De äldre och miljön

Rapport R89-.1982

De äldre och miljön

En översikt av forsknings- och utvecklingsverksamhet

A m

INSTITUTET FÖR BYGGDOKUMENTATION

As,cnr Plac

R89:1982

DE ÄLDRE OCH MILJÖN

En översikt av forsknings- och utvecklings­

verksamhet

Betty Alfredsson Kaj Fischer Owe Ählund Carin Boalt (red)

Denna rapport hänför sig till forskningsanslag 800719-3 från Statens råd för byggnadsforskning till Institutionen för byggnadsfunktionslära, Tekniska högskolan i Lund

I Byggforskningsrådets rapportserie redovisar forskaren sitt anslagsprojekt. Publiceringen innebär inte att rådet tagit ställning till åsikter, slutsatser och resultat.

R89:1982

ISBN 91-540-3756-5

Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm

LiberTryck Stockholm 1982

INNEHÅLL

Förord

Sammanfattning

Del I Forskningsläge och forskningsbehov

1. översiktens bakgrund och uppläggning 1.1 Bakgrund

1.2 Syfte

1.3 Uppläggning av översikten 1.3.1 Inventering av FoU-verksamhet 1.3.2 Urval av referenser

1.3.3 Nyckelord

1.3.4 Presentation av översikten

2. Aktuella problemområden inom äldreforskningen 3. Boendemiljö

3.1 Uppläggning av kapitlet 3.2 Tillgänglig litteratur 3.3 De äldres normalboende 3.4 Kvarboende - flyttning

3.5 Särskilda boendeformer för äldre

3.6 De äldre i innerstädernas saneringsområden 3.7 De äldre i glesbygd

3.8 Inflytande och medbestämmande 3.9 Utvecklingsidéer

4. Dagligt liv som pensionär 4.1 Uppläggning av kapitlet 4.2 Tillgänglig litteratur 4.3 Förvärvsarbete

4.4 Fritid

4-4.1 Individperspektiv

4.4.2 Samhällets insatser för fritiden 4.5 Hemsysslor

4.5.1 Inköp 4.5.2 Mathållning 4.5.3 Matservice 4.5.4 Städning 4.5.5 Tvätt

5 6 7 7 9 9 9 9 11 12 12 15 19 19 19 21 22 24 25 26 28 29 29 29 29 29 30 30 32 33 33 34 34 35 35

4.6 Personvård 35 4.7 Utevistelse och förflyttning 36

4.8 Sociala kontakter 36

4.9 Utvecklingsidéer 37

5. Hälsotillstånd och miljö 39

5.1 Uppläggning av kapitlet 39

5.2 Hälsotillstånd hos de äldre 39

5.2.1 Tillgänglig litteratur 39

5.2.2 översikt av hälsotillståndet 40 5.3 Åldersförändringar och krav på miljö 44

5.3.1 Tillgänglig litteratur 44

5.3.2 Olika typer av funktionsnedsättningar 45

5.4 Utvecklingsidéer 48

6. Vårdmiljö 49

6.1 Uppläggning av kapitlet 49

6.2 Förändringar inom åldringsvården 49 6.3 Social hemhjälp och sjukvård i hemmet 50

6.3.1 Utveckling 50

6.3.2 Tillgänglig litteratur 53

6.3.3 Organisation och samverkan för hem­

sjukvård och social hemhjälp 53 6.3.4 Personal rekrytering och utbildning 54

6.3.5 Utvecklingsideér 55

6.4 Sjukvård på, institution

6.4.1 Avgränsningar 56

6.4.2 Institutionsvårdens utveckling 56

6.4.3 Tillgänglig litteratur 57

6.4.4 Utformning av vårdmiljön 57

6.4.5 Personalrekrytering 59

6.4.6 Utvecklingsidéer 60

7. Sammanfattande kommentarer 61

Del II Referenser 64

Register

Författare 175

Nyckelord 181

Institutioner/organisationer 187

FÖRORD

Vid institutionen för byggnadsfunktionslära, Tekniska högskolan i Lund har stort intresse ägnats åt frågor som rör spridning och utnyttjande av resultat från forsknings- och utvecklingsarbete. Detta är speciellt väsentligt då det gäller relativt nyetablerade forskningsområden som studeras inom många discipliner - såsom samspelet människa-miljö. Ett led i arbetet för bättre utnyttjande av FoU-verksamhet är att samman­

ställa översikter, som anger aktuella referenser och diskuterar kun­

skapsläge och forskningsbehov. Vi har tidigare utarbetat sådana över­

sikter: för boendeforskning i Sverige (1974) och i några afrikanska länder (1981). Den nu föreliggande rapporten rörande De äldre och miljön har föregåtts av bibliografin Åldrande och boende, som 1978 utarbetades på uppdrag av bostadsdepartementet.

Sökning, genomgång och urval av referenser och karakterisering av dessa med nyckelord och sammanfattande kommentar samt översiktliga kapitel för vissa problemområden har utförts av en arbetsgrupp. I gruppen har ingått:

Betty Alfredsson, psykolog, Gerontologiskt Centrum, Lund

Carin Boalt, professor em, institutionen för byggnadsfunktionslära, LTH Kaj Fischer, fil kand, institutionen för byggnadsfunktionslära, LTH Owe Åhlund, docent, institutionen för byggnadsfunktionslära, LTH

Ansvaret för de diskuterade kapitlen i bibliografin har fördelats enligt följande: Betty Alfredsson: Vårdmiljö, Carin Boalt: Dagligt liv som pen­

sionär, Kaj Fischer: Hälsotillstånd och miljö, Owe Åhlund: Boendemiljö.

Kaj Fischer har svarat för den största delen av sökning, insamling och systematisering av referenserna med undantag för området Vårdmiljö, som har bearbetats av Betty Alfredsson.

Vi har kunnat rådgöra med en referensgrupp, vari ingått: Bertil Bagger- Sjöbäck (Socialstyrelsen), Rune Danielsson (Sveriges Folkpensionärers Riksförbund, SFRF), Nils Gustavsson (Pensionärernas Riksorganisation, PRO), Rut Hedvall (Spri), Else Melin (Gerontologiskt Centrum, Lund), Kerstin Petersson (Kommunförbundet), Leif Svanström (Karolinska Insti­

tutet) och Torbjörn Svensson (Institutet för gerontologi, Jönköping).

Vid sökning och insamling av materialet har det varit nödvändigt att ta kontakt med ett stort antal personer och institutioner. Vi vill tacka referensgruppens medlemmar och alla andra som visat stort intresse och hjälpsamhet vid genomförandet av detta projekt.

Vi hoppas att detta projekt skall kunna bidra till att främja en kontinuer­

lig dokumentation och information rörande FoU som är av betydelse för so­

cial planering och omsorg. Inom detta område utgör de äldres förhållanden en väsentlig sektor.

För projektgruppen Carin Boalt Projektledare

SAMMANFATTNING

Som ett led i arbetet för att nyttiggöra forsknings- och utvecklings­

arbete i praktisk tillämpning har en översikt utarbetats rörande de äldre och miljön. Inventeringen av referenser gav vid handen, att FoU- verksamhet inom detta område bedrivs vid ett stort antal instanser och att studier ofta sker punktvis utan anknytning till tidigare forskning eller till teori- och metodutveckling inom området.

