ÅRET SOM GICK 2020

INTERNTIDNING FÖR OSS SOM ARBETAR I FÄRJEREDERIET

Smarta lösningar för norra Sverige

Trafikverket Färjerederiet 185 21 Vaxholm

ÅRET SOM GICK 2020

DECEMBER 2020NR

10.

Detta år kommer stå ut, helt klart. Färjere- deriets tema för året var Förändring, och för- ändringar blev det också, fast inte på det sätt någon av oss kunde föreställa sig.

2020 började helt normalt.

1. I februari började vi testa laddning av vägfärjor på Ljusteröleden. Ett fullskaleprov där den mekaniska anslutningsförmågan tes- tades under sex månader med gott resultat.

2. Det var hårt väder och högt vatten un- der februari som påverkade färjetrafiken både på öst- och västkusten.

3. Det var fullt pådrag när Visingsöleden hade sjöräddningsövning. Över 100 personer deltog. Barn och personal från Kumlabyskolan, öbor och personal från flera leder var med.

Då visste vi inte ännu att detta skulle bli den sista övningen på länge där många personer

Nu kom rapporterna om det nya viruset Covid 19 och många länder började stänga ned.12 mars införde Trafikverket och Färjere- deriet restriktioner och alla som kan uppma- nas jobba hemifrån men ombord fortsatte vi att arbeta nästan som vanligt. Inga besök på bryggan eller i vaktstugan och andra försik- tighetsåtgärder blev vardag.

4. I april hade 16 av 24 vägfärjor fått ett nytt bränslemätningssystem installerat som innebär att man kan minska bränsleåtgången med 10–15 procent. Björköleden är en av de som fått det nya bränslemätningssystemet och personalen är mycket nöjda med det.

5. Vi fick anpassa oss till att ha arbetsplat- sträffar utomhus och med avstånd och delta i utbildningar och möten digitalt i stället för att ses fysiskt. Här ser vi Pernilla Tollin och Lisbeth Helin som mätte ett lämpligt socialt

6. Ivöleden fick solceller och följde därmed i spåren efter Fårösundsleden och Stegeborgs- leden.

7. Digitala Oljedagboken introducerades på tre leder, FRAS fyllde år under året, nya arbets- sätt i AMOS, ny färjesida i FLS.Nyheterna som rörde förbättringar i våra digitala arbets- redskap var många under året.

8. Under hösten kom också Neptunus till- baka i trafik på Gullmarsleden efter ett år reparationer.

9. I november gick vi ut med upphandling- en av fyra nya elfärjor och fick stor uppmärk- samhet i media. Besättningens förslag om hur de nya färjornas bryggor ska se ut var med i underlaget. Den 19 mars ska anbuden vara inne och sedan ska det beslutas vilket varv som får bygga färjorna.

9 8

7

6 4 5

3 1 2

Möt en kollega:

Anna Hjortholt

bemanningsplanerare och krisadministratör

Tipsa redaktionen

Vi tar gärna emot tips, synpunkter och idéer.

Skriv till oss på: sjovagen@trafikverket.se

!

INNEHÅLL

FÖR ISFRI FÄRJELED

Ett år till har snart gått. Saker har hänt som vi inte trodde var möjliga. Året som om tio år kommer hänvisas som

“året då Corona kom” har snart pas- serat.

Det är intressant hur det ovanliga och nästan otänkbara blivit normalt.

Att hålla två meters avstånd när man köper mat, att konserter, mässor och idrottstävlingar förbjuds. Att man arbetar hemifrån eller inte får ta in besökande i färjevaktstugan eller på bryggan.

Vår verksamhet fortsätter att flyta på bra. Turlistorna håller, underhållet sköts och varvsbesöken går enligt plan.

Vår verksamhet är samhällskritisk, den måste bara fungera. Även under en

krissituation, vilket pandemin har visat att den Något som visats sig utvecklas snab-gör.

bare än planerat är digitaliseringen.

Inte bara att alla möten nu sker över Skype. Även vi på färjerederiet har dri- vit flera egna större projekt, t.ex. upp- dateringen av FRAS, test med oljedag- bok, Färjesidan 2.0 och förtydligandet med ISM. Syftet är alltid att det ska vara användarvänligt och att det ska förenkla vårt arbete.

Med så mycket nya lagar som kom- mer hela tiden och en alltmer digita- liserad omvärld kan vi inte bara stå bredvid och titta på, vi måste agera själva. Utropandet av digitaliserings- året är en sådan åtgärd. Vi måste som individer och som medarbetare bejaka förändringen och alla har ett stort eget ansvar.

Jag vill slutligen tacka er alla för allt arbete och energi ni lagt in i Färje- rederiet under året! Jag hoppas ni får en God Jul och ett gott slut på 2020 så ses vi snart igen.

Hanna Hagberg presenterar utredningen Underhåll på led.

