Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT
Linda Tolliner
Att få tid och rum
Holländska familjers flytt till Värmland sett ur ett
work-life balance perspektiv
To have time and space
Dutch families move to Värmland seen from a work-life balance
perspective
Arbetsvetenskap
C-uppsats
1
Förord
Efter en lång, rolig, intressant och tidvis jobbig period är nu min uppsats klar. Jag har lärt mig väldigt mycket under denna process som har varit en spännande utmaning. Jag vill till att bör-ja med tacka alla de holländska personer som ställde upp med sin tid så att denna undersök-ning gick att genomföra. Även till min handledare Annika Åberg vill jag ge ett stort tack, du har gett mig ett bra stöd med inspirerande råd och idéer som varit värdefulla. Sist men inte minst vill jag tacka min underbara syster, familj och mina vänner som stöttat mig under tiden jag skrivit. Tack för att ni finns!
Karlstad juni 2010
2
Sammanfattning
Det här är en undersökning om holländares val att flytta till Värmland och att starta eget före-tag sett utifrån ett work-life balance perspektiv. De teorier som har använts är främst work-life balance teorin men även teorier som behandlar flexibilitet, arbete och att starta eget företag återfinns. Inom work-life balance går jag igenom hur olika typer av förändringar i samhället har påverkat och påverkar balansen mellan arbete och fritid. Det tas även upp olika typer av beslut och gensvar som individen kan ta och göra för att motverka obalansen, men dessa indi-viduella beslut är på något sätt relaterade till andra, som till exempel, kommunens gensvar.
3
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 1 SAMMANFATTNING ... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 3 1. INLEDNING ... 5Syfte och frågeställningar ... 6
Tidigare forskning ... 6
Disposition ... 6
2. TEORETISK REFERENSRAM ... 7
Work-life balance... 7
Förändringar av deltagandet på arbetsmarknaden ... 7
Förändringar i mönstret av arbetstid ... 8
Förändringar av erfarenheter i arbetet ... 8
Förändringar i den icke-arbetande sfären (fritiden) ... 8
Gensvar på obalansen ... 9
Framtiden för work-life balance ... 10
Flexibilitet ... 11
Arbete... 12
Starta eget företag ... 12
Summering av den teoretiska referensramen... 13
3. METOD ... 14
Urvalet ... 14
Kontakten ... 14
Datainsamlingen ... 15
Bearbetning ... 15
Tillförlitlighet och giltighet ... 16
Etiska överväganden ... 17
4
4. ANALYS OCH RESULTAT ... 18
Valet att flytta och starta eget ... 18
Tid ... 20
Tid i förhållande till arbete ... 21
Tid i förhållande till stress ... 23
Rum ... 24
Sammanfattning av resultat och analys... 26
5. DISKUSSION ... 27
REFERENSLISTA ... 29
5
1. Inledning
Nu för tiden är det väldigt vanligt att holländare flyttar till Sverige i allt större utsträckning. Enligt (www.scb.se) har andelen inflyttade holländare ökat från 4532 personer till 8324 per-soner mellan åren 2000-2009. Många väljer även att starta eget företag eller tar över befintlig verksamhet efter ett tag här. Anledningen till att jag ser det som intressant är att runt omkring där jag bor, ett litet samhälle i norra Värmland, finns det många inflyttade holländare som startat eget företag. Även om det kan se mörkt ut totalt för bruksorter så avvek Munkfors markant för ett antal år sedan genom att de hade ett högre riksgenomsnitt av nyföretagande. (Johannisson & Lindmark 1996:162) Då det är ett rätt så stort steg att ta, att flytta till ett nytt land och starta eget företag, tycker jag det är ett intressant ämne att se lite närmare på. Jag ser det som ett spännande område att undersöka och försöka få en förståelse för varför de väljer att flytta hit och starta eget företag. Det har dessutom inte forskats så mycket på just det. Hol-land är ett litet Hol-land med stor befolkning, enligt (www.ne.se) har de en befolkningsmängd på 16,4 miljoner invånare på en landyta som är 41 863 km2. Det kan ställas mot Sverige som har 9,2 miljoner invånare på en 410 934 km2 stor landyta (www.ne.se). Då inflyttning sker i så pass stor utsträckning tror jag att det måste ligga någon speciell orsak bakom. Det är det som jag anser vara av intresse att studera.
Mitt intresse är också att förstå fenomenet utifrån ett work-life balance perspektiv. Då fokusen på balansen mellan arbete och fritid är något som växt och just att begreppet work-life balance är enormt ser jag som en möjlig bakomliggande faktor. Att begreppet är något stort syns när man gör en sökning på Google på ordet work-life balance, som resulterade i 57 200 000 träf-far på 0,16 sekunder. Balans i livet är något som väldigt sällan uppstår. Att allt ”flyter” som det ska sker sällan och oftast har man problem med något. Om man strävar efter att göra ett bra arbete är det oftast något annat som får stå tillbaka. Om kraven att göra ett bra arbete blir för stora så kan det skapa en obalans vilket ofta leder till stress. Balans definieras ”förmåga att bibehålla sin jämvikt genom att motverka krafter som skulle kunna rubba den” (Ericsson 2005:9). Definitionen visar på att det finns krafter som försöker förstöra balansen. Det kan vara arbetet eller något i privatlivet. Ofta så märker man inte av det förrän det är försent, det är när något verkligen händer som man tänker efter. Om man känner stress en lång tid så bris-ter det till slut. Det kan ske genom att man blir akut sjuk eller att familjen havererar. Man kanske inte har brytt sig om sina nära nog mycket för att arbetet tagit all tid vilket eventuellt kan innebära en skilsmässa. Det är först när det negativa händer som man inser att man måste göra något (Ericsson 2005:9ff).
6
Syfte och frågeställningar
Syftet är att undersöka och öka förståelsen för det att holländare med familjer väljer att flytta till norra Värmland och starta eget företag, detta sett ur ett work-life balance perspektiv.
Frågeställningar:
Vad beror denna invandring på, hur kommer de fram till att ta det steget?
Hur kommer det sig att de väljer att starta eget företag här?
Hur kan flytten förklaras och förstås utifrån work-life balance perspektivet?
Tidigare forskning
Att hitta forskning som gjorts om holländare som flyttat till Sverige och startat eget företag var problematiskt då det är ett outforskat område. Däremot finns många undersökningar om work-life balance. En undersökning av Peters, den Dulk & van der Lippe (2009:292ff) som är gjord i Holland på 807 holländska arbetare undersöker om tidsflexibilitet minskar konflikten mellan arbete och dess inblandning på hemmet. De har även tagit med de med så kallade nya anställningsformer i undersökningen, de kan karakteriseras som bland annat grupper som ar-betar med projekt, arar-betar hemifrån eller att arbeta mot strikta deadlines. Undersökningen visar att respondenterna överlag inte upplever hög grad av negativ inblandning från arbetet på hemmet, men de menar att det inte ska ses som att det inte finns några problem med work-life balance. Generellt visar det att de som återfinns i de nya anställningsformerna upplever mer negativ inblandning av arbetet på hemmet än övriga anställda. Bland kvinnor visade det sig att deltidsjobb och flextid är ett sätt att lösa vissa av de work-life balance problem som fanns. Det visar sig även att det är främst kvinnor som vinner mer kontroll i balansen när de kan väl-ja andra temporära platser för att utföra sitt arbete. Hos männen var det mindre deltidsjobb som kunde reducera konflikten. Flextid för män hade däremot ingen påverkan på work-life balance konflikten, det kan bero på att i Holland är det främst kvinnorna som ska ta hand om det praktiska med att få barnen till skolan och andra aktiviteter (Peters, den Dulk & van der Lippe 2009:292ff). Då denna undersökning visar på att det finns en del problem i Holland gällande work-life balance och då främst att det är kvinnor som väljer att gå ner i arbetstid för att få ihop arbete och fritid på ett bra sätt, stärks min tro om att det kan vara en bakomliggan-de faktor till Holländares val till flytt och att starta eget företag.
Disposition
7
2. Teoretisk referensram
Det finns en speciell teori som jag anser vara av vikt i denna undersökning och det är work-life balance teorin. Den är det centrala men utifrån den teorin återfinns det begrepp som flexi-bilitet och arbete. Jag kommer att gå igenom dessa och även ge en liten inblick i att starta eget företag.
