Kunskapsöverföring via nätverksbaserade relationer

Kunskapsöverföring via nätverksbaserade

relationer

– En studie om Diplomat PR:s etablering nära politiska

beslutsfattare i Bryssel

Författare: Handledare:

Sammanfattning

Titel: Kunskapsöverföring via nätverksbaserade relationer – En studie om Diplomat PR:s etablering

nära politiska beslutsfattare i Bryssel

Datum för inlämning: 7 januari 2010

Kurs: Kandidatuppsats HT2009, Företagsekonomi Författare: Linda Wängborg

Handledare: Cecilia Pahlberg

Nyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nätverk, relationer, EU

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars främsta

tillgång är kunskap därav benämningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nära ett nätverk såsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i

kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gå igenom

internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nätverksrelationer.

Metod: En kvalitativ metod har använts då tre intervjuer har genomförts och fungerat som primärdata.

De intervjuade personerna är konsulter som alla är involverade i utlandsetableringen. Sekundärdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida.

Teori: Teoridelen är huvudsakligen baserad på Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995)

definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör både internationaliseringsprocesser och nätverksbaserade relationer.

Empiri: Empirin består till största del av primärdata genom intervjuer med representanter från båda

kontoren. De båda är och har varit inblandade i etableringen mer eller mindre. Kompletterande information har även använts.

Slutsats: Utlandsetableringar behöver inte alltid genomföras som en tillväxtsstrategi utan som i det här

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 5

1.1BAKGRUND...5

1.2PROBLEMFORMULERING...6

1.3SYFTE SMALARE, FÖRTYDLIGANDE, OMFORMULERA...7

1.4PRESENTATION AV DIPLOMAT PR ...7

1.5AVGRÄNSNING...8

1.6DISPOSITION...9

2 TEORIER, MODELLER OCH DEFINITIONER ... 10

2.1KUNSKAPSFÖRETAG...10 2.1.1VAD ÄR ETT KUNSKAPSFÖRETAG?...10 2.1.2.KUNSKAPSÖVERFÖRING...10 2.3INTERNATIONALISERINGSPROCESSEN...13 2.4NÄTVERKSBASERADE RELATIONER...14 2.5SAMMANFATTNING AV TEORI...17 3 METODAVSNITT ... 20

3.1SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN...20

3.2METODANSATS...21 3.3UNDERSÖKNINGSSTRATEGI...21 3.4METODURVAL...22 3.4.1VAL AV UNDERSÖKNINGSFÖRETAG...22 3.4.2VAL AV RESPONDENTER...22 3.5INSAMLING AV DATA...23 3.5.1PRIMÄRDATA...23 3.5.2SEKUNDÄRDATA...24 3.6SAMMANFATTNING METODAVSNITT...25

3.7RELIABILITET OCH VALIDITET...25

4 EMPIRI & ANALYS ... 27

4.1DIPLOMAT PR SOM KUNSKAPSFÖRETAG...27

4.1.1DEFINITION...27

4.1.2UTFÖRANDE AV LOBBYING...27

4.2UTLANDSETABLERINGEN I BRYSSEL...28

4.2.1ARGUMENT TILL ETABLERING...28

4.2.2POTENTIELL MARKNAD...28

4.2.3INTERNATIONALISERING...29

4.3DET RELATIONSBASERADE NÄTVERKET MED EU...30

4.3.2VIKTEN AV NÄTVERKSRELATIONER...31

4.4KUNSKAPSÖVERFÖRING VIA NÄTVERKSRELATIONER...32

4.4.1PRAKTISK KUNSKAP I UTFÖRANDET AV LOBBYING...32

4.4.2SAMARBETET SOM ETT SOCIALT KOLLEKTIV...33

1 Inledning

Inledningsvis kommer en bakgrund ges vilken diskuterar huvudsakliga anledningar till utlandsetableringar i allmänhet för att senare utveckla begreppet i förhållande till ett kunskapsföretag och dess beroende av ständigt informationsutbyte med etablerade nätverk såsom det regionala samarbetet Europeiska unionen (EU). Genom att beröra de ovanstående delarna avser jag att presentera både problemformulering och syfte för undersökningen.

1.1 Bakgrund

Ett ökat beroende nationer och företag emellan har lett till att många aktörer väljer att söka sig utomlands. En allt snabbare teknisk utveckling och avregleringar som tvingar företag att ingå i allianser och samarbeten för att få tillgång till vissa resurser, som behövs för att kunna växa på allt större marknader, kan även vara bidragande faktorer. (Boter och Lindmark, 1987)

Emellertid är det inte alltid enbart en tillväxtstrategi som ligger bakom etableringarna. Nationella företagsklimat som man idag finner särskilt hos många professionella tjänsteföretag har fått nya utmaningar och dagligen utsätts dessa för nya krav inte minst från regelverk upprättade av politiska beslutsfattare som den Europeiska unionen (EU).

Den Europeiska kommissionen, vilken är en av EU:s institutioner, har ett uppdrag vilket handlar om att främja dess allmänna intresse. Det görs genom att delta i beslutsprocesser via att lägga fram förslag till EU-lagstiftning (Europeiska

kommissionens verksamhetsredovisning, 2007). Det innebär i sin tur att det blir allt viktigare att finnas i närheten av sådana institutioner i syfte om att kunna utbyta information i en ömsesidig relation vilken kan gynna båda parter.

framtiden där tjänsteföretag väljer att följa sina klienter till de nya

tillväxtmarknaderna. Tillgång på kompetens nämns också som en avgörande faktor gällande var man väljer att etablera sig. (Tillväxtverket, 2009)

Externa faktorer som anses vara pådrivande är förändringar i efterfrågemönster, ökad handel på en internationell marknad och teknisk innovation och utveckling. (Boter & Lindmark, 1987) Konkurrensen mellan företag och nationer blir allt hårdare samtidigt som byggande av nätverk inom och över landsgränser lyfts fram som allt viktigare för att försäkra sig om överlevnad och undvikande av utanförskap. (Johanson & Vahlne, 2009)

För att kunna tillgodogöra sig den nya information som skapas successivt kan kortare fysiska avstånd mellan enheter och en närhet till vissa nätverk såsom det EU ingår i, vilken påverkar näringslivet i Sverige via nationella lagstiftningar och utvecklar den internationella standarden för de länder som är medlemmar, vara till en fördel. En av grundtankarna hos EU är att upprätta europeiska professionella nätverk och då blir naturligt en av förutsättningarna att medlemsländerna har ett överensstämmande rättsligt system för att kunna arbeta tillsammans. (Brock & Powell, 2005)

1.2 Problemformulering

Anledningen till varför företag, särskilt tjänsteföretag, väljer att göra

utlandsetableringar handlar inte alltid om att expandera utan för att kunna stå stadigt i konkurrensen med andra och det via att ingå i olika nätverk. Dock finns det även vissa nackdelar med att bege sig utanför nationers gränser varav vissa väljer att avstå och hålla sig till hemmamarknaden för att undvika det krångel, kostnader och eventuella risker som kan uppkomma i samband med utlandsetableringen (Etablering

Utomlands, 2008).

utbyten, speciellt för företag som jobbar med kunskap, för att kunna utföra sina tjänster. (Johanson Vahlne, 2009)

Genom att titta på ett svenskt konsultföretag, Diplomat PR (DPR), och dess etablering i Bryssel som gjordes under år 2009 avser jag att undersöka följande frågeställning – Varför väljer ett kunskapsföretag att etablera sig nära politiska institutioner och vad har relationen för betydelse.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka varför det svenska konsultföretaget Diplomat PR, vars främsta tillgång är kunskap, har valt att etablera sig nära politiska

institutioner såsom den Europeiska unionens huvudbas i Bryssel. Relationens

betydelse i form av kunskapsgenererande effekter i utförandet av deras främsta tjänst lobbying kommer att undersökas.

