Teknik- och fritidsnämnden Tid

(1)

KALLELSE

Teknik- och servicekontoret 2020-05-07

Teknik- och fritidsnämnden

Tid: 2020-05-19 kl. 16:00.

Plats: Gyllenhjelmssalen, Kommunhuset Strängnäs.

Majoriteten har gruppmöte i Gustav Vasa kl. 15:00.

Oppositionen har gruppmöte i Nicander kl. 15:30.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund Sammanträdets öppnande Upprop

Val av justerare Övriga frågor

Ärende Dnr

Information 1. Föredragningslistan 2. Meddelandeärenden

3. Agenda 2030 - Information om idrottspolitiska programmet Beslut

4. Delårsrapport I, januari-april 2020 för teknik- och fritidsnämnden

TFN/2020:242-042 Skickas ut några dagar innan mötet 5. Åtgärder för budget i balans TFN/2020:242-042 Skickas ut några

dagar innan mötet 6. Justering av minsta operativa beredskap i

handlingsprogram för skydd mot olyckor

TFN/2020:268-172

7. Kommunalt stöd till föreningar med anledning av Covid-19

TFN/2020:264-810

8 Avveckling datumparkering TFN/2020:228-315

9. Motion om servering av viltkött inom Strängnäs kommuns verksamheter

TFN/2020:162-034

10. Delegationsbeslut, rapport

(2)

2/2

SIXTEN SKULLMAN KERSTI HELLSTRÖM

Ordförande Nämndsekreterare

(3)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Teknik- och servicekontoret 2020-05-11

Handläggare Kersti Hellström Tel. 0152-291 37

Teknik- och fritidsnämnden

Meddelandeärenden

Följande meddelandeärenden anmäls:

1. KF § 137 Revidering av teknik- och fritidsnämndens reglemente.

2. Reglemente för teknik- och fritidsnämnden i Strängnäs kommun.

3. Ärendebalanslista TFN 2020-05-19.

4. Verksamhetsrapport TFN 2020-05-19.

(4)

Ärendebalanslista TFN - Pågående ärenden ^2020-05-07

Dnr Ärendetyp Ärende Planeras TFN Handläggare Kommentar

2020:242-042 Åtgärder för budget i balans 2020-05-19 Anna, Lena, Evelina

2020:242-042 Rapport Delårsrapport 2020-05-19 Lena, Anna m.fl

2020:228-315 Avveckling datumparkering 2020-05-19 Maria K, Emil, Björn

2020:264-810 Kommunalt stöd till föreningar med anledning av Covid-19

2020-05-19 Bosse

2020:162-034 Motion Servering av viltkött inom Strängnäs kommuns verksamheter

2020-05-19 Karin TFN för beredning

2020:163-037 Medborgarförslag Överskott av mat från Strängnäs kommuns verksamheter

2020-06-16 Karin

Styrdokument Avfallsplan 2020-06-16 Kristina

Styrdokument Oljeskyddsplan 2020-06-16 Kristina Info i juni. Beslut i september

2020:20-511 Trafikföreskrift Tätbebyggt område 2020-06-16 Maria K

Sanering Hedlandet 2020-06-16 Manhal

Program Handlingsprogram enligt Lag om skydd mot olyckor för perioden 2020-2023

2020-08-25 Mårten 2020:220-037 Medborgarförslag Om utveckling av båtlivet i Stallarholmen 2020 Anders 2020:274-037 Medborgarförslag Om förändrad användning av Tosteröbron 2020 Anders

2020:169-112 Ersättning för vigselförrättare 2020 ? Ändra reglementet? Till KS

istället?

Revidering av reglementet för TFN 2020 Kersti, Anna

2019:515-046 Gåvobrev Gåvobrev Kungstornet, ändring/tillägg 2020 Anna Ska till KS/KF

Taxor Indexuppräkning av taxor för sotning och brandskyddskontroll

Hösten 2020 Mårten 2020:161-706 Taxor Hyror och regler för idrotts- och motionsanläggningar Hösten 2020 Bosse

Måltidspolitiska programmet Hösten 2020 Karin

2017:54-315 Utredning Utreda drift, skötsel och uthyrning samt driftbudget för parkeringsverksamheten vid Läggesta station