Work-life balance
Work-life balance handlar om möjligheten att kombinera arbete och privatliv utan att det ena ska påverka det andra. Den mesta uppmärksamheten kring detta ämne ligger på arbetande föräldrar som försöker få arbetslivet och privatlivet att gå ihop. Men det finns även andra som kan ha problem med detta. De som är lågavlönade eller har stora skulder kan ha svårt att få arbetsliv och privatliv att gå ihop eftersom de kanske måste arbeta extra långa dagar eller ta med arbete hem. Det medför att de kanske inte har speciellt mycket ledighet och skulle de ha ledigt kan de inte utnyttja den på grund av ekonomiska faktorer. Det finns tre typer av Work-life balance konflikter som kan uppstå. Den första är tidsbaserad konflikt som handlar om att man lägger så mycket tid på ett ställe som gör att man missar tid på ett annat ställe. Den andra är stressbaserad konflikt vilket innebär att det är mycket stress på ett ställe som därmed gör att man får svårt att uppfylla plikter på ett annat ställe. Den tredje handlar om beteendebaserad konflikt och det är när ett visst beteende krävs på ett ställe samtidigt som det beteendet är olämpligt på det andra stället (Noon & Blyton 2007:356f).
Enligt Noon & Blyton (2007:359) är den nuvarande diskussionen om Work-life balance inte helt ny även om just själva begreppet är nytt. I tidigare perioder av den industriella utveck-lingen under 1800-talet var det inte ovanligt med tolv timmars arbetsdagar. När då alla famil-jemedlemmar arbetade så fanns inte mycket tid över till annat. De levde mer för att arbeta än att arbeta för att leva. Det kom upp politiska argument för att det måste bli förändring och det centrala var att få kortare arbetsdagar. Utan det skulle det inte finnas tid för utbildning för de unga, det argumenterades även om att både unga och vuxna inte hade tid med något annat än att sova om inget ändrades. Under 1900-talets början utformades även andra regleringar, så som betald semester och hur lång en typisk arbetsvecka skulle vara. Det var även då det bil-dades en form av work-life balance där det blev typiskt med att mannen var ensam försörjare av familjen och kvinnan skulle då vara hemma med barnen och sköta om hemmets ruljans.
På den senare tiden av 1900-talet och även in på 2000-talet har work-life balance mest handlat om den krävande karaktären och tidspressen på arbetet som innebär en stor påverkan på män-niskors fritid. Man kan se fyra förändringsområden som har bidragit till den växande work-life balance diskussionen (Noon & Blyton 2007:359f).
Förändringar av deltagandet på arbetsmarknaden
kvin-8
nan deltid. I OECD länder, Organisation for Economic Cooperation and Development, åter-finns sju av tio deltidsjobb hos kvinnor (Noon & Blyton 2007:360f). I en studie av Bergman & Gardiner (2007:403) påvisas att även i Sverige är deltidsarbete till större delen något som kvinnor använder sig av trots deras starka vilja att arbeta. Vidare säger de att det finns en lag i Sverige som gör det möjligt för föräldrar med barn under åtta år att reducera sin arbetstid med 25 %, men även där är det mest kvinnor som utnyttjar det.
Förändringar i mönstret av arbetstid
Enligt Noon & Blyton (2007: 361) är förmodligen kvinnors insteg i arbetsmarknaden den störst och viktigaste faktorn i ämnet om att balansera arbete och fritid. Men även det faktum att det utvecklas nya aspekter på vad arbete är bidrar. Det kan man se på att många anställda spenderar fler timmar på arbetet men även tar med sig arbete hem. Över den två sista decenni-erna har en signifikant ökning skett av det antal timmar man arbetar utöver den normala hel-tidstjänsten. Det kan finnas många förklaringar till denna ökning av arbetade arbetstimmar. För en del i lågbetalda yrken finns det inte så många alternativ om de vill ha en bra inkomst som de kan leva på. För andra är det bara ett sätt att visa sitt engagemang för att säkra sin an-ställning eller få en chans till befordring. Det finns en växande andel av anställda som gör en del av sina arbetstimmar hemma. Detta bidrar inte enbart till fler arbetstimmar utan suddar även ut gränsen mellan arbete och hem. Eftersom alltfler människor arbetar på det här sättet, med fler arbetstimmar och tar med sig arbete hem så har debatten om balansen mellan arbete och fritid växt (Noon & Blyton 2007:362f).
Förändringar av erfarenheter i arbetet
Bland andra faktorer kan man även se att det har blivit allt vanligare med tillfälliga arbeten och speciella arbetsvillkor. Det bidrar ofta till en jobbosäkerhet. En rädsla att förlora arbetet kan underminera människors känsla av att nå work-life balance på grund av att de inte kan planera för framtiden. Ofta medför det en ökning av press och stress för den anställde på arbe-tet (Noon & Blyton 2007:364). Tillfälliga arbeten är även något som påverkar lönen, Booth & Frank (2005:26) menar att det finns ett stort gap mellan kvinnor och mäns löner i alla typer av anställningar men att de som förlorar mest ekonomiskt på arbeten med speciella arbetsvillkor är män.
Förändringar i den icke-arbetande sfären (fritiden)
9
och med det mer press på att tjäna mer pengar för att på så sätt kunna betala skulderna och fortsätta konsumera. Detta visar att work-life balance frågor inte bara rör arbetet utan även hur man spenderar eller till och med överspenderar sin inkomst (Noon & Blyton 2007:365).
Gensvar på obalansen
Det finns mycket fokus på hur man ska lösa obalansen mellan arbete och fritid på individnivå. Hur individer och familjer kan ta beslut för att få en bättre work-life balance för dem själva. Men alla dessa individuella beslut och gensvar är på något sätt relaterade till andra så som, kommunen, organisationer och samhället och deras gensvar. Man bör därför se närmare på alla dessa för att få hela bilden på hur gensvaret är för att uppnå work-life balance (Noon & Blyton 2007:368). Jag kommer att gå igenom dessa fyra gensvar och beslut som kan tas. Jag börjar med individens för att gå vidare till kommunens, sen följer organisationers/företags och sist samhällets.
Det första handlar om individens eget gensvar och egna beslut för att lösa obalansen. Alla individer agerar olika för att uppnå förverkligande i både arbetets och fritidens krav, ansvar och intressen. De väljer sin egen strategi. Jag kommer här gå igenom fyra olika strategier som visar på den stora bredd och variation som finns enligt Noon & Blyton (2007:368f).
I många länder är en work-life balance strategi under de senare åren att en medlem i hushållet arbetar deltid, vanligtvis kvinnan. Trots att par gärna vill ha två inkomster måste de ta hänsyn till det ansvar de har med att ordna med barnen. Detta kan ses som en modifierad variant av att det är en i hushållet som försörjer familjen (mannen) och en som sköter om hem och barn (kvinnan).
En annan strategi för hushållen kan vara att man söker andra typer av arbeten som un-derlättar för barntillsyn och hushållsysslor. Det kan variera beroende på familj, men vissa kan välja att arbeta på olika tider, den ena på dagtid och den andra på kvällstid. Andra kan välja arbeten som erbjuder stor flexibilitet.
En del individer försöker skapa balans mellan arbete och fritid genom att minska fa-miljen eller planera in ett barns födelse när det inte krockar med höga krav på arbetet. Det har bidragit till att åldern för kvinnor som får sitt första barn har stigit ordentligt i industriländer under de senaste åren.
Man kan också få balans genom att söka sig till arbeten nära hemmet och på det sättet minska tiden som krävs till pendling. På det sättet sparar man tid som kan användas till annat (Noon & Blyton 2007:368f).
10
exempel, tillhandahålla egen barnomsorg. Det här är något som är minst tillgängligt för an-ställda och ofta sammankopplat med vilken position man har i företaget. Det som har visat sig vara av vikt i organisationer och företag är inte bara att ha en policy för work-life balance utan också en kultur som stödjer de anställda som vill utnyttja de möjligheter som finns (Noon & Blyton 2007:371ff).
Sist kommer samhällets gensvar och beslut för att kunna uppnå work-life balance. Det är del-vis på den maktobalans som finns inom organisationer som regeringen agerar för att säkerstäl-la utveckling och bibehålsäkerstäl-lande av villkor för de anställda gälsäkerstäl-lande arbete - fritid och andra områden. Detta ser olika ut beroende på landet, i till exempel Skandinavien har statens roll att utveckla work-life balance ökat markant. Det kan ses genom att det tillhandahålls barnomsorg och mer omfattande ledighetsvillkor för att arbetare ska kunna ta hand om de icke-arbetande ansvarsområdena (Noon & Blyton 2007:375).