Särskild fokus kommer att läggas på Alvesson, Nonaka, Zander och Koguts teorier om kunskapsöverföring samt Johansson och Vahlnes teorier kring nätverksrelationer ur Uppsalamodellen och huruvida de fungerar i praktiken.

1.4 Presentation av Diplomat PR

Konsultföretaget, med huvudkontor i Stockholm, startade 2003 och arbetar med strategisk rådgivning och operativa insatser inom marknadsföring, finansiell

kommunikation och allra främst lobbying vilket handlar om att framföra sakargument i en viss fråga till beslutsfattare med syfte att få belysa den från ett särskilt perspektiv. Beslutsfattaren blir djupare informerad och får ett bredare beslutsunderlag samtidigt som uppgiftslämnaren får chansen att betona de positiva eller negativa konsekvenser ett beslut kan få. (Handelskammaren, 2009)

Fokus ligger på att kunna erbjuda gränsöverskridande tjänster eftersom det anses vara nödvändigt för att kunna möta upp kundernas behov och förväntningar på bästa effektivaste sätt.

I nyhetsbrevet uppdaterat den 4 december 2009 kan man läsa om att företaget har växt med 126 procent under perioden 2005-2008 och därmed har DPR, som en av sex svenska PR-byråer, blivit utnämnt till en gasell av Dagens Industri. Kriterier för det är att man bland annat ska ha en omsättning över 10 miljoner kronor, minst tio anställda, vuxit organiskt och inte genom förvärv samt sunda finanser. (Dagens Media, 2009)

I maj 2009 valde man att göra en utlandsetablering då ett kontor invigdes även i Bryssel. I oktober upprättades ett nyhetsbrev som finns tillgängligt via deras hemsida där man kan ta del av nyheter och aktuella händelser gällande just kontoret i Bryssel vilket ligger fem minuter från den Europeiska kommissionens huvudbyggnad och tio minuter från Europaparlamentet. (Diplomat PR, 2009)

De tjänster som huvudsakligen erbjuds där är bevakning och analys,

relationsbyggande samt opinionsbildning och lobbying. Dessa områden berör

kartläggning av beslutsfattare, utformande och operativt ansvar för mötesprogram och evenemang och sist men inte minst medierelationer och varumärkesbyggande.

(Diplomat PR, 2009)

Byrån i Stockholm hade förra året en intäkt på cirka 30 miljoner kronor och kontoret i Bryssel förväntas bidra med en vinst på 25-30 procent inom några år. Andra svenska PR-byråer som har valt att etablera sig där är Kreab och JKL (Dagens Media, 2009).

1.5 Avgränsning

Jag avser att begränsa mig till att behandla DPR som just ett kunskapsföretag och vad relationen till beslutsfattare som verkar inom EU har för betydelse för utförandet av sina tjänster.

därmed utesluts de övriga helt. Teorier om kunskapsöverföring kommer att fungera som grund. Uppsalamodellen från år 1977 kommer att tas med för att ge en

uppfattning om hur den såg ut tidigare men fokus kommer att läggas på den

reviderade versionen från 2009 där endast den relationsbaserade delen det vill säga lärande, skapande och byggande av tillit kommer att undersökas.

Annan äldre litteratur såsom Boter & Lindmarks teorier från 1987 om

kunskapsföretag har använts främst för att betona att kunskapsföretag inte är något nytt fenomen utan har studerats i årtionden.

Endast den europeiska marknaden, i synnerhet Bryssels och Sveriges, kommer att behandlas för att avgränsa uppsatsen ytterligare.

Uppsatsen kommer att undersöka DPR:s kunskapsöverföring via nätverksrelationer som ett exempel och därmed kommer inga generella slutsatser att göras för

tjänsteföretag i allmänhet.

1.6 Disposition

Upplägget av uppsatsen kommer att se ut som så att jag först definierar vad ett kunskapsföretag är, vidare presenterar internationaliseringsprocessen och

2 Teorier, modeller och definitioner

Här kommer mina val av teori presenteras vilket innefattar en definition av ett kunskapsföretag och vad kunskapsöverföring innebär. Därefter kommer jag att diskutera internationaliseringsprocesser i förhållande till nätverksrelationer.

Slutligen kommer en sammanfattning av de viktigaste delarna av teorin som bereder väg för undersökningen och senare intervjufrågor.

2.1 Kunskapsföretag

2.1.1 Vad är ett kunskapsföretag?

Ett kunskapsföretag erbjuder ofta heterogena produkter eller tjänster, är starkt beroende av individen och erbjuder komplexa problemlösningar. Exempel på sådana är konsultföretag samt företag baserade på högteknologi och FoU. Advokater, revisorer, konsulter, ingenjörer och forskare tas upp som exempel på yrken som sysslar med kunskapsintensivt arbete. Kreativitet och förmåga att kunna anpassa sig till särskilda omständigheter krävs för att kunna utföra ett sådant arbete (Alvesson, 2004, s. 9)

Det man arbetar med är i synnerhet skapande av modeller och strategier som ger kreativa och kundanpassade problemlösningar, därför är inte fysiska produkter något som erbjuds i den typen av företag. Fokus på den individuella arbetaren gör därför att kunskapsföretagets miljö är väldigt ombytlig vilket kan betyda att man ofta byter personal, allt för att stå kvar som konkurrenskraftig på marknaden. Arbetskraftens lättrörlighet i dagens samhälle gör det därmed lättare att etablera sig i andra områden. (Boter, Lindmark, 1987)

2.1.2. Kunskapsöverföring

innovationer genom användande av olika organisationsroller, strukturer och så vidare. Skapande av kunskap förespråkas därför vara kärnan i ett företags strategi för

arbetskraft. Vidare menar man att den tidigare traditionen där man istället till största del behandlar redan färdig information är förlegad och fokus bör istället läggas på att skapa information. För att försäkra sig om framgång måste man vara uppdaterad och svara snabbt till sina kunders efterfrågan, skapa nya marknader, utveckla nya

produkter samt använda sig av nya teknologier. Begreppet benämns som första produktsinnovationer. (Nonaka, 2001) Innovationer hävdas vara de viktigaste redskapen i fråga om att stå stadigt i konkurrensen med andra. På grund av

förändringar i efterfrågan på marknaden så beror företags långsiktiga överlevnad och fortsatta tillväxt på förmågan att kunna utveckla nya produkter och metoder i

organisationer. (Zander and Kogut, 1995)

Kunskap kan delas upp i två olika kategorier varav den ena är praktisk kunskap vilken blir producerad via personligt engagemang som handlar väldigt mycket om att lära sig av att faktiskt följa processer steg för steg. Den beskrivs som svår att förklara och kommunicera till andra, men det gör den inte mindre relevant utan snarare tvärtom. Även teknisk kompetens räknas in här då man syftar till att sådan kunskap

tillgodogörs på en praktisk nivå.

En annan kunskap, tydlig kunskap, är å andra sidan mycket lättare att beskriva

eftersom den är mer formell och systematisk (Nonaka, 2001). En liknande uppdelning av kunskap har gjorts i information och ”know how”. De består av individers

kompetens och principer i organisationer vilka genomsyras, struktureras och koordineras efter olika relationer emellan de medlemmar och grupper som ingår i dessa. Sättet koordinationen fungerar på av de individuella och funktionella

kompetenserna ger var enskild organisation respektive kapacitet. (Zander och Kogut, 1995)

from their activity.” (Johanson & Vahlne, s.28, 1977) Empirisk kunskap blir allt viktigare ju mindre strukturerade och väldefinierade aktiviteterna är och beroende på vilken kunskap som är efterfrågad. De sistnämnda påminner om den tidigare

indelningen i underförstådd och tydlig kunskap.

