Muslimska kvinnans slöja

(1)

Muslimska kvinnans slöja

Undersökning av hur muslimska kvinnans slöja gestaltas i läromedel

The veil of the muslim woman

Examination of how Muslim women's veil portrayed in teaching materials

Frida Gustafsson

Fakultet: Lärarprogrammet

Ämne/Utbildningsprogram: Examensarbete Nivå/Högskolepoäng: 15 hp

Examinatorns namn: Anders Broman Datum: 2014-04-20

Löpnummer: 1

(2)

Copyright enligt Chreative commons 2013 by Frida Gustafsson.

The author has made an online version of this work available under a Crea- tive Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

License is available at http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/

The veil of the muslim woman

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt.

Den är dock möjlig att ladda ner detta verk från

[lank till Diva eller annan plats där uppsatsen lags ut] - under Creative Commons

Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Sverige licens.

Licensen finns tillgänglig på webbplatsen

http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

Denna licens gör det möjligt att för ickekommersiellt bruk, utan upphovs- rättsinnehavarens tillstånd, kopiera och distribuera detta verk i sin helhet – digitalt eller i utskrift. Det är också möjligt att citera detta verk eller att kopiera delar av det till ett nytt verk, om upphovsmannen anges på sedvanligt sätt. Inget kopieringsavtal krävs för detta.

För privat bruk får obegränsade delar av detta verk kopieras eller skrivas ut.

Obegränsade delar av detta verk kan kopieras för undervisningsbruk, under förutsättning att denna sida finns med.

(3)

II

Abstract

Gustafsson, Frida. (2014). The veil of the muslim woman.

Examination of how Muslim women's veil portrayed in teaching materials. Teachers Education, University of Karlstad.

In this study , I have studied how the Muslim woman's veil is portrayed in the newly released textbooks. Based on study materials from Nature

& Culture and Liber , the investigation examined more closely at how Muslim women's veil portrayed in words and pictures. I have examined textbooks from two perspectives. An interaction perspective and a qualitative textual analysis. Based interaktionsper perspective have noted that many images are not linked with the text or the camera angle plays a crucial role in how they depicted perceived. The qualitative textual analysis has helped me to work out how the authors have cho- sen to write and what they choose to include in its factual text . The result was that the Muslim woman is not highlighted so often and the veil was recognized seldom . The texts had diffuse component of the veil and pictures - na to text losing context. I looked more closely at how Muslim women are portrayed her veil . In studies and books were considered the veil be something personal. The results showed that a Muslim woman chooses to use a veil if she wants. I examined the interviews based on books and studies in which Muslim women them- selves tell why they use the veil. All the interviews proved that Muslim women use the veil to express their identity and to get closer to Allah.

This is something that should be addressed in textbooks by the author uses interviews. This is the best choice since it avoids to see through their own " glasses" . Then chances are great that your reply will be angled and misunderstood , which contributes to prejudice. In the newly textbooks met rarely the Muslim woman and her portrayal of the veil which results in that students do not learn about the veil

Keywords : Womans viel, Textbooks, Interaction perspective, Qualita-

tive textual analysis

(4)

III

Sammanfattning

Gustafsson, Frida (2014). Muslimska kvinnans slöja. Undersökning av hur muslimska kvinnan gestaltas i läromedel. Lärarutbildningen, Karlstads universitet.

I denna undersökning har jag studerat hur den muslimska kvinnans slöja gestaltas i nyutgivna läroböcker. Utifrån läromedel från Natur & Kultur och Liber har undersökningen granskat närmare på hur muslimska kvinnans slöja gestaltas i ord och bild. Jag har undersökt läroböcker från två perspektiv. Ett interaktionsperspektiv och en kvalitativ textanalys. Utifrån interaktionsperspektivet har man konstaterat att många bilder inte sammankopplas med texten eller att kameravinkeln har en avgörande roll för hur de avbildade uppfattas. Den kvalitativa textanalysen har hjälpt mig att komma fram till hur författarna valt att skriva och vad de valt att ha med i sin faktatext.

Resultatet var att den muslimska kvinnan inte belystes så ofta och slöjan uppmärksammades sällan. Texterna hade diffusa inslag om slöjan och bilderna till texten tappade sammanhang. Jag tittade närmare på hur muslimska kvinnor skildrade sin slöja. I studier och böcker ansågs slöjan vara något personligt. Resultatet visade att en muslimsk kvinna väljer att använda slöja om hon vill. Jag undersökte intervjuer utifrån böcker och studier där muslimska kvinnor själva berättar varför de använder slöja. Samtliga intervjuer bevisade att muslimska kvinnor använder slöja för att uttrycka sin identitet och att komma närmare Allah. Detta är något som borde uppmärksammas i läromedel genom att författaren använder sig av intervjuer. Detta är det bästa valet eftersom man då undviker att se genom sina egna ”glasögon”. Då är chansen stor att textmassan blir vinklat och missförstått, vilket bidrar till fördomar. I de nyproducerade läroböckerna mötte man sällan den muslimska kvinnan och hennes skildring av slöjan vilket resulterar i att elever inte får kunskap om slöjan.

Nyckelord:

Kvinnans slöja, läromedel, Interaktion, Kvalitativ textanalys

(5)

IV

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND ... 2

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 3

1.3 UPPSATSENS STRUKTUR ... 3

1.3.1 Slöjans definition i undersökningen ... 3

1.3.2 Det fria valet ... 5

1.3.3 När den muslimska kvinnan själv får uttrycka sig ... 5

2 TEORI ... 9

2.1 STYRDOKUMENT ... 9

2.2 TIDIGARE FORSKNING ... 10

2.2.1 Islam i läromedel ... 10

2.2.2 Kvinnan och slöjan ... 11

3 METOD OCH URVAL ... 13

3.1 MATERIAL ... 13

3.2 AVGRÄNSNINGAR ... 14

3.3 ANALYSMETOD ... 14

3.3.1 Kvalitativ forskning ... 14

3.3.2 Teoretisk utgångspunkt ... 15

3.3.3 Interaktion ... 16

3.3.4 Vertikala perspektivet ... 16

3.3.5 Horisontala perspektivet ... 16

3.3.6 Varför denna metod används för denna undersökning ... 17

3.4 KVALITATIV TEXTANALYS ... 17

3.4.1 Varför denna metod används för denna undersökning ... 18

4 RESULTAT OCH ANALYS ... 19

4.1 PRESENTATION AV FÖRFATTARE ... 19

4.1.1 Innebörden av interaktionsperspektivet och kvalitativ innehållsanalys i korthet: 20 4.1.2 Läroboken SO-boken, årskurs 1-3. Interaktionsperspektiv ... 21

(6)