3 Bubbelslang håller trafiken igång 4 Smart lösning ger många klimatplus 5 Trafikverket har beslutat Färjetrafik, svävare och helikopter kvar på Holmön.

6-7 Fantastiska färjor Tre radiostyrda vägfärjemodeller med alla detaljer 8 Sjöloggen Digitala kurser, Militärt besök på Fåröleden, Nytt bildarkiv i FLS

11 Digitaliseringsåret 2021 - vad innebär det?

Det otänkbara har blivit det normala

SJÖVÄGEN ÄR TRAFIKVERKET FÄRJEREDERIETS INTERNTIDNING

”Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt” är Färjerederiets vision. Pålitliga, engagerade, modi- ga och affärsmässiga är våra värderingar. Ansvarig utgivare: Erik Froste. Redaktör: Lena Wandrell Medverkande i detta nummer: Roger Olofsson, Johan Olofsson, Jim Löfgren, Annica Gustafsson, Kasper Dudzik. Design och layout: Form och event, Trafikverket. Tryck: BrandFactory. Omslags- bild: Isränna på Bohedenleden. Foto: Roger Olofsson. Mejla sjovagen@trafikverket.se. Sjövägen skickas till dig som är anställd i Färjerederiet. ISSN: 2001-4503

ERIK FROSTE

Bubbelslang

5

Våra kollegor i norr har en speciell teknik för kunna köra färjan när isen kommer. Här skriver Roger Olofsson, distriktschef för Norrbotten om hur de gör på sina leder.

I distriktet har vi luftslangar på två leder som får sin luft via en kompressor på land.

Bohedenleden är en 700 meter lång led som ligger i en sjö och har anknytning till Kalix älv. Sjön har ett djup på ca 13–15 meter där bottentemperaturen är cirka 2,5–4 grader. Det ligger tre luftslangar med diameter 32 millimeter nedviktade längs hela leden på botten. De har för- setts med 1millimeters hål på ca 7 meters

300 metrarna med 5 meters avstånd.

Slangarna har placerats med en slang mitt i leden och en slang på vardera fär- jans sidor. De två slangarna på sidorna

ligger där för att kunna hål- la bredden på den ”ränna”

som bildas med öppet vatten då vindarna tar färjan i avdrift och riskerar att vajrarna kan hamna under iskanten.

På detta sätt kan vi hålla trafiken igång med färjan till 99 procent innan isvägen är färdig för att öppnas på hösten.

tina upp en isränna. Vi borrar då ca 450- 500 hål med isborrar för att luften ska ta med sig det varma bottenvattnet och komma upp i borrhålen. På så sätt tinar den upp cirka 50–60 centimeter tjock is och bildar en ”ränna” som vi kan ta fär- jan i trafik efter cirka 15–18 dagar med luftslangarna igång. Isen vid lägena grävs upp då det är grundare och kallare vatten närmast land samt för att ge plats för att anlägga färjan i lägen.

Eftersom det är en sjö med höga vår- flöden så rör sig isen och det kommer stopp i trafiken under våren.

Avanleden, som är en 600 meter lång led, ligger i Luleå älv som är en reglerad älv

”Vi måste agera själva”

12 10

PÅ FÄRJELEDEN

FOTO: JOHAN OLOFSSON

”Vi kan hålla trafiken igång innan isvägen är färdig.”

Återblick på året som gick 2020.

FOTO: MOSTPHOTOS:COM

Jim Löfgren, rederiingenjör har börjat pro- jektera en ny bubbelslangledning till Stor- sjön. Där går Isöleden till Norderön och därifrån går Håkanstaleden. Isöleden har redan en bubbelslang som håller rännan i isen öppen så att färjan kan komma fram vintertid. Denna behöver dock bytas ut och nu ska även Håkanstaleden få en bub- belslang. Det har varit ett åtgärdsvals- förslag under en längre tid.

– Håkanstaleden är lång, 2 752 meter raka vägen och det krävs stora kompres- sorer för att få upp trycket och luftflödet i slangarna. Isöleden är som jämförelse 1 650 meter. Tekniken är att vatten tas med upp från botten för att hålla det isfritt i rännan, säger Jim.

Kompressorerna behöver stå i en byggnad på minst 25–30 kvadratmeter och behö- ver elförsörjning om ca 30 kilowatt per kompressor. Det finns också säkerhets- aspekter eftersom det är trycktankar med explosionsrisk. De ska alltså inte stå för nära vaktstugan.

– När jag tittade på detta tänkte jag på att vi borde ta tillvara på spillvärmen för att värma upp våra byggnader. Idag står det en vaktstuga och en liten verkstad vid färjeläget. Samtidigt finns behov av att ordna med vilorum för medarbetare. I led med Vision 45 har jag och olika konsulter funderat hur man kan lösa dessa behov på

PÅ FÄRJELEDEN

Trafikverket har tillsammans med kom- munen, länsstyrelsen och andra haft dis- kussioner om vem som ska betala vad gäl- lande servicen på Holmöleden. Nu har Trafikverket, regionalt och nationellt tagit några beslut. Det är alltså inte Färje- rederiet som tagit beslutet.