2020 Josefine m.fl.

2017:55-315 Utredning Utreda framtida alternativa driftsformer av

parkeringsgaraget och utomhusparkeringarna vid nya resecentrum i Strängnäs

2020 Josefine m.fl.

Grönt = Klart för beslut i TSN Info laddstolpar

Rött = Pågår VA huvudmannaskap, juni

Svart = Nya, ej påbörjade Kulturminnen, Ångbåtsbryggan och Ångbåtsbron, info

(5)

Suicid Zero Asfalt, juni

(6)

PROTOKOLLSUTDRAG Kommunfullmäktige

2020-04-27 1/5

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

KF § 137 Dnr KS/2020:252-003

Revidering av teknik- och fritidsnämndens reglemente

Beslut

Kommunfullmäktige beslutar att

1. revidera teknik- och fritidsnämndens reglemente i enlighet med förslag i detta beslut, så att en ny § 10 med följande rubrik och lydelse förs in:

Närvaro på distans

”Nämnden får, om särskilda skäl föreligger och om det finns risk för att nämnden annars inte kommer att vara beslutsför, sammanträda med ledamöter närvarande på distans.

Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ljud- och bildöverföringen ska ske på ett sätt som säkrar att utomstående inte kan avlyssna sammanträdet.

Lokalen som den som deltar på distans vistas i under deltagandet ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av

sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre (3) dagar i förväg anmäla detta till förvaltningen. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden, nämndens presidium och i förekommande fall utskott.”

Ändringen får också till följd att nuvarande § 10 och påföljande §§ i teknik- och fritidsnämndens reglemente byter nummer.

Beslutsgång

Ordföranden finner att det endast finns ett förslag till beslut och att detta blir kommunfullmäktiges beslut.

(7)

2020-04-27 2/5

Beskrivning av ärendet Bakgrund

Sedan en tid tillbaka är det, enligt kommunallagen möjligt att låta en ledamot delta på distans vid nämndsammanträde, om fullmäktige beslutat detta.

Möjligheten till deltagande på distans ska enligt förarbetena för

kommunfullmäktiges del regleras i kommunfullmäktiges arbetsordning och för nämndernas del, i respektive reglemente.

Strängnäs kommun arbetar för närvarande med rutiner och införandet av tekniska lösningar för att möjliggöra distansdeltagande. Förevarande förslag skrivs i syfte att säkerställa att den formella möjligheten för nämnden att besluta att en ledamot ska kunna medges att närvara på distans sedan det säkerställts att kommunen har tekniska möjligheter att uppfylla de krav som ställs i lagtexten, Bakgrunden till den reglering som öppnar upp för möjligheter till deltagande i möten på distans är att det i flera undersökningar konstaterats att det blir svårare att rekrytera till förtroendeuppdrag samtidigt som allt fler hoppar av sina

kommunala förtroendeuppdrag. Sammanfattningsvis ville man underlätta människors deltagande. Samtidigt uttalades att fysisk närvaro fortsatt ska vara huvudregeln och att deltagande på distans ska vara ett undantag att använda i situationer då beslutsfattande annars inte skulle kunna komma till stånd.

Bakgrunden till att en översyn görs här och nu är en pandemi, med pågående samhällsspridning i Sverige. Hur länge åtgärder för att förhindra smittspridning kommer behövas är i dagsläget oklart. Men för den händelse att åtgärder behöver vidtas över tid skulle det vara ett värdefullt instrument för att kunna upprätthålla de beslutande politiska organens beslutsförhet och förmåga att i möjligaste utsträckning upprätthålla normal verksamhet.

De relevanta lagrummen återfinns i 5 kap 16 § och 6 kap 24 §§ kommunallagen (2017:725). Av de två lagrummen framgår följande.

Av 6 kap 24 § kommunallagen framgår att fullmäktige ska besluta i vilken utsträckning ledamöter får delta i en nämnds sammanträden på distans.

Deltagande på distans ska ske på det sätt som anges i 5 kap 16 §.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid nämndens sammanträde.

Av 5 kap 16 § kommunallagen framgår att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans om fullmäktige har beslutat det.

Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

En ledamot som deltar på distans ska anses vara närvarande vid fullmäktiges sammanträde.

(8)

2020-04-27 3/5

Vid beredning av ärendet har kontakt tagits med andra kommuner. Det har konstaterats att lösningen sällan tillämpats praktiskt och att åtminstone en kommun som sedan tidigare öppnat upp för möjligheten, sedan

pandemiutbrottet, inskränkt möjligheten till distansdeltagande till situationer när nämnden inte annars skulle vara beslutsför, på grund av tekniska svårigheter som visat sig finnas.