Debatten som rör möjligheten att få bättre work-life balance handlar enligt Noon & Blyton (2007:375f) i stora drag om individens olika roller och möjligheten att anta dem i olika sam-manhang. Speciellt obalansen mellan arbete och fritid kan ses som en konflikt mellan för-väntningar i de olika rollerna. Det finns tre strategier som individen kan ta sig an denna kon-flikt på. De kan införa olika sätt för att klara av de olika rollerna på. De kan förändra förvänt-ningarna hos rollsändarna, det vill säga de som kan tänkas påverka definieringen av de olika rollerna, till exempel frun. Till sist kan de även förändra sin egen attityd på förväntningarna av de olika rollerna.
Framtiden för work-life balance
11
skulle det inte bidra med något positivt till balansen mellan arbete och fritid. För att samman-fatta work-life balance så är det ett relevant ämne för alla arbetande människor och kommer troligtvis att bli ännu större i takt med att kraven på bättre prestationer på arbetsplatserna väx-er (Noon & Blyton 2007:378ff).
Flexibilitet
Flexibilitet är ett begrepp som ses inom olika områden och kan tolkas på flera sätt. Man kan allmänt säga att flexibilitet som begrepp syftar på förmågan att reagera på förändringar (Karlsson & Eriksson 2000:19). På organisationsnivå ses flexibilitet oftast i personalstyrkan och man kan då prata om tre strategier: funktionell flexibilitet, arbetstidsflexibilitet och nume-rär flexibilitet. Funktionell flexibilitet handlar om att de anställda får varierande arbetsuppgif-ter beroende på vart i organisationen de behövs. Arbetstidsflexibilitet innebär att utifrån orga-nisationens behov förlägga och förändra arbetstiden. Dessa två ses som strategier för den in-terna flexibiliteten (Grönlund 2004:46f). Flexibilitet har blivit ett begrepp som är synonymt med anpassning. Utifrån att företag och verksamheter har blivit mer kundstyrda och en hårda-re konkurhårda-rens uppstår krävs en omställning av de anställda. De måste vara flexibla och anpas-sa sig till högre arbetstempo, nya arbetstider och så vidare. Detta leder helt säkert till en ökad lönsamhet, på kort sikt men på samma gång till en ökad stress och sjukfrånvaro (SOU
1999:167). Ofta är det arbetstiden som är flexibel på olika sätt. Det skulle kunna ses som nå-got positivt om den flexibla arbetstiden inte skedde i kombination med neddragningar som i sin tur leder till ökad övertid för den anställde. Om en anställd inte kan få tid över till livet utanför arbetet så kommer även arbetet bli lidande. Balansen mellan arbete och fritid handlar bland annat om tid. För att tiden ska gå ihop måste den anställde själv ha möjlighet att påver-ka arbetstid och arbetets utförande (SOU 1999:174). Numerär flexibilitet är en extern flexibi-litet och visar sig genom lösare anställningskontrakt, till exempel visstidsanställning. Något som prioriteras högt av svenskar är trygga anställningskontrakt så den numerära flexibiliteten är knappast något som kan ses som positivt ur individens perspektiv. Det finns även många som varnar för att den numerära flexibiliteten är något som kommer att hänvisas till vissa grupper, till exempel, kvinnor och lågutbildade (Grönlund 2004:33f). I SOU (1999:157f) på-pekas att om flexibilitet ska uppfattas som positivt bör det finnas valmöjligheter och en möj-lighet att påverka. Dessa valmöjmöj-ligheter är i dagens arbetsmarknad inte speciellt stora. Allt fler flexibla arbetsformer dyker upp, som exempel kan nämnas deltid och säsongsarbete. Men att de skulle ses som positiv flexibilitet är fel för de flesta är deltid eller tillfälliga arbeten nå-got negativt. De flesta människor vill ha längre arbetstid och ett fast arbete som ger trygghet både ekonomiskt och arbetsmässigt.
12
visar sig att de har mindre (Grönlund 2004:115f). I takt med att det blir allt svårare att få ihop vardagen är det många som hoppas på att flexibel arbetstid är lösningen. Det är något som antas kunna ge makt över tillvaron. Under de senaste hundra åren har många förändringar skett som borde innebära att vi har mer tid till fritid. Några som kan nämnas är, kortare ar-betsvecka, maskiner som sköter tvätt och disk, vi äter alltmer färdiglagad mat och kan jobba hemifrån. Men dessa förändringar bidrar också till nya krav. Man kan till att börja med se att det är en större del av befolkningen som arbetar men de börjar sitt arbetsliv senare och lämnar det tidigare än för hundra år sedan. Samtidigt med det så satsar många på utbildning och kar-riär i arbetslivet först och därmed startar familj senare i livet. Det innebär att för många så kommer tiden som småbarnsförälder samtidigt som de är som mest högproduktiva i arbetsli-vet (Grönlund 2004:149f).
Arbete
Ofta är arbetet det centrala i människors liv och har stor betydelse. Det är under den tiden på dygnet som vi är mest utvilade som vi är på arbetet. Tiden runt omkring, vår lediga tid, an-vänds även den ofta till tankar på arbetet, till exempel, hur vi ska förbereda oss för något som ska ske. Det finns många motiv för arbete, bland annat kan nämnas: försörja sig och tjäna pengar, utvecklas som människa, delta i samhällsbygget och få en social identitet. Det sist-nämnda kan ses genom det faktum att när man träffar en gammal bekant men även en ny så är oftast den första frågan, vad jobbar du med? (Ericsson 2005:23f). Arbetet kan ses som basen i behovstrappan och ger människan medel till sin försörjning. Det är det som bidrar med medel för att människan ska kunna uppnå vissa mål i livet, dessa mål ska inte enbart vara materiella utan bör även bidra till en högre livskvalitet. Att känna tillfredsställelse över att lyckas bra i arbetet behöver inte alltid betyda detsamma som att göra karriär. Det är av stor vikt för den anställde att de krav som finns på arbetet ska kunna förstås av arbetaren och vara utformade så att de kan levas upp till. Utveckling är även det en viktig aspekt, det finns en drivkraft hos alla människor att få utvecklas. Extra viktigt är utvecklingsmöjligheter vid förändringar, om det inte finns så blir förändringen bara något negativt (Iseskog 2002:31ff). Då arbetet är en sak som tar mycket av vår vakna tid så kan jag inte låta bli att fundera på vad det gör med vår fritid och hur man ska få en bra balans i tiden mellan arbete och fritid.
Starta eget företag
Det finns många saker att tänka på när man väljer att starta eget företag. Den viktigaste är att ha en bra affärsidé. Utöver det bör man tänka på saker som marknadsföring, vilken företags-form man ska välja, vilka resurser som behövs och hur man ska redovisa allt (Stensson 2004:4ff). Listan kan göras lång för allt man bör tänka på men min ansats här är inte att på något sätt förklara hur man går till väga rent praktiskt med att starta ett eget företag. Jag är i min undersökning mer intresserad av vad som fått holländare att välja att starta eget än hur de gjort. Det är de teorier som talar om motivation och drivkraft som är min utgångspunkt.
13
driva ett eget företag kan göra det möjligt att kombinera arbete och familjeliv på ett bättre sätt. Man kan få ett bättre välbefinnande av att verkligen få arbeta med det man vill och tycker är roligt. Viktigt att tänka på är att det kan vara bra att vänta med att starta upp ett företag när det är andra stora förändringar på gång i livet, till exempel, första barnets födelse (Stensson 2004:7ff).