Cirka 300 referenser ingår. Dessa har karakteriserats med nyckelord och med en kort kommentar - abstract. Utöver en översikt av forsk­

ningsläget och dess utveckling behandlas vissa problemområden i sam­

manfattande kapitel. Dessa områden är: boendemiljö, dagligt liv som pensionär, hälsotillstånd och miljö samt vårdmiljö. För dessa områden ges förslag och önskemål angående fortsatt forsknings- och utvecklings­

arbete. Det framhålls att det är synnerligen önskvärt att åstadkomma kontinuerlig bevakning och dokumentation rörande äldreforskning av relevans för miljöutformning och att det bör finnas tillgång till in­

formation och förmedling av FoU-resultat till planerare, massmedia, utbi1dningsanstalter och till de äldre själva - individuellt och i organisationer.

Bibliografin har utarbetats av en arbetsgrupp vid institutionen för byggnadsfunktionslära, LTH, med stöd av anslag från statens råd för byggnadsforskning.

I F O R S K N I N G S L Ä G E O C H F O R S K N I N G S B E H O V

1 Ö V E R S I K T E N S B A K G R U N D O C H U P P L Ä G G N I N G

1 . 1 B a k g r u n d

F o r s k n i n g s - o c h u t v e c k l i n g s v e r k s a m h e t e n i n o m a l l a s a m h ä l l s s e k t o r e r ö k a r i s n a b b t a k t o c h r e s u l t a t e t r e d o v i s a s i f o r m a v s k r i f t l i g a r a p p o r t e r s o m s p r i d s p å v ä x l a n d e s ä t t t i l l o l i k a a v n ä m a r g r u p p e r . E r f a r e n h e t e r o c h s t u d i e r v i s a r a t t g e n o m s l a g s k r a f t e n o c h n y t t i g ­ g ö r a n d e t a v r e s u l t a t o f t a s t ä r m y c k e t o t i l l f r e d s s t ä l l a n d e . D e t t a g ä l l e r ä v e n i n o m d e s e k t o r e r s o m b e h a n d l a r p l a n e r i n g , b y g g a n d e , f ö r v a l t n i n g o c h b r u k a v f y s i s k m i l j ö . M ö j l i g h e t e r n a a t t f å r e d a p å v i l k a d o k u m e n t s o m p r o d u c e r a s i n o m d e n n a s e k t o r h a r f ö r b ä t t ­ r a t s g e n o m u t v e c k l i n g a v t e k n i s k a d o k u m e n t a t i o n s s y s t e m o c h - c e n ­ t r a l e r ( t e x I n s t i t u t e t f ö r b y g g d o k u m e n t a t i o n , B y g g d o k ) . F l e r t a l e t i n t r e s s e n t e r i f o r s k n i n g s - o c h u t v e c k l i n g s a r b e t e t h a r d o c k m y c k e t s v å r t a t t f ö l j a m e d v a d s o m h ä n d e r , a t t s k a f f a s i g ö v e r b l i c k o c h a t t f å t a g p å k u n s k a p e r o c h e r f a r e n h e t e r s o m s k u l l e k u n n a v a r a t i l l n y t t a i s p e c i e l l a s a m m a n h a n g . F o r s k n i n g s o m r å d e t m ä n n i s k a - n ä r m i l j ö h a r u n d e r d e t s e n a s t e d e c e n n i e t u t v e c k l a t s s n a b b t o c h d e t f i n n s i S v e r i g e e t t s t o r t a n t a l i n s t a n s e r ( c a 2 0 0 ) s o m b e d r i v e r f o r s k n i n g i n o m d e t t a o m r å d e .

I n t r e s s e t f ö r d e t o m r å d e s o m k a n b e t e c k n a s s o m " k u n s k a p s u t n y t t j a n d e "

ö k a r s å v ä l i n t e r n a t i o n e l l t s o m i S v e r i g e . M e d " k u n s k a p e r " m e n a r h ä r d e l s d e t s t o f f s o m p r e s e n t e r a s p å e t t f o r m a l i s e r a t s ä t t - i s k r i f t ­ l i g a d o k u m e n t a v o l i k a s l a g , d e l s d e n k u n s k a p s o m i n n e b ä r e r f a r e n ­ h e t e r o c h i n b l i c k a r h o s i n d i v i d e r o c h g r u p p e r . V i h a r i d e t h ä r s a m m a n h a n g e t a t t ä g n a o s s å t " k u n s k a p " s o m p r e s e n t e r a t s i s k r i f t l i g f o r m s o m r a p p o r t e r , b ö c k e r e t c . D e t f i n n s e n o m f a t t a n d e l i t t e r a t u r o m " k u n s k a p s u t n y t t j a n d e " s o m v i i n t e r e d o v i s a r i n o m r a m e n f ö r d e t f ö r e l i g g a n d e p r o j e k t e t .

V i h a r v a l t o m r å d e t " d e ä l d r e o c h m i l j ö n " m e d h ä n s y n t i l l d e l s d e t g e n e r e l l a i n t r e s s e t f ö r k u n s k a p s u t n y t t j a n d e , d e l s d ä r f ö r a t t d e t h ä r g ä l l e r e t t o m r å d e s o m ä r a k t u e l l t o c h v ä s e n t l i g t i n o m d e n s o c i a l a s a m h ä l l s p l a n e r i n g e n o c h s o m b e r ö r e n s t o r g r u p p m ä n n i s k o r , v a r s v i l l ­ k o r k r ä v e r e n k r i t i s k g r a n s k n i n g o c h u p p s l a g t i l l f ö r ä n d r i n g a r i n o m s å v ä l f o r s k n i n g s o m s a m h ä l 1 s å t g ä r d e r .

E n ö v e r b l i c k a v i n f o r m a t i o n s l ä g e t m e d i n r i k t n i n g p å d e ä l d r e g a v s v i d e t t s y m p o s i u m i f e b r u a r i 1 9 8 2 , s o m a n o r d n a d e s a v a r b e t s g r u p p e n f ö r d e ä l d r e s p r o b l e m : " N å r v i u t m e d v å r i n f o r m a t i o n ? - K u n s k a p s s p r i d ­ n i n g o m , t i l l o c h a v d e ä l d r e " . ( R a p p o r t f r å n s y m p o s i e t p u b l i c e r a s a v L i b e r f ö r l a g 1 9 8 2 . )

U n d e r s y m p o s i e t f r a m h ö l l s , a t t d e t h a r g j o r t s s t o r a i n s a t s e r f ö r a t t k o m m a t i l l r ä t t a m e d p r o b l e m e n r ö r a n d e s p r i d n i n g , u t n y t t j a n d e o c h t i l l ä m p n i n g a v F o U . T r o t s d e t t a f i n n s d e t m y c k e t s t o r a g a p m e l l a n F o U - v e r k s a m h e t e n o c h p r a k t i k e n . I n o m B F R s a n s v a r s o m r å d e h a r m a n a r ­ b e t a t m e d o l i k a s ä t t a t t s p r i d a r e s u l t a t a v f o r s k n i n g - g e n o m r e f e r a t , s a m m a n f a t t n i n g a r i o l i k a p u b l i k a t i o n e r , a k t i o n e r i n r i k t a d e p å o l i k a m å l g r u p p e r . B F R h a r o c k s å s t ö t t k u n s k a p s ö v e r s i k t e r p å o l i k a o m r å d e n .

