Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Att sakna sin livmoder
- En litteraturstudie om kvinnors upplevelse av psykisk
hälsa vid hysterektomi
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig operationsmetod för avlägsnande av livmodern. Tidigare studier har påvisat att dessa kvinnor löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa, dock saknas beskrivande information om upplevelsen av att genomgå en hysterektomi.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av psykisk hälsa före och efter hysterektomi.
Metodbeskrivning: En allmän litteraturstudie användes. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane, Statens Beredning medicinsk och social utvärdering [SBU] samt PsycINFO. Totalt tio artiklar med kvalitativ metod inkluderades i denna studie.
Huvudresultat: Sex kategorier identifierades: oro kring infertilitet och föräldraskap, vikten av stöd från omgivningen, upplevelser av den bakomliggande diagnosen, syn på livet, sexualitet och intima relationer samt kvinnans syn på sin egen kropp. Studiens resultat tyder på att hysterektomi påverkar många aspekter i kvinnans liv. Negativa konsekvenser som identifierades var infertilitet och separation från det nyfödda barnet. Frihet från tidigare symtom och utveckling genom lidande var positiva resultat från hysterektomin. Sexualiteten och kroppsbilden ansågs väldigt individuell, då det framkom skilda upplevelser kring detta. Genom hela sjukdomsförloppet var omgivningens stöd otroligt viktigt för kvinnorna.
Slutsats: Sammanfattat tyder studiens resultat på att kvinnors psykiska hälsa påverkas i samband med hysterektomi, upplevelser både före och efter operationen belyser känslor som förknippas med psykisk ohälsa. Kvinnor som genomgår hysterektomi anses ha en högre risk för psykiska besvär, dock framkom att många kvinnors tillstånd förbättrats genom det kirurgiska ingreppet. Vid vård av denna patientgrupp bör sjukvårdspersonal sträva efter en personcentrerad vård.
ABSTRACT
Background: Hysterectomy is a common method for removal of the uterus. Previous studies have shown that these women run a high risk of mental illness, but there is a lack of narrative information about the experience of undergoing hysterectomy.
Aim: The purpose of this literature study was to investigate women's experience of mental health before and after hysterectomy.
Method: A general literature study was used. The search for articles was made in the databases PubMed, CINAHL, Cochrane, Swedish Agency for Health Technology And Assessment of Social Services [SBU] and PsycINFO. A total of ten articles with qualitative method were included in this study.
Results: Six categories were identified: concerns about infertility and parenting, the importance of support, experiences of the underlying diagnosis, view of life, sexuality and intimate relationships and the woman's view of her own body. The study results indicate that hysterectomy affects many aspects of the woman's life. Negative consequences identified were infertility and separation from the newborn child. Freedom from past symptoms and development through suffering was positive results from the hysterectomy. Sexuality and body image were considered very individual, this because the different experiences. Throughout the course of illness, the support from others was incredibly important for the women.
Conclusions: The result of the literature study shows that women's mental health is affected in conjunction with hysterectomy, experiences before and after the operation highlight emotions associated with mental ill health. Women undergoing hysterectomy are considered to be at higher risk of mental discomfort, however, founds shows that the condition of many women was improved by the surgical procedure. Healthcare professionals should strive for a person-centered care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND………1
Hysterektomi ………....1
Psykisk ohälsa relaterat till hysterektomi………..1
Förändrad kroppsbild relaterat till hysterektomi……….2
Omvårdnadsperspektiv och sjuksköterskans roll……….2
Samhällsperspektiv………...3 Teoretisk referensram………..4 Problemformulering……….4 Syfte……….………...5
METOD………..………..5
Forskningsdesign………..5 Sökstrategi……….5Bearbetning och analys………8
Kvalitetsanalys………8
Resultatanalys……….9
Etiska överväganden………10
RESULTAT………...12
Oro kring infertilitet och föräldraskap……….12
Upplevelser av ofrivillig barnlöshet ……….12
Den första tiden med barnet………..13
Vikten av stöd från omgivningen………...13
Partnerskapets betydelse………...13
Nära och kära- familj & vänner………14
Det viktiga stödet från vården………...15
Upplevelser av den bakomliggande diagnosen……….15
Syn på livet………...16
Frihet och tacksamhet- positiva aspekter………..16
Rädslor och svårigheter- negativa konsekvenser………..16
Sexualitet och intima relationer……….17
Kvinnans syn på sin egen kropp………17
DISKUSSION………19
Resultatdiskussion………...19
Kvinnans oro över infertilitet………19
Lidande som reaktion på separation………..20
Närståendes inverkan på kvinnan……….20
1
BAKGRUND
Hysterektomi
Hysterektomi är en av de vanligaste gynekologiska operationerna som genomförs i världen (Chou et al., 2015). Sett utifrån Sverige genomförs ca 8000 operationer varje år, och runt 5000 av dessa genomförs på grund av benigna indikationer (utan cancerdiagnos). I stort innebär detta att runt var tionde kvinna kommer någon gång under sin livstid operera bort sin livmoder (Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] & Socialstyrelsen [SoS], 2014).
Operationen genomförs vanligtvis i åldrarna 30- 55, men sker även efter naturlig menopaus (Socialstyrelsen, 2016).
Hysterektomi är en operationsmetod som kan tillämpas på kvinnor som lider av sjukdom i livmodern. Beroende på sjukdomens stadium och bredd i organets vävnad kan operationen innefatta borttagande av livmoderkropp samt livmodertapp, eller endast borttagande av livmoderkropp och därmed kvarlämnad livmodertapp. Dessa olika varianter av operationen heter total hysterektomi respektive supravaginal/subtotal hysterektomi (Borgfeldt et al., 2015).
I samband med hysterektomi övervägs även borttagandet av äggstockarna, ooforektomi. Detta görs på indikation som prevention av äggstockscancer. Opereras äggstockarna bort genomförs en kirurgisk menopaus, och kvinnan kliver in i klimakteriet. Den kirurgiska menopausen kan därmed tillträda flera år innan den naturliga skulle gjort (Adelman & Sharp, 2018).
Myom (benigna muskelknutor) och menorrhagi (blödningsrubbningar) är de två största anledningarna till hysterektomi (Svensk förening för obstetrik och gynekologi, 2009). Övriga sjukdomar som kan behandlas med hysterektomi är smärttillstånd, endometrios,
bäckenstödsproblematik och maligna tillstånd (Lin et al., 2012).
Psykisk ohälsa relaterat till hysterektomi
Hysterektomi, borttagande av livmodern, är i dagsläget en av de mest frekventa gynekologiska operationerna som genomförs världen över (Chou et al., 2015). WHO
2
genomgå en hysterektomi som operation, kan både ske planerat men även akut. Trots det att operationen är planerad kommer kvinnans psykiska hälsa påverkas. Bland annat beskriver Cruz et al., (2015) att många kvinnor kan känna att deras identitet som kvinna försvinner, men framförallt att den reproduktiva möjligheten försvinner. För kvinnor där hysterektomin skett akut är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) ett vanligt förekommande fenomen (Cruz et al., 2015).
I en studie gjord av Vandyk, Brenner, Tranmer och Kerkhof (2011) undersöktes faktorer som förknippas med depressiva symtom före och efter hysterektomi. Enligt undersökningen led 36% av deltagarna av depressiva symtom preoperativt, och 22% av deltagarna uppgav att de hade depressiva symtom postoperativt. 15% av kvinnorna med depressiva symtom före operation hade kvarstående symtom efter operation, medan sex procent av deltagarna uppgav nya depressiva symtom efter operation (Vandyk et al., 2011). I studien skriven av Chou et al. (2015) jämfördes prevalensen av depression mellan kvinnor som genomgått hysterektomi med en kontrollgrupp av kvinnor som inte genomgått operationen. Resultatet från
undersökningen påvisade att kvinnor som genomgått hysterektomi hade signifikant högre risk (1,84 gånger) att utveckla depression (Chou et al., 2015).