Det finns ett antal kännetecken hos individer med företag som utvecklas positivt, till exempel, mål med företagandet, erfarenhet av företagande eller en livspartner med positiv inställning (Tovman m.fl. 1998:11). Motivbilden för att starta eget företag ser ofta lika ut oberoende av kön och ålder. Kvinnor kan i lite större utsträckning framhålla oberoende som ett motiv. Nackdelen med att försöka ringa in ett huvudmotiv är att det oftast är flera samverkande fak-torer för de individer som väljer att starta eget företag (Johannisson & Lindmark 1996:36f). Att starta företag i just bruksorter har nästan alltid sämre förutsättningar. En bruksort är en ort som har haft eller har ett dominerande bruk (en industri eller ett industriföretag)
(www.wikepidia.se). Det är i synnerhet den existerande näringslivsstrukturen som begränsar möjligheterna till högt nyföretagande men även demografiskt är förutsättningarna mindre bra. En annan negativ faktor kan vara de kulturella värderingar som ofta återfinns i denna regions-typ. Men det finns även företagarintentioner och värderingar hos 18-åringar i denna region som inte skiljer sig från andra regioner där det är de yngre som är villiga att starta eget företag (Johannisson & Lindmark 1996:162f).
Summering av den teoretiska referensramen
14
3. Metod
Här ska jag beskriva hur jag gått tillväga med min undersökning. Jag har använt mig av kvali-tativ metod med kvalikvali-tativa intervjuer, både enskilt och i par, i min undersökning. Eftersom jag ville få en djupare förståelse för, och inblick i deras val att flytta från sitt hemland och starta eget företag här i Värmland var en kvalitativ metod det bästa. Enligt Trost (2005:14) är en kvalitativ undersökning det rimligaste när man vill förstå människors sätt att reagera eller urskilja varierande handlinsmönster. En kvantitativ metod hade inte kunnat ge mig svar på det då det ger svaret på mängden av ett fenomen. Andersen (1994:70) poängterar att utgångs-punkten för en kvantitativ metod är man ska göra det man studerar till något mätbart som kan presenteras numeriskt.
Urvalet
Min undersökning handlar om holländska par som flyttat till Värmland och startat eget före-tag här, vilket styrde valet av respondenter. Jag började med att googla på ”holländska föreföre-tag i Värmland” och hittade där en länk som visade en karta över många holländska företag i Värmland. Utifrån denna karta hittade jag de flesta av mina intervjupersoner. En del av de företag som fanns på kartan var dock inte aktuella då kartan inte hade något datum som visade när den lagts ut och därmed så fanns inte alla företag kvar. Men vid fortsatt sökande på ”hol-ländska företag i Värmland” så hittade jag ett antal hol”hol-ländska företag som jag bestämde mig för att kontakta. Jag tog även viss hänsyn till vart i Värmland företaget låg då jag inte kunde åka för långt på grund av bensinkostnader och tidsbrist. Det visade sig dock att de flesta hol-ländska företag fanns i närheten, det vill säga, i norra Värmland. Eftersom jag enbart var in-tresserade av holländska par som startat eget företag tog jag i urvalsprocessen ingen hänsyn till ålder och kön. Jag tror dock att det efter intervjuerna kommer visa att könet och framför allt om de har småbarn har viss betydelse för hur de upplevt situationen i Holland, flytten och att starta upp ett företag här. För att inte röja mina respondenter och deras företag kommer jag bara nämna att alla hade företag inom servicebranschen på ett eller annat sätt. Det blev i slut-ändan totalt tre parintervjuer och tre enskilda intervjuer varav fyra var män och fem var kvin-nor, alla var i varierande ålder och har bott i Värmland mellan fyra och fem år.
Kontakten
möj-15
lighet att ställa frågor samt säga nej direkt om de inte ville medverka. Enligt Lantz (2007:57) är det av stor vikt att intervjun är frivillig för att man ska få tillförlitlig och giltig information.
Datainsamlingen
Mina intervjuer har gjorts under en veckas tid och intervjupersonerna fick i så stor mån det var möjligt själva bestämma dag och tid för intervjun under denna vecka. För att ställa rätt frågor läste jag in mig på work-life balance, att starta eget företag och hur det är att flytta. Jag använde mig av en halvstrukturerad intervjuguide (Bilaga) som jag utformade utifrån de teo-retiska grunderna. Intervjuguiden hade fasta frågor men även uppföljningsfrågor som jag kunde använda mig av för att föra intervjun framåt. Dagen för intervjun kom jag dit i god tid och försökte få deras förtroende genom lite småprat innan intervjun startade. Börjar man för snabbt med frågorna och upplevs stötande kan det vara svårt att få det förtroende man behöver för att intervjun ska flyta bra (Trost 2005:64). Patel & Davidson (2003:71) menar att den per-sonliga relationen är något som påverkar motivationen hos den intervjuade. Jag frågade sedan om det gick bra att jag spelade in intervjun och försäkrade dem att det bara var jag som skulle få tillgång till det inspelade materialet. Enligt Trost (2005:40f) är det av största vikt att man upplyser den intervjuade om att det som sägs är konfidentiellt och framför allt håller det an-givna löftet. Det var ingen av informanterna som hade några invändningar mot att bli inspela-de. Jag använde mig av samma intervjuguide till alla respondenter men i vissa intervjuer be-hövdes en del följdfrågor inte ställas då de svarade på det av sig själva. I vissa intervjuer fick jag använda alla mina följdfrågor för att få mer utförliga svar då respondenten svarade väldigt kortfattat.
Mina intervjuer varierade kraftigt tidsmässigt. Den kortaste blev bara 20 minuter och den längsta 80 min, tillsammans resulterade de i 260 minuter inspelat material och ungefär 40 sidor utskrivet material. Den intervju som blev väldigt kort, på endast tjugo minuter, tror jag berodde på att de två jag skulle ha intervjuat hade åkt iväg på något annat utan att meddela mig men själva ordnat så att jag skulle få intervjua en annan person, som tillhörde familjen. Personen i fråga stämde in på mina urvalsgrunder så det var inget problem, men hela den situ-ationen blev lite ansträngd vilket gjorde att det inte blev något småprat innan intervjun starta-de. Det ledde även till att det blev tre parintervjuer och tre enskilda intervjuer i min undersök-ning istället för de inplanerade fyra parintervjuerna. Alla intervjuer genomfördes på respekti-ves arbetsplatser/hem vilket jag tror kan ha påverkat en del av intervjupersonerna genom att känna sig lite stressade. Trost (2005:44f) nämner att den intervjuades hem kan vara bra sett ur ett trygghetsperspektiv samtidigt som det kanske inte är lugnt nog. Vidare påpekar han att det ofta är så att de intervjuade får bestämma plats, men att det inte innebär att intervjuaren kan komma med egna förslag på plats för intervjun. Jag tog beslutet att mina respondenter inte skulle behöva åka till mina intervjuer utan erbjöd mig att komma till dem. Tror det bidrog till att alla var positiva till att delta men samtidigt kan det ha påverkat dem i någon grad då det ibland ringde eller att vi fick ta en kort paus i intervjun för att det var något som störde.
Bearbetning
16
gick bra att använda sig av engelska istället. För att intervjuerna skulle få en bättre och tydli-gare helhet samt göra intervjupersonerna rättvisa valde jag därför att skriva ut intervjuerna i mer formell skriftlig form än i talform, men utan att ändra det de faktiskt sa. Att göra utskrif-ter från en bandspelare innebär en massa tekniska och tolkningsmässiga problem, vilket Kvale & Brinkmann (2009:197) poängterar. Det vikigaste menar de är att man använder sig av samma utskriftssätt på alla intervjuer och att det är ett val man själv måste göra.
När intervjuerna var utskrivna läste jag igenom alla en gång för att få en bättre överblick av vad jag hade för material. Jag tog sedan och läste intervju för intervju mer noggrant samtidigt som jag skrev ner det jag tänkte efter en mening eller ett stycke. När det var gjort en gång skrev jag in alla ord och meningar som dykt upp i ett block, utifrån dessa såg jag då saker som var mer framträdande. Sedan läste jag materialet flera gånger till och upprepade proceduren, allt för att jag inte skulle missa något viktigt. Anledningen till att jag använde mig av denna metod och inte ett dataprogram var att jag ville få en bättre överblick samt bättre kontakt och kontroll över materialet. Efter den första kategoriseringen läste jag igenom vad jag hittat och såg då att det fanns flera begrepp och kategorier som jag ansåg tillhöra olika kärnkategorier. Utifrån dessa kärnkategorier såg jag två övergripande kategorier som sedan kommer användas i min analys. Detta sätt att koda och kategorisera är inspirerat från Grounded Theory där De-Poy & Gitlin (1999:328) förklarar att det första steget är en öppen kodning och med det me-nas att bryta ner, studera och bilda begrepp. Det andra steget kallas axial kodning och det är då man ska föra ihop data från den öppna kodningen och hitta förbindelser. Det tredje steget är selektiv kodning vilket innebär att man hittar och väljer ut en kärnkategori eller några kärn-kategorier som är relaterade till varandra. Trots att jag använt mig av Grounded Theory i mitt sätt att koda och analysera har jag har främst använt mig av ett deduktivt arbetssätt i min upp-sats i och med att jag utgick ifrån en viss teori när jag utformade intervjuguiden. Men jag har ändå inte låst mig helt fast vid det utan låtit materialet växa utifrån det som sagts under inter-vjuerna.