Organisationer påstås fungera som levande organismer med ideal och idéer vilka skapar innovationer och självförnyelse. Kunskapsspiralen är ett begrepp som innebär att kunskap först skapas hos individen för att tas med och integreras i företaget. En organisation bör lära sig att artikulera och internalisera ny kunskap för att på bästa sätt kunna utveckla en teknik som genererar innovationer och som i sin tur ger en starkare och konkurrenskraftigare position på marknaden vilket idag är den viktigaste kärnan hos ett kunskapsföretag (Nonaka, 1991).

Företag kan liknas vid sociala kollektiv vilka använder sina relationsstrukturer bland annat till att förbättra överföring och kommunikationen av nya färdigheter och kapaciteter. Effektivisering av överföring organisationer emellan kan ge ett övertag via koordinerade handlingar inom företaget. Därför menas det vara av stor betydelse att se över och ha kontroll över dessa processer. (Zander och Kogat, 1995)

Marknadsspecifik och relationsspecifik kunskap är två diskuterade begrepp. Den första är vad man eftersöker och det handlar om att bygga sig en position på

marknaden via att tillgodogöra sig information om den medan den andra är den sorts kunskap som utvecklas mellan två parter i en relation om heterogena resurser och möjligheter. Vid sidan om dem finns även en generell relationsspecifik kunskap vilken handlar mer om hur relationer bör koordineras och se ut genom att titta genom ett mer helhetsbaserat perspektiv. Både tidigare erfarenhet och relationer sinsemellan tenderar att ha stor påverkan på var man slutligen väljer att etablera sig. (Johanson & Vahlne, 2009)

För att titta från klientens sida så kännetecknas handlingen vid köpande av kunskap, vilket kräver höga arvoden, som en väldigt riskfylld affär. Här kommer tillit, nätverk och relationer in som viktiga faktorer i vinnande av klienters förtroenden och

processer och utföras av konsulter som vet vad nätverksrelationer handlar om. (Alvesson, 2004, s 11)

2.3 Internationaliseringsprocessen

2.3.1 Definition

Brist på värdefull kunskap ökar behovet av att etablera sig utomlands då nödvändig information finns att inhämta via internationella marknader dock kan fysiska avstånd förhindra informationsflödet från och till marknaden samt skillnader i språk,

utbildning, sätt att göra affärer på, kulturer och industriell utveckling. Kunskap om marknader såsom att veta hur man ska ta beslut, välja mellan olika alternativ med hänsyn till miljöer och utförande av olika aktiviteter, absorberas och kommuniceras på bästa sätt via individen. (Johanson & Vahlne, 1977)

Idag beskrivs internationaliseringsprocessen hos ett företag med betoning av kunskapsgenerering och ökad betydelse av relationer. Internationalisering anses ge långsiktiga vinstgynnande effekter och bidra till låg risk i beslutsfattande. Fokus ligger på gradvis förvärvning, integration och användande av kunskap gällande andra marknader samt om engagemang med betoning på ökad involvering i det individuella utländska landet.

2.3.2 Uppsalamodellen - 1977

I illustrationen av internationaliseringsprocessen nedan kan man se de angivna, det vill säga statiska, variablerna som är marknadskunskap och marknadsengagemang vilka innefattar de resurser som används i de utländska marknaderna. Kännedom om företag och marknader leder till att mindre samarbete krävs dem emellan vilket i sin tur kan leda till ett förenklande avseende att hyra ut personal mellan olika avdelningar och enheter. Hur engagerat ett företag är påverkar därmed både en organisations möjligheter och samtidigt risker.

engagemang vilka förklaras vara bidragande faktorer till dels en ekonomisk effekt gällande utökade operationer på marknader samt en effekt vilken reducerar osäkerhet kring att försöka förutse vad som kommer att hända i framtiden. De statiska och förändringsbenägna mekanismerna betraktas som två enheter som kan antingen gynna eller förgöra varandra beroende på omständigheterna. (Johanson & Vahlne, 1977)

Figur 1 The Basic Mechanism of Internationalization – State and Change aspects.

(Källa: Johanson & Vahlne, 1977, s.26)

2.4 Nätverksbaserade relationer

2.4.1 Insider vs. utanförskap

Nätverksbaserade relationer påstås fungera som en grundförutsättning för

Positionen som insider inom ett nätverk kan ge tillgång till information som det annars kanske inte finns möjlighet att ta del av och därmed blir det en av

anledningarna till varför man internationaliserar sig. Om man inte ser till att vara involverad i vissa nätverk så kan resultatet bli att man drabbas av utanförskap vilket istället innebär att man inte har tillgång till samma information. Konsekvensen av att man då besitter en sämre position kan bli att det även blir svårare att någonsin kunna bli en insider (Johanson & Vahle, 2009, s. 5).

2.4.2 Tillit och skapande av kunskap i ömsesidiga relationer

Utanförskap benämns som den största anledningen till osäkerhet samtidigt som byggande av tillit och skapande av kunskap sägs vara viktiga grundpelare där ny kunskap utvecklas i relationsbaserade nätverk. Starka och ömsesidiga relationer menas ge ökad gemensam produktivitet genom att man delar framtida utveckling samtidigt som man utövar makt över varandra. (Johanson & Vahlne, 2009, s. 5)

Existerande kunskap är ett begrepp som sammanfattar den tillit och engagemang som man kan ha med en partner i ett nätverk vilket kan leda till ännu effektivare kreativa processer. (Johanson & Vahlne, s. 14)

Skapande av ny kunskap genom utbyten i nätverk av sammanlänkande relationer förklaras via citatet: ”knowledge creation is an outcome of the confrontation between producer knowledge and user knowledge” (Johanson & Vahlne, 2009, s. 4). Vidare menas att heterogena resurser såsom tjänster ökar värdeskapande. Tillsammans kan aktörer identifiera och exploatera möjligheter på bästa och effektivaste sätt (Johanson & Vahlne, 2009, s. 4).

betydelse.

Tidigare har osäkerhet haft den största fokusen och källan till problemet har påståtts bero på för stora skillnader i och med det fysiska avståndet mellan olika länder vilket har satt hinder till att försöka blicka utåt bortom landets gränser. Numera ligger tyngden på att försöka tillgodogöra sig lärande och engagemang med andra parter för att kunna absorbera kunskapsgenererande effekter och därmed reducera osäkerheten. Via att vara en insider öppnas dörrarna för att kunna överbrygga kulturella skillnader samtidigt som tillgång till värdefull information kan fås. Tidigare har för mycket fokus kretsats kring de eventuella hinder som kan kännas störande vid etableringar dock bör uppmärksamhet istället riktas mot de möjligheter som finns via

internationaliseringar. (Johanson & Vahlne, 2009)

2.4.3 Uppsalamodellen - 2009

Idag ser vi en marknad som präglas av och fungerar med hjälp av nätverksbaserade relationer istället för den tidigare mer neoklassiska marknad som istället figurerade med tendens mot självständiga aktörer och klienter. I illustrationen av den reviderade versionen av Uppsalamodellen anges förändringsvariablerna fortfarande vara som tidigare dock har författarna valt att lägga till lärande och byggande av tillit samt skapande av kunskap för att förstärka vikten av nätverksrelationer. Båda variablerna anges påverka varandra.

