Handledare: Amelie Hössjer Framlagd: HT -05
Institutionen för Informationsvetenskap,
Avdelningen för Medie- och Kommmuniationsvetenskap, Uppsala Universitet
Vetenskapsjournalistik i radio - Vad får vi veta?
En innehållsanalys av vetenskapsradions
nyhetssändningar hösten 2004
Abstract
Title: Science Journalism in Radio –What do we get to know? A content analysis of news broadcasts in the Swedish Science news service Vetenskapsradion during the fall of 2004.
(Vetenskapsjournalistik i radio –Vad får vi veta. En innehållsanalys av vetenskapsradions nyhetssändningar hösten 2004).
Number of pages: 27
Author: Johan Edin
Tutor: Amelie Hössjer
Course: Media and Communication Studies C
Period: Autumn 2005
University: Division of Media and Communications, Departement of Information Science, Uppsala University
Purpose/Aim: The aim of this essay is to paint a picture of science news reporting in the Swedish Public Service science programme, vetenskapsradion. Key issues to be adressed are: What areas in science are prioritised? How much of the total broadcast time are devoted to each area? Are there any differences in reporting between weeks? How well does the swedish science radio match common interets? Are the news in the form of short “soundbites”
or are they more lengthy in-depth?
Material/Method: Quantitative analysis of radio programmes. The variables used are based on the different major areas in natural sciences.
Main results: This study shows that most broadcast time is devoted to news regarding biology and medicine and that the news rather are in the form of short snippets of news than more lengty in-depth stories.
This is put in light of how journalistes tend to present news and that the subjects involved has to relate to peoples everyday lives.
Furthermore, radio as a medium dictates that the listeners attention needs to be maintained throughout the broadcast, which may be a reason for the tendency to present short news snippets.
Keywords: Science journalism, radio, science communication, news
reporting
Sammanfattning
Vetenskapskommunikation och vetenskapsjournalistik är en gren inom Medie- och kommunikationsvetenskapen som har växt på senare år, eftersom människor lever i ett samhälle alltmer präglat av vetenskapliga framsteg. Vetenskapsnyheter från vetenskapsradion hemmavarande i public service-företaget Sveriges Radio har analyserats med utgångspunkt i kategorier baserade på de olika vetenskapsområdena. Nyheter hämtade från fyra veckor (en vecka i början på varje månad) som sändes under hösten 2004 har analyserats.
I denna uppsats har det visats att merparten av sändningstiden ägnats åt nyheter relaterade till vetenskapsområdena medicin, biologi samt teknik. Vidare visar analysen att den genomsnittliga tiden för ett inslag är ungefär en tredjedel av den totala sändningstiden ägnad åt nyhetsinslag.
Detta tyder på mer snuttbetonad nyhetsrapportering än mer djupgående rapportering.
Uppföljningar av nyheter skedde under fyra olika tillfällen i rapporteringen och antyder att
uppföljningar inte sker regelbundet i nyhetsrapporteringen.
Författarens tack
Jag skulle vilja framföra ett stort tack till följande personer som varit till oerhörd stor hjälp vid författandet av denna uppsats.
• Min handledare Ameile Hössjer som alltid haft vettiga synpunkter på arbetet. Jag önskar att jag kunnat använda dem bättre.
• Helena Edström, reporter vetenskapsradion. Utan din hjälp skulle detta arbete inte varit möjligt att genomföra. Tack för allt!
• Lena Nordlund, redaktionschef, vetenskapsradion. Tack för att jag fick skriva uppsatsen i samarbete med er och fick se hur ni arbetar. Det har gett mig väldigt mycket.
• Magnus Anselm, analytiker Sveriges Radio. Tack för din fina statistik. Den var till stor nytta för mig.
• Alla övriga på vetenskapsradion. Tack för att jag fick komma och se hur ni jobbar och för ert goda humör.
• Sveriges Radios sändningsarkiv. Tack för att ni ordnade fram sändningarna så fort. Det hjälpte mycket.
• Ekonomikums bibliotek. Tack för att ni finns.
Innehållsförteckning:
Abstract... 2
Sammanfattning ... 3
Författarens tack ... 4
1. Introduktion ... 6
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
2. Bakgrund... 7
2.1 Vetenskapsjournalistik ... 7
2.2 Radio ... 8
2.2.1 Radion i Sverige ... 8
2.2.2 Sveriges Radios visioner och mål ... 9
2.2.3 Vetenskapsradion ... 10
3. Teori... 10
3.1 Massmediateori ...10
3.2 Vetenskapskommunikation och vetenskapsjournalistik...11
3.3 Journalisters val av nyheter...12
3.4 Radio som kommunikationsmedium...14
4. Metod... 18
4.1 Metodval ...18
4.1.1 Reliabilitet och Validitet ... 18
4.2 Materialinsamling...19
4.3 Definitioner ...20
4.4 Analyserade perioder ...20
4.5 Uppdelning av nyhetsinslag ...21
5. Analys... 21
5.1 Fördelning av inslag ...21
5.1.1 Vecka 37... 21
5.1.2 Vecka 41... 22
5.1.3 Vecka 45... 23
5.1.4 Vecka 50... 24
5.1.5 Totalt ... 25
5.1.6 Uppföljningar ... 26
6. Övergripande slutsatser och slutkommentarer... 27
7. Litteraturförteckning ... 30
1. Introduktion
Enligt sociologen Manuel Castells lever vi idag i ett nätverkssamhälle, en infomationsålder.
Nätverkssamhället är djupt kopplat till den nya informationsteknik som utvecklades under sent 70-tal och vidare under 80-talet
1. Idag är det biotekniken som genomgår en likartad utveckling
2. All denna snabba utveckling betyder också att det finns ett ökat kunskapsbehov hos allmänheten för att motverka bildandet av stora kunskapsklyftor mellan människor som kan ta till sig de nya kunskaper som genereras och de som inte kan det. Media har här en roll att spela som komplement till den utbildning som skolan ger genom att rapportera om vetenskap.
Informationssamhället medför också att det uppstår digitala klyftor i samhället.
3En del av dessa klyftor kan kopplas till kunskapsklyftorna; för att kunna använda den nya tekniken krävs det att kunskapen finns. Har man den inte riskerar man att utestängas ur samhället och då kommer livskvalitén att försämras.
Det är också viktigt för vetenskapsmän som vill kommunicera upptäckter att veta hur media fungerar. Framför allt gäller det kommunikation om risker i samhället. Risklarmet om akrylamid i upphettad mat är ett exempel på hur riskkommunikationen inte fungerade optimalt.
4Denna information går också i linje med Jürgen Habermas tankar om den ”publika sfären” och den allmänna tillgängligheten till information. I korthet går dessa ut på att det vuxit fram en ”publik sfär” (public sphere) där allmänheten kan ta del av och interagera med beslutsfattare. Förmedling av vetenskaplig information är en central del i detta koncept och nödvändig för att människor ska kunna ta ställning i för vetenskapen viktiga beslut.
5Frank Webster har sammanfattat dessa idéer och framfört kritik.
6Kritiken riktar främst in sig på Habermas’ påstående att den publika sfären har genomgått en nedgång under årens lopp och menar att det istället har skett en förändring av den.
Idéhistorikern Dick Kasperowski menar att i informations- och kunskapssamhället framställs ägare av kunskap som makthavare.
7Med det menar han att nästan samtliga politiska beslut som tas idag har ett vetenskapligt underlag. För att förstå och ta del av besluten måste man då ha en grundläggande kunskap om vetenskap.