Förändrad kroppsbild relaterat till hysterektomi
Borttagandet av livmodern tillsammans med det ärr som uppstår efter operationen kan få många kvinnor att känna missnöje, och detta i sig kan bidra till förändrad kroppsbild. Den feminina förlusten tillsammans med vitaliteten kan bidra till att den psykiska hälsan
försämrats efter operationen. Den psykiska hälsan påverkar den förändrade kroppsbilden i sig, vilket bidrar till missnöje över de förändringar som skett, ändrad självuppfattning samt
psykisk stress över de kroppsliga utseendeförändringarna (Ewalds-Kvist, Hirvonen, Kvist, Lertola & Niemelä, 2005; Kav-Venaki & Zakham, 2009; Yen et al., 2008).
Omvårdnadsperspektiv och sjuksköterskans roll
Främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande är målsättningar som skall leda och driva sjuksköterskans arbete (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
3
sjuksköterskeförening, 2012). Inom all vård skall de mänskliga rättigheterna respekteras, ICN:s etiska koder behandlar detta ämne och vid vårdandet av kvinnor som genomgår hysterektomi kan koderna appliceras för att uppnå god omvårdnad (Svensk
sjuksköterskeförening, 2012).
Innan operation krävs att kvinnan samtycker till det kirurgiska ingreppet, i en artikel skriven av Ogburn (2014) granskas komponenterna som behövs för att en kvinna skall kunna ge ett informerat samtycke. Information om diagnos, planerat ingrepp, förväntningar och avsedda fördelar, risker, alternativa metoder och operationspersonal skall ges till patienten innan samtycke kan tas (Ogbrun, 2014). Ytterligare hjälpmedel, som kan användas för att förenkla patientens beslutsfattande, är enligt Ogburn (2014) anatomiska modeller, diagram, ritningar samt videor. Sjuksköterskan bär på ett ansvar att ge personcentrerad och tillräcklig
information till patienter för att samtycke skall kunna ges (Svensk sjuksköterskeförening, 2012).
Då psykisk ohälsa är vanligt förekommande både före och efter hysterektomi har
sjuksköterskan ett viktigt ansvar. Rinder et al. (2017) skriver att tidig prevention gentemot den psykiska hälsan kommer implementera kvinnans hälsa till det bättre, och därmed minska bland annat sjukskrivning, ekonomiska förluster med mera. Sjuksköterskan har därmed en viktigt uppgift, att känna till symtomen på psykisk ohälsa, för att därmed i ett tidigt stadium identifiera problemet och sätta in åtgärder.
Samhällsperspektiv
I en artikel skriven av Rinder et al. (2017) diskuteras prevalensen av psykisk ohälsa och sambandet till sjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i Sverige och antalet drabbade i befolkningen har ökat, statistik tyder detta även på att kvinnor i högre grad lider av problemet än män (Rinder et al., 2017). Psykisk ohälsa är även den ledande orsaken till långvarig sjukskrivning bland kvinnor (Rinder et al., 2017).
4
Teoretisk referensram
Joyce Travelbees omvårdnadsteori (Wiklund Gustin, 2014) blev aktuell under 1960-talet, och den syftar till att förstå vikten i att lidandet är en del av livet och främjar människans växt. Lidande berör andliga, själsliga och kroppsliga aspekter och därför är upplevelsen av sjukdom individuell. Travelbee tar även upp att vissa människor aldrig kan bli botade från sin sjukdom utan behöver skapa förutsättningar för att kunna leva med den resten av livet. Travelbee belyser även sjuksköterska-patient relationen, där sjuksköterskans ansvar är att förmedla syftet med lidande till patienten. För att detta skall vara möjligt behöver sjuksköterskan förstå patientens upplevelse av situationen. Den goda relationen kommer, enligt Travelbee, bidra till att patienten förstår att sjukdomen bör ses som en vanlig och naturlig upplevelse i livet, och därmed hitta meningen med livet (Wiklund Gustin, 2014).
Efter det kirurgiska ingreppet kan kvinnan friskförklaras från sin sjukdom, men avlägsnandet av livmodern kan komma att påverka kvinnans lidande livet ut på grund av infertilitet
(Leppert, Legrob. & Kjerulff, 2007). Travelbee lyfter i sin teori att individer upplever sin sjukdomssituation olika, detta betyder att olika kvinnor kommer uppleva lidande av olika slag (Wiklund Gustin, 2014). Genom att undersöka hur kvinnor upplever sin psykiska hälsa i samband med hysterektomi kan Travelbees vårdrelation mellan sjuksköterska och patient bli lättare att etablera i vården.
Problemformulering
5
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att undersöka kvinnors upplevelse av psykisk hälsa före och efter hysterektomi.
METOD
Forskningsdesign
En allmän litteraturstudie valdes som design för att sammanställa evidensbaserad kunskap kring ämnet och därmed besvara syftet som ligger till grund för arbetet. En systematisk litteraturstudie uteslöts för att avgränsa antalet inkluderade artiklar. Till skillnad från en systematisk litteraturstudie tillåter en allmän litteraturstudie skribenten att systematiskt välja ut ett visst antal lämpliga artiklar (Friberg, 2017).
Sökstrategi
Sökningen av de vetenskapliga artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane, Statens Beredning medicinsk och social utvärdering [SBU] samt PsycINFO. De sökord som användes var MeSh-termerna Hysterectomy* Mental Health* Women*, Emotions*, Body Image*, Health Care Services*,Womens Health*, Attitude to health*, Psychosexual*, Life Change Events*. I databasen SBU användes istället fritext med sökordet “Hysterektomi”. Inklusionskriterierna för denna litteraturstudie var att artiklarna beskrev kvinnors psykiska hälsa i samband med hysterektomi, där deltagarna var kvinnor, i åldrarna 18 år eller äldre. Artiklarna skulle vara utav kvalitativ design samt publicerade mellan åren 2000-2018. Artiklarna skulle även vara tillgängliga ur databaserna som nämns ovan och vara skrivna på engelska eller svenska. Exklusionskriterierna blev därmed män, kvinnor under 18 år, samt artiklar som var publicerade före år 2000 eller författade på andra språk.
Under själva sökningen läste skribenterna igenom alla rubriker för sökningen, för att därefter välja ut de artiklar som passade ämnet, och därefter läsa abstrakt. Efter abstrakt hade lästs valdes de artiklar som var relevanta för skribenternas undersökning ut för vidare läsning av hela artikeln. De artiklar som av olika skäl inte passade denna undersökning, på grund av inklusionskriterierna, sållades bort.
Den första preliminära sökningen genomfördes 2018- 03- 30. I databaserna PubMed,
6
43, 15 respektive 16 abstract att läsas. Vidare lästes 13, fem respektive tio hela artiklar och utav dessa valdes en artikel från PubMed och två från PsykINFO ut till granskning. Det stora antalet träffar resulterade i att många irrelevanta artiklar sållades bort vid närmare anblick. Under första sökningen gjordes även en sökning i SBU, där fritexten Hysterektomi användes. Detta gav två sökträffar, båda titlarna och ett av abstracten lästes. Ingen av artiklarna valdes för vidare granskning då de inte passades studiens syfte.
Den andra sökningen genomfördes 2018-04-06. För att få ett snävare antal träffar byttes sökorden ut till mer specifika ord kopplade till syftet. I databaserna CINAHL och PsykINFO användes sökorden Emotions* och Hysterectomy*. Detta gav elva respektive 36 sökträffar, alla titlar lästes. Samtliga abstract i CINAHL och fem i PsykINFO lästes, åtta respektive två hela artiklar lästes för att sedan välja ut en artikel från CINAHL och två från PsykINFO för vidare granskning. För att begränsa sökningen gjordes ytterligare en sökning i PsykINFO med sökorden Hysterectomy* och Body image*. Vid sökningen uppkom 30 träffar, samtliga tiltar, sex abstract och två hela artiklar lästes och dessa valdes ut för vidare granskning.
7
Tabell 1 är uppbyggd så att samma artiklar kan under flera sökningar finnas med under “antal träffar”, men artikeln presenteras inte under rubrikerna “lästa abstract” eller “utvalda artiklar till granskningen” mer än en gång. De artiklar som valdes ut som grund för denna
litteraturundersökning presenteras i en översiktstabell, bilaga 2. Denna studie baseras på tio vetenskapliga artiklar.