Ökande av kunskap kan komma att förgöra relationen i slutändan. De angivna aspekterna är även de dem samma som tidigare däremot har man även här valt att tillägga några nya faktorer såsom kunskapsmöjligheter och nätverksposition vilka driver internationaliseringsprocessen. Vidare förstärks det hur viktigt det är att inneha en stark nätverksposition i betydelsefulla relationer för att kunna lyckas på sin

marknad. (Johanson & Vahlne, 2009)

Emellertid kan inte vem som helst ingå i den mest värdefulla relationen eller nätverket. I praktiken fungerar det oftast så att ett företag baserar sin

av dessa om de väljer att göra en expansion utomlands. Om inga tidigare kontakter finns är det att föredra att positionera sig någonstans där man kan etablera en agent, distributör eller liknande som kan hjälpa företaget att komma in i ett nätverk. Senare när företaget känner sig mer självständigt kan en egen filial sättas upp. (Johanson & Vahlne, 2009, s. 15)

Figur 2 The Business Network Internationalization process Model.

(Källa: Johanson & Vahlne, 2009, s. 14)

2.5 Sammanfattning av teori

Här kommer ett kort sammandrag av den teori jag ämnar att koncentrera min uppsats på samt hur de olika delarna är länkade till varandra för att öka förståelsen för läsaren. Strukturen ser ut som sådan i följande ordning: Kunskapsföretag, utlandsetablering, nätverksrelationer, kunskapsöverföring via nätverksrelationer.

Innovationer såsom första produktsinnovationer hävdas vara de viktigaste redskapen i fråga om att stå stadigt i konkurrensen med andra. Kunskap kan delas upp i många olika kategorier såsom praktisk kunskap vilken är producerad via personligt engagemang. Tydlig kunskap är istället mycket lättare att beskriva eftersom den är mer formell och systematisk.

Kunskapsspiralen är ett begrepp som innebär att kunskap först skapas hos individen för att tas med och integreras i företaget. Företag kan liknas vid sociala kollektiv vilka använder sina relationsstrukturer bland annat till att förbättra överföring och

kommunikationen av nya färdigheter och kapaciteter.

Marknadsspecifik och relationsspecifik kunskap presenteras som två viktiga begrepp av författarna. Den första är vad man eftersöker och det handlar om att bygga sig en position på marknaden via information om den medan den andra är den sorts kunskap som utvecklas mellan två parter i en relation om heterogena resurser och möjligheter.

Idag beskrivs internationaliseringsprocessen hos ett företag med en betoning av kunskapsgenerering och ökad betydelse av relationer. Brist på värdefull kunskap ökar behovet av att etablera sig utomlands då nödvändig information finns att hämta via internationella marknader dock kan fysiska avstånd förhindra informationsflödet från och till marknaden avseende de skillnader som finns.

Statiska variabler som marknadskunskap och marknadsengagemang innefattar de resurser som används i de utländska marknaderna. Förändringsmekanismerna som nuvarande aktiviteter och beslut kring engagemang förklaras vara bidragande faktorer till dels en ekonomisk effekt gällande utökade operationer på marknader samt en effekt vilken reducerar osäkerhet kring förutseende om framtiden.

Skapande av ny kunskap sker genom utbyten i nätverk av sammanlänkande relationer. Tillgodogörande av lärande och engagemang med andra parter gör det lättare att kunna absorbera kunskapsgenererande effekter och därmed reducera osäkerheter. Existerande kunskap är ett begrepp som man tar upp som sammanfattar den tillit och engagemang som man kan ha med en partner i ett nätverk vilket kan leda till ännu effektivare kreativa processer.

3 Metodavsnitt

I det här avsnittet kommer valt undersökningsföretag att presenteras och motiveras som passande för syftet och visa hur det empiriska materialet är framtaget. Bakgrund till valda källor och material kommer att anges för att ge uppsatsen reliabilitet och validitet.

3.1 Syfte med undersökningen

Val av undersökning är själva kärnan för uppsatsen och därför nödvändig att välja noggrant för att kunna uppnå de mål man önskar i slutändan. För att till sist kunna göra en bra analys och slutsats krävs att resultaten är trovärdiga och sanningsenliga.

Enligt min tidigare förklarade problemformulering och syfte har jag valt att undersöka varför kunskapsföretag väljer att etablera sig nära politiska beslutsfattare och vilken betydelse relationen har. Några generella slutsatser har inte gjorts utan

undersökningen fokuserar enbart på frågeställningen i relation till Diplomat PR och dess etablering utomlands som ett exempel. Det enskilda utfallet är av intresse och inte att skapa generaliserbara utfall.

En explorativ/undersökande metod har använts för att studera varför kunskapsföretag väljer att etablera sig nära politiska beslutsfattare, vilken gjorde att underliggande anledningar kunde utforskas på en djupare nivå. Valet av den sortens metod möjliggjorde även att den andra frågan kunde undersökas. (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009, s. 139)

3.2 Metodansats

Insamlande av data kan delas upp i två kategorier, induktiv och deduktiv ansats. Eftersom jag har baserat mitt skrivande på min teoridel så använder jag mig av en deduktiv metod. Det handlar om att undersöka i en teori huruvida den faktiskt fungerar genom att testa den på en viss information.

Den kan även sägas vara induktiv då man vänder på resonemanget och menar att man har en del empiri som man vill behandla med utvald teori, definitioner och modeller. I undersökningen så har det gjorts då jag använt mig av olika faktorer i

internationaliseringsprocesser och nätverksrelationer för att ta reda på hur ett konsultföretag har gått tillväga utan att i förväg känna till de egentliga orsakerna. (Rienecker och Jörgensen, 2000)

De svar jag fått från den kvalitativa undersökningen har fungerat som data för både varför och hur-frågorna i min problemformulering. Valet av att använda sig av kvalitativ data föll sig naturligt och har sin styrka i att det visar en bild av

totalsituationen, det vill säga ger en helhetsbild av företaget och de processer som sker via internationaliseringen. (Holme och Solvang, 1997)

3.3 Undersökningsstrategi

En explorativ och en deskriptiv undersökningsmetod har använts. Även en induktiv och deduktiv metodansats har varit till hjälp i undersökning av det studerade

företagsfallet som har varit valet av undersökningsstrategi i det här fallet.

3.4 Metodurval

3.4.1 Val av undersökningsföretag

Eftersom mitt syfte har varit att undersöka ett kunskapsföretags utlandsetablering och nätverksrelationers betydelse så kontaktade jag ett konsultföretag, Diplomat PR, som under år 2009 genomförde en etablering utomlands och det i Bryssel. Där har EU haft en speciell roll och fungerade som en intressant extern faktor som påverkar varför företag väljer att gå över gränsen.

Företaget ligger i tiden med sina moderna tjänster och deras expansion gjorde att deras situation kändes passande och intressant för min valda problemformulering. Det är ett litet företag med rötterna i Stockholm som efter att ha erbjudit sina tjänster endast på den svenska marknaden sett ett behov hos sin existerande kundkrets om att även finnas tillgängliga utomlands varefter de har vidgat sina vyer och även satt upp ett kontor utanför landet. (Diplomat PR, 2009)

3.4.2 Val av respondenter

Tidigare beskrivna problemformulering och teoridel har undersökts med hjälp av en kvalitativ metod. Sådana metoder och data har sin styrka i att de ger en helhetsbild av situationen vilken ämnar ge ökad förståelse för sociala processer och sammanhang som hör ihop med uppsatsens syfte. (Holme och Solvang, 1997)

Personerna som intervjuats är representanter som varit och är involverade i

etableringen samt har bra kontakt med marknaden därnere. Därmed valdes just dessa ut för att besvara frågorna. Genom att ha ställt passande frågor i en intervju med en konsult och via frågeformulär med två konsulter, en i Stockholm och de andra i Bryssel, har jag inhämtat min primära data samtidigt som jag fått en klarare bild av vad etableringen har betytt för både kontoret hemma och utomlands.