Vidare hävdar Kasperowski att eftersom forskningen till huvuddelen är finansierad av allmänheten genom skatter är det nödvändigt att allmänheten också kan ta del av forskningens resultat. De flesta personer inom forskarsamhället är inne på denna linje, skriver Kasperowski, men att initiativ för att öka allmänhetens förståelse för vetenskap och teknik som de framställs i debatter är dock få.
1 Castells, M. Informationsåldern, Band I, Nätverkssamhällets framväxt. Daidalos AB, 2000, ISBN 91-7173- 150-4, s 61-77
2 Ibid, s 77-81
3 Lister, M. Dovey, J. Giddnings, S. Grant, I. Kelly, K. Routledge, 2003, ISBN 0-415-22378-4, s 199-200
4 Löfstedt, R. E.
Science Communication and the Swedish Acrylamide “Alarm” ur
Journal of Health Communication, 2003, Vol 8, 407-432.5 Webster, F. Theories of the information society 2nd Edition, Routledge, 2002, ISBN 0-415-28201-2, s 163
6 Ibid, s 198-201.
7 Kasperowski, D. Vetenskap, Media och Allmänhet –en konstruktivistisk studie av forskningsöversikten som ämne och resurs, doktorsavhandling i idéhistoria och vetenskapsteori, Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs Universitet, 2003, ISBN 91-628-5096-2, s 5-6.
1.1 Syfte och frågeställning
Syftet med denna uppsats är att analysera vetenskapsradions nyhetssändningar för att skapa en bild av hur dessa ser ut. Vilka områden blir prioriterade, det vill säga, ägnas det mest tid åt i sändningarna? Finns det några skillnader i innehåll över tid? Hur väl anpassar vetenskapsradion sina sändningar efter det allmänna intresset? Hur är karaktären på nyheterna, är det många korta nyhetssnuttar, eller är det få längre reportage?
Det är också ambitionen hos denna uppsats att ge en kort presentation av radion som massmedium, även om det inte är huvudsyftet med uppsatsen. Detta för att ge en mer heltäckande bild av vetenskapsradions funktion som förmedlare av vetenskapsnyheter.
2. Bakgrund
2.1 Vetenskapsjournalistik
Rapporteringen om vetenskap sker huvudsakligen på två sätt, antingen genom en vetenskapsredaktion som specialiserat sig på vetenskapsnyheter, eller genom att vetenskapsnyheterna täcks av en allmän nyhetsredaktion. Det finns också specialtidskrifter som handlar om vetenskap. De stora producenterna (t ex SVT, DN, SvD) har en vetenskapsredaktion vars huvuduppgift är att producera vetenskapsnyheter reportage om vetenskap medan de mindre producenterna låter nyhetsjournalisterna även rapportera om vetenskap.
Vetenskapsjournalistikens ställning i dagens samhälle är svag, menar David Finer som på uppdrag av stiftelsen Institutet för Mediestudier citerar en mängd vetenskapsjournalister i en undersökning om vetenskapsjounalistik.
8Vetenskapsnyheterna är ett område man kan dra in på när ekonomin blir kärv.
Etnologen Malin Ideland diskuterar hur journalister framställer nyheter om genteknik.
9Där skriver hon att nyhetsjournalister har en tendens att ”jaga nyheter” och därmed ha en tendens att överdriva en upptäckts innebörd och tvinga forskare att säga mer än de vill. Tempot på en nyhetsredaktion är också mycket större än tempot i forskarvärlden. Vetenskapsjournalister, däremot, drivs mer av ett upplysningsbehov och trogenhet till fakta. Deras värderingar ligger närmare forskarsamhällets, men de erkänner också att de skulle vilja ha mer tid till granskning och eftertanke.
Journalister som skriver om vetenskap har antingen en av två bakgrunder. Antingen är de nyhetsreportrar som har valt att specialisera sig på vetenskap, eller så är de naturvetare som valt att träda in i en journalistisk bana. På lantortstidningar är det nyhetsreportrarna som även får behandla vetenskapsnyheter. Journalisternas bakgrund påverkar valet av artiklar och hur dessa är vinklade. Sociologen Dorothy Nelkin diskuterar detta och menar att journalister som inte har någon vetenskaplig bakgrund har lättare att få experterna att förenkla sitt språk till en begriplig nivå, eftersom journalisten och allmänheten har liknande förkunskaper. Journalister med
8 Finer, D. Fokus forskning –Vetenskapsjournalistikens olika roller, Stiftelsen Institutet för Mediestudier, 2005, ISBN 91-7055-321-1, s 29-32.
9 Ideland, M. Dagens Gennyheter –hur massmedier berättar om genetik och genteknik, 2002, Nordic Academic Press, ISBN 91-89116-39-9, s 41-66.
naturvetenskaplig bakgrund har lättare att hitta relevant bakgrundsinformation och kan på ett effektivare sätt relatera nyheten i ett större socialt sammanhang.
102.2 Radio
2.2.1 Radion i Sverige
År 2002 använde 79 % av befolkningen ålder 9-79 år radio en vanlig dag.
11Radion gjorde sitt intåg i Sverige år 1925 och var fram till televisionens intåg 1955 det största mediet vid sidan av tidningarna.
12Radion skulle då sända enligt följande principer:
13• Staten utfärdar regler men har inte ansvaret för programmen.
• Staten tar hand om den tekniska distributionen.
Dessa principer satte modellen för svensk Public Service och har präglat även den efterkommande televisionen. Finansieringen sker med licensmedel, vars omfattning bestäms av riksdagen.
Det fanns enbart en kanal och den till största delen inriktad på nyheter, kultur och samhällsprogram. En andra kanal, P2, startades år 1955.
14När sedan televisionen gjorde sitt inträde tvingades radion att ändra sin profil och en ytterligare kanal, P3, startades år 1964, som ett resultat av konkurrens från piratradiostationer utifrån.
15P1, ursprungskanalen, var en ren talkanal för nyheter, samhällsprogram, kulturprogram och upplevelseprogram. P2 sände klassisk musik men även program från utbildningsradion och program på minoritetsspråk. P3 var den ”lätta”
kanalen för populärmusik och sport.
16Under 1970-talet startades en mängd lokalradiostationer som sände lokalnyheter i P3, men 1987 fick de en egen kanal, P4.
17P4 har sedan vuxit till att bli SR:s lyssnarmässigt största kanal med 43% av samtliga lyssnare som lyssnar på SR en given dag.
18År 1993 skedde nästa förändring på radiomarknaden med införandet av privat reklamfinansierad lokalradio. För att kunna konkurrera bättre organiserade sig många stationen i nätverk
10 Nelkin, D. Selling Science –how the press covers science and technology, W. H. Freeman and Company, 1995, ISBN 0-7167-2595-9, s 78-101
11 Hadenius, S. Weibull, L. Massmedier –en bok om press, radio & TV åttonde upplagan, Albert Bonniers förlag 2003, ISBN 91-0-058134-8, s 399
12 Ibid s 167-172.
13 Falkheimer, J. Medier och Kommunikation –en introduktion, Studentlitteratur Lund, 2001, ISBN 91-44- 01338-8, s 128.
14 Hadenius, S. Weibull, L. Massmedier –en bok om press, radio & TV åttonde upplagan, Albert Bonniers förlag 2003, ISBN 91-0-058134-8, s 170.
