KALLELSE Socialkontoret
2021-04-19 1/2
Socialnämnden Tid: 2021-04-28 kl. 17:00
Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs
Föredragningslista Sammanträdets öppnande Upprop
Val av justerare
Ärende Beteckning
1. Distansdeltagande
2. Information - Närvarande på distans 3. Fastställande av föredragningslista
och anmälan av övriga frågor
4. Diskussion - Skadeståndsanspråk till Strängnäs kommun gällande
bedrägerimål inom hemtjänsten 5. Diskussion – Sekretessärende Barn-
och ungdomsenheten
6. Diskussion - Remiss - Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun 7. Diskussion - Beslut att utse nytt
dataskyddsombud för socialnämnden 8. Information om lokaler och bostäder
för socialnämndens verksamheter 9. Information om
upphandlingsdokument - Upphandling särskilt boende
10. Information - Delegationsordningen
11. Månadsrapport SN/2021:184
2/2
Ärende Beteckning
14. Statistik SN/2021:4
15. Ärendebalanslista 16. Delegationsbeslut
17. Skadeståndsanspråk till Strängnäs kommun gällande bedrägerimål inom hemtjänsten
SN/2020:764
18. Sekretessärende Barn- och ungdomsenheten
19. Remiss - Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
SN/2021:135
20. Beslut att utse nytt dataskyddsombud för socialnämnden
SN/2021:190
21. Meddelandeärenden 22. Övriga frågor
Bodil Mellgren Cecilia Läräng Westerlund
Ordförande Sekreterare
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Handläggare Barbro Ernald Tel. 0152-29607
Socialnämnden
Socialnämndens månadsrapport per sista mars 2021 Driftredovisning
Driftredovisning Januari-mars 2021 Helår 2021
Socialnämnden, tkr
Socialnämnden -364 -334 -30 -1 336 -1 336 0
Ledning -8 591 -10 008 1 417 -27 747 -39 097 11 350
Myndighet -59 960 -58 751 -1 209 -233 301 -233 301 0
Äldreomsorg särskilt boende -48 103 -48 820 717 -197 078 -194 778 -2 300
Funktionshinderomsorg och hemtjänst -31 488 -29 235 -2 253 -120 766 -111 716 -9 050
Arbete och familj -29 344 -29 134 -210 -113 869 -113 869 0
Hemsjukvård -16 641 -16 897 256 -66 420 -66 420 0
Summa driftredovisning -194 492 -193 179 -1 313 -760 517 -760 517 0 Utfall
(U)
Budget (B)
Avvikelse (B-U)
Års- prognos
(P)
Års-budget (Å)
Avvikelse (Å-P)
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Ramprotokoll
Kategori Beslut Budget 2021
Flerårsplan 2021 KF 2019-11-18, § 256 758 400
Kapitalkostnader KF 2002-08-26, § 115 179
Löneprioriteringar 2021 KF 2002-08-26, § 115 351 Löneuppräkning 2021 KF 2002-08-26, § 115 1 587
Totalsumma 760 517
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Sammanfattande kommentar till utfallet januari-mars 2021 samt årsprognosen 2021
Resultatet för perioden visar på ett underskott med 1,3 miljoner kronor. Avvikelsen inkluderar en negativ semesterlöneskuld med 3,6 miljoner kronor som är en konsekvens av att uttagen semester har varit lägre än budget för perioden men förväntas jämnas ut under året.
Prognosen för året är en budget i balans. Nämndens verksamheter påverkas av ökade kostnader på grund av coronapandemin. Det är främst kostnader för personal och skyddsmaterial som gör att kostnaderna ökar. Dessa ökningar beräknas dock under året hanteras inom nämndens totala budgetram.
En ekonomisk utmaning är att hemtjänsten ska fortsätta minska sina kostnader för att nå en budget i balans vilket försvårats under Coronapandemin. En del i arbetet med att minska kostnaderna för hemtjänst är att det pågår en förstudie för eventuell upphandling av hemtjänst.
Ledning
Utfall januari-mars, 1,4 Mkr
Hela budgeten för extra satsningar på äldreomsorgen har ännu inte fördelats ut. Fördelning kommer att ske till ökad bemanning inom äldreomsorgen.
Prognos 2021, 11,4 Mkr
Överskottet beror bland annat på att det är budgeterat för att täcka delar av det underskott som hemtjänsten beräknas generera samt att cirka 1 miljon kronor kommer att återbetalas då Securitas under 2019-2020 fakturerar för mycket.
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Myndighet
Utfall januari-mars, -1,2 Mkr
Fler barn- och vuxenplaceringar samt ökat dygnspris.
Enskilt ärende med omfattande insatser inom hemtjänsten.
Fler och mer omfattande ärenden gällande personlig assistans och insatser för våld i nära relationer.
Kostnader för projektering av digitalisering inom utredning barn, FAS orosanmälningar.
Kostnader för externa placeringar inom funktionshinderområdet är lägre än budgeterat tack vara avslut av placeringar.
Kostnader för färdtjänst understiger budget på grund av färre resor, trolig orsak den pågående pandemin.
Kostnaderna för hemtjänst understiger budget på grund av färre antal brukare och timmar än budgeterat.
Prognos 2021, 0 Mkr
Kostnaderna för hemtjänst och färdtjänst beräknas öka under andra halvåret då fler beräknas vilja ha hjälp samt resa mer efter vaccineringar.
Åtgärder
Undvika institutionsplaceringar.
Placera under kortast möjliga tid.
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Funktionshinderomsorg och hemtjänst Utfall januari-mars, - 2,3 Mkr
Högre timkostnad för hemtjänst i egenregi jämfört med beslutad ersättningsnivå.
Kostnader för ett enskilt ärende.
Lägre avgiftsintäkter för omvårdnad och matdistribution.
Prognos 2021, - 9,1 Mkr
Hemtjänsten i egen regi bedöms göra ett underskott på 11 miljoner kronor. Underskottet förbättras av lägre kostnader för personlig assistans samt vakanta tjänster. Därutöver kan kostnader för ett omfattande ärende komma att övertas av försäkringskassan.
Planering inför heltidsinförandet pågår, vilket är en utmaning att klara inom budgetram.
Åtgärder
Översyn av nattbemanningen inom bostad med särskild service.
Åtgärder inom hemtjänsten för att sänka sjukfrånvaron.
Fortsatt arbete med att effektivisera personalbemanningen.
Fortsatt arbete med att uppgradera verksamhetssystem.
Fortsätta implementera digitalt arbetssätt i utförandet av insatser i ordinärt boende.
Förstudie för eventuell upphandling av hemtjänsten pågår.
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Arbete och familj
Utfall januari-mars, -0,2 mkr
En negativ avvikelse på 0,18 procent. Det beror på tomhyror på grund av minskat behov av sociala kontrakt samt lägre intäkter på enheten Arbete och service.
Prognos 2021, 0 mkr
Verksamhetsområdet prognostiserar en budget i balans.
Åtgärder
Arbete pågår med att minska tomhyror genom uppsägning av lägenheter som står tomma.
Har ingått ett avtal med Intrum för att driva in hyresskulder kopplade till sociala kontrakt.
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Hemsjukvård
Utfall januari-mars, 0,3 Mkr
Vakanta tjänster Prognos 2021, 0 Mkr
Trots att kostnaderna för tekniska hjälpmedel beräknas minska med 0,8 miljoner kronor mot föregående år är prognosen ett underskott med 1,3 miljoner kronor. Underskottet beräknas täckas av vakanta tjänster samt av att volymerna för utförda timmar hemsjukvård kommer att vara lägre än budgeterat. Risken är stor att budgeten inte kommer att vara i balans om alla tjänster besätts.
