2009:045
D - U P P S A T S
Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets
första levnadsår
Maria Sjöberg
Luleå tekniska universitet D-uppsats
Omvårdnad
Institutionen för Hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad
2009:045 - ISSN: 1402-1552 - ISRN: LTU-DUPP--09/045--SE
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för Omvårdnad
Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnads år.
Mothers' experiences of support from the district nurse during their children’s first year Maria Sjöberg
Specialistsjuksköterska med inriktning mot Distriktsvård 75 hp Omvårdnad D Examensarbete specialistprogrammet 15 hp Höstterminen 2008
Handledare: Marja Öhman.
Mammors upplevelser av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnads år.
Mothers' experiences of support from the district nurse during their children’s first year
Maria Sjöberg Luleå Tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap
Avdelningen för omvårdnad
Abstrakt.
Ett av huvudmålen för den svenska Barnhälsovården (BVC) är att stödja föräldrar i sitt föräldraskap, så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. Syftet med denna intervjustudie var därför att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. I studien har fem mammor intervjuats. Intervjutexten har analyserats med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema:
Att någon har tid att bry sig om, vilket innehåller tre kategorier; Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär; Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn; Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar. Denna studie visar att det är viktigt att distriktssköterskorna tar sig tid att lyssna och samtala med mammor när de besöker eller kontaktar BVC, men även att distriktssköterskorna får resurser från sin arbetsgivare för att få en möjlighet att stödja dem i sitt föräldraskap.
Nyckelord: Kvalitativ studie, mammor, distriktssköterskor, stöd, barn.
Hälsopromotion för barn och barns överlevnad är en prioriterad fråga i Sverige och
barnavårdcentraler (BVC) etablerades redan för 60 år sedan (Kornfält, 2000). Den svenska barnhälsovården på BVC når de flesta barn och denna verksamhet styrs av ett nationellt program som definierar syfte och mål. Ett av huvudmålen är att reducera sjukdomar och dödlighet och ett annat att stödja föräldrar i sitt föräldraskap så att det kan skapas gynnsamma förutsättningar för en mångsidig utveckling för barn. I Barnhälsovård ingår det regelbundna hälsokontroller i olika åldrar, vaccinationer, föräldrautbildning och hälsoinformation samt screening av tal, hörsel och psykomotorisk utveckling (Baggens, 2001; Kornfält, 2000).
Preventiv sjukvård är basen i barnhälsoprogrammen i industriländerna och i Sverige är det distriktssköterskan som ansvarar för det mesta inom detta program. I Sverige omfattar barnhälsovården barn som är nyfödda upptill skolåldern (Hallberg et al. 2005).
Fägerskiöld (2006) fastslår att distriktssköterskan är en sjuksköterska som genomgått en
speciallist utbildning under ett år där barns utveckling och hälsa ingår, och arbetar självständigt i samarbete t ex med en läkare. Distriktssköterskan erbjuder föräldrar konsultation via deras regelbundna besök på vårdcentralen och via telefonsamtal samt organiserar även föräldragrupper där föräldrar får diskutera med varandra och med distriktssköterskan om erfarenheter av att vara förälder. Föräldrarna får även ett hembesök av distriktssköterskan när barnet är nyfött.
Utbildning för föräldrar har i dag en relativt låg prioritet i primärvården och distriktssköterskan på BVC har ofta brist på tid när de har föräldragrupper. Alla föräldrar behöver kunskap och säkerhet i sitt föräldraskap (Petersson, Petersson & Håkansson, 2003). Nyström och Öhrling (2004) menar att det första året är basen för barns utveckling och sjuksköterskans uppgift är bland annat att stödja föräldrar i deras föräldraroll. Att bli mamma inkluderar känslor av total kärlek till barnet, men även stress och maktlöshet i rollen som förälder. Att sköta barnet är tungt och
krävande och barnets gråt kan orsaka stress. Mamman kan vara oförberedd på hur det är att vara mamma. Hon kan även känna sig helt tömd på fysisk och emotionell energi och känna sig
stressad på grund av att hon inte får nog med sömn. Enligt Nyström och Öhrling har även pappor känslor av samhörighet och engagemang till barnet och ett ansvar över barnets vård, men precis som mammor så upplever de stora förändringar i livet. De kan uppleva stress pga att de får för lite tid för sig själva eller tillsammans med sin partner. Pappor kan känna sig även mindre säkra i
sin föräldraroll än vad mammor gör.
Warren (2004) menar att bli mamma kan skapa oro för att hon går in i en rollförändring från att bara bry sig om sig själv till att ha ett ansvar över ett barn. Mammor upplever faktorer som påverkar mödraskapet som psykisk trötthet och lite sömn, men det är inte endast det som påverkar dem. De oroar sig även över barnets hälsa och välmående samt över uppfödning och sömn. Mammors brist på självförtroende under nyföddhets period kan åstadkomma negativa upplevelser av mödraskapet och därför är det viktigt att de får stöd i detta. Warren menar att uppmuntran, stöd och bekräftelse samt konkreta råd till mammor gör att de känner sig mer tillfreds i sin föräldraroll.