Det understryks därmed att möjligheten till deltagande på distans bör vara ett sistahandsalternativ, på grund av att det fysiska mötet i sig är viktigt och på grund av risken att viktiga beslut annars överklagas med stöd av bestämmelserna i 13 kap KL och upphävs av domstol på formella grunder.

Närmare om de krav som ställs

Kraven på hur deltagandet ska ske har utvecklats i förarbetena och innebär för det första att det måste ske en överföring av både ljud och bild i realtid. Bild- och ljudöverföring måste även ske på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra. Det betyder att:

• De som är närvarande i sammanträdeslokalen måste kunna se och höra den distansdeltagande ledamoten.

• Den distansdeltagande måste kunna se och höra samtliga andra deltagare.

• Om flera ledamöter deltar på distans måste även de distansdeltagande ledamöterna kunna se och höra varandra.

Samtliga deltagare måste kunna delta på lika villkor. Det innebär att ljud- och bildöverföringen måste vara stabil och av hög kvalitet. Om bild- eller

ljudkvaliteten försämras eller förbindelsen bryts måste sammanträdet enligt förarbetena avbrytas tills en förbindelse av sådan kvalitet har återupprättats att alla åter kan sägas delta på lika villkor.

Den som deltar på distans måste även ha möjlighet att ta del av handlingar som delas ut vid sammanträdet och delta i avgörandet av ärendena, även i de fall avgörandet sker genom omröstning. Så länge de digitala utskicken fungerar som de ska bör detta inte vara ett problem i Strängnäs kommun. Det är ändå viktigt att tänka på att om den som deltar på distans inte kan vara fullt delaktig i alla de ärenden som behandlas vid sammanträdet kan deltagandet i det sammanträdet inte sägas ske på lika villkor för alla ledamöter.

Den som deltar på distans måste kunna delta i omröstningar på lika villkor som de närvarande ledamöterna. (Närvarokontrollen måste givetvis kunna ske på samma sätt som när samtliga ledamöter är närvarande).

Såväl den sammanträdesplattform som används, som de tekniska hjälpmedel och den lokal som används av distansdeltagande ledamot, måste uppfylla erforderliga krav på säkerhet, så att kommunen följer gällande dataskydds- och

sekretesslagstiftning.

(9)

2020-04-27 4/5

Förslag till skrivning i reglementet

I SKR:s ”normalmall” föreslås frågan om en nämnds möjlighet att delta på distans regleras enligt följande:

”Styrelsen/nämnden får, om särskilda skäl föreligger, sammanträda med ledamöter närvarande på distans. Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga

deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

Lokalen ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast … dagar i förväg anmäla detta till styrelsens/nämndens kansli. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Styrelsen/nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i styrelsen/ nämnden.”

Mot bakgrund av vad som sagts ovan angående behovet av att se över rutiner för hur distansdeltagande ska ske innan nämnden får öppna upp för

distansdeltagande, mot bakgrund av problem som påtalats från andra kommuners sida, samt mot bakgrund av skrivningen i förarbetena till

kommunallagen om att ledamot endast ska delta på distans om det finns risk för att nämnden annars inte blir beslutsför, föreslås följande skrivning i 10 § teknik och fritidsnämnden reglemente.

”Nämnden får, om särskilda skäl föreligger och om det finns risk för att nämnden annars inte kommer att vara beslutsför, sammanträda med ledamöter närvarande på distans.

Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ljud- och bildöverföringen ska ske på ett sätt som säkrar att utomstående inte kan avlyssna sammanträdet.

Lokalen som deltagande på distans vistas i ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre (3) dagar i förväg anmäla detta till förvaltningen. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden, nämndens presidium och i förekommande fall utskott.”

Införandet av paragrafen får också till följd att paragrafer, efter nuvarande § 10 i reglementet byter nummer.

(10)

2020-04-27 5/5

Skrivningen att ledamot ska anmäla deltagande på distans senast tre dagar i förväg har valts i samråd med kommunsekreterare (de andra kommuner där regleringen av antalet dagar i förväg är känd för undertecknad är Uppsala och Västerås, som har angett att anmälan av deltagande på distans ska ske fem dagar i förväg).

