• No results found

Internetprojekt stärker indianer i Amazonas

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Internetprojekt stärker indianer i Amazonas"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

F J Ä R D E V Ä R L D E N • 1 / 2 0 0 9 19

”Indios online” (indianer online) är ett Bra- silianskt projekt för ursprungsfolk i Amazo- nas. Det är ett ”nät för att lära sig att fiska”, det vill säga att ursprungsfolken drar nytta av Internet för att göra saker som främjar deras folk och byar.

På den portugisiskspråkiga hemsidan indiosonline.

org beskrivs projektet som ett nätverk för indianer som söker mänsklig, kulturell, social och ekonomisk utveckling för sina folk, samt fördelar för alla levande varelser utan att göra skillnad på nationalitet, ras, hudfärg och tro. Det är både ungdomar och vuxna, män och kvinnor, som kopplar upp sig för att söka förbättringar för sina byar och för planeten. Organi- sationen Thydêwá koordinerar projektet som även får stöd från det brasilianska kulturministeriet.

Här följer ett textexempel från hemsidan, och på nästa sida en dikt:

Internetprojekt stärker indianer i

Amazonas

Interkulturell dialog

Som Pankararu tycker jag att detta projektet Indios- on-line är mycket viktigt, för det ger oss möjlighet att visa vår livshistoria för icke-ursprungsfolk, särskilt för dem som diskrimenerar ursprungsfolk.

Vi ska komma ihåg att vi idag lever i en informa- tionsera. Världen förändrar sig. Livets essens är förän- dringsbarheten och inte det permanenta.

Sedan april 2004 har vi tillgång till Internet i byn. Det fungerar som en forskningskälla och mer:

Internet främjar dialogen, fredskulturen mellan ur- sprungsfolk och icke-ursprungsfolk och respekten för olikheter. För att få slut på många förutfattade menin- gar blev det så att vi tog emot tre datorer med gratis in- ternetuppkoppling via satellit, genom organisationen Thydêwás. Med den uppkopplingen använder vi por- talen Indios-on-line för att sprida vår kultur, ett erfar- enhetsutbyte där vi visar verkligheten som vårt folk pankararu lever i. Våra on-line krigare har funktionen att forska i och arkivera vår egen historia, våra vanor, våra traditioner, våra framsteg och våra behov.

Bild från Indios online.

(2)

20 F J Ä R D E V Ä R L D E N • 1 / 2 0 0 9

För länge sedan,

så hörde ursprungsfolk och teknologi inte ihop.

Det var omöjligt att föreställa sig att se ursprungsfolk surfa på Internet.

Det var för att i icke-ursprungsfolkens ögon var brasilianska ursprungsfolk oförmögna att ha sin egna idéer.

Men om man jämför mellan ursprungsfolk och icke-ursprungsfolk

vem bodde här först?

Ett invaderat land,

De säger att ett annat folk koloniserade det. Däri ligger en fråga,

hur levde ursprungsfolken innan SPI*?

Var det så att de inte åt?

Var det så att de inte organiserade sig?

Eller är alla dessa teorier som skapats om om ursprungsfolken nonsens?

Eller är inget av detta sant, och vi har alltid varit oberoende, för att vi jagade, fiskade och organiserade oss,

vi betraktade oss som intelligenta varelser och som tänkande varelser.

Och nu varför den här förvåningen?

Ursprungsfolk som söker efter självbestämmande?

Varför söka? Det har vi alltid haft, eller skulle vi leva i en beroende värld som skapat oss?

Då kör vi nu, mitt folk!

Vi vaknar!

Tidigare så jagade vi med pil och båge.

Idag har vi också en digital båge, tidigare var vi tvungna att

gå långa stäckor för att tala med med andra ursprungsfolk,

idag har vi chat.

Nu så har jag bara en sak till att säga:

projektet Indios-on-line handlar inte om att förvåna,

och ursprungsfolken upphör inte att vara ursprungsfolk,

bara för att de kopplat upp sig, utan raka motsatsen,

detta hjälper oss bara och ger oss kontakt med verkligheten.

Därför är det banalt att inte erkänna ursprungsfolken som använder Internet.

Då intresserar det mig inte om det är ursprungsfolk eller icke-ursprungsfolk, eller vilket folk det än är,

jag vet bara att alla är lika inför Gud, vi är alla intelligenta och tänkande, bara med olika kultur och traditioner, därför mina vänner,

ska vi verkligen vara oberoende,

och sluta känna oss otillräckliga och söka efter våra ideal.

Därför ska vi dra nytta av att vara uppkopplade för att kämpa,

må det vara i norr eller söder, i väst eller öst, så ska vi samtala,

och utbyta idéer, och en bättre värld ska vi söka.

Detta beror bara på oss.

Ursprungsfolk ja, oförmögna aldrig.

Alex Pank Översättning: Annette Nilsson

* SPI = Servico de protecão ao indio

Vi är kända och respekterade över hela världen, men i vårt eget land är vi diskriminerade. Vi får besök från personer från hela världen, men personer från närliggande städer känner oss inte som ursprungs- folk, de blir förskräckta när de ser att vi studerar, när vi identifierar oss som ursprungsfolk; det känns kon- stigt, som om vi inte kunde klara av att gå en kurs på hög nivå. Fortfarande finns synsättet att ursprungs- folk är de samma som för 507 år sedan, det vill säga med svart och rakt hår, som lever nakna i bushen, isol- erad från allt och alla. Det verkar som att de tror att vi stannat i tiden, och att vi inte kan ha tillgång till ny kunskap och ny teknologi.

Varje dag som går blir jag allt mer skrämd av bris-

ten på kunskap hos icke-ursprungsfolken i förhållande till ursprungsfolken. Vi bor i byn Pankararu, men detta betyder inte att vi är isolerade från världen. Vi är ett ursprungsfolk med många personer med högre utbildning i olika kunskapsområden som: historia, geografi, humaniora, biologi, matematik, medicin, juridik, etcetera. Dessutom har vi María Pankararu, den första urfolkskvinnan som har titeln doctor. Ett exempel att följa för oss ursprungsfolk.

Tainá Pank Inledning och översättning: Annette Nilsson

Läs mer: www.indiosonline.org.br

Ursprungsfolk – ja, oförmögna – aldrig

References

Related documents

Rapporten sammanfattar arbetet i ett nationellt nätverk vars uppgift var att möjliggöra stöd och samverkan i LRC-frågor (Learning Resource Center) inom svenska universitet

Syftet med denna uppsats är att göra en narrativ analys av två konkurrerande och delvis kompletterande berättelser om kapitalism, ekonomisk utveckling

Den här artikeln använder tioårsvisa folkräkningar från USA för perioden 1850–1940 för att påvisa att rasklyftan vad gäller andelen frihetsberövade kan spåras tillbaka

För att möta alla barn och deras behov krävs det som Johansson (2003) menar att förskollärarna är en del av barnets livsvärld och kan sätta sig in hur barnet känner sig i

Detta är förstås på intet sätt unikt för denna fråge- ställning, det hävdas ofta att ekonomer har för vana att självsäkert peka med hela handen i helt olika riktningar.. I

För Luz Maria Armas skulle en fällande dom innebära att hennes cancer skulle kunna behandlas och att hennes barnbarn kunde få chansen att leva ett bättre liv i Amazonas. –

Bolivias granne, Peru, har skapat ett antal reservat speciellt för isolerade indianer, men de är alla invaderade av endera illegala skogsavverkare, eller hotade av olje-

Tomas Jungert Tomas J ungert Self -efficacy , M otivation and A pproaches to Studying