8

Dokumentation-informationsprocessen innebär olika steg, som - sökning av referenser

- indexering, systematisering

- karakterisering t ex genom nyckelord

- beskrivning t ex genom abstracts eller referat - sammanställningar av översikter

- diskussion av olika kunskapsområden

- transformedng för olika användargrupper t ex till läroböcker, studiematerial etc.

Framställning av översikter - i bibiiografisk form - utgör bara ett av många sätt att bidra till förutsättningarna för kunskapsutnytt­

jande. Inom områden som berör de äldres situation finns vissa an­

satser att följa utvecklingen och göra sammanställningar. Vi nämner här några av de viktigaste.

Inom Svenska kommunförbundet har utarbetats översikten Sociala idéer och erfarenheter under perioden 1977-1980. I denna skrift anges aktuella försöks- och (i viss utsträckning) forskningsverksamhet inom skilda sektorer

av social planering och vård - däribland äldreomsorg. I 1980 års upp­

laga utgör äldreomsorgsprojekt 10 av totalt ca 400 projekt (107).

Inom Spri utarbetas: Utredningsbanken. Förteckning över utredningar med mottot: "Sjukvårdssveriges samlade kunnande - till ditt förfo­

gande". Spris val av referenser är självfallet inriktat på frågor som rör vård. Utredningsbanken 1982 omfattar ca 2.000 referenser (249).

Nordiska nämnden för handikappfrågor utarbetar ett reqister som omfattar nordiskt material rörande handikappforskning (149).

Institutet för gerontologi i Jönköping har sedan 1980 förtecknat ar­

tiklar och publikationer på svenska inom området "åldrande och äldre­

omsorg". Huvudvikten läggs vid tidskriftsartiklar och arbeten, publi­

cerade vid socialhögskolorna, de psykologiska, pedagogiska och socio­

logiska institutionerna vid universiteten. Material från den mera tekniskt orienterade forsknings- och utvecklingsverksamheten ingår i mycket begränsad utsträckning. Den senaste förteckningen (140) upptar ca 300 titlar, varav cirka hälften avser tidskriftsartiklar.

De översikter som nämnts ger en viss kännedom om arbeten som rör fysisk miljö, men det har bedömts vara befogat att göra översikter som speciellt tar sikte på dessa aspekter. På uppdrag av bostads­

departementet utförde en arbetsgrupp vid BFL, LTH 1978 en sammanställ­

ning, som redovisades i skriften "Åldrande och boende", Liber förlag (30). För att belysa hur en översikt av detta slag tas emot av olika grupper av avnämare och vilka önskemål dessa har, gjordes en begränsad uppföljningsstudie 1979 (31).

"Resultaten ger vid handen att de intervjuade forskarna, utredarna och pensionärerna är betydligt mera positiva till översikten 'Åldran­

de och boende' än tjänstemän inom kommunala förvaltningar. De sist­

nämnda som sysslar med löpande, praktisk planering önskar framförallt information som kan nyttiggöras direkt i de aktuella arbetsuppgifter- na och har begränsad vilja och möjlighet att ta del av omfattande material och diskussioner av generella problem rörande de äldre.

Genomgående önskar man att det skulle finnas kontinuerlig dokumen­

tation vid någon central instans."

9

Inför utarbetandet av verksamhetsplan för 1981-85 önskade BFR till­

godogöra sig erfarenheter rörande forskningsläget och aktualisera de förslag som framförts. Ett bidrag till underlag för denna verk­

samhetsplan är publicerat i skriften G3:1981 : De äldre och den byggda miljön (32).

Med kännedom om att Foll-verksamheten varit livlig under de senaste åren ansågs det befogat att 3 år efter den inventering som gjordes inför "Åldrande och boende" göra en översikt, som fått en något vidgad ram i och med att rubriken är "De äldre och miljön".

1.2 Syfte

översikten syftar till att

- ge kunskap om aktuell forsknings- och utvecklingsverksamhet inom området "de äldre och miljön"

- karakterisera denna FoU-verksamhet, till ledning för olika grupper av intressenter

- diskutera behov av vidare forskning och andra åtgärder.

översikten kan antas vara av intresse i första hand för följande grupper och verksamheter:

- utbildning - från allmän skola till specialutbildningar - pensionärer-grupper och -organisationer

- planerare-arkitekter

- tjänstemän på nationell, regional och lokal nivå - politiker på nationell, regional och lokal nivå - informationsmedia - TV, radio, dags- och fackpress.

Vi antar att forskare inom området i regel har andra möjligheter att göra sig förtrogna med utförd forskning, men att de i vissa fall kan ha nytta av översikten.

1.3 Uppläggning

Arbetet har bedrivits i följande steg:

- inventering av referenser - granskning och urval av dokument - klassificering med hjälp av nyckelord

- karakteristik av arbeten med hjälp av abstracts-kommentarer - sammanfattande avsnitt för vissa valda problemområden.

1.3.1 Inventering

Inventeringen av referenser har bedrivits enligt flera linjer:

- kontakt med institutioner som enligt tidigare inventeringar redo­

visat FoU inom området

- kontakt med ytterligare högskole- och utbildningsinstitutioner - kontakt med väl informerade personer - nyckelpersoner

- sökning genom Byggdok

- genomgång av bibliografier, källförteckningar och tidskrifter - genomgång av vissa bibliotek.

Erfarenheterna från våra egna tidigare inventeringar och från de inter­

vjuer som gjordes av Forskningsinventeringsgruppen (FI-gruppen) med personer som utfört kunskapsöversikter på olika områden (jmf Fl-

Figur 1. Kunskapsområdet: De äldre och miljön.

hygieniskt tekniskt

perspektiv, perspektiv

ekonomiskt- organisa- toriskt

perspektiv psykosocialt

perspektiv

1 Mikronivå boenderum, vårdrum, bostad, inredning, fy­

siskt och psykiskt hälsotillstånd, indivi­

duella resurser och kontaktnät, livsföring och aktiviteter etc

2 Mesonivå hus, kvarter, bostadsområde, vård och service, trafik och kommunikationer inom närområde etc

3 Makronivå social- arbetsmarknads- bostadspolitik, äldreomsorg och vård på nationell nivå, pensionsfrågor, bidragsbestämmelser etc

Källa: BFR G3:1981 s 13

11

gruppens slutrapport till BFR 1979-06-30) har visat att det effek­

tivaste sättet att få kännedom om forsknings- och utvecklingsarbete är att utnyttja personkontakter. Val av s k nyckel personer, som dels har egna informationer, dels hänvisar vidare -sk "nystmetod" är alltså mycket väsentligt. Sökning via Byggdok gav i detta fall ett mycket begränsat bidrag. Bl a tycks Foll-arbete som bedrivs i kommu­

nal regi och vid universitetsinstitutioner i stor utsträckning falla utanför Byggdoks nuvarande bevakningsområde. Vid inventering 1978 erhölls i en första omgång ca 700 referenser. Därav togs ca 400 referenser med i sammanställningen. Vid inventering 1980 förelåg ca 200 referenser. Vid den senaste inventeringen har ramarna vid­

gats något i och med intresset för vårdmiljö. Därtill kommer att ett antal arbeten angavs som planerade eller pågående i de förra inven­

teringarna som nu har rapporterats som slutförda. Den nu föreliggande översikten omfattar ca 300 referenser.