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet att formellt öppna upp för distansdeltagande vid teknik- och fritidsnämndens sammanträden har inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

De ekonomiska konsekvenserna av att praktiskt möjliggöra distansdeltagande kan i skrivande stund inte överblickas helt. Det pågår ett arbete kring värdering av behovet av eventuellt inköp av mötesplattform och iordningställande av lokaler i kommunhuset så att bild och ljud kan överföras från lokalen på ett säkert sätt.

Behovet av tillhandahållande av eventuell utrustning till distansdeltagare behöver ses över.

Uppföljning

Uppföljning ska ske vid behov, under processen med att införa rutiner och eventuellt utarbetande av styrdokument som närmare reglerar nämndens deltagande på distans. Förutom den översyn som kommer ske vid behov ska uppföljning ske årligen.

Beslutsunderlag

Delegationsbeslut, Revidering av teknik- och fritidsnämnden reglemente, 2020- 04-09

Reglemente för teknik och fritidsnämnden beslutad av kommunfullmäktige 2018- 12-17, § 213, bifogas (föreslagna ändringar ej införda).

Beslutet skickas till -

(11)

STYRDOKUMENT Reglemente 2020-04-27

1/11

Beslutad: 2020-04-27 § 137

Myndighet: Kommunfullmäktige

Diarienummer: KS/2020:252-003

Ersätter: Reglemente för teknik- och servicenämnden beslutad av kommunfullmäktige 2018-12-17 § 213

Gäller för: Teknik- och fritidsnämnden

Gäller fr o m: 2020-05-05

Gäller t o m: Tillsvidare

Dokumentansvarig: Kansliavdelningen

Uppföljning: Årligen

Reglemente för Teknik- och fritidsnämnden i Strängnäs kommun

Teknik- och fritidsnämndens uppgifter

§ 1

Teknik- och fritidsnämnden fullgör kommunens uppgifter inom kommunens tekniska försörjning samt räddningstjänst. Nämnden fullgör kommunens uppgifter enligt

- lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster - lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor - väglagen (1971:948)

- 2 § i lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning

- lagen (2003:778) om skydd mot olyckor

- lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor - lagen (1987:24) om kommunal parkeringsövervakning - lagen (1982:129) om flyttning av fordon i vissa fall - lotterilagen (1994:1000)

- förordningar beslutade med stöd av ovan nämnda lagar

(12)

2/11

- Sjöfartsverkets författningssamling 2013:4 farled nr 931, 932 och 933.

Nämnden ansvarar även för de uppgifter som i övrigt enligt lag eller annan författning ankommer på den kommunala nämnd som fullgör uppgifter inom kommunens tekniska försörjning, som till exempel väghållning, trafik, hamnar, renhållning samt vatten och avlopp.

Nämnden ansvarar enligt ovan utom för de uppgifter som fullgörs av SEVAB eller annan nämnd.

§ 2

Teknik- och fritidsnämnden ansvarar dessutom för - att verkställa kommunens trafikplanering - kommunens trafiksäkerhetsarbete

- kommunens uppgift som väghållare (drift, underhåll och gestaltning) av gator, vägar inklusive Tosteröbron, gång- och cykelvägar,

parkeringsplatser, torg samt park- och allmän platsmark, kommunens vägbelysning och kommunens bidrag till enskilda vägar

- kommunens upplåtelse av allmän platsmark inklusive frågor om parkering på allmän plats och kommunal kvartersmark

- kommunens förvaltning inklusive nyanläggning, drift och underhåll av allmänna farleder och kommunens hamnar för nyttotrafik

- kommunens badplatser och gäst- och småbåtshamnar - kommunens idrotts- och friluftsanläggningar

- träffa avtal med annan kommun om åtgärd som enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor ankommer på räddningstjänsten

- kostförsörjning på beställning av nämnd för verksamhetens behov till brukare m. fl.