Enligt Nyberg och Sternhufvud (2000) funderar föräldrar till spädbarn under 2 månader över barnets vård och saknar information om vad som händer under barnets första veckor, till exempel om de utvecklas normalt, vad skrik står för, står det kanske för hunger eller för behovet av en ny blöja. De funderar även över barns normala sovmönster och över trender och förändringar i barnupplysning, till exempel om man skall lägga barnet på rygg eller mage. Enligt Baggens (2001) vill föräldrar ha information om barnets kropp och då framför allt upplysning om barnets hud. De vill veta mera om hudutslag, skorv och muntorsk, men de vill även ha information om kolik, växtvärk, kräkningar, öroninflammationer och allergier.
Tarrka, Paunonen och Laippala (1999) menar att när mammor får bekräftelse och stöd från distriktssköterskan kan de mer framgångsrikt hantera olika situationer med sitt barn. Bekräftelse och stöd behöver även de mammor som har kompetens gällande barnets vård. Författarna menar att om förstagångs mammor skall uppleva ett positivt mödraskap är det viktigt att de får råd, guidning och beslut rörande barnets vård.
Denna litteraturgenomgång visar på att det är en omvälvande upplevelse att bli förälder och att det finns behov att få stöd i föräldraskap. Det är dock anmärkningsvärt att notera att det saknas internationella artiklar skrivna om detta ämne utanför de nordiska länderna. Nyblivna mammor har många tankar och frågor som rör deras barn. För att mammor skall känna trygghet i sitt föräldraskap, och få en positiv bild av det, har distriktssköterskan på en vårdcentral en
betydelsefull uppgift. För att hon ska kunna hjälpa och stödja och möta behov hos föräldrar räcker det inte enbart att ha kunskap om det medicinska området utan att även ha förståelse över vilket stöd föräldrar behöver. Jag vill med denna studie belysa mammors upplevelse av det stöd som de får från distriktssköterskan under barnets första levnadsår.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår.
Metodbeskrivning
Studien genomfördes med kvalitativ ansats och var en intervjustudie eftersom syftet var att få en djupare förståelse av hur föräldrar upplever stödet från distriktssköterskan. Distriktssköterskan i denna studie är en legitimerad sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska som arbetar på vårdcentral där barnhälsovården ingår i hans eller hennes arbetsuppgifter.
Deltagare
Intervjupersonerna utgjordes av fem mammor vid en vårdcentral i Norra Sverige. Mammorna var mellan 23 och 37 år gamla och tre av dem hade barn sedan tidigare. Inklusionskriterierna för studien var att mammor skulle vara svensktalande och de skulle ha barn runt ett års ålder och ha erfarenhet av att besöka BVC. Samtliga deltagare uppfyllde inklusionskriterierna.
Verksamhetschefen på vårdcentralen kontaktades personligen för att informera om studien, samt att få tillåtelse att genomföra den. Samtidigt lämnades även ut ett informations brev om studien och dess syfte (Bilaga 1). Verksamhetschefen informerade sedan distriktssköterskorna på BVC om studien. Distriktssköterskorna blev ombedda att välja ut deltagare till studien som motsvarade inklusionskriterierna. Urvalet av deltagare som uppfyllde inklusionskriterierna gjordes av
distriktssköterskan och forskaren tillsammans. De utsåg tillsammans åtta deltagare till studien och fem av dessa var intresserade och ville delta i studien. De utvalda deltagarna, vilka alla var mammor, fick muntlig information av distriktssköterskorna om studiens syfte och ett
informationsbrev (Bilaga 2,3). De mammor som var intresserade fyllde i den bifogande
svarstalongen och skickade tillbaka den till forskaren i bifogat svarskuvert. Forskaren tog därefter
personlig kontakt med de föräldrar som var intresserade för att bestämma tid och plats för intervjuerna.
Intervjuerna utfördes i deltagarnas hem, varade ca 25-30 minuter och spelades in på band.
Forskaren använde sig av semistrukturerad intervjumetod och som stöd för intervjuerna användes en intervjuguide (Bilaga 4). Frågorna i intervjuguiden var utformade så, att de gav deltagarna en möjlighet att svara detaljerat och utförligt på dem (Polit & Beck, 2004, s. 341-342).
Analys
Intervjutexterna analyserades enligt kvalitativ tematisk innehållsanalys med manifest ansats (jfr Baxter, 1994). Enligt Granheim och Lundman (2004) måste forskaren bestämma sig om hon skall använda sig av en latent eller manifest kvalitativ innehållsanalys. En latent kvalitativ
innehållsanalys tolkar den underliggande meningen i en text medan manifest kvalitativ
innehållsanalys redogör för det faktiska och uppenbara i en text. Analysens första steg var att de bandade intervjuerna skrevs ut ordagrant i löpande text, som sedan lästes igenom av forskaren, för att få en känsla av helhet. Därefter togs textenheter ut som motsvarade syftet. Textenheterna kondenserades sedan av forskaren till mindre enheter för att sammanfatta kärnan i dem.
Kondenseringen syftar till att göra textenheterna mer lätthanterliga. De textenheter som beskrev liknande upplevelser från deltagarna kodades och sammanfördes för att sedan kategoriseras i flera steg (jfr Granheim & Lundman, 2004). Resultatet blev tre slutkategorier och utifrån dessa framkom en röd tråd som sammanfördes till ett tema (jfr Baxter, 1994, s.205).
Etiska överväganden.
