Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Självständigt arbete 2
för grundlärare 4-6, 15 hp
“Vart jag än gick följde de efter mig”
- En kvalitativ studie av tre självbiografier om mobbning
Författare: Ann-Lorin Chabo & Nagehan Pek Handledare: Hassan Sharif Examinator: Janne Holmén
~ 2 ~
Abstract
The purpose of this study was to investigate the victim’s descriptions of the perpetrators actions based on three autobiographies. The autobiographies Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) and En mobbads minnen (2006) are based on the authors' subjective experiences of the bullying in school. A qualitative content analysis was used to investigate the purpose and issues of the study.
The analysis has been a great help to find and encode sentences from each autobiography. The sentences have then been thematized into three different category that are based on bullying in physical, psychological and verbal form.
The report has been strengthened with the support of Antonovsky's salutogenic theory, which deals with the concept of KASAM. KASAM implies a sense of context and is explained based on the three concepts: manageability, comprehensibility and meaningfulness. The theory has helped us to understand how the individual's physical as well as mental health is affected in relation to difficult events that occur in life. Previous research studies have also been used to create a deeper understanding of inclusion and exclusion, different forms of bullying, how the concept of bullying can be defined, and the consequences of bullying.
The result has shown that the bullying occurred in physical, mental and verbal forms. In the autobiography Jag finns (2010), physical bullying was a frequent act described by the victim Maja-Maria. Based on Lisa's descriptions in the autobiography Ni vann aldrig (2018), we discovered that psychological bullying was an act that occurred most times. Based on Anna- Lena's descriptions, mental bullying was also a frequent act that appeared in the autobiography En mobbads minnen (2006). In each autobiography, verbal bullying was least prevalent. When comparing the autobiographies, we discovered that there were similarities and differences in the victims 'descriptions of the perpetrators' actions.
Keywords: Autobiography, physical bullying, psychological bullying, verbal bullying, victims, perpetrator.
~ 3 ~
Sammanfattning
Syftet med denna rapport var att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handling utifrån tre självbiografier. Självbiografierna Ni vann aldrig (2018), Jag finns (2010) och En mobbads minnen (2006) bygger på författarnas subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan. För att undersöka studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. En kvalitativ innehållsanalys har varit till stor hjälp för att hitta och koda meningar från respektive självbiografi. Meningarna har därefter tematiseras i tre olika kategorier. Dessa teman är baserade på mobbning i fysisk, psykisk och verbal form.
Rapporten har förstärkts med stöd av Antonovskys salutogena teori som handlar om begreppet KASAM. KASAM innebär en känsla av sammanhang och förklaras utifrån de tre begreppen:
hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Teorin har hjälp oss att förstå hur individens fysiska samt psykiska hälsa påverkas i relation till svåra händelser som uppstår i livet. Tidigare forskningsstudier har även kommit till användning för att skapa en djupare förståelse inom inkludering och exkludering, olika mobbningsformer, hur begreppet mobbning kan definieras samt vilka konsekvenser mobbning medför.
Resultatet har visat att mobbningen förekom i bland annat fysisk, psykisk och verbal form. I självbiografin Jag finns (2010) var fysisk mobbning en frekvent handling beskrevs av offret Maja- Maria. Utifrån Lisas beskrivningar i självbiografin Ni vann aldrig (2018), upptäckte vi att psykisk mobbning var en handling som förekom flest gånger. Baserat på Anna-Lenas beskrivningar var psykisk mobbning likaså en frekvent handling som framkom i självbiografin En mobbads minnen (2006). I respektive självbiografi var verbal mobbning minst förekommande. Vid jämförelse av självbiografierna upptäckte vi att det förekom likheter och skillnader på offrens beskrivningar av förövarnas handlingar.
Nyckelord: Självbiografi, fysisk mobbning, psykisk mobbning, verbal mobbning, offer, förövare.
~ 4 ~
Innehållsförteckning
Abstract ... 2
Sammanfattning ... 3
Begreppsdefinitioner ... 6
1. Inledning ... 7
2. Bakgrund ... 9
2.1. Barnkonventionen ... 9
2.2. Skolverket ... 9
2.3. Skollagen ... 10
2.4. Förövare och mobboffer ... 10
3. Forskningsöversikt ... 12
3.1. Social exkludering bland elever ... 12
3.2. Hur kan mobbning definieras? ... 13
3.3. Tre vanliga former av mobbning ... 14
3.3.1. Mobbning i fysisk form ... 15
3.3.2. Mobbning i psykisk form ... 15
3.3.3. Mobbning i verbal form ... 15
3.4. Konsekvenser av mobbning ... 16
4. Teoretiska utgångspunkter ... 18
4.1. Känslan av sammanhang (KASAM) ... 18
4.1.1. Begriplighet ... 18
4.1.2. Hanterbarhet ... 18
4.1.3. Meningsfullhet ... 19
4.2. Hur KASAM utvecklas hos barn och unga ... 20
4.2.1. Barndomen ... 20
4.2.2. Ungdomen ... 21
5. Syfte och frågeställningar ... 22
6. Metod ... 23
6.1. Urval ... 23
6.2. Analysprocessen ... 24
6.3. Arbetsfördelning ... 25
6.4. Etiska överväganden ... 25
6.5. Metodens tillförlitlighet ... 26
~ 5 ~
7. Resultatredovisning och analys ... 28
7.1. Tema A: Fysisk mobbning ... 28
7.1.1. Likheter och skillnader av tema A ... 29
7.2. Tema B: Psykisk mobbning ... 30
7.2.1. Likheter och skillnader av tema B ... 32
7.3. Tema C: Verbal mobbning ... 32
7.4. Slutreflektioner ... 34
8. Diskussion ... 37
8.1. Framtida studier ... 38
9. Konklusion ... 39
Referenslista ... 40
Bilagor ... 43
~ 6 ~
Begreppsdefinitioner
Denna rapport har valt att definiera begrepp som är förekommande i textinnehållet.
Nedanstående definitioner ska ge läsarna en uppfattning av begreppens innebörd.
Offer, en individ som blir den utsatta i ett visst brott (NE, u.å.)
Förövare, även kallad för gärningsperson, personen som utför ett brott (NE, u.å.)
Mobbning, en person som blir kränkt och/eller blir illa behandlad av andra personer (UMO, u.å.)
Syndabock, en oskyldig individ som tar på sig skulden för en incident (NE, u.å.) Utfrysning, en person som socialt avvisas från en grupp människor (NE, u.å.)
Psykisk mobbning, en handling där en individ fryser ut, ignorerar, undviker och använder sig av gester/mimik för att trycka ner en annan individ (BRIS, u.å.).
Fysisk mobbning, när en individ använder våld i form av sparkar, knuffar, slag, spottar och/eller förföljning mot en annan individ (BRIS, u.å.).
Verbal mobbning, handling i form av elaka kallelser, ofrivilliga benämningar, obehagliga kommentarer samt ryktesspridning av falsk information om en annan individ (BRIS, u.å.).
Retroperspektiv, tillbakablick på en händelse som tidigare har inträffats (NE, u.å.).
Självbiografi, en återberättande bok om författarens verkliga upplevelser (NE, u.å.).