Åtgärder
Ett utvecklingsarbete pågår för att ytterligare minska kostnaderna för tekniska hjälpmedel.
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Äldreomsorg
Utfall januari-mars, 0,7 Mkr
Verksamhetsområdet har fått budget för lokalvård. Insatsen har införts successivt vilket medfört en positiv avvikelse tom mars.
Lägre avgiftsintäkter för omvårdnad och kost.
Prognos 2021, -2,3 Mkr
Verksamhetsområdet har på grund av rådande pandemi utökat antalet korttidsplatser samt flyttat växelvårdsplatser från
Isabellgården till Thomasgården. Utökningen planeras t.o.m. augusti, vilket medför en kostnad över budgetram om 2,3 miljoner kronor.
I samband vaccination av personal, fick många lindriga symtom som medförde sjukfrånvaro. Frånvaro i samband med helg innebär ofta kvalificerad övertid, då det är svårt att rekrytera vikarier.
Planering inför heltidsinförandet pågår, vilket är en utmaning att klara inom budgetram.
Det finns osäkerhet i prognosen kopplat till införande av Heltid som norm, samt fortsatt hög sjukfrånvaro.
Åtgärder
Översyn av scheman.
Fördelning och samarbete mellan enheter avseende resurspass.
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Konsekvenser utifrån Coronapandemin
Ökade kostnader till följd av Coronapandemin uppgår för perioden till 7,2 miljoner kronor. I helårsprognosen är hänsyn tagen till att det fortsatt kommer att vara ökade kostnader för personal och skyddsutrustning fram till sommaren samt att Thomasgården fortsätter att hålla extra platser öppna fram till 31 augusti. Då det i nuläget finns mycket som är osäkert kring prognosen kommer den med största sannolikhet att revideras under året.
Utfall jan-mar
Prognos jan-dec
Beslut om tillskott1)
Prognos jan-dec
Beslut om tillskott1) Direkta kostnadsökningar/intäktsbortfall
Ökade personalkostnader
Äldreomsorg särskilt boende 2 238 4 476
Funktionshingeromsorg o hemtjänst 1 261 2 522
Hemsjukvård 160 320
Övrigt
Öppnat upp platser på Thomasgården 651 2 300 Sjukvårdsartiklar, skyddsmaterial mm 2 884 5 768 Indirekta kostnadsökningar/intäktsbortfall
Summa: 7 194 15 386 0 0 0
Ekonomiska konsekenser för Socailnämnden med anledning av Coronapandemin, tkr
2021 2022
D.nr/2021:184 2021-04-16
Månadsrapport
Socialkontorets månadsstatistik
INVÅNARE
1. Beslut om särskilt boende och korttidsboende
2. Beläggning särskilt boende
3. Beläggning korttidsboende
4. Beläggning boende funktionshinderomsorgen
5. Patienter i hemsjukvården
Antal personer i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården, för åtgärder av sjuksköterska.
6. Barndialoger
Barndialog innebär ett strukturerat samtal med barn för att fånga deras perspektiv och synpunkter inför ett beslut i verksamheten.
7. Avvikelser, brukare och patienter
Avvikelser registrerade av socialkontorets medarbetare och som rör enskilda brukare och patienter.
8. Avvikelser som medfört förbättringar Redovisas from maj.
9. Synpunkter och klagomål
Synpunkter och klagomål inlämnade av brukare, anhöriga, medborgare m.fl. och som rör verksamheten.
10. Synpunkter och klagomål som medfört förbättringar Redovisas from maj.
11.Utbetalt ekonomiskt bistånd
Ekonomiskt bistånd omfattar försörjningsstöd d.v.s. löpande månadskostnader, samt kostnader som uppkommer sällan t.ex. glasögon.
12.Ekonomiskt bistånd, antal hushåll
13.Långvarigt ekonomiskt bistånd
Antal personer som tagit emot ekonomiskt bistånd under minst 10 av de senaste 12 månaderna.
14.Ej återaktualiserade barn
Andel barn i åldern 0-12 år som inte återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser.
15.Ej återaktualiserade vuxna med missbruksproblem
Andel vuxna med missbruk i ålder 21 år och uppåt, som inte återkommit till missbruksvården inom ett år efter avslut av samtliga utredningar och/eller insatser.
16.Samordnade individuella planer (SIP)
För personer som har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan kommunen och regionen upprätta en samordnad individuell plan (SIP). Ett dokument för samverkan, med beskrivning av pågående och planerade vård- och omsorgsinsatser. SIP gäller alla åldrar och alla vård- och omsorgsbehov. I samband med sjukhusvistelse och andra tillfällen.
17. Läsbarhetsindex (LIX) på Socialnämndens webb
18. Serviceinsatser inom individ och familjeomsorgen (IFO)
Serviceinsatser inom individ- och familjeomsorgen innebär insatser som medborgare tar del av utan ansökan och prövning. Diagrammet visar serviceinsatsernas andel i förhållande till alla insatser, både biståndsbedömda och utan ansökan.
SAMHÄLLE
19.Arbetslöshet
20.Lämnat Jobbtorg för arbete eller studier
21. Skolnärvaro hos barn med insatser från skolsociala stödteamet
Skolsociala stödteamet ger insatser till skolbarn och deras familjer under tre månader. Barnets skolnärvaro mäts vid start och avslut. Diagrammet visar förändring i närvaro för barn som avslutat insatsen under månaden. När flera barn avslutat visas deras genomsnittliga förändring.
Avsaknad av stapel innebär att ingen avslutat.
22.Orosanmälningar
En anmälan där handläggning fortfarande pågår och beslut ännu inte fattats, redovisas som
”beslut väntar”. Vid nästa månadsstatistik har uppgiften blivit noll, och ingår i någon av de andra
MEDARBETARE
23. Sjukfrånvaro
Statistik för sjukfrånvaro har viss eftersläpning, varför siffrorna för mars kan komma att ändras.
24.Sjukfrånvaro, lång och kort
Lång sjukfrånvaro har pågått längre än 59 dagar i följd.
25. Heltidsanställningar
EKONOMI
26. Digitala ansökningar om försörjningsstöd
27. Kostnad per hemtjänsttimme
Ackumulerad timkostnad, dvs. genomsnittlig under senaste 12 månader.
28. Läkemedelsfördelare
Än är inga läkemedelsfördelare i bruk hos patienterna.
29. Placerade barn och ungdomar
62 60 63
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Antal placerade barn och ungdomar 0-21 år
30. Placerade vuxna med missbruk
31. Personer med LSS-boende inom Strängnäs kommun
Antal personer som har LSS-boende inom kommunen i förhållande till alla med LSS-boende, i och utanför kommunen.