Tillförlitlighet och giltighet
17
Etiska överväganden
I och med att jag gjort en undersökning av en mindre grupp människor i samhället är jag medveten om de etiska dilemman jag ställts mot. För att minimera detta problem har jag varit väldigt noga med att de intervjuade själva fått bestämma vart vi ska genomföra intervjun och även lovat dem full konfidentialitet. Då det har varit en del parintervjuer är jag även medveten om problemet med att mannen och frun då vet vad den andra sagt, men då ingen av mina in-tervjuade par har haft något emot parintervjuer och varit villiga att delta ändå tror jag att jag övervunnit det dilemmat. För mig har det varit extremt viktigt att hålla allt konfidentiellt och för att hålla det jag lovat kommer jag i min analys endast tala om, om det är en man eller kvinna som pratar vid citaten. Trost (1997:95) poängterar att konfidentialiteten är ofrånkom-lig. Vidare nämner han (1997:96) att det ska undvikas med fingerade uppgifter då det kan finnas någon som de uppgifterna kan stämma in på. Jag har genom mitt sätt att bara benämna dem som man eller kvinna vid citaten hållit mitt ord på att det de säger är konfidentiellt och inte kan kännas igen av någon annan än de själva eller sin fru/man som också närvarade vid intervjun.
Diskussion
18
4. Analys och resultat
Här kommer jag att redovisa den analys och det resultat som jag fått fram utifrån intervjuper-sonernas berättelser. Det är kopplat till den teoretiska referensramen jag valt samt mitt syfte och de frågeställningar som jag inledde med. Mitt syfte är att undersöka och öka förståelsen för det att holländare med familjer väljer att flytta till norra Värmland och starta eget företag, detta sett ur ett work-life balance perspektiv.
De frågeställningar jag har var:
Vad beror denna invandring på, hur kommer de fram till att ta det steget?
Hur kommer det sig att de väljer att starta eget företag här?
Hur kan flytten förklaras och förstås utifrån work-life balance perspektivet?
Huvudbegreppen i analysen är tid och rum. Under tid kommer jag även redogöra för tid i för-hållande till arbete och till stress. Det är tiden och rummet som är det mest väsentliga men i de båda återfinns alltså arbete och stress men även fritid och familjen. Då alla dessa begrepp är relaterade till och beroende av varandra och framför allt till tid och rum kommer jag att redogöra för alla men väver ihop dem helt under rubriken rum och delvis under rubriken tid. Men det jag börjar med är resultatet och svaret på mina frågeställningar som jag kommer re-dogöra för under rubriken, valet att flytta och starta eget.
Valet att flytta och starta eget
Resultatet från min undersökning visar att valet att flytta har för i stort sett alla mina respon-denter varit något som har växt fram efter en lång tid. Det är inget som bara kom upp på agendan en dag. De har känt att de vill flytta från Holland och pratat om det under flera år tills de till slut har insett att de måste ta tag i det och inte bara prata om det. Det som man kan se är att det är trängseln och det hektiska liv som finns i Holland som har fått mina respondenter till att börja tänka på en flytt därifrån. De ville ofta ändra sin livsstil och börja om på nytt med ett lugnare och mer harmoniskt liv. Så här berättar en om hur beslutet att flytta kom:
Ja, som vi sa så funderade vi länge på det men vi fattade beslutet ett år innan vi flyttade. Vi sa, ok, vi ska flytta härifrån. Och vi ska förändra våra liv, vi ville inte fortsätta som vanligt utan ändra på allting. (Man)
Några av mina respondenter trycker mer på längtan efter lugnet och naturen. Många har spen-derat semestrar här och gillat naturen och lugnet. Det var det som de upptäckte efter sina se-mestrar här och vill ha. Följande citat visar på det:
Vi var här mycket på semester och gillade samhället och det gjorde även barnen så när vi var här på semester en gång så frågade vi barnen om vi skulle flytta hit och det ville de. Mest var det för att det var lug-nare här, och naturen och tystnaden är helt underbart. (Kvinna)
Vissa var här i stort sett under alla årstider, en del bara i Värmland och andra åkte runt i hela Sverige. De som varit runt i hela Sverige drogs på något sätt hela tiden tillbaka till Värmland. Det var något speciellt här, det var Värmland de ville vara i. Som följande respondent säger:
spe-19
ciellt och vi har rest i nästan hela Sverige men vi kom alltid tillbaka till Värmland så vi kände att vi ville flytta hit. (Kvinna)
Många pratar även om åldern som en viktig faktor, det går inte att vara för gammal om man ska starta om på nytt. De som har barn pratade även om att barnen inte bör vara för gamla och hunnit få för mycket kompisar innan de flyttar för då blir det svårare. Följande citat visar på en av respondenternas tankar om flytten:
Vi pratade om att flytta från Holland i ungefär tre år och jag sa till xxx att vi måste göra det före jag blir 45år för jag vill ha tid att bygga upp ett nytt liv här och om jag är för gammal så går det inte. Och vi har två barn och det är bättre att vi flyttar före de blir 12 år, när de kommer upp i den åldern så har de så mycket sociala kantakter. (Man)
När valet väl var gjort, att de skulle flytta var det en del andra saker att tänka på. Alla funde-rade på vad de skulle göra när de väl kom hit. Om nu flytten var något som växt fram efter lång betänketid så var vad de skulle göra här inte lika noga planerat. En del pratade om att de ville ha ett eget företag för att arbeta åt sig själva och bestämde sig innan de flyttade, som följande respondent uttrycker det: ”Vi ville ha ett eget företag, det hade vi beslutat redan i Holland”(Kvinna). För andra var det mer slumpen som avgjorde vad det blev, de var bara tvungna att ha något att göra och att få anställning i Sverige kan vara svårt om man inte kan språket. Följande citat visar på det oplanerade sättet att skaffa eget företag:
Det var inget planerat. När vi skulle flytta hit var vi tvungna att ha ett jobb och det är ingen som anställer en holländare som inte kan språ-ket. Så när vi såg att xxx var till salu så slog vi till. Vi tänkte inte så mycket på om det skulle funka eller inte utan satsade bara, så det var lite av en slump. (Man)
Att det egna företaget är något som tar mycket tid av mina respondenter är något som syntes tydligt. Det var en kombinerad tidsbaserad och stressbaserad konflikt som ofta uppstod men på samma gång är de väldigt nöjda med sin tillvaro här. Friheten som följer med ett eget före-tag väger över nackdelarna med stressen och tidsbristen. Jag hade en fråga om det var något de inte hann med på grund av jobbet och de flesta saknade en riktig semester så att de skulle kunna njuta av naturen mer. Det som var en av de stora anledningarna till att de flyttade hit. En respondent säger följande som svar på den frågan: ”Ja, ha semester på sommaren så vi kan åka och campa och njuta av den fina naturen” (Kvinna).
Alla talar varmt om Värmland och säger tydligt med både ord och kroppsspråk att de trivs här mycket bra. Ingen har några planer på att flytta härifrån för tillfället och mår bra med sitt liv. De tycker att de fått en bättre balans i tillvaron trots mycket arbete med det egna företaget. Alla anser att de fått det bättre på ett eller annat sätt sedan de flyttade hit och uppskattar lug-net och naturen här. Följande citat är ett bra exempel på hur de upplever flytten hit:
20
Tid
Det är tid som är ett av huvudbegreppen i analysen. I min teoretiska referensram redogör jag för work-life balance teorin och där återfinns tid eller brist på tid som en röd tråd. De respon-denter jag intervjuade har gett mig många synpunkter på sin tid och brist på tid både när de bodde i Holland och senare här. En typ av konflikt som Noon & Blyton (2007:357) nämner är den tidsbaserade konflikten som handlar om att man lägger mycket tid på ett ställe och då missar tid på ett annat ställe. Att inte ha nog med tid till att vara ledig eller att inte kunna dela upp tiden mellan arbete och fritid är något som var lite problematiskt för en del. Men var nå-got som varierade en del beroende på ålder, de respondenter som var lite yngre upplevde inte tidsbristen som något större problem. Hos de lite äldre och då främst de som hade barn sågs tiden som något som var svårare att få ihop, följande citat visar på den tidsbaserade konflikt som fanns hos henne.