V

4.1.3 Läroboken SO-boken, årskurs 1-3. Kvalitativ innehållsanalys... 22

4.1.4 Läroboken PULS Samhälle 4-6. Interaktionsperspektivet ... 22

4.1.5 Läroboken PULS Samhälle 4-6. Kvalitativ innehållsanalys ... 23

4.1.6 Läroboken Boken om SO 1-3. Interaktionsperspektivet ... 24

4.1.7 Läromedlet Boken om SO 1-3. Kvalitativ innehållsanalys ... 24

4.1.8 Upptäck religion 4-6. Interaktionsperspektiv ... 24

4.1.9 Upptäck religion 4-6. Kvalitativ innehållsanalys... 25

4.1.10 PULS Religion 4-6. Interaktionsperspektiv ... 25

4.1.11 PULS Religion 4-6. Kvalitativ innehållsanalys ... 26

4.2 SO-SERIEN ÄMNESBOK 7-9 ... 27

4.2.1 Interaktionsperspektivet... 27

4.2.2 Kvalitativ textanalys ... 28

4.3 ANALYS ... 29

4.3.1 Hur beskrivs den muslimska slöjan i läromedel för grundskolan? ... 29

4.3.2 Kvinnans skildring av slöjan ... 34

5 DISKUSSION ... 36

5.1 METODDISKUSSION... 36

5.2 EGNA ORD ... 36

5.3 FRAMTIDA FORSKNING ... 38

REFERENSER ... 40

(7)

1

1 INLEDNING

Denna undersökning kommer att behandla en resultatdel och ett genomfö- rande. Resultatdelen kommer att presentera hur läromedel i samhällskunskap och religion i grundskolan 1-6, gestaltar den muslimska kvinnans slöja. Min definition av ”slöja” i denna undersökning är den schalett som muslimska kvinnor använder sig av för att dölja håret på grund av sin religiösa tro Denna kallas för hijab. Jag blev intresserad av att undersöka hur slöjan gestaltas i läromedel eftersom det diskuteras mycket om den muslimska slöjan i det rådande samhället.

Efter att ha följt debattinlägg om hur muslimer upplever Sverige och dess religionsfrihet ville jag undersöka om svenska läromedel förmedlade kunskap om slöjan.¹ Jag anser att det är otroligt viktigt att förmedla kunskap om slöjan eftersom det begås hatbrott i vårt samhälle. Det svenska samhället behöver förstå varför muslimska kvinnor väljer att beslöja sig.² Något som jag fann intressant var Elisabeth Hallgren Sjöbergs studie Såsom slöjan. Där hon undersöker den kristna slöjan som har allt för lite uppmärksamhet i dagens samhälle. Hallgren Sjöbergs studie undersöker hur bibelns kontext tolkades i Sverige under 1800talet och tidigt 1900tal. Vad många inte vet är att kvinnor ute på landet bar huvudbonader för att på så sätt visa vilken status man hade.

Även fast huvudbonaden hade ett praktiskt syfte kunde man oftast avgöra om kvinnan var gift eller inte. ”Under hela 1800-talet bar allmogekvinnorna huvudbonader. Hur dessa såg ut varierade geografiskt och över tid, men det finns belägg från olika delar av landet att bruket förknippades med religionen.”³

Jag anser att skolan har stort ansvar när det kommer till att fostra våra med- borgare till solidariska och förstående medmänniskor. Vart brister förståelsen för dem som inte accepterar religionsfriheten i Sverige? Enligt styrdokumen- tet Lgr11 ska våra efterlevande utveckla en nolltolerans mot diskriminering och även förstå att alla människor är lika mycket värda. I Lgr11 står det klart

1 http://debatt.svt.se/2013/08/19/hijabuppropet-exotifierar-muslimska-kvinnor/ (senast besökt: 2014-04-19)

2 http://www.aftonbladet.se/debatt/article17314519.ab (senast besökt: 2014-04-19)

3 Hallgren Sjöberg, Elisabeth, Såsom en slöja: den kristna slöjan i en svensk kontext, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014, s. 118.

(8)

2

och tydligt att ingen i skolan ska utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck. Det står också att främlingsfientlighet ska mötas med kunskap, en öppen diskussion och aktiva insatser.⁴ Dessa stycken från Lgr11 ska lärare anamma och applicera i sin undervisning. Jag började då fundera på hur lärarnas verktyg ställer sig till den muslimska slöjan.

Läromedel är ett viktigt verktyg eftersom lärare använder den för att förmedla kunskap till sina elever. Hur har läromedelsförfattare valt att beskriva den muslimska slöjan? Hur uttrycks texten och hur gestaltas bilderna? Detta intresserade mig enormt vilket var början till min kommande undersökning. I undersökningen kommer man få en djupare insikt i, på vilket sätt läromedlen gestaltar slöjan i ord och bild, för elever.

I genomförandet kommer det finnas litteratur som skildrar hur det verkligen är att bära en slöja. Jag kommer i undersökningen ha med begrepp som ”fritt val”. Med detta begrepp menas det att muslimska kvinnor väljer själva om de vill täcka sitt hår med slöja och att de gör det på grund av sin tro till Allah.

Det fria valet signalerar att den muslimska kvinnan har en rättighet att visa sin tro för omvärlden.

En diskussion med egna tankar kommer sedan att knyta ihop undersökningen där nya slutsatser tas utifrån frågeställningarna. Undersökningen kommer också ta del av en tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Det är ingen som undersökt hur slöjan gestaltas i läromedel producerade eller reviderade, för grundskolan efter 2011. Den tidigare forskningen har tittat generellt i läromedel och inte tagit hänsyn till produktionsår. Den tidigare forskningen kommer vara en vägledare för denna nya undersökning.

1.1 Bakgrund

Jag har upplevt att ett främlingsfientligt parti gått framåt i vårt land. Jag anser att partier som Sverige demokraterna och Svenskarnas parti fått ett ökat stöd.⁵ Detta skrämmer mig oerhört mycket och det fick mig också att fundera på skolans roll. Hur ska vi motverka dessa partiers etablering? Jag anser att vi

4 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575. s, 7.

5 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nazister-har-staller-de-upp_3381498.svd. (Senast besökt 2014-04-21).

(9)

3

måste satsa på läroböcker med en rättvis bild av varje religion för att öka en förståelse för andra kulturer. Skolan och lärare ska förmedla till våra elever, att alla människor är lika värda och att ingen får kränkas på grund av etnici- tet, kultur eller sexualitet. Eleven ska också utveckla en solidaritet för de svaga och utsatta. Elever kommer alltid att mötas av olika kunskaper, både från skolan och den privata sfären. Jag önskar att skolan kunde påverka våra barn mest, när det kommer till att skapa en medmänsklig syn på våra med- människor. Skolan har en betydelsefull roll och jag är nyfiken på hur lärome- del uttrycker sig när det kommer till olika kulturer.

Jag valde att titta närmare på hur SO-böcker och religionsböcker, som är reviderade till Lgr11 eller producerade efter 2011, beskriver den muslimska slöjan utifrån ord och bild. Jag valde att titta närmare på slöjan eftersom jag blev intresserad av att undersöka muslimska kvinnors skildringar när det kommer till slöjan och jämföra det med läromedlens fakta.

1.2 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läromedel, producerade eller reviderade efter 2011, beskriver den muslimska slöjan. Ord och bild kommer att granskas, för att se på vilket sätt slöjan gestaltas. Undersökningen kommer även att innehålla litteratur som skildrar kvinnors inställning och tolkning till slöjan.

• Hur beskrivs den muslimska slöjan i läromedel för grundskolan?

1.3 Uppsatsens struktur

1.3.1 Slöjans definition i undersökningen

En slöja kan definieras och användas på många sätt men något de har gemen- samt är att den döljer något. I denna undersökning är begreppet slöja en hijab.

