Teknik- och fritidsnämnden Tid

(1)

KALLELSE

Teknik- och servicekontoret 2020-01-16

1/1

Teknik- och fritidsnämnden Tid: 2020-01-28 kl. 16:00.

Plats: Glunten, Kommunhuset Strängnäs.

Majoriteten har gruppmöte i Glunten kl. 15:00.

Oppositionen har gruppmöte i Nicander kl. 15:30.

Föredragningslista Allmänhetens frågestund Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare Övriga frågor

Ärende Dnr

Information 1. Föredragningslistan 2. Meddelandeärenden

3. Information om utredning av mat för äldre 4. Agenda 2030

5. Information om fortsatt utbyggnad av Larslunda idrottsplats

Beslut

6. Beslut om att lämna ansökan om grundvattenskydd för Gorsingeholm

reservvattentäkt till myndighetssamråd 2019:672-032 7. Delegationsbeslut, rapport

SIXTEN SKULLMAN KERSTI HELLSTRÖM

Ordförande Nämndsekreterare

(2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Teknik- och servicekontoret 2020-01-14

Handläggare Kersti Hellström Tel. 0152-291 37

Teknik- och fritidsnämnden

Meddelandeärenden

Följande meddelandeärenden anmäls:

1. KF § 255 Delårsrapport II 2019 för Strängnäs kommun.

2. KF § 256 Flerårsplan 2020-2022.

3. KF § 261 Program för säkerhetsarbetet i Strängnäs kommun.

4. KS § 265 Verksamhetsplan Kommunstyrelsen 2020-2022.

5. GDPR, beslut om bilaga till riktlinjer.

6. Ärendebalanslista TFN 2020-01-28.

7. Verksamhetsrapport TFN 2020-01-28.

(3)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige

2019-11-18 1/3

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

KF § 255 Dnr KS/2019:54-042

Delårsrapport 2:2019 för Strängnäs kommun

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. godkänna delårsrapport 2 2019, daterad 27 september 2019.

Yrkanden

David Aronsson (V) yrkar följande:

1. inte godkänna rapporten och att be kommunstyrelsen att återkomma med en ny delårsrapport där bedömningen av utbildningsmålet i Perspektiv Invånare ändrats till ”Ej uppfyllt” och Målbedömningen för målet ändras till att faktiskt reflektera målets skrivning om likvärdiga möjligheter,

2. ge barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att kvartalsvis redovisa på

kommunstyrelsemöte vilka åtgärder för ökad likvärdighet och högre närvaro som startats sedan föregående kvartal och vad de åtgärderna ger för resultat.

Nämnden ska också månadsvis ge kommunstyrelsen en skriftlig rapport kring hur generell elevnärvaro varit under föregående månad, samt antal barn som varit i skolan mindre än hälften av månades lektionstid.

Jacob Högfeldt (M) yrkar avslag till David Aronssons (V) förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag mot David Aronssons (V) avslagsyrkande och finner att kommunfullmäktige bifallet kommunstyrelsens förslag.

Omröstning begärs och följande voteringsproposition godkänns: Den som röstar för bifall till kommunstyrelsens förslag röstar JA och den som röstar för bifall till David Aronssons (V) avslagsyrkande röstar NEJ.

JA röstar Jacob Högfeldt (M), Magnus Stuart (M), Maria Ehrnfelt (M), Inger Jansson (M), Christina Klingspor (M), Gunnar Boman (M), Kenneth Larsson (M), Rabie Aldeeb (M), Anncharlotte Nilsson (M), Jan Heiniö (M), Thore Berggren (M), Kerstin Dahlström (M), Jan Leiding (M), Donald Wedel (M), Barbro

Hedengren (M), Tony Raitis (M), Henrik Mörner (M), Monica Lindell Rylén (S), Leif Hård (S), Ingrid Fäldt (S), Torbjörn Johansson (S), Wailith Edstein (S), Louice Nilsson (S), Leif Lindström (S), Mari Bohman (S), Cornelius Marsico Rundqvist (S), Magnus Brandel (S), Maria Hammar (S), Ragnhild Andersson (S), Björn Karlsson (SD), Linda Hefvelin (SD), Jan Kihlstenius (SD), Maud Richthoff (SD), Emma Boy (SD), Lennart Eriksson (SD), Finn Stavnsbo (SD) Rose-Marie Söderlund (SD), Maria Nerby (C), Georg Lagerstedt Örsbäcken (C), Roger Steen (C), Hanna Drakengren (C) och Erik Granbeck (C).

(4)

2019-11-18 2/3

NEJ röstar David Aronsson (V), Catarina Hellmark (V), Yvonne Knuutinen (V), Gunnar Bjälkebring (V), Tomas Aldrin Walter (KD), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), David Noreen (KD), Ulf Wallin (MP) och Björn Siljeström (MP).

AVSTÅR gör Margaretha Furustrand (L), Erik Wallenberg (L) och Niclas Samuelsson (STRP).

Med siffrorna 42 JA, 9 NEJ och 3 som AVSTÅR så finner ordföranden att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.

Beskrivning av ärendet

Delårsrapport 2 är den andra avrapporteringen till kommunfullmäktige och omfattar en översiktlig redogörelse för utvecklingen av verksamhet och ekonomi för perioden januari till augusti 2019 med helårsprognos. I uppföljningen ingår en bedömning av måluppfyllelsen vid årets slut.

Kommunfullmäktige har fem övergripande mål i fyra perspektiv för att uppnå god ekonomisk hushållning. Helårsprognosen bygger på nämndernas

delårsrapporter och arbete för att nå målen. En samlad bedömning har skett utifrån tillgängliga nyckeltal och verksamheternas genomförda, pågående och planerade aktiviteter för året.

Perspektiv Mål Bedömning

Invånare I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter.

Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära.

Delvis uppfyllt

Invånare Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande

Delvis uppfyllt

Samhälle Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet.

Uppfyllt

Medarbetare Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten.

Delvis uppfyllt

Ekonomi Kommunen har god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder.

Uppfyllt

Resultatet för perioden, enligt kommunens riktlinjer för god ekonomisk hushållning (KS/2019:355), är 109,2 miljoner kronor avräknat kostnader som täcks av tidigare års överskott (medel avsatt i det egna kapitalet). Uttagen men ännu ej intjänad semester om 30,6 miljoner kronor har en positiv påverkan på resultatet för perioden.

(5)

2019-11-18 3/3

Helårsprognosen är ett överskott med 57,6 miljoner kronor vilket motsvarar 2,8 procent av förväntade skatteintäkter och generella statsbidrag, att jämföras med budgeterat överskott om 2,0 procent.

Kommunens investeringsbudget 2019 uppgår till 62,4 miljoner kronor. Till och med augusti har investeringar genomförts till motsvarande 30,2 miljoner kronor.

Prognosen för 2019 visar ett utfall på 63,8 miljoner kronor, vilket är inom ramen för årets budget samt av kommunfullmäktige godkänd överförd budget från 2018 som motsvarade 15,6 miljoner kronor. Investeringar, där medel som tidigare reserverats i det egna kapitalet används, beräknas uppgå till 3,0 miljoner kronor vid året slut. Självfinansieringsgraden prognostiseras till 100 %.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Beslutet följs upp inom ramen för den löpande ekonomiska uppföljningen.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag KS § 202, 2019-10-02

Rapport, Delår 2 2019 Verksamhetsrapport för Strängnäs kommun 2019-09-27 Tjänsteutlåtande, Delårsrapport 2 2019 för Strängnäs kommun, 2019-09-27 Revisorernas bedömning av delårsrapporten 2019-08-31

Översiktlig granskning av delårsrapporten per 2019-08-31 Beslutet skickas till

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Teknik- och fritidsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Kulturnämnden

Ekonomiavdelningen Kommunrevisionen

(6)

2019-11-18 1/7

KF § 256 Dnr KS/2019:297-0061

Flerårsplan 2020-2022

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. anta Flerårsplan 2020-2022, daterad 2019-10-25

2. den kommunala skattesatsen för år 2020 är oförändrad, 21,67 kronor, 3. fastställa en kreditlimit för internbanken 2020 för kommunkoncernen

med 220 miljoner kronor till att högst utgöra 2 484 miljoner kronor, 4. kommunstyrelsen under 2020 har rätt att omsätta lån, det vill säga låna

upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning 2020,

5. SEVAB Strängnäs Energi AB ska lämna utdelning om 5 miljoner kronor per år 2020-2022.

Yrkanden

Monica Lindell Rylén (S), Maria Ehrnfelt (M), Magnus Stuart (M), Magnus Brandel (S), Ingrid Fäldt (S), Leif Hård (S), Jacob Högfeldt (M), Torbjörn

Johansson (S), Thore Berggren (M) och Niclas Samuelsson (STRP) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag.