Det är helt tydligt att Foll-verksamheten har intensifierats högst avsevärt under de år som gått mellan de tidigare inventeringstill- fällena.

1.3.2 Urval

Granskning och urval av referenser erbjuder stora problem. "De äldre och miljön" är inte precis ett väl definierat område. Vägledande för urvalet har varit respektive referens relevans för miljön - i synner­

het den fysiska miljön.

Det kunskapsområde det här gäller kan schematiskt presenteras med ut­

gångspunkt från planeringsnivåer och med hänsyn till de forsknings­

perspektiv som anlagts, Figur 1. Urvalet av referenser kan inte ske enligt någon helt strikt logisk modell utan har ett starkt inslag av subjektiva värderingar. Kriterier som är aktuella vid urvalet är:

- innehåll - aktualitet

- vetenskaplig kvalitet - dokumentets art.

I fråga om innehållet har vi, som nämnts, försökt hålla oss till refe­

renser som har anknytning till fysisk miljö. Vi har dock haft svårig­

heter med avgränsning till bl a ekonomi, arbetsliv.

Inom vårdområdet har arbeten som berör de rent medicinska aspekterna (som diagnostik, behandlingsmetoder etc) inte tagits med. Organisa­

toriska frågor (huvudmannaskap, personalrekrytering och -utbildning) har tagits med i begränsad utsträckning. Däremot har vi sökt arbeten som behandlar vårdrum och vårdanläggningars fysiska utformning med hänsyn till patienter och personal.

Till ekonomiska frågor hör samhällsekonomiska analyser av olika former för äldreomsorg, frågor rörande pensionssystemets utformning, bidrags- frågor, kommunal- och landstingsekonomiska utredningar. Vi tar i denna översikt endast i mycket begränsad utsträckning upp vissa frågor som rör bostadsförbättring och bostadsanpassning.

I fråga om arbetsliv och sysselsättning finns mycket material som be­

handlar arbetsmarknadsmässiga aspekter på de äldre, den äldre arbets­

kraftens situation på arbetsplatser etc. En riktlinje för avgränsningen är arbets- och sysselsättningsmöjligheter ställda i relation till bo­

endeform och bostadens läge.

Vi har strävat efter att få med aktuel 1 Foil. Detta innebär att i stort sett material fr o m 70-talet samt några mera klassiska arbeten ingår.

I fråga om vetenskaplig kvalitet anser vi - liksom tidigare - att då det gäller att söka nya erfarenheter och nya idéer kan inte strängt vetenskapliga kriterier vara utslagsgivande. I många fall kan mycket begränsade studier - ibland av mera reportageartad karaktär och försöksverksamhet i liten skala - ge värdefulla uppslag och belysa väsentliga förhållanden. Vi har t ex gått igenom ganska många elev­

arbeten (t ex vid socialhögskolorna) och funnit några som har origi­

nalitet och som behandlar frågor som inte täcks in av det övriga material et.

Vi anser att det är önskvärt att Foll-arbeten inom detta (som inom andra tillämpade forskningsområden) i högre grad än vad som nu är fallet granskas ur teoretisk-metodisk synpunkt. Detta innebär dock ett helt annat projekt än det nu aktuella.

Då det gäller dokumentens art har vi i denna översikt inriktat oss på rapporter och böcker och inte tagit med bidrag till periodiska publikationer. Anledningen till detta är att fr o m 1980 registre­

ras (som nämnts på sidan 8) sådant material i årliga rapporter från Institutet för gerontologi i Jönköping. Vi har inte heller tagit med kommunalt utredningsmaterial eller äldreomsorgsplaner. I fråga om äldreomsorgplaner kommer socialstyrelsen, som har överblick över det aktuella planarbetet, att göra sammanställningar av dessa.

1.3.3 Nyckelord

Vid utarbetandet av bibliografin 1978 karakteriserades arbetena med nyckelord. Därvid användes cirka 100 termer. Vid uppfölj­

nings! ntervjuerna oad vi intervjupersonerna dels att ge syn­

punkter på val av nyckelord dels att ange om de haft nytta

av nyckelordsregistret vid sökning inom något speciellt område. Vi kunde konstatera att många - bland dem pensionärsrepresentanterna - inte hade haft anledning att fundera närmare på dessa frågor och inte heller hade använt nyckelordsregistret. Vi fick klart för oss att man bör på ett mycket tydligt sätt ange hur man går till väga för att ut­

nyttja nyckelord genom läsanvisning. Forskare och tjänstemän hävdade i stort sett att valet av nyckelord var bra. I några fall framhölls att man borde undvika alltför generella och vaga termer. Vi har nu följt dessa rekommendationer och brutit ner flera av de generella termerna till mer specifika. Därmed har nyckelordslistan utökats till att nu omfatta 157 ord.

1.3.4 Presentation av översikten

översikten avser att ge vägledning för dem som i olika sammanhang vill sätta sig in i FoU-verksamhet rörande de äldre och miljön. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande. Vi har förtecknat ca 300 refe­

renser i del II av översikten. Alla referenser är karakteriserade med nyckelord och flertalet även med en kort karakteristik - abstract.

Vi har valt några områden för en översiktlig redovisning av FoU-läget och diskussion av vidare åtgärder. Dessa områden är:

- boendemiljö - kapitel 3

- dagligt liv som pensionär - kapitel 4 - hälsotillstånd och miljö - kapitel 5 - vårdmiljö - kapitel 6.

I texten till dessa kapitel anges arten av de källor som finns till gängliga för att belysa respektive område. Det ges också några exem pel på resultat från olika studier och mot bakgrund av detta disku­

teras behov av vidare forskning eller andra åtgärder. I texten till respektive kapitel ges nummerhänvisning till referenserna i del II.

Dessa referenser är ordnade alfabetiskt efter författare. Register finns för

- författare; där upptas samtliga angivna författare - nyckelord

- institutioner/organisationer

2 A K T U E L L A P R O B L E M O M R Å D E N IN O M Ä L D R E F O R S K N IN G E N

V id o lik a t i l l f ä l l e n h a r lä g e t in o m ä ld r e fo r s k n in g e n d is k u t e r a t s . P ä u p p d ra g a v d e le g a tio n e n f ö r s o c ia l fo r s k n in g g jo r d e s e n k a r tlä g g n in g o c h a n a ly s a v fo r s k n in g s b e h o v in o m ä ld r e o m s o r g e n 1 9 7 8 ( 8 1 ) . I r a p p o r ­ te n b e h a n d la s fr ä m s t " v ä lfä r d s o m r å d e n s å s o m a r b e t e - f r it id - b o e n d e , s e r v ic e , h ä ls a ." B la n d d e p ro b le m o m rå d e n s o m fr a m h å lls s ä r s k ilt k a n n ä m n a s : k o n tin u e r lig a k u n s k a p s ö v e r s ik te r in o m ä ld r e fo r s k n in g s o m r å d e t, a t t it y d e r t i l l o c h h o s d e ä ld r e , p e n s io n ä r e r n a s m ö jlig h e te r t i l l in ­ f ly t a n d e , m e to d e r f ö r p la n e r in g a v ä ld r e o m s o r g e n , a n a ly s a v s ä r s k ild a b o e n d e fo r m e r f ö r ä ld r e m e d h ä n s y n t i l l s t o r le k , lo k a lis e r in g o c h u t ­ fo r m n in g , d a g c e n tr a lv e r k s a m h e te n , r e s v a n o r o c h k o lle k t iv t r a f ik - f ä r d ­ t jä n s t , s o c ia l jo u r v e r k s a m h e t, d e a n h ö r ig a s r o ll.