Vad är då en slöja? En slöja är till för att dölja håret men det finns också olika sätt att beslöja sig. När de europeiska kolonialmakterna fick sin första kontakt med muslimerna fick slöjan en ny innebörd och slöjan förknippades då med muslimer.⁶ Men om man går tillbaka i historien kan man se att slöja var vanligt förekommande i Europa. ”(...) mörka heltäckande slöjor var heller

6 Berge, Elin & Manga, Edda, Slöjor, Atlas, Stockholm, 2006, s. 97.

(10)

4

inte ett främmande inslag hos sörjande på landsbygden och i södra Europa.”⁷ Före 1800talet förknippades inte slöjan alls med den muslimska världen.⁸ Det finns olika typer av slöjor som till exempel, Niqab, burka, hijab, chador samt slöjor som finns i kristen och hinduisk tradition.

Inom den kristna världen bar kristna kvinnor slöja. Men det fanns också icke- religiösa skäl varför man bar slöja, den kunde spegla vilket civilstånd man hade eller religiös fromhet.⁹ Berge & Manga menar att slöjans variation av färger, modeller och textilier är ett komplext språk som speglar kvinnans härkomst, klass, ålder, religion och civilstatus.¹⁰

För att bena upp begreppen kommer jag att beskriva de olika sätten att beslöja sig utifrån den muslimska världen. I denna undersökning kommer ordet slöja att refereras till en muslimsk hijab som täcker den muslimska kvinnans hår, nacke och öron. Slöjan är i de flesta muslimska länder ett fritt val.¹¹ I Malaysia klär sig en stor majoritet av muslimska kvinnor i en så kallad tudung, ett annat ord för slöja.¹² 50 % av den Malaysiska befolkningen tillhör islam.¹³ I Indien använder de muslimska kvinnorna en sari för att dölja sig. Hijab och Chador är den vanligaste beslöjningen iranskorna använ- der. Niqab används i Saud Arabien, Yemen, Qatar och södra Iran.

Det finns ett fåtal ”extremfall” av länder som förbjuder att muslimska kvin- nor använder slöja eller inte. Turkiet har sedan en tid tillbaka förbjudit slöjan.

95 % av befolkningen i Turkiet är muslimer.¹⁴ I Iran¹⁵ och Saudi Arabien är det förbjudet att inte använda slöja.¹⁶

Dessa slöjor är vanligt förekommande bland muslimer i Mellanöstern:

7 Ibid, s. 97.

8 Ibid, s. 97.

9Hallgren Sjöberg, Elisabeth, Såsom en slöja: den kristna slöjan i en svensk kontext, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet, Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014,Umeå, 2014. s, 9.

10 Berge, Elin & Manga, Edda, Slöjor, Atlas, Stockholm, 2006, s. 96.

11 Muslim Next Door : The Quran, the Media, and That Veil Thing [Elektronisk resurs], Unspecified, 2008. S, 129.

12 Hochel Sandra. To veil or not to veil: Voices of malaysian muslim women. University of south Carolina Intercultural Aiken. Communication Studies XXII: 2 (2013). S, 44.

13 Ibid, s. 43

14 Muslim Next Door : The Quran, the Media, and That Veil Thing [Elektronisk resurs], Unspecified, 2008. S, 138..

15 http://www.popularhistoria.se/artiklar/bakom-slojan/

16 Ibid, s. 138.

(11)

5

• Niqab: Niqab eller nikab är en heltäckande slöja som döljer hår, huvudet, kroppen och ansiktet. Det enda som man kan se är ögonen.¹⁷

• Hijab: En hijab är en slöja som täcker hår, nacke och öron. Ansiktet är inte beslöjat.¹⁸

• Burka: Burkan beslöjar hela kroppen och ansiktet där ögonen döljs av ett nät.¹⁹

• Chador: Chador döljer hela kroppen utom ansikte, händer och fötter och bärs av iranska kvinnor.²⁰

1.3.2 Det fria valet

Jag har tidigare nämnt begreppet ”fritt val” och för att klargöra för läsaren vad jag menar med det är att den muslimska kvinnan själv bestämmer om hon vill använda slöja. För att förstå det fria valet kan man jämföra med en modeinriktad kvinna i västvärlden. Hon väljer själv om hon vill bära det senaste av till exempel Gucci. Hon väljer själv vilka kläder eller accessoarer hon ska klä sig i, oavsett designer. För att förstå det hela bättre kan man jämföra situationer där man inte kan anamma det ”fria valet”. En busschauf- för som kör passagerare i stadstrafik kan inte ha vilken skjorta som helst. Den måste visa att hen kör för det bolaget hen är anställd i. Skillnaden mellan den muslimska kvinnan och busschauffören är att den muslimska kvinnan är ett med slöjan. Det är hennes hennes andliga och spirituella identitet som hon speglar med slöjan. Med slöjan exponerar hon sin identitet och tillhörighet för omvärlden. Busschauffören måste klä sig i en viss skjorta för att visa vad han arbetar som, men en religiös kvinna har en val möjlighet till att välja om hon vill beslöja sig eller inte. Det är skillnaden och så definieras det fria valet i denna undersökning.

1.3.3 När den muslimska kvinnan själv får uttrycka sig

I kvinnornas islam får vi följa 15-åriga Siima som väljer att börja använda slöja. Hon berättar att samhället ser henne på ett annorlunda sätt än när hon

19 Ibid, s. 42.

20 http://www.popularhistoria.se/artiklar/bakom-slojan/ (Senast besökt: 2014-04-20)

(12)

6

inte bar slöja. I skolan haglade frågorna om varför hon bar slöja och om hon blivit tvingad till det. Siima svarar att det var hennes egna val.

(...), men att det sedan är kvinnans sak att avgöra om hon vill bära slöja eller inte. Hon berättar också för lärarna att hennes tjugoåriga syster inte bär slöja. De stirrar misstroget på henne, men låter sig nöjas med svaret. Det här är vardagsmat för många kvinnor i Sverige.²¹

I boken Muslima, skriven av Pia Karlsson Minganti, får man möta unga kvinnor som berättar om varför de bär eller inte bär slöja. Vad denna studies slutsats var att dessa unga kvinnor var eniga om att man har ett eget val. Alla muslimska kvinnor har rätt att ta ett personligt beslut.²² ”Tjejerna uppfattade hijab som religiös plikt, men menade att den måste uppfyllas medvetet och frivilligt föratt alls räknas som giltlig, inte genom tvång eller av gammal vana”²³

I Slöjor möter man många muslimska kvinnor med olika berättelser om varför man bär slöja. Manga skriver något som många inte vet, att slöjan har funnits i olika delar av världen och inte endast i Asien.²⁴ Men i dagens samhälle förknippas slöjan med muslimsk religion.²⁵ Manga drar paralleller till Europa under 1800-talet då slöjor inte förknippades med islam.²⁶ Slöja, eller huvudduk som det också kallas, var vanligt bland europeiska kvinnor.

Manga skriver ”Slöjor har sin egen grammatik på olika platser, i olika tider och hos olika grupper och individer.”²⁷

Shema 16 år, beskriver sjalen: ”Allt handlar om tron. Den är för stark för att jag ska känna mig förtryckt för att jag inte kan gå och simma med några killar. Det är bara små saker. Bara jag gör saker för att vara en bra människa.

Det räcker för mig.”²⁸

21 Samuelsson, Jan & Fauzi, Sanaa, Kvinnornas islam, Muslimska kvinnors förlag, Linköping, 2005. S, 162.

22 Karlsson Minganti, Pia, Muslima: islamisk väckelse och unga muslimska kvinnors förhandlingar om genus i det samtida Sverige, Carlsson, Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007,Stockholm, 2007. S, 241.