Björn Karlsson (SD), David Aronsson (V) och Yvonne Knuutinen (V) yrkar bifall till att-sats 3-5 i kommunstyrelsens förslag.

Maria Nerby (C) yrkar bifall till att-sats 2-5 i kommunstyrelsens förslag.

Hanna Drakengren (C) och Margaretha Furustrand (L) yrkar avslag till kommunstyrelsens förslag.

David Aronsson (V) yrkar avslag till att-sats 1-2 i kommunstyrelsens förslag.

Maria Nerby (C) yrkar följande:

1. anta Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas förslag till budget för år 2020.

Tomas Aldrin Walter (KD), Margaretha Furustrand (L), Hanna Drakengren (C) och Roger Steen (C) yrkar bifall Maria Nerbys (C) förslag.

Thore Berggren (M) och David Aronsson (V) yrkar avslag till Maria Nerbys (C) förslag.

Björn Karlsson (SD) yrkar följande:

(7)

2019-11-18 2/7

1. framlagda budgetramar med Sverigedemokraternas prioriteringar antas.

Linda Hefvelin (SD) yrkar bifall till Björn Karlssons (SD) förslag.

Thore Berggren (M) och David Aronsson (V) yrkar avslag till Björn Karlssons (SD) förslag.

David Aronsson (V) yrkar följande:

1. anta Vänsterpartiet förslag till flerårsplan 2020-2022,

2. den kommunala skattesatsen för år 2020 höjs med 44 öre till 22,11 kronor.

Yvonne Knuutinen (V) och Gunnar Bjälkebring (V) yrkar bifall till David Aronssons (V) förslag.

Ulf Wallin (MP) yrkar följande:

1. Miljöpartiets förslag till mål och budget för år 2020,

2. den kommunala skattesatsen för år 2020 ökas med 15 öre till 21,88 kronor David Aronsson (V) yrkar avslag till Ulf Wallins (MP) förslag.

Beslutsgång

Ordföranden ställer bifall till kommunstyrelsens förslag mot bifall till Sverigedemokraternas förslag, bifall till Miljöpartiets förslag, bifall till Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas förslag och bifall till Vänsterpartiets förslag och finner att kommunfullmäktige bifaller

kommunstyrelsens förslag.

Omröstning begärs och kommunstyrelsens förslag utses till huvudförslag.

Ordföranden frågar därefter kommunfullmäktige om Miljöpartiets förslag, Sverigedemokraternas förslag, Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas förslag, eller Vänsterpartiets förslag ska utses till motförslag och finner att kommunfullmäktige beslutar att utse Sverigedemokraternas förslag till motförslag.

Omröstning begärs och följande voteringsproposition godkänns: Den som röstar för bifall till Sverigedemokraternas förslag som motförslag röstar JA och den som röstar för bifall till Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas förslag som motförslag röstar NEJ.

JA röstar Björn Karlsson (SD), Linda Hefvelin (SD), Jan Kihlstenius (SD), Maud Richthoff (SD), Emma Boy (SD), Lennart Eriksson (SD), Finn Stavnsbo (SD) och Rose-Marie Söderlund (SD).

NEJ röstar Maria Nerby (C), Georg Lagerstedt Örsbäcken (C), Roger Steen (C), Hanna Drakengren (C) och Erik Granbeck (C), David Aronsson (V), Catarina

(8)

2019-11-18 3/7

Hellmark (V), Yvonne Knuutinen (V), Gunnar Bjälkebring (V), Tomas Aldrin Walter (KD), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), David Noreen (KD), Ulf Wallin (MP) och Björn Siljeström (MP), Margaretha Furustrand (L), Erik Wallenberg (L) och Niclas Samuelsson (STRP).

AVSTÅR gör Jacob Högfeldt (M), Magnus Stuart (M), Maria Ehrnfelt (M), Inger Jansson (M), Christina Klingspor (M), Gunnar Boman (M), Kenneth Larsson (M), Rabie Aldeeb (M), Anncharlotte Nilsson (M), Jan Heiniö (M), Thore Berggren (M), Kerstin Dahlström (M), Jan Leiding (M), Donald Wedel (M), Barbro Hedengren (M), Tony Raitis (M), Henrik Mörner (M), Monica Lindell Rylén (S), Leif Hård (S), Ingrid Fäldt (S), Torbjörn Johansson (S), Wailith Edstein (S), Louice Nilsson (S), Leif Lindström (S), Mari Bohman (S), Cornelius Marsico Rundqvist (S), Magnus Brandel (S), Maria Hammar (S) och Ragnhild Andersson (S).

Med siffrorna 8 JA, 17 NEJ och 29 som AVSTÅR så finner ordföranden att kommunfullmäktige utser Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalernas förslag till motförslag.

Sedan godkänns följande voteringsproposition: Den som röstar för bifall till kommunstyrelsens förslag röstar JA och den som röstar för bifall till

Centerpartiets, Kristdemokraternas och Liberalernas förslag röstar NEJ.

JA röstar Jacob Högfeldt (M), Magnus Stuart (M), Maria Ehrnfelt (M), Inger Jansson (M), Christina Klingspor (M), Gunnar Boman (M), Kenneth Larsson (M), Rabie Aldeeb (M), Anncharlotte Nilsson (M), Jan Heiniö (M), Thore Berggren (M), Kerstin Dahlström (M), Jan Leiding (M), Donald Wedel (M), Barbro

Hedengren (M), Tony Raitis (M), Henrik Mörner (M), Monica Lindell Rylén (S), Leif Hård (S), Ingrid Fäldt (S), Torbjörn Johansson (S), Wailith Edstein (S), Louice Nilsson (S), Leif Lindström (S), Mari Bohman (S), Cornelius Marsico Rundqvist (S), Magnus Brandel (S), Maria Hammar (S) och Ragnhild Andersson (S).

NEJ röstar Maria Nerby (C), Georg Lagerstedt Örsbäcken (C), Roger Steen (C), Hanna Drakengren (C) och Erik Granbeck (C), Tomas Aldrin Walter (KD), Marie- Louise Forslund Mustaniemi (KD), David Noreen (KD), Margaretha Furustrand (L) och Erik Wallenberg (L).

AVSTÅR gör Björn Karlsson (SD), Linda Hefvelin (SD), Jan Kihlstenius (SD), Maud Richthoff (SD), Emma Boy (SD), Lennart Eriksson (SD), Finn Stavnsbo (SD), Rose-Marie Söderlund (SD), David Aronsson (V), Catarina Hellmark (V), Yvonne Knuutinen (V), Gunnar Bjälkebring (V), Ulf Wallin (MP) och Björn Siljeström (MP) och Niclas Samuelsson (STRP)

Med siffrorna 29 JA, 10 NEJ och 15 som AVSTÅR så finner ordföranden att kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förslag.

(9)

2019-11-18 4/7

Reservationer

David Aronsson (V), Catarina Hellmark (V), Yvonne Knuutinen (V) och Gunnar Bjälkebring (V) reserverar sig mot beslutet med följande motivering:

Vi reserverar oss mot fullmäktiges beslut att anta Socialdemokraterna och Moderaternas förslag till Flerårsplan 2020-2022.