Idag bedriver Trafikverket färjetrafik med Capella enligt dagens tidtabell, fyra turer per dag, under isfri tid på året. Fär- jan Helena Elisabeth ersätter Capella där vädret så kräver det. En liten svävare tra- fikerar när färjan inte går och när isför- hållandena medger det.

Vidare genomför Trafikverket: Stak- ning av skoterled, varmhållen väntkur i på Holmön, service med helikopter och extra trafik med färja under evenemang så som visfestivaler.

Dagens verksamhet har vuxit till att omfatta åtgärder och aktiviteter som inte ligger inom det statliga ansvaret menar Trafikverket.

Färjetrafik ingår i Trafikverkets kärn- verksamhet. Även om Holmöleden är en enskild led som drivs på särskilt upp- drag och därför är ett undantag ifrån Det kommer krävas stora kompressorer

till denna långa ledning vilket innebär att de måste huseras någonstans. Det visade sig att förutom kompressorerna behöver Håkanstaleden också ha ett utrymme för isvägsfordon. Idag finns de 7 mil bort och det tar en hel dag för två man att hämta.

– Lösningen blir att den lilla verksta- den utanför vaktstugan med enkla medel byggs om till två- tre vilorum. Vi byg- ger en ny maskinhall för kompressorer- na och isvägsfordonen och optimerar vinkeln på taket för solceller. Det finns möjlighet att under sommartid sälja sol- cellsenergi till kraftbolag i närheten och få tillbaka under vintern. Överskottsvär- men från kompressorerna kan användas för att bidra till att värma upp vaktstugan och nuvarande verkstadsdel som är tänkt att bli extra vilorum. Detta blir dock ett senare projekt att titta på, då nuvarande uppvärmningssystem inte är vattenburet.

Det finns mark som är lämplig att bygga maskinhallen på. I samband med bygget av maskinhallen kan man förbereda en kulvert med rör till vaktstugan för att med tiden kunna överföra överskottsvärmen.

– Det är både bra för miljön och ekono- miskt, efter en initialkostnad. Men vägen till att projektets färdigställande är lång.

Det behövs tillstånd av olika slag, utred- ningar av miljöpåverkan, säger Jim.

Utredning

Underhåll på led klar

Representanter från verksamheten och ledningens styrgrupp har under 2020 dri- vit utredningen Underhåll på Led. Syftet är att i framtiden ta fram en ny uppda- terad underhållsstrategi. I stället för att göra alla förändringar och komma med ny styrning i en stor “big bang” så genomför vi förändringarna allt eftersom de känns färdigutredda.

Hanna Hagberg, distriktschef Orust, till- delades projektledar-

rollen för arbetsgrup- pen och säger:

– För min del har det handlat mycket om att lyssna. Lyssna aktivt och lägga sam- man information med tidigare egna erfaren- heter för att dra slut- satser. Vi har en stor tillgång till kunskap inom rederiet, vilket är fantastiskt. Det finns

också en härlig ambition att ytterligare förbättra oss och engagemang som vi ska vara rädda om. Det har utbytts många kloka tankar och utan att föregå nästa steg, ser jag det som troligt att vi kom- mer se ett ökat service/underhållsarbete på lederna i egen regi samtidigt som en struktur med tydligare roller och samord- ningsansvar av det mer långsiktiga under- hållsarbetet arbetas fram.

Varv- och verkstadsenheter. Det har nu kommits fram till, och beslutats att Frid- hems enheter Härke slip och Jönköpings- docka organisatoriskt kommer ligga kvar i Fridhems varv och verkstäder, FVV.

Det som kallas Hönö verkstad kommer också ligga kvar i sin nuvarande hemvist, Hönöleden. Kort sagt, det har inte kom- mit fram några tydliga indikationer på att en omorganisation skulle skapa stora för- bättringar.

Norrlandskustlederna Holmö och Hemö samt de tre lederna som ingår i distrikt Syd, Aspö-, Ivö- och Bolmsöleden ska inte längre tillhöra FVV när det gäller under- håll. Det externa underhållet på dessa fem lederna kommer ingå i upphandling av nytt “Tenö-varv” avtal som kommer handlas upp hösten 2021. Dessa leder lig- ger långt från Lysekil och transport och resekostnader äter upp både besparingar

Färjetrafik, svävare och helikopter kvar på Holmön

behöver servicenivån vara ungefärligen jämförbar med övrig verksamhet. Detta innebär att Trafikverket har bestämt att vissa delar av den verksamheten som nu utförs och bekostas av Trafikverket upphör. Den kan med fördel övertas av annan aktör.

Från och med vintersäsongen 2020/

2021 kommer Trafikverket att upphöra med:- Stakning av skoterled.