15 Ibid, s 171.
16 Pettersson, L. Pettersson, Å. Medieboken –massmedier, Liber-Hermods, 1993, ISBN 91-21-60114-3, s 160.
17 Hadenius, S. Weibull, L. Massmedier –en bok om press, radio & TV åttonde upplagan, Albert Bonniers förlag 2003, ISBN 91-0-058134-8, s 172-175.
18 Anselm, M. Det mångkulturella Sverige och Sveriges Radio, presentation, 2005.
(exempelvis NRJ och Radio Rix). Det tvingade SR att genomföra en något striktare profilering av sina kanaler. P4 blev mer inriktad mot äldre lyssnare, medan P3 blev en ren ungdomskanal.
192.2.2 Sveriges Radios visioner och mål
Sveriges Radio, SR, har som mål att vara ”[…] radio i allmänhetens tjänst. Vårt mål är att varje individ skall finna något som är värdefullt och omistligt. Sveriges Radio är 2010 landets viktigaste medieföretag och ledande kulturskapare. Sveriges Radio finns till för alla.”
20SR genomför också regelbundet lyssnarundersökningar genom företaget Radioundersökningar i Sverige AB (RUAB) och har genom dessa undersökningar delat in befolkningen i tre grupper: kärnlyssnare, eftersatta lyssnare och icke-lyssnare.
21Kärnlyssnare lyssnar dagligen under en lång tid, eftersatta lyssnare definieras som en fjärdedel upp till en tredjedel av målgruppen inte lyssnar på SR under en vecka och icke-lyssnare definieras som när över en tredjedel av målgruppen inte lyssnar på SR under en vecka. Det är icke-lyssnarna som man valt att försöka nå bättre. De består främst av unga kvinnor 20-34 år, tonårstjejer 13-19 år samt personer med utomnordisk bakgrund.
SR har tagit fram statistik över hur intressen ser ut bland svenskar och personer som invandrat till Sverige.
22De 20 största intressena visas schematiskt i figur 1 nedan.
Figur 1. De 20 största intressena bland Sveriges befolkning23
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50
Inrikespolitik TV-spel/dataspel Frågor om andra kulturer Medicinska frågor Frågor om skola och utbildning Internationell politik Historia Skönhets- och kroppsvård Djur och natur Teknik Vetenskap/forskning Mode och kläder Hälsa och friskvård Sport/idrott Hus och hem Data/IT Musik Böcker/litteratur Matlagning Film Resor och andra länder
Svensk Nordisk Utomnordisk
19 Hadenius, S. Weibull, L. Massmedier –en bok om press, radio & TV åttonde upplagan, Albert Bonniers förlag 2003, ISBN 91-0-058134-8, s 175-176.
20 Inriktningsbeslut, Sveriges Radio, 2005.
21 Inriktningsbeslut 2, Sveriges Radio, 2005.
22 Levnadsvanor i Sverige 2005, K2analys AB/TNS Gallup.
23 Levnadsvanor i Sverige 2005, K2analys AB/TNS Gallup.
Denna statistik visar främst att allmänhetens intressen inte skiljer sig åt särskilt mycket med avseende på bakgrund. Svenskar tycks vara mer intresserade av sport och idrott jämfört med människor med annan härkomst. Icke-svenskar med nordisk bakgrund tycks vara mest intresserade av böcker och litteratur, medan personer med icke-nordisk bakgrund är mest intresserade av resor och andra länder. Det kan bero på att personer med utomnordisk bakgrund av naturliga skäl är intresserade av vad som sker i deras hemländer och hemregioner.
2.2.3 Vetenskapsradion
Vetenskapsradion är enligt egen utsago den största vetenskapsredaktionen i Sverige.
Vetenskapsradion producerar också Sveriges äldsta program, Vetandets Värld, som startades 1974. Målet som vetenskapsradion har med sina sändningar går i korthet ut på att verka folkbildande och rapportera om forskningsnyheter som ”[…]bidrar till ’ett månkulturellt samhälle på ett mycket speciellt vis.”
24De program som vetenskapsradion sänder är främst vetenskapsnyheter som sänds varje dag klockan 06.33, 07.36 och 8.37 i kanalen P1 varje vardag, samt även ett flertal lokala P4-kanaler.
Utöver nyheter producerar vetenskapsradion även programmen ”Veckomagasinet” ett lägre vetenskapsnyhetsprogram, ”Vetandets Värld”, ett populärvetenskapligt radioprogram, ”Tekno”, ett program om ny teknik och informationsteknik, ”Historia”, ett populärvetenskapligt program om historia samt ”Kropp & Själ”, ett hälsoprogram.
25Det finns också möjlighet få ta del av vetenskapsradions nyhetssändningar via podradio.
26Sammantaget är vetenskapsradions material förhållandevis brett och med ett stort omfång och det gör vetenskapsradions nyhetsinnehåll till ett intressant analysobjekt.
3. Teori
3.1 Massmediateori
Dennis McQuail har gjort en översikt över de teorier om massmediakommunikation som dominerar idag. Enligt honom finns det två dominerande paradigm för masskommunikationsstudier.
27Det idag mest använda har ett liberalt-pluralistiskt samhällsideal, vilket betyder att det präglas av en medmänsklig synvinkel och en tro på individens frihet. Vidare använder det ett funktionalistiskt perspektiv, det vill säga massmedia har ett antal funktioner i samhället som måste uppfyllas. Kommunikationen ses som linjär, med sändare som sänder ett meddelande till en mottagare och uppnår en viss effekt hos mottagaren.
Det andra paradigmet som uppkommit senare i historien, står för ett mer kritiskt perspektiv och både sändarmodellen och värdeneutralitet förkastas.
28Det betyder att objektivitet inom forskning inte kan uppnås, eftersom alla faktorer innebär någon form av värdering. Vidare används konstruktivistiska perspektiv inom forskningen som ser händelser och företeelser som socialt konstruerade. Det finns ingen determinism i samhället, det vill säga, ingenting är förutbestämt
24 http://sr.se/cgi-bin/p1/program/artikel.asp?ProgramID=406&nyheter=1&artikel=147065 2006-01-25.
25 http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programID=406&nyheter=1 2006-01-25.
26 Podradio innebär att radioprogam kan laddas ner till en persondator och sedan lyssnas på i en mp3-spelare.
27 McQuail, D. McQuail’s Mass Communication Theory 5th ed, Sage Publications, 2005, ISBN 1-4129-0371-8, s 62-65.
28 Ibid, s 65-67.
eller kan ses som konsekvenser av tidigare utveckling. Samhällsutvecklingen är med andra ord inte linjär.
I denna uppsats har ett funktionalistiskt perspektiv valts. Det innebär att massmedia betraktas som funktionell, det vill säga, massmedia uppfyller ett antal funktioner i samhället. Massmedia anses normativt vara informativ, vilket betyder att massmedia ska ge information om de maktförhållanden som finns i samhället, de händelser som påverkar samhället samt underbygga innovationer, anpassning och framsteg i samhället. Massmedia skall också förklara, tolka och kommentera händelser i samhället för att sätta in dem i ett sammanhang och ge dem mening.
Massmedia ska stödja etablerade samhälleliga normer medverka till konsensusbildande.
Massmedia etablerar också prioriteringsordningar och relativ status i samhället. Dessa ovan nämnda funktioner går under benämningen korrelation.
Andra funktioner som massmedia fyller är vad McQuail benämner kontinuitet, underhållning och mobilisering. Kontinuitet innebär att massmedia uttrycker den rådande kulturen i samhället samtidigt som massmedia uppmärksammar uppkomsten av subkulturer och nya kulturbildningar.