Som vi ser det medför planen, till skillnad från Vänsterpartiets förslag, en otillräcklig finansiering för att hantera miljö- och samhällsbyggnadsnämndens och socialnämndens uppdrag. Det kan enligt vår bedömning medföra att

kommunen inte uppnår målen med Agenda 2030 respektive att det blir svårt att upprätthålla god kvalitet inom omsorgen.

Beskrivning av ärendet

Kommunen ska enligt kommunallagen varje år upprätta en budget för nästa kalenderår. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna.

Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret. I planen ska skattesatsen och anslagen anges. Av planen ska det vidare framgå hur verksamheten ska finansieras och hur den ekonomiska ställningen beräknas vara vid budgetårets slut.

För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning.

Budgeten ska också innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år.

Budgetåret ska därvid alltid vara periodens första år. Planen ska innehålla sådana finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

I kommunallagen regleras att kommuner ska ha en god ekonomisk hushållning och att det är fullmäktige som beslutar om riktlinjerna för detta.

Dokumentet ”Flerårsplan 2020-2022” beskriver inriktningen för kommunens verksamhet och ekonomi de kommande åren. Styrningen utgår från kommunens vision och kommunfullmäktige anger inriktningen för all kommunal verksamhet genom övergripande inriktningsmål i fyra perspektiv.

Kommunfullmäktiges fem övergripande inriktningsmål i fyra perspektiv är:

Invånare

• Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.

• I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

(10)

2019-11-18 5/7

Samhälle

• Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring

hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

Medarbetare

• Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som tillsammans utvecklas och skapar moderna och attraktiva arbetsmiljöer.

Ekonomi

• Tillsammans utmanar vi rådande arbetssätt och strukturer. Vi

använder våra resurser effektivt och ekonomin är långsiktigt hållbar för dagens och kommande generationer.

Den ekonomiska planen för 2020-2022 beskriver inriktningen för kommunens ekonomi det kommande åren. Drift- och investeringsramar utgör de ekonomiska förutsättningarna för nämndernas planering av verksamheten. Kommunfull- mäktiges fördelning av budgetramar tillsammans med övergripande inriktnings- mål ska skapa riktning för prioriteringar i nämndernas arbete med verksamhetsplan för 2020-2022.

God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksam- hetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling. Styrdokumentet ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” stipulerar ”… att kommunen ska ha en stabil ekonomi för att kunna möta nedgångar och kriser i samhällsekonomin”.

Långsiktigt ska resultatmålet i förhållande till skattenetto uppgå till lägst 2 procent. Genom detta kan kommunen öka sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden. Strängnäs kommunskoncerns soliditet 2018 på 9,4 procent är låg jämfört med snittet i riket som 2018 låg på 27,5 procent. Kommunfull- mäktige beslutade i augusti 2019 att kommunkoncernens soliditet 2030 ska vara 25 procent.

Strängnäs har, som flera andra växande kommuner, stora utmaningar framför sig för att klara av att både finansiera och genomföra de investeringar som krävs för att möta de ökade behoven. Under den kommande planperioden 2020-2022 beräknas kommunen och Strängnäs Fastighets AB (SFAB)

investera för 624,2 miljoner kronor, vilket motsvarar ett genomsnitt på 208,1 miljoner kronor per år. Det är en högre investeringsnivå än de senaste åren.

Investeringar i verksamhetsfastigheter beräknas till 440 miljoner kronor under planperioden 2020-2022. Stora investeringar som planeras är bland annat en ny grundskola, nya förskolor, verksamhetsanpassningar av Finningeskolan och nytt gruppboende för personer med funktionsnedsättning.

Självfinansieringsgraden för kommunens egna investeringar och för de

verksamhetsinvesteringar som görs i SFAB beräknas uppgå till 100 procent för

(11)

2019-11-18 6/7

2020. I slutet av planperioden ökar investeringarna, vilket resulterar i en beräk- nad självfinansieringsgrad för 2021-2022 på 99 respektive 50 procent. Totalt under femårsperioden 2018-2022 beräknas investeringarna vara självfinans- ierade, men kräver fortsatt budgetdisciplin och aktiv ekonomistyrning.

Skattesatsen för Strängnäs kommuninvånare är 21,67 procent och kommunen budgeterar för en oförändrad skattesats under planperioden 2020-2022.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Resultatet budgeteras till 2 procent av skattenetto respektive år vilket innebär 43,0 miljoner kronor för 2020, 44,0 miljoner kronor för 2021 och 45,4 miljoner kronor för 2022. Budgeterad resultatnivå ger förutsättningar för en ökning av soliditeten under planperioden. Strängnäs kommunkoncerns soliditet inklusive pensionsåtagande förväntas stärkas under planperioden och uppgå till 15,2 procent år 2022.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Uppföljning av kommunfullmäktiges mål och budget sker i samband med delårsrapport 1 per 30 april, delårsrapport 2 per 31 augusti och årsredovisning.

Ekonomisk rapportering lämnas därutöver löpande till kommunstyrelsen och nämnder.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag KS § 231, 2019-10-30 Rapport, Flerårsplan 2020-2022, 2019-10-25

Ordförandeförslag, Flerårsplan 2020-2022 Strängnäs kommun, reviderad, 2019-10-25

Kommunfullmäktiges presidiums budgetförslag för kommunrevisionen, 2019- 10-15

Vänsterpartiet – Flerårsplan 2020-2022 med yrkanden Sverigedemokraterna – Flerårsplan 2020-2022

Centerpartiet, Kristdemokraterna, och Liberalerna – Flerårsplan och budget 2020

Miljöpartiets förslag till mål och budget för år 2020

(12)

2019-11-18 7/7

Beslutet skickas till Kommunfullmäktige

Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden

Kulturnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Teknik- och fritidsnämnden

Kommunrevision

Överförmyndarnämnden SEVAB Strängnäs Energi AB Strängnäs Fastighets AB

Fackliga företrädare

(13)

Beslutad när: 2019-11-18

Beslutad av Kommunfullmäktige

Diarienummer: Dnr KS/2019:297

Ersätter:

Gäller för: Alla nämnder och förvaltningen

Gäller fr o m: 2020-01-01

Gäller t o m: 2022-12-31

Dokumentansvarig: Ekonomichef

Uppföljning: 3 gånger/år

Strängnäs kommun Flerårsplan

2020-2022

Dnr KS/2019:297 2019-10-25

(14)

2

Innehållsförteckning

Förord... 4

Majoritetsförklaring ... 5

Vision, mål och styrning ... 8

Styrmodell ... 8

Värderingar och principer ... 9

Vision ... 10

God ekonomisk hushållning ... 12

Hållbar utveckling – Globala mål Agenda 2030 ... 12

Nämndernas och bolagens uppdrag ... 14

Kommunfullmäktige ... 14

Kommunstyrelsen ... 14

Barn- och utbildningsnämnden... 15

Socialnämnden ... 15

Kulturnämnden ... 15

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ... 15

Teknik- och fritidsnämnden ... 16

SEVAB Strängnäs Energi AB, SEVAB ... 16

Strängnäs Fastighets AB, SFAB ... 16

Kommunövergripande mål ... 17

Perspektiv Invånare ... 17

Perspektiv Samhälle ... 18

Perspektiv Medarbetare ... 20

Perspektiv Ekonomi ... 21

Vår samhällsekonomiska omvärld ... 22

Planeringsförutsättningar för Strängnäs kommun ... 23

Ekonomisk plan 2020-2022 med budgetramar ... 26

Skatteprognos ... 26

Driftbudget ... 26

Investeringsbudget ... 30

Exploateringsbudget ... 31

Kommunens resultat ... 32

Kommunkoncernen och bolagens ekonomi ... 32

Låneskuld ... 34

Soliditet ... 35

(15)

3

Ekonomisk sammanställning koncernen ... 37

Ekonomisk sammanställning kommunen ... 37

BILAGA 1. Driftbudget 2020-2022 ... 39

BILAGA 2. Investeringsbudget per nämnd 2020-2022 ... 40

BILAGA 3. Nyckeltal kommunkoncernen ... 41

(16)

4

Förord

Vi lyfter blicken mot ett önskat läge 2030, det skapar långsiktighet i våra beslut och defi- nierar framtidsbilden av Strängnäs kommun utifrån vision, omvärld, möjligheter och utmaningar. 2030 är Strängnäs kommun en plats för boende, bildning och besök – en plats som präglas av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

Strängnäs kommun växer! Vi blir fler invånare och det startas och etableras företag i alla våra kommundelar. Det finns ett kraftfullt intresse av att engagera sig i vår plats från många olika aktörer i vår omvärld. Våra 44 mil strandlinje till Mälaren skapar goda förut- sättningar för boende, ett attraktivt och varierat utbud av bostäder växer fram i alla delar av kommunen.