~ 7 ~
1. Inledning
Vi som skriver denna rapport vill ta reda på hur offret beskriver förövarnas handling i olika mobbningssituationer i skolan. För att kunna genomföra undersökningen har vi utgått från tre självbiografier som innefattar författarnas personliga beskrivningar av att vara utsatt för mobbning. Beskrivningar är skrivna i ett retroperspektiv. Följande frågeställningar kommer att undersökas: Vilken/vilka former av mobbning förekommer i respektive biografi? Vilken/vilka mobbnings former är mest/ mindre förekommande i respektive biografi? Vilka likheter och/eller skillnader förekommer det mellan offrens beskrivningar av förövarnas handlingar i biografierna?
Skribenterna bakom denna rapport är Ann- Lorin Chabo (24) och Nagehan Pek (22) som studerar sista året som grundlärare med inriktning mot årskurs 4–6 på Uppsala universitet.
Vi som är blivande grundlärare vill att ingen elev ska mobba eller bli utsatt för mobbning i skolan. Att undersöka om mobbningssituationer i skolan kan därför vara lämpligt inom vår yrkesroll om mobbning inträffar i vårt klassrum.
Om man som pedagog upptäcker att en elev blir utsatt för mobbning av andra elever bör man enligt Skolverket agera på plats för att motverka mobbningen. Skolverket redogör vidare att alla barn måste känna sig trygga i skolan och kunna vända sig till en vuxen om hen blir exempelvis sparkad, knuffad, retad och/eller utsatt för elaka kommentarer. Som blivande lärare kan det därför kännas betryggande att känna till olika mobbningssituationer för att kunna agera effektivt (Skolverket, 2019).
Offer och förövare är två begrepp som ofta förekommer i denna studie. Anledningen till att vi har begränsat oss till dessa begrepp är för att offer syftar sig på en individ som har blivit utsatt för ett brott medan förövarna är individen som utför brottet (NE, u.å.). I detta sammanhang kan mobbning betraktas som ett brott eftersom gärningen medföra inre och yttre skador hos den utsatta individen (UMO, u.å.).
Vad innebär det att vara mobbad? är en tänkvärd fråga som många säkert har funderat på. Enligt Barnens rätt för samhället (BRIS) kan mobbning uppfattas som en negativ gärning som kan medföra psykiska samt fysiska skador för offrets hälsa. Mobbning kan förekomma i olika former och sker främst i fysisk, psykisk och verbal form. Psykisk mobbning sker genom att
klasskamrater retar, ignorerar och skrattar ihop åt den utsatta. Fysisk mobbning är däremot att man knuffas, slåss eller sparkar för att orsaka yttre skador. Verbal mobbning uppstår när man
~ 8 ~
exempelvis namnger ett smeknamn som inte känns behagligt för offret. Det gemensamma med de olika mobbnings formerna är att det kan väcka oro, rädsla och obehag hos offret. Samtidigt kan den utsatta få ett sänkt självförtroende genom att skylla och tvivla på sig själv. BRIS redogör vidare om att det även kan vara mobbaren som kan bära på liknande känslor. Att mobbning sker kan bero på att mobbaren känner sig nedstämd och/eller är osäker på sig själv. Mobbning kan även bero på att förövaren inte anser att det medför någon allvarlig skada och ser situationen som ett skämt (BRIS, u.å.).
Thors (2007) definierar mobbning som en negativt beteende. Hon förklarar att mobbarna kan knuffas/puttas när de går förbi, börjar retas eller gör mimiker. Förvarna kan även uttrycka otrevliga benämningar som inte känns behagligt för offret (Thors, 2007, s. 60). Att utsätta en individ för mobbning kan innebära att förövaren inte besitter tillräckligt med kunskap för att förstå vilka besvär en mobbning kan orsaka. Förövarnas handlingar kan likaså bero på
felinlärning, det vill säga att hen inte har lärt sig konsekvenserna av att utsätta en annan människa för mobbning. (Thors, 2007, s. 50)
Mobbning är ett begrepp som främst sker bland barn och ungdomar i skolan enligt BRIS. Det väldigt viktigt att pedagoger uppmärksammar och upplyser elever om vilka skador handlingarna kan medföra. Alla ska känna sig välkomna i skolan. BRIS uttrycker vidare att det är rektorns ansvar att motverka mobbning. I alla svenska skolor förekommer det en skriftlig plan för hur man arbetar effektivt för att motverka mobbning och för att genomföra detta bör rektorer, pedagoger och elever arbeta gemensamt. Ibland får barn och vårdnadshavare inte tillräckligt med hjälp av rektorn för att genomföra en utredning av situationen och därför kan man enligt BRIS ta kontakt med Barn - och elevombudet (BEO) (BRIS, u,å). BEO är en organisation som grundar sig i utredning, tar emot anmälningar i form av kränkande behandlingar samt ansvarar sig för att upplysa om barns rättigheter i svenska skolan (BEO, 2020).
~ 9 ~
2. Bakgrund
2.1. Barnkonventionen
I Sverige är skolan skyldig att ge alla elever rätt till en välkomnande och trygg miljö enligt
barnkonventionen. Med detta sagt är idealet att inget barn ska behöva känna sig exkluderad eller utsatt för mobbning i form av kränkande behandlingar oavsett bakgrund, klass, etnicitet samt kön. Dessa förutsättningar gäller även för papperslösa barn eller barn som saknar
medborgarskap i Sverige. Enligt barnkonventionen definieras begreppet barn som personer under 18 år. Åtgärderna som genomförs ska vara formad efter vad som bedöms vara bäst för barnet. År 1989 röstade alla länder som tillhörde FN för beslutet om att införa en
barnkonvention. Detta innebar stora förändringar för ett utvecklat samhälle. I början av 2020 formades ett beslut att barnkonventionen skulle bli en del av den svenska lagen. Med hänsyn till detta är det viktigt att som lärare kunna synliggöra elevernas rättigheter och kunna följa de i klassrummet (Barnombudsmannen u.å.).
Barnkonventionen präglas av 54 lagar som förekommer i form av avsnitt. Totalt är det 41 avsnitt som innefattar förklaringar om barns olika rättigheter. I avsnitt 2 nämns det att “Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får inte barn diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.” Blir ett barn dåligt behandlad på grund av sin identitet, har man rätt till att exempelvis vända sig till BEO (ibid).
2.2. Skolverket
Enligt LGR 11 nämns det att läraren bör ”uppmärksamma och i samråd med övrig personal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling” (Lgr 11, 2011, s. 12–13). Skolverket (2011) redogör att år 2008–2010 genomfördes en utvärdering som inkluderade 39 grundskolor med sammanlagt 10 000 deltagare mellan elever från årskurs 4–9 inklusive pedagoger i skolan. Eleverna fick ta del av
enkätundersökningar vid tre olika tidpunkter. En av undersökningarna grundade sig på andelen elever som hade blivit utsatta för mobbning. Utvärderingen visade att 8% av eleverna som tillhörde det manliga respektive kvinnliga könet hade drabbats av mobbning under sin skolgång.
De flesta av svaren visade sig att mobbning förekom bland elever som gick i samma klass där
~ 10 ~
majoriteten av förövarna var pojkar. Enligt de utsatta eleverna antar de att man blir mobbade på grund av det ytliga utseendet, det vill säga hur smal respektive tjock man är samt att man bär på ett lågt självförtroende i jämförelse med andra elever. Vissa elever nämnde likaså att de inte vet anledningen till förövarens negativa handlingar (Skolverket, 2011, ss. 11–12).