Ärendebalanslista Socialnämnden år 2021
Sid 1 (1)Uppdateras kontinuerligt. Fet stil = beslutsärende 2021-04-19
Nämnd 27 januari – Stoppdag 4 jan Presidium 13 jan Nämnd 24 februari – Stoppdag 1 feb Presidium 10 feb Nämnd 31 mars – Stoppdag 8 mars Presidium 17 mars Inställt möte – ersattes av digital informationsträff med work-
shop
Utredning om mat och måltider inom äldreomsorgen
Workshop Utvecklingsprogrammet för äldreomsorgen (SN/2019:452)
Information om upphandling särskilt boende
Rapport Ej verkställda beslut, kvartal 4 föregående år (SN/2020:117)
Årsrapport föregående år
Patientsäkerhetsberättelse
Information – Delegationsordningen – Missbruk /Våld i nära relation
Upphävande av beslut om styrdokument för riktlinjer för tillämpning av dataskyddsförordningen (SN/2020:754)
Avgifter och taxor inom socialnämnden 2021 (SN/2021:34)
Socialnämndens svar på Revisionens årliga grundläggande granskning (SN/2021:74)
Information – Delegationsordningen – Barn och unga
Information – Förstudie personlig assistans
Medborgarförslag om minskad utbetalning av bidrag till invandrare, flyktingar och arbetslösa i Strängnäs kommun (SN/2020:302)
Kvalitetsberättelse 2020 (SN/2021:63)
Information - Utvecklingsprogrammet äldreomsorg
Information - KPMGs granskning av kommunens hantering av covid- 19
Sekretessärende från familjerätten
Information - Ansökan LOV-utförarare
Information - Förstudie hemtjänst
Nämnd 28 april – Stoppdag 5 april Presidium 14 april Nämnd 26 maj – Stoppdag 3 maj Presidium 12 maj Nämnd 23 juni – Stoppdag 31 maj Presidium 9 juni
Beslut att utse dataskyddsombud för socialnämnden
Månadsrapport
Information – Delegationsordningen – Färdtjänst och bostadsanpassningsbidrag
Remissvar – Måltidspolitiskt program (SN/2021:135)
Information - Upphandling av omsorgsoperatör på nytt särskilt boende för äldre i Södra stadsskogen
Skadeståndsanspråk mot Strängnäs kommun (SN/2020:764)
Rapport Ej verkställda beslut, kvartal 1 innevarande år (SN/2021:2)
Delårsrapport
Delegationsordningen, revidering
Information – Delegationsordningen – Biståndshandläggning äldreomsorg
Upphandling av omsorgsoperatör på nytt särskilt boende för äldre i Södra stadsskogen (SN/2020:674)
Utecklingsprogramet äldreomsorgen (SN/2019:452)
Månadsrapport
Information – Delegationsordningen – Biståndshandläggning SoL, psyk och LSS
Nämnd 29 september – Stoppdag 6 sep Presidium 15 sep Nämnd 27 oktober – Stoppdag 4 okt Presidium 13 okt
Inget nämndsammanträde i augusti
Rapport Ej verkställda beslut, kvartal 2 innevarande år (SN/2021:2)
Delårsrapport
Internkontrolluppföljning
Information – Delegationsordningen – Avgifter
Delegationsordningen, revidering
Verksamhetsplan innehållande mål och internkontrollplan för
Sammanträdesplanering för socialnämnden 20222022
Föreningsbidrag
Information – Delegationsordningen – Överklagan
Utecklingsprogramet äldreomsorgen (SN/2019:452)
Nämnd 24 november – Stoppdag 1 nov Presidium 10 nov Nämnd 15 december – Stoppdag 22 nov Presidium 1 dec Varje månad
Rapport Ej verkställda beslut, kvartal 3 innevarande år
(SN/2021:2) Föredragningslista, anmälan av övriga frågor
Övriga frågor anmäls under punkten föredragningslista
TJÄNSTEUTLÅTANDE
Socialkontoret Dnr SN/2021:135-032
2021-03-30
Äldreomsorgen
1/3 Handläggare
Eva Alama 0152-296 40
Socialnämnden
Svar på remiss om Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
Förslag till beslut
Socialnämnden beslutar att
1. anta nedanstående yttrande som svar till teknik- och fritidsnämnden gällande remiss om måltidspolitiskt program
2. justera paragrafen omedelbart
Beskrivning av ärendet
Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. Måltiden är en viktig del i den övergripande
målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.
Teknik- och fritidsnämnden beslutar 23 februari 2021 att sända Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss. Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns
viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning.
Programmet har skickas ut i sin helhet med uppmaningen att granska föreslagna mål, ansvarsfördelning och övriga avsnitt i förslaget till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun. Syftet med remissen är att få med ett brett perspektiv, hela förvaltningen samt externa parter och medborgares syn.
2/3
Remissvar synpunkt
Måltidspolitiska programmet är som helhet ett mycket bra och genomarbetat program. Socialnämnden förespråkar tillagningskök på samtliga särskilda boenden. Socialnämnden är positivt inställda till att införa omsorgsmåltider, framförallt viktigt i samband med vård- och omsorgsinsatser med inriktning demens.
I underlaget är det beskrivet att normaliseringsprincipen ska råda för yngre brukare inom äldreomsorgen. Gränsdragningen kan vara svår att hantera rent praktiskt på våra boenden, där det bor både äldre och yngre brukare.
Utredningen beskriver att specialanpassad kost ska erbjudas av medicinska skäl.
Men nämner inte att specialanpassad kost även ska kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Äldreomsorgen anser att även ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som ska ligga som grund för personcentrerad vård- och omsorg.
Det är relativt lite skrivet om måltider i ordinärt boende och vikten av att kunna erbjuda näringsriktig och god mat. Vård- och omsorg riktas alltmer till hemmet.
Det viktigt att förebyggande hälsofrämjande åtgärder kan erbjudas som bidrar till att människor kan klara av att bo hemma. Näringsriktig och tillräckligt kostintag är viktigt för hälsan. Näringsfattig och för litet kostintag försämrar hälsan och kan till exempel leda till ökad risk för fall.
Ekonomiska konsekvenser för kommunen
Införande av tillagningskök och omsorgsmåltider medföra utökade kostnader.
För att förbättra måltidsmiljön behöver nya köksmöbler, porslin och utrustning köpas in. För det krävs en utökad investeringsbudget kommande år. Det finns även ett stort behov av att byta ut köksskåp och vitvaror. Dialog behöver ske med bostadsbolaget om vem som står för kostnaden.
Övriga konsekvenser
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:
Agenda 2030 Barnkonventionen
Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag
Läroplan
Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet
3/3
Uppföljning
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per
mandatperiod. Handlingsplanerna kopplade till programmet integreras i befintlig styrmodell och följs därmed upp till Kommunstyrelsen årligen.
Berörda nämnder ansvarar för att följa upp att föreslagna åtgärder i måltidspolitiska programmet efterlevs.
Beslutsunderlag
Styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-08 Svar på Remissmissiv och svarsformulär för Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-01-29
Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun, 2021-02-02.
Beslutet skickas till Teknik- och fritidsnämnden
Karin Krönenstedt Eva Alama
Socialchef Verksamhetschef Äldreomsorg
2021-02-08
Formulär för remissvar
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun (Diarienummer TFN/2020:779- 001)
Inledning
Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare. Måltiden är en viktig del i den övergripande
målsättningen för kommunens arbete med folkhälsa och Agenda 2030. Därför är måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.
Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning.
Syftet med remissen är att få med ett brett perspektiv, hela förvaltningen samt externa parter och medborgares syn. Därför ber vi er nu svara på remissen enligt nedan.
Beslut om remiss
Teknik- och fritidsnämnden beslutar 23 februari 2021 att sända Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun på remiss. Innan detta har dialoger och
workshopar genomförts samt inspel från hela förvaltningen tagits emot. Detta för att ha en så bra produkt som möjligt när remissen nu skickas ut officiellt och i ett sista steg.
Programmet skickas ut i sin helhet med uppmaningen att granska föreslagna mål, ansvarsfördelning och övriga avsnitt i förslaget till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun enligt mallen nedan.
Remissen avser texten i styrdokumentet. Den grafiska utformningen kommer att göras efter hantering av inkomna remissvar, för att få ett mer tilltalande och lättläst utseende.
2021-02-08
Instruktion
Detta formulär för remissvar innehåller en svarsruta per avsnitt i programmet.
Vänligen lämna kommentarer i respektive ruta, gärna med beskrivning vilken sida och stycke kommentaren avser så att vi enklare kan revidera. Om det finns avsnitt i programmet som du inte vill lämna någon synpunkt på kan du bara lämna det blankt, du behöver inte radera något i formuläret. Sist i formuläret finns en ruta för eventuella övriga medskick eller synpunkter.