Jag jobbade de sista åren 28 timmar på mitt jobb och sen var det mitt jobb med hundskolan som även var min hobby och det var alltid svårt att fördela tiden mellan arbete och fritid. Så.. men jag tror jag jobbade sex dagar per vecka och på söndag, åh, nu är det helgen så nu måste vi vara lite lediga också. (Kvinna)
Ofta har arbetet stor roll hos mina respondenter men det är främst i barnfamiljer som det ses som ett problem. Trots att det har skett en förändring av deltagandet på arbetsmarknaden, där kvinnor gjort ett allt större intåg och därmed är med i hushållets familjeförsörjning är det ännu vanligast att män arbetar heltid och kvinnor deltid (Noon & Blyton 2007:361). Det blir då en ojämn fördelning av arbetsstressen där då männen upplever en typ av stress och kvinnorna en annan typ. Det är svårare att få tiden att gå ihop rent praktiskt och det dåliga samvetet gör sig påmint i många fall. De manliga respondenter som hade barn pratade ofta om tiden de missa-de med sina barn och att timissa-den till att umgås med barnen blir ofta koncentrerat till vissa perio-der, som följande respondent säger:
Arbetet hade stor roll, man hann inte med så mycket annat än att job-ba. Tjänade bra med pengar men jobbade året runt för att ha tre veck-ors semester för att då kunna umgås med sina barn. (Man)
Synen på fritid och att hinna med det man ville varierade kraftigt beroende på vad responden-terna hade för jobb i Holland. Vissa kände att de hann med den på ett bra sätt medan andra inte hade någon fritid alls. Det var till och med så att en del hade över huvudtaget inte tänkt på att det var problem med att hinna med fritiden, som en respondent påpekade: ”I Holland är det så att alla jobbar så mycket så det var normalt att ha det så. Vi har inte tänkt så mycket på det”(Man). En annan respondent hade löst sin situation genom att gå ner i arbetstid så när jag frågade om just den respondenten hann med sin fritid blev svaret: ”Ja, det gjorde jag. Jag job-bade först fem dagar per vecka men det var för mycket så sen när jag jobjob-bade fyra dagar var det bra”(Kvinna).
21
Ja, vi får väl se hur det blir under sommaren nu när xxx blir äldre och kräver mer uppmärksamhet. Men min mamma kommer och städar och sånt för jag brukar jobba 10-24 och min man 06-22 under sommaren så då blir det inte så mycket tid kvar till privatlivet. Är viktigt att få hjälp då. (Kvinna)
Flera av respondenterna poängterade även att deras val av arbete och det egna företaget är en livsstil. Så deras motivation och drivkraft till att arbeta är att glädja gäster och kunder, det är det de vill göra och det som ger dem energi att arbeta så mycket. Att ett eget företag även gör att de är mer hemma för sin familj även om de inte alltid har tid att umgås är något som var viktigt. Där återkommer synen på tid och hur viktigt de anser det är att vara närvarande. Det arbete de hade i Holland krävde ofta långa dagar hemifrån vilket gjorde att närvaron med fa-miljen blev mindre. Enligt Grönlund (2004:149) kan då flexibel arbetstid vara lösningen som gör att allt blir lättare att få ihop eftersom det kan ge en känsla av makt över sin egen arbets-tid. Att själv få känslan av att styra sin egen tid måste ju då underlätta allt ansvar som finns både i företaget och i familjen. Då borde livspusslet bli lättare att få ihop men samtidigt visar det sig hos mina respondenter att tiden flyter ihop allt för ofta. De får därmed svårt att hålla isär fritid och arbete samt att kunna planera för något de vill göra. Så här säger följande re-spondent:
Ja, det är fortfarande lite svårt för man vet aldrig hur många gäster man ska ha och så planerar vi att vi ska åka till Karlstad men då går det inte för att någon kommer och vill prata om till exempel konferen-ser. (Kvinna)
Vidare kan flexibiliteten ses som något väldigt positivt för vissa, det som gör att de själva får bestämma hur deras arbetsdag ska se ut. Det gäller dock de som inte har ett företag med direkt kontakt med kunder och gäster. Det är det som påvisas i SOU (1999:174) att det är arbetstiden som ofta är flexibel på olika sätt, och det i sin tur kan ses som positivt om den anställde själv kan påverka sin arbetstid. Om en anställd inte kan få tid över till fritid så kommer arbetet bli lidande i slutändan. Så det som var tydligt var att de med direkt kundkontakt hade lite svårare att få balans mellan arbete och fritid medans de med lite mer ensamarbete styrde över sin ar-betsdag mer fritt. Följande citat visar hur ett par ser väldigt positivt på sin flexibilitet:
Vi har ingen speciell arbetstid eller fritid. Om solen skiner och det är fint väder så går vi ut i solen och om det regnar så jobbar vi, så det händer att vi jobbar på helgen. Men det är inget problem. (Man)
Tid i förhållande till arbete
I Holland är det inte helt ovanligt med långa arbetsdagar och det ses nästan som normalt att arbeta 60 timmar per vecka. Det är något som Noon & Blyton (2007:362) tar upp, att det överlag har blivit vanligare med att arbeta mer tid än den normala heltidstjänsten. Det är något som påverkar det övriga livet på ett negativt sätt och stjäl tid från fritiden och hemmet. Att det dessutom är väldigt folktätt och därmed trångt i Holland påverkar mina respondenters arbets-dag ännu mer. Det är extrema bilköer i Holland vilket medför ännu längre arbetsarbets-dagar. Föl-jande citat visar hur situationen är där:
22
någonting, sen går man till sängs. 60-70 timmar per vecka var nor-malt, det är inte normalt här. (Man)
Ett sätt att lösa en del av work-life balance problemet med lång pendling till och från arbete kan enligt Noon & Blyton (2007:370) vara att individen själv söker sig till arbete närmare hemmet och på det sättet frigör tid till annat. Då mina respondenter inte verkade se det som ett alternativ utan mer ville komma bort från Holland rent allmänt kan det ses som att det är ett relativt stort problem överlag med stress och långa arbetsdagar.