Samarbeten och ett långsiktigt arbete med att skapa goda lärmiljöer kommer att ge effekt på skolan. Vi har idag en alltför segregerad skola i Strängnäs och vi kommer att öka insat- serna för att gemensamt med alla aktörer inom skolans värld försöka vända den bilden.

Ett sätt är arbetet med LÄS där våra lärare träffas, stärks och bygger relationer med varandra och mellan skolor, vi utvecklas tillsammans med våra elevers möjligheter till bildning i centrum där vi tar ett gemensamt samhällsansvar.

Vi vill fortsätta att växa och bli en än mer attraktiv plats för besök. Vi når dit genom ett starkt företagsklimat och rikt kulturliv där företag, föreningar och invånare är medskap- are till vår destinations attraktivitet.

Ett fortsatt fokuserat arbete på att komma tillrätta med de höga sjuktal som vår organisation har haft går nu in i en fas där vi fokuserar än mer på det systematiska arbetsmiljöar- betet och på att stärka ledarskapet i hela organisationen.

Vi är med största säkerhet på väg in i en lågkonjunktur med allt vad det innebär men på många sätt har vi en stark framtidstro och känsla av långsiktighet i kommunens arbete. Vi har de senaste åren stärkt kommunens finansiella ställning och har idag god kontroll på vår ekonomi. Vi har långsiktiga planer och en organisation som dagligen utmanar rådande strukturer, vi är stolta företrädare för Strängnäs kommun och vi ser fram emot att tillsammans fortsätta stärka vår kommun!

Jacob Högfeldt Monica Lindell Rylén

(17)

5

Majoritetsförklaring

Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommun för perioden 2018–2022.

Mandatperiodens arbete ska föras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen.

Den politiska majoriteten och kommunkoncernens organisation ska under mandatperioden:

• Ständigt prioritera och värna våra kärnverksamheter skola, vård och omsorg

• Fullfölja utvecklingsprogrammet ”Skola 2023”¹

• Använda våra skatteintäkter ansvarsfullt med god ekonomisk hushållning

• Slå fast ett långsiktigt mål för kommunkoncernens finansiella styrka

• Arbeta för en säker och trygg miljö för våra invånare, företagare och besökare

• Alltid inkludera digitaliseringens möjligheter för att utveckla våra verksamheter

• Förstärka Kontaktcenters² centrala roll i servicen till våra invånare, företagare, besö- kare och medarbetare

• Planera för ett fortsatt brett utbud av bostäder i olika upplåtelseformer

• Utveckla våra centrum (Strängnäs & Mariefred) och våra centrumstråk³ (Åkers styckebruk & Stallarholmen) genom samarbete mellan näringsliv, föreningar och kommunen

• Fortsätta att utveckla Larslunda till hela kommunens sportcenter

• Intensifiera arbetet med att stärka folkhälsan hos invånare och medarbetare

• Öka informationen om hur vi fördelar resurserna över hela kommunen

• Kraftsamla för att Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare

• Arbeta för att jämställdhetsarbetet fortgår med intensitet

• Arbeta målmedvetet för fossilfria transporter år 2030 och för klimatneutralitet 2040.

1 Skolutvecklingsprogram 2023 syftar till att ge verksamheterna förutsättningar att bygga upp långsik- tiga och hållbara strukturer för att nå läroplanernas mål.

2 Kontaktcenter är Strängnäs kommuns gemensamma väg in till kommunens verksamheter.

3 Centrumstråk avser att de gamla städerna har geografiskt avgränsade centrum och att i de två andra tätorterna har ett mer spritt område där olika servicefunktioner har uppkommit.

(18)

6 Politisk organisation

• Moderaterna och Socialdemokraterna bildar majoritet. Majoriteten har två kommu- nalråd och oppositionen har ett oppositionsråd.

• Nämndorganisation: Kommunstyrelse, Barn- och Utbildningsnämnd, Socialnämnd, Teknik- och Fritidsnämnd, Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnd, Kulturnämnd, Val- nämnd, Överförmyndarnämnd.

Kompetens och utveckling

• Strängnäs kommun ska ha attraktiva arbetsplatser som aktivt arbetar med kompe- tensförsörjning på kort och lång sikt. Vi ska tillsammans angripa orsakerna till våra höga sjuktal.

• Ledarskapet är avgörande och därför jobbar vi med ledarskapsutveckling som en na- turlig del i organisationsutvecklingen.

Kommunkoncernens ekonomi

• Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska och hela kommunkoncernens organisation. Detta avser långsiktig ekonomisk planering och löpande driftsekonomi. Vi ska årligen ha resultat om minst 2 % av skat- tenettot.

• Vi ska sätta tydliga långsiktiga mål för att minska kommunkoncernens skuldsättning.

Soliditeten⁴ i kommunkoncernen ska år 2026 ligga på minst snittet för jämförbara kommuner i Sverige. För att nå detta ska vi pröva möjligheterna att realisera till- gångar i kommunkoncernen. Vår ägarstruktur och de kommunala bolagens verksamhet ska långsiktigt anpassas till våra förutsättningar och till maximering av invånar- nyttan i hela kommunen.

Miljö och samhällsbyggnad

• Fortsätta stärka och utveckla områdena kring våra stationslägen.

• Vi ska fortsätta ha en god planering för att erhålla en blandning av olika bostäder.

• Tydligt minska vatten och avloppssystemets miljöpåverkan. Öka kretsloppstänkan- det.

• Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöar- betet.

• Vi ser positivt på utbyggnaden av solenergi och uppmuntrar investeringar i solenergi- anläggningar.

• Vår målsättning är att 95 % av invånarna har tillgång till fiber år 2022.

Näringsliv och besöksnäring

• Vi ska fortsatta förbättra företagsklimatet och utveckla mötet mellan näringslivet och kommunen vilket ska resultera i att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen.

• Fortsätta effektivisera myndighetsutövandet t.ex. genom arbetssättet En väg in och Dukat bord ⁵ och vi ska införa den s.k. Rättviksmodellen⁶

• Vi ska ta på oss rollen att samordna aktörerna inom besöksnäringen för att stärka vår plats som destination.

4 Soliditet avser kommunen långsiktiga finansiella handlingsutrymme.

5 En väg in och Dukat bord avser att vägen in till kommunen är gemensam via Kontaktcenter. Dukat bord är en möjlighet för företagare att komma till ett första möte där tjänstemän från berörda myndig- heter finns samlade vid ett och samma bord.

6 Rättviksmodellen är ett arbetssätt där kommunal tillsyn, t ex livsmedelstillsyn, faktureras i efter- hand.

(19)

7 Barn och utbildning

• Hela kommunkoncernen inklusive den kommunala organisationen ska stötta genom- förandet av utvecklingsprogrammet ”Skola 2023”.

• Kunskapsresultaten ska förbättras. Utveckla samarbetet ytterligare mellan våra skol- huvudmän.

• Viktigt med kompetensutveckling för pedagoger.

• Förstärka förskolans viktiga uppdrag.

• Barn och utbildningsnämndens resursfördelning ska kompensera för olikheter och skapa en likvärdig skola för alla.

• Stärka samarbetet mellan Barn -och utbildningsnämnden och Socialnämnden respektive utbildningskontoret och socialkontoret.

• Sänka lokalkostnaden för vårt kommunala gymnasium på nuvarande plats eller om alternativet är ekonomiskt gynnsamt, finna en ny plats vid Resecentrum för vårt framtida Bildningscenter.