- Extra trafik med färja under evene- mang så som visfestivaler.

- Varmhållen väntkur på Holmön Trafikverket kommer att möjliggöra för annan aktör att ta över denna verk- samhet om någon så önskar.

Trafikverket kommer även fortsättnings- vis att bedriva trafik med färja. Trafiken körs enligt dagens tidtabell, året runt när väder och isläget så tillåter. Vid extrema väderförhållanden kommer helikopter att sättas in efter fem arbetsdagar. Heli- koptern kommer att trafikera leden med en tur på morgonen och en tur på kväl- len. Vid kö körs helikoptertrafiken till kön upphör.

Hanna Hagberg, DC Orust.

FOTO: KASPER DUDZIK

Smart lösning ger restvärme

Älven har ett djup på 8–9 meter där bot- tentemperaturen ligger på 0–2 grader.

Leden är försedd med två luftslangar som placerats med en slang mitt i leden och en slang cirka 5 meter ovanför färjan eftersom det strömmande vattnet flyttar bottenvattnet med vattenströmmen.

Resultatet med luftslangarna har inte visat sig så positivt som vi hoppats, det har utförts mätningar där vi tror att det finns en påverkan om det släpps mer vat- ten i kraftverket och vattenströmmen blir starkare.

I april då temperaturen ligger på plus- grader under hela dygnet borrar vi i sam- ma utsträckning som på Bohedenleden men får inte en öppen ränna. Isen blir dock svagare fortare än den is som ligger runt leden. Den blir så pass svag att man med färjan kan köra genom isen.

På Röduppleden har vi under 2020 ett spännande projekt där vi provat att lägga ner en luftslang runt färjan där hon lig- ger i läget under natten. Då hon ligger still under natten fryser hon fast rejält och det brukar annars vara en kamp att få loss henne från den sega höstisen som bildats under natten. Till dags datum har det fungerat väldigt bra då färjan varit loss varje morgon förutom en morgon då temperaturen legat på -18 grader under natten och hon satt fast en del.

ROGER OLOFSSON

Fotot är taget från bryggan på Theresia som går på Avanleden. Lägg märke till isberget vid läget.

Det är is som tagits upp från rännan för att fär- jan skulle orka genom isen ytterligare ett antal dagar då isvägen var långt från färdig.

FOTO: KASPER DUDZIK

Tre generationer

radiostyrda vägfärjor

Rigel Verdugo, Hans Annell och Mats Finnson är tre personer som byggt varsin radiostyrd modell av vägfärjor.

De representerar tre generationer och tre tekniska lösningar:

Färja 259, 50-tal, med axel o roder. Ri- gel Verdugo. Färja 280, 70-tal, med Voith Schneider. Hans Annell

Färja 310, 80-tal, med Z-drev. Färja 310, ska- la 1:45. Mats Finnson, bror till Hans.

– Det roliga med 259 är ju att en syster till henne, 228, gick på Fårösund fram till att 310 levererades. Så, vem vet, kanske fanns denna kombination av generationer just på 310s le- veransdag? Jag är byggaren av 280, och har fått god hjälp av såväl Fredrik Skeppstedt hos er, som Tenö varvs Urban Friden, berättar Hans Annell.

Han besökte dem för några år sen och fick många bra 90-talsfoton av systrarna 277–

280 från dem, dessutom ritningar från Kal- mar Länsmuseum, som arkiverat varvets rit- ningar, och egna foton ombord tagna i Åbo

jer är exakt återgivna och tekniken ombord fungerar. Den färja han byggt känner han väl till sedan han som barn på 1980-talet åkte med den varje sommar till Fårö. Alla bilar ombord är från 1980-talet och han har haft familj och vänners som förebilder, med mo- deller och registreringsnummer.

Ombord på färjan kan man se honom själv som pojke, hans syster som fotar dem, hans pappa och bror Mats bredvid deras husvagn.

Här finns också Olof Palme i sin bil med Lis- beth som chaufför.

– Palme var känd för att vara disträ och Lisbeth körde alltid bilen. Någon gång hade han olika skor på fötterna. En annan kändis som syns ombord är Ingmar Bergman, berät- tar Hans.

Rigel Verdugo har byggt färja 259 och be- rättar att han pappa José Verdugo var be- fälhavare på färjorna som gick på Vinöleden (1975 till cirka 2000).

– Jag har alltid varit båtintresserad själv, så när jag var liten var jag ofta nere vid färjelä-

baka över sjön med färjan, när det inte fanns något annat att hitta på. Ibland var jag med min pappa uppe i den mycket trånga styrhyt- ten, säger Rigel.

– Det hände även att jag följde med ho- nom när han skulle köra färjan till Vaxholm för service. Resan gick över hela Hjälmaren och genom Hjälmaren kanal, och ut i Mäla- ren och vidare till Vaxholm. Det var en spän- nande resa som tog ett par dagar.