Att flexibilitet är något som kan kopplas till work-life balance går inte att förneka, de två be-greppen hör ihop enligt min mening. Enligt SOU (1999:174) är det viktigt att den anställde själv har möjlighet att påverka sin arbetstid. Tiden som växer med ett flexibelt arbete är något som ses positivt av de flesta av mina respondenter. Det har varit en av de bidragande orsaker-na till valet att starta eget företag. Trots att det är ett tidskrävande arbete med eget företag pratar alla respondenter med glädje om friheten och att själva få bestämma över sin arbetstid. Känslan över att inte vara ägd väger starkare än det faktum att det tar mycket tid. En respon-dent säger följande:
Jag har jobbat 62 timmar per vecka i Holland och det var för en annan så jag vet att jag måste jobba för pengar men om och när jag ska jobba är det bättre att jobba för sig själv. Det är så bra att jobba för min fa-milj och fru, det är bättre för själen. (Man)
Vidare kan man se att ett eget företag medför en känsla av att lättare kunna kombinera arbete och familj. Noon & Blyton (2007:369) pratar om olika sätt att skapa större work-life balance på individnivå. Ett sätt enligt dem är att hitta olika arbetsarrangemang för att lösa obalansen som finns, det kan vara att söka sig till nya arbeten eller att mannen och frun väljer att arbeta olika tider på dygnet. Med ett eget företaget kan man då försöka skapa en bättre situation åt sig själv och sin familj. Det är något som gör att det finns en känsla av att det finns mer tid och att alltid finnas tillgänglig, något som följande citat visar:
Det är bra för då är vi alltid hemma för barnen. Eftersom vi bor i samma byggnad finns vi alltid tillgängliga även om vi inte alltid har tid. Men om någon skulle bli sjuk eller behöver gå till tandläkaren så kan en av oss gå iväg. (Kvinna)
23
sett varit uteslutet då de inte kunnat språket fullt ut. Här har även tiden varit en faktor som påverkat, som följande citat visar:
När vi bestämde oss för att flytta så funderade vi på vad vi skulle göra för man måste tjäna pengar. Friheten var viktig så vi sa att vi måste försöka att starta ett eget företag för då har man i alla fall så mycket fritid som möjligt. Och att leta jobb i Sverige utan att kunna språket går inte. (Man)
Tid i förhållande till stress
Genomgående pratar mina intervjupersoner om stressen som finns i Holland och svårigheter-na med att fördela tiden mellan arbete och fritid. Noon & Blyton (2007:357) för ett resone-mang om olika konflikter som återfinns inom work-life balance. Där stressbaserad är en typ av konflikt och handlar om att man har mycket stress på ett ställe och därmed får svårt med andra saker. Följande citat ger en bild av de svårigheterna som finns och kan kopplas till det:
Nej, det gick inge bra för man stressa hela tiden och gjorde en sak och sen planerar en sak till och det var samma sak med fritiden, ingen tid, ingen tid. Mycket att göra men nästan ingen tid. Nej, till slut kändes det inte bra trots att jag trivdes med jobbet. (Man)
Efter att de flyttat hit till Värmland och startat eget företag gör sig stressen påmind igen men på ett annat sätt. Samtidigt som det ses som positivt att ha ett eget företag nämner alla mina respondenter att det även finns nackdelar. De har trots en känsla av mer tid till familjen alltid fullt upp och mycket att göra. Att ha ett eget företag kräver hela tiden stora uppoffringar, man kan inte bara strunta i att jobba för att man är trött, man måste alltid arbeta. Variationerna gäl-lande arbetsbelastning är även det något som kan ses som negativt då det är svårt att planera in saker. Det är de sakerna som ses som negativt med ett eget företag och är något som en av mina respondenter betonar:
Det är stressigt och väldigt ojämnt, på sommaren är det jättemycket vilket innebär att vi aldrig får semester och på vintern är det lugnt. Har varit tufft ett tag nu när ekonomin i övrigt varit dålig för det gör att vi får mindre gäster. (Man)
Överlag är det de som har företag med direkt kundkontakt, det vill säga, gäster eller besökare av något slag, som upplever en större stress. Antingen om det gäller arbetet i sig eller ekono-min så finns stressen där i mer eller ekono-mindre format och påverkar tillvaron för familjen. Det är något som kan kopplas till Grönlunds (2004:15) resonemang om att varierande arbete och till och med fri arbetstid kan kännas stressande för individen och därmed göra det svårare att kombinera arbete och familj. Följande respondent visar på den stress som finns hos honom:
Ja, det är mycket stress. På vintern är det ekonomisk stress då vi har lite gäster och räkningarna kommer och vi inte vet om vi har pengar till att betala dom. Under sommaren är det mer arbetsstress för då har vi mycket gäster som ska tas om hand. (Man)
24
Stress kan va bra, det visar att man är där. Negativ stress är för mig när man inte kan lita på en person, sin personal, och att man måste kontrollera allting. Negativ stress är även när man har avtalat en tid om nån som till exempel ska komma hit och reparera nånting också kommer de inte. Det ger negativ stress tycker jag. (Kvinna)
Rum
Det andra huvudbegreppet i analysen är rum och rummets betydelse. Vart man är och då framför allt platsen för arbete och fritid är något som jag kan se som en viktig del för mina respondenter. Trängseln i Holland är något som många av mina respondenter pratar om. Det finns ingen plats över till fritid och privatliv. Att alltid har någon inpå sig är stressande och tidskrävande i sig. Det stör den privata sfären och gör att man kan uppleva saker som ännu värre. Följande citat är från två olika respondenter som bägge två kände att trängseln i Hol-land störde deras fritid: ”Nej, inte riktigt. Var mest bara jobb och var man ledig under helgen så var tomten till huset så liten att grannen nästan var med om man satt ute.”(Kvinna)
Det finns alldeles för mycket människor i Holland och då stressar man varandra, tror vi i alla fall. Och då blir man också irriterad på var-andra. Här är det roligt om man ser någon på vägen så man talar om hur det går och så. I Holland fick vi inte bara åka i bilkö utan också gå i hundkö genom parken och hela tiden så träffade man någon man var tvungen att prata med och till slut så blir man bara irriterad för jag vill gå med hunden, jag vill inte prata, jag vill gå men det går inte. (Kvin-na)
Noon & Blyton (2007:365) pratar även om förändringen som sker av kulturella värden i den icke-arbetande sfären. Där kan man se att den största bidragande orsaken till att alltfler arbetar mer är föreställningen av hur mycket inkomst som krävs för att leva ett tillfredsställande liv. Det blir alltså en ond cirkel där man konsumerar mer än vad man har råd med och då måste man arbeta mer för att klara av betalningarna. I Holland visar det sig att det var stor status att ha mycket saker som då ska vara nya och stora samt att åka på regelbundna semestrar. Det bidrar till en högre stress för mina respondenter, framför allt en av mina respondenter som även har barn säger så här om tillvaron i Holland gällande konsumtion och arbete:
Men barn också, de har också planering. De måste gå till skolan, sen måste de göra läxor hemma och sen är det aktiviteter så de jobbar ock-så för mycket för att vara barn, de har inte tid att leka ock-så allt är för mycket i Holland. Allt! Jobb, bilar, människor, så allt är för mycket och det var mitt största problem. Sen måste man ha allting i Holland, nytt hem och allt ska vara nytt, man måste byta hela interiören också måste man ha två bilar. Och jag blir så trött för det tar så mycket ener-gi när man måste göra allt. Om man sa i Holland att man inte ska åka på semester så fick man kommentarer om att man inte hade pengar för det är så att man sak åka på semester tre gånger per år. Här kan man göra som man själv vill. (Kvinna)
25
vara där. I Sverige, det nya rummet får mina respondenter en känsla av mer frihet att få vara sig själva. Många av mina respondenter pratade även om livsglädje som något som var viktigt och att stressen som fanns i Holland påverkade deras fysiska hälsa. ”För mig var det mycket stress och det var inte bra för min kropp så jag sa att jag kan inte göra det här tills jag är 65 år” (Man) är något som en respondent påpekade.
Då alla mina respondenter har företag inom servicesektorn på ett eller annat sätt kan arbetsti-der och perioarbetsti-der variera mycket. Vissa stunarbetsti-der är det jättemycket och andra stunarbetsti-der är det lugnare. Det gör att de ibland får svårt att få ihop arbete och fritid och då speciellt de som har barn i skolålder. För dem blir barnen ofta lite åsidosatta, föräldrarna finns där för dem i och med det att de bor på sin arbetsplats, men har inte alltid tiden. Här är samhällets och kommu-nen insatser viktiga, enligt Noon & Blyton (2007:375) Där de säger att samhällets agerande kan handla om att tillhandahålla bra barnomsorg för att på så sätt underlätta för arbetande för-äldrar eller utveckling inom ledighetsvillkor. När det gäller kommunen nämner de att anord-ning av aktiviteter för skolbarn efter skoltid är något som förenklar livet för arbetande föräld-rar (Noon & Blyton 2007:371). Det är något som jag tror är bra men många föräldföräld-rar vill nog helst bara finnas där för sina barn och inte lämpa över ansvaret till någon annan. Samtidigt som företaget tar mycket tid vill de finnas är för sina barn och de kan inte alltid förstå vad som tar sådan tid och hur tiden är uppdelad mellan arbete och fritid. För de flesta fanns det heller ingen rak gräns då de bor på sin arbetsplats. Då tar arbetet ännu mer plats i tillvaron som en respondent förklarade det:
Och barnen, när xxx var tolv år så sa hon att jag vill inte ha folk i mitt hus hela tiden som jag inte känner. Hon ville ha ett eget hus bara för oss men det har vi ju inte och det är svårt för de kan inte bara komma ner i pyjamas så det är svårt för dom att veta vart gränsen är. (Kvinna)
Då tiden och framför allt rummets betydelse hela tiden är en återkommande del i mina re-spondenters berättelser och i alla olika aspekter måste det finnas något som har med work-life balance diskussionen att göra. Hela den teorin bygger på att det finns konflikter mellan arbete och fritid och att det ena stjäl tid från det andra på ett eller annat sätt. Antingen om det handlar om ren konkret tid eller om det som Noon & Blyton (2007:357f) benämner som beteendeba-serad konflikt. I den beteendebabeteendeba-serade konflikten finns sådant som kräver ett beteende på ett ställe som inte är så lämpligt på det andra. Det innebär för mina respondenter att det som krävs i det egna företaget kanske inte alltid är lämpligt tillsammans med familjen. Här blir det konflikter då de dessutom bor på sin arbetsplats och är något som påverkar hela familjesitua-tionen. Följande citat visar på det dilemma som kan uppstå:
Vi jobbar här tjugofyra timmar per dag, till och med på kvällen och när telefonen ringer så måste vi svara xxx och vårt namn, så det är all-tid nåt, vi kan ju inte stänga dörren och gå till ett annat hem. De före-tagare som har ett eget hus någon annan stans och separat från företa-get har det annorlunda. (Man)
26
Tidigare var jag irriterad på människor om det inte gick fort nog och nu kan jag stå i kassan och bara skratta om jag måste vänta för att kas-sören pratar med någon. Det spelar mig ingen roll, jag kan vänta. Jag är mycket, mycket lugnare. (Kvinna)
Sammanfattning av resultat och analys
27
5. Diskussion
I detta sista kapitel kommer jag att lägga fram mina egna reflektioner jag gjort under min un-dersökning. Syftet i undersökningen var att undersöka och öka förståelsen för det att hollända-re med familjer väljer att flytta till norra Värmland och starta eget föhollända-retag, detta sett ur ett work-life balance perspektiv. Då detta är ett väldigt outforskat område såg jag det som något intressant att titta närmare på. Att även invandringen av holländare ökat markant i Sverige mellan åren 2000-2009 gör att jag tyckte det var ett spännande område att studera. Arbetet med min undersökning har varit en lång och lärorik period som gett mig stor insikt i work-life balance problematiken. Men även hur holländare har tänkt och resonerat inför sin flytt hit och valet att starta eget företag.