- på beställning av nämnd tillhandahålla catering till möten och liknande i den kommunala verksamheten

(13)

3/11 - beredning av beslut om verksamhetsområde för allmän va-anläggning och

va-taxa

- kommunens inre service i form av posthantering, tryckeri, drift av kontaktcentret, införskaffande och service av fordon,

konsumentvägledning, växel, reception, vigselförrättning samt konferenstjänst på Campus och i kommunhuset

- att utifrån av kommunfullmäktige fastställda bidragspolicy fördela bidrag till föreningar, organisationer och andra verksamma inom fritidsområdet - upplåtelse av de kommunala lokaler och anläggningar som anges i aktuell

lista upprättad av förvaltningen

- att söka tillgodose behovet av och tillhandahålla lokaler inom fritidsområdet

- att organisera övriga fritidsaktiviteter genom direkt eller indirekt stöd - flykting- och integrationsfrågor inom sitt verksamhetsområde.

§ 3

Teknik- och fritidsnämnden ska

- vara personuppgiftsansvarig för de personuppgifter som nämnden behandlar i sin verksamhet

- informera allmänheten om sin verksamhet

- fortlöpande se över och vid behov reformera sitt regelverk - aktivt arbeta med att effektivisera sin verksamhet

- verka för att former för reellt invånarinflytande utvecklas - underhålla och förvalta sin lösa egendom

- avge yttrande i kommunala ärenden som remitterats till nämnden - i övrigt utföra de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter som

kommunfullmäktige överlämnar till nämnden.

(14)

4/11

§ 4

Nämnden ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de föreskrifter som anges i lagar och förordningar, de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt bestämmelserna i detta reglemente.

§ 5

Nämnden ska regelmässigt till fullmäktige rapportera hur verksamheten och den ekonomiska ställningen utvecklas under budgetåret.

Behörighet

§ 6

Teknik- och fritidsnämnden är behörig att

- själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden inom sitt verksamhetsområde

- i sådana mål och ärenden, där det ankommer på nämnden att föra kommunens talan, på kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå förlikning och sluta avtal - besluta om lokala trafikföreskrifter

- besluta om kommunala bidrag till enskilda vägar

- fastställa taxor inom verksamhetsområdet som avser service till allmänheten av frivillig karaktär

- behandla remisser, ansökningar om bidrag samt andra framställningar och skrivelser, vilka ställts till annat kommunalt organ, men som kan anses hänförliga till teknik- och fritidsnämndens verksamhetsområde.

Nämndens arbetsformer Sammansättning

§ 7

Nämnden har nio ledamöter och nio ersättare.

(15)

5/11 Tidpunkt för sammanträden

§ 8

Nämnden sammanträder på dag och tid som den själv bestämmer.

Sammanträde ska hållas också om minst en tredjedel av nämndens ledamöter begär det eller om ordföranden anser att det behövs. En begäran om extra

sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet.

Ordföranden ska, om möjligt, samråda med vice ordförandena om tiden för extra sammanträde.

Om det föreligger särskilda skäl får ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om möjligt ska samråd ske med vice ordförandena.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare snarast underrättas om beslutet.

Kallelse

§ 9

Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller en vice ordförande kan kalla till sammanträde ska den som varit ledamot i nämnden längst tid göra detta (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid ska den till åldern äldste ledamoten vara ålderspresident.

Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.

Kallelsen ska på lämpligt sätt tillställas varje ledamot och ersättare samt varje annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast sju dagar före sammanträdesdagen. Ordföranden bestämmer formen för kallelsen.

I undantagsfall får kallelsen ske på annat sätt.

Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar, som tillhör ett ärende på föredragningslistan, ska bifogas kallelsen. Ordföranden ska i kallelsen ange om utelämnande av handlingar har skett.

(16)

6/11

Närvaro på distans

§ 10

Nämnden får, om särskilda skäl föreligger och om det finns risk för att nämnden annars inte kommer att vara beslutsför, sammanträda med ledamöter närvarande på distans.

Sådant sammanträde får endast äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor. Ljud- och bildöverföringen ska ske på ett sätt som säkrar att

utomstående inte kan avlyssna sammanträdet.

Lokalen som den som deltar på distans vistas i under deltagandet ska vara så beskaffad att inte obehöriga kan ta del av sammanträdeshandlingar, bild eller ljud.

Ledamot som önskar delta på distans ska senast tre (3) dagar i förväg anmäla detta till förvaltningen. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Nämnden får bestämma vad som närmare ska gälla om deltagande på distans i nämnden, nämndens presidium och i förekommande fall utskott.

Offentliga sammanträden

§ 11

Nämnden får besluta om offentliga sammanträden.