Med underhållning avses massmedias roll som upplösare av sociala spänningar genom att erbjuda underhållning, mångfald och avslappningsmöjligheter. Slutligen ska massmedia ge emfas åt allmängiltliga mål inom politik, krig, ekonomisk utveckling och i vissa fall även religion.
Massmedia skall med andra ord mobilisera samhället runt gemensamma ideal och i vissa fall mot ideal som motstrider detta.
293.2 Vetenskapskommunikation och vetenskapsjournalistik
Vetenskapskommunikation och vetenskapsjournalistik som forskningsområde har levt en ganska undanskymd tillvaro och inte varit ett särskilt stort område inom Medie- och kommunikationsforskningen tills på 70-talet. Därefter växte området och flera tidskrifter som behandlade vetenskapskommunikation, där vetenskapsjournalistiken är ett stort område. De analyser som har gjorts av vetenskapsjournalistik är främst gjort på skriven text, d v s vetenskapsartiklar i tidningar (exempelvis Logan et al
30och Kua et al
31).
Michael Weingold har gjort en översikt över den litteratur som finns om vetenskapskommunikation där vetenskapsjournalistiken är en del.
32Översikten är fokuserad på de olika aktörer som finns inom vetenskapskommunikation och hur dessa interagerar. De centrala aktörerna är enligt Weigold journalister, vetenskapsinformatörer, vetenskapsmän och publiken. Enligt Weigold är samtliga aktörers mål att fylla ett informationshål hos publiken som anses ha en alltför låg vetenskaplig förståelse. Det finns tre olika vinklar av problemet, bristmodellen (the deficit model), det rationella val-modellen (the rational choice model) samt den sociala kontext-modellen (the social context model).
I bristmodellen talas det om att publikens brist på vetenskaplig kunskap innebär ett problem för att i ett demokratiskt samhälle beror mycket av resursfördelningen till vetenskap på allmänhetens stöd. En outbildad publik är mer sårbar för anti-vetenskapliga strömningar och krafter som vill
29 McQuail, D. McQuail’s Mass Communication Theory 5th ed, Sage Publications, 2005, ISBN 1-4129-0371-8, s 96-99.
30 Logan, R. A. Zengjun, P. Wilson, N. F. Prevailing Impressions in Science and Medical News
ur
Science Communication, 2000, Vol 22, 27-4531 Kua, E. Reder, M. Grossel, M. J. Science in the News: a study of reporting genomics ur Public Understanding of Science, 2004, Vol 13, 309-322
32 Weigold, M. E. Communicating Science ur Science Communication, 2001, Vol 23, No 2, 164-193.
minska satsningar på vetenskap. I och med att de flesta får sin dos av vetenskapsinformation via media, är det viktigt med en effektiv kommunikation. Weingold påpekar också att kritik har framförts mot denna modell och har hävdat att den är toppstyrd och alltför vetenskapscentrerad och tar inte hänsyn till allmänhetens situation. Vidare är inte vetenskapsmännen alltid överens om vad som bör kommuniceras om ett givet ämne.
I det rationella val-modellen talas det istället om vad allmänheten egentligen behöver veta för att kunna leva som goda medborgare i en kultur präglad av vetenskap? Utan tillräcklig kunskap är det inte säkert att människor kan leva ett optimalt liv och kan till och med vända sig emot vetenskapen. Det har också framförts kritik mot denna modell, menar Weigold. Kritiken har främst handlat om att vetenskapsmännen själva inte alltid kan komma överens om vad som bör kommuniceras och vad allmänheten behöver veta.
Det tredje sättet att se problemet, den sociala kontext-modellen, utgår ifrån vad människor behöver veta i deras särskilda omständigheter. Denna modell kräver förståelse för kontexten av människors vetenskapliga förståelse och hur de använder den. Denna modell är inte lika diskuterad som de två ovanstående och Weigold påpekar att det finns argument för att fler forskare borde anta detta synsätt.
Vetenskapskommunikation har också studerats ur två perspektiv, vetenskapslärande modellen och den interaktiva vetenskapsmodellen.
33Den vetenskapslärande modellen beskriver ett flöde av kunskap från vetenskapssamhället till allmänheten. Den interaktiva vetenskapsmodellen betraktar vetenskapssamhället som en integrerad del i de sociala institutionerna. Vetenskapsjournalistik måste betraktas ur det första perspektivet, eftersom det i de flesta fall handlar om en redaktion som väljer ut det innehåll som sedan ska förmedlas.
Språkforskaren Malin Ohlsson har undersökt hur tidningar har rapporterat om en forskningsrapport.
34Där studerade hon hur en forskningsrapport om gifter i mark rapporterades i olika svenska tidningar. Hon kom fram till att de delar av rapporten som ofta angavs i tidningarna berörde resultat och möjliga konsekvenser. De delar som angavs minst var beskrivningen av själva undersökningen och specifika resultat. Med andra ord, det som gavs störst textutrymme åt i forskningsrapporten gavs det minst utrymme åt i populariseringarna. De tillägg som fanns i tidningsartiklarna berörde främst tolkningar och sammanfattningar av resultaten och dagstidningar tenderade att betona konsekvenserna av forskarrapporten dramatiskt.
3.3 Journalisters val av nyheter
Enligt författarna Jane Gregory och Steve Miller väljer journalister sina nyheter efter ett antal kriterier:
35• Tröskelvärde
• Meningsfullhet, relevans och konsonans.
• Sammanlänkning och komposition
33 Logan, R. A. Science Mass Communication urScience Communication , 2001, Vol 23, 135-163
34 Ohlsson, M. Att popularisera en forskningsrapport –en jämförande textanalys, FUMS rapport nr 155, 1991.
35 Gregory, J. Miller, S. Science in Public, 1998, Plenum Press, ISBN 0-7382-0357-2, s 110-114.
• Frekvens, överraskning och kontinuitet
• Konkurrens
• Tydlighet och negativitet
• Fakta, källor och trovärdighet
• Elitism och personalisering
Det tröskelvärde som Gregory och Miller talar om berör en nyhets storlek och omfattning.
Påverkas många människor? Ju fler människors liv som påverkas, desto större chans har nyheten att rapporteras. Ett giftläckage i Mälaren har större chans att bli en förstasidesnyhet än ett giftläckage i Fyrisån, eftersom det bor fler människor i anslutning till Mälaren än det bor i anslutning till Fyrisån.
Om nyheten är relevant för läsarna har den också större chans att få stort utrymme i nyheterna.
Den bör handla om för läsarna bekanta ting. Invigandet av en ny avdelning på fysiklaboratoriet kommer med detta sätt att betrakta nyheter inte att bli en vidare spridd nyhet än invigandet av en ny barnavårdscentral, eftersom barnafödande är mer relevant för den genomsnittlige läsaren än vad ett fysiklaboratorium är. Är nyheten dessutom konsonant (samstämmig) med läsarnas trosföreställningar om sin omvärld, kommer också nyheten att få ett större utrymme. Exempel här kan vara nyheter om miljöfarliga utsläpp där företaget i fråga vinklas negativt eftersom de flesta människors uppfattning är att miljö är en bra sak. Hur detta har uppkommit är en annan diskussion och hamnar utanför ramen för denna uppsats.