Remissvar skickas med e-post till teknikochfritidsnamnden@strangnas.se senast 2021-03-21. Vänligen ange ”Remissvar Måltidspolitiskt program” i ämnesraden.
Barn- och utbildningsnämnden, Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden, Socialnämnden, Kulturnämnden samt Kommunstyrelsen har på sig till och med 29 april att inkomma med remissvaren till Teknik- och fritidsnämnden.
Vid frågor, vänligen kontakta: Karin Lundell, chef för Måltidsservice, Strängnäs kommun, karin.lundell@strangnas.se .
Innehåll
Innehåll...2 Avsnitt 1 Inledning ...3 1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3 1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...3 1.3 Ansvar och uppföljning...4 Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider...5 Goda måltider...5 Integrerade måltider ...5 Trivsam måltidsmiljö ...6 Miljösmart mat...6 Näringsriktig mat ...7 Säker mat ...7 2.1 Andra styrdokument...8 Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden...8 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...8 3.2 Måltider inom vård och omsorg...9 3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter...9
2021-02-08
Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner ...10 Övriga kommentarer ...10
Avsnitt 1 Inledning
1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?
Remissvar:
1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?
Remissvar:
2021-02-08
1.3 Ansvar och uppföljning
Remissvar:
2021-02-08
Avsnitt 2 Övergripande målsättningar för mat och måltider Goda måltider
Remissvar:
Integrerade måltider
Remissvar:
2021-02-08
Trivsam måltidsmiljö
Remissvar:
Miljösmart mat
Remissvar:
2021-02-08
Näringsriktig mat
Remissvar:
Säker mat
Remissvar:
2021-02-08
2.1 Andra styrdokument
Remissvar:
Avsnitt 3 Måltidspolitiska utvecklingsområden 3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem
Remissvar:
2021-02-08
3.2 Måltider inom vård och omsorg
Remissvar:
Måltidspolitiska programmet är som helhet ett mycket bra och genomarbetat program. Socialnämnden förespråkar tillagningskök på samtliga särskilda boenden. Socialnämnden är positivt inställda till att införa omsorgsmåltider, framförallt viktigt i samband med vård- och omsorgsinsatser med inriktning demens.
I underlaget är det beskrivet att normaliseringsprincipen ska råda för yngre brukare inom äldreomsorgen. Gränsdragningen kan vara svår att hantera rent praktiskt på våra boenden, där det bor både äldre och yngre brukare.
Utredningen beskriver att specialanpassad kost ska erbjudas av medicinska skäl. Men nämner inte att specialanpassad kost även ska kunna erbjudas av etiska och religiösa skäl. Äldreomsorgen anser att även ovan nämnda skäl är en viktig aspekt som ska ligga som grund för personcentrerad vård- och omsorg.
Det är relativt lite skrivet om måltider i ordinärt boende och vikten av att kunna erbjuda näringsriktig och god mat. Vård- och omsorg riktas alltmer till hemmet. Det viktigt att förebyggande hälsofrämjande åtgärder kan erbjudas som bidrar till att människor kan klara av att bo hemma. Näringsriktig och tillräckligt kostintag är viktigt för hälsan. Näringsfattig och för litet kostintag försämrar hälsan och kan till exempel leda till ökad risk för fall.
3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter
2021-02-08
Remissvar:
Avsnitt 4 Centrala begrepp och definitioner
Remissvar:
Övriga kommentarer Vänligen lämna övriga kommentarer här:
2021-02-08
Uppgiftslämnare (frivillig):
Stort tack för dina synpunkter!
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
2021-2024
STYRDOKUMENT 2021-02-08 2/14
Innehållsförteckning
1. Inledning...3
1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför? ...3
1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?...4
1.3 Ansvar och uppföljning...4
2. Övergripande målsättningar för mat och måltider ...6
Goda måltider...6
Integrerade måltider ...6
Trivsam måltidsmiljö ...7
Miljösmart mat ...7
Näringsriktig mat ...8
Säker mat...8
2.1 Andra styrdokument...8
3. Måltidspolitiska utvecklingsområden ...9
3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem ...9
3.2 Måltider inom vård och omsorg...10
3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter ...12
4. Centrala begrepp och definitioner ...13
Beslutad när: 2021-mm-dd § xx
Beslutad av Kommunfullmäktige
Diarienummer: TFN/2020:779- 001 eller KS diarienr?
Ersätter: Måltidspolicy för Strängnäs kommun, TFNG (G st/2011:71
Gäller för: Strängnäs kommunkoncern
Gäller fr o m: 2021-xx-xx
Gäller t o m: 2024-xx-xx
Dokumentansvarig: Teknik- och servicekontoret
Uppföljning: Årligen genom styrmodell
1. Inledning
1.1 Ett Måltidspolitiskt program - varför?
Mat och måltider berör alla – en källa till välbefinnande och näring, som mötesplats och kulturbärare.
Måltiden är ett mycket tydligt exempel på hur arbetet med hållbar utveckling är en fråga för hela kommunorganisationen. De tre dimensionerna miljömässig, ekonomisk och inte minst social hållbarhet är tydlig i måltidens sammanhang.
Genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling bygger dessutom på tre principer som handlar om att vi själva inte kan välja vad som är hållbar
utveckling. Det krävs nämligen framgång utan negativa konsekvenser i alla de områden som de 17 utvecklingsmålen pekar ut. Vi kan heller inte välja vilka delar av verksamheten som ska arbeta med hållbar utveckling, och vi har genom agendan en särskild skyldighet att ta hänsyn till de människor som har sämst förutsättningar och därmed inte kan prioriteras bort.
Med Agenda 2030 kommer därför fokus att hamna på hur måltiden hjälper oss att hitta hindrande målkonflikter och hjälpande synergier. Maten och måltiden är central för hållbar utveckling och en viktig nyckel för att förstå var det finns möjlighet till synergier och hur målkonflikter ska lösas. Därför är
måltidsverksamheten ett horisontellt verksamhetsområde där flera kontor och funktioner är avgörande för resultatet.
Måltiden är en viktig del i människans mående, tillsammans med sömn, motion och psykosociala faktorer. Därför innebär måltider i Strängnäs kommun vällagad, god och säker mat i tilltalande miljö, varje dag. Alla ska känna trygghet i att mat och måltider har rätt näringsinnehåll samt att råvaror, måltidsmiljö och livs- medelshygien håller hög kvalitet. Matlusten stimuleras och grunden läggs för
STYRDOKUMENT 2021-02-08 4/14
Det är viktigt att mat produceras på ett sätt som inte i onödan belastar miljön och bidrar till negativ klimatpåverkan. Miljö- och klimatsmarta inköp kombinerat med pedagogiska insatser gör att långsiktigt hållbara matvanor skapas och kan bibehållas upp i vuxen ålder. Att förändra människors matvanor är mödosamt och kräver samverkan och långsiktigt arbete. Den offentliga måltiden har stora möjligheter att bidra till samhällets omställning och hållbara utveckling när måltidsverksamheten, förskola, skola, vård och omsorg gör en gemensam ansträngning.
Ett måltidspolitiskt program är ett övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning. Det är ett viktigt verktyg för att hela kommunkoncernen ska samverka och ha en horisontellt kopplad styrning och uppföljning. Det Måltidspolitiska programmet ska även stärka kommunen i rollen som inköpare, utförare, inspiratör och samverkanspartner och bidra till ett positivt näringslivsklimat och ökad attraktionskraft i den lokala
livsmedelskedjan.
