• No results found

Försök med variabla hastighetsgränser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Försök med variabla hastighetsgränser"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Försök med

variabla hastighetsgränser

(2)

Variabla hastighetsgränser

Under fem år (2003–2007) genomför Vägverket försök med varierande högsta tillåten hastig­

het. Tjugo försöksplatser är utvalda. Variabla hastighetsgränser innebär att den högsta till­

låtna hastigheten inte är densamma hela tiden, utan att den ändras beroende på trafiksitua­

tionen. Hastigheten kan variera från 30 km/tim upp till högsta hastighet 120 km/tim i steg om 10 km/tim. Varianter på metodiken används framgångsrikt i flera andra länder, däribland Finland och Storbritannien.

Det hela handlar i grunden om att öka accep­

tansen för, och efterlevnaden av, våra hastighets­

gränser. Det leder i sin tur till bättre framkom­

lighet, trafiksäkerhet och miljö.

Trafiksäkerhet

Något färre än 500 människor dör i den svenska trafiken varje år och tiotusentals skadas. Siffror som aldrig kan accepteras. Det är därför vi har Nollvisionen – den målbild som riksdagen beslu­

tade om i slutet av nittiotalet. Nollvisionen inne­

bär att vi inte ska acceptera några döda eller svårt skadade – att vi måste sträva efter ett samhälle där trafiken inte kräver några offer.

Hastighetsgränser

Nollvisionen kräver att vi ser över alla de faktorer som påverkar trafiksäkerheten – främst hastigheten.

Många olyckor kan undvikas om föraren bättre

anpassar hastigheten efter trafiksituationen. De

flesta vet att det är så, men långt ifrån alla handlar

därefter.

(3)

komplettera det nuvarande systemet.

En del av förklaringen till de höga farterna på våra vägar kan vara att hastighetsgränserna är konstanta. En nittioväg är alltid en nittioväg oavsett hur trafikförhållandena ser ut. Många trafikanter tenderar att alltid hålla den högsta tillåtna hastigheten, även om exempelvis regn, rusningstrafik och dålig sikt gör att hastigheten borde vara lägre. Dessutom är det vanligt att förarna överträder hastighetsgränserna vid mer gynnsamma trafikförhållanden.

I Vägverkets strävan efter bästa möjliga förut­

sättningar i trafiken ingår att testa variabla hastig­

hetsgränser. Vi antar att fler kommer att rätta sig efter hastighetsgränserna om de varierar och förändras efter rådande trafiksituation. Efter försöksperiodens slut, ska resultatet redovisas.

I vilka sammanhang testar vi variabla hastighetsgränser?

Det handlar inte bara om väder och rusnings­

trafik. Vi har valt ut flera olika trafiksituationer där vi tror att variabla hastighetsgränser ska förändra trafikanternas inställning och trafik­

beteende och därigenom förbättra bl a trafiksä­

kerhet och framkomlighet.

• Vid köbildning och tät trafik

• När en buss ska ta sig ut från hållplatsen

• Vid påfart, korsande trafik och vänstersväng

• Vid dåligt väder och väglag

• När barn är på väg till och från skolan

(4)

Så fungerar variabla hastighetsgränser

Figur 1. När ett fordon på sidovägen närmar sig korsningen sänks hastighetsgränsen på huvudvägen automatiskt från 90 till 60 km/tim i båda körriktningarna. När ett fordon ska svänga av vägen åt vänster sänks hastigheten till 60 km/tim – men endast för mötande trafik.

Väderleksrapport Kameror för indata

Väg- och väderinformation

Trafikinformationscentral

Figur 2.

Information om fordon och väder

På försöksplatserna installeras olika sorters tek­

nisk utrustning beroende på vad som ska mätas.

Sensorer i vägbanan känner av när fordon passerar och hur många de är. Rörelsedetektorer registre­

rar lättare fordon, som cyklar och mopeder. Väder­

stationer känner av temperatur, nederbörd och väglag. På en del platser övervakas vägen med videokameror.

Informationen från den tekniska utrustningen utvärderas oftast automatiskt och hastighetsut­

märkningen ändras efter bestämda gränsvärden.

Informationen skickas också till en av Vägverkets trafikinformationscentraler (figur 2), där perso­

nalen i vissa fall avgör vilken hastighetsgräns

som skall anges.

(5)

Det finns i försöket två typer av variabla hastig­

hetsskyltar. Båda är elektroniskt omställbara via fjärrmanövrering. De i försöket vanligaste skyltar­

na visar elektroniskt ”föreskriven högsta hastig­

het”, med samma innebörd som hastighetsskyltar i plåt. Men på en av försöksplatserna används en skylt som visar ”rekommenderad högsta hastighet”.