Vidare redogör Skolverket (2011) att det är vanligare att pojkar blir utsatta för fysisk mobbning jämfört med flickor som utsätter varandra för psykisk mobbning. Fysisk mobbning kan enligt Skolverket innebära att bli knuffad, fastbunden och/eller slagen. Psykisk mobbning syftar sig på situationer där offret blir hånad, retad samt utstött från gruppen. Mobbning utspelar sig främst i platser som skoltoaletter, skolgård, korridorer och klassrum. Sammanfattningsvis redogör Skolverket (2011) att mobbning kan leda till att barn utvecklar svårigheter att skapa sociala relationer med andra på grund av deras låga självförtroende. Mobbning leda till att barn skapar en otrygg anknytning till pedagoger i skolan på grund av deras låga självförtroende och osäkerhet (2011, ss. 12–13).
2.3. Skollagen
Att personalen i skolan ordnar olika åtgärder mot kränkande behandling har blivit en lag i Sverige. Skollagen, kapitel 6 (2010:800) grundar sig på elevens välmående, vilket innebär att barn och ungdomar från förskoleklass och upp till gymnasiet ska ha tillgång till god och trygg
skolgång som möjligt. Det är huvudmannens ansvar att ordna en plan som följer dessa kriterier och ser till att motverka handlingar som utsätter elever för fysiska, psykiska och/eller verbala skador. I den svenska skolan finns det nolltolerans för mobbning. Detta bidrar till att skolan arbetar aktivt för att hitta nya nya sätt som stoppar mobbning (Riksdagen, u.å.).
2.4. Förövare och mobboffer
Coloroso (2003) redogör att en förövare kan upptäckas genom sina handlingar. Hon menar att många förövare agerar efter vad de ser eller hör från sin omgivning. I en mobbningssituation förekommer det att fler förövare har en bra anknytning till varandra. Dessa förövare arbetar ihop för att kunna skada en annan oskyldig individ. Coloroso (2003) menar att barn som är förövare skadar mobboffret genom utfrysning, hot, och förföljelse. Dessa förövare är barn som uppträder aggressivt och har oftast ingen känsla av skam (Coloroso, 2003, s. 102). Även Olweus (1999)
~ 11 ~
förklarar att förövarna blir aggressiva och glada av att erhålla en högre makt genom att kränka och bestämma över andra barn. En tydlig indikation till mobbning är när barn börjar använda slagsmål, dominerar över andra, agerar aggressivt, retar och hånar andra barn (Olweus, 1999, s.
19)
Enligt Olweus (1973) har förövarna ett starkt självförtroende, känner inget obehag och har en bestämd attityd. Många av barn som utsätter andra barn för mobbning söker uppmärksamhet och kan därför få en stark känsla av oro över att bli besegrad av andra (Olweus, 1973, s. 82). När det finns en eller flera förövare i ett klassrum kan det i enlighet med Osbeck (2006) bero på att dessa förövare känner stark oro för att själva bli utsatta för mobbning och väljer därför att dämpa ner oron och stärka självkänslan genom att behandla andra elever illa (Osbeck, 2006, s.
160).
~ 12 ~
3. Forskningsöversikt
I det här kapitlet redovisas ett begränsat urval av forskningsstudier som handlar om ämnet mobbning.
3.1. Social exkludering bland elever
Vår rapport bygger delvis på offrens beskrivningar av att vara utsatt för mobbning i skolan. Det var därför lämpligt att använda sig av artiklar som bland annat förklarar hur exkludering och utfrysning kan förekomma i en kamratgrupp i skolan. På grund av att exkludering och utfrysning är två begrepp syftar sig på att utsätta en människa för psykiska skador, har det varit relevant att använda denna artikel som tidigare forskning.
Syftet med Lina Lagos och Helene Elvstrands (2019) artikel var att granska om hur exkludering samt utfrysning kan förekomma bland elever i en fritidshemskontext. Fritidshemkontexten består av lekar och verksamheter som utförs tillsammans med fritidshemslärare och elever.
Metoden grundar sig på fältarbeten med stöd av etnografiska observationer och kommunikation med elever. De forskningsfrågor som Lago och Elvstrand (2019) intresserar att undersöka är följande: “På vilka sätt exkluderar elever från andra sociala relationer” och “Hur bidrar fritidshemskontexten till att social exkludering möjliggörs” (Lago & Elvstrand, 2019, s. 1).
Lago och Elvstrand (2019) skriver att det är viktigt att individen befinner sig i en grupp med andra individer för att skapa en god och trygg relation i sociala sammanhang. Med stöd av andra forskare förklarar Lago och Elvstrand (2019) hur viktigt det är med socialt sammanhang. Lago och Elvstrand (2019) skriver att forskaren Dahl (2011) menar att begreppen inkludering och exkludering kan vara väldigt förekommande bland barn och unga när de samspelar med varandra i grupp. Att ständigt bli utesluten från en kamratgrupp kan i längden leda till att mobbning börjar framträda. Med hänsyn till Cardigan (2002) menar Lago och Elvstrand (2019) att det kan finnas normer för hur man ska agera i en grupp och följer man inte dessa normer kan det orsaka stigmatisering. Stigmatisering innebär att en person i gruppen blir stereotypiserad av andra kamrater i gruppen. Dessa normer avgörs av de barn och unga som besitter en högre maktposition i kamratgruppen (Lago & Elvstrand, 2019, s. 107).
Att utsätta en person för exkludering och/eller utfrysning är en negativ handling. Utfrysning eller exkludering kan enligt Lago och Elvstrand (2019) betraktas som en upprepad handling som
~ 13 ~
medvetet genomförs av förövare i en längre period. Ytterligare redogör Lago och Elvstrand (2019) med stöd av forskaren Schjellerup Nielsen (2006) att elever som utsätts för dessa negativa handlingar får ingen uppmärksamhet och blir illa omtyckta av andra klasskamrater. Detta leder till att individer upplever otillräcklighet och saknar känsla av samhörighet i en grupp och har ingen att umgås med. Utfrysta elever kan lätt hamna i marginalisering. Nielsen (2006) menar att marginalisering innebär att individen får en lägre social position som inte blir enkelt att ändra på vilket orsakar mobbning. Lago och Elvstrand (2019) redogör utifrån Thornbergs (2011, 2015) forskning att mobbning kan osynliggöra offret genom exkludering (Lago & Elvstrand, 2019, s.
108).
I sin rapport skriver Lago och Elvstrand (2019) om en studie genomförd av Killen (2017). Killen (2017) undersökte tonåriga elevers förståelse av mobbning. Studien visade att flera ungdomar ansåg att exkludering var en handling som betraktades negativt. Ungdomarna menade att exkludering kan uppstå när människor inte följer de regler och normer som präglas inom en specifik grupp (Lago & Elvstrand, 2019, s. 108).
3.2. Hur kan mobbning definieras?
För att kunna identifiera meningar som innehåller offrets beskrivningar av förövarnas handlingar i en mobbningssituation, måste vi först veta hur mobbning kan definieras ur ett vetenskapligt perspektiv. Med stöd av Menesini och Salmivalli (2017) artikel har vi kunnat utveckla en djupare förståelse för begreppet mobbning. Syftet med Menesinis och Salmvallis (2017) artikel var bland annat att undersöka innebörden av begreppet mobbning, hur mobbning kan förekomma i olika former samt följderna av att utsätta en individ för mobbning. För att kunna få svar på syftet har en mängd enkätundersökningar tillämpats bland invånare i västerländska länder (Manensini &
Salmvallis, 2017, s. 1).