Deltagarna i studien informerades både muntligt och skriftligt om att denna studie var frivillig och att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande. De fick även information om att de kommer att få konfidentialitet d v s att privat data inte kan härledas tillbaka till
undersökningspersonerna, och att all data kommer att avidentifieras. Deras konfidentialitet har även skyddats genom att banden och texterna förvarades inlåst och det var endast författaren och handledaren som hade tillgång till de inspelade banden och de utskrivna texterna. Banden och de utskrivna texterna kommer att förstöras när studien har genomförts och uppsatsen är klar och godkänd. I en undersökning ingår även den etiska principen fördelaktighet. Detta innebär att den
potentiella nyttan med undersökningen skall uppväga skaderisken för deltagarna. Forskaren har ansvar att tänka igenom de möjliga konsekvenserna för personerna som deltar (Kvale, 1997 s.110). En risk med intervjuerna i denna studie kunde ha varit att deltagarna hade känt i efterhand att de hade lämnat ut sig för mycket samt att de eventuellt skulle kunna känna obehag att svara på vissa frågor. De kunde även kännas känsligt för deltagarna att lämna ut personliga åsikter om distriktssköterskorna på vårdcentralen, eftersom det oftast hade skapats en form av relation mellan dem under barnets första levnadsår. Författaren till studien planerade dock i förväg innan intervjuerna startade att om mammor visade tecken på obehag inför vissa frågor skulle de inte behöva besvara dessa och att det fanns möjlighet efter intervjun att samtala om det. Under intervjuerna med mammor kunde författaren inte se några tecken på motvilja att besvara
intervjufrågorna. Fördelarna med studien är dock att fler föräldrar kommer att uppleva trygghet och säkerhet, när distriktssköterskorna får en större insikt om vad föräldrar behöver stöd i under barnets första år. Tillstånd till studien har sökts och blivit godkänt hos Luleå Tekniska
Universitets etiknämnd.
Resultat.
Analysen resulterade i ett tema med tre kategorier (Tabell1)
Tabell 1: Översikt av tema och kategorier
Tema Kategorier
Att någon har tid att bry sig om
Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär
Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn
Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.
Att någon har tid att bry sig om.
Detta tema innehåller tre kategorier; Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär;
Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn; Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.Temat handlar om att mammorna upplevde trygghet när distriktssköterskorna brydde sig om dem och hade tid för dem. Att träffa samma distriktssköterka och att få prata av sig skapade också trygghet för mammorna.
Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär.
Mammor upplevde att det var skönt när de blev tagna på allvar vid sina besök på BVC även om det inte rörde sig om något allvarligt. De kände att de kunde ställa frågor utan att bli avsnästa och de upplevde att distriktssköterskorna förstod deras oro. De beskrev även att det var skönt och tryggt när distriktssköterskan brydde sig, och det gjorde att de kände ett stort förtroende för henne. De beskrev också att de hade fått snabb hjälp och respons på sina funderingar om det hade varit något speciellt, vilket de tyckte kändes skönt. De kände då att de inte var till besvär.
Det känns jätte skönt att det är någon som bryr sig, att man känner att man inte är ensam, att man blir tagen på allvar än fast det kanske inte är så farligt… man mår ju så mycket bättre när man känner att man får hjälp, att det är fler som är engagerad i mitt barn än bara jag och min sambo.
Mammor beskrev också att det aldrig hade varit några problem med till exempel byta en besökstid och att de alltid hade blivit kontaktade i god tid innan de obligatoriska
rutinkontrollerna. Mammor upplevde också att det var skönt när distriktssköterskan gjorde
hembesök när barnet skulle skrivas in på BVC. De beskrev att det var skönt att inte behöva lämna hemmet på grund av att de kände sig fortfarande sköra efter förlossningen. Mammor upplevde att de då hade även tid att fråga eftersom det var avsatt tid för dem och att det var lättare att samtala med distriktssköterskan under hembesöket för att det blev då mindre formellt. Mammor beskrev också att det var trevligt att besöka BVC, för personalen var välkomnande, vänliga och
tillmötesgående, och det gjorde att mammor kände sig avslappande och trygga samt motiverade för besöken. Personalen var alltid glad och om mammor hade frågor fick de svar på dem. En mamma beskrev:
Ja, alltså man drar sig inte för att gå dit, man går gärna dit för att man känner sig
välkommen och har man frågor så svarar de gärna på dom, ja de hjälper till. Ja, det är trevligt att gå dit kan man säga, ja det är positivt, mycket positivt ska jag säga…
Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn.
När barnen blev sjuka upplevde mammor en större trygghet och kände sig mera tillfreds när de fick råd av distriktssköterskor, eftersom de ansåg att de var experter när det gällde barn.
De kände sig lugna för de tyckte att de oftast fick rätt råd direkt. Mammor upplevde även att distriktssköterskorna hade större förståelse för att mammor kunde känna oro över sitt barn än personalen på akuten. Mammor kände sig också trygga när de fick träffa sin egen
distriktssköterska som redan kände deras barn, och som de kunde lita på att hon gav goda råd.
Ja, men det känns tryggt att ringa och prata med sin egen distriktssköterska, eftersom de känner till barnen, och man vet att de hjälper en. Ja, det känns tryggt med sin egen distriktssköterska, istället för att ringa till någon helt okänd som man inte vet hur de funkar. Ja, de är säkert bra de med, men man vet ju att ens egen distriktssköterska är bra så därför ringde jag hem.
Att få prata av sig tyckte mammor var ett bra stöd och det ledde till att de kände sig lugnare. De upplevde att distriktssköterskan tog sig tid att förklara, när de ville ha information om barnet.