För att få en närmare inblick i vad huvudkontoret i Stockholm anser vara

var med vid invigningen av Brysselkontoret samt är väldigt insatt i själva utlandsetableringen och det arbete man utför där. Tidigare har han jobbat som politiskt sakkunnig inom utrikes- och försvarspolitik vid Kristdemokraternas riksdagskansli (Resumé, 2009). Genom att anställa honom så ansåg DPR kunna förstärka sin kompetens inom lobbying och samtidigt sitt nätverk på plats (Diplomat PR, 2009).

För att inhämta information om Brysselkontorets syn på etableringen så intervjuades byråchefen och seniorkonsulten Susanne Hammarström vilken har tillbringat de senaste tio åren i Bryssel. Först var hon anställd hos Kommissionen, därefter hos den internationella konsultbyrån APCO Worldwide och nu senast på lobbyfirman och tankesmedjan The Centre. (Diplomat PR, 2009)

Eftersom informationen från Bryssel tillgodogjordes via frågeformulär så kändes det nödvändigt att kontakta två konsulter för besvarande av frågorna för att väga upp den personliga intervjun i Stockholm. Juniorkonsulten Viktor Wallström tillfrågades därmed också och lyckligtvis ville han ställa upp. Han är som känt även EU-kommissionens första vice ordförande Margot Wallströms son. Kontakten dem emellan är naturligtvis en mycket värdefull sådan inte allra minst när hennes ansvarsområden handlar mest om kontakterna mellan institutionerna och kommunikationsstrategier. (Europakommissionen, 2009) Sonen är en utbildad

statsvetare från Uppsala med praktikerfarenhet från den politiska sidan av Bryssel sen tidigare och har därmed goda kontakter där(Diplomat PR, 2009).

3.5 Insamling av data

3.5.1 Primärdata

ut den mängd information som kanske var syftet från början. (Bryman och Bell, 2003)

Den semi-strukturerade intervjun med PR-konsulten i Stockholm genomfördes på plats medan de i Bryssel inte var möjliga på grund av den utsatta tiden och de resekostnader de mötena skulle innebära, därmed genomfördes de via att två

frågeformulär skickades ut till de valda representanterna vilka senare besvarades och skickades tillbaka till mig. Bemötandet var mycket bra och jag fick ut engagerade och intressanta svar på mina frågor.

Intervjufrågorna har i huvudsak handlat om deras tjänster, etableringen, val av stad, tidigare nätverk, relationer till EU, deras tjänsteutbud samt resultat och effekter. De är utvecklade efter min teoridel om kunskapsföretag och den reviderade

Uppsalamodellen och dess grundstenar i fokus vilken belyser

internationaliseringsprocesser. Även information som finns att ta del av på företagets hemsida har gåtts igenom för att få en bakgrundsbild och på så sätt lättare kunna ställa passande frågor till kontoren. Syftet med frågorna var att få ut så mycket svar som möjligt kring etableringen, på en generell nivå.

3.5.2 Sekundärdata

Sekundärdata har till största del inhämtats från företagets egna hemsidor. Då det både finns en hemsida som rör hemmakontoret och en som rör Brysselkontoret så har det varit ytterst hjälpsamt. Teoriavsnittet är byggt på sekundära källor det vill säga vetenskapliga artiklar. Den har sin största grund i en modell om

internationaliseringsprocesser och nätverksrelationer som även kallas

Uppsalamodellen som är skriven och reviderad av två svenska universitetsprofessorer.

på relationers funktioner och betydelse i ett mer internationellt perspektiv.

Intervjufrågorna har byggts upp efter dem vilka sedan har mynnat ut i ett empirikapitel och slutligen resulterat i analys med diskussion och slutsats.

3.6 Sammanfattning metodavsnitt

Undersökningens syfte studerades med hjälp av en explorativ/undersökande och deskriptiv/förklarande metod. Metodansatsen har varit induktiv och deduktiv. Ett studerat företagsfall har använts. Data som har använts är primära och sekundära källor, där intervjuer har varit semi-strukturerade.

3.7 Reliabilitet och validitet

För att en uppsats ska framstå som trovärdig kan det vara bra att redogöra för den i form av begrepp som reliabilitet och validitet. Intervjuerna som har skett med några av konsulterna hos företaget kan bli ifrågasatta gällande trovärdigheten. Efter att ha kontaktat en av konsulterna vid kontoret i Stockholm så skickades intervjufrågorna ut till de två konsulter som verkar nere i Bryssel.

För att väga upp den personliga intervjun som jag hade med hemmakontoret så sändes två frågeformulär ut till de andra. Informationen jag har fått utifrån det har jag sedan kompletterat med det jag hämtat från deras hemsida för att på så sätt få med hur den allmänna synen ser ut hos företaget på själva utlandsetableringen.

Trovärdigheten för uppsatsen är hög då frågorna som ställts vid intervjuerna inte varit djupgående eller personliga och därmed inte gett incitament till att försöka dölja verkliga förhållanden. Frågorna har varit öppna och respondenterna har därmed med största förmodan gett korrekta svar då det inte funnits någon egentlig anledning att undanhålla något eller missleda.

e-mail ett bra alternativ då de ger utrymme till eftertänksamhet och reflektion över de svar, frågor och eventuella följdfrågor som kan uppkomma (Saunders med flera, 2009, s. 351) Däremot kan problem uppkomma såsom att svaren kan bli kortfattade och otydliga samt att inte följdfrågor kan ställas.

Ett hot mot reliabiliteten skulle kunna vara att inte fler än tre intervjuer har genomförts under skrivandets gång då ett mindre undersökningsunderlag kan ge missvisande svar och då leda till sämre resultat med analys och slutsatser. Dock har författaren efter en bedömning av uppsatsens natur och omfång ansett den empiriska grunden som tillräcklig för syftet.

En relativt begränsad information, angående Diplomat PR:s etablering i Bryssel, har använts vilket gör att inte absoluta slutsatser har kunnat göras utan den har resulterat i mer generella slutsatser. Likväl gör den primära data som tillgodogjorts att uppsatsens analys och slutsats gör att en god bild av etableringen har kunnat presenterats samt de nätverksrelationer som spelar in vilket ger en hög validitet.

4 Empiri & analys

Här kommer en presentation av den empiri som insamlats om företaget och grundligare information om dess operationer i Bryssel. De tre intervjuer som har genomförts och den kompletterande information som jag hämtat från företagets egen hemsida, däribland nyhetsbrev och andra uppdateringar, samt några tidningsartiklar kommer att behandlas och analyseras under några teman vilka berör de viktigaste teoretiska aspekterna.

4.1 Diplomat PR som kunskapsföretag

4.1.1 Definition

Diplomat PR är ett typiskt exempel på ett kunskapsföretag som erbjuder

relationsbaserade tjänster inom flera områden vilka kan handla om diverse tjänster med skapande av strategier och modeller som ger kreativa och kundanpassade problemlösningar (Alveson, 2004).

Skapande av kunskap kräver dock vissa förutsättningar såsom att stå stadig i konkurrens med andra och ingå i nätverk. I det här fallet har vi ett företag med sitt fotfäste i Sverige, vilket är ett av de 27 medlemsländer som existerar inom EU vilken influerar lagar och regelverk. Det säger automatiskt att ”göra sin röst” hörd krävs för att kunna påverka till sin egen fördel, i mån om företagets bästa

(Europakommissionen, 2009).