Tabell 1. Översikt över databassökning Databas Sökord
8 PsykINFO #6 2018-04-06 Hysterectomy* Emotions* 36 36 5 2 2 PsykINFO #7 2018-04-06 Hysterectomy* Body image* 30 30 6 2 2 PsykINFO # 8 2018-04-18 Health care services* Hysterectomy* 57 57 10 6 1 PubMed #9 2018-04-18 Women's Health* Hysterectomy* Attitude to Health* 20 20 15 3 3 PubMed #11 2018-04-18 Hysterectomy* Psychosexual* Woman* 23 23 17 10 1 PubMed #12 2018-04-18 Hysterectomy* Life Change Events* 17 17 8 3 1
Bearbetning och analys Kvalitetsanalys
De artiklar som efter artikelsökningen ansågs relevanta för undersökningens syfte lästes igenom och kvalitetsbedömdes sedan. I bilaga 1 ses den mall som användes för
9
inte går att få fram från texten och alternativet ”ej tillämpligt” väljs när frågan inte är relevant. Ifall en fråga besvaras med “ja” anses detta att kriteriet för den frågan är uppfyllt. Ifall frågan istället besvaras med “nej”, “oklart” eller “ej tillämpligt” anses frågan i sig inte vara uppfylld. Artiklarnas kvalitet bedömdes sedan som hög, medel eller låg, detta genomfördes genom att använda SBU:s kvalitetskriterier (SBU, 2017), bilaga 3. Endast artiklar med medel eller hög kvalitet räknades med i undersökningen, och de artiklar med låg kvalitet ströks.
Efter läsning av abstract valdes 14 artiklar ut till granskning. Efter granskningen sållades fyra artiklar bort, detta på grund av de var av låg kvalitét. En sammanställning av de utvalda artiklarna presenteras i en översiktstabell, bilaga 2 (tabell 4).
Resultatanalys
De utvalda artiklarna lästes flertalet gånger och studerades noggrant för att undersöka skillnader och likheter, genom detta hittade skribenterna för denna undersökning teman och liknande mönster bland de olika artiklarna. Granskningen av artiklarna skedde utifrån Forsberg och Wengströms (2010) metod för innehållsanalys. Vid granskningen av samtliga artiklars resultat framkom sex kategorier med tillhörande subkategorier. I tabell 2 nedanför redovisas vilka artiklar som bidragit till vilka kategorier.
10 Linenberger & Cohen, 2004 x x x Elmir, Scmied, Wilkes & Jackson, 2011 x x x Pearce, Thøgersen-Ntoumani, Duda & McKenna, 2014 x x x x x x
Wu, Lee, Yeh
& Che, 2014 x x x x Uskul, Ahmad, Leyland & Stewart, 2003 x x x x x Elmir, 2014 x x Etiska överväganden
Innan etiska regler och lagar stadgades för forskning på människor utfördes många undersökningar som kränker de mänskliga rättigheterna vi har i dag, ett exempel är forskningen som utfördes av nazisterna under andra världskriget. Nurnbergkodexen kom i bruk år 1947 och är den första lagen som sätter gränser för medicinsk forskning.
Nurnbergkodexen har lagt grunden för många av de lagar som samhället styrs under idag. Kodexen klargör att forskning på människor skall innebära minimala risker för deltagarna, gynna samhället och deltagarna skall uppge ett informerat samtycke (CODEX, 2017).
Ett krav var att alla de vetenskapliga artiklarna som användes i denna studie skulle
11
Författarna till denna litteraturstudie skall hålla en neutral position för att inte värdera och påverka framställningen av resultatet i denna undersökning.
Att deltagarna i de olika artiklarna uppgett ett informerat samtycke är en grundpelare för att artikeln skall vara etiskt korrekt. Ett informerat samtycke innebär att personen som tillfrågas att delta i en undersökning får information om forskningen, dess syfte, individens medverkan samt andra faktorer som kan påverka personens beslut (CODEX, 2017).
Reglerna kring informerat samtycke fastställs i hälso- och sjukvårdslagen (SOSFS 1982;763) och lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Hälso- och sjukvårdslagen fastställer att patientens självbestämmande och integritet skall behandlas med högsta respekt samt att vården skall ske i samråd med den det gäller. Lagen om etikprövning poängterar de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och fastställer att
12
RESULTAT
Sex kategorier av kvinnors upplevelser av psykisk hälsa före och efter hysterektomi identifierades, där tre utav kategorierna har subkategorier, se tabell 3.
Tabell 3. Kategorier och subkategorier Oro kring infertilitet och föräldraskap Vikten av stöd från omgivningen Upplevelser av den bakomliggande diagnosen
Syn på livet Sexualitet och intima relationer Kvinnans syn på sin egen kropp Upplevelser av ofrivillig barnlöshet Partnerskapets betydelse Frihet och tacksamhet- positiva aspekter Den första tiden
med barnet
Nära och kära- Familj & vänner
Rädslor och svårigheter -negativa konsekvenser Det viktiga stödet från vården
Oro kring infertilitet och föräldraskap Upplevelser av ofrivillig barnlöshet
Denna kategori beskriver kvinnornas upplevelse kring infertilitet. Oro över att inte kunna skaffa barn eller fler barn var ett tydligt sammanhang bland många utav kvinnorna (Askew & Zam, 2013; Elmir, 2014; Linenberger & Cohen, 2004; Pearce et al., 2014; Uskul et al., 2008; Williams & Clark, 2000). Oro över infertiliteten skapade en osäkerhet kring om operationen var rätt val av behandlingsmetod. Denna osäkerhet gjorde att dessa kvinnor rådde andra kvinnor, som övervägde operationen, till att lösa problematiken med att inte kunna skaffa egna barn innan operationen (Linenberger & Cohen, 2004).
De kvinnorna som hunnit skaffa barn innan hysterektomin kände att de var privilegade som fått minst ett barn, och att föräldraskapet i sig förändrats efter den akuta hysterektomin. Några kvinnor övervägde även adoption som en positiv möjlighet för att få ytterligare barn,
13
Den första tiden med barnet
Efter den akuta hysterektomin i samband med förlossningen upplevde kvinnan ett signifikant känslomässigt lidande vid separation från barnet. Mamman ansåg att den första tiden efter förlossningen var den viktigaste tiden att utforma en relation till barnet och själva
anknytningen till sitt barn ansågs vara det viktigaste inom föräldraskapet (Elmir et al., 2011). Många kvinnor kände sig även misslyckade när de inte kunde amma sitt barn den första tiden efter förlossningen, då de själva befann sig på intensivvårdsavdelningen och sitt nyfödda barn på en annan avdelning (Elmir et al., 2011).
“Breastfeeding was VERY important to me… I felt I had failed my newborn in not being immediately available to him for that first feed straight after birth… I felt very guilty for not being there in the initial phase, post birth, to breastfeed him and bond with him” (Elmir et al., 201, s 1123).
Mamman kände skuld, sorg, och ånger att de inte hade sitt barn vid sig den första tiden efter förlossningen, och för många befann sig skulden att “vara en dålig mamma” upp till ett år efter förlossningen (Cruz et al., 2013). Den första tiden efter förlossningen kände även de flesta kvinnor ingen ledsamhet över att de förlorat sin livmoder och att de spenderade första tiden som mamma på intensiven, utan de ansåg att det var deras nyfödda barn det var synd om (Elmir, 2014; Elmir et al., 2011).
“I was really worried because I’d not seen him [newborn] for so long - I’d not even held him - that I’d struggle to bond with him, and not only would I not be able to have the delivery I wanted, I also wouldn’t be able to feed him myself…. I just couldn’t wait to hold him, almost frantic… I was worried and feared that I wouldn’t be able to bond with him very well” (Cruz et al., 2013, s. 259).
Vikten av stöd från omgivningen Partnerskapets betydelse
Männen påverkade kvinnans psykiska hälsa i samband med hysterektomi, där partnern uppfattades antingen som stöttande och positiv eller som motstridig och negativ (Askew & Zam, 2013; Augustus, 2002; Williams & Clark, 2000). Bland de närstående vägde partnerns åsikter tyngst (Williams & Clark, 2000). En stöttande partner ansågs tycka att det var
14
2000). Återkommande ord som beskrev en stöttande partner var uppmärksam, tålmodig, uppmuntrande, underbar och orolig (Askew & Zam, 2013). Att vända sig till partnern för stöd ansågs fördelaktigt (Pearce et al., 2014). En kvinna berättade att det i början varit svårt att diskutera övervägandet av operation med hennes partner då han ville ha barn, men efter positiva och negativa aspekter tagits upp hade han varit fullt stöttande (Askew & Zam, 2013).