I k u n s k a p s ö v e r s ik te n Å ld r a n d e o c h b o e n d e , 1 9 7 8 ( 3 0 , 3 1 ) , fr a m h ö lls fö lja n d e o m rå d e n s o m s p e c ie llt a n g e lä g n a : k o n tin u e r lig d o k u m e n ta tio n o c h s e r v ic e v e r k s a m h e t r ö r a n d e ä ld r e fo r s k n in g , o m b y g g n a d s v e r k s a m h e t, in fly ta n d e fr å g o r , k v a r b o e n d e , s o c ia la k o n ta k te r o c h " g r a n n a n s v a r " . D e s s a f ö r s la g k o m p le tte r a d e s 1 9 8 1 i s a m b a n d m e d B y g g fo r s k n in g s r å d e ts v e r k s a m h e ts p la n f ö r 1 9 8 1 -8 2 ( 3 2 ) . F o r tfa r a n d e b e to n a s s t a r k t b e h o v e t a v k o n tin u e r lig d o k u m e n ta tio n o c h v ik te n a v a t t F o U - r e s u lta t s p r id s o c h u t n y t t ja s in o m p la n e r in g , u t b ild n in g , m a s s m e d ia v e r k s a m h e t o c h a v p e n s io n ä r s o r g a n is a tio n e r n a . I fr å g a o m b o s ta d s m iljö o c h d a g lig t liv fr a m h å lls : k v a r b o e n d e , t r y g g h e t s f r å g o r, e f f e k t e r a v b o s ta d s a n p a s s - n in g s å tg ä r d e r , le v n a d s - o c h k o n s u m tio n s m ö n s te r b l a m e d h ä n s y n t i l l s k illn a d e r m e lla n m ä n o c h k v in n o r , m a th å lln in g , e x p e r im e n t m e d o c h u tv ä r d e r in g a v a lt e r n a t iv a b o e n d e fo r m e r , d é c e n tr a i i s e r a d b o s ta d s fö r­

m e d lin g , d e ä ld r e s in f ly t a n d e , a n h ö r ig fr å g o r o c h m iljö n p å v å r d in s t i­

t u t io n e r .

I s a m b a n d m e d p r e s e n ta tio n e n a v F o U - v e r k s a m h e te n fr a m h å lls a t t d e t o fta g ä lle r p u n k tin s a ts e r m e d s v a g a n k n y tn in g t i l l t e o r ib ild n in g o c h m e d o t illf r e d s s t ä lla n d e m e to d ik .

D e n n u g e n o m fö rd a g r a n s k n in g e n a v r a p p o r te r o c h p r o je k t r ö r a n d e d e ä ld r e o c h m iljö n v is a r , a t t d e t s k e tt e n s ta r k u tv id g n in g a v F o U - v e r k s a m h e te n o c h a t t f le r a n y a p ro b le m o m rå d e n t a g it s u p p . F o r tfa r a n d e ty c k s e n s t o r d e l a v F o U - v e r k s a m h e te n v a r a s p lit t r a d m e d m å n g a p u n k t ­ in s a ts e r o c h u d d a s t u d ie r , d ä r m a n in t e t illg o d o g jo r t s ig e r f a r e n ­ h e te r o c h r e s u lt a t fr å n t id ig a r e fo r s k n in g . I s t o r u t s t r ä c k n in g s a k n a s fo r tfa r a n d e t e o r e t is k b a k g r u n d o c h in g å e n d e ö v e rv ä g a n d e n v id v a l a v m e to d e r f ö r in fo r m a tio n s in s a m lin g e n .

U n d e r d e s e n a s te å r e n h a r d e t d o c k k o m m it t i l l in it ia t iv s o m s a n n o lik t k o m m e r a t t s p e la s t o r r o ll f ö r u tv e c k lin g a v å ld e r s fo r s k n in g e n . E t t a v d e s s a i n i t i a t i v g ä lle r r a m p r o je k te t "D e ä ld r e - f ö r r , n u o c h i fr a m tid e n " . D e tta ä r " e t t tv ä r v e te n s k a p lig t p r o g r a m d ä r fo r s k n in g s ­ p r o b le m e t i d e t ö v e r g r ip a n d e p e r s p e k tiv e t in n e b ä r e t t s ö k a n d e e f t e r lö s n in g a r p å h u r m a n s å lä n g e s o m m ö jlig t s k a ll k u n n a u p p s k ju ta d e å ld r a n d e s ö v e rg å n g fr å n e n a k t iv o b e r o e n d e g r u p p t i l l e n b e r o e n d e g r u p p ."

( fr å n p r o je k tr a p p o r te r n a s o m s la g ) - In o m ra m e n f ö r d e n g e m e n s a m m a m å l­

s ä ttn in g e n b e d r iv s a r b e te t in o m p r o je k te t i t r e lo k a lp r o g r a m i G ö te b o r g , L u n d o c h U p p s a la . In o m p r o je k te ts ra m h a r f r a m s t ä llt s tv å m e r t e o r e t is k t in r ik t a d e s k r if t e r o c h e t t a n ta l d e lr a p p o r te r fr å n d e lo k a la p r o g r a m ­ g r u p p e r n a .

E t t a n n a t i n i t i a t i v s o m in n e b ä r e n fö r s tä r k n in g a v d e n å tg ä r d s in r ik ta d e v e r k s a m h e te n ä r s o c ia ls ty r e ls e n s " Ä ld r e o m s o r g s p r o g r a m " . In o m d e tta p r o ­ g ra m ä r " a v s ik te n a t t s a m la , s a m m a n s tä lla o c h fö r a u t k u n s k a p e r o m u t-

redningar och projekt inom olika områden och med olika infallsvinklar på de äldres (pensionärernas) situation i samhället. Särskilt när det gäller social omvårdnad och medicinsk vård. Där det finns kunskaps­

luckor skall initiativ till projekt tas." (Socialstyrelsens program för äldreomsorg - en presentation. 201). Inom ramen för detta program föreligger ett antal rapporter som aktualiserar problem som hittills inte behandlats särskilt ingående. Bland dessa kan nämnas; Studier av äldre invandrares problem, de äldres tandhälsa och tandvård. Några studier är inriktade på serviceboende - ombyggnad av ålderdomshem, kostnader för anläggningar av olika storlek.