Menesini och Salmivalli (2017) redogör att mobbning har under en längre period varit en
förekommande handling vars intention är att medföra psykisk och fysisk skada för den oskyldiga individen. I anslutning till Olweus (1993) definierar Menesini och Salmivalli (2017) att mobbning är en aggressiv handling som sker i en längre utsträckning. Detta kan i längden leda till att offret inte vågar stå upp för sig själv. Aggressiva handlingar identifieras med stöd av tre kriterier vilka är att de: (1) repeterar sig, (2) vill orsaka inre och yttre skador mot en annan individ samt (3) att det existerar en obalans mellan individens makt. Obalans mellan individens makt innebär att offret
~ 14 ~
erhåller en förtryckt eller längre roll och blir maktlös i en mobbningssituation medan förövaren är den som får högre position och erhåller en högre makt. Detta kan skapa brister i offrets förmåga att hantera en mobbningssituation. Att erhålla en hög maktposition kan exempelvis bero på kamratgruppen man hänger med, vilken social grupp man tillhör samt gruppens storlek (Menesini & Salmivalli, 2017, ss. 241-242).
3.3. Tre vanliga former av mobbning
Vi har valt att använda oss av Eunjus (2009) och Baumans och E. Jacobsens (2017) forskning som redogör att fysisk, psykisk och verbal handling är de vanligaste formerna av mobbning. Vi anser att deras forskning kan vara relevant till vår rapport eftersom fysisk, psykisk och verbal mobbning kan förekomma i offrens beskrivningar av förövarna handlingar. Även Menesinis och Salmivallis (2017) forskning har kommit till användning för att kunna definiera fysisk, psykisk och verbal mobbning ur ett vetenskapligt perspektiv.
Mobbning kan uppträda på olika sätt. Fysisk, psykisk och verbal mobbning är vanligaste formerna av mobbning som oftast förekommer bland barn och unga i skolan. Forskarna Bauman och E. Jacobsen (2017) undersöker hur skolrådgivare kan arbeta för att minska
mobbning i fysisk, psykisk och verbal form bland elever i skolan (Bauman och E. Jacobsen 2017, s.1).
Även Eunju (2009) redogör om tre vanligaste formerna av mobbning. I artikeln definierar forskaren begreppet mobbning som en negativ handling som oftast förekommer i är fysisk, psykisk och verbal form. Syftet med Eunjus (2009) forskning är att undersöka hur mobbning kan påverka människans sociala status i relation till hur olika former av mobbning utförs från
respektive kön. Undersökningen präglades av 338 elever i årskurs fem mellan åldrarna tio till elva år i Sydkorea. Deltagarna bestod av 164 pojkar och 176 flickor. Följande forskningsfrågor
ställdes i studien: Vad är förövarnas sociala preferenser i relation till deras kön? Vilken form av mobbning är förekommande bland kön? och Påverkar det sociometriska statuset vilken form av mobbning förövarna från respektive kön använder? (Eunju, 2009, s. 325).
~ 15 ~ 3.3.1. Mobbning i fysisk form
Eunju (2009) uttrycker att fysisk mobbning kan betraktas som en synlig och direkt handling där avsikten är att skada en annan individ med våld. Anledningen till att det betraktas som en synlig handling, är för att andra individer kan bevittna när offret bli behandlat på ett dåligt sätt som att exempelvis bli slagen, sparkad eller att man blir förföljd av någon.Eunju redogör vidare att fysisk mobbning förekommer oftast bland förövare som tillhör det manliga könet (Eunju, 2009, s. 323).
Bauman och E. Jacobsen (2007) definierar fysisk mobbning som en aggressiv handling och kan enkelt upptäckas av pedagoger i skolan eftersom förvärvaren/förövarna tenderar att använda fysiska handlingar i form av våld för att skada andra (Bauman & E. Jacobsen, 2007, s. 1).
Menesini och Salmivalli (2017) beskriver fysisk mobbning på liknande sätt. Fysisk mobbning är en fysisk gärning som kan medföra skada till en annan människa genom sparkar, knuffar och slag (Menesini & Salmivalli, 2017, s. 241).
3.3.2. Mobbning i psykisk form
Psykisk mobbning kan enligt Menesini och Salmivalli (2017) förklaras som sociala aggressioner i form av utfrysning samt ryktesspridning (Menesini & Salmivalli, 2017, s. 241). Bauman och E.
Jacobsen (2007) menar att psykisk mobbning är att man utför diskreta handlingar som skapar smärta och skador hos offret. Det kan exempelvis handla om att eleven avsiktligt utesluter andra elever från aktiviteter (Bauman & E. Jacobsen, 2007, s.1). Eunju redogör att psykisk mobbning är förekommande bland flickor och är handlingar som är mindre synliga jämfört med fysisk och verbal mobbning. Eunju (2009) skriver att forskaren Cricket (1999) menar likaså att flickor undviker fysiskt agerande och väljer istället att agera i psykisk form. Eunju (2009) hävdar vidare att det psykisk mobbning sker exempelvis när förövaren tillämpar hot mot offret i form av utfrysning och utanförskap. En sådan handling inträffar oftast när den utfrysta individen inte anpassar sina handlingar till resterande medlemmar i den sociala gruppen (Eunju, 2009, s 323).
3.3.3. Mobbning i verbal form
Att ropa och/eller uttrycka nedvärderande ord till en annan individ kan enligt Menesini och Salmivalli (2017) kategoriseras som verbal mobbning (Menesini & Salmivalli, 2017, s. 241). På liknande sätt menar Bauman och E. Jacobsen att verbal mobbning är när förövaren använder verbala hot, retar och namnger offret ett ofrivilligt namn (Bauman & E. Jacobsen, 2007, s. 1).
~ 16 ~
I sin forskning uttrycker Eunju (2009) att verbal mobbning kan kategoriserar som en synlig och direkt handling som vanligtvis utförs av pojkar. Verbal mobbning kategoriseras som en synlig och direkt eftersom handlingen kan precis som fysisk mobbning, bevittnas av andra personer som befinner sig i omgivningen. Vidare definierar Eunju (2009) att verbal mobbning är när förövaren förolämpar och/eller använder sig av förminskade ord gentemot offret (Eunju, 2009, s. 323).
3.4. Konsekvenser av mobbning
Vi som skriver denna rapport är intresserade av att undersöka offrets beskrivningar av
förövarens/förövarnas handlingar i mobbningssituationer. För att kunna bilda en uppfattning av mobbningens påverkan hos offret har Bauman och E. Jacobsen (2007) samt Rigby (2003) forskning tillämpats till vår studie.