23 Ibid, s. 164.

24 Berge, Elin & Manga, Edda, Slöjor, Atlas, Stockholm, 2006. S, 97.

25 Ibid, 97.

26 Ibid, s. 96.

27 Ibid, s. 96.

28 Ibid, s. 60.

(13)

7

Esma 24 år beskriver sjalen: ”Det handlar om identitet. Att bära slöja är att våga uttrycka det man känner innerst inne. Att stå för sina åsikter, som en punkare eller vad som helst. I Sverige har man det svårt som muslim. Då blir man extra envis. Spottar de efter mig tar jag på mig ett lager till.”²⁹

Anne-Sofie Roald har i sin bok Women in Islam: the western experience fört en studie om hur muslimska kvinnor uppfattas i västvärlden. Bland annat har hon intervjuat muslimska kvinnor som berättar om varför de bär slöja eller inte. ”Fatima Mernissi, who has taken a more scientific approach to the study of veiling (...) that there is no Koranic evidence that the wearing of a veil is an Islamic obligation”³⁰

I Mattias Gardells framställning av boken Islamfobi får man ta del av en några kvinnor som berättat varför de bär slöja. Två elever från Göteborg och två studenter från Stockholm konstaterar att de vill bära slöja/niqab för att på ett sätt komma närmare Gud och ett sätt att uttrycka sin identitet.³¹

Vi blev muslimer är en avhandling i bokform, skriven av Madeleine Sultán Sjöqvist. Med samlat intervjumaterial har hon intervjuat svenska kvinnor som konverterat till islam. Under rubriken ”Att ta ställning” beskriver svenska muslimer om att använda slöja. Två kvinnor som blivit intervjuade är Fanny, Emelie och Lisa. De anser att viljan att använda sjalen kommer inne från dem själva och att man vill visa att man tar ställning till sin tro. ”När Fanny skapar mening kring sjalettens betydelse handlar hennes berättelse om att stå för den man är. För Fanny betyder ’att stå för sin tro’ att använda sjalett och det oavsett sammanhang.”³² Emelie anser att det är viktigt att visa sin tro offent- ligt och att det får henne att känna sig hel.³³ Lisa berättar om att hennes man tjatade på henne att använda sjalett”³⁴

(...) Därtill berättar hon att hon sa till maken att han enligt islam inte får försöka att påverka henne: ”jag ska inte ta på mig den för din skull, och det

29 Ibid, s. 94.

30 Roald, Anne Sofie, Women in Islam: the Western experience, Routledge, London, 2001. S, 256.

31 Gardell, Mattias, Islamofobi, Leopard, Stockholm, 2010. S, 183.

32Sultán Sjöqvist, Madeleine, "Vi blev muslimer": svenska kvinnor berättar : en

religionssociologisk studie av konversionsberättelser, Acta Universitatis Upsaliensis, Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006,Uppsala, 2006. S, 187.

33 Ibid, s. 187.

34 Ibid, s. 187.

(14)

8

visste han”. Ju mer maken tjatade desto mer övertygad blev hon att inte använda sjalett”³⁵

Lisa berättar att det kändes konstigt att inte ha något på huvudet när vintern hade förvandlats till vår. Hon fick en känsla av att hon då skulle börja bära själ och att det var av hennes egna vilja. ”I berättelsen betonar hon att det var hon själv som frivilligt, och inte mannen, som bestämde att hon skulle an- vända sjalett.”³⁶

I boken Muslim i Sverige får man ta del av olika reflektioner när det kommer till slöjan. Vissa länder förbjuder att ha slöja andra beordrar att kvinnor måste ha slöja.³⁷ Vissa muslimska kvinnor som kommer till Sverige, och som har liten kunskap om sin tro, börjar av egen vilja visa sin tro genom att använda slöja. Många muslimer som har kommit till Sverige de sista 20 åren har ofta ingen eller liten kunskap om islam.I mötet med det sekulariserade Sverige söker de kunskap om sin egen bakgrund och den processen leder till en ökande religiositet. Bärandet av huvudduk blir därför en konsekvens av att muslimska kvinnor lär sig mer om religionen och medverkar i religiösa aktiviteter tillsammans med andra muslimer i Sverige.³⁸

35 Ibid, s. 187.

36 Ibid, s. 187.

37 Ouis, Pernilla & Roald, Anne Sofie, Muslim i Sverige, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 2003. S, 206.

38 Ibid, s. 204.

(15)

9

2 TEORI

2.1 Styrdokument

Inledningen till religionskunskap i Lgr11 börjar med att alla elever ska få chansen att förstå andra kulturer och att det finns olika religioner i världen.

”Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen.”³⁹

Jag anser att i dagens samhälle är det därför viktigt att förstå att människor bär på olika kulturer vilket är viktigt att ha kunskap om. Det är också viktigt att förstå varför man har olika traditioner och hur de uttrycker sin tro.

Vidare i Lgr11 står det, ”I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.”⁴⁰ Eleverna ska alltså få kunskapen om att kunna tolka kulturella uttryck som är kopplat till religionen och dess traditioner de läser om.⁴¹ ”Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med kopp- ling till religioner och andra livsåskådningar.”⁴²

Jag anser att skolan ska bidra till att elever ska få en djupare kunskap om de olika religioner och dess budskap och uttryck.

”Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskåd- ningar.”⁴³ Enligt styrdokumenten skolan också bidra till att eleven utvecklar empati för att på så sätt förstå sig själv och andra i sin omgivning. Undervis- ningen ska också bidra till att elever ska kunna tänka och reflektera över olika livsfrågor, sin egen identitet och sitt etiska förhållningssätt, vilket utvecklar förmågan att förstå andra och sig själv.⁴⁴

39 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Skolverket, Stockholm, 2011http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575. S, 186.

40 Ibid, s. 186.

41 Ibid s, 186.

42 Ibid, s. 186.

43 Ibid, s. 186.

44 Ibid, s. 186.

(16)

10

2.2 Tidigare forskning

2.2.1 Islam i läromedel

Härenstam har i sin bok Kan du höra vindhästen? kommit fram till att det är svårt att gestalta bilder av en annan kultur eller religion.⁴⁵ Härenstam påpe- kar att läromedlen från 70-talet och tidigare till senare delen av 90-talet har förändrats. Under detta tidsförlopp har Härenstam upptäckt en tydlig utveckling av läromedlen för gymnasiet och senare åren i grundskolan. ”I de tidigare behandlas i första hand religiös praxis, ofta beskriven med termer som t.ex.

'magi' och 'besvärjelser' (...) Den bilden måste rimligtvis ge eleverna att intryck av bl.a. primitivitet och exotism.”⁴⁶

De senare läromedlen som kommer ut fokuseras symboliska tolkningar allt mer vilket Härenstam anser vara bra för elevers andliga utveckling, eftersom de lättare kan relatera till religionen. Härenstam hänvisar till Edward Said avhandling. Enligt Edward Said har västvärlden en tendens att bli påverkade av massmedia som beskriver faktorer som inte har med islam att göra.⁴⁷

Han visar också hur massmediebilder påverkar islambilden hos människor, hur stereotypier om mening. Han konstaterar att

”islam” inte är något som kan användas som förklaring, utan istället är något som självt behöver förklaras.⁴⁸

Härenstam ställer sig frågan om hur författarna förhåller sig till ideologier, livsåskådningar och politiska uppfattningar. Det är trots allt dem som väljer ut kunskap och fakta till läromedlen som elever senare få ta del av.

