bilaga 2.

4.3 Analysfas

I detta avsnitt kartläggs nuläget genom olika undersökningsmetoder vilkabeskrivs nedan somkommer att belysa de problemområden som finns. Här kommer även de mål och krav som lösningförslagen måste uppfylla formuleras. Avsnittet representerar steg två och tre i projektcirkeln.

4.3.1 Marknads och Konkurrensanalys

En marknadsundersökning är en undersökning riktad mot konsumenter för att utröna dessas användning av produkter och tjänster samt konsumenters inställning till företag, tjänster och produkter. Marknadsundersökningar är vanligtvis riktade till en specifik målgrupp med avseende på inkomst, ålder, bostadsort med mera. En konkurrentsanalys undersöker hur

konkurrenterna möter kundens krav och önskemål. En sådan analys kan ge insikt i olika lösningars styrkor och svagheter vilket kan användas i produktutvecklingen.11

Ett antal studiebesök genomfördes på olika orter i Sverige. Utländska toaletter har

undersökts indirekt genom bilder istället för fysiska besök p.g.a. tidsbrist, de bilderna kom från SCA:s arkiv och internet.

4.3.2 Halv strukturerad Intervjuer

En halvstrukturerad intervju innehåller både öppna frågor som ger kvalitativ information samt frågor med begränsade svarsalternativ vilket ger kvantitiv information. Detta ger förutsättningar för en mer systematisk analys av resultaten.12

Metoden användes vid studiebesöken för att ge en kombination av kvantitiv och kvalitativ information från användarna. Hade förberett ett antal standardfrågor som utgicks ifrån vid alla intervjuer som sedan utvecklades beroende på platsens behov, eftersom det är skillnad på ett storköks behov och en offentlig toaletts behov av dispensrar.

4.3.3 Patentsökning

Ett första steg i innovationsprocessen kan vara att genomföra en teknisk översikt för att se om en lösning på ett problem är ny. Patentdokument publiceras alltid en mycket lång tid före de nya produkterna finns ute på marknaden.

Genom en inledande sökning på olika patentdatabaser kan andra lösningar på ett problem hittas men även följa utvecklingen inom ett visst område. Uppfattning av marknaden och dess konkurrenter kan även fås genom en patentsökning. Samt om en likande lösning existerar undviker man att göra intrång vilket kostar tid och pengar.13

Tog hjälp av SCA:s egen patentavdelning som skulle försöka begränsa sökområdet till en hanterbar mängd.

4.3.4 Personas

Personan är en arketypisk användare som representera de verkliga användarna när man utvecklar nya produkter/system. Ett exempel på en personas kan vara Karin. Som tagits fram för platsbanken, AMS nättjänst för lediga jobb. hon är 34 år och arbetslös. Tidigare arbetade hon i butik och har en examen i ekonomi. Hon har sökt jobb i två år men har svårt att veta vilken sorts jobb hon ska inrikta sig på. Henne mål är att hitta annonser för lämpliga jobb men också förbättra sitt CV, finna strategier för att hitta och söka jobb och få en tydligare fokus för sitt sökande.

11 _{Produktutveckling Hans Johansson}

12_{https://fronter.com/ltu/links/files.phtml/1100041387$163668393$/Arkiv/Arbete+och+teknik+p_prcent_E5+}

m_prcent_E4nniskans+villkor/Metoder.pdf Anna Lisa Osvalder

Personas grundas på kvalitativa undersökningar av faktiska användare där intervjuer och observationer är de vanligaste metoderna. Genom att använda flera användare ur varje målgrupp (minst åtta personer per målgrupp) så kan man upptäcka mönster i mål och drivkrafter. En primär persona som representerar användaren som är viktigast att tillfredställa bör finnas sedan kan det även finnas sekundära personas men det är rekommenderat att hålla antalet personas nere. Grunden för varje persona är mål och drivkrafter snarare än demografiska fakta som ålder och kön.14

Metoden modifierades så att den kunde appliceras på ett rum istället för en person. För att få fram tre olika personas/”fall”. Applicerade personas på de besökta platserna för att få fram en målgrupp.

4.3.5 Kravspecifikation

En kravspecifikation är det dokument som sammanfattar beställarens önskemål, krav, på den funktion, produkt, som önskas realiserad.15

Ett krav måste alltid uppfyllas medan ett önskemål är något som vore fördelaktigt men ej nödvändig och kraven ska helst vara mätbara.

Hur ett krav formuleras är viktigt för att inte hämma kreativiteten. Istället för att säga stansa hål så säger man åstadkomma hål. Dokumentet utvecklas under projektets gång då det framkommer mer och mer vad man vill att produkten ska klara av.

4.4 Konceptgenererings fas

Detta avsnitt representerar steg 4. Med hjälp av kreativa metoder tas flera olika alternativ för lösningar fram.

4.4.1 Kreativa metoder

Nedan beskrivs några olika metoder för att stimulera kreativiteten. De är utformade för att sätta igång hjärnan och hjälpa till att skapa nya lösningsförslag antingen i grupp eller på egen hand.16

Brainstorming- kvantitet gör före kvalitet

Tanken med brainstorming metoden är att medlemmarna i gruppen ska stimulera varandras kreativitet genom att kombinera och förbättra varandras idéer och tack vare detta komma fram till fler bra lösningsförslag än vad man hade gjort på egen hand.

Går till på så sätt att deltagarna förvarnas om vilka problem som skall lösas och uppmanas att ta med egna idéer till mötet. Mötet bör inte pågå längre än 45-60 min, det ska finnas en ledare som formulerar problemet och stimulerar gruppen med nya formuleringar och vinklingar samt egna idéer. Alla idéer ska dokumenteras med skisser och korta beskrivningar

14

http://www.antrop.se/nyhetsbrev_februari.aspx

15

Produktutveckling Hans Johansson

16

så de kan tas med efter mötet. Erfarenheten visar att resultatet blir bäst om vissa regler följs vilka är:

 Sträva efter många idéer och sätt ett mål för minsta antal idéer innan brainstormingmötet.