Som äldre blev han inspirerad att bygga en modell.

– Jag bestämde mig för att bygga färjan i skala 1:32 eftersom jag redan har en bogser- båt i den skalan. Och färjan blir då i lagom storlek. Modellen är 9 centimeter lång och 21 centimeter bred, då den riktiga var cirka 29x7 meter. Klaffarna är rörliga och diverse lampor och lanternor kontrollerar jag via RC- sändaren, säger Rigel.

I FLS finns en länk till en film där du kan se Rigels modellfärja.

LENA WANDRELL

Färja 259, från 50-talet byggd av Rigel Verdugo:

Bild 1, 2 och 4. Rigel har byggt en modell av den vägfärja hans pappa var befälhavare på som gick på Vinöleden. Här finns fullt av verklig- hetstrogna detaljer från själva vägfärjans konstruktion till livet om- bord.

Färja 280 från1970-talet, byggd av Hans Annell:

Bild 3, 5, 6, 7. Hans har byggt färjan med fungerande teknik som vinschar, propellrar etc. Ombord speglas hans egen barndom på 1980-talet med bilar och personer som är tagna ur verkligheten. Ett exempel är bild 7 där han har återskapat en scen från ett foto hans syster tog. Vi ser Hans själv och hans bror Mats bli fotograferade av storasyster Kristina. I bilarna ombord sitter både Olof Palme och Ing- mar Bergman, flitiga Fåröresenärer.

1 2

3 4

5

6

7

För att stärka sjöfartens konkurrenskraft har regeringen beslutat att utöka uppdraget för den nationella samordnaren för inrikes sjöfart och närsjöfart Pia Berglund på Tra- fikverket.

Det utökade upp- draget innebär att samordnaren ska ha dialog om hamnav- gifter med hamnar och aktörer som är verksamma i ham- nar. Syftet är att hamnavgifterna ska bli ett incitament för ökad överflyttning av gods från väg till sjöfart och att stärka sjöfartens konkur- renskraft.

Vi måste fortsätta vara restriktiva med besök i våra lokaler och färjor från externa entreprenörer och övriga som inte har sin or- dinarie arbetsplats hos oss.

Här kommer en tydlig instruktion och upp- maning till er alla, både chefer och medarbe- tare från tillförordnad operativ chef Jörgen Sandström:

Vi har en betydande ökning av smittsprid- ning av Coronaviruset både där ni bor och där er arbetsplats är. Det medför att vi alla behöver ta ett extra stort ansvar och se till att minska framfarten på viruset som i dagsläget har släckt livet på fler än 7 000 människor i Sverige.

Vad kan vi då göra på arbetsplatsen?

Det har skett besök av externa parter vid ett antal tillfällen då man skulle kunna haft

möjligheten till att undvika det. Vi får endast ta emot verksamhetskritiska besök. Det gäller sedan innan och gäller fortfarande.

Det är chefen på respektive arbetsplats som har beslutsrätten om vem och vilka som anses som verksamhetskritiska besök eller besökare.

Under coronasymbolen i FLS hittar ni en utförlig riskanalys. Har ni funderingar på om det är verksamhetskritiskt eller inte så hör av er till Jörgen

så kan ni prata ihop er.

Var rädda om varandra så att julen kan firas hemma vid god hälsa och inte i sjuksängen!

SJÖLOGGEN UTKIKEN

En beredskapskontroll av 71:a motorise- rade skyttebataljonen från Södra skånska re- gementet har genomförts på Gotland. Delar av bataljonen fick ett övningslarm där de ak- tiverades och fick order om att ta sig till Got- land för att lösa uppgifter.

Beredskapskontroller genomförs för att kontrollera ett förbands förmåga att lösa uppgifter under en viss tid. Uppgifterna kan vara planerade eller oförutsägbara. Vid den här övningen visste förbandet inte om att de

skulle aktiveras och lösa uppgifter på Gotland.

– Den här övningen gick ut på att snabbt ta sig till Gotland för att skydda och säkra ett visst område för att underlätta mobilisering eller tilltransport av andra förband. Det har varit en bra övning där förbandet har löst alla uppgifter på ett väldigt bra sätt och vi kan ta med oss en del erfarenheter som gör både förbandet och armén bättre, säger övnings- ledare fanjunkare Johan Hagsell.

GÅ PÅ KURS I CORONATIDER

Stopp - inga externa besök

”Färjan hyrs ut - minst ett halvår Publicerat kl 09.19 Destination Gotland kommer hyra ut fartyget M/S Visby från slutet av december till maj 2021.”

sverigesradio.se 2020-11-28

”Viking Lines färja på grund på grund av tekniskt fel

Det var ett tekniskt fel som orsakade Viking Line-fartyget Amorellas grund- stötning i september, visar Olycksutred- ningscentralens utredning.”

travelnews.se 2020-11-27

”Färjorna har testat de nya färjelägena På onsdagsmorgonen lade färjor från Polenrederierna för första gången till vid det nya färjeläget i Ystads hamn.”

ystadsallehanda.se 2020-11-25

”Innovativ teknik hjälper sjöfarten att sätta ny kurs

El, vätgas och robotfärjor. Efter att ha halkat efter den övriga transportsektorn har innovationen på sjöfartsområdet ta- git fart.”