Bland större projekt som avslutats relativt nyligen kan nämnas POMS (Pensionärsomsorg i samverkan). Detta projekt har tidigare redovisats i ett 30-tal del rapporter. I denna översikt anges 8 rapporter från POMS.

Förslag som framförts inom POMS-projektet har följts upp inom praktisk verksamhet och försöksprojekt, t ex i fråga om ombyggnad för tillgäng­

lighet och sätt att engagera de äldre i aktiv bedömning av miljön - t ex genom studiecirklar.

Studien "Omsorgen i samhället", som letts av Sekretariatet för fram­

tidsstudier, har redovisats i ett flertal rapporter, där materialet har stor relevans för de äldre. Detta gäller "Tankar om den framtida vården" och "Omsorg oss emellan". I den sistnämnda skriften behandlas de sociala nätverkens förändring och slutsatsen är, att det inte har skett så stora förändringar som ofta hävdas i den allmänna debatten, överhuvudtaget är många forskare engagerade av att granska den mängd av stereotypa föreställ ningar och myter som florerar i populärdebatten.

T ex myten om "storfamiljer", de täta och varma kontakterna mellan generationerna etc.

I samband med förarbetena till socialtjänstlagen och introduktion av lagen har en rad arbeten tillkommit - ofta för undervisnings- och diskussionsändamål.

En sektor där intresset tycks öka är de äldres trygghet i olika av­

seenden. Risker, psykiska eller fysiska påfrestningar och rättssäker­

het behandlas i ett antal arbeten. Dessa frågor tas upp inom forsk­

ning som gäller trafik, våld och brott, olycksfall. I samband med Spris studier av situationer vid flyttning mellan olika boendeformer (t ex egen bostad-ålderdomshem, långvård) framhålls rättssäkerheten som ett hittills föga uppmärksammat men synnerligen viktigt område.

I anslutning till Spris och STUs verksamhet har frågor som gäller ut­

formning av tekniska hjälpmedel och av den fysiska miljön tagits upp i ökad utsträckning. Ett av dessa projekt gäller möbler, där syftet är att klarlägga kraven på möbler för äldre och rörelsehindrade per­

soner och att påverka produktion och ge information för inköp och skötsel.

Hittills har det skärpta ekonomiska läget och diskussion av åtstram­

ning av samhällets insatser inte satt spår i materialet. Det är önsk­

värt att utveckla förbättrade tillvägagångssätt för uppföljning och utvärdering av olika insatser t ex inom serviceutbudet för att kunna finna argument för att bibehålla de insatser som är verkligt värdefulla för de äldre.

Vid arbetet med att gå igenom och försöka sammanställa den spridda FoU- verksamheten inom äldreområdet framstår det som synnerligen angeläget att sådan bevakning sker kontinuerligt och att det finns vägar för att

17

sprida kännedom om projekt som kan vara till nytta i praktisk planering och även i fortsatt forsknings- och utvecklingsverksamhet och för pen­

sionärsorganisationerna i deras arbete för att förbättra de äldres livs­

situation. Vi har tidigare nämnt att FoU-verksamheten är splittrad. Det kan illustreras av förteckningen i bilaga 3 - som anger institutioner/

organisationer som varit huvudmän för olika insatser. Det är påfallande att de tekniska högskolorna i Göteborg, Lund och Stockholm står för ett stort och ökande antal projekt.

I anslutning till diskussion av kunskapsluckor i de olika kapitlen lägger vi fram en del förslag som betecknas som utvecklingsidéer. Det har inte fallit inom ramen för detta

dessa idéer utan det får ske i annat I kapitel 7 ges några sammanfattande FoU-verksamhet inom området de äldre

projekt att närmare konkretisera sammanhang.

kommentarer till behovet av vidare och miljön.

2- G9

19

3 BOENDEMILJÖ

3.1 Uppläggning av kapitlet

Ett kapitel som avser att behandla de äldres boendemiljö kan göras både innehållsrikt och omfattande. I synnerhet som vi med boendemiljö avser både bostad, närmaste omgivning samt frågor som rör stöd och hjälp åt de äldre. Det är därför nödvändigt att avgränsa och vi väljer att i första hand belysa följande avsnitt i det här kapitlet:

De äldres normalboende Kvarboende - flyttning

Särskilda boendeformer för äldre

De äldre i innerstädernas saneringsområden De äldre i glesbygd

Inflytande och medbestämmande.

Ibland är det svårt att dra gränsen mellan boendemiljö och vårdmiljö.

Viss överlappning kan förekomma (jfr kapitlet om vårdmiljö). I ett slut­

avsnitt diskuterar vi några områden där FoU-verksamheten bör utvecklas bättre.

3.2 Tillgänglig litteratur

Litteratur som rör de äldres normalboende och de åtgärder som behövs för att möjliggöra och underlätta detta är ganska ringa till omfatt­

ningen. översiktligt behandlas normalboende för de äldre i Pensionär 75 (SOU 1977:98-100, 222-224) där det bl a redovisas en studie från olika svenska kommuner. Likaså förekommer i samma publikationer en översikt över de äldres bostadsstandard i Sverige. Beträffande normalboende har en mera omfattande studie genomförts av Lindström-Åhlund 1982 (130).

Den studien beskriver de äldres normalboende i fyra svenska kommuner.

Framför allt görs ett försök att belysa vad som hindrar eller under­

lättar möjligheterna att bo kvar i det normala bostadsbeståndet.

Det kan nämnas att det finns en mera omfattande litteratur som behandlar de handikappades möjligheter att bo i normal miljö (t ex handikappinsti­

tutets studier). Många av de krav som ställs när det gäller handikappades miljö är direkt överförbart till de äldres.

Påfallande litet har skrivits om själva bostaden, dess planlösning och funktion samt om miljöns påverkan på de äldres dagliga liv (jfr kapi­

tel 4). Det finns emellertid några studier som behandlar detaljer i själva bostaden (t ex möbler och möblering, 60, belysning, 158).

Mot bakgrund av den allmänna målsättningen, att de äldre skall beredas möjlighet till ett fullvärdigt liv i den egna bostaden så länge som möjligt, är det anmärkningsvärt att ingen undersökning gjorts om sam­

bandet mellan förändringar i bostad och närmiljö och behov av hjälp och vård. Det finns ett par nyare studier som anknyter till den problematiken, nämligen de som behandlar bostadsanpassningsbidrag och bostadsförbätt­

ringslån. Sådana studier genomförs eller har nyligen genomförts av han­

dikappinstitutet (87), STUs konsumenttekniska forskningsgrupp, högskolan i Östersund (6) samt institutionen för byggnadsfunktionslära, arkitektur­

sektionen, Lund (Kalmar-studien, 92).

En vägledande princip idag är att de äldre skall beredas m öjlighet att bo kvar i den invanda m iljön så länge som m öjligt. De äldres m öjlig­

heter att bo kvar har uppmärksammats under senare år och likaså har det genom förts ett fle rta l studier om de äldres byten av m iljö - flyttningar.