1.2 Ett måltidspolitiskt program – till vem?
Programmet gäller för alla verksamheter som hanterar och tar del av kommunens inköpta livsmedel, mat och måltider. Det är bland andra förskola, skola, olika kommunala boendeformer, hemtjänst/boendestöd/socialpsykiatrins boenden, LSS gruppbostäder och personlig assistans, fritidsgårdar, bad- och
fritidsanläggningar, cafeterior och mötesplatser. Programmet gäller även för representation, personalbefrämjande åtgärder och de kommunala bolagens inköp. Kommunens ambitionsnivå för mat och måltider ska återspeglas i utbud och kommunikation.
Programmet är också till för dem som beslutar om och arbetar med
måltidslokaler eller dess utrustning: förtroendevalda, fastighetsförvaltare, lokal-, kommun- och ekonomicontrollers, upphandlare, med flera.
Programmet ska användas för planering, uppföljning och vidareutveckling av måltiderna i samverkan av berörda verksamheter. Programmet är ett
övergripande och politiskt dokument som visar Strängnäs kommuns viljeriktning.
Programmet ska inspirera friskolors och fristående förskolors måltidsverksamhet och bidra till samverkan med kommunens måltidsservice.
1.3 Ansvar och uppföljning
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun revideras en gång per mandatperiod. Varje kontor, avdelning och bolag inom kommunkoncernen ansvarar för att det måltidspolitiska programmet efterlevs i alla berörda verksamheter. Programmet kompletteras med för verksamheten anpassade
STYRDOKUMENT 2021-02-08 5/14
programmet. Uppföljning av åtgärder och aktiviteter kopplade till det
måltidspolitiska programmet ska alltså integreras i styrmodellen och ske årligen i samband med ordinarie verksamhetsuppföljning till Kommunstyrelsen.
Handlingsplanerna ska ange de ekonomiska och personella resurser som krävs för att genomföra åtgärderna. Berörda brukarråd är delaktiga i framtagandet av handlingsplanerna, som är kända hos såväl matgäster som medarbetare.
Kommunens verksamheter har tillsammans rätt kompetens för att kunna ta ansvar för sina delar. Det kan handla om specifik kunskap inom kost, dietetik, hälsa eller särskilda gruppers behov av anpassad kost.
Förutom att laga och servera mat bidrar Måltidsservice till alla berörda verksamheter med kompetens och kunskap om mat och måltider samt stöttar verksamheterna i framtagandet av handlingsplaner och lokala rutiner.
Måltidsservice har tillsammans med inköpsenheten ett ansvar för att det finns ramavtal för livsmedel samt nödvändiga måltidstransporter.
I den linjeorganisering som kommunen har i botten av sin styrning är det en utmaning att integrera Måltidsservice i en i övrigt sammanhållen verksamhet. Ett horisontellt samverkande arbete för bästa måluppfyllnad, där brukare och
invånare står i centrum, är därför nödvändigt att prioritera där Måltidsservice finns med sin verksamhet. Måltidsservice fungerar dessutom som den
sammanhållande länken mellan övriga verksamheter, förmedlar kunskap och inspiration från andra delar av livsmedelskedjan.
Ansvaret för matens kvalitet och innehåll ligger hos den verksamhet där maten köps in och tillagas. Med kvalitet menas matens innehåll, råvarornas ursprung, smak, doft, konsistens, näringssammansättning, variation, menyplanering, presentation med mera. Detta innebär att Måltidsservice är ansvarig för råvaror och den mat som tillagas och skickas till ett särskilt boende, medan boendet är ansvarigt för de livsmedel som köps in och de måltider som bereds på plats hos dem.
Den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts, ansvarar för att varje matgäst får den mat den behöver för sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta kräver kunskap och nära samarbete med andra delar av måltidskedjan, som till exempel Måltidsservice, elevhälsoteam samt hälso- och sjukvård.
Ansvaret för måltidsmiljön ligger hos den verksamhet, exempelvis den skola eller särskilt boende, där måltiden serveras och äts. Med måltidsmiljö menas rumslig
STYRDOKUMENT 2021-02-08 6/14
Resursanvändningen som krävs för kommunens måltider är omfattande och fördelas över flera nämnder och bolag. Därför sker utvärdering av
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun horisontellt för hela koncernen.
En viktig del av genomförande och uppföljning av programmet är måltidsråd och brukarråd som bidrar till matgästernas inflytande och delaktighet.
2. Övergripande målsättningar för mat och måltider
Bild: Måltidsmodellen. Källa: Livsmedelsverket
Mat och måltider i Strängnäs kommun främjar utvecklingen för ett hållbart samhälle. Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tydliggör kommunens val i miljömässiga, sociala, ekonomiska, kulturella och demokratiska perspektiv.
Goda måltider
Måltider tillagas och serveras med matglädje och hög kvalitet. Medarbetare som har måltidsrelaterade arbetsuppgifter har relevant utbildning, engagemang och kunskap samt ges regelbundet kompetensutveckling för sitt uppdrag.
Ändamålsenliga lokaler och utrustning är också viktiga förutsättningar för goda måltider.
Vad matgästerna tycker om sin mat och måltidsmiljö undersöks regelbundet. I varje verksamhet där måltider ingår, finns ett forum för dialog om måltider.
Forumets roll är att ta tillvara matgästernas åsikter, att sprida kunskap samt främja dialog och delaktighet. Matgäster, pedagoger, omsorgsmedarbetare och köksmedarbetare är representerade. Dialogforum finns på såväl verksamhets- som enhetsnivå i kommunens organisation.
Integrerade måltider
Måltiden är en resurs som används varje dag för att höja kvaliteten i hela verksamheten. Måltiden är en självklar del av pedagogiken, vården och omsorgen.
Varje verksamhet där måltider ingår (exempelvis på en förskola, skola eller särskilt boende) ansvarar för samverkan och utveckling tillsammans med övriga berörda kontor och avdelningar (exempelvis med måltidsservice eller
inköpsenheten). Tillagning nära matgästen främjar dialog och samarbete och gör
STYRDOKUMENT 2021-02-08 7/14
Trivsam måltidsmiljö
Måltidsmiljön är inbjudande, ren, underlättar bra val för hälsa och miljö samt bidrar som helhet till trivsel. Bemötandet mellan matgäster och medarbetare är trevligt och respektfullt. Den som ansvarar för måltidsmiljön ser till att
matgästerna involveras i utformningen. Samverkan mellan ansvarig
fastighetsägare, förvaltare, lokalcontroller, lokalsamordnare, verksamheten och Måltidsservice är en viktig förutsättning.
Miljösmart mat
Livsmedelskonsumtionen kan påverka miljön både negativt och positivt. Faktorer som är viktiga och som Strängnäs kommun kan påverka genom inköp är bland andra om livsmedlen är producerade nära och möjliggör dialog direkt med producenten, om de gynnar den biologiska mångfalden, är växtbaserade i större utsträckning än i dag, producerade utan skadliga bekämpningsmedel,
producerade utan handelsgödning, samt bidrar till goda arbetsvillkor för producenten.
De viktigaste kraven som kommunen ställer i sin upphandling av livsmedel är
Minst hälften av de upphandlade artiklarna ska ha EU-ekologisk, KRAV- eller annan tredjepartscertifierad miljömärkning.
God djurhållning, ursprungsmärkning och livsmedel fria från genmodifiering.
För varor från länder med stora sociala skillnader ställs krav på Rättvisemärkt eller annan tredjepartscertifierad märkning för social rättvisa. Detta gäller till exempel kaffe, te, socker, kakao och vanilj.