Nyheter kan också kopplas till andra, större, nyheter. Det är detta fenomen som Gregory och Miller kallar sammanlänkning. Nyheter som då inte själva har särdeles stor bärkraft kan ”få hjälp”
med nyhetsutrymme tack vare en större nyhet. Ett exempel på det är artiklar om varningssystem för tsunamis i samband med en stor katastrof. Komposition har med tidningen eller nyhetsprogrammets struktur att göra. Vanligtvis är tidningar och nyhetsprogram i radio och TV uppbyggda på ett visst sätt, t ex att familjedelen av tidningen hamnar längre bak, eller att väderrapporten normalt kommer sist i en nyhetssändning i TV. Det gör att redaktionerna prioriterar nyheter olika beroende på strukturen av tidningen eller programmet.
Med begreppet frekvens menar Gregory och Miller att nyheter också väljs efter regelbundenhet.
De skriver att journalister gillar regelbundna nyheter, för då kan de bygga upp ett kontaktnät med relevanta experter, de hinner hitta vinklar och kan hitta lämpliga bilder i förväg. Regelbundna nyheter är till exempel tranornas årliga ankomst till Honborgasjön. Motsatsen är vad Gregory och Miller benämner som överraskning. Det är nyheter som är oväntade och bryter mönstret. De har i regel större möjligheter att få stort utrymme i medierna. Med kontinuitet avser Gregory och Miller de nyheter som kan följas under en längre tid. Journalister brukar tycka om dessa nyheter, eftersom de kan i viss mån planeras i förväg.
Nyhetsmedier konkurrerar också i en allt högre grad med varandra. Det är alltid en fördel att vara först med en nyhet. Journalister har därför en tendens att välja nyheter som inte konkurrenten har, eller ge en nyhet större eller mindre utrymme än konkurrenten.
Nyheterna måste också ha en tydlig och klar ton. Det är detta som Gregory och Miller avser med
tydlighet (unambiguity). Dåliga nyheter innehåller också mer nyhetsvärde, menar Gregory och
Miller och det är därför som journalister föredrar att skriva om dåliga nyheter.
Journalister är också mycket noga med sina källor. De har en tendens att välja nyheter där det finns tillförlitliga källor. Tillförlitliga källor tenderar att vara auktoriteter som exempelvis universitetsforskare. En nyhet som inte innehåller ett uttalande från en auktoritet får i regel mindre utrymme.
Journalister väljer också nyheter från platser och personer som är nära oss i geografi och kultur, menar Gregory och Miller. Nyheter från exempelvis USA får större utrymme än nyheter från fjärran östern. Vidare tycker också journalister om att ha en personlig vinkling på nyheterna.
Artikeln eller inslaget utgår ifrån ett personligt öde. Det gör det lättare för läsaren eller tittaren att leva sig in i inslaget eller artikeln genom att identifiera sig med huvudpersonen.
Dessa nyhetskriterier är också i samklang med kriterier som tas upp av Stuart Allen.
36Allen menar dock att elitismen egentligen är en referering till ”elit”-personer och länder. Med elitpersoner avser Allen politiker, kungligheter, kända skådespelare, etcetera och med elitländer avses länder som står nära nyhetspubliken i geografi och kultur. I vårt fall är det länder i ”den första världen” som exempelvis europeiska länder och USA. Vidare påpekar också Allen att fokuseringen på negativa nyheter beror på att dessa nyheter rankar högre för ovan nämnda kriterier.
3.4 Radio som kommunikationsmedium
Den kände litteraturvetaren och mediefilosofen Marshall McLuhan beskriver radion som en djungeltrumma som tilltalar människors mest grundläggande och basala samhällsbehov, eftersom den utnyttjar en mycket gammal kommunikationsmetod, det mänskliga talet. Det gör också att radion kan på ett extraordinärt sätt väcka känslor. McLuhan menar att radion tar oss tillbaka till förhistoriskt stamliv.
37Carin Åberg skriver i en avhandling från 1999 att människor tenderar att lyssna på radio i tre former:
38• Primärt lyssnande
• Parallellt lyssnande
• Sekundärt lyssnande
Med primärt lyssnade menar Åberg att lyssnaren lyssnar aktivt på radion och tar till sig varje ord av vad som sägs. Uppmärksamheten är helt riktad på det ljud som strömmar ur radiomottagaren.
Parallell lyssning betyder att uppmärksamheten är delad mellan radion och en annan sysselsättning, menar Åberg. Lyssnaren uppfattar bara delar av den information som radion ger.
36 Allen, S. News Culture, Open University Press, 2001, ISBN 0-335-19956-9, s 62-63.
37 McLuhan, M. Media 2:a upplagan, Norstedts, 1999, ISBN 91-1-300654-1, s 314 och 327.
38 Åberg, C. The sounds of Radio, avhandling institutionen för Journalism, Medier och Kommunikation, Stockholms Universitet, 1999, ISBN 91-88354-15-6, s 77-78
Den tredje formen av lyssning benämner Åberg som sekundär. Radion utgör här bara en ljudkuliss till lyssnarens huvudsakliga aktivitet som kräver lyssnarens hela uppmärksamhet.
För att återknyta till McLuhans ovan beskrivna tankar om radio utgår Åberg också från en modell där kommunikationen utgår från stamkulturen och de ritualer som ingår i den. Kommunikation ses som tvådelad, den ena delen, kallad communicatio och den andra communio. Båda dessa fraser är latinska, communicatio betyder sändning (transmission på engelska) och communio betyder delning (sharing på engelska). Förhållandet mellan communio och communication beskrivs i figur 2 nedan.
Figur 2. Förhållandet mellan communicatio och communio.39
Communio
Reciever Communicatio
Sender Output Reciever
Reciever
Vidare föreslår Åberg en kommunikationsmodell för radiokommunikation baserad på synen av kommunikationen som bestående av olika former (modes) och medel (means). Dessa former och medel är också aspekter på ljud, eftersom ljud är den huvudsakliga form radiokommunikation består av. Radioutsändningarna använder dessa olika aspekter av ljud för att uppnå olika mål som exempelvis underhållning eller viktig samhällsinformation. Enligt Åberg är radiokommunikationen indelad i tre grupper av former och två grupper av medel.
Den första gruppen former benämner Åberg som kommunikationsformer (modes of communication). Dessa inkluderar kognitiv, emotionell, pragmatisk och estetiska aspekter på radiokommunikation.
Den andra gruppen former är betecknade meningsfullhetsformer (modes of meaning). Denna aspekt på radiokommunikation handlar om hur program är uppbyggda. Att program inom olika genrer ska låta på ett visst sätt. Åberg talar om ett ”kontrakt” mellan lyssnaren och radioproducenten som innehåller vissa förutbestämda konventioner.
39 Ritad efter Åberg, C. The sounds of Radio, avhandling institutionen för Journalism, Medier och Kommunikation, Stockholms Universitet, 1999, ISBN 91-88354-15-6, s 120
Den tredje gruppen former kallar Åberg för uttryckandeformer (modes of expression). Dessa former beskriver hur talet i ett radioprogram låter, beroende på programtyp. I detta ingår talpauser, betoningar, etc. Det inkluderar också olika talmönster, till exempel om programmet har ett underhållande eller ett informerande syfte.
Den första gruppen medel ser Åberg som kommunikationsmedel (means of communication). I likhet med de ovan beskrivna kommunikationsformerna inbegriper dessa medel sonika text, ljud och bilder.
Den sista gruppen medel är uttryckandemedel (means of expression). Dessa medel är enligt Åberg tal, musik och andra icke-verbala ljud som skapar ett visst ljudlandskap för lyssnaren. I tiden skapar detta också en slags ”ljudform” (soundshape).