Studier som kan föras till kvarboendet har gjorts vid Chalm ers(99), forsk­

ningsgruppen i Dalby (171), institutionen för byggnadsfunktionslära, Lund (130), POMS (165)m fl. Mera renodlade flyttningsstudier har gjorts fram för a llt av Spri (239), socialstyrelsen, kommun- och landstingsför­

bunden, men frågan har också behandlats i de ovan nämnda "kvarboende- studierna". I samband med kvarboende - flyttning finns ett flertal studier som söker belysa någon eller några aspekter på hela problem a­

tiken. T ex har studier genom förts om larm anordningar (190), om gång­

hjälpm edel (136), om ökad och/eller förbättrad service. A llt för att förlänga kvarboende för pensionären.

Särskilda boendeform er för äldre behandlas fram för a llt i studier av befintliga anläggningar. Sådana studier har ofta initierats av olika kommuners socialvårdande m yndigheter i syfte att få erfarenhetsåter- föring och beslutsunderlag för den fortsatta åldringsvården i kommunen.

Flera av dessa studier behandlar ålderdomshemmen (103, 231). O fta har det gjorts en intervjuundersökning bland de boende och någon gång bland personalen på hemmen. I allm änhet är man intresserad av frågeställningar som: Vilken bakgrund har pensionärerna? Hur gamla är de? Hur utnyttjas hemmets service? Hur ser de sociala kontaktm önstren ut? Trivs de boende på hemmet och vad ägnar de sig åt?

Det finns några studier som gör jäm förelser m ellan olika boendeformer för pensionärer. En sådan studie är Brolyckan (308-310). I social­

styrelsens äldreom sorgsprogram redovisas i ett par rapporter förslag om hur ålderdomshem kan förändras till servicehus (187, 208, 210). I några studier av pensionärsanläggningar utgår man från dagcentralens verksamhet (jfr kapitel 4).

Vissa undersökningar av åldringsvården och de särskilda boendeformerna för äldre har kommit till som ett led i utbildning vid olika högskole­

institutioner. Ett gemensamt drag är att dessa studier främ st är av beskrivande karaktär. Teoretisk bakgrund, precisering av de mål man velat uppnå eller analys av hur boendeformerna verkligen fungerar före­

kommer knappast. I m ycket begränsad om fattning har studier av anlägg­

ningarna inriktats på sam spelet m ellan fysisk utform ning, organisation^

av verksam heten och sätt att använda den fysiska m iljön. Det har alltså inte funnits underlag i det m aterial vi inventerat för att kunna ta upp allsidig "utvärdering" av olika typer av dessa boendealternativ. Det kan dock nämnas att det pågår projekt som har till syfte att utveckla och pröva relevant undersökningsm etodik för utvärderingsstudier av pen­

sionärsanläggningar (byggnadsfunktionslära, Lund, 131) samt studier som söker jäm föra olika typer av anläggningar ur ekonomiska aspekter (soci­

alstyrelsens äldreom sorgsprogram , 215).

Litteraturen om bostadssaneringens och upprustningens tekniska, ekono­

miska och i viss mån kulturhistoriska aspekter är ganska rikhaltig.

Sociala aspekter på saneringen har behandlats betydligt mera sällan och de äldres roll i sammanhanget är ofullständigt belyst. Under senare år har em ellertid, som en följd av det intensifierade intresset för sane­

ring och ombyggnad på olika håll, studier genom förts bland befolkningen i saneringsom råden. En nyligen publicerad studie har genom förts vid Chalmers (99). En annan studie med anknytning till sanering och ombygg­

nad har redovisats i Dal byprojektet (171).

21

Med nära anknytning till sanering och ombyggnad förs idag en livlig diskussion om hissar och trapphus. Det finns flera studier som ger idéer om hur hissar kan installeras i trapphus (129, 47, 48). (Natur­

ligtvis berörs även nyproduktionen av diskussionen om hissar.)

De äldres situation i glesbygd uppmärksammas i en del studier. Social­

styrelsens glesbygdsprogram och Dalbyprojektet (171) har under det senaste decenniet studerat "glesbygdspensionären". Likaså har studier av mera begränsad art genomförts av forskare vid universitet och so­

cialhögskolor (t ex Umeå universitet och högskolan i Östersund). En allmän iakttagelse är att generella beskrivningar av levnadsförhållan­

dena, inkluderande många olika frågor, är vanligare i litteraturen om de äldre i glesbygden än bland äldre i tätorterna. Där är undersök­

ningar om speciella problem, t ex olika boendeformer och hemvård, van- 1igare.

Det finns en mycket rikhaltig litteratur som behandlar frågor om med­

borgarnas inflytande på planering, byggande och förvaltning - huvud­

sakligen från 1970-talet. Det finns emellertid inte någon systematisk översikt av forsknings- och utvecklingsarbete rörande medinflytande generellt och det försvårar möjligheterna att belysa inflytandesitua­

tionen för olika kategorier av medborgare - i vårt fall de äldre. Vid genomgången av material har vi granskat ett antal studier där huvud­

temat är medinflytande, vidare studier av sanerings- och ombyggnads­

verksamhet för att undersöka om man vid redovisningen behandlat ålders­

grupperna separat.

Vi skall nedan kommentera de sex "områden" vi angav i kapitlets inled­

ning utifrån genomgången litteratur. Vi börjar med:

3.3 De äldres normalboende

Av ett flertal studier framgår det, att den invanda miljön och själva bostaden är viktiga delar i den äldres tillvaro. Olika människor har skilda behov och krav på miljön och människor med olika förutsättningar skall använda den. Den omgivande miljöns innehåll och utformning är av stor betydelse och många äldre människor är, av olika skäl, hänvisade till den miljö som ligger i omedelbar närhet till den egna bostaden.

Studier som rör äldre och handikappade i bostadsområden visar att be­

tydelsen av bristerna i miljön förstärks när man blir gammal och ökar behovet av en väl fungerande närservice. Själva bostaden skall bl a ge alla människor förutsättningar att fungera ur praktisk synpunkt och utnyttja den egna förmågan. En felaktig utformning eller en låg standard i bostaden försvårar dessa möjligheter. Svårigheter uppstår vid skötseln av kroppshygien, vid matlagning, "att klara natten" och i samband med förflyttningar både inom och utom bostaden (se t ex 130).

De äldres bostadsstandard är genomsnittligt numera knappast sämre än övriga åldersgruppers. Det är dock väsentligt att framhålla att de allra äldsta bor sämst. Äldre i glesbygd bor sämre än äldre i tätorter. Be­

tydande skillnader råder också mellan olika kommuner och olika regioner.

Resultat av den här typen framkommer t ex i Pensionär 75 (222-224). Bo­

stadens planering, utrustning, inredning och tekniska hjälpmedel skall förenkla och underlätta både för den äldre och för den som svarar för den vardagliga servicen eller omvårdnaden. Det finns studier som visar att många äldre vistas stor del av dygnet i den egna bostaden. Det finns många orsaker till att så är fallet: man bor otillgängligt (t ex utan hiss) och kan inte ta sig ut, man väljer ett stillasittande "inneliv"

och vill vara ifred, man blir isolerad och ensam etc. I kapitlet om dag­

ligt liv återkommer vi till denna frågeställning.