 Kritik av idéer är förbjudet under mötets gång. Alla idéer är lika välkomna.  Klassificera och bearbeta lösningarna efter mötet.

Katalogmetoden- titta i kataloger, undersöka andras lösningar för att se hur de gjort och få

inspiration från det. Kommer på egna lösningar genom att titta på andras lösningar.

Osborns idesporrar

Om det går lite trög kan man använda denna metod för att få igång idéarbetet igen. Man tittar på de förslag man redan har fått fram och tänker vad händer om man t.ex.

förstorar/förminskar? På det sättet kan man få fram nya förslag.

Kan man förstora? Lägga till något? Större frekvens? Starkare? Multiplicera? Förminska? Ta bort något? Lättare? Långsammare? dela upp?

Kombinera? Blandningar? Olika sorter? Kombinera idéer? Andra användningar? Nytt sätt att använda det på?

Göra tvärt om? Motsats? Upp och ned? In och ut? Omplacera? Annan plats? Ny ordningsföljd

Ideassociationsmetoden

Associera med en symbol eller ett ord. Vad vill ni att produkten ska ha för egenskaper? Vad associerar ni den egenskapen med? Till exempel vad associerar du med exklusiv?

Ett möjligt svar: Ferraribilar, diamanter och höga priser, dyra material. Rita koncept med de i åtanke.

En grupp bestående av 6 stycken studenter med anknytning till teknisk design brainstormade en eftermiddag där de beskrivna kreativa metoderna användes.

Mycket av ide genereringen har skett på egen hand och de kreativa metoderna användes i

omgångar under projektets gång.

4.5 Utvärdering av koncept fas

I detta avsnitt utvärderas koncepten vilket kan göras på många olika sätt, de kan vara mer eller mindre metodiska.

4.5.1 Funktionsmodeller och tester

Testerna gjordes i form av funktionsmodeller.

Funktionsmodeller är enkla modeller av koncepten. Framtagna för att testa en specifik funktion eller få en känsla för produkten17

Testerna hjälper till att ge mer information till viktningarna. Ger en mer realistisk bild av förslagen vilket underlättar i viktningen och hjälper till att sålla bort förslag som är orimliga på ett tidigt stadium.

4.5.2 Viktning

Viktning av förslagen åstadkomsgenom att först ha viktat kravspecifikationens krav mot varandra för att ta reda på vilka krav har större vikt (vilka krav är viktigare än andra). Till exempel att undvika skärsår är viktigare än underlätta rengöring. Se bilaga 6 för viktning av krav. Om ett krav är viktigare så tilldelas den en tvåa, om den är mindre viktig får den en nolla och om den är lika viktig får kravet en etta. Sedan summeras kravens poäng för att sammanställa vilka krav är viktigare än andra krav. Se exempel nedan.

Kravviktings exempel

kriterie 1 kriterie 2 kriterie 3 kriterie 4 summa vikt vikt %

kriterie 1 1 2 1 4 0,33 33 %

kriterie 2 1 0 0 1 0,08 8,00 %

kriterie 3 0 2 1 3 0,25 25 %

kriterie 4 1 2 1 4 0,33 33 %

summa 12 1,00 100 %

Tabell 1: Ett exempel på hur en kravvikting kan se ut.

Sedan jämförs varje förslag mot kravspecifikationen och ges ett betyg hur väl de uppfyllde kravspecifikationen. Ex från 1-5 där 5 är väldigt bra och 1 ärmycket dåligt eller inte alls. Sedan multipliceras betyget med vikten på kravet och alla krav adderas ihop för att få ett slutgiltigt betyg. Nu kan man se vilket förslag som uppfyller kravspecifikationen bäst och troligtvis är det bästa förslaget, enligt kravspecifikationen. Ett exempel på konceptviktning ses nedan.18

KONCEPT 1 KONCEPT 2 KONCEPT 3

KRAV vikt betyg summa vikt betyg summa vikt betyg summa

krav 1 0,1 3 0,3 0,1 4 0,4 0,1 4 0,4 krav 2 0,4 4 1,6 0,4 4 1,6 0,4 3 1,2 krav 3 0,15 3 0,45 0,15 2 0,3 0,15 2 0,3 krav 4 0,05 2 0,1 0,05 5 0,25 0,05 4 0,2 krav 5 0,2 4 0,8 0,2 3 0,6 0,2 4 0,8 krav 6 0,1 4 0,4 0,1 2 0,2 0,1 3 0,3 SUMMA 3,65 3,35 3,2

Tabell 2: Ett exempel på hur en konceptviktning kan se ut.

Eftersom ett stort antal koncept genererades under brainstormingsfasen så delades de upp i kategorier. Förslagen inom en kategori viktades mot varandra för att få fram det främsta förslaget inom varje kategori. Sedan viktades de främsta i varje kategori mot varandra för att få fram det förslag som var bäst.

18

5. ANALYS FAS

Detta avsnitt kommer att visa resultatet och slutsatser av de nämnda analysmetoderna i avsnittet metod och genomförande.

5.1 Studiebesök

Besökens syfte var att få en bättre uppfattning hur hygienutrymmena är utformade, vilka material som används och se hur dispenserupphängningarna ser ut idag. Besöken var även en källa till inspiration. Besöken begränsade sig till Sverige p.g.a. tidsbrist. Utländska

toaletter har undersökts indirekt genom bilder istället för fysiska besök, de bilderna kom från SCA:s arkiv och internet.