Mammor kände även självförtroende när distriktssköterskan gav dem positiv respons, genom att säga att de var duktiga mammor till sina barn. Det upplevdes betydelsefullt att distriktssköterskan hade tid för dem och att de fick hjälp med saker som för dem kunde vara svårt t ex boka tid hos doktorn. En mamma beskrev det så här:
Ja, men alltså de hjälper en att boka tid till läkare, vilket kan vara svårt själv att göra ibland, ja du vet ju hur svårt det kan vara att få komma till doktorn, så det har varit bra, så slipper man krångla med det själv, ja och så känner man att man får prata av sig, man känner att de har tid för en, ja det är ju betydelsefull…
De intervjuade beskrev att de hade känt tillfredställelse när distriktssköterskan hade varit öppen för olika förslag och de hade kunnat föra en konversation om vad som var bäst för barnet.
Med flickan har det varit ett jätte bra stöd, tycker jag. Personalen har varit lite mer öppnare i sinnet och i tanken det gick att föra en konversation och en dialog på det viset få stöd än det var när pojken var liten. När det var den förra personalen när pojken var liten var det mer distinkt, så här ska det vara och så här är det inte punkt och slut.
Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar
Mammor beskrev att de saknade fler telefontider att välja bland och att telefontiden kunde bli ett stressmoment. De upplevde att distriktssköterskorna var svåra att nå eftersom de endast hade en telefontid på morgonen. Mammor ville ringa till distriktssköterskorna när deras barn blev sjuka eftersom de ansåg att de var specialister på barn, men på grund av den begränsade telefontiden blev de ibland tvungna att vänta till nästa dag eller ringa till akuten vilket de tyckte var
frustrerande.
Ja, ärligt så skall jag säga att jag hellre ringer till BVC är akuten om de är tillgängliga eftersom de kan barn bättre och har följt dem sen de var små…
Vägningstillfället upplevdes av mammor också vara ett stressmoment. De kände att de inte kunde fråga om något vid vägningstillfället eftersom det oftast var kö i väntrummet med föräldrar som skulle väga. En del upplevde också att hela dagen blev fel, eftersom vägningstillfället var vid lunchtid då barnen ofta var trötta och hungriga. Mammor önskade längre eller fler vägningstider.
... men sen då på mottagningstiderna då har det varit jätte mycket folk och då har det varit lite tid att snacka och så… tycker jag…man har ju suttit och väntat ibland. … ja som längst i två timmar( )Ja, men då blir man stressad och sen så känner att man inte ta alltför lång tid på sig där inne, när det är folk som sitter och väntar,… så är det ju, in och sen ut i princip…
Mammor ville ibland själva kunna väga och mäta sina barn, för att själva kontrollera vikten eftersom vägningstiderna inte alltid passade dem. En mamma beskrev att det skulle vara skönt att få väga själv när barnet blir lite större och om hon skulle bli orolig över barnets vikt så kunde hon gå på ett av vägningstillfällena med BVC. Mammor ville att det skulle finnas en våg tillgänglig utanför BVC lokaler eller att dörren till vägningsrummet stod öppen.
Ja, Ja, kanske att man har någon timme på eftermiddagen för en del, det kanske passar bättre för en del att ha det på eftermiddagarna och ibland har man kanske önskat att det har stått en våg på utsidan av BVC eller att dörren har stått öppen på BVC så att man har kunnat gå in och väga och mäta själv, så att man själv har kunnat skapa lite lugn och ro i kroppen så att man vet att det går åt rätt håll, och har det inte gått åt rätt håll, har man ju kunnat kontakta BVC, att man har det lite så också, lite mer fritt, lite mer på eget ansvar.
Mammor kände sig också mindre stressade om de fick komma och väga barnet extra gånger då de upplevde att barnet inte åt tillräckligt mycket. De kunde bland annat vara oroliga för att ha för lite mjölk vid amning, men om de fick väga extra gjorde det dem lugnare och de kände att de kunde hålla kontroll över barnets vikt. En mamma beskrev:
Jätte skönt, otroligt skönt och eftersom hon var matvägrare (skratt) första tiden, så var det många funderationer och tankar som gick genom huvudet, och där fick vi ett jätte bra stöd, vi fick komma så ofta vi ville och väga och mäta och prata…Ja det var skönt…
Mammor uppgav att det skulle ha varit roligt att få vara med i en föräldragrupp. De beskrev att det skulle vara tryggt att vara i en grupp för då kunde de också ringa till varandra och fråga om det skulle vara något speciellt och då skulle de slippa ringa till BVC eller sina föräldrar för minsta små sak. De intervjuade beskrev även att de saknade tillfällen för information i grupp där
distriktssköterskan kunde ge tips och råd t ex vad som händer under första spädbarns tid. De ville också ha råd om spädbarnskolik, maginfluensa och förkylning. Att någon distriktssköterska kunde visa hur de praktiskt skulle kunna gå till väga med vissa saker skulle också ha varit
betydelsefullt beskrev mammor. De intervjuade uppgav att om de fick information i förväg skulle det stärka deras självförtroende som mammor, och då skulle de inte bli lika oroliga när deras barn blev sjuka. Mammor ansåg att det hade varit bra att ha särskilda föräldragrupper riktade till förstagångs föräldrar eftersom de ansåg att de hade andra behov. De uppgav även att de saknade gemensamma riktlinjer mellan distriktssköterskorna, barnmorskorna och amningshjälpen. De beskrev att de blev förvirrade när de fick olika råd från personalen. En mamma berättade:
… ja de jag tyckte var svårt om jag tänker tillbaka på de första veckorna när jag kom hem så var det med amningen, det var svårt innan amningen hade kommit igång och det finns så otroligt många tankar och åsikter, man hade önskat att amningshjälpen och BVC och kanske även MVC körde på samma program, så att det inte var, prata man med barnmorskan fick man en åsikt eller ett svar och prata man med BVC och även beroende på vem man pratade med på BVC man prata med. Ja det kändes förvirrat och konstigt…
Att inte få komma till BVC och träffa distriktssköterskan när barnen var sjuka upplevdes som irriterande. Mammor tyckte att de skulle få komma med barnen direkt till BVC om de själva insisterade på det. De beskrev att de skulle bli mindre oroliga om de fick komma personligen än att få råden över telefonen.