22

Vi kan redan här nämna att det läggs viss möda vid att lösa normal- boendet för de äldre. T ex finns ett flertal studier som behandlar larmanordningar i bostaden. Inom Äldreberedningen har gjorts en sam­

manställning rörande larmen med rekommendationer för utnyttjande.

Vidare finns studier om äldres olycksfall och risker för olycksfall i bostaden (t ex studierna vid Chalmers, 156). I några studier har man försökt anlägga en "helhetssyn" på de äldres boende (t ex Dalby­

projektet, Lunda-projektet, studierna vid Chalmers). Risken med det angreppssättet är att insamlad kunskap blir alltför generell. Många äldre har inte förmåga att framföra sina åsikter i en komprimerad intervjusituation.

3.4 Kvarboende - flyttning

Termen "kvarboende" har blivit något av honnörsord inom äldreomsorgen idag. Ett flertal studier har också försökt belysa vad kvarboende respektive flyttning innebär.

Det finns emellertid få studier som sökt belysa hela kvarboendepro- blematiken. I stället har man tagit fasta på en eller ett par delar och sökt studera dem. T ex finns studier som visar att får de äldre bättre gånghjälpmedel så kan det vara tillräckligt för ett förlängt kvarboende.

I den ovan nämnda Kalmar-studien (92) som handlar om bostadsanpassningar och kvarboende tillfrågades de intervjuade pensionärerna om vad som var viktigast för ett kvarboende. De avgivna svaren kan rangordnas på följande sätt (från viktigast till minst viktigt): anhöriga, hälsan, viljan, bostaden och hemsamariten.

I nästan samtliga studier som tar upp kvarboende anger de äldre att den invanda miljön betyder något mera än själva bostaden. I praktiken innebär det att det finns en relativt stor grupp pensionärer som kan tänka sig flytta inom den invanda miljön (huset/kvarteret/området).

Viljan att flytta till särskilda boendeformer för pensionärer är ofta mycket låg. Den äldre generation vi nu har är oftast mycket negativt

inställd till ålderdomshemmet; kanske därför att det har en klang av fattighus över sig. I studier vi stött på finner vi dock stora skill­

nader beträffande flyttningsbenägenhet till särskilda boendeformer i olika kommuner och regioner. Motståndet till de särskilda boendeformer­

na tycks vara mindre i de mindre kommunerna (ofta de med mindre ålder­

domshem, servicehus etc). Det kan förtjäna att påpekas här att det i varje "kvarboendestudie" finns en liten grupp pensionärer som "inte vill bo kvar till varje pris". Det finns de som anger att det kan in­

träffa saker i tillvaron som medför att kvarboende leder till total isolering och ensamhet.

Vi skall här något vidröra ytterligare försök som gjorts för att möjlig­

göra kvarboende. Den egenskap hos bostadsmiljön som kanske är mest ut­

slagsgivande för kvarboendet är tillgänglighet och därvid är frågan om hiss central. Det finns också studier som söker lösa hissfrågan (t ex 129 Söderström), men några konkreta studier som visar utfallet av hissar har vi inte funnit. Frågan framförs på förslagsplanet av stadsförnyelse­

kommittén och gäller huvudsakligen vid sanering och ombyggnad av äldre bostadshus.

En annan lösning av kvarboendet är att man genom utökad service ger de äldre möjlighet att stanna kvar i den invanda miljön. Studier härav har t ex genomförts av socialstyrelsen i glesbygd. Inom ramen för enskilda kommuners äldreomsorgsplaner finns ofta material som belyser kvarboende- servicefrågor. En noggrann kartläggning av hur de äldre utnyttjar befint-

lig service föreligger inte. När det gäller kommunal service vet man dock att många äldre inte känner till vilken service som erbjuds. Det finns studier som visar att kvinnor använder den typen av service i något större utsträckning än männen. Framför allt gäller det fotvård, hårvård och bad.

Under senare år har hemhjälp och hemsjukvård fått stor betydelse i kvarboendet. Beträffande hemhjälpen har studier genomförts av hem­

samariternas arbetsförhållanden (51) och när det gäller hemsjukvården kan vi nämna de försök som pågår med lasarettsanknuten hemsjukvård (finns t ex och har utvärderats vid långvårdskliniken i Motala, 17).

Likaså har - som ovan antytts - bostadsanpassningar fått ökad betydel­

se för de äldres kvarboende. Det finns flera studier som pågår eller nyligen avslutats härom. Exempel: handikappinstitutets studier, vid högskolan i Östersund i samarbete med socialstyrelsen, STUs kon­

sumenttekniska forskningsgrupp vid Chalmers, institutionen för bygg- nadsfunktionslära, Lund. Ofta handlar det om att anpassa kök, hygien­

rum och entréer, men också den närmaste närmiljön, till de äldres^ned- satta rörelseförmåga. I vissa sammanhang rör det sig om mycket små ändringar av typ borttagande av trösklar, breddning av dörrar, byte av blandare till tvättställ etc. Inom bostadsdepartementet har utförts en översyn av reglerna om stöd för individuell anpassning av bostäder (87).

Det konstateras att hittills har bestämmelserna tolkats mycket olika i olika kommuner.

Under de senaste åren har diskussioner även förts om att utöka vård­

möjligheter i närmiljön. Studier som belyser den aspekten är t ex BOMI - 75. (49)

Ett annat sätt att diskutera kvarboendet på är att fundera över inne­

börden av flyttningar för de äldre. Den problematiken tas upp i ett flertal studier. De mest ingående har gjorts av Spri som i en rapport redovisar två flyttningsstudier. I den ena, som genomförts av institutet för gerontologi, Jönköping, tar man upp orsaker bakom flyttningar till servicelägenhet, ålderdomshem och långtidsvård. Undersökningen^har genomförts i fem kommuner med väl utbyggd och differentierad vård- och serviceorganisation för äldre. Intervjuer har genomförts med dels den äldre dels med den som handlagt flyttningen. Hälsan är av stor betydelse för flyttningen. I den andra studien, som genomförts av psykotekniska institutet fördjupas den första studien. Centrering sker på individen och framför allt behandlas förväntningar på olika boendeformer och utfallet av flyttningen. Även i Dalbyprojektet behandlas de äldres flytt- ningsbenägenhet. Där ges även en tillbakablick över flyttningar för de pensionärer som ingår i projektet. En intressant beskrivning av flyttnings- mönster redovisas (171). I Lunda-studien (130), som omfattar intervjuer

i fyra kommuner, ställs dels direkta frågor om flyttning, dels mera hypo­

tetiska frågor av typen: Om Ni var tvungen att flytta ....? Drygt 70 %

ställer sig negativa och mer eller mindre avvisande till förslaget i frågan och av den återstående kan cirka 20 % tänka sig att flytta i framtiden, om så skulle bli nödvändigt. Här betonas framför allt den invanda miljön som väsentlig, men det finns också en grupp bland de allra äldsta som menar att de inte skulle orka flytta. I gruppen som kan tänka sig flytta är den vanligaste orsaken att man vill komma närmare där barnen bor. Av pågående projekt kan nämnas Spris studier i Sundsvall respektive Vetlanda, där flyttningarnas orsaker och följder ytterligare studeras.