De undersökta platserna var:

Bilia, Mölndal Autobil, Mölndal Meknomen, Mölndal SCA:s kök, Mölndal

Naturhistoriska museet, Göteborg Filmstaden, Göteborg

Landvetter, Göteborg Umeå östra, Umeå

Centrumrestaurangens kök, LTU Arlanda, Stockholm

Stuk, LTU Stukköket, LTU

B-husets offentliga toalett, LTU De tre första platserna är bilverkstäder. Dessa besöktes innan avgränsning till offentliga toaletter och storkök gjordes. Dessa besök tas därför ej med i rapporten. De var dock en liten källa till inspiration.

Först kommer ett urval av bilder på de undersökta platserna (resterande bilder återfinns i bilaga 3) sedan kommer en sammanfattning av besöken.

Toaletter

Bilden visar Filmstadens offentliga toalett. Toaletten är klädd med sten istället för kakel. Den har en stor spegel som spänner över alla handfat. Eller snarare tråget, det är ett enda stort ”handfat”. Tvåldispensrar är placerade vid varje kran på spegeln med dubbelhäftande tejp.

Tvåldispensrarna satt väldigt hårt. Två handduksdispensrar sitter på den vägg som inte syns i bilden.

Bild 7: Badrummet på Filmstaden i Göteborg.

Ett av båsen tillhörande Filmstaden där väggarna är klädda med sten och mosaik. Det finns två dispensrar båda är

toalettpappersdispensrar. En krok fanns fastskruvad på väggen. Båsen är väldigt små. Toalettsitsen är inbyggd i väggen.

Bild 8: Ett av Filmstadens toalettbås.

Naturhistoriska museets toaletter hade två sorters toaletter, en liten som visas i bilagorna och en större med två bås som visas här.Toaletten hade handfat i båda båsen plus ett utanför. Hela rummet var klätt i kakel. Inne i båsen fanns det en tvål och toalettdispenser plus en lufthandtorkningsmaskin.

Bild 9: Två toalettbås på Naturhistoriska museet i Göteborg.

Inne i båset så fanns det ett handfat med en kran monterad i hörnet istället för mitten av handfatet. Flera hål efter gamla dispensrar observerades.

STUK toaletterna har enskilda handfat och flera mindre speglar istället för en stor. Tvåldispensrarna är monterade vid handfaten mellan speglarna vilket betyder att de är fastskruvade. En handduksdispenser är placerad i vardera ände av rummet som ej syns på bilden.

Bild 11: Offentliga toaletten på STUK på LTU.

Ett av båsen på STUK, vilken saknar kakel, istället är väggarna målade. Det finns bara en dispenser och det är för toalettpappret. En krok förekommer på väggen.

Allrummet i B-husets offentliga toalett har inbyggda handfat med flera speglar ovanför handfaten. Det finns tre tvål- och handduksdispensrar jämt utplacerade. Hela rummet är klätt i kakel. Speglarna är inkaklade.

Bild 13: Offentliga toaletten i B-huset på LTU.

Kakel endast framför handfatet. En spegel ovanför handfatet. Dispensrar för tvål, toalett och handdukspapper finns. Väggarna är målade. Tvåldispensern är fastklistrad på kaklet och sitter hårt fast. Större än

genomsnitttstoaletten eftersom det är en handikappsstoalett.

Bild 14: Handikapp toalett på LTU.

Då toaletterna utomlands har likande sorters badrum/väggbeklädnad som redan beskrivits ovan, där den största skillnaden är att det inte förekommer handfat inne i toalettbåsen, återfinns därför de bilderna i bilaga 3.

Storkök

Handfatet är inklämt i hörnet vid

fönstret och tar minimalt med plats och sitter på en kaklad vägg. En stor rulle papper står bredvid för handtorkning. Rullen används även ute i köket. Tvåldispensern är monterad på betongpelaren bredvid.

Bild 15: Ett av två handfat i centrumresturangens kök på LTU.

Det finns många hyllor och

avlastningsytor i köket. Materialen som använt är kakel och rostfritt stål. Det förekommer även betongpelare i rummet. Arbetsytorna bestod av rostfritt stål vilket kan ses i bilden.

Bild 16: Arbetsyta i Centrumresturangen på LTU.

Alla apparater är i rostfritt stål samt de flesta hyllor. Arbetsytorna ligger i

mitten av rummet eller längst väggarna.

Bild 17: Grytorna i Centrumrestaurangens kök.

Köket på STUK. Alla

arbetsytor är i rostfritt stål för att vara lätta att

rengöra. Väggarna är i kakel. Förekommer många hyllor och de flesta är i rostfritt stål.

Bild 18: Serveringsdelen av köket på STUK.

Ett tvättställ somligger bredvid en hylla i rostfritt stål, ligger nära något som kan utnyttjas som greppyta.

5.1.1 Utvärdering av besöken

Nedan kommer en sammanfattning av vad som observerats vid studiebesöken

Offentliga toaletter:

Väggarna i en stor offentlig toalett bestod oftast helt av kakel eller någon annan slät och hård yta som i bild 7. Båsen var då också klädda i kakel. Desto mer trafik desto mer kakel verkade det finnas vilket underlättar rengöringen. Ett undantag är STUK, de har målade väggar istället, kan bero på att de har mer periodvis trafik istället för en jämn ström. Vid stora offentliga toaletter var handfaten ofta inbyggda med en enda stor spegel eller flera mindre över varje handfat. Vilket ges exempel av i bild 11 och bild 13.