“When a pregnant woman walks by, I see him glance at me, and he holds my hand a little tighter. That feels very good to me.” (Askew & Zam, 2013, s 63).
Att partnern motsatte sig operationen var även vanligt (Askew & Zam, 2013; Augustus, 2002; Williams & Clark, 2000). Svårigheter i förhållanden uppstod då partnern ville ha barn och några kvinnor beskrev att deras förhållande hade tagit slut på grund av detta. Rädslan att bli lämnad av sin partner påverkade många kvinnors psykiska hälsa till det negativa (Askew & Zam, 2013; Augustus, 2002; Williams & Clark, 2000).
“My hysterectomy was the cause of my break up. He wanted to have kids and since I could not give him any, he left”. (Askew & Zam, 2013, s 64).
Nära och kära - familj & vänner
Att ha med vänner och familj i beslutet angående operationen var till stor fördel (Uskul et al., 2003; William & Clark, 2000; Wu et al., 2004). Eftersom operationen var irreversibel, ville kvinnan inte ta ett beslut själv som hon sedan kunde ångra för resten av livet, och att därmed få tips och råd från framförallt kvinnans egen mamma och syster var av stor vikt för
besluttagandet, framförallt ifall dem tidigare gjort liknande operationer (William & Clark, 2000). En fördel för besluttagandet var att få mycket information om operationen i sig, men det som vägde till största vikt var för många kvinnor positivt stöd från vänner och familj (Wu et al., 2014). Att ha vänner som genomgått samma operation var även det till sin fördel, då kvinnorna ville ställa frågor rörande operationen, men framförallt frågor som ansågs privata (Wu et al., 2014). Exempel på frågor kunde bland annat vara hur kvinnorna upplevde sitt sexliv efter operationen (Wu et al., 2014).
15
“My uncle said; What are you going to do when you get a man?” (William & Clark, 2000, s. 20).
Det viktiga stödet från vården
Information om hur operationen går till, komplikationer samt andra alternativ av behandling var i högsta grad en viktig strategi för kvinnorna där operationen var planerat (Cruz et al., 2013; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000). Till skillnad från de kvinnor som
genomgått operationen elektivt, hade de kvinnor som genomgått hysterektomin akut en annan upplevelse gentemot vårdpersonalen (Cruz et al., 2013; Elmir et al., 2011). Kvinnorna
upplevde press från vårdpersonalen att vara en “bra mamma” och därmed lyckas med de plikter som de ansågs förknippas med detta begrepp, bland annat amning. Många av
kvinnorna upplevde även stark skräck att komma på återbesök, och för en del kvinnor tog det upp till två år innan de kunde ventilera om den akuta situationen för vårdpersonalen (Cruz et al., 2013).
Upplevelser av den bakomliggande diagnosen
De flesta kvinnorna upplevde situationen före operation som en mardröm (Augustus, 2002; Linenberger & Cohen, 2004; Pearce et al., 2014; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000; Wu et al., 2014). De symtom som bidrog till den psykiska ohälsan var framförallt rikliga blödningar, smärta i vagina, ben, mage och rygg samt konstant svaghet och trötthet (Linenberger & Cohen, 2004; Pearce et al., 2014; Uskul et al., 2003).
De psykiska besvären påverkade kvinnorna i så pass stor utsträckning att de inte kunde utföra sociala aktiviteter eller arbeta. Kvinnan upplevde att hon inte hade någon kontroll över sin egen kropp, vilket bidrog till försämrad självkänsla och välbefinnande som i sin tur bidrog till hjälplöshet och depression (Linenberger & Cohen, 2004; Pearce et al., 2014; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000; Wu et al., 2014). Den psykiska hälsan påverkade kvinnorna och suicidala tankar uppstod då de inte längre hade någon kontroll över sin egen kropp och sina psykiska besvär (Uskul et al., 2003).
16
Social förnedring, där bland annat kvinnorna blödde igenom sina kläder, kramper som tvingade dem lägga sig ner på marken, tillsammans med att de alltid var tvungna att ha tillgång till en toalett bidrog till psykisk ohälsa (Augustus, 2002; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000; Wu et al., 2014). Kvinnornas liv bestod utav planering, detta för att de inte skulle utsätta sig för den psykiska ohälsan relaterat till de sociala förnedringarna. Livet kretsade kring symtomen, och då många kvinnor levde med besvären i flertalet år var hysterektomin den enda utvägen för att få tillbaka sitt normala liv (Uskul et al., 2003).
“My heavy bleeding kept me home all the time. If I had to leave home, I had to make sure that I was close to a bathroom because I had to change my tampon every single hour” (Uskul et al., 2003, s. 58)
Syn på livet
Frihet och tacksamhet- positiva aspekter
Bland kvinnorna som genomgått elektiv hysterektomi beskrevs en känsla av frihet som uppenbarat sig efter operationen, en frihet från sina tidigare symtom (Augustus, 2002; Linenberger & Cohen, 2004; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000). Några av de positiva aspekterna som kvinnorna delade med sig av var större självförtroende, bättre
livskvalitet, bättre sexliv och känsla av ökad självständighet (Augustus, 2002; Linenberger & Cohen, 2010; Williams & Clark, 2000). Kvinnorna var lättade över att operationen äntligen var över och förväntade sig positiva förändringar i livet (Uskul et al., 2003). Kvinnorna som genomgått akut hysterektomi belyste känslor som tacksamhet till en ny chans och tacksamhet till livet (Cruz et al., 2013; Elmir, 2014). Kvinnorna beskrev att de efter operationen lärt sig uppskatta livet och det man har fullt ut, och inte stressa över småsaker, utan fokusera på det i livet som verkligen har betydelse (Elmir, 2014). Operationen sågs som en ögonöppnare, och särskilt fokus på tacksamhet till att ha fått ett barn innan de blivit infertila belystes (Elmir, 2014). Att se hysterektomin som en normal livshändelse hjälpte kvinnorna att finna acceptans (Elimir, 2014; Linenberger & Cohen, 2004).
“I feel like I have a new life… I was close to death but I think what I felt mostly afterwards was that I had a chance, yes a new chance at life again”. (Elmir, 2013, s 512).
Rädslor och svårigheter- negativa konsekvenser
17
Cohen, 2004; Pearce et al., 2014; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000). Andra negativa upplevelser efter operationen handlade om menopaus, minskat sexdriv, försämrat sexliv och hormonbehandling (Augustus, 2002; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000). Den första tiden efter hysterektomin kämpade flertalet kvinnor med humörsvängningar, detta besvär minskade dock med tiden (Askew & Zam, 2013; Linenberger & Cohen). Extrem trötthet efter akut hysterektomi ansågs vara ett stort hinder för kvinnorna som försökte hitta sin mammaroll (Elmir et al., 2010). Stigma från samhället och rädsla för att bli lämnad av sin partner var en stor psykisk påfrestning för kvinnorna (Augustus, 2002).
Sexualitet och intima relationer
De flesta kvinnorna var oroliga över sin sexlust efter operationen (Askew & Zam, 2013; Augustus, 2002; Uskul et al., 2003; Williams & Clark, 2000; Wu et al., 2014), dock var symtomen en övervägande faktor för genomförandet av operationen. Efter operationen medgav de flesta kvinnorna att de var förvånade och lättade över att deras sexualitet var oförändrad eller förbättrad, och att de nu njöt mer av sex än innan (Askew & Zam, 2013; Augustus, 2002; Williams & Clark, 2000; Wu et al., 2014).
Några kvinnor uppgav att deras sexlust försvann efter operationen. För vissa kvinnor bidrog inte operationen i sig till förlust av smärta, vilket i sig medförde försämrad sexlust. För andra kvinnor var deras män missnöjda över att livmodern var borttagen och detta bidrog till att sexlusten försvann för båda parterna (Askew & Zam, 2013; Augustus, 2002). Vissa kvinnor upplevde sin kropp som ett “svart hål” som inte längre kunde producera barn. Detta bidrog till att sexlusten försvann och kvinnan ville inte längre vara intim med sin man (Pearce et al., 2014).