Härenstam konstaterar i sin bok Skolboksislam en situation som återkommer i många religionsböcker. Situationen uppstår när författare porträtterar islam i religionsböcker. Författaren väljer ut det som hen tolkar vara religiöst vilket väljs ut och åskådliggöras. Beskrivningen av religionen kan då tolkas som något främmande.

45 Härenstam, Kjell, Kan du höra vindhästen?: religionsdidaktik - om konsten att välja kunskap, Studentlitteratur, Lund, 2000, s. 86.

46 Ibid, s. 86.

47 Ibid, s. 75.

48 Ibid, s. 64.

(17)

11

Utifrån Härenstams forskning En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker har Härenstam granskat läromedel för den senare delen i grundskolan. Härenstam konstaterar att läromedlen han granskat ofta kopplas till svenska samhällsproblem till islam vilket ger en orättvis bild av religionen.

Han konstaterar att läromedelsförfattare kan skriva vetenskaplig och korrekt text hur bra de vill. Men något de måste ha i bakhuvudet är att en elev måste förstå vad som beskrivs. Texten måste läggas på samma nivå och även samma språk nivå som eleven. Annars blir läromedlet oanvändbart.⁴⁹

2.2.2 Kvinnan och slöjan

Härenstam har undersökt läromedlet Nya SO Direkt: Samhälle där slöjan framställs när Sveriges Television förbjöd en programledare, en muslimsk kvinna att bära slöja.

De granskade läroböckerna för grundskolan berör islam främst när internationella problem behandlas (...) Samtidigt kommer islam upp i samband med ”invandrarproblem” i Sverige⁵⁰.

Enligt Härenstam, har läromedlens infallsvinklar skiftats under åren som gått.

I Sverige under 1969 och 1980 framhävdes den muslimska kvinnan extra mycket eftersom jämställdhetsfrågan hade en centraldel i läroplanerna.

Härenstam konstaterar att islam blev den religion som förknippades med kvinnoförtryck. Detta beror på att, utifrån svensk perspektiv, muslimska samhällen inte har en jämlikhet mellan kvinna och man.

Otterbeck anser att Härenstam inte tar upp den problematiska frågan om varför islam blev betecknat med kvinnoförtryck.⁵¹

Vi kan även konstatera att skildringar av kvinnors avskilda och underordnade position har varit legio sedan de tidigaste svenska reseskildringarna från muslimska länder. Presentationerna av en

49 Härenstam, Kjell. 2006. En granskning av hur religion/trosuppfattning framställs i ett urval av läroböcker. Underlagsrapport till Skolverkets rapport I enlighet med skolans värdegrund? URL http://www.skolverket.se, s. 9.

50 Ibid, s. 43.

51 Otterbeck, Jonas. 2004. ”Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam.” I:

Didaktikens Forum, nr. 1/04. s. 58.

(18)

12

religion blir med andra ord beroende av vad eller vem som man låter representera religionen⁵².

Regeringskansliet har givit ut rapporten Utbildningens dilemma – Demokra- tiska ideal och andrafierade praxis sammanställd⁵³ av Lena Sawyer och Masoud Kamali. Där har de undersökt läromedel och dess fakta. Ett lärome- del för gymnasiet blev inspekterat och islam förklarades bra men när kvinnas slöja kom på tal, uppkom en ”vi” och dom”-inställning.

En väl nämnbar aspekt är att författaren försöker att problemati- sera vanligt förekommande föreställningar rörande islams för- hållningssätt till kvinnans ställning, där aspekter som månggifte, skilsmässa och slöja diskuteras. I och med detta söker författaren bryta ned den förenklade bild som vanligtvis råder i det svenska samhället kring dessa områden i religionen. Men den positiva in- slaget i boken överskuggas av författarens systematiska andrafi- ering av muslimer genom att konstruera dem som ”avvikare” och islam som de andras religion.”⁵⁴

Otterbeck skriver i sin avhandling Vad kan man egentligen begära att kvin- nan exkluderas i vissa läromedel. Ordet kvinnan nämns sällan när det kommer till att beskriva olika traditioner som tillexempel vallfärden till Mecka.

Det är vanligt bland muslimer att skriva om broderskap, vilket inkluderar kvinnorna också.⁵⁵ Men det tolkas oftast fel av den västerländska världen som generellt tror att vallfärden endast inkluderar män. Men så är inte fallet.

Otterbeck påpekar att vissa läromedel tar upp mannen och kvinnans vallfärd, men misstolkas i texten. ”Texten signalerar att man är medveten om att detta gäller män. Tyvärr går inte texten vidare och informerar läsaren vad kvinnorna bär.”⁵⁶

52 Ibid,. s. 58.

53 Sverige. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2006).

Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis : rapport.

Stockholm: Fritze, s. 54.

54 Sverige. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering (2006).

Utbildningens dilemma: demokratiska ideal och andrafierande praxis: rapport.

Stockholm: Fritze, s. 54.

55 Otterbeck, Jonas. 2004. ”Vad kan man egentligen begära? Läromedelstexter om islam.” I:

Didaktikens Forum, nr. 1/04. s. 60 56 Ibid, s. 60.

(19)

13

3 METOD OCH URVAL

För att besvara min frågeställning var målet att hitta färska läromedel och som var reviderade till lgr11. Dagens samhälle bjuder på stort utbud när man söker på internet. Jag kom i kontakt med Natur & Kultur samt Liber. Hemsi- dorna erbjöd besökarna att få bläddra gratis i läromedlen. Dessa förlag erbjöd inte förhandstittar, utan man fick ta del av hela läromedel, sida efter sida. Jag valde att titta närmare på nyproducerade läromedel för samhällskunskap och religion för grundskolan. Undersökningen kommer att innehålla en resultatdel där läroböcker kommer att behandlas. Tidigare forskning kommer att presenteras för att få en överskådlig bild av vad andra forskare kommit fram till när det kommer till läroböcker. Undersökningen kommer också att inne- hålla böcker där tolkningar av muslimska kvinnor där de berättar om varför slöjan är viktig för dem.

3.1 Material

För att ta reda på min frågeställning valde jag att försöka hitta nyproducerade läromedel. Läromedel som är med i undersökningen är SO-boken och Upp- täck religion utgivna av Liber. PULS Samhälle, PULS Religion och Boken om SO utgivna av Natur & Kultur. Eftersom utbudet av nyproducerade läromedel är ringa har undersökningen med ett annat läromedel, SO-serien Ämnesbok, som är avsedd för årskurs 7-9. Detta läromedel för högstadiet ska ge ett perspektiv på låg- och mellanstadiets läromedel eftersom läromedlen för högstadiet har ett större utbud inom religion och samhällskunskap.

För att svara på min frågeställning har undersökningen också berikats med böcker där muslimska kvinnor fått komma till tals och andra böcker som har fört en studie på islam. Böckerna som finns med i undersökningen är till exempel Muslim i Sverige skriven av Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald.