Allrummen hade minst en vägg klädd i kakel oavsett hur båsen såg ut. Båsen kunde variera från att bara ha kakel vid handfatet till hela utrymmet vilket verkar bero på hur stor

genomströmning toaletten har. Det verkar finnas två strategier också. En stor toalett med många bås som på Filmstaden, STUK m.fl. eller fler mindre toaletter utplacerade på flera ställen som på LTU. I Sverige är det vanligt att det förkommer handfat inne i båsen, detta är ovanligt utomlands.

Båsen i de flesta offentliga toaletter är små. Några koncept är baserade på den

observationen. En annan sak som observerades var att det förekommer en glipa bakom handfat som är installerade ensamma. Denna glipa skulle kunna utnyttjas till greppyta. Några koncept är baserade på att denna glipa finns. Mer om dessa koncept i konceptdelen av rapporten.

Placeringen av dispenserarna var lika oavsett badrumssort. Tvåldispensrarna satt i samband med handfaten i båsen och allrummet. Ett för varje handfat generellt.

Pappershandukshållarna satt inte lika nära handfaten. De satt oftast en bit bort där de bäst fick plats och det fanns två eller max tre i varje badrum. Toalettdispensern satt självklart vid varje toalett.

På vissa av toaletterna förekom krokar som man kunde hänga sina saker på inne i båsen.

StorKök:

Det finns många hyllor och bänkar in närheten av arbetsstationerna som man kan utnyttja i olika koncept, många greppytor. Vilket kan ses i bilderna 17 och 18. Förutsatt att personalen vill ha dispensrar närmare arbetsstationerna vilket råder delade meningar enligt

intervjuerna. Vid handfaten så förkommer materialen glas, betong eller kakel. Framkom även att dispenserna oftast inte rymdes någon annanstans än vid handfaten då dipsensrarna inte fick plats bland hyllorna p.g.a. avståndet mellan hyllplanen oftast var för litet.

Arbetsytorna ligger i mitten av rummet eller längst väggarna. Alla arbetsytor är i rostfritt stål för att vara lätta att rengöra samt väggarna är av materialet kakel av samma anledning. När personalen städar köket så använder de ofta en vattenslang och spolar av alla ytor för att sedan skrapa undan allt vatten med en skrapa. Papper om det används är sista steget i städningen. Tvättställen är placerade vid varje ”station” vilket betyder att det kan vara 2-3

tvättställ i köket. Oftast i något av rummets hörn där de inte är i vägen och riskerar att skvätta vatten på maten.

5.1.2 Intervjuer under studiebesök

En kort intervju har gjorts med respektive kök (SCA, STUK och Centrumresturangen) och med inredningsansvaringa på LTU.

Om dispenserarna var enkla att flytta och om de satt fast ordentligt i sina ställningar var köken öppen för iden med flyttbara dispensrar men generellt är köken nöjda med vart deras dispensrar sitter. Vanligt att dispensern satt vid förberedelsestationen av köket.

I nuläget är dispenserarna fastskruvade, vissa hade haft erfarenhet av plastkuddar men de var ej så bra då de lossande till slut, troligen på grund av fukten. Ett av köken brukade mycket handskar vilket minskade användningen av pappret. Papper om det används är sista steget i städningen vilket gör att pappersanvändningen vid städningen är låg. Används mest till att torka händer osv. Ett av köken sa att byte av dispenser ofta berodde på upphandling, om företaget tjänade på att byta dispenser så gjorde de det. Kunde hända olika ofta.

Inredning på LTU tyckte att tejp och lim inte är så bra fastsättningsanordningar då de lossnar till slut. Och om de är fastsatta med det så går de att slita lös vilket folk då gör. ”Om den går att ta lös så kommer den att tas lös!”19. Montering av dispensrar förekommer inte så ofta vilket gjorde flexibilitet inte var så viktigt. Men de var öppna inför idén av flexibilitet ändå.

5.2 Konkurrensanalys

En liten konkurrensanalys genomfördes där bland annat SCA:s största konkurrenter

undersöktes för att se hur marknaden ser ut idag och hur konkurrenternas lösningar ser ut. SCA största konkurrenter är Metsä tissues med märket Katrin och ett företag som heter Kimberly-Clark. Konkurrenternas hemsidor erbjuder inte mycket information angående deras produkters upphängningssystem. I Katrins produktspecifikationer ser man att de är monterade med skruvar. Utöver skruvförfarandet visar

Kimberly Clarks produktspecifikationer och broschyrer att vissa dispensrar har ett antal ”modul” lösningar. Det går att byta ut dispensern mot en likadan utan att behöva skruva nya hål. De använder sig av en ”universalbracket” Se bild 20. Sedan har de även ett ”utbyteskit”. En modell av dispenser kan modifieras till denna typ av upphängning med ett

”utbyteskit” syftet med kittet är att göra dispensern vattentät för att underlätta rengöring. Se bild 21 och 22.

Bild 20: En dispenser med ”modullösning” från kimberly clark20

19

Citat från en av anställda på inredning ltu….

20

Bild 21 och 22: En dispenser från Kimberly Clark med ”utbyteskitet”21 Även andra konkurrenter undersöktes såsom Sterisol.

Sterisolhemsidan22 nämner att de har en tvåldispenser som sitter monterad med en

sugpropp på ett handfat eller en rondvagn. De har också möjligheten att hänga dispensrar på ex en sjukhussäng. Detta företag är alltså främst inriktad på sjukhusmiljö.

Av en slump upptäcktes en annorlunda lösning sent i projektet då tester för viktning två pågick i modell labbet på LTU. Det var en dispenser från märket Sterisol som satt i modell labbet på LTU. Det sitter en platta på väggen med dubbelhäftande tejp med plats för att skjuta ned dispensern ovanifrån som sedan hålls på plats av ett snäppe inifrån dispensern. Denna

lösning var anpassad till just denna modell från Sterisol. Flexibel på det sättet att den går att ta loss men den funkar bara för den dispensermodellen, denna lösning nämns inte på hemsidan.