Trygghet, vård och omsorg

• Personaltätheten ska öka i äldreomsorgen.

• Trygghetsbostäder ska finnas i samtliga kommundelar.

• Byggandet av ett nytt särskilt boende ska påbörjas under mandatperioden.

• För kontinuitet och trygghet ska antalet olika personer inom hemtjänsten som besö- ker äldre vara låg.

• Stärka samarbetet mellan Socialnämnden och Barn -och utbildningsnämnden respektive socialkontoret och utbildningskontoret.

• Stötta samverkansmöjligheterna mellan kommunen och föreningslivet för att få fler vuxna att röra sig på gator och torg. Fortsätta utveckla kommunens arbetsmarknads- insatser.

• Räddningstjänsten är en central del i vår trygghetsskapande verksamhet.

Kultur

• Jobba vidare med att aktivera livskraftiga mötesplatser i alla kommundelar.

• Under mandatperioden ska beslut tas om en ny kulturscen.

• Fortsätta utveckla kulturskolan och våra fritidsgårdar.

• Vi vill utveckla lekplatser för möten och integration i alla kommundelar. Detta för att stärka medborgarnas och besökandes möjligheter till lek och kreativa möten.

(20)

8

Vision, mål och styrning Styrmodell

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och ansvarar för styrningen i Strängnäs kommun. Kommunfullmäktige fastställer kommunstyrelsens och nämndernas uppdrag och ansvarsområden i reglementen samt beslutar om ägardirektiv gentemot kommunens bolag. Kommunstyrelsen har en samordnande roll för planering och uppfölj- ning av kommunfullmäktiges mål samt ett särskilt ansvar när det gäller samordning och uppsikt över nämndernas verksamhet.

En gemensam vision beskriver det önskvärda framtida tillstånd som Strängnäs kommun långsiktigt vill uppnå. Vart fjärde år hålls allmänna val. Efter valet ges en majoritetsförkla- ring av den tillträdande majoriteten. Majoritetsförklaringen beskriver den politiska vilje- inriktningen de kommande fyra åren. Utifrån majoritetsförklaringen samt ”Önskat läge 2030” (se nedan) beslutar kommunfullmäktige om kommunens övergripande mål. Till respektive fullmäktigemål finns formulerade strategier som beskriver vägval, viktiga an- greppssätt och vad som är viktigt att fokusera på för att uppnå målen. Kommunfullmäk- tige kan också besluta om särskilda uppdrag riktade till nämnder och styrelser. Nämnder och styrelser beslutar om mål utifrån ett helhetsperspektiv inom sitt specifika ansvarsom- råde. Tillsammans med de särskilda uppdragen från kommunfullmäktige blir det sedan nämndernas och styrelsernas uppgift att i en verksamhetsplan prioritera och konkretisera hur man planerar att bidra till fullmäktigemålen.

Den långsiktiga färdriktningen skapas genom kommunens vision, översiktsplan och andra framåtsyftande styrande dokument. Flerårsplanen är kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens heltäckande plan för att styra hela den kommunala verksamheten, inklusive bolagen. Flerårsplanen är navet i styrmodellen och allt det som är styrande för de kommande tre åren synliggörs där.

(21)

9 Tillitsbaserad styrning

Strängnäs kommuns styrmodell lyfter vikten av tillit i kommunens styrning och ledning, mellan och inom kommunens strukturer. Utöver en tillitsfull styrning behövs även ett tillitsbaserat ledarskap och en organisation där tillit är en del av den rådande kulturen.

Tillitsbaserad styrning och ledning innebär att minska onödig kontroll och detaljstyrning och att bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren. Tillit i Strängnäs kommun är när styrning, kultur och organisation fokuserar på verksamhetens syfte och brukarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer samt säkerställa att varje nivå kan, vill och vågar hjälpa kommunens brukare, elever, invånare, företagare och besökare.

Mål i fyra perspektiv

Kommunfullmäktiges mål är grupperade i fyra perspektiv i syfte att åstadkomma balans i styrningen. Det innebär att både ha ett yttre och inre fokus där olika intressen målsätts och balanseras till en helhet.

Inom perspektiven invånare och samhälle riktar vi oss utåt till våra brukare, kunder och invånare. Kommunens service- och tjänsteutbud har en hög kvalitet och effektivitet. Den utvecklas genom delaktighet och inflytande där samhällsutvecklingen skapas i dialog med invånare och intressenter.

Perspektiven medarbetare och ekonomi handlar om att ha en effektiv organisation som utvecklar både människor, medarbetare och arbetsprocesser i skapandet av en attraktiv arbetsplats med ekonomin i balans.

Värderingar och principer

Brobygget är det namn och den symbol som ska synliggöra och lyfta fram våra värderingar och principer. Dessa ska vi luta oss emot när vi utvecklar oss själva och verksamheten.

Principerna och värderingarna beskriver och lyfter fram det förhållningssätt som ska prägla mötena och samspelet både internt inom organisationen som i möten och kontak- ten med medborgare och brukare. Hur medborgarna och brukarna upplever bemötandet har en avgörande roll i bedömningen av kvalitén på tjänsterna.

Principerna ska vara ett stöd för förvaltningen i utformningen av nya arbets- och förhåll- ningssätt i syfte att förbättra resultat. Principerna kan fungera både som kompassriktning och checklista.

 Länkande ledarskap

 Medarbetarnas engagemang

(22)

10

 Mål- och resultatorientering

 Enkelt och synligt – lätt att göra rätt

 Våga pröva nytt

 Medborgarnas behov i centrum – hållbart över tiden

Värderingarna utgår från ledorden utveckling, respekt, tydlighet och öppenhet och står för:

• Vi utvecklar individen, verksamheten och samhället

• Vi bemöter alla med respekt och värdighet

• En fri och öppen diskussion är grunden för vårt förhållningssätt

• Vi är tydliga i vårt agerande, i vårt förhållningssätt och i våra roller

Vision

Visionen beskriver Strängnäs kommuns framtida tillstånd. Den är en gemensam målbild för hela vår kommun. Den inspirerar oss och utmanar oss i det dagliga arbetet och när vi planerar för framtiden. Visionen lyder:

I Strängnäs kommun skapar vi vår framtid tillsammans. En positiv utveckling möjliggörs genom samspel mellan invånare, politiker, kommunanställda, näringsliv, ideella verksamheter och föreningsliv. Genom att ta vara på allas erfarenheter och kunskap kan vi oavsett vilken roll vi har bidra till att göra vår kommun till en bra plats att bo och leva i.

Att alltid ha invånarnyttan i fokus innebär att utifrån tillgängliga resurser balansera invå- narnas olika behov och önskemål.

Tillsammans utvecklar vi en av landets mest eftertraktade kommuner. Vi skapar en håll- bar kommun med hög livskvalitet och stor omsorg om invånarna, genom att erbjuda attraktiva boendeformer för alla, en skola i toppklass, företagande och arbetstillfällen, natur- och kul-turupplevelser samt effektiva kommunikationer. För att hela tiden ligga i framkant arbetar vi tillsammans med ständiga förbättringar inom alla områden. Alltid med invånarnyttan i fokus.

Vårt läge i hjärtat av Mälardalen ger goda förutsättningar för hållbar utveckling och till- växt.

Våra fyra huvudorter och den till stora delar mälarnära landsbygden skapar en enastående miljö. Varje del av kommunen är i sig stark men tillsammans skapar vi en starkare helhet - en möjligheternas kommun.

(23)

11 Önskat läge 2030

Bakgrund

Önskat läge 2030 är en framtidsbild av Strängnäs kommun utifrån vision, omvärld, möj- ligheter och utmaningar. Bilden av Strängnäs 2030 är framtagen av den politiska led- ningen och förvaltningsledningen, där även samtliga chefer och politiker i Strängnäs kommun haft möjlighet att påverka innehållet. Utifrån Önskat läge 2030 har de kommunöver- gripande målen vuxit fram.