Förpackningar, förbrukningsmaterial och transporter upphandlas med krav på så liten miljö-, klimat-, och hälsopåverkan som möjligt. Kraven kan med fördel höjas enligt en trappstegsmodell under avtalstiden.
Andelen inköpta lokalt producerade livsmedel som bidrar till kommunens miljö- och klimatmål, ökas successivt.
Genom inköp och menyplanering minskas andelen animalier utan att matens närings- och energinivå påverkas negativt.
Genom inköp och menyplanering främjas intaget av grönsaker, baljväxter, frukt och fullkorn.
Fisk väljs från hållbara bestånd, märkta med ASC eller MSC alternativt från småskaligt regenerativt fiske.
Inköp och utbud säsongsanpassas.
Från planering till servering via upphandling och inköp arbetar berörda verksamheter med att minimera matsvinnet i hela livsmedelskedjan.
Alla miljö- och klimatkrav tillgodoses så långt det går och prioriteringar görs
STYRDOKUMENT 2021-02-08 8/14
Näringsriktig mat
Maten som serveras är näringsriktig, god, varierad och av hög kvalitet.
Måltiderna är baserade på råd, rekommendationer och riktlinjer som är
utfärdade av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen. Matens innehåll motsvarar de svenska näringsrekommendationerna (SNR).
Andelen hel- och halvfabrikat som används är låg och då de används är kvaliteten hög. Livsmedel som köps in är fria från onödiga tillsatser.
Maten tillagas i ändamålsenliga kök så nära matgästerna och serveringstillfället som möjligt. Tillagningskök har bättre förutsättningar att minska mängden matsvinn jämfört med mottagningskök. Smak, konsistens och näringsvärde gynnas av kort varmhållning, och maten sprider dofter som kan väcka aptit och nyfikenhet.
Säker mat
I varje verksamhet där livsmedel hanteras finns tydliga rutiner och regelbunden egenkontroll för säker mat. En tydlig ansvarsfördelning säkerställer vem som ansvarar för att lagstiftningen följs. Det är tydligt för matgästen vad maten innehåller.
Specialkost erbjuds av medicinska skäl. Måltidsservice har kompetens för att avgöra detta samt fattar beslut om individuella koster efter samråd med berörd verksamhet.
2.1 Andra styrdokument
Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun har nära koppling till en rad globala, nationella och lokala styrdokument. Några av de viktigaste är:
Agenda 2030 Barnkonventionen
Sveriges nationella livsmedelsstrategi Livsmedelsverkets råd för bra måltider Socialstyrelsens rekommendationer Skollag
Läroplan
Flerårsplan 2021 – 2023 Barn- och ungdomsstrategin Klimat- och energiplan Idrottspolitiska programmet Avfallsplan
Intresse- och målkonflikter uppstår ständigt i kommunens olika verksamheter.
Dessa hanteras med matgästens välmående i fokus, utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv. När målkonflikter uppstår i frågor av strategisk karaktär ska dessa
STYRDOKUMENT 2021-02-08 9/14
3. Måltidspolitiska utvecklingsområden
3.1 Måltider i förskola, skola och på fritidshem
Måltiderna i skolan och på fritids baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i förskolan samt Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i skolan.
Under barn- och ungdomsåren grundlägger vi våra matvanor vilket till stor del ligger till grund för framtida konsumtionsmönster. Livsmedelsverket med flera beskriver att bra matvanor har betydelse för inlärning, koncentration och välbefinnande samt bidrar till god hälsa genom livet. Övervikt och fetma är idag de största kostrelaterade hälsoproblemen, vilka ökar risken för en rad sjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdom. Det finns även andra typer av kostrelaterade hälsoproblem och det är därför viktigt att
måltiderna i skolan är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll.
Förskola, skola och fritidshem är arenor som förenar lek, rörelse och goda matvanor i vardagen, med en strävan att inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. För elever i skolan erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och inlärningen.
Skolmåltiden är en vardagsmåltid. Barnen i skolan äter sig mätta och måltiden bidrar till deras kunskapsresultat och långsiktiga hälsa och välbefinnande. Väl fungerande och integrerade skolmåltider bidrar till en jämlik skola. Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen.
Ett inbjudande utbud av såväl kalla som varma rätter och tillbehör ger alla barn möjlighet att äta sig mätta. Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl lokal och svensk matkultur som från världens mångfald av smaker och dofter.
Alla barn erbjuds frukt eller grönsak under för- eller eftermiddagen som
komplement till skollunchen. Elever i grundskolan erbjuds en enkel frukost som inledning på skoldagen. Alla platser och tillfällen där barn tar del av mat och måltider i skolan erbjuds ett hälsosamt sortiment. Detta gäller till exempel på utflykt och i skolans cafeteria.
Måltiderna i förskola och skola utgör ett värdefullt pedagogiskt verktyg i skolans uppdrag kring livsstil, miljö och hälsa. I skolan kan schemalagd lunch vara ett bra sätt att ge större nytta av måltiden till undervisningen. Pedagogiska måltider är en värdefull resurs där pedagoger använder måltidssituationen som ett
arbetsverktyg, integrerat i skoldagen. Riktlinjer för pedagogiska måltider tas fram av den verksamhet som måltiden är en del av, alltså av den förskola eller skola där måltiden serveras.
STYRDOKUMENT 2021-02-08 10/14
måltider och dess koppling till övriga ämnen och kunskapsområden. Lärare, specialpedagoger, skolsköterskor och pedagoger inom hemkunskap samt idrott och hälsa har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.
Den plats där barn och unga äter utformas så att både barn och vuxna tycker att det är trevligt att äta där. Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Barnen involveras i matrummets utformning oavsett om det är en matsal eller ett klassrum och det är den verksamhet som har mandat att ändra lokalerna som ser till att detta sker. Barnkonventionen säger att barn ska
respekteras, ha möjlighet att själv kunna påverka sitt liv och att alla beslut som påverkar barn ska beakta barnets bästa. Därmed ska barn involveras i
utformningen av måltidsmiljön som de befinner sig i dagligen. De fyra grundprinciperna säger vidare att:
2. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får diskrimineras.
3. Barnets bästa ska alltid sättas i främsta rummet.
6. Alla barn har rätt till liv och utveckling.
12. Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt. Vuxna ska lyssna, beakta och återkoppla till barnet
Strängnäs kommun tillämpar Kost- och närings riktlinjer för specialkost i förskola och skola. Specialkost av medicinska skäl erbjuds alla barn med behov.
Etiska och religiösa behov hos barn i förskola och skola tillgodoses så länge det inte inverkar på den stora gruppens möjligheter att få sina behov tillgodosedda.
För barn med neuropsykiatriskt funktionshinder ingår anpassning av måltiden som en del i skolans extra anpassningar för det enskilda barnet. Alla
individanpassade koster genomförs i samverkan mellan skola, elevhälsa,
vårdnadshavare och Måltidsservice. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice.
Alla barn uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla såväl måltidernas kvalitet som elevernas kunskap inom området. Delaktighet i
skolmåltiden är en del av varje barns vardag. Varje förskola och skola erbjuder ett dialogforum där barn kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp.
Vårdnadshavare bjuds in att uppleva skollunchen minst en gång per år. Vid föräldramöten och öppet hus är skolmåltiderna en självklar del av det som skolan presenterar för vårdnadshavarna.
3.2 Måltider inom vård och omsorg
Måltider i äldreomsorgen baseras på Livsmedelsverkets Råd för bra måltider i äldreomsorgen (särskilt boende och ordinärt boende). Måltider i LSS-boende
STYRDOKUMENT 2021-02-08 11/14
Kommunen strävar efter en hållbar måltidskedja för alla förekommande boendeformer. Med helhetsperspektiv och värdeskapande arbete i hela måltidskedjan, blir måltiderna en resurs med sociala, miljömässiga och ekonomiska vinster.