Närvarorätt

§ 12

Vid nämnds eller utskotts sammanträde får, i den mån ej nämnden eller utskottet för särskilt fall annat beslutar, kommunchefen, kontorschefen och/eller den/de tjänstemän som han/hon utser, vara närvarande med rätt att delta i

överläggningarna i de ärenden som berör vederbörandes verksamhetsområde.

Vid nämnds sammanträde får, i den mån ej nämnden för särskilt fall annat beslutar, revisor vara närvarande med rätt att delta i överläggningarna i ärenden som rör revisorns granskningsområde.

Beträffande tjänstemans skyldighet att närvara vid sammanträde och föredra ärenden gäller vad som är föreskrivet i instruktion eller eljest i vederbörlig ordning beslutats.

(17)

7/11 Ordförande

§ 13

Det åligger nämndens ordförande att

- leda nämndens arbete och sammanträden

- kalla till sammanträde i enlighet med lag och reglemente

- inför sammanträdena se till att ärendena som ska behandlas i nämnden vid behov är beredda

- se till att färdigberedda ärenden snarast behandlas i nämnden - bevaka att nämndens beslut verkställs

- under nämnden ha uppsikt över nämndens verksamhetsområde - verka för hög effektivitet i verksamheten

- främja samverkan med övriga nämnder

- representera nämnden vid kontakt med myndigheter, konferenser och sammanträden om nämnden inte bestämt annat i särskilt fall.

Vid förfall för ordföranden åligger motsvarande uppgifter vice ordföranden.

Presidium

§ 14

Nämndens presidium ska bestå av ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande.

Viceordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

Ersättare för ordföranden och vice ordföranden

§ 15

Om varken ordföranden eller annan i presidiet kan delta i ett helt sammanträde eller en del av ett sammanträde, får nämnden utse en annan ledamot som ersättare för dessa. Tills valet förrättats, fullgörs ordförandens uppgifter av den som varit ledamot i styrelsen/nämnden längst tid. Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid fullgörs ordförandens uppgifter av den äldste av dem.

Motsvarande gäller om ordföranden eller annan i presidiet inte kan fullgöra sitt uppdrag under en längre tid, till exempel på grund av sjukskrivning eller

föräldraledighet. Ersättaren ska fullgöra samtliga ordförandens/övriga presidiets uppgifter.

(18)

8/11 Inkallande av ersättare

§ 16

En ledamot som är hindrad att delta i ett sammanträde eller i del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till sin gruppledare som kallar in den ersättare som står i tur att tjänstgöra enligt turordningen i protokollet.

Ersättarnas tjänstgöring

§ 17

Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare tjänstgöra i ledamotens ställe. Den ersättare ska kallas in som står i tur att tjänstgöra och som inte redan har kallats in.

En ledamot som inställer sig under ett pågående sammanträde har rätt att

tjänstgöra även om ersättaren har trätt in i ledamotens ställe. Ledamoten får dock ej inträda under pågående behandling av ett ärende om inte särskilda skäl

föreligger.

Om inte ersättare valts proportionellt ska ersättarna tjänstgöra enligt den av fullmäktige mellan dem bestämda ordningen. Om ingen ordning är bestämd, kallas ersättarna i den ordning de tagits upp i fullmäktiges protokoll från valet.

En ersättare som har börjat tjänstgöra har alltid företräde oberoende av turordningen. Om det etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna påverkats genom ersättarens tjänstgöring får dock en ersättare som inställer sig under pågående sammanträde träda in i stället för en ersättare som kommer längre ner i turordningen.

Ersättare som inte tjänstgör har rätt att delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet.

Jäv, avbruten tjänstgöring

§ 18

En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv i ett ärende får åter tjänstgöra, sedan ärendet handlagts.

En ledamot som avbrutit sin tjänstgöring under sammanträde på grund av annat hinder än jäv, får åter tjänstgöra om ersättarens inträde har påverkat det

etablerade majoritetsförhållandet mellan partierna.

(19)

9/11 Reservation

§ 19

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som fastställts för justering av protokollet.

Motsvarande gäller vid omedelbar justering.

Justering av protokoll

§ 20

Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot.

Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.

Paragrafen ska redovisas skriftligt vid sammanträdet och justeras av ordföranden och en ledamot.

Kungörelser och tillkännagivanden av föreskrifter m.m.

§ 21

Nämnden ansvarar för att beslut och föreskrifter inom det egna ansvarsområdet kungörs enligt gällande bestämmelser.