Som tidigare nämnt riktar Bauman och E. Jacobsen (2007) forskning på att undersöka hur skolrådgivare kan minska mobbning i form av fysiska, psykiska och/eller verbala handlingar bland elever i skolan. Forskningen har grundat sig på enkätundersökningar via internet av olika skolrådgivare från Arizona. Deltagarna svarade på olika händelser som involverade fysisk, psykisk och verbal mobbning. De forskningsfrågorna som Bauman och E. Jacobsen (2007) undersökte var följande: “Hur hanterar skolrådgivare olika mobbningssituationer?” “Hanterar rådgivarna annorlunda beroende på om det är fysisk, psykisk eller verbal mobbning?” och “Finns det någon skillnad på hur skolrådgivare hanterar mobbningssituationer, beroende på om de har förkunskaper om anti-mobbning eller inte?” och “Hanterar socialrådgivare mobbning på ett annorlunda sätt beroende på om skolan besitter ett anti-mobbninsprogram eller inte? (Bauman &
E. Jacobsen, 2007, s. 2).
Enligt Bauman och E. Jacobsen (2007) forskning är självmordstankar, depression, trauma samt isolering förekommande symptomen bland mobboffer. Symtomen kan förekomma i olika svårighetsgrader. Bauman och E. Jacobsen (2007) menar att vissa offer kan uppleva grov depression medan andra kan uppleva en “mildare” känsla av depression. Trots att offren bär på olika svårighetsgrader av alla symptomen kan deras skolprestationer påverkas lika negativt. I anslutning till Meraviglia, Becker, Rosenbluth, Sanchez, och Robertson (2003) menar Bauman &
E. Jacobsen (2007) att offren även får ett sänkt självförtroende, mindre kompiskrets och att de
~ 17 ~
distanserar sig från andra individer, skolkar från skolan och kan i värsta fall begå självmord (Bauman & E. Jacobsen, 2007, s. 2).
Rigby (2003) bygger sin forskning på att undersöka konsekvenser av mobbning och ställer följande forskningsfrågor: Hur har offret och förövaren konceptualiserats i
mobbningssituationer? samt Vilka konsekvenser medför mobbning? För att få svar på syftet och forskningsfrågorna har forskaren Rigby (2003) tillämpats sig av olika metoder. Han har bland annat studerat olika fall av mobbning och undersökt mobbning ur ett retroperspektiv genom att samla in data från individer som berättar om deras utsatthet av mobbning (Rigby 2003, s. 585).
Rigby (2003) uttrycker att mobbning kan påverka offrets hälsa på ett negativ sätt och medföra psykiska och fysiska skador. Han redogör om fyra olika kategorier som förklarar mobbningens negativa påverkan på offrets hälsotillstånd. Första kategorin innefattar dåligt välmående och innebär att den utsatta individen kan uppleva känsla av olycka, osäkerhet, lågt självförtroende och allmän ilska i livet. Andra kategorin handlar om att individen utvecklar brist på sociala förmåga och anpassning till omgivningen. Den utsatta individen tenderar att isolera sig själva, ha hög frånvaro från skola eller jobb eller känna känsla av ensamhet. Tredje kategorin handlar om att offret upplever psykisk ohälsa. Rigby (2003) menar att denna kategori är mer allvarlig än de tidigare kategorierna. Offret kan utveckla känsla av ångest, depression och kan begå självmord.
Fjärde kategorin handlar om att den utsatta utvecklar fysisk ohälsa. Att bli utsatt för mobbning kan resultera till att individen blir fysisk inkapabel och får symptom som huvudvärk, nack- och ryggsmärtor, lågt blodtryck, muskelspänningar, svindel och/eller må illa och yrsel (Rigby, 2003, s.
584).
~ 18 ~
4. Teoretiska utgångspunkter
I det här avsnittet redovisas studiens teoretiska utgångspunkter.
4.1. Känslan av sammanhang (KASAM)
Aaron Antonovsky var en känd amerikansk professor inom medicinsk sociologi. Han var även grundaren för begreppet KASAM som innebär Känsla Av Sammanhang och utvecklades från den salutogena teorin. Antonovsky intresserade sig mycket inom individens goda hälsa och hur individen kan utveckla ett hälsosamt liv med hjälp av KASAM. Att besitta en stark KASAM kan beskrivas som förmågan att hantera stress och svåra händelser som uppstår i livet. Men hänsyn till detta anser Antonovsky (2005) att individen kan ha en god hälsa även om det råder brister inom den fysiska hälsan, till exempel en funktionsnedsättning. Begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet är tre centrala aspekter som KASAM består av (Se figur 1). Hälsan och hantering av olika livssituationer kommer att påverka varandra beroende på hur balansen mellan
begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet ser ut (Antonovsky, 2005, s. 43). Vi har valt att redogöra för de tre aspekterna för att erhålla en förståelse för människans välmående i sociala sammanhang.
4.1.1. Begriplighet
Begriplighet inom KASAM innebär att individen erhåller en förståelse och kan identifiera varför omständigheterna ser ut som de gör. Människan som utvecklar förmågan att begripa information om inre- och yttre faktorer tenderar att fungera på ett ordnat, strukturerat och sammanhängande sätt. Besitter man en stark begriplighet blir det enklare att förutsäga hur olika händelser kommer att utveckla sig i framtiden. Samtidigt kan dessa individer förklara varför oväntade händelser inträffar. En svag begriplighet uppstår bland människor som upplever att de kontant har otur i livet. Individer med svag begriplighet tenderar att se livet från en negativ synvinkel och anser att otur och motgångar kommer att förfölja de i fortsättningen (Antonovsky, 2005, s. 44).
4.1.2. Hanterbarhet
Antonovsky (2005) menar att aspekten hanterbarhet handlar om att människan måste först förstå sig på händelse för att sedan kunna bedöma om man besitter lämpliga resurser för att hantera
~ 19 ~
situationen. Resurserna kan vara att man har en stark självkänsla, eller personer man litar på vilket kan vara vänner, föräldrar, familj och/eller Gud. Individer som har en svag hanterbarhet har oftast ett sänkt självförtroende och upplever känsla av utsatthet. Att istället tro på sig själv och inte bära känsla av utsatthet innebär att individen har en stark hanterbarhet och förmågan att inte se sig själv som ett offer bland andra personer i omgivningen (Antonovsky, 2005, s. 45).
4.1.3. Meningsfullhet
Tredje aspekten handlar om meningsfullhet som enligt Antonovsky (2005) innebär att människan är delaktig i händelser som påverkar förmågan att utveckla och styra olika situationer i livet.
Antonovsky menar att denna aspekt kan betraktas som en motivationskomponent och räknas som den allra viktigaste, eftersom människan skapar ett syfte för att fortsätta leva. Individen är medveten om att vissa händelser kan vara svåra att möta och handskas med och betraktar
situationerna som en möjlighet till utveckling snarare än en börda. En stark meningsfullhet bidrar till att människan blir mer engagerad och är kapabel till att ändra sin livssituation till det bättre eftersom man upplever att livet har en betydelse. Människor som har en svag meningsfullhet kan ha svårt att hitta något att leva för (2005, ss. 46–47).
Figur 1. visar hur följande tre aspekter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet är bundna till varandra för att bilda ett starkt KASAM, det vill säga känsla av sammanhang. Meningsfullhet är den allra främsta bland de tre aspekterna, därför är meningsfullhet placerad på toppen av modellen (Antonovsky, 2005 s. 47).
~ 20 ~
4.2. Hur KASAM utvecklas hos barn och unga
Antonovsky (2005) menar att olika livserfarenheter påverkar hur människan formar sig. Att ha en jämn balans mellan begriplighet och hanterbarhet leder eventuellt till att människan finner
meningsfullhet i livet. Vissa händelser i livet har redan en balans och är förutsägbara utan att människan har gjort något. När andra människor har förutsagt resultatet och bestämt vissa regler kan det leda till att individen blir ett objekt eftersom hen inte har deltagit i processen
(Antonovsky, 2005, s. 128).