Där är det fortfarande de vanliga hastighetsskylt­

arna (plåtskyltarna) som gäller rent juridiskt.

Den variabla skylten är i detta fall en rekommen­

dation.

Mål, mätning, utvärdering

Variabla hastighetsgränser kan på sikt leda till större acceptans och förståelse för hastighets­

reglerna. Försöken kommer att visa om det blir så. Men de kommer dessutom att ge oss annan erfarenhet av trafikjuridik och vägleda oss att utveckla organisation och teknik på bästa sätt.

Mätningar görs både före, under och efter installationen av ”variabla hastighetsskyltar”.

Och inte bara på försöksplatserna, utan också på kontrollsträckor och på vägar i närheten av försöksplatserna. Det senare görs för att utröna om det uppstår ett förändrat trafikbeteende som

”smittar av sig” även utanför testområdet.

Rekommenderad högsta hastighet Föreskriven högsta hastighet

(6)

1

3

2

4

5

8

9 10

11

13 15 14

17 18

19 12

7 6

20 16

1. Väg 582 – Alvik (SV Luleå)

Varför variabla hastighetsgränser? Barn passerar längs vägen på väg till och från skolan.

Alternativ hastighetsutmärkning: 30 (rekommenderad hastighet) och 50 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

2. Väg 647 – Bodbyn (V Umeå)

Varför variabla hastighetsgränser? För ökad säkerhet då fotgängare/bussresenärer finns på vägen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 30, 50 och 70 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

3. Väg E4 – Korsning med gångpassage söder om Sundsvall

Varför variabla hastighetsgränser? Svårigheter för fotgängare att ta sig över – och för fordon att ta sig ut på huvudvägen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 40, 50 och 70 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

4. Väg E4 – Västra infarten till Hudiksvall

Varför variabla hastighetsgränser? Korsning där tunga fordon har svårt att ta sig av och på vägen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 70 och 90 km/tim (vintertid).

80 och 110 km/tim (sommartid).

Försöksperiod: 2004–2007.

5. Väg 55 – Örsundsbro (NO Enköping)

Varför variabla hastighetsgränser? Fyrvägskorsning med hög trafikbelastning. Hastigheten sänks på huvudvägen för att öka trafiksäkerheten.

Alternativ hastighetsutmärkning: 70 och 90 km/tim Försöksperiod: 2007

6. Väg E18 – Danderyds sjukhus-Viggbyholm i södergående färdriktning (in mot Stockholm) Varför variabla hastighetsgränser? Under högtrafik inträffar kösituationer som kan medföra upphinnandeolyckor och försämrad framkomlighet.

Alternativ hastighetsutmärkning: 50, 70, 90 och 100 km/tim.

Försöksperiod: Anläggningen planeras att tas i drift i augusti 2007.

7. Väg E18 – Västmanland (Västjädra–Skälby)

Varför variabla hastighetsgränser? Hög trafikbelastning med risk för köbildning. Tidvis dåligt väglag och dålig sikt. I samband med pågående utbyggnad till motorväg har mitträcke tagits bort och framkomligheten är tidvis begränsad. Försök påbörjas under september 2007 med mobil, omställbar hastighetsutmärkning.

Alternativ hastighetsutmärkning: 50, 60, 70, 80 och 90 km/tim.

Här testar vi variabla hastighetsgränser

(7)

Varför variabla hastighetsgränser? Tidvis kraftiga sidovindar och risk för nedfallande is från brons vajrar och pyloner.

Alternativ hastighetsutmärkning: 70, 90 och 110 km/tim.

Försöksperiod: 2005–2007.

9. Väg 45 – Götaleden (Göteborg)

Varför variabla hastighetsgränser? Risk för köbildning.

Alternativ hastighetsutmärkning: 30, 50 och 70 km/tim.

Försöksperiod: 2006–2007.

10. Väg E6 – Tingstadstunneln (Göteborg) Varför variabla hastighetsgränser? Stort trafikflöde med köbildning och risk för upphinnandeolyckor som följd.

Alternativ hastighetsutmärkning: 30, 50 och 70 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

11. Väg E6 – Mölndal

Varför variabla hastighetsgränser? Smala körfält i kombination med hög trafikbelastning under rusningstrafik.

Alternativ hastighetsutmärkning: 30, 50, 70 och 90 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2005: Rekommenderad högsta hastighet.

Försöksperiod: 2006–2007: Föreskriven högsta tillåten hastighet.

12. Väg E6 – Halland (Skottorp–Heberg)

Varför variabla hastighetsgränser? Bra motorvägssträcka som tillåter höga hastigheter – vid fint väder.