Bild 23: Sterisols väggplatta till tvåldispensern

21

Denna modell passar till väggplattan på bild 23. Den monteras uppifrån och sitter fast med ett snäppe och sitter fast okej.

Bild 24: Baksidan av sterisol tvåldispensern som passar till väggplattan

Dispensern öppnas framifrån. Den har inget lås så den är lätt att ta loss vilket inte är bra med avseende på

vandalism.

Bild 25: Sterisol tvåldispensern som passar till väggplattan.

Slutsats av konkurrentanalys. Vanligast är skruv och dubbelhäftande tejp. Sedan kommer något slags modultänk. Vanligt är en sorts platta som dispensern går att haka fast i på väggen.

5.3 Patentsökning

Syftet med patentsökningen var att se vilka patent som redan fanns, söka inspiration och se om det gick att använda några av de som förekom.

Då det visade sig att det var svårt och tidskrävande så släpptes dock den iden. Patentsökning kan vara en viktig del dock men eftersom detta är ett examensarbete på 15 hp så fanns det inte tillräckligt med tid att undersöka detta mer.

5.4 Identifiering av målgrupp

Genom studiebesöken så undersöktes ett antal platser och då visade sig att

hygienutrymmen kan se olika ut beroende på antal besökande och intensitet samt geografisk placering. Applicerade den modifierade metoden personans på hygienutrymmen så den passar för en plats istället för en person. Metoden behövdes för att koncentrera det till några typiska ”fall”.

Har begränsat det till tre olika ”fall” där fokus ligger på släta ytor då projektet har en begränsad tidsram och att försöka hitta en lösning som passar alla olika toaletter vore fruktlöst och tidskrävande. Nedan finns de tre fallen där stor offentlig toalett är den primära personan.

1. Stor offentlig toalett. Mycket kakel, en stor spegel eller flera mindre speglar förekommer,

handfaten är inbyggda. T.ex. Arlanda.

2. Offentlig toalett. Mycket kakel, en stor spegel eller flera mindre speglar förekommer,

handfaten är inbyggda. Handfat inne i båsen och båsen plus allrummet är ej helt i kakel. Annat material kan förekomma. Som STUK

3. Storkök. Väggarna består av kakel. Arbetsbänkarna och maskinerna av rostfritt stål och

kan förekomma betong i form av pelare eller likande. Som de besökta köken.

Målgruppen är stora offentliga toaletter med hög trafik, även storkök. Som har många släta ytor (mycket kakel och speglar).

5.5 Kravspecifikation

En kravspecifikation upprättades baserat på resultatet av analysfasen.

För att göra en slutgiltig kravspecifikation måste tillverkningskrav finnas med. I detta tidiga stadium har inga sådana krav tagits med ännu. Genom att ha en kravspecifikation så

underlättar det konceptgenereringen och viktningen av koncepten.

Huvudkravet på upphängningsanordningen är att den måste vara flexibel på det sätt att den ska passa flera modeller och gärna minimera skada på väggar. Även robust och enkel att montera. De tre modeller som den måste passa är S1, T2 och H2.

6. KONCEPTFAS

I detta avsnitt visas resultatet av de kreativa metoderna som använts samt de koncept som ska viktas. Detta avsnitt representerar 4 i projektcirkeln.

6.1 Inspirationsinsamling

Studiebesöken har varit en viktig inspirationskälla då man kunnat se vad för sorts utrymmen man har att arbeta med. Besökte även ett antal olika sorters butiker i Luleå för att söka inspiration såsom inredningsbutiker, byggvaruhus med flera.

På Claes Ohlson fanns det en skiva med skåror som användes för att kunna visa upp olika handtag och lätt kunna byta ut dem, se bild 26. Att använda något sorts skår/sken system för att lätt haka på och av dispensrar vore intressant och ger mycket flexibilitet vad gäller modeller och placering av samma modeller.

Bild 26: Handtag monterade på en platta med skåror i uppvisningssyfte23.

Det fanns även gardinstänger som låg i hållare på Claes Ohlson vilket också var intressant som bas för koncept. Att använda en stång som man kan fästa en eller flera dispensrar på. De hade även sugproppar som såg ut att vara tillräckligt robusta för dispenseranvändning, vilket några koncept är baserade på. Bild på sugproppar kommer senare i rapporten se sid 41.

Vid studiebesöken fann det krokar i vissa av båsen. Det är alltid uppskattat att kunna hänga upp sina saker istället för att tvingas ställa dem på golvet. Detta har inspirerat att göra några koncept där det erbjuds något mer än bara upphängning för dispensrar. Om koncepten erbjuder en avlastningsyta utöver upphängningen för dispensern så vore det bra.

En bild som inspirerat till flera koncept. Det är en upphängningsanordning för sopkvastar/ skrapor.

Bild 27: Upphängningsanordning för skrapor i Centrumresturangens kök.

23

6.2 Konceptgenereringsfasen

Ur brainstormingen så uppstod några förslag som var värda att titta närmare på. De skisser som generades under brainstormingsessionen kan ses i bilaga 4.

Koncepten är sammanställda i grupper då ett flertal av koncepten faller under samma

kategori. Sedan finns det grovt draget två olika sätt att utforma denna produkt. Antingen kan man göra en lösning som inte skadar väggen med hjälp av t.ex. tejp, sugproppar, magneter osv. eller så gör man koncept som skruvas fast men det går att sätta fast och ta av dispensrar från den anordningen. Permanenta och icke permanenta lösningar så att säga.