Ja… det gjorde jag, men hon tyckte att vi kunde avvakta … ja, men man är ju orolig som första gångs mamma, så det skulle ha känts bättre om man hade fått komma och de hade tittat på honom, nu när han hade så hög feber ... nä det var inge bra … om man får ge kritik…
Diskussion
Syftet med denna studie var att beskriva mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan på BVC under barnets första levnadsår. Analysen resulterade i ett tema; Att någon har tid att bry sig om. Temat uppstod av följande kategorier; Att vara välkommen ger en känsla av att inte vara till besvär; Att få träffa samma distriktssköterska med kunskap om barn; Att få tillräckligt med tid till frågor och förklaringar.
Studien visar att mammor upplevde att det var betydelsefullt om distriktssköterskan på BVC hade tid att visa att hon eller han brydde sig om dem. De ville bli tagna på allvar och de ville kunna ställa frågor utan att bli avsnästa. Mammor upplevde även att det var skönt om de snabbt fick hjälp av distriktssköterskan när de hade funderingar om barnet. Nåden och Sæteren (2006) menar att bekräfta någon annan är en viktig del i vården och att bekräftelse är ett signum som är lika med hälsa och personlig utveckling. Att bekräfta någon annan görs genom att se vad denna person behöver, att se vad denna person är och önskar vara. Genom att lyssna, visa empati och svara på frågor bekräftas en människa. Enligt Vårdetiken (Nylund & Lindholm, 1999) skall människan ses som en enhet bestående av kropp, själ och ande och ha rätt till att bli sedd och bekräftad som en unik människa. Eriksson och Svedlund (2007) menar att en god vårdare är engagerad, som stöttar och behandlar en person som en helhet. Att få bli tagen på allvar och bli lyssnad på upplevs som bekräftelse av ens värdighet. Holm (2001) som hänvisar till Lögstrups filosofi menar att när en vårdare vid ett möte med en person som är i behov av hjälp visar
engagemang i den andres liv, håller hon eller han något av den andres liv i sin hand. Detta kallas för det etiska kravet, som vid mötet uppstår hos vårdaren och befaller henne eller honom att agera så att personens liv blir så gott som möjligt. Detta innebär att en del av den andres liv kommer att påverkas av hur vårdaren agerar i den specifika situationen.
Mammor berättade att det var skönt när de fick prata av sig inför distriktssköterskan eftersom detta gjorde dem lugnare. De upplevde det även betydelsefullt när distriktssköterskan tog sig tid att förklara när de ville ha information om barnet. I likhet med studien av Fägerskiöld, Timpka och Ek (2003) var det viktigt för mammor att få dela med sig av sina funderingar och känslor angående moderskapet. Att stödja dem i föräldraskapet innebar även att distriktssköterskor såg till mammors välmående. Ali (2007) menar att genom att lyssna på en person känner personen sig viktig och respekterad. Mammor i min studie upplevde det även betydelsefullt när
distriktssköterskan var öppen för olika förslag och när de tillsammans kunde föra en konversation om vad som var bäst för barnet. Häggman- Laitila och Pietilä (2007) menar att interaktionen mellan föräldrar och personal är mest effektiv när det bygger på ett ömsesidigt utbyte. Astedt- Kurki och Haggman (1992) uppger också att människor som är sjuka tycker att ett gott möte är när vårdpersonal tar hänsyn till personen, värnar om det privata och att det är betydelsefullt när de diskuterar med dem, lyssnar på dem och ger dem relevant information.
Studien visar att mammor upplevde trygghet när de fick träffa samma distriktssköterska eftersom de kände till deras barn. I studien av Jansson et al. (1998) anser distriktssköterskor att kontinuitet, kompetens och snällhet är god barnhälsovård. Ur mammors synvinkel är barnhälsovård god när de får möta samma distriktssköterska och att det finns en bra tillgänglighet d v s telefontider och öppna mottagningar. Detta gäller oavsett om mammor är svenskar, födda i ett annat land, om de har ett friskt eller sjukt barn och om de lever i en storstad eller i en annan del av landet. Enligt en studie av Jansson, Petersson och Uden (2001) så upplever distriktssköterskor det lättare att prata och ge råd om de känner till barnet. Råden blir effektivare och distriktssköterskor uppnår bättre kvalité i sitt arbete. Likaså blir råden vid telefonkontakt snabba och adekvata om de känner till barnet. Burström et al. (2007) menar att få känna trygghet är ett mänskligt grundläggande behov och är väsentligare än allt annat. När tryggheten är tillfredsställd kan en känsla av tillit och en känsla av att vara värdefull växa fram. Trygghet kan vara relaterat till kunskap, till känslan av att ha kontroll, av att vara delaktig, av att få besked och av att vid behov nå och få hjälp av expertis.