Inledning

2030 är Strängnäs kommun en plats för boende, bildning och besök – en plats som präglas av social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet.

Invånare

Strängnäs kommun är en plats för bildning! Den nya gymnasieskolan är på plats sedan några år och grundskolorna visar goda resultat.

Det kommunala uppdraget är tydligt definierat och avgränsat.

Invånarna vet vad de får för sina skattepengar och är nöjda med den service kommunen tillhandahåller. De är stolta över sin hemkommun och kommunen tar vara på deras kompetens och engagemang.

Lokaldemokratin och invånarnas tillit till Strängnäs kommun har stärkts genom en väl ut- vecklad medborgardialog. Invånarna är i hög grad delaktiga i utformningen av kommunens tjänster.

Samhälle

Strängnäs kommun är en plats för boende! Bostadsutvecklingen har varit positiv i många år. Här finns attraktiva bostäder i olika upplåtelseformer och i alla storlekar. Vi erbjuder våra äldre en bred palett av olika boendeformer. Pendlingen till och från vår kommun är smidig.

Strängnäs kommun är en plats för besök! Vår besöksnäring, vårt läge, vår natur och våra stadsmiljöer lockar till besök – året om.

Vi är en förebild inom hållbarhet. Kommunen, företagarna och föreningarna verkar i hög grad i den cirkulära ekonomin. Våra stadskärnor är bilfria, och cyklar och elbussar präglar trafikmiljön i hela kommunen.

Samverkan och samarbeten präglar vår plats: Mellan kommun och näringsliv, högskolor och föreningar men också med andra kommuner i vår närhet.

Medarbetare

Strängnäs kommun är en attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning, inte minst efter framgångsrikt samarbete med högskolor och universitet.

Personalomsättningen är låg och frisknärvaron är hög i jämförelse med andra kommuner.

Vi erbjuder interna karriärvägar i högre grad än tidigare. Arbetsmiljön är god.

Organisationen präglas av tillit. Vi tillåter och uppmuntrar innovation och kreativitet.

Våra medarbetare känner att ansvar för helheten. Våra chefer har tid att vara chefer.

(24)

12

Politiker och tjänstepersoner är starka ambassadörer för kommunens uppdrag och grund- läggande värderingar i det dagliga mötet med invånaren och brukaren.

Ekonomi

Strängnäs kommun har ett gott finansiellt handlingsutrymme. Nödvändiga investeringar – utifrån den långsiktiga invånarnyttan - är finansierade och genomförda.

Digitaliseringen har varit ett kraftfullt verktyg för att stärka kommunens ekonomiska ställning genom ändrade arbetssätt.

Vi har en hållbar koncernstruktur och kraftfull bolagsstyrning som gynnar den gemensamma ekonomin.

God ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning innebär att kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål uppnås, att verksamheten bedrivs långsiktigt, ändamålsenligt och effektivt för att uppnå hållbar utveckling.

Hållbar utveckling - utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling rymmer en ekologisk, social och ekonomisk dimension. Den ekonomiska dimensionen väger tungt vid bedömning av god ekonomisk hushållning.

En långsiktig finansiell analys för perioden 2016-2030, visar att kommunen står inför stora verksamhets- och ekonomiska utmaningar. Dessa sätter stort tryck på drifts- och in- vesteringsekonomin och kräver en mycket aktiv ekonomistyrning.

Styrdokumentet ”Riktlinjer för god ekonomisk hushållning” stipulerar ”… att kommunen ska ha en stabil ekonomi för att kunna möta nedgångar och kriser i samhällsekonomin”.

Långsiktigt ska resultatmålet i förhållande till skattenetto uppgå till lägst 2 procent. Ge- nom detta kan kommunen öka sitt finansiella handlingsutrymme för framtiden. Strängnäs kommunskoncerns soliditet 2018 på 9,4 procent är låg jämfört med snittet i riket som 2018 låg på 27,5 procent. Kommunfullmäktige beslutade i augusti 2019 att kommunkoncernens soliditet 2030 ska vara 25 procent.

Hållbar utveckling – Globala mål Agenda 2030

Arbetet i Strängnäs kommun ska utföras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen. De globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030, antogs av FN:s generalförsamling i september 2015. Alla har ett ansvar att bidra till målen och i Sverige ligger ansvaret på arbetet med de globala utmaningarna lokalt.

En övergripande utmaning är att se och bedöma ekonomisk, social och miljömässig håll- barhet som en helhet och att identifiera och utreda målkonflikter i beredning och verkstäl- lande av beslut. Agenda 2030 innebär ett nytt sätt att se på de tre grundläggande perspektiven (ekonomiskt, socialt och miljö) inom hållbarhet. Den understryker att utmaningarna hänger samman och måste lösas genom ett samlat grepp. Agendan innehåller mål och del- mål som är integrerade och odelbara, vilket innebär att åtgärder för att nå ett mål även kan påverka positivt eller i vissa fall inverka negativt på möjligheten att nå andra mål och agendan i stort.

(25)

13

Hållbar utveckling för Strängnäs kommun innebär vi ska använda våra gemensamma resurser på ett sådant sätt att vi inte äventyrar kommande generationers möjligheter till utveckling. Strängnäs har som hållbar kommun ett både offensivt och innovativt förhåll- ningssätt till hållbarhet. Hållbarhetsaspekterna, de sociala, miljömässiga och ekonomiska, samverkar och är beroende av varandra för att en god hållbar kommun ska kunna uppnås.

För Strängnäs innebär det att kommunen under 2020-2022 ska fokusera på att fortsätta integrera Agenda 2030 genom kommunfullmäktigemålen i respektive verksamhetsplan, kontorsplan och arbetsplan. För att verksamheterna ska kunna utvecklas till att bli alltmer hållbara och på så sätt bättre kunna bidra till de globala målen krävs mer kunskap och ökat medvetande om hållbarhet kopplat till respektive verksamhet.

(26)

14

Nämndernas och bolagens uppdrag

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Kommunfullmäktige till- sätter en kommunstyrelse och de nämnder som utöver styrelsen behövs för att fullgöra kommunens uppgifter. Nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållande beslutas av fullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell vikt och av större betydelse, främst mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor. Vidare beslutar kommunfullmäktige om nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar samt val av revisorer.

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Utifrån visionen leder och samordnar kommunstyrelsen planering, utvärdering och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Vidare ansvarar kommunstyrelsen för att samordna arbetet med den strategiska utvecklingen.

Kommunstyrelsen yttrar sig i alla frågor som ska beslutas i kommunfullmäktige och beva- kar att de beslut, mål och riktlinjer som fullmäktige har beslutat om genomförs inom den kommunala verksamheten.

(27)

15

Kommunstyrelsen leder och samordnar förvaltningen av kommunens angelägenheter och ska ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt de kommunalt ägda bolagen och gemensamma nämnder och kommunalförbund kommunen är medlemmar i.

Barn- och utbildningsnämnden

Barn- och utbildningsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolvä- sendet. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar dessutom för kommunens ungdomsmot- tagning, samt flykting- och integrationsfrågor inom sitt verksamhetsområde.

För barn- och utbildningsnämnden är skollagen och läroplanerna centrala. Grundläg- gande i huvudmannens ansvarstagande är att utbildningen motsvarar skollagens krav på kvalitet, är likvärdig och att utbildningen förankras i vetenskaplig grund och beprövad er- farenhet. Barn- och utbildningsnämnden svarar för att barn och elever inhämtar och utvecklar kunskaper och värden och att vuxna stöds och stimuleras i sitt lärande.

Socialnämnden

Socialnämnden är till för medborgare som har behov av insatser från socialtjänsten uti- från följande lagstiftningar: Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), Föräldrabalken (FB), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårds- lagen (HSL), Lag om bostadsanpassningsbidrag, Lag om färdtjänst (FtjL) samt Lag om riksfärdtjänst (RftjL).