Work-life balance handlar om tid eller brist på tid och hur man kan få arbete och privatliv att fungera tillsammans på ett tillfredsställande sätt. Det jag kommit fram till i min undersökning är att det finns ett samband mellan work-life balance och valet att flytta för de respondenter jag intervjuat, det är stressen och trängseln i Holland samt lugnet och naturen här i Sverige som gjort att de tagit det steget. Det som inte riktigt går ihop är att de även här har problem med work-life balance, men här i Värmland upplevs det inte som något problem. På något sätt är det lättare för mina respondenter att acceptera tillvaron och livet här än i Holland. Om det nu inte har blivit lättare för dem att hålla isär arbete och fritid utan tvärtom att det flyter ihop mer, varför upplever de ändå en bättre balans i tillvaron? Jag tror det är så att, speciellt arbe-tande föräldrar, vill kunna kombinera arbete och fritid utan att dela upp det för det är genom det som de upplever balans i tillvaron. Om arbetet är helt separerat från hemmet tar det mer tid från familjen än om det integreras med hemmet. Det innebär att balansen mellan arbete och fritid flyter ihop och då anser jag att svaret på work-life balance diskussionen inte bara kan vara att dela upp arbete och fritid utan man måste se det från ett annat perspektiv också. Det som var viktigast för mina respondenter var att vara närvarande för att känna balans i till-varon. I det kan man se att rummets betydelse är stor, platsen som man befinner sig på är en viktig del för att de nu känner mer balans i sin tillvaro Som förälder vill man finnas där för sina barn och det är något som alla mina respondenter upplever att de är nu efter att de flytta-de till Värmland.
28
mer direkt kundkontakt var det ofta svårt att få ihop tiden till det de ville göra. De hade det svårare att kunna planera in ledig tid och upplevde viss obalans men på samma gång poängte-rade de att genom det egna företaget så fick de känslan av så mycket fritid som möjligt. De var alla medvetna om att man måste arbeta men med ett eget företag så arbetar de för sig själv vilket gör det lättare för dem att acceptera mer arbete.
29
Referenslista
Andersen, Heine (red.) (1994): Vetenskapsteori och metodlära - en introduktion, Lund: Stu-dentlitteratur
Bergman, Ann & Gustafson, Per (2008): ”Tjänsteresor, tillgänglighet och relationen mellan arbete och familjeliv” i Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg, 14, nr 2.
Booth, Alison L & Frank, Jeff (2005):”Gender and work-life flexibility in the labour market” i Houston, Diane M (2005): Work-life balance in the 21st century, Great Britain: CPI Antony Rowe, Chippenham and Eastbourne
Breidensjö, Monica (1999:69): SOU - Individen och arbetslivet, Stockholm: Norstedts trycke-ri
DePoy, Elizabeth & Gitlin, Laura N (1999): Forskning-en introduktion, Lund: Studentlittera-tur
Ekberg, Jan (red.) (2003): Invandring till Sverige – orsaker och effekter, Göteborg: Intellecta Docusys
Ericsson, Björn (2005): Om att nå balans i arbetet och arbetslivet, Lettland: Brain Books AB
Grönlund, Anne (2004): Flexibilitetens gränser, Finland: WS Bookwell
Hyman, Jeff, Scholarios, Dora & Baldry, Chris (2005): ”`Daddy, I don´t like these shifts you´re working because I never see you´: Coping Strategies for Home and Work” i Houston, Diane M (2005): Work-life balance in the 21st century, Great Britain: CPI Antony
Rowe,Chippenham and Eastbourne
Iseskog, Tommy (2002): Liv och arbete – Utgångspunkter för ett människovänligt arbetsliv, Stockholm: Elanders Gotab
Johannisson, Bengt & Lindmark, Leif (red.) (1996): Företag företagare företagsamhet, Lund: Studentlitteratur
Karlsson, Jan Ch & Eriksson Birgitta (2000): Flexibla arbetsplatser och arbetsvillkor, Kung-älv: Grafikerna Livréna
Lantz, Annika (2007): Intervjumetodik, Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin (2010): ”Sök: nederländerna.” [Elektronisk], Malmö: Nationalencyklo-pedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/nederl%C3%A4nderna# (2010-05-13)
Nationalencyklopedin (2010): ”Sök: sverige-landsfakta.” [Elektronisk], Malmö: Nationalen-cyklopedin. Tillgänglig: http://www.ne.se/sverige/landsfakta (2010-05-13)
Nilsson, Carina (1999:69): SOU - Individen och arbetslivet, Stockholm: Norstedts tryckeri
Noon, Mike & Blyton Paul (2007): The realities of work, New York: Palgrave Macmillan
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007): Forskningsprocessen-kvalitativa och kvantitativa
perspektiv, Ljubljana: Korotan
30
Peters, Pascale, den Dulk, Laura & van der Lippe, Tanja (2009):”The effects of time-spatial flexibility and new working conditions on employees work-life balance: the dutch case” I
Community, Work & Family, vol 12, nr 3.
SCB (2008): ”Hitta statistik-statistikdataabasen-befolkning.” *Elektronisk+, Stockholm: SCB. Tillgänglig: http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp (2010-05-04)
Stensson, Stina (red.): Starta & driva eget – faktabok, Malmö: Daleke Grafiska AB
Tovman, Peter m.fl. (1998): Starta eget – med framgång, Falun: AiT ScandBook AB
Trost, Jan (1997): Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2005): Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur
Wikipedia (2010): ”Sök: bruksort” [Elektronisk], Wikipedia. Tillgänglig:
31
Bilaga: Intervjuguide
Bakgrund
1. Hur länge bodde ni i Holland?
a) Var det en bra stad/byggd?
b) Trivdes ni bra?
2. Har ni några barn? (Hur många?, Ålder?)
3. Vad jobbade ni med där?
4. Hur såg en typisk arbetsdag ut? (Utveckla: tider, arbetsbelastning)
5. Trivdes ni på arbetet? (På vilket sätt var det bra eller dåligt?)
6. Vilken roll hade arbetet i erat liv?
7. Hur fördelade ni tiden mellan arbete och fritid?
8. Vad gjorde ni på fritiden?
a) Hann ni med det ni ville? (hem, nöjen?)
b) Påverkade arbetet fritiden?
Flytten
1. Hur länge har ni bott här nu?
2. När kom beslutet att flytta?
3. Hur kom ni fram till det?
a) Fanns det någon bakomliggande faktor till beslutet?
4. Hur gick ni till väga?
5. Var språket ett problem? (På vilket sätt?)
32