Nedan kommer ett antal av förslagen som skissades fram, sorterade i kategorier. Hela poängen med dessa förslag är att de ska ta lite plats, inte skada väggen och passa flera olika dispensrar.

Till vänster ses två olika koncept som kan fästas på bordskanter eller runt bordsben är det tänkt.

Finns även ett förslag där det ska går att fästa

tvåldispensern på handfatet om det finns en glipa bakom det.

Ovan visas olika sätt att använda sig av magnetism. Med plattorna är det tänkt att

dispensern har ett järn eller magnetplatta på sig som fäster på respektive platta. Ett annat alternativ är om det går att måla väggarna/en platta med magnetisk färg.

Till vänster finns ett antal förslag som bygger på att man har en väggplatta som dispensern går att fästa på. Någon sort universalplatta vore bäst. Alltså en platta som passar alla tre modellerna samtidigt.

Dessa förslag nedan är tänkta att man kan sätta dit en stång som går att vrida eller fjädra på plats. Den ska antingen fästas vertikalt (mellan golv och tak) eller horisontellt (mellan två väggar). Sedan monterar man dispenserarna på stången.

Dessa förslag nedan är baserade på att en skena används, som en dispenser/och eller något annat monteras på.

Till föregående sida: Överst i skenor finns en kombination av en hylla och dispensrar, de är monterade på en skena. Under den finns förslaget”H” där det går att ändra måtten genom att dra i skenorna så att den passar flera dispensrar. Bredden på ”H:et” ändras innan montering sedan går det fortfarande att ändra i höjdled efter montering. I mitten finns ”Vågen” ett förslag som är baserad på Torkloggon vilken är formad som en våg.

Dessa koncept grundar sig på att använda sugproppar för att fästa dispenserarna vid underlaget på olika sätt. Antingen med stänger eller bara med sugpropparna som då är modifierade.

Till vänster: Dispensern ska fästats på en ställning som sitter fast på sidan av handfatet med sugproppar.

T.V. I vissa förslag så måste sugpropparna modifieras så att de går att spänna åt inifrån dispensern.

T.H. Med hjälp av sugproppar sätta upp en stång som dispenserarna går att montera på.

T.V. Använda sig av en tjockare plastfilm/plexiglas för att göra underlaget slätt så att sugproppar går att använda.

Vissa förslag är mer bearbetade än andra och några av dessa förslag föll bort ganska tidigt då de förslagen inte är realistiska. Trots att det inte finns några bilder på det så är tejp och kardborre även av intresse då tejp redan används som upphängning.

6.3 Koncept som ska utvärderas

De förslag som gick vidare till test och viktning 1 var:

Universalplatta 1 och 2: Använda en platta som går att skruva/tejpa fast på väggen som

sedan dispenserna går att montera fast på.

Universalplattan nr 1 nedan går ut på att det är två plattor för att passa tre olika dispensrar. Först är det en platta som går att justera så att den passar T2 och H2. Sedan finns det en till platta som passar till S1. Dessa monteras på en "väggplatta”, en platta som sitter på väggen som plattorna monteras i.

Universalplatta 2 till vänster fungerar på det sätt att upp till fyra plattor monteras ihop för att kunna passa de tre olika modellerna. Plattorna ska vara i samma storlek och de utstickande delarna på plattorna ska gå att dras in. Det behövs en platta för att passa S1 och tre för T2 och alla fyra för H2. Det är samma väggfäste som till universalplatta 1.

Stänger: Använda en stång

antingen vertikalt eller horisontalt som då

dispenserarna går att fästa i.

Skena: Skruva fast en skena som det går att fästa dispenserna

på. Dispenserarna glider in i skenan från sidan. Se bild 28.

Bild 28: Hur det skulle kunna se ut med en skenupphängning.

Sugproppar:Modifiera sugproppar så de går att använda som

fastsättningsanordning antigen bara sugpropp eller kombinerat med något annat förslag.

Denna sorts sugpropp kommer att användas se bild 40.

Bild 29: Bild på Claes Ohlson sugpropp24.

Kardborre: Med hjälp av kardborre sätta fast dispenserarna på

en slät vägg. Kardborren ha en limsida. Se bild 30.

Bild 30: Bild på en typisk kardborre25

Kardborre nr 2 Doutec svampkardborre ser ut som på bild 31. Man pressar ihop två likadana sidor och som har bra

vidhäftningsförmåga och även här är baksidan av kardborren täckt av lim.

Bild 31: Visar hur Doutec kardborrens framsida ser ut på nära håll.

24

Källa Claes Ohlson hemsida

25

Dubbelhäftande tejp: S1 modellen har i nuläget

dubbelhäftande tejp som vanligaste fästanordning. Om det går att applicera på de övriga modellerna skulle det vara en fördel.

Bild 32: Bild på SCA egen dubbelhäftande tejp. Den bredare versionen.

En annan tejp: Från 3M finns vattentåliga monteringsstrips som är enkla att avlägsna. När man vill ta bort tejpen så tar man tag i ”flärpen” och drar så förlängs tejpen som ett tuggummi och lossnar från underlaget utan några limrester.

Bild 33: Bild på 3M:s Command monteringsstrip förpackning26.

Magneter/magnetisk färg:

Använda magnetisk färg för att sätta fast dispenserarna. Alltså måla väggen eller en del av väggen med en färg med hög

koncentration av metall så att magneter fäster på ytan.

Plastspegel:

Göra en spegel av plast som man kan borra hål i och montera dispensrar på direkt.

Bajonettfattning: Bygga in en bajonettfattning bak på

dispenserarna och ha samma lås på väggen. Alla använder samma ”modul”. Bajonettfattning är en låsningsmekanism som finns t.ex. på en kamera där den låser objektivet till kameran. Man sätter ena delen i den andra och vrider ett kvartsvarv för att låsa fast dem i varandra.