Medborgare som vill åtnjuta insatser kontaktar nämnden för att pröva sin rätt att få det man anser sig ha behov av. Medborgarna kan också ta del av förebyggande insatser som nämnden tillhandahåller utan prövning. Därutöver ansvarar nämnden för tvångsåtgärder enlig LVU och LVM. Socialnämnden är organiserad i fem verksamhetsområden, Myndig- het och uppdrag, Arbete och familj, Äldreomsorg, Vård och gemensamma insatser samt Funktionshinderomsorg.

Kulturnämnden

Kulturnämnden bidrar till att tillsammans med andra aktörer erbjuda attraktiv och till- gänglig kultur för alla kommuninvånare. Barn och unga är prioriterade målgrupper.

Kulturnämnden ansvarar för kommunens kulturhus Multeum och den lagstadgade folk- biblioteksverksamheten som bedrivs på fyra platser i kommunen: Strängnäs, Mariefred, Stallarholmen och Åker. Kulturskolan erbjuder en mänga olika aktiviteter: bild och form, cirkus, dans, drama, kör, musik, schack och serieteckning. Fritidsgårdar finns i Strängnäs, Mariefred och Åkers styckebruk. Kulturnämnden ansvarar för olika lokaler och scener:

Paulinska, Thomas Arena, Grassagården, Kvarnen, kulturhuset och kommundelsbiblio- teken, mötesplatserna i Mariefred, Stallarholmen och Åkers styckebruk.

Kulturnämnden beslutar om kulturbidragen: arrangemangs- och medlemsbidrag till kul- turföreningar, ungdomsarrangemang, bidrag till bygdegårdar och studieförbund. Den kommunala konsten handhas av kulturkontoret.

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden är den nämnd som fullgör uppgifter inom plan- och bygg- nadsväsendet och har det närmaste överinseendet över byggnadsverksamheten enligt PBL (plan- och bygglagen), mätningskungörelsen och förordningar beslutade med stöd av dessa lagar. Sam-

(28)

16

hällsbyggnadsnämnden fullgör också kommunens uppgifter inom miljö-, hälsoskydds- och natur- vårdsområdet, livsmedelsområdet samt smittskyddsområdet. Verksamheten styrs av regler i MB (miljöbalken), livsmedelslagen, tobakslagen, lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbe- hållare, smittskyddslagen, lag om handel med vissa receptfria läkemedel, strålskyddslagen och för- ordningar beslutade med stöd av dessa lagar. Nämnden ansvarar även för tillsyn och tillståndsfrå- gor utifrån alkohollagen.

Nämnden ansvarar för att leda det strategiska arbetet med Agenda 2030 och miljöstrategin i kommunens verksamheter. Nämnden skall även biträda kommunstyrelsen i den strategiska samhälls- planering, enlig PBL samt bistå kommunstyrelsen i det strategiska arbetet med kommunens bo- stadsförsörjning (enligt BFL) och markförsörjning. Nämnden ska också bistå kommunstyrelsen i det strategiska arbetet inom, folkhälso-, tillgänglighets- och jämställdhetsområdet. Nämnden bi- står kommunstyrelsen i näringslivs- och destinationsutveckling, kommunens befolkningsprogno- ser, kommunens 4M-samordning samt svarar för samordning av företagsservice i nämndens myn- dighetsutövning.

Teknik- och fritidsnämnden

Teknik- och fritidsnämnden ansvarar kommunens drift och underhåll av kommunens id- rotts- och fritidsanläggningar, måltidsutbud och matleveranser, räddningstjänst samt stadsmiljö och service. Nämnden servar invånarna i hela kommunen och i alla åldrar.

Inom nämndens område finns ansvaret för kommunens gata och parkarbete, vägbelys- ning, drift och underhåll av Tosteröbron, trafiksäkerhetsarbetet, den kommunala parke- ringsövervakningen, hamnar, Turistbyrå samt strategiska VA-frågor. Teknik- och fritids- nämnden ansvarar även för kommunens inre service såsom post och repro samt for- donspark. Nämnden har även ansvar för föreningsbidrag samt dialog med föreningar och allmänhet. Räddningstjänsten ligger inom nämndens ansvarområde. I uppdraget ingår bland annat insatser vid bränder och olyckor, förebyggande brandskydd, utbildning i brandkunskap och första hjälpen. I uppdraget ingår även att stödja polisen och lands- tinget genom att åka på larm gällande hot om suicid samt IVPA (i väntan på ambulans).

SEVAB Strängnäs Energi AB, SEVAB

SEVAB ansvarar för att producera och distribuera el, värme, stadsnät, vatten och renhåll- ning. Tillsammans med Eskilstuna Energi och Miljö AB har SEVAB ett samägt driftsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB, ESEM, för alla anläggningar och ett samägt el- försäljningsbolag, Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB.

Strängnäs Fastighets AB, SFAB

SFAB ska skapa möjligheter för kommunens verksamheter att arbeta i effektiva lokaler genom att förvärva, äga, förvalta, hyra, förädla, avyttra och optimera fastigheter. Bolaget ska genom sitt dotterbolag, Strängnäs Bostads AB, SBAB, främja bostadsförsörjningen genom att bygga och förvalta bostäder.

(29)

17

Kommunövergripande mål Perspektiv Invånare

Perspektivet invånare sätter kommunens invånare och andra personer som nyttjar Strängnäs kommuns tjänster i fokus. Det ska vara lätt att vara invånare och nyttjare av tjänster i Strängnäs kommun.

Kommunfullmäktiges mål:

Demokratin är levande och inkluderande. Invånare, företagare och andra aktörer utvecklas i Strängnäs kommun och är medskapande och delaktiga i kommunens utveckling.

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

________________________________________________________________

Invånare, företagare och andra aktörer såsom föreningar, församlingar, samarbetspartners, volon- tärer med flera ges möjlighet att vara, och är, medskapande i kommunens utveckling. Att vara medskapande i kommunens utveckling handlar om att kommunen tar tillvara på erfarenheter och synpunkter både från enskilda brukare som från dess sammanslutningar. Kommunen visar genom aktiva handlingar att invånare i Strängnäs kommun har tillgångar och kompetenser som kan bidra till att förbättra de välfärdstjänster som erbjuds.

______________________________________________________________

Kommunens viktigaste utmaningar

Förväntningarna på de offentliga verksamheterna ökar i takt med förbättrad privat hushållseko- nomi, ökad tillgänglighet och högre kunskap. Kommunen förväntas ge invånare fler och mer tjänster av allt högre kvalitet. Andelen äldre i befolkningsstrukturen ökar vilket även ökar beho- vet av insatser för dessa. Samtidigt som kompetensbrist och ansträngd ekonomi medför att bilden av den offentliga verksamheten försämras om krav inte kan tillgodoses. Det kan röra sig om vård och omsorg, tillgänglighet, trygghet och andra sociala hållbarhetsfrågor. Tillsammans med den stundande kompetensförsörjningsutmaningen skapar det en utmaning för kommunen att hantera.

Grundläggande är att invånare känner tillit och förtroende för varandra och uppfattar att det politiska styret för det gemensamma är legitimt, och att erfarenheten av delaktighet i det gemensamma blir verkligt. Kommunerna har här en utmaning då mycket av välfärdens verksamheter finns här.

Människors hälsa har i högsta grad betydelse för livskvalitén, och avspeglar sig också väldigt tydligt på det samhällsekonomiska planet. En nationell utmaning, som också avspeglas i varje kommun, är den försämrade psykiska hälsan i befolkningen. En utmaning är att vända den sedan år 2011 nedåtgående trenden hos kommunens niondeklassare med försämrad psykosocial hälsa med minskad framtidstro. Utbildning och livslångt lärande är därför hörnsten för långsiktig framgång hos såväl individ som samhälle.

(30)

18

Resultaten i skolan har inte förbättrats och det finns en ojämlikhet mellan skolorna. Elevers resultat i skolan behöver förbättras och fler elever behöver komma in på gymnasiet. Att förbättra resultaten och öka jämlikheten mellan skolorna är en utmaning för kommunen.