4.2.1. Barndomen
Antonovsky (2005) talar om hur barnet växer upp i förhållande till samhällets normer och värderingar. När ett barn utvecklar en känslomässig anknytning till vårdnadshavarna bildas KASAM. Barnet lär sig i tidig ålder att samspela med andra individer i omgivningen. Barnet får med tiden en kännedom att pappan som exempelvis lämnar barnet för att gå till köket kommer att återvända. Detta bidrar till utveckling av aspekten begriplighet utvecklas då barnet kan förutsäga att pappan kommer att komma tillbaka. Meningsfullhet formas när barnet exempelvis blir matad när hen är hungrig och upplever att behovet tillfredsställs och får en uppfattning om att barnet har en betydelse. Antonovsky (2005) menar att responsen som barnet får ses som en positiv affekt (2005, ss. 132–136).
I barnets tidiga ålder kan hanterbarhet utvecklas till en negativ känsla och vara förödande för barnet. När barnet tvingas till att bli pottränad eller matad under en viss tid med våld, kan en känsla av överbelastning ta över. Belastningsbalans utvecklas när det lilla barnet kan på egen hand upptäcka sig själv och kan sköta sina egna handlingar genom att exempelvis träna på att äta själv eller känna på olika föremål för att skapa en kännedom om de. Vidare hävdar Antonovsky (2005) att uppfostran kan ha en stor inverkan på barnets liv. Det är med en stor sannolikhet att barnet följer föräldrarnas spår om de besitter en stark KASAM. Att föräldrar besitter en stark KASAM innebär att man har förmågan att ha självkontroll, flexibilitet, förutsägbarhet, mening, valfrihet samt kunskap om att en del problem går att reda ut (2005, ss. 133–138).
I barnets utveckling kan det uppkomma ett problem som Antonovsky (2005) bland annat talar om. Barnet befinner sig i en omgivning med vänner, pedagoger, jämnåriga barn samt TV, vilket innebär att individen uppfostras numera av flera personer. Detta kan leda till att barnet blir
~ 21 ~
påverkad av miljön hen befinner sig i och kan därmed utveckla förmågan att förutsäga händelser på ett positivt eller negativt sätt (2005, s. 139).
4.2.2. Ungdomen
Ungdomen är väldigt avgörande enligt Antonovsky (2005). Han menar att det är en period där unga försöker finna sin personliga identitet och utforska vem de egentligen är, eftersom de oftast får en känsla av osäkerhet och känner sig förvirrade eller vilsna. Att ungdomar blir sökande och upplever flera känslor på samma gång kan leda till att barndomens uppbyggda KASAM förstörs.
För att kunna forma ett gott och stark KASAM kan det vara viktigt med en trygg familjestruktur där ömsesidig kärlek och respekt finns mellan vuxna och unga (2005, ss. 140–142).
När en del regler är oklara, väljer unga personer att lyssna på kamraters värderingar och åsikter vilket tenderar att påverka individens KASAM på ett negativt sätt. Behovet blir att man söker sig till kompisarnas samtycke som kan leda till att den unga får en känsla av överbelastning eftersom pressen blir för stor. Antonovsky (2005) uttrycker dock att KASAM endast kan vara temporärt i ungdomsåldern då det väcker många känslor hos individen. Individen har svårt att förutse hur problem kan vara hanterbart från ett långsiktigt perspektiv (2005, ss. 143–146).
~ 22 ~
5. Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handlingar i
mobbningssituationer ur ett retroperspektiv. Undersökningen kommer att genomföras med stöd av tre självbiografier där författare skriver om sina subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan.
1. Vilken/vilka former av mobbning förekommer i respektive självbiografi?
2. Vilken/vilka mobbnings former är mest/ mindre förekommande i respektive självbiografi?
3. Vilka likheter och/eller skillnader förekommer det mellan offrens beskrivningar av förövarnas handlingar i självbiografierna?
~ 23 ~
6. Metod
För att genomföra denna rapport, har vi valt att tillämpa oss av en kvalitativ innehållsanalys.
Enligt Bryman (2018) är en kvalitativ innehållsanalys en ansats som kodar, identifierar och kategoriserar textinnehållet i olika teman och/eller specifika ämnesområden. Med stöd av tre självbiografier kommer vi att koda och tematisera meningar som innehåller offrets beskrivningar av förövarnas handlingar i olika mobbningssituationer. Genom att koda och tematisera
meningar, tydliggörs offrets beskrivningar vilket kan bidra till att forskningsfrågorna blir besvarade och att en analys kan tillämpas (Bryman, 2018, ss. 359–360).
Bryman (2018) redogör vidare att en innehållsanalys bygger delvis på att man analyserar ett begränsat material (Bryman, 2018, s. 379). Vi har valt att begränsa vårt material genom att undersöka förövarnas handlingar utifrån offrets perspektiv vid kodning av textinnehållet. Vi anser därför att en kvalitativ innehållsanalys är ett lämpligt tillvägagångssätt för skrivandet av denna studie.
6.1. Urval
För att kunna hitta lämpliga självbiografier har vi valt att planera in ett möte med en bibliotekarie från Sollentuna bibliotek som hjälpte oss att hitta sex olika självbiografier. Det var viktigt att självbiografierna skrevs utifrån författarnas subjektiva erfarenheter av mobbning i skolan. Vi har valt att utgå från tre antal självbiografier eftersom tiden var begränsad och varje självbiografi behövde läsas om ett antal gånger för att inte missa viktig information. Anledningen till att vi inte valde färre än tre självbiografier var för att kunna genomföra en jämförelse mellan olika offers upplevelse. Samtidigt anser vi att studien hade blivit mindre trovärdig om vi endast hade studerat en eller två självbiografier. Efter att ha läst baksidestexten av sex olika självbiografierna, ansåg vi att tre av böckerna var relevanta för vårt arbete. Tre av de sex alternativen var skrivna utifrån förövarens perspektiv vilket vi inte var intresserade av. De resterande självbiografierna hade tydliga beskrivningar om mobbningssituationer i skolan vilket var relevant till skrivandet av vår rapport.
~ 24 ~ De tre valda självbiografierna blev:
● Johansson, Lisa & Karlsson, Pernilla (2018). Ni vann aldrig. [Stockholm]: Månpocket (156 s.).
● Maja-Maria Håkansson (2010). Jag finns [Stockholm]: Natur och Kultur (176 s.).
● Anna-Lena Åsenfors (2006). En mobbads minnen. [Uddevalla]: Förändringsverkstan (77 s.).
6.2. Analysprocessen
För att samla in information/data, har vi valt att utföra en tematisk analys inom
innehållsanalysen. En tematisk analys är enligt Bryman (2018) en metod som förekommer inom en innehållsanalys och präglas av kodning för att bland annat skapa teman. Bryman (2018) menar att teman byggs på koder och identifikationer av olika texter. För att förtydliga och strukturera dessa teman, har vi valt att använda oss av framework. Framework en strategi inom tematisk analys som riktar sig till att skapa en matris eller tabell som sammanställer rapportens data utifrån respondenternas (offrens) beskrivningar (Bryman, 2018, s. 702).
Tre självbiografier har använts som stöd för skrivande av denna rapport. Varje enskild
självbiografi har lästs om tre gånger av respektive skribent för att inte utelämna information som kan vara relevant vid undersökning av studiens forskningsfrågor. Vi började med att läsa ut respektive självbiografi tre gånger för att bilda en övergripande uppfattning av innehållet. Efter att ha läst självbiografierna en ytterligare gång, upptäckte vi att författarna skrev om att de har bland annat blivit utsatta för mobbning i fysisk, psykisk och verbal form. Vid tredje omgången av läsandet kodade vi meningar som innefattade offrets beskrivningar av förövarens/förövarnas handlingar gentemot offret. Meningarna markerades i respektive självbiografi och skrevs sedan ned i ett separat dokument.