Sammantaget kan dessa faktorer illustreras i följande figur (figur 3, nedan).
Figur 3. Modell för radiokommunikation40
(given: a topic)
mental manifest
Modes of communication
40 Ritad efter Åberg, C. The sounds of Radio, avhandling institutionen för Journalism, Medier och Kommunikation, Stockholms Universitet, 1999, ISBN 91-88354-15-6, s 143
Radio output
”sound”
Modes of meaning Modes of expression Means of expression,
speech, music and non-verbal sounds
Restricted by the message or
programme Restricted by the medium
production
Means of communication:
sound (radio) reception
Restricted by the programme, attitude
and situation
communio communicatio
Modes of listening:
tone listening:
regarding sounds to be discrete and
semantic
word listening:
regarding sounds to be discrete and
symbolic
sound listening:
regarding sounds to be
continuous
Med denna föreslagna kommunikationsmodell menar Åberg att de olika kommunikationsformerna ger uttryck (manifesterar) sig i olika medel. En radioproducent måste besluta hur ett givet ämne skall kommuniceras. Detta gör hon eller han genom att använda en eller flera kommunikationsformer. Lyssnaren uppfattar sedan budskapet genom de i figuren beskrivna lyssnarformerna (modes of listening). Genom att använda olika konventioner som lyssnaren kan uppfatta, kan producenten försätta lyssnaren i ett eller flera av de olika formerna och kan på det sättet få lyssnaren att uppfatta sitt budskap.
4. Metod
4.1 Metodval
I denna uppsats valdes en kvantitativ analysmetod av den anledningen att undersökningen syftar till att få svar på hur vetenskapsradion väljer att prioritera sina nyheter med avseende på de olika vetenskapsområdena samt undersöka hur inslagens karaktär är beskaffad, det vill säga om de är korta snuttar, eller mer djupgående reportage. En tänkbar kvalitativ metod för att undersöka detta är att genomföra djupintervjuer med de reportrar som producerar nyheterna för att utröna vilken typ av nyheter som de brukar välja att ta med i nyhetssändningarna. De problem som skulle kunna uppkomma här är att journalisternas egen bild av valet av nyheter är påverkade av deras egna mål att framstå som objektiv och professionell i sitt yrkesutövande. Det skulle medföra att intervjuernas resultat skulle skilja sig från det resultat en kvantitativ metod som undersöker den faktiska tidsfördelningen skulle visa. Om ett sådant resultat skulle uppkomma, skulle detta naturligtvis också vara intressant, men det skulle kräva en mer omfattande undersökning än vad tids- och resursramen för denna uppsats kan åstadkomma. En kvantitativ metod med utgångspunkt i den faktiska tidsfördelningen valdes således för att skapa en så pass objektiv bild av nyhetsinnehållet som möjligt.
4.1.1 Reliabilitet och Validitet
Esaiasson et al skriver att validitet kan definieras i grund och botten som ”att vi undersöker det vi påstår att vi undersöker.”
41Det betyder att den valda metoden måste spegla det den avser att undersöka. Metoden som valts i denna uppsats, att kategorisera och sedan jämföra de olika nyhetsinslagen med avseende på längd i tid, ska spegla de faktiska förhållandena mellan de olika vetenskapsområdena. De invändningar man kan göra är att kategoriseringen är subjektiv och det är inte alltid enkelt att föra in ett inslag i en given kategori. Därför är det på sin plats att en kategori för svårbestämda inslagsämnen skapas för att i mesta möjliga mån förhindra frågetecken i kategoriseringen.
Om reliabilitet skriver Esaiasson ”[…]vilket innebär frånvaron av slumpmässiga eller osystematiska fel.”
42Det betyder i korthet att man bör vara noga i varje steg av analysen, för att undvika fel som uppkommer av slarv eller trötthet. De steg som vidtogs i denna studie var att lyssna igenom alla
41 Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. Metodpraktikan –Konsten att studera samhälle, individ och marknad andra upplagan, Norstedts Juridik, 2004, ISBN 91-39-10611-X, s 61.
42 Esaiasson, P. Gilljam, M. Oscarsson, H. Wängnerud, L. Metodpraktikan –Konsten att studera samhälle, individ och marknad andra upplagan, Norstedts Juridik, 2004, ISBN 91-39-10611-X, s 67.
inslagen ett flertal gånger för att se till så att de var korrekt och konsekvent uppdelade. Vidare genomfördes kontrollberäkningar för att kontrollera att statistiken var korrekt utförd.
4.2 Materialinsamling
Nyhetssändningar från hösten 2004 valdes som analysobjekt och tillhandahölls som CD
43-skivor från vetenskapsradion och Sveriges Radios sändningsarkiv. Det kan diskuteras varför inte senare sändningar valdes, men efter en diskussion med medarbetare på vetenskapsradion upptäcktes ett antal faktorer som kan ha påverkat sändningarnas kvalitet och innehåll, vilket skulle påverka resultatet. Vetenskapsradion genomgick en flytt under våren 2005 och därefter implementerades en ny policy angående sändningarnas utformning. Syftet med denna studie är att analysera vetenskapsradions rutinsändningar och sändningarna under och efter flytten är inte rutinmässiga.
Valet att analysera första veckans sändningar varje månad utgjordes av en kompromiss mellan att försöka skapa en tillräckligt fullständig bild av innehållet under den angivna perioden samt att materialet ändå skall vara hanterbart för omfånget av denna uppsats. Att analysera sändningarna dag för dag har valts bort i denna uppsats, eftersom resultaten av dem skulle vara irrelevanta för uppsatsens syfte och enbart grumla de trender i nyhetsval som undersökningen syftar till.
43 Compact Disc
4.3 Definitioner
Samtliga nyheter som analyserades hade koppling till naturvetenskap, och därför är kategoriseringen kopplad till de naturvetenskapliga vetenskapsområdena. Jag har valt följande definitioner av analyskategorierna:
Fysik
Nyheter med anknytning till vetenskapsområdet fysik placeras här. Dessa kan handla om strålning, partikelfysik, teoretisk fysik etc. Här hamnar även nyheter om personer med fysikanknytning.
Kemi
Nyheter som berör vetenskapsområdet kemi, exempelvis utveckling av flamskyddsmedel eller nya metaller placeras i denna kategori. Nyheter som handlar om personer med kemianknytning hamnar också här, exempelvis nobelpristagare, förutsatt att nyheten har ett kemiinnehåll, till exempel att nobelpristagarens forskning berörs.
Biologi
Nyheter med anknytning till ämnet biologi placeras i denna kategori. Här har också nyheter om genteknik som har anknytning till biologi placerats, som exempelvis nyheter om DNA- kartläggning. Orsaken till att genteknik inte har fått en egen kategori är att de i regel antingen har anknytning till biologi eller till medicin, varvid nyheten då kommer att placeras i kategorin medicin.
Medicin
Nyheter som berör läkemedel och andra medicinska områden som exempelvis nya behandlingsmetoder av sjukdomar. Inom denna kategori har jag också placerat nyheter om genteknik som har en medicinsk anknytning. Som exempel kan nämnas genterapi mot sjukdomar.
Astronomi
Nyheter om rymden, universum och andra astronomiska fenomen sorteras under denna rubrik.
Även nyheter om rymdfärder och astronomer sorteras här, förutsatt att nyheten har visst astronomiskt innehåll. Det kan diskuteras att denna kategori borde sortera under fysikkategorin, men ämnet är avsevärt mer skilt från fysiken än vad exempelvis gentekniken är från biologin.