Kvinnans syn på sin egen kropp
Att kvinnan inte är samma kvinna som hon var innan, att hon inte längre är en hel kvinna och därmed är en förstörd kvinna hotade flera kvinnors kroppsbild. Flera kvinnor upplevde även rädsla över att magen skulle kännas tom efter hysterektomin (Augustus, 2002; Wu et al., 2014). Menstruationen tas upp som en symbol för kvinnlighet, då en kvinna sagt att hon inte skulle känna sig som en kvinna om hennes menstruation upphörde (Pearce et al., 2014). Flera orsaker till hotad kroppsbild var: ärrbildning, infertilitet, viktförändringar, förändrad
18
kroppsbild fick kvinnorna att klä sig i täckande kläder och försöka smälta in i folksamlingar (Pearce et al., 2014). Dock ansågs inte alla kroppsförändringar vara negativa då flertalet kvinnor upplevde att deras kroppsbild blivit bättre efter operationen då deras tidigare symtom bidragit till en negativ kroppsuppfattning (Pearce et al., 2014). Symtomen bidrog till att kvinnorna upplevde sig inlåsta i sin egen kropp och många utvecklade därmed depression och kvinnans självförtroende var obefintligt (Linenberger & Cohen, 2004; Pearce et al., 2014; Uskul et al., 2003).
19
DISKUSSION
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka kvinnors upplevelse av psykisk hälsa i samband med hysterektomi. Sex kategorier identifierades: oro kring infertilitet och
föräldraskap, vikten av stöd från omgivningen, upplevelser av den bakomliggande diagnosen, syn på livet, sexualitet och intima relationer och kvinnans syn på sin egen kropp. Studiens resultat tyder på att hysterektomi påverkar många aspekter i kvinnans liv. Negativa
konsekvenser som identifierades var infertilitet och separation från det nyfödda barnet. Frihet från tidigare symtom och utveckling genom lidande var positiva resultat från hysterektomin. Sexualiteten och kroppsbilden ansågs väldigt individuell, då det framkom skilda upplevelser kring detta. Genom hela sjukdomsförloppet var omgivningens stöd otroligt viktigt för kvinnorna.
Resultatdiskussion
Kvinnornas oro över infertilitet
Kvinnorna i denna litteraturstudie oroade sig mycket över att inte kunna skaffa barn efter hysterektomin, denna oro påverkade kvinnorna så pass mycket att de övervägde om
hysterektomin var rätt behandlingsmetod för dem. Tidigare studie bekräftar detta resultat, det har påvisats att kvinnor som innan besked om operationsbehov velat ha (fler) barn har högre nivå av depression, ångest, ilska och förvirring (Leppert et al., 2007). Detta styrks även av Wade, Pletch, Morgan & Menting (2000) som beskriver att de kvinnor som i ung ålder genomgått hysterektomin, framförallt de kvinnor som inte fått barn innan operationen, upplevde långvarig sorg, förlust och ledsamhet. Trots det att många kvinnor upplevde frihet från de tidigare symtom som tog över deras liv, var sorgen att inte längre kunna få barn stor (Farquhar, Harvey, Yu, Sadler, Stewart, 2006). Detta speglar även graden av depression, där de kvinnor som upplevde sorg att inte längre kunna få barn, rapporterade högre grad av depression postoperativt (Farquhar et al., 2006). Att skaffa barn är en livshändelse som många ser fram emot, tas denna möjlighet bort blir detta naturligtvis en stor omställning i livet. Inom professionen sjuksköterska finns ett ansvar att ge information till patienten (Svensk
20
Lidande som reaktion på separation
Den första tiden efter den akuta hysterektomin, och förlossningen i sig, var den tid där anknytningen till det nyfödda barnet var som viktigast. Kvinnorna i denna litteraturstudie upplevde ett signifikant lidande när barnet och hon var separerade, tillsammans med känslor om att vara en “dålig” mamma då hon inte var kapabel till amma sitt nyfödda barn. Detta styrks av Cruz et al. (2015) som menar att kvinnor som genomgått akut hysterektomi löper större risk att utveckla posttraumatiskt stressyndrom, vilket bör tas till beaktande vid
separation av mamma och det nyfödda barnet för att minskat lidandet. Författarna till denna litteraturstudie anser att det är viktigt att kvinnan får spendera tid med sitt nyfödda barn, då detta gynnar både mamman och barnet.
Närståendes inverkan på kvinnan
Familj, vänner och partner var antingen positivt alternativt negativt inställda gentemot hysterektomin, men stödet från dessa ansågs vara den grundläggande faktorn i beslutet om operationen. Visat stöd ansågs därmed minska psykiska besvär och detta styrks av Vandyk et al. (2011) som beskriver att 36 % av kvinnorna förknippas med depressiva symtom före operationen, vilket kan ligga till grund i besluttagandet och rädslan över att ta fel beslut. Många av släktingarna till kvinnorna i denna litteraturstudie ansåg dock att kvinnan inte skulle kunna få en man i framtiden, då hon inte längre var en “hel” kvinna när hennes livmoder var borta. Detta styrks av Reis, Engin, Ingec & Bag (2008) som beskriver att kvinnan fått dåligt stöd från sina män då de ansåg att kvinnan inte längre skulle vara sig själv efter operationen. Kvinnan uttryckte att hennes äktenskap skulle sättas i blåsväder och
närmare 49% av deltagarna i studien ansåg att operationen i sig skulle påverka hennes relation till sin man negativt (Reis et al., 2008). Här har sjuksköterskan en viktig roll, nämligen
informera kvinnans släktingar att borttagandet av livmodern inte gör henne till en annan person. Författarna till denna litteraturstudie tror därmed att utbildning för familj, vänner och partner, i förhållande till hysterektomi kommer bidra till förbättrad hälsa hos kvinnorna. Rinder et al. (2017) beskriver också att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i tidig prevention gentemot den psykiska hälsan. Upptäcker sjuksköterskan tecken på psykiska besvär, och därmed sätter in åtgärder, minskar risken att kvinnan utvecklar psykisk ohälsa. Författarna till denna litteraturstudie anser därför att det är viktigt att tidigt i utbildningen till sjuksköterska fokusera på tecken på psykisk ohälsa. Rinder et al. (2017) beskriver även att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i Sverige, vilket även det stryker vikten i att sjuksköterskan är väl
21
Positiv utveckling
Rikliga blödningar, smärta och trötthet präglade många av kvinnornas liv innan
hysterektomin. Att ständigt gå runt med besvärande symtom och oro över social förnedring tynger såklart kvinnornas psyke. Frihetskänslan från dessa symtom efter hysterektomin tyder på att operationen kan påverka kvinnornas psykiska hälsa positivt. Ungefär 36% av svenska befolkningen uppgav år 2016 att de upplevde psykiska besvär som oro och ångest
(Folkhälsomyndigheten, 2018), och det har tidigare påvisats att kvinnor som genomgår hysterektomi löper signifikant större risk att drabbas av depression (Chou et al., 2015). Dock visar det sig att trots den ökade nivån av depressiva symtom hos kvinnor som genomgått hysterektomi, så har många av dessa kvinnors psykiska tillstånd förbättrats i jämförelse med hur situationen såg ut innan operationen (Vandyk et al., 2011). Forskningen om denna patientgrupps psykiska hälsa är omdiskuterad. Forskning gjord på senare år tyder på att kvinnornas psykiska hälsa förbättras efter hysterektomin, medan äldre forskning skapat stark tro på att kvinnans psykiska hälsa försämrats av operationen (Cooper, Mishra, Hardy & Kuh, 2008). Anledningen till detta anses vara att äldre forskning inte tagit kvinnans psykiska hälsa preoperativt i beaktning (Cooper et al., 2008). Större självförtroende, ökad självständighet och tacksamhet var några exempel på hur kvinnorna växt genom situationen enligt denna studie. Detta styrks även av Garry (2005) och Rannestad, Eikeland, Helland & Qvarnström (2001) som menar att hysterektomin lindrar de bakomliggande symtomen och därmed förbättrar livskvalitén, självkänslan och ökar kvinnans självförtroende.