Exempel på andra böcker som relateras till i denna undersökning är Islam- fobi, skriven av Mattias Gardell, professor i religionshistoria vid Uppsala universitet.⁵⁷ Gardell har genomfört en studie som kommit ut i bokform. Han försöker att krossa fördomsfulla utsagor. Litteraturen som behandlar kvinnans skildring av slöjan finns under rubriken ”Uppsatsens struktur.” Littera-

57 http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/mattias-gardell-islamofobi/ (Senast besökt: 2014- 04-21)

(20)

14

turen Slöjor skriven och illustrerad av Elin Berge och Edda Manga kommer att finnas med under rubriken ”tidigare forskning”. Berge och Manga har sammanställt en bok där muslimska kvinnor får berätta varför de bär slöja och vad slöjan betyder för dem.⁵⁸ Muslima skriven av Pia Karlsson Minganti, etnolog vid Stockholms universitet⁵⁹, har skildrat varför kvinnor bär slöja och hur muslimska kvinnor lever i ett sekulariserat samhälle. I Kvinnornas islam berättar kvinnors olika sätt att tolka och värdera allt från religion, samhälle och till sin sexualitet. Boken är skriven av Jan Samuelsson och Sanaa Fauzi som undervisar muslimska kvinnor om funderingar som rör religionen islam.

3.2 Avgränsningar

För att göra undersökningen hanterlig var beslutet att gå från stort till litet och snävt. Tankarna runt undersökningen var stora, vad skulle den behandla?

Islam? Muslimska kvinnan? eller varför inte islamfobi? Dessa områden var allt för stora för att behandlas under tio veckors tid. Därför valde jag att skriva något om kvinnan men fördjupa i slöjans roll i läromedel. Detta valda ämne gjorde det hanterligt att bearbeta och forska om. Undersökningen behandlar endast svenska läromedel men den övriga litteraturen som t.ex.

Islamfobi kan ge ett mer internationellt intryck men den reflekterar också över det svenska samhället.

3.3 Analysmetod

3.3.1 Kvalitativ forskning

Som samhällsforskare söker man ständigt svaren om varför hur samhälleliga villkor som påverkar människor att ta ställning eller agera inför vissa saker.⁶⁰ Samhället innefattar en rad olika fenomen som påverkar och formar männi- skor och relationen mellan dem.⁶¹ ”Bland de viktigaste av dessa begrepp är institutioner, organisationer, grupper, nätverk, samhällsklasser, kulturer,

58 Berge, Elin & Manga, Edda, Slöjor, Atlas, Stockholm, 2006. S, 97.

59 http://www.erg.su.se/om-oss/kontakt/medarbetare/karlsson-minganti-pia-1.66479 (Senast besökt: 2014-04-19)

60 Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2011. S, 10.

61 Ibid, s. 10

(21)

15

normer, språk, regler och ritualer.”⁶² När man granskar och analyserar sam- hällets fenomen vill man ta reda på hur samhället fungerar, hur människor får tillgång till möjligheter, hur människor får en maktposition och hur det kan påverka samhället. För att ta reda på något om dessa fenomen finns det tre vägar man kan använda sig av. Det första alternativet är att fråga människor varför de agerar och tänker på det sättet de gör. Andra alternativet är att iaktta människor och försöka få en inblick hur människor t.ex. samspelar med varandra. Det tredje alternativet är ta del av texter och bilder som finns tillgängliga inom det området man forskar om. ”Vi kan nyttja dokument och artefakter av olika slag, till exempel läsa texter som människor skrivit eller så på bilder som människor producerat.”⁶³

3.3.2 Teoretisk utgångspunkt

För att förtydliga mitt teoretiska perspektiv med tidigare forskning har jag valt att titta närmare på hur läromedlen fördelar text och bild. Något som kommer att vara en viktig del i undersökningen är interaktionsperspektiven och den kvalitativa textanalysen. ”Många visuella texter innehåller avbildade människor. Ett antagande som man gör inom den multimodala diskursana- lysen är att det finns potential för symbolisk interaktion mellan de avbildade och den som ser på bilden.”⁶⁴ Det är viktigt att titta närmare på vilket sätt SO-böckerna har gestaltat bilderna för att se om det råder en symbolisk maktposition i bilderna och den visuella texten. Det finns olika infallsvinklar i bilder och visuell text som t.ex. det vertikala och det horisontella perspektivet. Dessa perspektiv kan avgöra hur betraktaren tolkar bild och text. Inter- aktionsperspektivet kommer att gå hand i hand med den kvalitativa textanalysen. ”Med hjälp av innehållsanalys kan man göra kvantifierade jämförelser av förekomster av vissa element i texter”⁶⁵

62 Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2011. s, 10.

63 Ibid, s. 10.

64 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 201. S, 314.

65 Ibid, s. 24.

(22)

16

3.3.3 Interaktion

I böcker får man ta del av visuella texter och bilder som innehåller avbildade människor. ”Ett antagande som man gör inom den multimodala diskursana- lysen är att det finns potential för symbolisk interaktion mellan de anbildade och den som ser på bilden.”⁶⁶ Vad som är intressant att titta närmare på utifrån interaktionsperspektivet är relationen mellan den avbildade männi- skan i t.ex. läromedlen och eleven utanför boken, som är betraktaren. Det kan förekomma maktfördelning mellan den avbildade och betraktaren. ”Om makt tilldelas de avbildade, om makten presenteras som om den tillhörde betraktaren eller om avbildade och betraktaren presenteras som om de vore jäm- lika.”⁶⁷ Det finns två olika perspektiv att studera maktrelationen mellan avbildade och betraktaren, det vertikala och det horisontella perspektivet.

Dessa perspektiv avgör hur betraktaren ska tolka och ställa sig till den visuella texten eller bilden.

3.3.4 Vertikala perspektivet

Det vertikala perspektivet synliggör, ett ovanifrån perspektiv, öga mot öga perspektiv och underifrån perspektiv. Ett ovanifrån perspektiv kan ge en känsla av att titta ned på de avbildade människorna vilket kan ge betraktaren en känsla av makt.⁶⁸ Ett ”öga mot öga perspektiv” kan ge betraktaren en samhörighetskänsla eller en mer jämlik relation till den/de avbildade männi- skan/människorna. Ett underifrån perspektiv får betraktaren att känna sig underlägsen och den avbildade har då ”makten”.

3.3.5 Horisontala perspektivet

När det kommer till det horisontala perspektivet kan kameravinkeln ha ett framifrån perspektiv, bakifrån perspektiv och ett sidoperspektiv. ”De interak- tiva betydelser som främst är knutna till horisontella perspektivet har också att göra med makt, men snarare makt att inkludera eller att delvis eller fullt ut exkludera.”⁶⁹ Ett framifrån perspektiv ger ett inkluderande förhållningssätt mellan avbildade och betraktaren. Detta kan betraktas som att ”den avbildade

67 Ibid, s. 314.

68 Ibid, s. 315.

69 Ibid, s. 315.

(23)

17

är en del av betraktarens värld eller sociala grupp.”⁷⁰ Bakifrånperspektivet är ett totalexkluderande perspektiv som ger en anblick av motsatsen till öga mot öga perspektivet. Alltså att de inte delar samma sociala grupp eller värld.

Sista perspektivet är sidoperspektivet där avbildade synliggörs från sidan.