Vågen:

Utnyttjade Tork loggon som är en våg. Gjorde en skena i en vågform för att öka intresset för anordningen. Dispensrar monteras i skenan som sitter fast permanent i väggen, troligtvis med skruv. Dispensrana träs på skenan från sidan.

Hyllan:

Det sitter en skena på väggen som det går att montera hyllsektioner på. På samma skena går det att montera dispensrar. Man kan alltså placera hyllorna och

dispenserarna som man vill. Detta förslag plockade upp att det är bra att ha en avlastningsyta.

H:et: Det går att ändra avstånden i H:t vilket gör att den passar

flera modeller. Det går att ändra måtten genom att dra i skenorna så att den passar flera dispensrar. Bredden på ”h:et” ändras innan montering sedan går det fortfarande att ändra i höjdled efter montering. Dispenserna monteras fast genom att de har någon sort ”plastknapp” i de befintliga hålen som träs in i skenan. Gäller övriga skenförslag också.

Lilla h:et

Två utdragbara stänger skruvas fast i befintliga hål på dispensern. Eftersom de är utdragbara så kan de anpassas till de olika modellerna. Har en ”knapp” som passar i en skena som är fastskruvad i väggen.

Klämman:

Meningen att den ska gå att klämma fast bakom handfatet i de fall en glipa förekommer.

7. VAL AV KONCEPTFAS

Detta avsnitt behandlar de tester och viktningar som gjorts för att kunna välja koncept. Detta motsvarar fas 5 i projektcirkeln.

7.1 Tester 1

Innan viktningen av koncepten kunde ske var tester i modell-labbet på Luleå tekniska universitet av vikt. Nedan är beskrivet de tester som gjordes i modell-labbet på de olika lösningsförslagen som var aktuell omgång 1. Testerna gjordes i form av funktionsmodeller. De testar bara om iden är genomförbar, de har den enklaste formen av lösningen så att enkla material kan användas.

Testerna undersöker främst om lösningarna fungerar alls och om placering har någon betydelse för stabiliteten i dispensern.Vissa av koncepten gjordes inga test på då det skulle ha varit svårt, de viktades bara baserat på principen.

Testerna återfinns i bilagorna 5, nedan kommer en sammanfattning av nämnda test.

Sammanfattning av testomgång 1

Placering har betydelse oavsett vilket lösningsförslag det gäller.

Magnetfärg kan uteslutas som förslag då det framkom under testernas gång att den var för svag. Dispenserna började glida längts plattan vilket är oacceptabelt och förslaget kan inte vidareutvecklas på ett vettigt sätt därför släpps det förslaget.

Magneter: Magneterna fungerade jättebra när de satt på en metallyta. Men eftersom det inte är projektets målgrupp så faller det förslaget bort också.

Kardborre: Jämfört mellan varandra är kardborre 2 mycket bättre då den inte låter när man drar och sliter i dispenserarna. Är dock svårare att montera då den kräver mer kraft för att pressa samman de två kardborrremsorna. Men när den är monterad så sitter den mycket bra. Den klarar stor last och är svår att slita isär. Lämnar inga limrester när den dras bort till skillnad från den dubbelhäftande tejpen. Kan skada väggen litegrann om man är oförsiktig när den skall tas bort.

Dubbelhäftande Tejp: Tejpen sitter väldigt hårt. Den Lämnar dock massor av rester när den dras bort. Skadar väggen svårt om det är en gipsvägg. Men eftersom en stor del av

målgruppen är släta ytor kommer den inte skada väggen.

3M tejp: Lämnar inga limrester, sitter starkt. Måste dock komma åt flärpen för att kunna avmontera den på rätt sätt. Den är ändå värd att undersöka mer om rätt design kan hittas. Skenorna: Det finns potential i detta förslag som kan ha flera olika utseenden, värt att vidareutveckla vidare.

Sugpropparna: Sitter tillfredställande och är enkla att använda och erbjuder placeringsfrihet, begränsas av att de behöver släta ytor men då det är fokus i projektet så är det acceptabelt. Ett stort orosmoment är dock hur länge de sitter kvar. På förpackningen står det att man ska ta lös dem en gång i månaden och rengöra dem för att sedan sätta fast dem igen. Detta är lite omständligt för städpersonal att behöva utföra. Har dock hört av vissa med erfarenhet av dessa proppar att de kan sitta längre än så utan att ramla ned därför får de vara kvar som förslag.

Stång: Som koncept fungerar det. Det går vidare till viktning med viss tvekan. De tar upp mycket plats i toaletterna vilket är motsatt till konceptets syfte.

7.2 Viktning 1

Efter de första testerna så utfördes en viktning av de koncepten som ingick i test nr 1. Koncepten som viktades var de beskrivna i avsnitt 6.3

Koncepten viktades i kategorier eftersom det fanns flera förslag med likande princip. Det/de förslag som utmärkte sig mest i viktningen går vidare till omgång nr 2 då fler tester och viktningar kommer att göras. Se bilaga 7för att se de aktuella viktningarna.

Även om ett förslag fick högst poäng kan det var så att man inte tänkt på allt i

kravspecifikationen, speciellt inte i början av projektet. Det visade sig att några förslag inte passade in på det sätt det var tänkt.

Med flexibilitet menas att konceptet ska passa de tre modellerna och vara lämplig för dispensermodellernas placering. Ex hyllan passar flera modeller och den går att använda i alla miljöer men det passa inte in överallt. Det går inte att hänga upp en hylla vid alla handfat, det skulle inte fungera. Stängerna går också att placera överallt men frågan är om de skulle vara i vägen. Fungerar i teorin men ej i praktiken.