Teknik
Nyheter relaterade till teknik som inte kan anknytas till någon av de ovanstående kategorierna.
Exempel kan vara utveckling av nya TV-apparater. Nyheter relaterade till Data och IT kommer också att placeras i denna kategori, ty de är intimt kopplade till teknikutvecklig.
Övrigt
Nyheter som inte kan placeras in i någon av de ovanstående kategorierna sorteras i denna kategori. Här hamnar nyheter om forskningspolitik, forskares familjer etc. Samtliga nyheter har dock en viss koppling till naturvetenskap.
4.4 Analyserade perioder
De perioder som analyserats är:
• Vecka 37: 6:e till 10:e september 2004.
• Vecka 41: 4:e till 8:e oktober 2004.
• Vecka 45: 1:a till 5:e november 2004.
• Vecka 50: 6:e till 10:e december 2004.
4.5 Uppdelning av nyhetsinslag
För att underlätta karakteriseringen av inslagen överfördes nyhetssändningarna från de erhållna CD-skivorna till digitalt format (mp3
44-format). Därefter delades nyhetssändningarna upp i separata inslag med hjälp av ett ljudbehandlingsprogram
45och för att underlätta analysen. Först importerades nyhetssändningsfilen i ljudbehandlingsprogrammet. Sedan kopierades den del av ljudspåret som utgjordes av ett inslag till ett nytt, separat, ljudspår och sparades. Med denna metod kunde varje inslag få en egen fil och dessa filer sorterades sedan efter sändningstillfälle.
5. Analys
5.1 Fördelning av inslag
Fördelningen baserades på hur lång tid i sekunder inslagen löpte jämfört med den totala inslagstiden. Den del av sändningarna som utgjordes av jinglar och påannonseringar av kommande program har jag valt att bortse från, eftersom de är irrelevanta för denna studie. De innehåller inga nyheter.
5.1.1 Vecka 37
Fördelningen över inslag vecka 37 kan man läsa i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Fördelning av nyhetsinslag vecka 37
Inslagstyp Antal inslag Total tid i sekunder Genomsnittlig tid
Medicin 1 158 158
Biologi 2 173 86.5
Astronomi 2 176 88
Teknik 3 337 112.3
Kemi 0 0 0
Fysik 0 0 0
Geologi 2 297 148.5
Övrigt 2 213 106.5
Totalt 12 1354 112.8
Denna fördelning visar på en övervikt för nyheter relaterade till teknik. Dock var dessa nyheter i genomsnitt kortare än geologinyheterna. Den genomsnittliga tiden för både biologinyheter och
44 Mpeg Layer 3.
45 Cool Edit Pro 2.0
astronominyheter var betydligt mindre än den genomsnittliga tiden för varje inslag denna vecka, vilket betyder att inslagen var korta. Det ska dock noteras att den genomsnittliga tiden blir något skev, eftersom de är relaterade till antalet inslag som förekom den veckan.
Den relativa tiden för varje kategoriserat inslag jämfört med den totala inslagstiden redovisas i figur 4 nedan.
Figur 4. Fördelning av inslagsinnehåll v37
Fördelning vecka 37
12%
13%
13%
24%
22%
16%
Medicin Biologi Astronomi Teknik Geologi Övrigt
Dessa resultat understryker de slutsatser som drogs av tabell 1 ovan. Mest tid ägnades åt nyheter om teknik och geologi. Det var ett fler inslag om teknik, men teknikinslagen var genomsnittligt kortare än inslagen om geologi, trots att teknik tilldelades aningen mer tid.
5.1.2 Vecka 41
Fördelningen av kategoriserade nyhetsinslag under vecka 41 redovisas i tabell 2 nedan.
Tabell 2. Fördelning av nyhetsinslag vecka 41
Inslagstyp Antal inslag Total tid i sekunder Genomsnittlig tid
Medicin 4 434 108.5
Biologi 2 157 78.5
Astronomi 0 0 0
Teknik 3 288 96
Fysik 1 166 166
Kemi 2 253 126.5
Geologi 0 0 0
Övrigt 1 72 72
Totalt 14 1370 97.9
Resultaten visar att mycket tid ägnades åt medicinrelaterade nyheter denna vecka. Inslagen om medicin var också genomsnittligt längre än det totala genomsnittet för inslagen under veckan.
Kemi och fysik fick också utrymme denna vecka, vilket de inte gjorde under vecka 37. Det sändes
också fler inslag denna vecka jämfört med vecka 37. Det förekom inga astronomirelaterade nyheter denna vecka, ej heller några geologinyheter.
Fördelningen av de kategoriserade inslagen relaterade till den totala inslagstiden redovisas i figur 5 nedan.
Figur 5. Fördelning av inslagsinnehåll v 41
Fördelning vecka 41
33%
11%
18%
21%
12%
5%
Medicin Biologi Kemi Teknik Fysik Övrigt
Dessa resultat förstärker också de slutsatser som kunde dras av tabell 2 ovan. Nyheter relaterade till medicin fick mest utrymme i sändningarna denna vecka. En tredjedel av den totala inslagstiden ägnades åt medicinrelaterade nyheter.
5.1.3 Vecka 45
Fördelningen över kategoriserade inslag för vecka 45 redovisas i tabell 3 nedan.
Tabell 3. Fördelning av nyhetsinslag vecka 45
Inslagstyp Antal inslag Total tid i sekunder Genomsnittlig tid
Medicin 3 221 73.7
Biologi 5 588 117.6
Astronomi 1 63 63
Teknik 2 292 146
Fysik 0 0 0
Kemi 1 83 83
Geologi 0 0 0
Övrigt 1 148 148
Totalt 13 1395 107.3
Biologirelaterade nyheter dominerade sändningarna denna vecka. Inslagen var dessutom
genomsnittligt längre än veckans totala genomsnitt. Denna vecka innehöll heller inga fysik- eller
geologinyheter. Det sändes också färre inslag denna vecka än vecka 41.
Den totala fördelningen av sändningstid under veckan för de kategoriserade inslagen relaterad till den totala sändningstiden redovisas i figur 6 nedan.
Figur 6. Fördelning av inslagsinnehåll vecka 45
Fördelning vecka 45
16%
6% 41%
21%
5%
11%
Medicin Biologi Kemi Teknik Astronomi Övrigt
Resultatet understryker de slutsatser som kunde dras från tabell 3. Nyheter relaterade till biologi dominerar denna veckas sändningstid kraftigt. Två femtedelar av sändningstiden ägnas åt biologirelaterade nyheter.
5.1.4 Vecka 50
Fördelningen av kategoriserade inslag under vecka 50 redovisas i tabell 4 nedan.
Tabell 4. Fördelning av nyhetsinslag vecka 50
Inslagstyp Antal inslag Total tid i sekunder Genomsnittlig tid
Medicin 4 442 110.5
Biologi 3 314 104.7
Astronomi 0 0 0
Teknik 1 104 104
Fysik 0 0 0
Kemi 1 132 132
Geologi 0 0 0
Övrigt 3 320 106.7
Totalt 12 1312 109.3
Denna vecka domineras av medicinrelaterade nyheter följt av biologinyheter och övriga nyheter.
Orsaken till detta är att fredagens nyheter nästan uteslutande ägnades åt nobelprisen, eftersom
utdelningsceremonin genomfördes den dagen och vetenskapsradion skulle sända direkt. Detta
tog upp många reportrars tid och därmed blev nyheterna under fredagen påverkade av detta.