Dagens Industri 2020-11-24

”Viking Line Grace har gått på grund Under lördagen gick Viking Lines färja Grace på grund utanför Mariehamn.”

searchmagazine.se 2020-11-23

”Högt vatten stoppar tunga fordon ... att åka med färjan mellan Kolhättan och Svanesund. Detta gäller preliminärt fram till kl 16 idag söndag. ”

nyhetersto.se 2020-11-22

”AI används för energieffektivisering i nytt sjöfartsprojekt

En grupp svenska marinteknikentrepre- nörer och akademiker har gått samman för att påskynda forskningen och utveck- lingen ett av AI-baserat och smart styr- system för att bidra till fartygs energi- effektivisering.”

mynewsdesk.com, 2020-12-09

”Inte lämpligt att flytta

containrarna som står vid färjeläget Containrarna vid färjeläget i Hampetorp är en het fråga i närområdet. Men vad är det egentligen som gäller? Det finns an- dra planer för området.”

na.se, 2020-12-09 En pluton med terrängbil 16 kör på vägfärjan för att ta sig till Fårö på Gotland.

FOTO: JOHAN HAGSELL, FÖRSVARSMAKTEN

UTÖKAT UPPDRAG FÖR PIA BERGLUND

2021 ÅRS ALMANACKA ÄR HÄR!

Den delas ut på alla leder. Ta hem den, ge bort till vänner och leverantörer. Beställ flera i Trafikverkets webbutik.

Kontroll av beredskap

CLAES, PETER

OCH KENT FÖRSTÄRKER Från den 1 januari 2021 lånas Claes Tyrén, Peter Sörensson och Kent Flat ut till administrationen och kom- mer att arbeta under Margus Pöldma, trafikchef. Claes och Peter kommer som tidigare fortsatt att tjänstgöra som DP och kombinera dessa roller med säkerhets- respektive revisions- och kvalitetsarbete. Kent fortsätter med internrevisioner men kommer nu att kombinera denna roll med övrigt kvalitetsarbete som ingår i FLS och FRAS.

ETT TON BRÄNSLE TILL SJÖFARTEN

Sjöfarten får ett ton bränsle per dag från stålproduktionens överskottsgas.

Forskningsprojektet FReSMe har ska- pat ett genombrott i den cirkulära in- dustritekniken genom att utvinna ett ton metanol per dag ur masugnsgas.

Försöken har utförts på metallforsk- ningsinstitutet Swerim i Luleå.

Trafikverket har beslutat att mer- parten av Trafikverksskolans utbild- ningar och kurser ska genomföras.

Alla verksamhetsområden har via HR gett inspel på vilka kurser som är verksamhetskritiska för dem. Det vill säga är så pass viktiga att de fortsatt måste genomföras för att säkerställa att Trafikverket kan utöka sin kompe- tens och bibehålla sina behörigheter så att Sverige kan rulla vidare. Alla de kurser som utsetts som verksamhets- kritiska ska Trafikverksskolan tillhan- dahålla och genomföra. Många inne- håller krav på praktiska moment vilket innebär att deltagaren behöver vara fysiskt på plats på kursorten. Närmare 100 av de 290 kurserna är dock redan omarbetade till distansundervisning och en stor kraftsamling görs för att ännu fler ska kunna erbjudas helt eller delvis med distansundervisning.

För kurser som kräver fysisk närva- ro på en kursort har Trafikverksskolan bland annat sett till att avstånd kan bibehållas samt att handsprit, ytdes- infektion och munskydd tillhandahålls i klassrummen eller i övningsanlägg- ningen.

Läs hela nyheten på intranätet:

Min-anstallning/ga-pa-kurs-i- coronatider/

JÄMFÖR ENKELT TRAFIKEN PÅ LEDEN VECKOVIS OCH ÅRSVIS

Nu kan du enkelt jämföra antalet person- bilsenheter, PBE, på din led veckovis och med tidigare år. Alla leder är sökbara.

- Det började under den rådande pande- min när trafikchefen Margus Pöldma skick- ade ut mejl för att man skulle kunna jämföra trafiken mot tidigare. Att få fram uppgifterna var tidskrävande och därför tog vi fram det- ta, Harbardpbe, som är tillgängligt för alla.

Det avlastar Margus och är ett enkelt sätt att uppfylla önskemål från lederna, säger Michael Sjöblom, nautisk IT-utvecklare.

Länken är http://go/harbardpbe

Länken finns också i FLS under dokumentation och system.