De inom Strängnäs kommuns vård och omsorg som har behov av stöd ska få uppleva att måltiden är en stressfri och trivsam stund som präglas av respekt, värdighet och lyhördhet. Måltiderna har en central betydelse inom
äldreomsorgen och skapar förutsättningar för livskvalitet. Den enskilde ska få möjlighet till delaktighet och självbestämmande då medarbetarna har ett personcentrerat förhållningssätt.
Enligt Socialstyrelsen är måltiderna grundläggande för att förebygga
undernäring, sjukdom och ohälsa. Det är därför viktigt att måltiderna i vård och omsorg är av god kvalitet och har ett bra näringsinnehåll. De äldres näringsstatus och vikt följs regelbundet och kosten anpassas för att förebygga ohälsa. Vid behov erbjuds anpassad kost, till exempel näringsberikad, energiberikad,
konsistensanpassad eller kost som på annat sätt anpassas till den enskildes behov. Ordination och utförande av insatser kring anpassad kost sker i samverkan mellan hälso- och sjukvård och Måltidsservice. Behovet av
individuella koster utreds initialt av medarbetare med dietistkompetens och i samråd med ansvarig sjuksköterska. Beslut om individanpassade koster fattas av Måltidsservice. Det utförs ett aktivt arbete för att förebygga och motverka
pågående undernäringsproblematik hos de äldre, vilket även regelbundet följs upp. Nattfasta är en riskfaktor för undernäring och ingår i det förebyggande arbetet vilket bland annat innebär att sprida måltidstillfällena jämnt under dagen.
För äldre på särskilt boende erbjuds daglig fysisk aktivitet för att på så sätt stimulera aptiten, ätandet och därmed hälsa och livskvalitet. Matgäster och brukare i vård och omsorg äter sig mätta och måltiden bidrar till deras långsiktiga hälsa och välbefinnande.
Högtider och andra speciella tillfällen uppmärksammas och ger variation i vardagen. En tydlig skillnad mellan vardag och helg märks genom variation på rätter, fikabröd och tilltugg.
Till lunch och middag finns olika rätter att välja bland och ätandet över dygnet är väl fördelat och sker på den enskildes villkor. Maten serveras i karott på bordet så att matgästen får möjlighet att själv förse sig med mat och dryck, när så är
möjligt. Detta främjar såväl valmöjligheter som interaktioner och samtal.
Utbudet präglas av variation och tradition, med såväl sörmländsk som svensk
STYRDOKUMENT 2021-02-08 12/14
måltider bidrar till en jämlik vård och omsorg. För yngre brukare ska
normaliseringsprincipen råda, det vill säga att det ska vara som för vem som helst, som om individen inte hade behov av stöd och hjälp. I äldreomsorgen kan omsorgsmåltider vara en värdefull resurs och som en del av omvårdnaden, där medarbetare använder måltidssituationen som ett arbetsverktyg i arbetet med att förebygga undernäring och ohälsa. Måltiden anpassad utifrån individuella behov bidrar till en bättre livskvalitet för den äldre.
Måltidsmedarbetarnas kompetens integreras och tas till vara inom vård och omsorg och bidrar till kollegialt lärande om mat och måltider tillsammans med omsorgens medarbetare. Undersköterskor, sjuksköterskor, kostombud,
arbetsterapeuter och fysioterapeuter har viktiga roller för att få ihop den komplexa helheten.
Verksamheterna strävar efter en likvärdig och för brukaren värdefull måltid oavsett boendeform.
Den plats där brukare äter utformas så att de tycker att det är trevligt att äta där.
Måltidsmiljön som erbjuds är i möjligaste mån speciellt inredd för ätande. Alla brukare har möjlighet och uppmuntras att engagera sig i måltidsfrågorna för att utveckla måltidsmiljön och måltidernas kvalitet. Varje vård- och omsorgsboende erbjuder ett dialogforum där enskilda kan delta på sina villkor och där såväl mat som måltidens förutsättningar tas upp. För att främja en trevlig måltidsstund ges matgäster och brukare inom vård och omsorg möjlighet att servera sig maten själv. I så stor utsträckning som möjligt kan den äldre på särskilt boende välja var, med vem och vid vilken tidpunkt måltiden ska intas. Alla verksamheter strävar efter och uppmuntrar möjligheten till praktiskt deltagande kring måltiden efter vars och ens egen förmåga.
Mötesplatser för seniorer erbjuds i de olika kommundelarna där måltider kan intas i ett socialt sammanhang, något som främjar aptit och hälsa för äldre som ännu bor hemma. Att ta sig mellan hemmet och mötesplatsen ger också möjlighet till värdefull rörelse och vardagsmotion.
Anhöriga erbjuds alltid möjligheten att kunna köpa en portion mat vid besök för att kunna dela en måltid med sin närstående, förutsatt att beställning gjorts i god tid enligt boendets rutiner för måltidsbeställning.
3.3 Mat och måltider i övriga verksamheter
På fritidsgårdar erbjuds till vardags ett hälsosamt och miljösmart utbud med syfte att locka till hälsosamma val för barn och unga. Genom delaktighet och aktiviteter kan barn och unga påverka utbudet och lära sig mer om enkla och bra mellan- och kvällsmål. På fritidsgården märks det skillnad mellan vardag och helg genom utbud och aktiviteter i cafeteria och kök.
STYRDOKUMENT 2021-02-08 13/14
På bad- och fritidsanläggningar samt cafeterior och mötesplatser erbjuds till största delen ett hälsosamt och miljösmart utbud. Många besökare är barn och unga och kommunens ansvar att bidra till hälsa och välbefinnande är stort.
På kommunkoncernens anordnade möten, event och konferenser serveras uteslutande växtbaserade måltider.
Vid de kommunägda bolagens inköp av livsmedel och måltider ska det måltidspolitiska programmet vara styrande.
4. Centrala begrepp och definitioner
Definitionerna nedan gäller för tolkningen av detta styrdokument, Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun.
Brukarråd- en grupp personer som företräder människor som kommer i kontakt med kommunens vård, skola och omsorg i någon form, till exempel barn i skolan, äldre eller funktionshindrade.
FAMM – Five Aspects of a Meal Model, en förklaringsmodell för måltidens olika beståndsdelar. Rummet, Produkten, Stämningen, Styrsystemet och Mötet är delar som kan förklara måltidens komplexitet.
Hållbar utveckling- Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Härlagat- mat tillagad i matgästens närhet, till exempel i samma byggnad eller i skolan där barnet går. Härlagat används för restaurang och storkök till skillnad från hemlagat som betecknar mat som lagats i någons privata hem.
Individanpassad kost- kost som är anpassad för en enskild person, av medicinska, religiösa, etiska eller andra skäl.
Integrerat- process som leder till att skilda enheter förenas.
Klimatsmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad negativ klimatpåverkan eller till och med positiv klimatpåverkan.
Kost- den blandning av olika livsmedel som intas dagligen för att täcka näringsbehovet.
Kvalitet- värdet av egenskaper som till exempel ett livsmedel eller en måltid kan ha. Kvalitetsdimensioner är till exempel den färdiga rättens innehåll, råvarornas
STYRDOKUMENT 2021-02-08 14/14
Mat lagad från grunden- mat lagad från råvaror vilket innebär livsmedel som inte värmts upp eller tillagats i förväg.
Miljösmart- en handling eller ett inköp av produkt eller tjänst som bidrar till minskad miljöpåverkan.
Måltid- mat som äts i ett sammanhang där rummet, sällskapet, organiseringen och stämningen bidrar till en helhetsupplevelse.