Sexualitet
22
Kroppsbild
Kvinnornas psykiska hälsa har en stark koppling till deras kroppsbild, detta framgår tydligt i denna litteraturstudie och stärks av andra studier (Ewalds-Kvist et al., 2005; Kav-Venaki & Zakham, 2009; Yen et al., 2008). Tidigare studie har framställt livmodern som en symbol för femininitet (Cruz et al., 2015). Föreställningarna om att kvinnan skulle vara förändrad och inte längre en hel kvinna efter hysterektomin, samt menstruationens samband med
kvinnligheten, tyder på samma sak. Gómes-Campelo, Bragado-Álverez & Hernández-Lloreda (2014) menar att detta är en fullkomligt normal reaktion då operationen betyder förlust av ett organ som symboliserar kvinnlighet och femininitet, och att detta kan få kvinnan att tvivla på sin könsidentitet. Ärret efter operationen ansågs vara en stor anledning till förändrad
kroppsbild, detta styrks av Yen et al. (2008), en anledning till detta kan vara den direkta kopplingen till operationen. Att exempelvis gå upp eller ner i vikt kan ha andra förklaringar, men ärret är en direkt länk till hysterektomin.
Teoretisk referensram
Joyce Travelbee belyser i sin omvårdnadsteori hur lidande kan främja människans växt (Wiklund Gustin, 2014), detta synsätt stämmer bra in på resultatet under kategorin Syn på livet. Lidandet som kvinnorna gått igenom på grund av symtomen innan operation och själva hysterektomin förändrade många kvinnors syn på livet. Kvinnornas berättelser tyder på att lidandet fått dem att mogna, deras personligheter har funnit en stadigare grund och deras syn på vad som är viktigt i livet har fått ett nytt fokus. När Travelbee tar upp i sin
omvårdnadsteori att vissa människor aldrig kommer bli friska från sin sjukdom poängterar hon att de måste skapa förutsättningar för att leva ett liv med sitt tillstånd (Wiklund Gustin, 2014).
23
förutsättning för att sjuksköterskan skall kunna se sitt tillstånd som normalt och en del av livet (Wiklund Gustin, 2014), kvinnorna som genomgått hysterektomi nämner att synen på
hysterektomin som en normal livshändelse har hjälpt dem uppnå acceptans. Genom den goda vårdrelationer kommer kvinnorna, enligt Travelbee (Wiklund Gustin, 2014), finna meningen med lidandet och livet. En utmaning för sjuksköterskan blir att hjälpa patienterna som drabbas av negativa aspekter efter operationen, som humörsvängningar, trötthet och försämrat sexliv så att de också kan växa genom detta lidande.
Metoddiskussion
Syftet med denna litteraturundersökning var att undersöka kvinnors upplevelser av psykisk hälsa före och efter hysterektomi. En allmän litteraturstudie valdes som design, vilket i sig kan vara en svaghet då studien inte blir lika omfattande som en systematisk litteraturstudie. Inom den systematiska litteraturstudien ska all forskning inom ämnet sammanställas (Friberg, 2017), vilket inte gjordes i denna litteraturstudie. Den allmänna litteraturstudien gav
skribenterna istället möjlighet att systematiskt välja ut artiklar som passar syftet, vilket dock ökar risken för selektivt urval som kan påverka slutsatsen (Forsberg & Wengström, 2010). Trots svagheterna med denna design valdes den då skribenterna objektivt valt ut tio artiklar som passar ämnet som studerades. Skribenterna höll en neutral position vid val av artiklar, detta föra att inte värdera och påverka framställningen av resultatet i denna undersökning.
Att endast artiklar av kvalitativ metod valdes ut är en styrka inom denna
litteraturundersökning. Eftersom syftet med studien var att undersöka kvinnornas upplevelser krävdes mer personlig och djupgående ingång i artiklarna. Då artiklar med kvantitativ metod studerar statistisk data (Forsberg & Wengström, 2010), vilket inte passar denna
litteraturstudie, valde skribenterna att exkludera dessa. Vid sökning av artiklar användes fem olika databaser, att söka igenom flera databaser anses vara en styrka i studien då urvalet av artiklar skedde ur en större mängd artiklar. En svaghet vid sökning i databaserna var dock att majoriteten av artiklarna var kvantitativa och det var svårt att hitta lämpliga artiklar av kvalitativ design. Det stora antalet sökträffar under första sökningen kan ses som en svaghet då det försvårar urvalet av lämpliga artiklar.
Forskningsetiska överväganden
24
var godkända. Av de 10 artiklar som valdes ut som grund för denna litteraturstudie var alla etiskt godkända. Att alla artiklarna var etiskt godkända var ett inklusionskriterie, och anledningen till detta är framförallt då etiska regler och riktlinjer för forskning är framtagna för att skydda deltagarna (CODEX, 2017).
Inklusion/ exklusionskriterier
Då litteraturstudien undersöker upplevelser valdes att samtliga artiklar skulle vara av
kvalitativ design, detta för att få så beskrivande information som möjligt från deltagarna. Att deltagarna skulle vara kvinnor var högst relevant då syftet var att undersöka kvinnors
psykiska hälsa i samband med en operation som endast kvinnor kan genomgå, artiklar som inkluderade män exkluderades därmed från denna studie. Genom att inkludera ett brett spann av åldrar fick undersökningen med både kvinnor som genomgått naturlig menopaus och kvinnor som genom hysterektomin hamnat i kirurgisk menopaus. Den spridda åldern gav även information från både kvinnor som hunnit skaffa barn sedan innan och yngre kvinnor som inte kommit till det stadiet i livet än, vilket gav flera upplevelser av infertiliteten efter operation. Sjukvården utvecklas ständigt, för att få relevant information som kan stämma in på den vård som bedrivs i dagens samhälle exkluderades artiklar publicerade innan år 2000.
Kvalitetsbedömning
Genom användning av SBU:s kvalitetsmall (SBU, 2014) och kvalitetskriterier (SBU, 2017) bedömdes åtta av artiklarna till hög kvalitet och resterande två artiklar till medel kvalitet. Trovärdigheten av litteraturstudiens resultat anses stärkas av att övervägande del av
inkluderade artiklar bedömts som hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2010). Forsberg & Wengströms (2010) metod för innehållsanalys användes vid resultatanalysen, detta ses som en styrka i studien då samtliga artiklar analyseras noggrant för att all relevant information skall bidra till att forma resultatets kategorier. En svaghet med resultatanalysen är att kvinnornas upplevelser kan tolkas olika av läsarna, för att minska denna svaghet läste båda skribenterna alla artiklar och diskuterade relevanta teman med varandra för att därmed dubbelkolla att båda tolkat upplevelserna likadant.
Framtida forskning
25
fokusera på att jämföra kvinnors psykiska tillstånd efter hysterektomi med hur det såg ut innan operationen genomfördes. Detta för att få en mer rättvis bild av hur operationen
påverkar kvinnornas psykiska hälsa. Författarna anser även att det skulle vara till sin fördel att jämföra olika länder men framförallt olika städer i Sverige, då arbetssätt skiljer sig åt. Vidare forskning om skillnaden på kvinnans ålder när operationen genomförs, tillsammans med kvinnans livssituation skulle även det vara intressant att studera. Författarna anser även att fokus på framtida artiklar bör ligga i kvalitativ metod, då detta ger läsaren en djupare förståelse för kvinnans upplevelse av psykisk hälsa i samband med hysterektomin. Klinisk implikation
Den psykiska hälsan påverkas före och efter hysterektomin, och de upplevelser som kvinnan tar del av kan kommer påverka henne både före och efter operationen. Sjuksköterskan har därför ett viktigt ansvar, att genom sin kunskap bemöta kvinnan och dess närstående på bästa sätt. Sjuksköterskan ansvarar för att ge kvinnan en så pass god personcentrerad omvårdnad som möjligt, där sjuksköterskan även ska ta hänsyn till samhället, miljön och människan i sig (Svensk sjuksköterskeförening, 2014). Då hysterektomi är en känslig upplevelse för många kvinnor har sjuksköterskan en viktig roll att skapa en accepterande vårdmiljö där kvinnan känner sig trygg att öppna upp sig och prata om sina känslor och eventuella psykiska problem (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
Slutsats
Sammanfattat tyder studiens resultat på att kvinnors psykiska hälsa påverkas i samband med hysterektomi, upplevelser både före och efter operationen belyser känslor som förknippas med psykisk ohälsa. Kvinnor som genomgår hysterektomi anses ha en högre risk för psykiska besvär, dock framkom att många kvinnors tillstånd förbättrats genom det kirurgiska ingreppet. Många aspekter i kvinnornas liv berörs av hysterektomin och det är viktigt att komma ihåg att kvinnorna tolkar och upplever sin sjukdomssituation olika. Studiens resultat visar att
26
REFERENSLISTA
*Artiklar som studiens resultat baserades på
Adelman, M. & Sharp, H. (2018). Ovarian conservation vs removal at the time of benign hysterectomy. American journal of obstetrics and gynecology. 218(3), 269-279. doi: 10.1016/j.ajog.2017.07.037
*Askew, J. & Zam, M. (2013). In Sickness and in Health: The Effects of Hysterectomy on Women's Partners and Intimate Relationships. Journal of Couple & Relationship Therapy,
12(1), 58-72. doi: 10.1080/15332691.2013.750078
*Augustus, C. (2002). Beliefs and Perceptions of African American Women Who Have Had Hysterectomy. Journal of Transcultural Nursing. 13(4), 296-302. doi:
10.1177/104365902236704
Borgfeldt, C., Åberg, A., Anderberg, E. & Andersson, U-B. (2015). Obstetrik och gynekologi. Lund: Studentlitteratur
Chou, P.H., Lin, C.H., Cheng, C., Chang, C.L., Tsai, C.J., Tsai, C.P., Lan, T.H. & Chan, C.H.