”Delar av ansiktet kan skönja, eller syns inte alls. Även här skapas en sorts exkludering, men inte riktigt lika stark som bakifrån-perspektivet”⁷¹

3.3.6 Varför denna metod används för denna undersökning

Interaktionsperspektivet kommer att användas eftersom den anses vara den bästa för denna undersökning. Läromedlen som är med i undersökningen kommer att behöva undersökas utifrån detta perspektiv eftersom det är viktigt att titta på hur bilder utformas och hur de avbildade uppfattas. Kameravinkeln är viktig att analysera eftersom den bidrar till tolkning av bilderna. Den ger möjligheten att se bilder med andra ögon och kritiskt granska dem som man annars kanske inte tänker på

3.4 Kvalitativ textanalys

Att använda en kvalitativ textanalys som metodansats innefattar att man analyserar t.ex. handskrivna texter, tryckta källor och arkiverade dokument av olika slag.⁷² En textanalys går ut på att välja ut och förstå sammanhanget av olika typer av texter och deras stoff och försöka beskaffa sig kunskap om texternas innebörd.⁷³ Detta med utgångspunkt ur ett väl avgränsat undersök- ningsproblem.⁷⁴ Kvalitativ textanalys har en historisk bakgrund och kallas också hermeneutik. ”Hermeneutiken handlar enkelt sett om att läsa, förstå och skapa mening ur texter, antingen med fokus på textförfattarens avsikt

71 Ibid, s. 315.

72 Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2011. s, 137.

73 Ibid, s. 137.

74 Ibid, s. 137.

(24)

18

eller en läsares tolkning av samma text.”⁷⁵ I boken, Handbok i kvalitativ analys, handlar en kvalitativ texttolkning om tre analytiska dimensioner.⁷⁶ Den första dimensionen, den andra dimensionen och den tredje dimensionen.⁷⁷ Den första dimensionen handlar om att analysera upphovsmannen eller textförfattaren. ”(...) eller en sammanställande redaktör till en text och söker svar på frågor om vilka innebörder som författaren själv tillskrivit en text”⁷⁸ Den andra dimensionen handlar om att analysera själva textmassan och ha den i blickfånget. Då bör man granska textens utformning och stoff. Den tredje dimensionen handlar om att se vilka betydelse texten får i kontrast till en kontext utanför texten. ”En kvalitativ textanalys måste därför klargöra vilken eller vilka dimensioner som analysen bygger på”⁷⁹

3.4.1 Varför denna metod används för denna undersökning

I denna undersökning kommer den andra dimensionen att användas. Under- sökningen kommer att analysera textens litterära uttryck och dess gramma- tiska variationer.⁸⁰ Man ska då titta på textens kvalité och hur innehållet tas i uttryck. Man kan titta på olika saker när man studerar en text. Det första kan vara att studera begrepp och meningar utformas i texten. Det andra man kan studera är varför texten inte tar upp vissa begrepp. I denna undersökning kommer fokus ligga på hur författare i läromedlen har utformat vissa texter som kan uppfattas på olika sätt. Fokus kommer också ligga på det som inte blir sagt i läromedlen, det som utesluts från den. Som t.ex. en text som beskriver om när de muslimska kvinnorna ber i moskén, Men texten utesluter varför de sitter frånskilda från männen. Jag kommer att fokusera på varför vissa begrepp nämns eller inte nämns i de utvalda läromedlen för denna undersökning.

75 Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2011. S, 138.

76 Ibid, s. 138.

77 Ibid, s. 138.

78 Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter, Handbok i kvalitativa metoder, 1. uppl., Liber, Malmö, 2011. S, 138

79 Ibid, s. 138.

80 Ibid, s. 138

(25)

19

4 RESULTAT OCH ANALYS

4.1 Presentation av författare

• Boken om SO utgiven av Liber: Författarna heter Elisabeth Ivansson och Annica Hedin. Ivansson har stor erfarenhet av undervisning för låg- och mellanstadiet och har också skrivit andra läromedel, som till exempel SO-serien historia och Boken om historia. Hedin arbetar som vetenskapsjournalist och målanpassar vetenskapliga texter.⁸¹

• Upptäck religion, utgiven av Liber: Författarna till detta läromedel heter Daniel Johansson/Sandin och Börje Ring. Johansson/Sandin är lärare på en skola i Lund och Ring har stor erfarenhet av att skriva läromedel i religion. Han är även lärare i Stockholm.⁸²

• SO-serien Ämnesbok, utgiven av Liber: Författarna till detta lärome- del är Ingrid Berlin och Börje Ring. Fanns ingen tydlig information om Inger Berlin men vad som uppfattas är hon är lärare och har i sammarbete med Börje Ring skrivit detta läromedel. Detta beskriver Berlin från Libers hemsida. ”Idag har vi elever från flera länder i världen i de flesta klasser. Så nu är det extra viktigt att eleverna lär sig om och får en förståelse för olika kulturer och religioner. Därför har det varit viktigt för Börge och mig att berätta om varje religion utifrån dess egna perspektiv.”⁸³

• Boken om SO, utgiven av Natur & Kultur. Författarna till detta läro- medel är Maria Willenbrand och Göran Körner. Willenbrand är lärare

81 https://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-F-3/SONO/Grundlaromedel/Boken-om- SO-1-3/ (Senast besökt: 2014-04-20)

82 https://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-4-6/SONO/Grundlaromedel/Upptack- Religion/ (Senast besökt: 2014-04-20)

83 https://www.liber.se/Grundskola/Grundskola-ar-69/Religionskunskap/Grundlaromedel/SO- Serien-Religion/ (Senast besökt: 2014-04-20)

(26)

20

i SO och jobbar i Uppsala. Körner har lång erfarenhet med lärome- delsböcker och undervisning inom historia och svenska.⁸⁴

• Puls samhälle 4-6, utgiven av Natur & Kultur. Författaren till detta läromedel är Anna-Lena Stålnacke och är journalist. Hon har haft uppdraget att skriva läromedelsböcker och har skrivit 30 stycken.

Stålnacke undervisar också i journalistik på Södertörns högskola.⁸⁵

• Puls religion 4-6, utgiven av Natur & Kultur. Författaren till detta läromedel heter Marianne Abrahamsson.⁸⁶ Det var omöjligt att hitta en tillförlitlig källa som beskriver Abrahamsson.

4.1.1 Innebörden av interaktionsperspektivet och kvalitativ innehållsanalys i korthet:

Vertikala perspektivet

• Ovanifrån-perspektiv: Ger en känsla av att titta ned på de avbildade människorna vilket kan ge betraktaren en känsla av makt.⁸⁷

• Öga-mot-öga-perspektiv: Ger betraktaren en samhörighetkänsla eller en jämlik relation till människan.⁸⁸

• Underifrån-perspektiv: Ger betraktaren en underlägsen känsla då den avbildade har ”makten.”⁸⁹

Horisontala perspektivet

• Framifrån-perspektiv: Ger betraktaren ett inkluderande förhållnings- sätt mellan den avbildade och betraktaren.⁹⁰

84 https://www.studentlitteratur.se/#person/32997 (Senast besökt: 2014-04-19)

85 http://www.nerostalnacke.se/nerostalnacke/extern/om_anna_lena.htm (Senast besökt:

2014-04-19)

86 http://www.nok.se/Laromedel/F-9/Grundskola-4-6/Religionskunskap/PULS-Religion-4-6/

(Senast besökt: 2014-04-19)

87 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012. S, 314.