Måltidskultur- måltidskultur finns överallt där människor äter och delar liknande föreställningar om hur, när, vad, var och med vem man bör äta. Som framgår av själva grundbetydelsen av kultur (odling), är det något som lever och förändras, och som också innehåller ett aktivt moment.
Närproducerat/ lokalt- råvaror och därav förädlade produkter med ursprung i Södermanland och dess grannlandskap.
Omsorgsmåltid- En omsorgsmåltid innebär att medarbetare deltar i måltiden med brukarna vid matbordet för att erbjuda det stöd och den hjälp som behövs under måltiden (Socialstyrelsen).
Pedagogisk måltid- En pedagogisk måltid innebär att skolpersonal äter
tillsammans med barnen i förskolan eller skolan. Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn samt ge möjlighet till att integrera måltiden i skolans pedagogiska uppdrag.
Restaurang, matsal- ett rum särskilt inrett och avsett för att servera mat och äta i.
Specialkost- kost som är anpassad till ett visst sjukdomstillstånd eller medicinskt behov.
Säsongsanpassad, säsongsbetonad- mat som vid varje given tidpunkt och geografiska plats kan odlas utan behov av extra uppvärmning, skördas respektive lagras på ett resurseffektivt sätt. Det kan också handla om att fiska fisksorter när de smakar som bäst, eller att vilt kan jagas och slaktas under en viss del av året.
Att äta säsongsbetonat är att anpassa val av råvaror till vad som finns att tillgå i det geografiska närområdet regionalt eller i klimatzonen. För livsmedel som till exempel citrusfrukter kan de sägas vara i säsong från december till februari beroende på närmast tillgängliga plats där citrusfrukt odlas, det vill säga i södra Europa.
Verksamhet- exempelvis förskola, skola eller särskilt boende.
Daterat: 2021-01-29
Bilaga 1 Process, framtagande av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
Projektplan, genomförande av workshops, dialoger och utkast på program är gjort av tjänstepersoner på teknik- och servicekontoret. Karin Lundell, chef för måltidsservice, och Josefine Ericsson, chef för administrativa enheten, har varit projektledare.
Processen för framtagandet av Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun i kronologisk ordning.
Februari 2020 - Projektplan togs fram i början av februari av projektledarna och stämdes av med kontorschef Anna Werner.
Mars – april 2020 - Omvärldsbevakning och kontroll av andra kommuners motsvarande program genomfördes.
Ett antal frågor och workshopmaterial togs fram.
April 2020 - Dialoger genomfördes med barn på Finningeskolan och Mariefreds skola. Kostråd på Finningeskolan, en mellanstadie-klass på Mariefreds skola.
På grund av pandemin fick projektplanen revideras ett antal gånger och dialoger samt workshops kunde inte genomföras som planerat. Det blev färre deltagare än tänkt och skjutet på i tid. Vissa dialoger fick ställas in helt, såsom grupper av äldre och andra externa intressenter.
September- oktober 2020 – Tre workshops för interna intressenter genomfördes i kommunhuset, deltagarantalet varierade mellan 10- 15. Även skriftliga inspel kom in.
Dialog fördes med ungdomsrådet SKUR.
Oktober 2020 - Ett första utkast, med råmaterialet, skickades ut till alla som deltagit på något sätt, i workshops eller dialoger, olika råd med mera fick frågan via mail att inkomma med synpunkter på det första material som nu tagits fram.
Syftet var att tidigt i processen låta alla berörda se vad som diskuterats i dialoger och workshops så att allt fångats upp. Alla gavs möjlighet att göra ytterligare inspel utifrån det sammanställda råmaterialet.
November- december 2020 – Synpunkter utifrån det första utkastet
Daterat: 2021-01-29
Januari 2021 – Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun fortsätter revideras utifrån synpunkter och börjar bli klart för officiell remissrunda.
Februari 2021 – Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun tas upp i Teknik- och fritidsnämnden för beslut om remiss hos nämnder och externa.
Deltagare i dialoger och workshops
Förtroendevalda representanter från Teknik- och fritidsnämnden, Barn- och utbildningsnämnden, Socialnämnden och Kommunstyrelsen.
Målet att få med tjänstepersoner från hela förvaltningen gick bra trots pandemin, stora delar av kommunens förvaltning var representerad i workshoparna.
Elever från Finningeskolan, Mariefreds skola samt ungdomsrådet SKUR deltog.
Det fanns en plan för att ha ytterligare dialog med medborgare men på grund av pandemin gick det inte att genomföra som tänkt utan fick bli i mycket liten skala.
Frågeställningar i dialoger och workshops
Under workshoparna fick deltagarna titta på exempel på andra styrdokument för offentliga måltider från Botkyrka, Upplands Väsby och Sigtuna kommun.
Frågeställningarna under workshoparna var:
- Vad ska ett måltidspolitiskt program innehålla? Kolla på de exempel ni har på borden och ringa in de avsnitt ni tycker är viktiga.
- Vad ska in i styrdokumentet och vad ska stå i olika handlingsplaner?
- Utifrån ditt uppdrag och den verksamhet du representerar- vad behöver du i ett sådant styrdokument? Vad ser du för problem idag? Oklarheter?
Gränsdragning mm.
- Vilka begrepp är centrala och behöver de definieras i styrdokumentet?
- Vilka andra behöver vara inblandade?
- Hur kan invånare vara delaktiga? Vad för fråga kan de påverka?
- Vem gör vad?
- Vad händer om man inte uppfyller det man ska ansvara för?
- Hur följer vi upp? Handlingsplaner?
På Finningeskolan, Mariefreds skola samt i ungdomsrådet SKUR beskrevs följande frågor tillsammans med bilder och en allmän dialog skedde mellan eleverna.
Daterat: 2021-01-29
- Vad tycker du är viktigt att tänka på för att uppnå hållbara måltider i vår kommun i framtiden?
- Vad är viktigt för skolan, elever, kopplat till måltider och måltidsmiljö?
Det fullständiga materialet med alla inkomna synpunkter finns sparat i dokument hos teknik- och servicekontoret.
Daterad 2021-02-02
Bilaga 2 Länkar och källor med nyttig information, kopplat till Måltidspolitiskt program för Strängnäs kommun
Gustafsson, Inga-Britt, Öström, Åsa, Johansson, Jesper and Mossberg Lena, 2006, ”The Five Aspects Meal Model: a tool for developing meal services in restaurants”
fri_023.fm (livsmedelsverket.se)
Kost och näring, 2020, Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola
kons-nationella-rekommendationer-speckost-anp-malt-13feb2020-final- webb.pdf (kostochnaring.se)
Livsmedelsverket, Maria Lennernäs, 2011, Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet
Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet, Livsmedelsverkets rapport 1, 2011
Livsmedelsverket, 2020-02-12, Matvanor, hälsa & miljö / Måltider i vård, skola och omsorg / Skola / Utbildning – skola
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och- omsorg/skola/utbildning#Inspiration_f%C3%B6r_skolledare
Livsmedelsverket, 2020-02-14, Miljö och hållbarhet Miljö och hållbarhet (livsmedelsverket.se)
Livsmedelsverket, 2012, Uppmuntra till bra måltider, Till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder
Uppmuntra till bra måltider - till dig som ansvarar för måltiden i gruppbostäder och servicebostäder (livsmedelsverket.se)
Regeringskansliet, 2020, Agenda 2030 och globala målen Agenda 2030 och globala målen - Regeringen.se
Skolverket, 2020-10-13, Mat i förskolan och skolan Mat i förskolan och skolan - Skolverket
Socialstyrelsen, 2014, Förebyggande av och behandling vid undernäring
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förebyggande av och behandling vid undernäring