RALS-AVTALEN FÖR 2020 ÄR KLARA

Trafikverket och våra tre fackliga orga- nisationer Saco-S, ST och Seko har nu teck- nat årets ramavtal om löner i staten (RALS).

Därmed kan lönerevisionen sätta igång ute i verksamheten.

De nya lönerna ska gälla från och med den 1 oktober 2020 och kommer att utbetalas re- troaktivt när lönerevisionen är klar i respek- tive verksamhet.

I årets avtalsförhandlingar har parterna också enats om att höja ob-tillägget (enkel) på vardagar från dagens 20 kr per timme till 30 kr per timme.

Mer information om hur lönerevisionen går till i respektive del av verksamheten läm- nas lokalt.

procent av svenska folket kan

61,1

tänka sig att leva fossilfritt inom 10 år

De nya lönerna betalas ut retroaktivt från och med 1 oktober 2020.

FOTON PÅ ALLA LEDER I FLS Vi på Färjerederiet har tillgång Trafikver- kets bildarkiv. Där hittar du ett flertal bilder på vägfärjor och även andra generella motiv.

Är du däremot ute efter bilder på just din färjeled kan det bli svårare. Därför har vi nu lagt upp ett eget bildarkiv med bra bilder från samtliga våra färjeleder. Bildarkiven och yt- terligare tips och råd om bilder hittar du un- der rubriken Foto, film och bild på sidan In- formationsstöd i FLS. Sökväg; Rederikontor>

Informationsstöd>Foto, film och bild.

Pia Berglunds uppdrag utökas till att även infatta hamnavgifter.

FOTO: HANNA BJURBÄCK

Anna Hjortholt jobbar som bemannings- planerare och ansvarar för sju leder från norr till söder.

– Jag har jobbat med bemanningsplane- ring på olika sätt sedan 2001. 2016 började jag på Färjerederiet på rederikontoret i Vaxholm, säger Anna.

Hur ser en typisk arbetsdag ut?

– Rutiner är viktiga i dessa tider. Jag går upp samma tid varje dag, som om jag skulle till kontoret. Ger katten mat och går en kort runda. Sedan äter jag frukost och går till stugan. Jag är där och jobbar mer eller mindre hela dagen med avbrott för lunch och en promenad eller jogging- tur. Ibland tar jag bilen till havet för att ta en promenad där. Efter det jobbar jag på till dagen är slut och ibland lite till, det är lätt att fortsätta arbeta efter arbetsdagen är slut, men försöker se till att jag kommer ihåg det.

Som bemanningsplanerare har Anna all- tid mest kontakter per telefon, mejl och Skype så arbetet nu skiljer inte så mycket.

Fast hon saknar förstås de fysiska besö- ken på fär- jeledernas arbetsplat- sträffar och möten med andra kol- legor på HR, som beman- ningsplane- rarna hör till.

I normala fall sitter hon också ibland på Fårö- sundsleden eller i Visby och jobbar men det går inte nu.

– Vi jobbar efter en årscykel

Digitaliseringåret 2021 - ska förenkla jobbet

År 2021 ska vi ha tema Digitalisering på Färjerederiet. Vi lever mitt uppe i den för- ändring som digitaliseringen fört med sig så det handlar inte om att från och med nästa år ska vi ersättas av robotar på arbe- tet eller ha inopererade chips i huvudet i stället för mobiler.

Att förutsäga framtiden är svårt och den ser sällan ut som man hade föreställt sig, i synnerhet nu när allt går så fort. På 1950-talet trodde man att vi skulle bo på Mars och äta piller i stället för mat, men hade ingen aning om att varenda kotte i princip har en smartphone och att i syn- nerhet unga personer helst kommunice- rar via nätets sociala medier än pratar i telefon.

Ända in på 1800-talet gick tiden sin gilla gång för de flesta vanliga människor.

Man bodde kvar på samma plats, bruka- de jorden och levde ungefär likadant som ens förfäder gjort i hundratals år. Undan- taget de få som blev sjömän och som fick se andra delar av världen. Sedan kom den industriella revolutionen och vi flyttade från landet till stan. Och nu rullar det på i allt snabbare takt.

Den digitala revolutionen har förändrat många branscher i samhället:

Delningsekonomi – Digitaliseringen gör det möjligt för privatpersoner att erbjuda sina tjänster till andra privat- personer via marknadsplatser på nätet.

Det kan till exempel handla om att hyra ut sin bostad till turister via tjänsten AirBnB eller köra taxi via Uber.

Nätutbildningar – Många stora univer- sitet världen över erbjuder gratis nätut-

Open Online Courses. Kurserna erbjuder läsmaterial, videoföreläsningar och dis- kussionsforum, utan att du behöver resa till skolan och sätta dig i skolbänken.

Artificiell intelligens – Begreppet har bli- vit synonymt med allt mer avancerade datorer, som själva kan tolka ny informa- tion baserat på tillgänglig information.