Strängnäs kommun behöver arbeta aktivt för att skapa förtroende hos invånare, företagare och andra aktörer. Möjligheten till att vara medskapande i kommunens utveckling behöver förbätt- ras. Det finns goda exempel inom kommunen som vi vill lära oss av. De välfärdstjänster som kommunen levererar behöver vara både av mätbar och upplevd hög kvalitet.

Strategiska vägval

Kommunen ska erbjuda flera olika vägar till kommunens tjänster och information om kommunen. Kommunens kontaktcenter ska vara navet för de som kontaktar kommunen via telefon, mejl eller besöker kommunhuset. Digitaliseringen ger möjligheter att skapa relationer, få insyn och påverka våra verksamheter.

Medborgardialoger och brukarinflytande behöver utvecklas. Kommunstyrelsen ska vara ett gott exempel genom att ta tillvara på invånarnas kunskaper i kommunens fortsatta utveckling.

Barn och ungdomar är en självklar samtalspart vid utveckling av kommunens verksamhet och tjänster. Prövning av barns bästa blir mycket viktigt när barnkonventionen blir lag från 2020. En lokal barnombudsman finns i kommunen som samordnar och ansvarar för frågorna. Strängnäs kommun har ett ungdomsråd består av ungdomar i åldern 13-20 år.

Barn- och ungdomsstrategin kommer att prägla arbetet och samarbetet kring barn och ungdomar.

Kommunen fortsätter arbetet med Skolutveckling 2023 där arbetet för bättre resultat i skolan och likvärdighet mellan skolor ligger i fokus. Att fler ungdomar får gymnasiebehö- righet är mycket viktigt för hela samhället. Barn och ungdomar behöver vara delaktiga och kunna påverka sin undervisningssituation. Inom Skolutveckling 2023 kommer fokus även att ligga på läsförståelse för de olika åldersgrupperna inom skolan.

Perspektiv Samhälle

Perspektivet Samhälle beskriver kommunens roll som hållbar samhällsbyggare tillsammans med civilsamhället, företagen och andra aktörer. Perspektivet vänder sig till invå- nare, företag och föreningar som är verksamma i kommunen och vad som görs för att det ska vara lätt att bo, leva och verka i Strängnäs kommunen.

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och be- söka vår kommun.

________________________________________________________________

För Strängnäs kommun är ett hållbart samhälle en mycket viktigt fråga. Hållbarhet avser social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet som utgår från Agenda 2030 och de globala målen. Ge- nom ett strategiskt arbete och medvetna aktiviteter gör vi, tillsammans med andra aktörer, Strängnäs kommun till en förebild inom området.

(31)

19

_______________________________________________________________

Miljömässig hållbarhet är ett mycket brett område och kommunen har redan innan Agenda 2030-målen tillkom identifierat ett antal olika fokusområden. Kommunen har ett stort spektrum av utmaningar inom miljömässig hållbarhet: vatten, natur och biologisk mångfald liksom transporter, bygg och planering, energi och klimat, hållbara måltider, kretslopp, ekosystemtjänster och giftfri miljö.

Klimatfrågan är den miljömässiga utmaning som det senaste året har fått i särklass störst upp- märksamhet av såväl en starkt engagerad allmänhet och media. Det finns stora utmaningar runt de särskilda uppdrag kommunen har satt upp och som gäller för kommunen som geografiskt om- råde avseende fossilfria transporter 2030 och klimatneutralitet 2040. Det pågår ett arbete med motsvarande nationella målsättningar. Nya krav, riktlinjer och rekommendationer kan tillkomma och påverka kommun. Miljömässig hållbarhet är bredare än klimatfrågan och behöver fortsatt behandlas med stor bredd.

Innebörden och bredden av social hållbarhet handlar om strävan mot ett gott liv med god hälsa utan några orättfärdiga skillnader i samhället. Det varierar mellan individer, men för ett socialt hållbart samhälle är hälsa, bildning, trygghet och delaktighet otvetydigt centrala områden. Med en stark social hållbarhet blir samhället mer anpassningsbart och klarar förändringar och framtiden bättre.

Strategiska vägval

Hållbarhetsfrågorna genom Agenda 2030 behöver finnas med i den centrala styrningen för att hela kommunen tillsammans ska kunna ta sig an hållbarhetsutmaningen. Ekono- misk, social och miljömässig hållbarhet bedöms som en helhet och målkonflikter utreds i beredning och verkställande av beslut.

I Flerårsplanen 2019-2021 fick förvaltningen ett särskilt uppdrag att möjliggöra för kommunen att ha fossilfria transporter 2030 samt nått klimatneutralitet 2040. En utmaning som alla nämnder behöver lösa tillsammans under de kommande åren.

Viktigt för framtiden är att organisationen känner ett gemensamt ägarskap för närings- livsarbetet. Näringslivsstrategin Attraktionskraft 2023 kommer att föra arbetet med det gemensamma ansvaret framåt. Fokus kommer bland annat att vara dialog och samtal, samverkan mellan skola och näringsliv, kompetensförsörjning med mera.

Arbetet med folkhälsan behöver stärkas, en del i det arbetet är utvecklingen av Larslunda som ett sportcenter.

Återbruk och hållbara upphandlingar påverkar kommunens miljöpåverkan positivt. Det arbetet ska vi fortsätta med.

(32)

20

Trygghetsskapande arbete är något som berör både flera aktörer i samhället samt flera verksamheter inom förvaltningen. Samverkan är här av stor vikt.

Kommunen behöver ta ställning till en tydlig markstrategi för att stärka och möjliggöra en framtida utveckling i enlighet med översiktsplanen. Tillsammans med andra markägare behöver kommunen tydliggöra vilka strategier som gäller för kommunens mark och mark- försörjning. En ökning av kommunens markinnehav i utpekade utvecklingsområdena, ger förutsättningar för att aktivt arbeta med markanvisningar. På så vis kan kommunen på- verka utvecklingen av och villkoren för nybebyggelse. Det i sin tur medför att översiktspla- nens strategier om t ex hållbara transporter, samhällsservice, natur- och kulturmiljöer kan förverkligas snabbare.

Perspektiv Medarbetare

Medarbetarperspektivet riktar sig till medarbetare och ledare inom Strängnäs kommun- koncern. Medarbetare företräder Strängnäs kommun och utför sitt arbete på ett sätt som stärker invånarnas förtroende för kommunen.

Strängnäs kommun har stolta och kompetenta medarbetare som tillsammans utvecklas och skapar moderna och attraktiva arbetsmiljöer.

________________________________________________________________

Strängnäs kommun är attraktiv som arbetsgivare med moderna och välfungerande arbets- miljöer med hög frisknärvaro. Medarbetare har god kompetens och gott bemötande och ges möjlighet till kompetensutveckling och interna karriärvägar. Strängnäs kommun tar tillvara på medarbetarnas kompetens för att skapa mer kvalitet i tjänsterna till invånaren.

Oavsett beslutsnivå arbetar chefer och medarbetare aktivt för förbättrad samverkan och helhetsperspektiv. Ledarskapet och medarbetarskapet präglas av tillit och bidrar till starkt medledarskap och kreativitet som säkerställer att varje nivå kan, vill och vågar ge tjänster till kommunens invånare, företagare och besökare.

_____________________________________________________________

SKL:s rekryteringsrapport 2018 berättar om en framtid där alla kommuner och landsting kommer att ha svårt att rekrytera den kompetens de behöver. Det gäller även för Sträng- näs kommun. Samtidigt ser vi ett rekryteringsbehov de närmaste åren. Våra ekonomiska resurser kommer inte att räcka till för det, dessutom finns inte medarbetare med rätt kompetenser så att det räcker. Vi måste därför arbeta långsiktigt med olika insatser för att bättre ta del av medarbetares kompetenser.

Strängnäs kommun har fortsatt hög sjukfrånvaro. Att öka frisknärvaron och sänka sjuk- frånvaron är ett långsiktigt arbete, och arbetet behöver fortsätta på såväl kommunövergri- pande nivå som i kommunens verksamheter. Systematiskt miljöarbete är en avgörande framgångsfaktor i arbetet.