Orsaken till att kemi har stört genomsnittstid beror på att endast ett kemirelaterat inslag sändes under veckan.
Den relativa inslagsfördelningen redovisas i figur 7 nedan. Inslagstiden är relaterad till den totala inslagstiden under veckan.
Figur 7. Fördelning av inslagsinnehåll vecka 50
Fördelning vecka 50
34%
24%
10%
8%
24%
Medicin Biologi Kemi Teknik Övrigt
Medicinrelaterade nyheter upptog en tredjedel av den totala inslagstiden under veckan och dominerade sändningstiden. Det sändes också relativt sett lika mycket biologirelaterade nyheter som övriga nyheter. Tiden som ägnades åt tekniknyheter sjönk denna vecka, från drygt 20 % av inslagstiden till endast 8 % denna vecka.
5.1.5 Totalt
Den totala fördelningen av kategoriserade inslag som sändes under den undersökta perioden redovisas i tabell 5 nedan.
Tabell 5. Total fördelning över inslag.
Inslagstyp Antal inslag Total tid i sekunder Genomsnittlig tid
Medicin 12 1255 104.6
Biologi 12 1232 102.7
Astronomi 3 239 79.7
Teknik 10 1021 102.1
Fysik 1 166 166
Kemi 4 468 117
Geologi 2 297 148.5
Övrigt 7 753 107.6
Totalt 51 5431 106.5
De ämneskategorier som haft flest inslag (medicin, biologi och teknik) visar upp en genomsnittslängd som är väldigt lik den totala genomsnittslängden. Detta tyder på en viss jämnhet i inslagslängd för dessa kategorier. Vidare tycks det att de kategorier som fått minst inslag (fysik, kemi och geologi) istället har fått i genomsnitt mer sändningstid. Undantaget är dock astronomi som i genomsnitt har kortare sändningstid är den totala genomsnittliga inslagstiden.
Den genomsnittliga inslagslängden är 106.5 sekunder vilket motsvarar 1 minut och 47 sekunder.
Det utgör ungefär en tredjedel av den totala sändningstiden på fem minuter, vilket säger att det normalt är tre inslag per nyhetssändning. Det säger att inslagen i regel är av kortare karaktär och inte alltför mycket djup.
Relaterar man istället inslagstiden för de olika kategorierna till den totala sändningstiden får man följande fördelning (se figur 8 nedan).
Figur 8. Total fördelning av inslag
T otal fördelning av inslag
19%
23%
3% 9%
4%
5%
23%
14% Teknik
Medicin Kemi Fysik Astronomi Geologi Biologi Övrigt
Det visar också att medicin- och biologirelaterade nyheter dominerar den totala sändningstiden.
En dryg femtedel ägnas åt dessa kategorier. Det visar sig också att fördelningen av tid är jämn mellan båda dessa kategorier. Vidare visar det sig att lite minde än en femtedel av nyhetssändningarna ägnar sig åt teknikrelaterade nyheter. Det som skiljer teknikkategorin från de övriga är att rapporteringen håller sig relativt jämn mellan veckorna (24 % vecka 37, 21 % vecka 41, 21 % vecka 45). Den sjunker dock drastiskt vecka 50 (8 %) vilket tar ner det totala upptaget till 19 %. Det kan vara en tillfällighet, men det kan också vara att man kommit överens att varje veckas nyhetsinnehåll skall innehålla en viss mängd teknikrelaterade nyheter.
Medicin- och biologirelaterade nyheter tycks vara de som dominerar vetenskapsradions nyhetssändningar med avseende på sändningstid, följt av teknikrelaterade nyheter.
5.1.6 Uppföljningar
Under vecka 37 gjordes en uppföljning av ett inslag. Det handlade om hämtning av en
rymdkapsel och förekom både i onsdagssändningen och i torsdagssändningen.
Under vecka 41 gjordes två uppföljningar. Den första handlade om uppskjutningen av en ny rymdfarkost och förekom i måndagssändningen och i tisdagssändningen. Den andra nyheten handlade om nobelpriset i medicin och förekom i tisdagssändningen och i onsdagssändningen.
Under vecka 45 gjordes inga uppföljningar av nyheter överhuvudtaget.
Under vecka 50 gjordes en uppföljning. Den handlade om ett nytt vaccin mot malaria och förekom i måndagssändningen och i onsdagssändningen.
Detta tyder på att nyheterna generellt inte följs upp regelbundet utan är mer i form av korta nyhetssnuttar, vilket också framkommit när man tittat på fördelningarna av sändningstid ovan.
6. Övergripande slutsatser och slutkommentarer
Vetenskapsradion sänder huvudsakligen i P1 som är en talradiokanal utan musik. Det kräver att lyssnaren är aktiv i sitt lyssnande för att uppfatta de budskap som sänds ut, det vill säga P1 kräver primär lyssning eller parallell lyssning (se avsnitt 3.3 ovan). Numera har dock vetenskapsradion börjat sända nyheter i P4, den lyssnarmässigt största av Sveriges Radios kanaler, vilket kommer att öka deras lyssnarsiffror. Det betyder också att den tredje formen av lyssning, sekundär lyssning, kommer att bli aktuell för vetenskapsradion vilket ställer ännu högre krav på nyhetssändningarna.
För att nå ut med sitt budskap i en radiokanal som kräver primär lyssning måste man överkomma ett antal hinder. För det första måste man fånga lyssnarens uppmärksamhet. Det tycks vetenskapsradion göra genom att välja nyheter som på ett enkelt vis kan relateras till människors vardag. Därför väljer man huvudsakligen nyheter relaterade till medicin och biologi, eftersom medicinnyheter kan relateras till människors hälsa och välmående, medan biologi antingen kan kopplas till aktuell debatt (som exempelvis genteknik) eller till djur och natur, vilket de flesta människor kan relatera till. Detta är också helt i linje med de kriterier för nyhetsurval som diskuterats tidigare i denna uppsats (se avsnitt 2.3) och de resultat som framkommer i Weigolds översikt.
46Det enda resultat som motsäger detta är att geologi inte fått ett större utrymme, eftersom geologin innefattar flera element som skulle kunna verka som intresseskapare, till exempel vulkaner och jordbävningar. Det ska dock sägas att inga vulkanutbrott eller jordbävningar inträffade under analysperioden.
Det andra hindret är att hålla kvar lyssnarens uppmärksamhet genom hela sändningen. Det görs genom att inte ha alltför långa inslag om samma ämne. Det visar den något korta inslagstiden på under två minuter, vilket ger utrymme för tre inslag per sändning. Det gyllene tretalet tycks gälla även inom radio. Detta hinder kan också återknytas till modellen för radiokommunikation beskriven i avsnitt 3.4. Eftersom P1 är en talradiokanal används inte musik i någon större utsträckning förutom som signatur för att meddela lyssnaren att nyhetssändningen har börjat.
Därefter används nästan uteslutande tal som kommunikationsverktyg. I inslagen förekommer dock andra ljud för att skapa bilder och stämning enligt de medel för kommunikation som beskrevs i avsnitt 3.3. En viss förändring i vetenskapsradions lyssnarsituation har också uppkommit genom att vetenskapsnyheterna numera också sänds i P4. Det medför att vetenskapsnyheterna får en större och något annorlunda målgrupp vilket kan påverka nyhetssändningarna i framtiden.
46 Weigold, M. E. Communicating Scienceur Science Communication, 2001, Vol 23, No 2, 164-193.