Det framkommer i studien att mammor upplevde att tillgängligheten på telefonerna till BVC var bristfällig och detta ledde till frustration. Fägerskiöld, Wahlberg och Ek (2001) påstår att
mammor vill att distriktssköterskan är tillgänglig oavsett tidpunkt. Mammor i min studie ville
även känna att de inte var till belastning för distriktssköterskan när de sökte hjälp, och de ville att distriktssköterskan skulle visa empati. I likhet med studien av Fägerskiöld, Timpka och Ek (2003) samt Cronin (2003) så upplevde mammor att distriktssköterskor var empatiska om de var goda lyssnare och stöttade dem. Kirk (2007) menar att empati är ett grundläggande koncept i sjukvårdspraxis och att den ingår i den moraliska och den adekvata vården. När en sjuksköterska vill visa empati bör hon förstå och bekräfta den sjukes situation och ömsesidigt förtroende står i centrum för relationen. Sjuksköterskans filosofi för god vård är bland annat enligt Noble, Bradley och Freed (2007) att varje patient är unik med olika, sociala, psykologiska fysiska, religiösa och kulturella behov. I vården skall det strävas efter att tillgodose dessa behov och ge lika möjligheter för alla människor och en god och säker miljö för patienterna måste eftersträvas.
Mammor i studien gav uttryck för att de saknade tillfällen att delta i någon sorts gruppverksamhet för föräldrar, för de kände behovet av att till exempel ha mera information om vad som händer under första spädbarnstiden. Fägerskiöld, Wahlberg och Ek (2001), Häggman-Laitila och Pietilä (2007) och Andreassen et al. (2005) menar att första gångs mammor får ett socialt stöd i
föräldragrupper genom att de får kontakt med andra mammor, och ett tillfälle att diskutera med varandra om liknande problem och byta erfarenheter. De mammor som känner sig isolerade i hemmet ser fram emot föräldraträffar. Föräldragrupper via sina sociala nätverk bidrar till att sprida kunskap om skötsel av barnet. Grupperna förbättrar även föräldrarnas psykosociala välbefinnande genom att minska ångest och depression. Att vara i grupp ökar föräldrars förtroende för sitt föräldraskap och förbättrar självkänslan.
Metoddiskussion
Syftet med denna studie var att beskriva mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår och studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Målet med de flesta kvalitativa studier är att utveckla en djup och rik förståelse av fenomenet som existerar i verkligheten och upplevs av människorna (Polit & Beck 2004, s.247). Syftet med kvalitativa intervjuer är att upptäcka upplevelser, känslor och tankar. Data för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer och de svarade mot studiens syfte (jfr Holloway & Wheeler,
2002, s.80). Författaren gjorde en provintervju för att utvärdera intervjuguiden. Eftersom författaren ansåg att det framkom tillräcklig mängd med data under intervjun gjordes det inga justeringar. Data insamlades genom fem intervjuer och antalet intervjuer ansågs vara tillräckligt för att uppnå informationsmättnad (jfr Holloway & Wheeler, 2002, s. 80). Intervjuerna spelades in på band. Polit och Beck (2004 s.332) menar att bandinspelningar är att rekommendera
eftersom skriftliga noteringar kan vara ofullkomliga och kan även störa kommunikationen under intervjun. Urvalsprocessen av deltagare skedde genom att distriktssköterskor på BVC
kontaktades för att hjälpa till med att få kontakt med de mammor som besöker BVC, och detta gjordes för att få passande deltagare till syftet för studien. Enligt Holloway och Wheeler (2002, s.126-127) bör urvalsförfarandet vara både passande och adekvat. Med passande menas att metoden för urval passar syftet för studien och ger en förståelse för forsknings problemet och med adekvat menas att det genereras tillräckligt, relevant information och viktig kvalitativ data.
En svaghet i studien som kan diskuteras är att alla deltagare var mammor och detta kan ha påverkat resultatet eftersom mammor och pappor kan uppleva stödet från BVC olika men författaren anser dock att resultatet som framkommit i studien kan öka förståelsen inom detta område.
Trovärdigheten i studien uppnåddes genom att författaren har diskuterat studien med handledare och andra kursdeltagare vid seminarier samt att kategorierna har illustrerats med citat från intervjuerna (jfr Graneheim & Lundman, 2004). Under analysprocessen har trovärdigheten stärkts genom att författaren har varit noggrann vid transkriptionen av data materialet. Detta genom att under transkriptionen kontinuerligt återgå till intervjuerna för att försäkra om att inte förlora viktigt innehåll. Polit och Beck (2004, s. 574) menar att trovärdigheten för studien ökar om författaren försäkrar sig om att avskrivningarna är noggranna och exakta. Författaren har även haft ambitionen att beskriva metoden och analysprocessen utförligt för att stärka trovärdigheten.
Enligt Holloway och Wheeler (2002, s.255) skall resultaten av en studie vara pålitliga,
konsekventa och exakta. Detta betyder att läsaren kommer att kunna värdera analysens giltighet genom att följa forskarens besluts fattande process. Begreppet överförbarhet betyder att
innehållets resultat kan överföras till liknande situationer eller deltagare (jfr Graneheim &
Lundman, 2004; Holloway & Wheeler, 2002, s.255). Eftersom resultatet från studien återfinns i liknande resultat i annan forskning anser författaren att resultaten är överförbara.