Meningarna som valdes ut bestod av minst ett verb som beskrev förövarnas handlingar. Vi valde att fokusera på verb eftersom det är en ordklass som beskriver en handling, det vill säga något man gör. De verb som förekom i meningarna fetmarkerades för att tydliggöra
förövarens/förövarnas handlingar. Meningarna med de fetmarkerade verben skrevs ned i ett
~ 25 ~
enskilt kodningsschema (framework) av respektive biografi för att inte blanda ihop författarnas beskrivningar med varandra. Enligt Brymans (2018) definition är kodningsschema ett centralt mätinstrument i en innehållsanalys som innebär att man väljer ut information som lämpar sig efter studiens undersökning inom ett specifikt ämne. Informationen lagras och kategoriseras i ett schema göra att det blir enkelt för skribenterna att följa kodningen inom innehållsanalysen (Ibid, s. 370). Som tidigare nämnt kan mobbning förekomma i bland annat fysisk, psykisk och verbal form. Med hänsyn till detta har studien kategoriserat meningarna i tre olika teman vilket var Tema A, Tema B samt Tema C. Tema A handlade om förekomsten av mobbning i fysisk form.
Tema B innefattade mobbning i psykisk from och C handlade om mobbning i verbal form.
6.3. Arbetsfördelning
För att utföra en välarbetad rapport har skribenterna Chabo (24) och Pek (22) valt att planera in ett möte där det sker en överenskommande diskussion om vilka delar som bör finnas med i studien. Vi diskuterade även om vem som ska ta ansvaret för respektive avsnitt. Vi kom fram till att samarbeta vid skrivandet av varje avsnitt. Att skriva gemensamt om varje del ska bidra till att varje skribent känner sig delaktig i skrivandet samt för att kunna säkerhetsställa ett välgjort arbete.
6.4. Etiska överväganden
I detta kapitel kommer etiska överväganden att diskuteras i relation till vetenskapsrådets (2007) fyra etiska principer: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet och
Nyttjandekravet.
Författarna till respektive självbiografi är vuxna individer som skriver om sina erfarenheter av mobbning utifrån ett retroperspektiv. På grund av att författarna är över 15 år och att
självbiografierna är offentligt publicerade, har samtyckeskravet och informationskravet inte uppfyllts. Samtyckeskravet innebär att deltagarna får själva bestämma om de vill delta i
undersökningen eller inte. Ett godkännande eller samtycke måste ges av vårdnadshavarna för att deltagare under 15 år ska kunna medverka (Vetenskapsrådet, 2007, s. 9). Hade vi valt att intervjua barn under 15 år som berättar om sin personliga upplevelse av mobbning, hade ett samtycke varit obligatorisk. Att författarna är offentliga med sina identiteter har bidragit till att vi har kunnat söka upp information om de och därmed säkerhetsställt att de inte var under 15 år.
~ 26 ~
Anledningen till att informationskravet inte heller uppfylls berodde på att självbiografierna var publicerade offentligt till allmänheten. Detta resulterade till att vi inte var i behov av att
informera författarna om tillämpningen av deras verk till vår studie. Informationskravet innebär att skribenterna bakom rapporten informerar deltagarna om studiens syfte samt att det inte är ett krav att de deltar i undersökningen (Vetenskapsrådet, 2007, s. 7).
Vår avsikt med självbiografierna var att endast använda verken för att få svar på studiens syfte och frågeställningar. Denna studien vill inte medföra skador eller väcka obehag hos deltagarna utan endast undersöka författarnas (offrens) beskrivningar och erfarenheter av att vara utsatt för mobbning i skolan. Av den anledningen har vi varit försiktiga med att exkludera våra personliga åsikter samt värderingar. Vi har även varit noggranna med att inte förvränga författarnas
subjektiva beskrivningar och på så sätt har vi uppfyllt nyttjandekravet. Nyttjandekravet handlar om att den samlade informationen används endast i forskningsändamål (2007, s. 14).
Även konfidentialitetskravet blev uppfyllt i denna studie. Som tidigare nämnt kan mobbning upplevas som ett känsligt ämne av flera individer. Vi har därav varit uppmärksamma med att inte ange övrig information om deltagarna som exempelvis deras etniska bakgrund, utseende, vilken klass de tillhör, specifika ålder eller platsen (staden/kommunen) som mobbningen utspelar sig i.
Konfidentialitetskravet betyder att skribenterna bakom studien inte publicerar information om deltagarnas personuppgifter till utomstående personer (Vetenskapsrådet, 2007, s. 12).
Även om författaren väljer att anonymisera förövarna genom att namnge fiktiva namn kan det uppstå ett problem. Problemet blir att det saknas information som talar om att offret har fått tillåtelse av förövarna att publicera verk som handlar om deras negativa handlingar.
6.5. Metodens tillförlitlighet
När man skriver en vetenskaplig rapport är det enligt Bryman (2018) viktigt att en studie är valid och reliabel. Genom att genomföra undersökningar och samla in data i form av identifikationer och kodning kan studien erhålla en stark trovärdighet (Bryman, 2018, s.465). Vi har valt ut meningar som är direkt citerade från respektive offers beskrivningar för att inte lägga till eller ändra på författarnas ord och behålla tillförlitlighet i rapporten. Svagheterna som kan påverka tillförlitligheten är att tolkningar och uppfattningar av mobbningssituationer genomförs utifrån
~ 27 ~
egna erfarenheter. Ejvegård (2015) beskriver att reliabilitet visar om ett mätningsinstrument är relevant. Om mätinstrumentet kan användas på flera olika undersökningar, stärks studiens trovärdighet och därmed blir den reliabel (Ejvegård, 2015, s. 77). Samma mätningsinstrument har kunnat tillämpas vid kodning av tre olika självbiografier.
Vidare redogör Ejvegård (2015) om begreppet validitet som innebär att studien mäter det som är tänkt att mätas. Mätningsinstrument blir irrelevant om det visar olika svar vid varje
mätningstillfälle (Ejvegård, 2015, s. 80). Syfte med denna studie var att undersöka offrens beskrivningar av förövarnas handlingar i mobbningssituationer. Med stöd av de tre
självbiografierna fick vi svar på det vi valde att undersöka, vilket stärkte rapportens validitet.
~ 28 ~
7. Resultatredovisning och analys
I det här kapitlet kommer rapportens resultat och analys att redovisas. Resultatet kommer att redovisas på ett tematiskt sätt. Dessa teman är Tema A: offrets beskrivningar av
förövarens/förövarnas fysiska handlingar, Tema B: offrets beskrivningar av förövarens/förövarnas psykiska handlingar och Tema C: offrets beskrivningar av förövarens/förvarnas verbala handlingar.
I självbiografierna Ni vann aldrig (2018) och En mobbads minnen (2006) har författarna Lisa och Anna-Lena valt att använda sina egna namn. I självbiografin Jag finns (2010) har författaren Maja-Maria valt att namnge sig själv till namnet Johanna och refererar till sig själv som “henne”,”
hon” och ibland “mig” och “jag”.
7.1. Tema A: Fysisk mobbning
Vid läsningen av självbiografin Ni vann aldrig (2018), nämner Lisa inget om att hon har blivit utsatt för fysisk mobbning av förövaren/förövarna i skolan.