Nämnderna ska underrätta styrelsen så snart en uppdatering av den kommunala författningssamlingen bedöms nödvändig.

Delgivningsmottagare

§ 22

Delgivning med nämnd sker genom ordföranden eller kontorschef.

Undertecknande av handlingar

§ 23

Nämnden fattar särskilt beslut om rätt att underteckna handlingar för förtroendevalda och tjänstemän inom sitt verksamhetsområde.

Om nämnden inte bestämt annat ska skrivelser, avtal och andra handlingar från nämnden på nämndens vägnar undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av kontorschef. Vid förfall för ordföranden inträder vice ordföranden.

(20)

10/11 Beslut som fattas med stöd av delegation samt skrivelser, avtal och andra

handlingar som upprättas med anledning därav undertecknas av den som fattat beslutet och, i förekommande fall, kontrasigneras av den som utses därtill.

Utskott

§ 24

Nämnd äger rätt att inrätta särskilt utskott. För utskott gäller §§ 24-29.

§ 25

Ledamöter och ersättare i utskottet väljs av nämnden bland dess ledamöter och ersättare för samma tid som de invalts i nämnden.

§ 26

Nämnden väljer för samma tid en ordförande och en vice ordförande i utskottet.

Om ordföranden i utskottet på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot i utskottet att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter.

§ 27

Om ledamot är förhindrad att delta i utskottssammanträde, är ersättare närvarande efter särskild kallelse och i ordning som bestäms i valet.

Ersättare får närvara vid utskottssammanträde endast om ledamot är förhindrad att delta.

Avgår ledamot eller ersättare i utskottet, som ej utsetts vid proportionellt val, ska nämnden snarast förrätta fyllnadsval för återstoden av tjänstgöringstiden.

§ 28

Utskottet sammanträder på dag och tid som varje utskott bestämmer.

Sammanträden ska också hållas när ordföranden anser det behövs eller när minst två ledamöter begär det.

Utskottet får handlägga ärenden bara när mer än hälften av ledamöterna är närvarande.

(21)

11/11

§ 29

Vad i §§ 8-9, 11, 15-19 föreskrivs om sammanträdena, inkallande av ersättare, ersättarnas tjänstgöring, reservation och justering av protokoll gäller i tillämpliga delar med avseende på utskott.

§ 30

I fråga om jäv, förfarandet vid fattande av beslut, protokollföring, protokollets innehåll och justering samt reservation äger vad i kommunallagen är föreskrivet om nämnder och styrelser motsvarande tillämpning.

(22)

Räddningstjänsten Dnr TFN/2020:268-172

2020-05-04 1/3 Handläggare

Mårten Eskilsson Tel. 0152-291 84

Justering av minsta operativa beredskap i handlings- program för skydd mot olyckor, KF § 83 2016-04-25

Förslag till beslut

Teknik- och fritidsnämnden beslutar att

1. justera minsta operativa beredskap enligt tabell 6C i befintligt

handlingsprogram genom utökning av heltidsstyrkan, justering av RIB- styrkorna i Mariefred och Åker samt komplettering med gemensamma funktioner i Räddsam Mälardalen.

Beskrivning av ärendet

Kommunens nuvarande handlingsprogram för skydd mot olyckor antogs av kommunfullmäktige våren 2016. Arbetet med ett nytt handlingsprogram för perioden 2020-2022 pågår men kommer inte att hinna bli klart innan sommaren.

Vid kommunfullmäktiges beslut om handlingsprogrammet beslutades även att dåvarande Teknik- och servicenämnden fick mandat att vid behov göra mindre förändringar i befintligt handlingsprogram.

Sedan det nuvarande handlingsprogrammet antogs har samarbetet mellan kommunerna i Räddsam Mälardalen etablerats och funnit sina former med fyra gemensamma ledningsfunktioner. Heltidsstyrkan på Strängnäs brandstation utökades i september 2019 från fyra till fem personer. Dessa förändringar har inte stått med i handlingsprogrammet utan behöver tillföras. Framförallt under sommartid förekommer tidvis stora problem med att upprätthålla beredskap med RIB-personal (tidigare benämnda deltidsbrandmän) vid alla tre brandstationerna i kommunen. Det finns därför anledning att i handlingsprogrammet beskriva både normalläge och minsta godtagbara beredskap för RIB-personal.