Slutsatser
Denna studie visar att mammor behöver stöd från distriktssköterskan på BVC i olika former inte bara för sina praktiska behov utan även för sina emotionella behov. Den belyser också hur viktigt det är att distritssköterskor tar sig tid att lyssna och bry sig om mammorna. Denna studie kan leda till ökad förståelse till varför mammor behöver tid och engagemang när de besöker
distriktssköterskan på BVC. Att distriktssköterskan tar sig tid att lyssna och se en annan människa innebär att hon eller han bekräftar den andre och ger därmed god omvårdnad. Det är viktigt att distriktssköterskor får utökade resurser inom BVC för att de ska kunna möta föräldrars olika behov med stöd som blir till god omvårdnad.
Referenser
Ali, P.A. (2007). Listen to your patients. Nursing Older People, 4, 3.
Andreassen, S., Randers, I., Näslund, E., Stockeld, D., & Mattiasson, A-C. (2005). Family members’ experiences, information needs and information seeking in relation to living with a patient with oesophageal cancer. European Journal of Cancer Care, 14(5), 426-434.
Astedt-Kurki, P., & Haggman-Laitila, A. (1992).Good nursing practice as perceived by clients:
a starting point for development of professional nursing. Journal of Advanced Nursing, 17, 1195- 1199.
Baggens, C. (2001). What they talk about: conversations between child health centre nurses and parents. Journal of Advanced Nursing, 36(5), 659-667.
Baxter, L.A. (1994). Content analysis. In B. M. Montgomery & S. Duck (Eds.). Studying interpersonal interaction. (pp.239-254). New York, London: The Guilford Press.
Burstrom, M., Boman, K., Strandberg, G., & Brulin, C. (2007). Male patients with heart failure and their experience of being safe and unsafe. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical Studies / Vård i Norden, 27 (3): 24-8.
Cronin C. (2003). First-time mothers – identifying their needs, perceptions and experiences. Journal of Clinical Nursing, 12, 260-267.
Eriksson, U., & Svedlund, M. (2007). Struggling for confirmation-patients experience of dissatisfaction with hospital care, Journal of Clinical Nursing, 16, 438-446.
Fägerskiöld, A. ( 2006). Support of fathers of infants by the child health nurse. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 20, 79-85.
Fägerskiöld, A., Wahlberg, V. & Ek, A .C. (2001). Maternal expectations of the child health nurse.
Nursing and Health Sciences, 3, 139-147.
Fägerskiöld, A., & Ek, A.C. (2003). Expectations of the child health nurse in Sweden: two perspectives. International Nursing Review, 50, 119-128.
Fägerskiöld, A., Timpka, T., & Ek, A. C. (2003). The view of the child health nurse among mothers.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17, 160-168.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105- 112.
Holm, S. (2001).The phenomenological ethics of K. E. Løgstrup -- a resource for health care ethics and philosophy. Nursing Philosophy, 2 (1), 26-33.
Holloway, I., & Wheeler, S. (2002). Qualitative research for nursing. Oxford: Blackwell Sciences.
Hallberg, A., Lindbladh, E., Petersson, K., Råstam, L., & Håkansson, A. (2005). Swedish child health care in a changing society. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19,196-203.
Häggman-Laitila, A., & Pietil, A-M. (2007) Perceived benefits on Family Health of small groups for families with children. Public Health Nursing, 24, 205-216.
Jansson, A-K., Isacsson, Å., Kornfält, R., & Lindholm, L. H. (1998).Quality in child healthcare:
The views of mothers and public health nurses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 12(4), 195-204.
Jansson, A-K., Petersson, K., & Udén, G. (2001). Nurses’ first encounters with parents of new- born children – public health nurses’ views of a good meeting. Journal of Clinical Nursing, 10,140-151.
Kirk, T. W. (2007). Beyond empathy: clinical intimacy in nursing practice. Nursing Philosophy, 8 (4), 233-43.
Kornfält, R. ( 2000). Survey of pre-school child health surveillance programme in Sweden.Acta Paediatrica, 89, 2-7.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Noble, H., Bradley, R., & Freed, N. (2007). Nursing philosophy. A patient survey of nursing practice philosophy in 2001 and 2005. British Journal of Nursing, 16, 892-5.
Nyberg, K., & Berneman Sternhufvud, L. (2000). Mothers´ and fathers´ concerns and needs postpartum. British Journal of Midwifery, 8, 387-394.
Nyström, K., & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child’s first year:
literature review. Journal of Advanced Nursing, 46 (3), 319-330.
Nåden, D., & Sæteren, B. (2006). Cancer Patients perception of being or not being confirmed.
Nursing Ethics, 13 (3), 222-235.
Nylund, L., & Lindholm, L. (1999). The importance of ethics in the clinical supervision of nursing students. Nursing Ethics, 6(4), 278-286.
Petersson, C., Petersson K., & Håkansson, A. (2003). General parental education in Sweden:
participants and non-participants. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 21(1), 43-46.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2004). Nursing research. Principles and methods (7: uppl.).
Philadelphia: J. B. Lippincott.
Tarkka, M-T., Paunonen, M., & Laippala, P. (2000). First-time mothers and child care when the child is 8 months old. Journal of Advanced Nursing, 31(1), 20-26.
Warren, P. (2004). First-time mothers: Social support and confidence in infant care. Journal of Advanced Nursing, 50 (5), 479-488.
Bilaga 1 Luleå tekniska universitet
Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Förfrågan om att genomföra intervjustudie samt förmedla information till distriktssköterskor på BVC.