(2015). Risk of depressive disorders in women undergoing hysterectomy: A population-based
follow-up study. Journal of psychiatric research, 64(), 186-191. doi: 10.1016/j.jpsychires.2015.06.017
CODEX. (2017). Regler och riktlinjer för forskning. Uppsala: CODEX Hämtad 5 januari, 2018, från
http://www.codex.vr.se/index.shtml
Cooper, R., Mishra, G., Hardy, R. & Kuh, D. (2008). Hysterectomy and subsequent psychological health: findings from a British birth cohort study. Journal of Affective Disorders. 115(1-2), 122-130. doi: 10.1016/j.jad.2008.08.017
*Cruz, C., Coulter, M., O’Rourke, K., Alio, A., Daley, E. & Mahan, C. (2013). Women's experiences, emotional responses, and perceptions of care after emergency peripartum Hysterectomy: a qualitative survey of women from 6 months to 3 years postpartum. Birth
Issues in Perinatal Care. 40(4), 256-263. doi: 10.1111/birt.12070
27
*Elmir, R. (2014). Finding Meaning in Life Following Emergency Postpartum Hysterectomy: What Doesn’t Kill Us Makes Us Stronger. Journal of Midwifery & Women’s Health. 59(5),
510-515. doi: 10.1111/jmwh.12169
*Elmir, R., Schmied, V., Wilkes, L. & Jackson, D. (2010). Separation, failure and temporary relinquishment: women’s experiences of early mothering in the context of emergency
hysterectomy. Journal of Clinical Nursing. 21(7-8), 1119-1127. doi:
10.1111/j.1365-2702.2011.03913.x
Ewalds-Kvist, B., Hirvonen, T., Kvist, M., Lertola, K & Niemelä, P. (2005). Depression, anxiety, hostility and hysterectomy. Journal of Psychosomatic Obstetrics & Gynecology. 26(3), 193-204. doi: 10.1080/01443610400023163
Farquhar, C., Harvey, S., Yu, Y., Sadler, L. & Stewart, A. (2006). A prospective study of 3 years of outcomes after hysterectomy with and without oophorectomy. American journal of
obstetrics and gynecology. 194(3), 711-717. doi: 10.1016/j.ajog.2005.08.066
Folkhälsomyndigheten. (2018). Ängslan, oro eller ångest. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad 20 april, 2018, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsans-utveckling/halsa/psykisk-ohalsa/angslan-oro-eller-angest/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2010). Att göra systematiska litteraturstudier. Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg. (Red.). Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (ss. 141-152). Lund: Studentlitteratur. Garry, R. (2005). The future of hysterectomy. Obstetrics & Gynaecology. 112(2), 133-139.
doi: 10.1111/j.1471-0528.2004.00431.x
Gómes-Campelo, P., Bragado-Álverez, C. & Hernández-Lloreda, M. (2013). Psychological
distress in women with breast and gynecological cancer treated with radical surgery.
Psycho-Oncology. 23(4), 459-466. doi: 10.1002/pon.3439
Jerpseth, H. (2011). Gynekologisk omvårdnad. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Gronseth, R. (Red.). Klinisk omvårdnad 2. (2. uppl., ss. 17-52). Stockholm: Liber.
Kav-Venaki, S & Zakham, L. (2009). Psychological effects of hysterectomy in
28
Leppert, P., Legrob, R. & Kjerulff, K. (2007). Hysterectomy and loss of fertility: Implications for women’s mental health. Journal of Psychosomatic Research. 63(3), 269-274.
doi:10.1016/j.jpsychores.2007.03.018
Lin, L.P., Hsieh, M., Chen, S.F., Wu, C.L., Hsu, S.W. & Lin, J.D. (2012). Factors related to hysterectomy in women with physical and mobility disabilities. Research in Developmental Disabilities. 33(4), 990-995. doi:10.1016/j.ridd.2012.01.002
*Linenberger, H. & Cohen, S. (2004). From hesterectomy to historicity. Health Care for Women International. 25(4), 349-357. doi: 10.1080/07399330490278358
Ogburn, T. (2014). Shared decision making and informed consent for hysterectomy. Clinical Obstetrics and Gynecology. 57(1), 3-13. doi: 10.1097/GRF.0000000000000003
*Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, J. & McKenna, J. (2014). Changing bodies: experiences of women who have undergone a surgically induced menopause. Qualitative
Health Research. 24(6), 738-748. doi: 10.1177/1049732314529664
Peterson, Z., Rothenberg, J., Bilbrey, S. & Heiman, J. (2009). Sexual functioning following elective hysterectomy: the role of surgical and psychosocial variables. Journal of Sex Research. 47(6), 513-27. doi: 10.1080/00224490903151366
Rannestad, T., Eikeland, O-J., Helland, H. & Qvarnström, U. (2001). The general health in women suffering from gynaecological disorders is improved by means of hysterectomy. Scandinavian journal of caring sciences. 11(3), 264-270. doi:
10.1046/j.1471-6712.2001.00032.x
Reis, N., Engin, N., Ingec, M. & Bag, B. (2008). A qualitative study: beliefs and attitudes of women undergoing abdominal hysterectomy in Turkey. International journal of
gynecological cancer. 18(5), 921-928. doi: 10.1111/j.1525-1438.2007.01153.x
Rinder, L., Strömme, G., Nordeman, L., Wigren, M., Hange, D., Gunnarsson, R. & Rembeck. (2015). Prevalence of somatic and urogenital symptoms as well as psychological health in women aged 45 to 55 attending primary health care: a cross-sectional study. BMC women's health. 17(1), 128-136. doi: 10.1186/s12905-017-0480-1
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 5 januari, 2018, från
29
SOSFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 4 januari, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs-1982-763
Socialstyrelsen. (2016). Statistikdatabas för operationer i sluten vård. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 11 april, 2018, från
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard
Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärdering [SBU]. (2014). Bilaga 5. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik- patientupplevelser. Stockholm: SBU. Hämtad 29 mars, 2018, från
http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/Mall_kvalitativ_forskningsmetodik.pdf
Statens Beredning för Medicinsk och Social utvärdering [SBU]. (2017). Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik. Stockholm: SBU. Hämtad 18 april, 2018, från http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel08.pdf
Svensk förening för obstetrik och gynekologi. (2009). Hysterektomi vid icke-maligna tillstånd. Hämtad 2 april, 2018, från
https://www.sfog.se/media/16102/Hysterektonomi%20vid%20icke-malignt%20tillst%C3%A5nd.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 11 april, 2018, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Omvårdnad och god vård. Stockholm: Svensk
sjuksköterskeförening. Hämtad 27 april, 2018, från https://www.swenurse.se/globalassets/01-
svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL] & Socialstyrelsen [SoS]. (2014). Öppna
jämförelser av hälso och sjukvårdens kvalitet och effektivitet– jämförelser mellan landsting. Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar. Stockholm: SKL och SoS. Hämtad 11 april, 2018, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19604/2014-12-5.pdf
30
Vandyk, A., Brenner, I., Tranmer, J. & Van Den Kerkhof, E. (2011). Depressive symptoms before and after elective hysterectomy. Journal of obstetric, gynecologic, and neonatal nursing. 5(40), 566-576. doi: 10.1111/j.1552-6909.2011.01278.x
Vetenskapsrådet. (i.d.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 29 mars, 2018, från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wade, J., Pletch, P., Morgan, S. & Menting, S. (2000). Hysterectomy: what do women need and want to know?. Journal of obstetric, gynecologic, and neonatal nursing. 29(1), 33-42. doi: 10.1111/j.1552-6909.2000.tb02754.x
Wiklund Gustin, L. (2014). Lidande- en del av människans liv. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.). Omvårdnadens grunder. Perspektiv och förhållningssätt. (2. uppl., ss. 269-295) Lund:
Studentlitteratur
*Williams, R. & Clark, A. (2000). A qualitative study of women´s hysterectomy experience. Journal of Women´s Health & Gender-Based Medicine. 9(2), 15-25. doi:
10.1089/152460900318731
World Health Organization, WHO. (2018). Mental health: strengthening our response. Hämtad 29 mars, 2018, från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
*Wu, S-M., Lee, H-L., Yeh, M-Y. & Che, H-L. (2014). Reasons for middle-aged women in Taiwan to choose hysterectomy: a qualitative study using the bounded rationality perspective.