4.1.2 Utförande av lobbying

svenskar och många funderingar finns kring etik och vinstintressen i samband med politisk påverkan till demokrati. (Arvidsjaurs kommun, 2009)

Näringslivet i Sverige hävdas än så länge inte vara särskilt skickligt när det kommer till bevakande av lagstiftningen som görs i EU. Förlängda remissprocesser och andra tillvägagångssätt som inte gäller i Bryssel nämns vara orsaken vilket gör att det blir ännu viktigare för företag och organisationer att ta tag i saken själva och således anlita en mellanhand som utför tjänsten åt dem, lokaliserade på plats. (Wallström, 2009)

4.2 Utlandsetableringen i Bryssel

4.2.1 Argument till etablering

Etableringen och invigningen av Brysselkontoret ägde rum den 1 maj 2009. Partnern och den tidigare VD:n Gunnar Fröroth stod bakom initiativet till etableringen och menade att den har varit mer eller mindre nödvändig då de största klienterna efterfrågar representation i just Bryssel. Tidigare har frilansare och nätverk använts men att upprätta en byrå på plats har fallit sig mer naturligt i ett mer långsiktigt perspektiv. (Dagens Media, 2009)

Huvudargumentet för etableringen förklarades vara att DPR har för avsikt att vara den PR-byrå som är bäst i Sverige på lobbying. Då nästan 60 % av Sveriges kommunlagar påverkas av EU är det mycket viktigt för svenska företag att ha koll på

EU-processerna då de påverkar företagsklimat bland annat väldigt mycket. Därmed finns det ett tydligt behov hos svenska företag och organisationer att få bättre översikt gällande EU-frågor och engagemang i lagstiftningsprocessen som pågår just i Bryssel. (Källstrand, 2009)

4.2.2 Potentiell marknad

erbjuds. De har därmed sett ett behov av hjälp som vi skulle kunna erbjuda och en potentiellt ny marknad för DPR. Ett intresse av att kunna erbjuda support gällande EU det vill säga bevakning, lobbying samt opinionsbildning har således växt fram. För att kunna erbjuda dessa tjänster fullt ut behövs personal på plats med erfarenhet utav EU-processerna. (Hammarström, 2009)

Varför man valt just Bryssel är alltså i huvudsak på grund av närheten till

EU-samarbetet vilket blir allt mer betydande och allt fler börjar förstå det vilket märks av efterfrågan. I Bryssel finns de viktigaste EU-institutionerna och därmed även goda möjligheter att påverka. Det är en väldigt uppmuntrande kunskaps- och

informationsskapande miljö som är viktig att verka i. (Källstrand, 2009)

Brist på värdefull kunskap och det fysiska avståndet har lett till att man valt att blicka utåt för att hämta mer marknadsspecifik och samtidigt även relationsspecifik kunskap (Johanson & Vahlne, 1977). Både tidigare erfarenhet och relationer sinsemellan tenderar att ha stor påverkan på var man slutligen väljer att etablera sig vilket konsulterna var ense om.

Bryssel beskrivs som en internationell stad med sociala människor från många olika kulturer. I det öppna klimatet möts de 27 medlemsländerna i EU för diskussioner i syfte om att enas kring gemensamma riktlinjer och värderingar (Expressen, 2009). De kunder DPR arbetar med är vanligast branschorganisationer, storföretag och myndigheter. Fokusfrågor i EU för tillfället handlar mest om ekonomi, miljö och samhälle (Diplomat PR, 2009).

4.2.3 Internationalisering

Utförande av internationaliseringsprocesser uppges i litteraturen leda till långsiktigt vinstgynnande effekter och samtidigt bidra till lägre risk i beslutsfattande.

2009)

Nuvarande aktiviteter och beslut kring engagemang beskrivs som viktiga i Uppsalamodellen och de faller sig naturliga i företaget där man via sin

utlandsetablering allra främst har försökt stärka sitt företag via bättre tillgång till information samtidigt som man har utökat sina operationer speciellt inom lobbying då man har upprättat ännu starkare och intensivare nätverksrelationer.

Marknadsspecifik kunskap är oerhört viktig för företaget och det är lättare att ta del av då man är på plats samt att vara ständigt uppdaterad om förändringar och nya förslag (Johanson & Vahlne, 1977). Praktisk kunskap nämns som särskilt viktig för

kunskapsföretag och den kan endast inhämtas via erfarenheter vilket gör närheten till EU en viktig och förutsättande faktor. En etablering i Bryssel har varit nödvändig då efterfrågan från kunderna har varit stor angående DPRs representation och därmed tillgången till nätverket på plats. (Dagens Media, 2009)

4.3 Det relationsbaserade nätverket med EU

4.3.1 Det växande samarbetet

Tidigare har de haft etablerade lobbyister anställda på plats med goda nätverk och kunskaper om lagstiftningsprocesserna (Dagens Media 2009). Relationen med EU har därmed varit mycket god och de har bra kontakt med många parlamentariker, företag, kommissionen, andra lobbyister samt Sveriges representationskandidater (Källstrand, 2009).

Närheten till EU-samarbetet börjar bli allt mer betydande och allt fler börjar förstå det vilket märks av efterfrågan av företagets klienter. De rekryterade arbetarna vid

4.3.2 Vikten av ömsesidiga nätverksrelationer

En trygghetsaspekt för klienterna blir även resultatet då de kan välja att behålla konsulter som de är nöjda med som har djup förståelse för företaget och fortsätta att anlita dem i uppdrag utomlands vilket gör att även relationen mellan företaget och klienterna vinner fördelar i ett ömsesidigt perspektiv.

Både kontoret i Stockholm och i Bryssel tjänar på att ha varandra. De anställda kan liknas ingå i en enda stor familj som läser samma utbildningar och närvarar vid samma fester och så vidare. Det finns många fördelar i att använda sig av ett företag som är etablerat i både Stockholm och Bryssel ”då politiken hänger ihop mellan EU och Sverige och det således finns stora fördelar med att ha en byrå som har koll på både och”. (Källstrand, 2009)

Närhet och relationer till andra i olika nätverk anses vara några av grundstenarna till framgång i en internationaliseringsprocess (Johanson & Vahlne, 1977), i synnerhet för ett företag som arbetar med just tjänster, och här är DPR inget undantag.

I den modernare versionen av Uppsalamodellen betonas nätverksbaserade relationer som en grundförutsättning för framgångsrika företag idag (Johanson & Vahlne, 2009). Tillgång till ett stort nätverk, vara aktiv i diskussioner och lyssna till debatter anses vara förutsättningar för att kunna genomföra lobbying och resten av DPRs verksamhet (Arvidsjaurs kommun, 2009). Begreppet existerande kunskaphandlar om att ha tillit och engagemang till varandra och det är essentiellt för relationen mellan företaget och EU (Nonaka, 2001).

4.4 Kunskapsöverföring via nätverksrelationer

4.4.1 Praktisk kunskap i utförandet av lobbying

Absorberande av praktisk kunskap på plats har visat sig vara det enklaste och effektivaste sättet för DPR och har därför varit en av faktorerna till varför en

utlandsetablering har fungerat som en strategi för företaget (Nonaka, 2001). Tidigare har frilansare och nätverk använts men en byrå på plats har fallit sig mer naturligt i ett mer långsiktigt perspektiv då man kan ta del av viktiga processer på en daglig basis (Dagens Media, 2009).

Samarbetet med huvudkontoret i Stockholm innefattar en kontinuerlig interaktion av utbyte där information absorberas av de anställda som senare delar med sig av den till organisationen vilket gör att de kulturella gränserna i och med det fysiska avståndet slätas ut vilket stämmer överens med kunskapsspiralen (Nonaka, 2001).

Brysselkontoret är än så länge mycket mindre så kollegorna där får i större

utsträckning ansvara för all delar av att leda ett kontor och andvara för kundprojekt (Hammarström, 2009).

Marknadskunskap och marknadsengagemang har företaget väldigt gott om och det är inte precis en slump att man har anställt EU-kommissionens första vice ordförande Margot Wallströms son, Victor Wallström, som juniorkonsult vid kontoret i Bryssel. Hennes ansvarsområden handlar mest om kontakterna mellan institutionerna och kommunikationsstrategier och hon är om något en insider i de processer som EU är involverad i (Europakommissionen, 2009).