88 Ibid, s. 314.

89 Ibid, s. 314.

90 Ibid, s. 315.

(27)

21

• Bakifrån-perspektiv: Ett totalexkluderande perspektiv som är motsatsen till öga-mot-öga-perspektivet.⁹¹

• Sidoperspektiv: Sidoperspektivet menas med att den avbildade syn- liggörs från sidan.⁹²

4.1 Granskning av läromedel

4.1.2 Läroboken SO-boken, årskurs 1-3. Interaktionsperspektiv

Den första SO-boken som kommer att behandlas är PULS SO-boken. Den är utgiven av Natur & Kultur och är främst framtagen för elever i årskurs 1-3.

Vid första anblicken ger framsidan ett inbjudande intryck. Sex illustrerade barn formger framsidan. Dessa sex barn har olika bakgrunder och kulturer.

Ett utav barnen är en flicka, hon heter Amina och har en slöja. Den är inte på huvudet utan den ligger på axlarna.⁹³

Under kapitlens förlopp följer man dessa barn under deras vardag och Amina har endast slöjan på axlarna. Men när kapitlet ”religion” uppkommer och islam behandlas har hon slöjan runt huvudet. Hon har den när hon ber.⁹⁴ Det förekommer ett fotografi bredvid den illustrerade figuren Amina. Bilden visar två flickor i slöja som hoppar i en hoppborg, de ser glada och lycklig ut.⁹⁵ På ena flickan faller en skugga i ansiktet medan den andra flickan har slöjan i ansiktet. Slöjan skymmer hennes ansikte eftersom bilden verkade tas precis när hon hoppade. Om fotografen väntat några sekunder hade inte hennes ansikte dolts. Bilden är tagen från sidan i ett grodperspektiv. När det kommer till att ge de avbildade en rättvis bild är det viktigt att kameravinkeln medför ett jämställt perspektiv. När bilder är tagna från sidan kan det ge tendens att ge ett exkluderande intryck. ”(...) Delar av ansiktet kan skönja, eller syns inte alls. Även här skapas en sorts exkludering, men inte riktigt lika stark som bakifrån-perspektivet.”⁹⁶

91 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, 3., [utök.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012. s, 315.

92 Ibid, s. 315.

93 Willebrand, Maria & Körner, Göran, SO-boken. [1-3], Grundbok, 1. uppl., Natur &

kultur, Stockholm, 2011. s, 68.

94 Ibid, s. 68 95 Ibid, s. 69

96 Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (3., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur,

(28)

22

Den sista bilden som en slöja är synlig är under rubriken ”Barn i världen”. På bilden syns fyra personer, en man, två barn och en kvinna. Kvinnan bär en slöja. Bilden är tagen så mannen och ett av barnen gestaltas ifrån Det andra barnet och kvinnan är längre från kameran men har ett framifrånperspektiv.⁹⁷ Bilden är mörk men kvinnans färggranna klädsel lyser upp fotot vilket kan ge en känsla av hopp.

4.1.3 Läroboken SO-boken, årskurs 1-3. Kvalitativ innehållsanalys

Om man ska relatera bilderna till texten så kan man inte se sambandet mellan flickorna i hoppborgen och själva faktatexten. Bilden är placerad mellan texterna ”Amina ber i moskén”⁹⁸ och ”Mohammed”⁹⁹ har inget tydligt sammanhang till dessa texter. På samma sida som ”Mohammed” finns en bild där flickor bär slöja, men boken tar aldrig upp varför de bär slöjan.¹⁰⁰ Men kapitlet beskriver hur Amina, som kvinna, lever sitt liv som muslim. Hur hon ber, hur hon firar ramadan och så vidare. ”När Amina läser böner ur Koranen lägger hon sig på knä mot staden Mekka”¹⁰¹ Detta är ett exempel på hur Amina, flickan, beskrivs när hon ber till Allah. Vidare i boken kommer rubriken ”Barn i världen”. Den beskriver olika situationer barn upplever runt om i världen. Den fiktiva och illustrerade flickan Amina berättar om sin saknad till sin mormor som lever i Irak.¹⁰²

4.1.4 Läroboken PULS Samhälle 4-6. Interaktionsperspektivet

Den andra SO-boken är ”PULS Samhälle” och är riktad mot årskurs 4-6.

Läromedlet innehåller inte något med religion. Men något som är intressant är urvalet av bilder som författaren valt att ha med¹⁰³. Under kapitlet ”kamp för demokratin” presenteras det vad demokrati är och vilka som kämpat för

s.315.

97 Willebrand, Maria & Körner, Göran, SO-boken. [1-3], Grundbok, 1. uppl., Natur &

kultur, Stockholm, 2011. s, 95.

98 Ibid, s. 68 99 Ibid, s. 69.

100 Ibid, s. 69.

101 Ibid, s. 68.

102 Ibid, s. 95.

103 Stålnacke, Anna Lena, Samhällskunskap. Grundbok, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2012. S, 103

(29)

23

alla människors värde som t.ex. Nelson Mandela.¹⁰⁴ På samma sida finns en bild på en kvinna i slöja som målar Facebooks logga.¹⁰⁵ Bilden är tagen bakifrån medan kvinnan i slöjan tittar åt sidan. Detta ger ett exkluderande intryck på grund av bakifrån-perspektivet och sidoperspektivet. I ett annat kapitel ”Sverige – ett land i världen” har de illustrerat barn med olika bakgrund och kultur. Det finns en flicka med slöja på bilden. Hon ser glad men samtidigt blyg ut.¹⁰⁶

4.1.5 Läroboken PULS Samhälle 4-6. Kvalitativ innehållsanalys

En liten text finns bifogat till bilden, den beskriver om hur Nordafrika och Mellanöstern är trötta på diktaturer.¹⁰⁷ Med hjälp av internet och Facebook kan de utsatta människorna berätta om sina erfarenheter och upplevelser om diktaturen, som boken vill leverera.¹⁰⁸ ”Många använde sig av Facebook och bloggar för att berätta om orättvisor, och för att samla människor till demon- strationer.”¹⁰⁹ Bilden ligger under rubriken ”Varför finns inte demokrati överallt?”. Texten berättar om hur det är att inte leva under en demokrati och vilka nackdelar samhället får känna av när inte folket får vara med och bestämma. Texten och bilden vill förmedla att demonstration kan leda till att den styrande makten tappar sina fördelar. Ingenting beskriver just varför kvinnan på bilden demonstrerar för och vad som får henne att vilja stärka sin röst.¹¹⁰ Det enda man förstår är att folk demonstrerar men ingenting som beskriver situationen i Nordafrika eller Mellanöstern.

Det finns även en illustrerad bild i boken under kapitlet ”Sverige – ett land i världen”. Det finns en flicka med slöja illustrerad. Det finns en text bifogat som beskriver vad hon heter och vart hon kommer ifrån. ”I Majas och Maltes klass i skolan har det börjat en ny flicka. Hon heter Fatima och är flykting från Mogadishu i Somalia.”¹¹¹ Det finns ingenting annat beskrivet än detta vilket kan ge läsaren en chans att tolka texten och bilden som hen vill.

104 Ibid,. S, 103.

105 Ibid, s. 103.

106 Stålnacke, Anna Lena, Samhällskunskap. Grundbok, 1. uppl., Natur & kultur, Stockholm, 2012. S, 112.

107 Ibid, s. 103.

108 Ibid, s. 103.

109 Ibid, s. Ibid, s. 103.

110 Ibid, s. 103.

111 Ibid, s. 112.