Alternativ hastighetsutmärkning: 60, 80, 100, 110 och 120 km/tim.

Försöksperiod: 2005–2007.

13. Väg 137 – Ölandsbron

Varför variabla hastighetsgränser? Smala körfält med varierande trafikbelastning och tidvis dåligt väder med stark vind.

Alternativ hastighetsutmärkning: 50, 60, 70, 80 och 90 km/tim.

Försöksperiod: 2006–2007.

14. Väg E22 – Blekinge (Åryd–Ronneby V) Varför variabla hastighetsgränser? Många påkörningar på mittvajern. Sträcka med mycket varierande väderförhållanden med risk för halka.

Alternativ hastighetsutmärkning: 60, 80, 90, 100 och 110 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

15. Väg 21 – Vanneberga (Ö Vinslöv)

Varför variabla hastighetsgränser? Korsning där hastighetsgränsen på huvudvägen av säkerhets- och framkomlighetsskäl sänks när fordon kommer på sidovägarna eller ska göra vänstersväng på huvudvägen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 60 och 90 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

Information om ”Försök med variabla hastighetsgränser” finns också på www.vv.se/variabelhastighet

Varför variabla hastighetsgränser? Det förväntas bli lättare och säkrare för gående att passera E22 med en sänkt hastighetsgräns.

Alternativ hastighetsutmärkning: Högst 90, lägst 60 km/tim.

Försöksperiod: 2007.

17. Väg E22/17 – Fogdarp (V Hörby)

Varför variabla hastighetsgränser? Korsning där hastighetsgränsen på huvudvägen av säkerhets- och framkomlighetsskäl sänks när fordon kommer på sidovägen eller ska göra vänstersväng på huvudvägen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 70 och 90 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

18. Väg 11 – Kyrkheddinge (Ö Staffanstorp)

Varför variabla hastighetsgränser? Höga hastigheter gör det svårt för bussar att ta sig ut från busshållplatsen och för anslutande trafik att ta sig ut på vägen via påfartsrampen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 50, 70 och 90 km/tim.

Försöksperiod: 2003–2007.

19. Väg E65 – Lemmeströ (Ö Svedala)

Varför variabla hastighetsgränser? Korsning där hastighetsgränsen på huvudvägen av säkerhets- och framkomlighetsskäl sänks när fordon kommer på sidovägarna eller ska göra vänstersväng på huvudvägen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 70 och 90 km/tim.

Försöksperiod: 2004–2007.

20. Väg 111 – Domsten (N Helsingborg)

Varför variabla hastighetsgränser? Platsen är en gångpassage över Väg 111 i anslutning till en busshållplats. Hastighetsgränsen sänks till 60 km/tim när gående passerar gångpassagen.

Alternativ hastighetsutmärkning: 60 och 90 km/tim.

Försöksperiod: Anläggningen planeras att driftsättas i mitten av december 2007.

(8)

Vägverket 781 87 Borlänge.

www.vv.se. vagverket@vv.se.

Telefon: 0771­119 119. Texttelefon: 0243­750 90. Fax: 0243­758 25.

RKET. BEST.NR 88521. UTGÅVA 5. AUGUSTI 2007. PRODUKTION: GOSS REKLAMBYRÅ. TRYCK: INTELLECTA STRÅLINS.

References

Related documents

- Och sen ​när jag kommer tillbaka från Lettland då har jag fortfarande en vecka kvar innan jag börjar jobba igen ​ och då vill jag bara ta det lugnt och ​njuta​ av

Resultatet kring denna studie visade att oavsett arbetslivserfarenhet så var handledning och medarbetarstöd något som socialsekreterarna beskrev som väsentligt och

För att ett företag ska överleva krävs det naturligtvis kunder och då några få av dessa står för majoriteten av köpen ökar deras makt över företaget (Johnson et

Syftet med studien är att ta reda på barns erfarenheter av och tankar om olika tekniska system som ingår i vårt samhälles infrastruktur. För att samla in data genomfördes två

Här på skolan då våran speciallärare är så väl insatt i olika program och hjälpmedel som finns för eleverna…då kan specialläraren komma med tips så här, ja men då kan

Detta eftersom det ofta är de som redan rör på sig som vill ha friskvård, och det är viktigt att fånga upp de som inte utövar någon form av friskvård för att få också dem in

Detta sätt att förstå den sociala miljön i förhållande till den fysiska miljön, stämmer överens med Anderssons (1992) tolkning av ekologisk systemteori. Han menar att såväl

Resultatet av studien visade att det är av stor vikt att ambulanssjuksköterskor besitter kunskap i hur de kan identifiera missförhållanden av barn, samt att det råder en