Fysisk mobbning var väldigt förekommande i självbiografin Jag finns (2010). Maja-Maria skriver att “Vedin trycker sin sula mot hennes öra som om han fimpade något” (Håkansson, 2010, s. 5).
Fortsättningsvis uttrycker hon att förövaren behandlar henne illa genom att dra henne i håret ett antal gånger “Det värker i hårbotten när flätan dras bakåt” (2010, s. 6), “Det gör ont i hela huvudet när han drar” (ibid). Hon beskriver även att förövaren slår och nyper henne vid två olika tillfällen “Vedin skriker till och ger henne ett knytslag i munnen” (2010, s. 20) samt att “Vedin drar upp hennes linne och nyper henne hårt i ena bröstet” (2010, s. 23). Samma förövare ger sig på offret och förstör hennes kläder när han “Börjar slita i hennes kofta tills garnet ger efter”
(2010, s. 24). Maja-Maria beskriver vidare att en förövare blir två där “Martin håller upp
toalettdörren och tänder lampan medan Vedin snabbt drar in Johanna och låser dörren” (2010, s.
22). Förövarna fortsätter med att utsätta henne för fysisk mobbning under idrott och hälsa lektionen “Vedin och Martin bär ut henne till ljudet av gympaskor, basketboll och en visselpipa”
(2010, s. 103) och “De placerar henne under en av duscharna och vrider på kallvattnet till max”
(2010, s. 104). Förövarna hjälper varandra att bära offret till en plats där ingen annan ser hur hon blir illa behandlad.
~ 29 ~
I Maja-Marias beskrivningar framgår det att mobbningen utfördes av klasskamraterna Martin och Vedin. Hon använder personliga pronomen som exempelvis “han” för att beskriva förövaren.
Med hänsyn till detta, har vi fått en uppfattning om att förvarna var pojkar. Enligt Eunju (2009) forskning är fysisk våld en förekommande handling bland det manliga könet. Förövaren
använder sig av sparkar och slag för att medföra skada hos offret (Eunju, 2009, s. 323). Likaså kan dessa beskrivningar även knytas an till Bauman & E. Jacobsen som menar att fysiska handlingar (att slå till någon) kan medföra skador för den utsatte individen (Bauman & E.
Jacobsen, 2007, s. 1). Utifrån Bauman och E. Jacobsens (2007) hävdanden kan vi förstå att Maja- Maria blev utsatt för fysisk mobbning.
Fysisk mobbning var en frekvent mobbnings form som förekom i Anna-Lenas beskrivningar i självbiografin En mobbads minnen (2006). Anna-Lena uttrycker att de negativa handlingarna inträffade när förövarna befann sig i grupp och skedde oftast under skolrasten, påväg hem eller under lektionerna. I beskrivningarna uttrycker hon att förövarna förstörde hennes tillhörigheter och brukade följa efter henne vart än hon gick. “Jag såg hur de återigen slängde min jacka på golvet och sparkade iväg den bort under bordet (Åsenfors, 2006, s. 27). “De såg till att komma efter mig hela tiden” (2006, s. 16), “De stannade när jag stannade” (2006, s. 19), “Vart jag än gick följde de efter mig” (2006, s. 18) samt att “De följde mitt minsta steg” (2006, s. 57). Vi
uppmärksammade att Menesinis och Salmvallis (2017) forskning kan anslutas med Anna-Lenas beskrivningar. Förföljningen som Anna-Lena beskriver har kunnat definieras som fysisk
mobbning eftersom handlingen upprepar sig och vill medföra skada mot henne. I beskrivningen nämnde hon även att förövarna oftast befann sig i grupp. Menesini och Salmivalli (2017)
uttrycker att majoriteten av mobbningen sker när förövaren befinner sig i grupp med andra. I en grupp kan det förekomma en obalans mellan maktpositionerna. När en grupp individer utsätter en enskild individ för mobbning skapas en obalanserad makt mellan förövare och offret. Detta innebär att den ena individen kommer att besitta en högre makt över den andra (Menesini &
Salmivalli, 2017, s. 242)
7.1.1. Likheter och skillnader av tema A
Det gemensamma med offren Maja-Maria och Anna-Lena var att förövarna utsatte dem för fysisk mobbning genom att förstöra deras kläder. Maja-Maria uttryckte att förövarna “Börjar slita i hennes kofta tills garnet ger efter” (Håkansson, 2010, s. 24). Anna-Lena beskrev “Jag såg hur de
~ 30 ~
återigen slängde min jacka på golvet och sparkade iväg den bort under bordet” (Åsenfors, 2006, s. 27). En olikhet uppstår dock när Maja-Marias förövare “sliter” koftan och Anna-Lenas förövare “slänger” jackan.
Till skillnad från Anna-Lena blev Maja-Maria utsatt för fler handlingar som involverade fysiskt våld. Maja-Maria blev utsatt för fysiskt våld genom slag, knuffar, nypning och blev tagen till en ofrivillig plats medan Anna-Lena blev förföljd av sina förövare. Trots att offren blev utsatta för fysisk mobbning på olika sätt, märkte vi att handlingarna var återkommande. Anna-Lena blev förföljd flera gånger och Maja-Maria blev jämt utsatt för fysiskt angrepp. Vi anser att förövarnas negativa beteende kan utveckla känsla stress, press och rädsla hos respektive offer. Antonovsky (2005) talar om att barn kan erhålla en känsla av överbelastning, det vill säga att barnet tvingas till att exempelvis äta under en viss tidpunkt utan hens vilja (Antonovsky, 2005, ss. 132-136). I anslutning till Antonovskys (2005) hävdanden, anser vi att Maja-Maria och Anna-Lena blev överbelastade när de vid upprepade tillfällen utsattes för förföljelse och fysiskt våld mot sin egen vilja.
7.2. Tema B: Psykisk mobbning
Psykisk mobbning var relativt förekommande i självbiografin Ni vann aldrig (2018) där Lisa skriver att förövarna utsatte henne för utfrysning genom att ignorera ett antal gånger. I
beskrivningarna nämnde hon bland annat att “Jag pratade med en av tjejerna lite grann då och då, men i nästa ögonblick blev jag bortvald igen” (Johansson & Karlsson, 2018, s. 13), “Jag minns inte så mycket mer av den dagen, bara att hon fortsatte att ignorera mig” (2018, s.18) ,
“Det svåra nu var att folk ignorerade mig” (2018, s. 74) samt “Ingen pratade med mig” (2018, s.
44). Offret uttrycker även att flera förövare brukade prata om henne bakom hennes rygg “De andra pratade ihop med varandra om att det inte var roligt att vara med mig” (2018, s. 128). Lisa nämnde att förövarna var hennes dåvarande klasskamrater. Hon försökte umgås med de vid olika tillfällen med det slutade oftast med att de behandlade henne illa genom att fnissa och skratta åt henne “Jag följde efter och försökte fråga vad som hade hänt, men de bara fnissade och stack” (2018, s. 130) samt “Hon svarade inte, utan vände sig bara bort och fnissade” (2018, s. 131). Lisa beskriver även att hon blev psykisk mobbad av andra elever på skolan “När jag kom i korridoren tittade ingen på mig, de såg förbi” (2018, s. 69) samt “Ibland stod det gäng med yngre elever utanför och skrattade och tryckte in toapapper under dörren” (2018, s. 112). Utöver hennes “vanliga” förövare beskriver Lisa att andra elever kunde mobba henne.