De används idag till exempel inom diag- nostik av cancer. Inom specifika områden kan datorerna upptäcka samband männ- iskor inte kan se.I vårt fall handlar AI om att bearbeta information för att våra väg- färjor ska bli säkrare, mer klimatvänliga och enklare att hantera för personalen.

Digitalisering är inte ett mål i sig. Målet är att vår verksamhet ska förändras och bli bättre. Det finns många saker vi gör på våra arbetsplatser som vi egentligen inte behöver göra. Som att leta i mappstruktu- rer efter rätt filer, eller att skapa oändliga mailtrådar för att få till ett möte. Eller, för den delen, att resa tio mil – eller trettio – för en timmes avstämning.

Att frustrerat hamra på en strulande dator eller att jaga efter den person på företaget som kan tänkas veta var det där dokumentet finns sparat är inte endast irriterande, det är kostsamt.

Det finns enklare och smidigare sätt att hantera de flesta processer som äger rum på en arbetsplats och vi jobbar redan med FRAS, AMOS, Färjesidan, Digitala Olje- dagboken med mera.

Vissa kanske tänker, digitalisering än ännu en nymodighet att förhålla sig till bara för att hänga med. Jag har ju ett Anna Hjortholt ser till att vägfärjorna alltid är bemannade.

VI I REDERIET MÖT EN KOLLEGA

ANNA HJORTHOLT

Jobbar med: Bemannings- planering och administra- tion i trafikverkets kris- organisation

Familj: Man, utflugen son i Stockholm och 18-årig dotter i Visby

Bor: I egenbyggt hus på Gotland

Specialintresse: Älskar kartor, lär sig vägar utantill via Google maps och hit- tar överallt i världen. Blir kartkränkt om någon inte tror hon kan vägen. Tycker också att det är orimligt kul att elda i kamin, tunna eller nya eldplatsen utomhus.

Anna Hjortholt

Bemanningsplanerare och krisadministratör

när man ska lära sig något nytt kan det kännas som att det stjäl tid från det som är viktigt. Medan andra längtar efter att få använda lika moderna verktyg på jobbet som man redan använder privat.

Vi handlar, betalar räkningar, beställer resor, umgås med vänner över nätet.

Oavsett i vilken sits du befinner dig är varje ny sak du lär dig i den digitala mil- jön en investering. Investera en timme och få tio timmar, eller hundra, tillbaka.

LENA WANDRELL

ning så nu släpps schemat för 2021, hur alla fast anställda ska arbeta. När det är klart börjar semesterplaneringen och alla semestrar ska läggas in senast 31 januari.

Alla leders semestrar sammanställs till arbetsplatsträffarna i februari och den 7 mars ska alla få besked om sommarse- mestern.

I det här arbetet arbetar jag nära distrikts- och sektionschefer, säger hon.

Under denna period pågår också rekryte- ringen av sommarvikarier till nästa år.

Varje år tar rederiet in både befälhavare och motormän/matroser för att täcka upp semesterbehovet, ett sommarvikariat kan vara en bra start på en karriär hos Färjerede- riet. Rekryteringen sköts centralt genom ett tätt samarbete mellan HR-specialist, bemanningsplanerare och chefer.

– Jag har väldigt bra kollegor, vi chat- tar dagligen och hjälps åt med att täcka

man kan ha en trevligare gemenskap. Jag tycker att stämningen på arbetet många gånger är viktigare än arbetsuppgifterna för trivseln, även om jag gillar mina. Ing- en dag är den andra lik, det är utmaning- ar i att snabbt lösa något eller utveckla arbetssätt för framtiden och det är kul.

Känslan av att vi är en bra arbetsplats och att jag gillar de jag jobbar med är oslag- bar. Dessutom har jag världens bästa chef, lyhörd och klok! säger Anna och skrattar.

Anna har också ett uppdrag i Trafikverkets krisorganisation som upptar 5–10 procent av hennes tid.

– I somras bestämde sig Trafikverket för att utöka krisorganisationens närvaro på Gotland och nu håller vi på och byg- ger upp detta. Vad skulle hända om vi blir avstängda från fastlandet? Jag har gått några kurser och träffat andra som är med i arbetet från länsstyrelse, polis, region. Vi är mycket beroende av varan- dra lokalt och behöver bredda våra nät- verk för samverkan.

GRATTIS!

Edgar Fredriksson, Befälhavare fri, Aspöleden, 60 år 3 januari

Per Westerholm, Rederiingenjör Teknik- och miljöavdelningen, 60 år 24 januari Donald Otterström, Befälhavare fri Svanesundsleden, 60 år 7 februari Henrik Görling, Motorman/matros Visingsöleden, 50 år 20 januari Nils Brandberg, Befälhavare fri, Facklig på heltid för Saco-S (Tynningöleden) 50 år 28 januari

FOTO: MOSTPHOTOS.COM

”Jag har världens bästa kollegor! ”