Föräldrarna till små barn har många frågor och funderingar när det gäller barnets omvårdnad och deras eget föräldraskap. För att föräldrarna skall få stöd till att uppleva sitt föräldraskap positivt, har distriktssköterskan på en vårdcentral en betydelsefull uppgift. Jag kommer att genomföra en intervjustudie som kommer att belysa hur mammor till barn som är i ett års ålder, upplever det stöd som de har fått från primärvårdens distriktssköterskor. Jag vill med detta brev fråga om tillåtelse att genomföra studien på x vårdcentral. Jag kommer även att kontakta dig muntligt för att informera om projektet och för att få tillåtelse att genomföra studien.
Jag vill även med detta brev fråga dig om du kan kontakta distriktssköterskorna på BVC, informera dem om denna studie samt be dem att välja ut deltagare för studien.
Inklusionsskriterierna för denna studie kommer att vara svensktalande mammor som har barn runt ett års ålder och har erfarenhet av att besöka barnavårdcentralen. Fem till sex mammor, som har erfarenhet att besöka BVC, kommer att intervjuas. När distriktssköterskorna på BVC har valt ut dessa mammor får de lämna ut medföljande informationsbrev till dem.
Under vecka 36-37 planeras intervjuerna att äga rum.
Vid eventuella frågor kontakta mig:
Maria Sjöberg. Leg sjuksköterska Handledare/Marja Öhman, Universitetsadjunkt E-post: marsjo-4@student.ltu.se Luleå Tekniska Universitet.
Tel: 070-2266198. Tel: 018-395223
Bilaga 2
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Förfrågan om medverkan i en intervjustudie
Under ditt barn/barnens uppväxt kommer du att besöka distriktssköterskan på barnavårdcentralen vid ett flertal tillfällen och som förälder har du då kanske med dig många frågor och funderingar om ditt barns utveckling och hälsa. Distriktssköterskan har till uppgift att stödja föräldrar i sitt föräldraskap Genom denna studie får distriktssköterskan ökad kunskap om hur föräldrar upplever hennes eller hans stöd och får därmed en bättre förutsättning att kunna stödja dem i sitt
föräldraskap.
Syftet med denna studie är att belysa mammors upplevelse av stöd från distriktssköterskan under barnets första levnadsår. Jag vill därmed fråga om du vill delta i denna intervjustudie.
Intervjuerna kommer att spelas in på band och skrivas ut ordagrant. Intervjuerna beräknas ta ca 30-45 min och ni kommer att intervjuas enskilt med endast författaren närvarande. Intervjun kommer att äga rum v. 36-37. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Allt material kommer att hanteras konfidentiellt, det innebär att du kommer att avidentifieras och inga namn publiceras. Intervjubanden och de utskrivna texterna kommer att förvaras inlåsta samt det är endast författaren och handledaren som kommer att ha tillgång till materialet. Om du vill delta i denna intervjustudie får du fylla i bifogad svarstalong och sända tillbaka den med bifogat svarskuvert. Om du tackar ja till att delta i studien kommer författaren till studien att höra av sig till dig inom en vecka för att avtala plats och tid för intervjun samt för muntligt informerat samtycke till studien. Ange hur vi kan kontakta dig på den bifogade
svarstalongen. Andra upplysningar: Ingen form av ersättning kommer att utgå till deltagarna. Har du frågor rörande studien är du välkommen att höra av dig.
Maria Sjöberg, Leg sjuksköterska. Marja Öhman, Universitetsadjunkt/Handledare E-post: marsjo-4@student.ltu.se Luleå Tekniska Universitet.
Tel: 070-2266198. Tel: 018-395223
Förfrågan om medverkan i intervjustudie svarstalong: Bilaga 3
□ Ja tack, jag önskar delta i studien
□ Jag vill ha mer information om denna studie.
□ Nej tack, jag önskar inte delta i studien
Härmed ger jag mitt skriftliga samtycke att delta i studien.
Jag har fått information om studien, att jag när som helst kan avbryta mitt deltagande, att intervjun kommer att bandas och att allt material kommer att hanteras konfidentiellt.
Underskrift___________________________________________.
Datum/Ort_____________________________________________.
Telefon/E-post:___________________________________________.
Returnera denna svarstalong i bifogat svarskuvert.
Intervjuguide. Bilaga 4
Öppningsfråga:
1 Kan du berätta om hur du har upplevt stödet från din distriktssköterska under ditt barns första levnadsår?
Följdfrågor:
2 Kan du berätta om någon speciell situation där du upplevde att du fick ett bra stöd från distriktssköterskan
3 Berätta om de situationer då du som förälder sökt stöd hos din distriktssköterska, förutom de regelbundna hälsokontrollerna?
4 Upplever du som förälder att du fick tillräckligt med hjälp vid dessa tillfällen?
5 Berätta om situationer då du har upplevt oro över ditt barn under detta första levnadsår!
6 Har du kontaktat distriktssköterskan vid dessa tillfällen? Hur skulle du vilja att distriktssköterskan stödjer dig vid dessa tillfällen?
7 Upplever du att tillgängligheten till distriktssköterskan är bra?
Följdfråga: Kan du ge exempel på hur det skulle kunna förbättras?
Följdfrågor vid behov:
1 Vad tänkte du på då?
2 Hur Kändes det?
3 Kan du ge ett exempel?
4 Du sa att … hur menar du?