Journal of Clinical Nursing. 23(), 3366-3377. doi:10.1111/jocn.12580
31
Bilaga 1. Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser
Författare ……… År …………..Artikelnummer………... Total bedömning av studiekvalitet Låg Medel Hög
1. Syfte;
Utgår studien från en väldefinierad
problemformulering/ frågeställning? Ja Nej Oklart Ej tillämpl
Kommentarer (syfte, problemformulering, frågeställning, etc)
……… ………
2. Urval
- Är urvalet relevant? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är urvalsförfarandet tydligt skrivit? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är kontexten tydligt beskriven? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Finns det relevant etiskt resonemang? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är relationen forskare/ urval tydligt beskriven? Ja Nej Oklart Ej tillämpl Kommentarer (urval, patientkarakteristiska, kontext, etc)
……… ………
3. Datainsamling
- Är datainsamlingen tydligt beskriven? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är datainsamlingen relevant? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Råder datamättnad? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Har forskaren hanterat sin egen förståelse i
relation till datainsamlingen? Ja Nej Oklart Ej tillämpl
Kommentarer (datainsamling, datamättnad, etc)
……… ………
4. Analys
- Är analysen tydligt beskriven? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är analysförfarandet relevant i
relation med datainsamlingsmetoden? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Råder analysmättnad? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Har forskaren hanterat sin egen
förståelse i relation till analysen? Ja Nej Oklart Ej tillämpl Kommentarer (analys, analysmättnad, etc)
32
5. Resultat
- Är resultatet logiskt? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är resultatet begripligt? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är resultatet tydligt beskrivet? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Redovisas resultatet i förhållande
till en teoretisk referensram? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Genereras hypotes/ teori/ modell? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är resultatet överförbart till
ett liknande sammanhang (kontext)? Ja Nej Oklart Ej tillämpl - Är resultatet överförbart till
ett annat sammanhang (kontext)? Ja Nej Oklart Ej tillämpl Kommentarer (resultatens tydlighet, tillräcklighet, etc)
33
Bilaga 2
Tabell 4. Översikt över de artiklar som resultatet baserades på Författare, år,
land
Titel Syfte Design Deltagare Resultat Kvalitet/ Evidensgrad Askew, J. & Zam, M. 2013. USA. In Sickness and in Health: The Effects of Hysterectomy on Women's Partners and Intimate Relationships Att utforska kvinnans perspektiv på effekterna av hysterektomi på hennes relation och intima partner
Kvalitativ studie. Insamling av data gjordes via ett undersökningsver ktyg på internet där kvinnorna svarade på ett långt frågeformulär om upplevelsen av hysterektomi. 707 kvinnor lämnade beskrivande information om deras förhållande, 250 utav dessa lästes noggrant igenom för att skapa teman. Sedan användes ett datorprogram för kodning och sortering av resterande data. Fyra kategorier: “Förhållandet påverkades inte av hysterektomin” “Operationen visade styrkorna i kvinnornas förhållande” “Operationen ledde till svårigheter i kvinnornas förhållande” “Upplevelsen av den sexuella relationen” Hög Augustus, C. 2002. USA. Beliefs and Perceptions of African American Women Who Have Had Hysterectomy Att identifiera kulturella övertygelser hos afroamerikanska kvinnor relaterade till hysterektomi Kvalitativ studie (fokusgrupper samt 7 enskilda intervjuer)
34 Cruz, C., Coulter, M., O’Rourke, K., Alio, A., Daley, E. & Mahan, C. 2013. USA. Women’s Experiences, Emotional Responses and Perceptions of Care After Emergency Peripartum Hysterectomy: A Qualitative Survey of Women from 6 Months to 3 Years Postpartum Att undersöka kvinnors upplevelser efter akut hysterektomi samt ge råd på god vård Kvalitativ studie; Insamling av data gjordes via telefonintervjuer
15 kvinnor Sju kategorier: “Rädsla” “Smärta” “Död och döende” “Likgiltig och fördröjning i känslomässiga reaktioner” “Anknytning med barnet” “Behovet av information” “Kommunikatio n” Hög Elmir, R. 2014. Australien. Finding Meaning in Life Following Emergency Postpartum Hysterectomy: What Doesn’t Kill Us Makes Us Stronger
Att undersöka hur kvinnor finner mening med livet efter akut hysterektomi och postpartum haemorrhage Kvalitativ studie. Insamling av data gjordes via intervjuer gjorda face-to- face, via telefon samt via email.
21 kvinnor Ett stort huvudtema: “Arbeta framåt” samt fyra underkategorier: “Uppskatta livet och de du har” “Vad som verkligen räknas: lärande och utvecklande” “Acceptans; det är precis som det är” “Omforma erfarenheter; söka positivitet” Hög Elmir, R., Scmied, V., Wilkes, L. & Jackson, D. 2011. Australien. Separation, failure and temporary relinquishment : women’s experiences of early mothering in the context of Att undersöka upplevelser/ erfarenheter hos kvinnor som genomgått akut hysterektomi samt inverkan på deras tidiga mamma-barn-upplevelser. Kvalitativ studie. Insamling av data gjordes via semistrukturerade kvalitativa intervjuer
35 emergency hysterectomy Linenberger, H. & Cohen, S. 2004. USA. From hysterectomy to historicity Att beskriva kvinnors upplevelse av återhämtning efter hysterektomi Kvalitativ studie Insamling av data gjordes via semistrukturerade intervjuer. 65 kvinnor deltog i början av studien, 58 utav dessa avslutade hela studien Fyra faser av rehabilitering: “Mätandet av hälsa” “Jämförande av förflutna och nutid” “Förnyelse och tillväxt genom läkning” “Från hysterektomi till historicitet” Hög Pearce, G., Thøgersen-Ntoumani, C., Duda, J. & McKenna, J. 2014. England. Changing Bodies: Experiences of Women Who Have Undergone a Surgically Induced Menopause Att undersöka upplevelser/ erfarenheter av kvinnor som medicinskt genomgått menopaus efter hysterektomi Kvalitativ studie. Insamling av data gjordes via fokusgrupper samt internetkontakt.
7 kvinnor Tre kategorier; “Den inre kroppen” “Betydelsen av kroppslig förändring” “Den yttre dömda kroppen” Hög Uskul, A., Ahmad, F., Leyland, N. & Stewart, D. 2003. Canada. Women’s Hysterectomy Experiences and Decision-Making Att undersöka kvinnors erfarenhet av gynekoligska symtom och hur de väljer att genomgå hysterektomi Kvalitativ studie. Insamling av data gjordes via semistrukturerade intervjuer.
36 Williams, R. & Clark, A. 2000. USA. Qualitative Study of Women's Hysterectomy Experience Att undersöka kvinnors erfarenheter av hysterektomi, oophorektomi och kirurgiskt klimakterie Kvalitativ studie (fokusgrupper samt 5 enskilda intervjuer)
37