De förslag som gick vidare är kardborre, tejp och sugpropp för att de fick hög poäng samt de är helt löstagbara koncept som även går att kombinera med andra förslag.

Universalplattan går vidare för att den går att utforma på flera olika sätt och kombinera med andra koncept. Är ett av de få permanenta förslag som kan fungera. Lilla h går vidare av samma anledning.

Stången faller bort för att den var för otymplig och passar inte riktigt in i målgruppen.

Klämman faller bort för att den fick lite poäng jämfört med de andra och finns inte så många klämbara ytor i en toalett och funkar i så fall bara i köket. Vill ha en lösning som passar i båda miljöer såbra som möjligt. Detta förslag var bra för toaletter när det fanns en glipa bakom handfaten så är inte alltid fallet så därför faller den bort.

7.3 Vikmanshyttan

Efter vikting 1 så var det dags att välja vilket förslag som skulle göras en prototyp på. På Creator i vikmanshyttan så valdes det förslag med störst potential ut och en prototyp gjordes.

Creator är ett komplett produktutvecklingsföretag sedan 1982. De hjälper flera företag att utveckla sina produkter eller att förbättra och förfina sina sortiment. Företaget har kontor i Vikmanshyttan och Borlänge och ett av företagen som de har ett samarbete med är SCA. Lösningsförslaget som valdes att titta närmare på var en av universalplattorna därför efter diskussion med Christian Söderlund (konstruktör) på Creator kom det fram att den hade störst potential av de permanenta förslagen. En enkel funktionsmodell av universal plattan spånades fram och caddades sedan upp för att sedan tillverkas i verkstaden.

De koncept som fanns på universalplattorna innehöll många delar och olika mekanismer. Dessa förenklades och modifierades för att ju fler delar man har ju dyrare blir produkten. Dessutom modifierades konceptet så att det blev mer tillverkarvänligt. Ursprungligen var det tänkt att flera förslag skulle hinnas testat men det gick inte på grund av att creators verkstad var fullbokad och 4 dagar var inte nog för att utvärdera två förslag så fokus låg på det förslag som hade bäst potential nämligen universalplattan.

Konceptet fungerar nu på det sätt att det är bara är en platta (benämns härmed som dispenserplattan) som passar till de tre modellerna. Att samma platta passar alla tre modeller är bättre både kostnadsmässigt och

artikelmässigt. Blir ett set som skickas med i alla förpackningar oavsett modell.

Dispenserplattan är dimensionerad till den minsta dispensern S1. Plattan har samma mått som bakstycket på S1 så att upphängningen syns så lite som möjligt. Se bild 33. Bild 33: En funktionsmodell av dispenserplattan i ABS plast(grått) och POM(vitt).

Plattan som monteras på väggen modifierades också (hädanefter benämnd som väggplattan). Den blev en enkel slideplatta. Den fick två små knölar i spåret för att man ska veta när monteringen är klar, de ger feedback genom man hör när plattan ha klickat på plats. Dessutom försvårar det avmontering vilket är önskvärt pga. vandalism och hjälper till att dispenser sitter säkert i väggplattan. Bild 34: en funktionsmodell av väggplattan i ABS plast.

Väggplattan tillverkades i ett stycke i NCS fräsen. Dispenser plattan gjordes med egna händer med hjälp av Christian Söderlund eftersom verkstaden hade ett tight tidsschema och kunde inte hjälpa till så mycket.

Syftet med modellen var att se om det gick att ha en universalplatta som passar de tre aktuella modellerna. Funktionsmodellen gjordes i 5 mm tjock ABS plast. Den gjordes tjockare för att kunna klara av alla tester utan att riskera att gå sönder och det fanns inte tid att tillverka flera plattor.Hållfastheten var inte viktig i detta skede. När en prototyp skulle göra så skulle den ritas med mer omsorg och mer exakta mått.

Mycket tid gick åt att limma fast tapparna och andra delar som lossnat. Berodde delvis på att POM användes i början, det är en väldigt glatt plast. Bytte till ABS efter ett tag vilket

fungerade bättre.

Tester med funktionsmodellen

Ett antal tester utfördes med funktionsmodellen, de är beskrivna nedan

.

Test 1

S1: Väggplattan är fastskruvad på väggen. Dispenser plattan är fastskruvad på

dispenser S1:s baksida. Den sitter jättebra, minimal vickning, lite racklig om man känner på luckan. Glider bra i spåret, kan behöva justera glappet mellan ”ellipserna” och plattan lite grann, plattan kan sitta tajtare mot väggplattan. De små knölarna på väggplattan fungerar utmärkt efter ha slipat till dem. Det blir ett perfekt klick och känsla när dispenserplattan åker på plats.

Bild 35: En bild på hur funktionsmodellen funkar.

Dispensern är ganska lätt att montera krävs bara en kort sekund för att hitta av spåret. Den är svår att ta av, sitter hårt vilket är bra, inte lika bra ur ergonomisk synpunkt om den skall tas av och på mycket vilket inte är fallet här. Den känns som att den sitter stabilt och sitter fast ordentligt.

Korrektion: Upptäcktes att ena tappens limning på

dispenserplattan har lossnat därav rappligheten i överst och underst på plattan. Åtgärd. Limmat i hålet istället, sitter mycket bättre nu.

Dispensern sticker ut en bit från väggen. Det syns ej framifrån men från sidan är det tydligt. Det går att designa om, så att det blir en snygg övergång från dispenser till vägg. Se bild 36.

Bild 36: Dispenser S1 monterad på väggen med funktionsmodellen, visar även hur mycket S1 sticker ut från väggen.