4.4.2 Samarbetet som ett socialt kollektiv

Företag kan liknas vid sociala kollektiv och med hjälp av relationsstrukturer så har man kunnat förbättra överföring och kommunikation av ny kunskap (Zander och Kogat, 1995). Då företaget har fokus på sin verksamhet av lobbying i Bryssel så har det blivit ännu viktigare att vara insiders i det nätverk som ligger nära

EU-kommissionen.

Även EU:s planeringsdokument nämns som viktig att hålla sig uppdaterad om. Den formella beslutsvägen sker schematiskt men det finns även en så kallad

medbeslutandeprocess som är viktig för en lobbyist att vara med och påverka vid. Viktigt är att veta vem man ska påverka och när. (Europakommissionen, 2009)

Wallström har i ett tidigare uttalande påpekat att det är viktigt att aktörer är engagerade i de frågor som tas upp där man har chans att kunna påverka framtida lagstiftning särskilt när de jobbar med olika sorters företag och deras viktigaste frågor i ett politiskt perspektiv. (Expressen, 2009)

Hammarström är en av de 15 000 ackrediterade lobbyister därnere och har i en tidigare artikel poängterat hur viktigt det är att vara ute i god tid när man vill ”lobba” för en fråga. En av förutsättningarna har understrukits vara att befinna sig på plats, ha ett stort nätverk, vara aktiv i diskussioner och lyssna till debatter. (Arvidsjaurs

kommun, 2009).

Samtidigt som man ”lobbar” för sina kunder så gör man det även för sig själva alltså företaget i ett egenintresse. För att kunna vara innovativ det vill säga ha första innovationsprodukter krävs att man påverkar sina möjligheter i samarbete med EU och dess nätverk för att få möjligheten att kunna erbjuda rätt tjänster som passar marknaden. (Nonaka, 2001)

genom att man delar framtida utveckling samtidigt som man utövar makt över varandra. Det kan då resultera i värdeskapande och det är vad lobbying handlar om, i många fall. (Johanson & Vahlne, 2009)

4.4.3 Kunskapsgenererande effekter

Konsulterna verkade vara fullkomligt eniga kring etableringens resultat då de svarade att den har betytt väldigt mycket för just de tjänster de erbjuder inom marknadsföring och lobbying vilka har utvecklats till det bättre. Behovet av att förstå de processer som sker inom EU menas vara väldigt stort hos deras klienter. Kunskapsgenerering och ökad betydelse av relationer är de effekter som företaget hoppas blir resultatet. (Hammarström, 2009)

Satsningen har lett till bredare kunskap för EU-relaterade och internationella frågor på grund av den ökade förståelsen. Därmed har efterfrågan av deras tjänster hos

klienterna accelererat då nya möjligheter skapats för samarbetet mellan dem och DPR. Samtidigt kan man erbjuda en mer sammansatt tjänst då de samverkar mellan två kontor på två platser och då kan ge ett mer komplett paket av information.

(Hammarström, 2009) Det blir således en trygghetsaspekt för kunderna då resultatet blir att de kan välja att behålla konsulter som de är nöjda med som har djup förståelse för företaget och fortsätta att anlita dem i uppdrag utomlands (Källstrand, 2009).

Vid frågan om vad etableringen har gett för resultat så får jag svaret ”Vi är den fjärde svenska byrån som etablerar sig i Bryssel. Vi ökar hela tiden, trots att vi startade byrån mitt i den djupaste lågkonjunkturen”. Många av kunderna i Sverige köper även tjänster i Bryssel så intresset för etableringen har varit och är väldigt stort.

(Källstrand, 2009)

5 Diskussion

Här kommer en diskussion där det empiriska material som tidigare blivit presenterat kommer att ifrågasättas och utvecklas vidare.

För att kunna undersöka varför ett kunskapsföretag etablerar sig i ett nätverk och vad de relationerna har för betydelse så genomfördes tre intervjuer, en via ett personligt möte och de två andra via ett frågeformulär som skickades fram och tillbaks i ett e-mail. Annan kompletterande information samlades också in och jämfördes med utvald teori.

Ett kunskapsföretag är i ständigt behov av informationsutbyte det vill säga att föra hem kunskap till huvudbasen. I det här fallet där man sysslar med lobbying och EU, vilka är beroende av nationer och företags åsikter uppstår därmed ett ömsesidigt utbyte av information.

Lobbying är än så länge ett relativt ovant begrepp för oss svenskar och många skeptiska funderingar finns kring etik och vinstintressen i samband med politisk påverkan till demokrati men resultatet av den här undersökningen har visat att det ändå finns ett intresse av att använda sig av den här sortens hjälpmedel i hopp om att kunna påverka sitt företags framtid i konkurrens med andra.

Skapande av kunskap som är det viktigaste för just ett företag såsom DPR görs i fördel i nätverksbaserade relationer vilka byggs på tillit och förtroende för varandra. Utförandet av lobbying har och får en allt större efterfrågan och företagets klienter kräver samtidigt att tjänsten är komplett med de geografiska och sociala delarna inräknade.

En placering just i Bryssel har varit ett självklart val då syftet inte varit att enbart expandera utan att allra främst utnyttja de fördelar som finns att vinna genom att vara engagerad och involverad i samarbetet från insidan.

viktigare att befinna sig på plats och vara hängiven till det man gör och vad man vill påverka. Ett företags steg till internationalisering är beroende av de existerande relationer som finns med sina partners på nya marknader för att kunna vara framgångsrik.

Närheten till EU-samarbetet börjar bli allt mer betydande och allt fler börjar förstå det vilket märks av efterfrågan av företagets klienter. De rekryterade arbetarna vid

kontoret i Bryssel har sedan tidigare goda kontakter i mycket breda nätverk vilket även många vid Stockholmskontoret har.

EU figurerar som en makthavande faktor vilken påverkar hur drivande av företag kan och får genomföras via regelverk vilket gör att det är viktigt att vara med på plats och försöka påverka beslut, inte minst till sin egen fördel. Samarbetet mellan EU och företagen kan beskrivas som ömsesidigt där båda sidor kan dra vinster av relationen, eftersom de båda är beroende av överföring av ny information. Vikten av att vara medlem i viktiga nätverk får allt mer uppmärksamhet från företag då en allt effektivare kunskapsöverföring blir allt mer eftertraktad.

Tillgodogörande av praktisk kunskap på plats har visat sig vara det enklaste och effektivaste sättet för DPR och har därför varit en av faktorerna till varför en utlandsetablering har fungerat som en strategi för företaget (Nonaka, 2001).

Företag kan liknas vid sociala kollektiv och med hjälp av relationsstrukturer så har man kunnat förbättra överföring och kommunikation av ny kunskap (Zander och Kogat, 1995). Då företaget har fokus på sin verksamhet av lobbying i Bryssel så har det blivit ännu viktigare att vara insiders i det nätverk som ligger nära

EU-kommissionen.

många fall.

Lobbying vilket handlar om att framföra sakargument i en viss fråga till beslutsfattare med syfte att få belysa den från ett särskilt perspektiv. Ett bättre samarbete med ökad koncentration på lärande och byggande av tillit samt skapande av kunskap kan i sin tur förstärka de existerande nätverksrelationerna.

Undersökningens resultat stödjer det huvudsakliga som man försöker påvisa med Uppsalamodellen. (Johanson & Vahlne, 2009) Numera handlar det inte enligt mig om ett val utan det har blivit och blir allt mer ett krav för överlevnad att ligga nära

6 Slutsats

Här presenteras de resultat och generella slutsatser som har kunnat dras av

föregående undersökning som behandlats i ett teori-, empiri- samt diskussionsavsnitt. Slutligen ges förslag till framtida forskning.

Uppsatsens slutsats är att skapande av kunskap som är det viktigaste för just ett företag som Diplomat PR görs i fördel i nätverksbaserade relationer vilka byggs på tillit och förtroende för varandra. Företaget har valt att etablera sig i ett nätverk där de kan utföra sina tjänster mer effektivt än tidigare samtidigt som man också breddat sin marknad. Det är att föredra att etablera sig i ett redan existerande nätverk då det är svårt att bli en insider, vilket både kräver tid och skapande av kontakter med rätt nätverk.

Närheten till sin huvudmarknad och stärkta relationer med EU har blivit resultatet och det krävs för att kunna utföra lobbying på bästa sätt vid sidan av nätverket och de processer som sker där dagligen. Dock räcker det inte att bara räkna sig som delaktig i ett nätverk utan det blir allt viktigare att befinna sig på plats och vara hängiven till det man gör och vad man vill påverka.

EU figurerar som en makthavande faktor vilken påverkar hur drivande av företag kan och får genomföras via regelverk vilket gör att det är viktigt att vara med på plats och försöka påverka beslut, inte minst till sin egen fördel. Utlandsetableringen till Bryssel har därför genomförts för att lättare kunna vara med, påverka samt signalera hem och tillbaka viktig kunskap/information till hemmabasen.

Numera handlar det inte enligt mig om ett val utan det har blivit/blir allt mer ett krav för överlevnad att ligga nära makthavande institutioner och i det här fallet EU. Skapande av kunskap sker således via en synergisk process i ett nätverk.

För att summera de vinster och fördelar i och med de nätverksrelationer man vill åt i och med utlandsetableringen så står det klart att ett företag i den här sortens bransch som jobbar med kundanpassade problemlösningar och så vidare bör stå nära

övergripande beslutsorgan för att vara framgångsrika. Därmed görs inte

utlandsetableringar enbart som en tillväxtsstrategi utan för vissa kunskapsföretag är det snarare ett drag för att komma närmare sina viktiga nätverk sedan tidigare och dess relationer för att synas och höras samt kunna påverka sin och sina klienters position via det eftertraktade medlemskapet. På så sätt kan önskad

kunskapsöverföring även ske på ett effektivt sätt.

Förslag till framtida forskning

Det skulle kunna vara intressant att undersöka om hur relationen med beslutsfattare även påverkar andra företag än just kunskapsföretag.

Uppsatsen har fokuserat på en av tjänsterna det vill säga lobbying. I en vidare forskning skulle andra tjänster såsom marknadsföringsrelaterade tjänster kunna utredas. Uppsalamodellen skulle kunna användas vidare dock skulle fokus kunna läggas mer på nätverksposition eller någon annan av variablerna som nämns i teorin.

7 Källförteckning

7.1 Litteraturkällor

Alvesson Mats (2004). Kunskapsarbete och kunskapsföretag. Kristianstad: Liber AB

Boter Håkan & Lindmark Leif (1987). Kunskapsföretaget - Framtidens småföretag, FE - publikationer, Nr 99.

Brock David M & Powell Michael J (1999-2001, 2005). Radical strategic change in the global professional network: the “Big Five”, Journal of Organizational Change Management, vol 18 Nr 5.

Bryman Alan & Bell Emma (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder, Liber Ekonomi.

Holme Idar Magne & Solvang Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik, Studenlitteratur, Lund.

Jacobsen Dag Ingvar (2002). Vad hur & varför?, Studentlitteratur, Lund

Johanson, J. & J.-E. Vahlne (1977). The internationalization process of the firm: A model of knowledge development and increasing foreign market commitments, Journal of International Business Studies, Vol. 8, No. 1, pp. 23-32.

Johanson, J. & J.-E. Vahlne (2009). The Uppsala Internationalization Process Model Revisited: From Liability of Foreignness to Liability of Outsidership, Journal of International Business Studies, Vol. 40, No. 9.

Nonaka, I. (1991). The Knowledge Creating Company, Harvard Business Review, Vol. 69, Nov/Dec, issue 6, pp.96-104.

Rienecker Lotte & Jörgensen Peter Stray (2000). Att skriva en bra uppsats, Liber, Malmö.

Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2009). Research methods for business student. Fifth edition. Great Britain: Pearson Education Limited.

7.2 Internetkällor

Diplomat PR:s hemsida (2009). Tillgänglig: < http://www.diplomatpr.se > och < http://www.diplomatpr.se/eu >

Djerf, Kristin (2009) Här är mediegasellerna. (Elektronisk) Dagens Media, 4 december. Tillgänglig: <

http://www.dagensmedia.se/nyheter/byraer/article108125.ece > 2009-12-10

EU-upplysningen (2009). Tillgänglig: <

http://www.eu-upplysningen.se/Amnesomraden/Naringsliv-och-konkurrens > 2009-11-23

Europeiska kommissionens verksamhetsredovisning (2007) Tillgänglig: <

http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/doc/governance_statement_sv.pdf > 2009-12-07

Handelskammarens hemsida (2009). Tillgänglig: <

http://www.handelskammaren.net/sv/tjanster/Lobbying/ > 2009-12-11

Norberg, Kent (2009). Informatörer besökte EU. (Elektronisk) Arvidsjaurs kommun, 1 november. Tillgänglig: <

http://www.arvidsjaur.se/sv/Info/nyheter-o-rubriker/Informatorer-besokte-EU/ > 2009-11-23

Rydergren, Tobias (2009). Branschens nya diplomat (Elektronisk) Resumé. Tillgänglig: < http://www.resume.se/klubb/nyheter/2009/02/branschens-nya-diplomat/ > 2009-11-23

Schori, Martin (2009). Företag dåliga på lobbying. (Elektronisk) Dagens Media, 31 mars. Tillgänglig: < http://www.dagensmedia.se/nyheter/article19186.ece > 2009-11-23

Sidan 4: debatt (2009). Viktor Wallström: Vi lobbyister är EU:s smörjmedel. (Elektronisk) Expressen, 13 april. Tillgänglig: <

http://www.expressen.se/debatt/1.1531377/viktor-wallstrom-vi-lobbyister-ar-eu-s-smorjmedel > 2009-11-23

Ström, Ulf (2008). Svenska företag erbjuds ett kostnadsfritt dotterbolag i England. (Elektronisk) Etablering Utomlands, 5 november. Tillgänglig: <

http://www.etableringutomlands.se/Bazment/932.aspx > 2009-11-23

Svensson, Niklas (2009). Sonen blir PR-konsult i Bryssel ett stenkast från mamma (Elektronisk) Politikerbloggen (TV4). Tillgänglig: <

http://www.politikerbloggen.se/2009/03/31/14596/ > 2009-12-28 Tillväxtverkets hemsida (2009) Tillgänglig: <

Tillväxtverkets hemsida (2009). Tillgänglig: <

http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/programfortillvaxt/lokaltochregionalttillvaxt arbete.4.21099e4211fdba8c87b800017789.html > 2009-12-10

Wallström, Margot (2009) Europa kommissionen, Tillgänglig: <

http://ec.europa.eu/commission_barroso/wallstrom/personal/tasks_sv.htm > 2009-12-15

7.3 Intervjuer

Martin Källstrand, PR-konsult Stockholm, personligt möte, 2009-11-23

8 Bilagor

8.1 Intervjufrågor

Varför genomfördes etableringen i Bryssel?

Vad var era huvudargument till utlandsetableringen?

Varför valde ni just Bryssel?

Var en av anledningarna till etableringen en önskan om ökad närhet till EU:s huvudbas?

Hur ser ert nätverk ut där sen tidigare?.
Hur ser er relation till EU ut?

Erbjuder ni samma sorts tjänster i Bryssel som ni redan gör i Stockholm?

Har konsulterna där samma uppgifter som de där hemma?

Vad har etableringen gett för resultat?