Ett förslag för att kunna behålla en bra slagkraft i kommunens östra delar är att låta brandstyrkorna i Mariefred och Åkers Styckebruk arbeta mer ihop och därmed fungera som en gemensam styrka. Arbetet med gemensamma övningar och rutiner för att uppnå detta påbörjades under vintern 2019-2020. Från maj 2020 kommer de båda styrkorna att åka tillsammans på många larm vilket gör att det går att ha en gemensam styrka sammansatt av personal från båda stationerna.

Förslaget är att den minsta godtagbara styrkan ska bestå av fem personer varav en utbildad styrkeledare. Minst två personer ska samtidigt ha beredskap på respektive ort.

(23)

2/3

För att kunna uppfylla målet med minsta godtagbara styrkor under sommaren 2020 föreslås förändringar i handlingsprogrammets tabell 6C enligt nedan redan innan det nya handlingsprogrammet är klart. Förändringarna innebär att

beredskapen i kommunen totalt är oförändrad med 16 man men med ändrad fördelning mellan heltids- och RIB-personal. Dessutom tillkommer funktionerna för Räddsam Mälardalen.

Tidigare skrivning och utformning av minsta operativa beredskap i kommunen:

Tabell 6C (befintlig)

Ort Styrka

Heltidspersonal

Strängnäs, beredskap i hemmet 1 IL

Strängnäs 1 SLH + 3 BmH

Samverkan med annan kommun, beredskap i

hemmet 1 RCB

RIB-personal

Totalt i kommunen 2 SLD + 1 ALD + 8 BmD

Normalt Minst

varav Strängnäs 1 SLD + 4 BmD 1 ALD + 2 BmD

varav Mariefred 1 SLD + 2 BmD 1 ALD + 2 BmD

varav Åkers Styckebruk 1 SLD + 2 BmD 1 ALD + 2 BmD

Total beredskap i kommunen 5 Heltid + 11 RIB

Förslag till ny skrivning och utformning av minsta operativa beredskap:

Tabell 6C (ny)

Ort Styrka

Heltidspersonal

Strängnäs, beredskap i hemmet 1 IL

Strängnäs, jour på stationen 1 SLH + 4 BmH

Samverkan inom Räddsam Mälardalen, beredskap i

hemmet 1 RCB

2 BIB (norr och syd) Samverkan inom Räddsam Mälardalen, jour på

Eskilstuna brandstation

1 IB

RIB-personal

Normalt Minst

Strängnäs 1 SLD + 4 BmD 1 ALD + 2 BmD

Mariefred 1 SLD + 2 BmD 1 ALD + 1 BmD

Åkers Styckebruk 1 SLD + 2 BmD 1 ALD + 1 BmD

Mariefred och Åkers Styckebruk samlat 2 SLD + 4 BmD 1 SLD + 1 ALD + 3 BmD Totalt i kommunen minst 1 SLD + 2 ALD + 7 BmD

Total beredskap i kommunen 6 Heltid + 10 RIB

(24)

3/3

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Förändringarna ryms helt inom räddningstjänstens befintliga budgetram.

Övriga konsekvenser

Förslaget innebär en större tydlighet i hur den operativa beredskapen i kommunen ska upprätthållas. Minimistyrkan samlat i Mariefred och Åker minskas med en person vilket uppvägs av att heltidsstyrkan har utökats.

Uppföljning

Uppföljning av handlingsprogrammet görs årligen till både Teknik- och fritidsnämnden och Länsstyrelsen. Den senare instansen gör även den statliga tillsynen av verksamheten.

Beslutsunderlag

Protokollsutdrag, kommunfullmäktige § 83, 2016-04-25

Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige för kännedom Länsstyrelsen i Södermanlands län

Anna Werner Mårten Eskilsson

Kontorschef Räddningschef

(25)

Teknik- och servicekontoret Dnr TFN/2020:264-810

2020-05-06 1/1

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Handläggare Bo Nordebrink 0152-296 75

Kommunalt stöd till föreningar med anledning av Covid-19

1. garantera 2019 års nivå för kommunala aktivitetsstödet,

2. uppskov med hyran för de lokaler som hyrs av Strängnäs kommun.

Beskrivning av ärendet

I likhet med många andra aktörer i samhället som bedriver någon form av verksamhet så har även föreningar behov av samhällsstöd med anledning av pandemin, Covid-19.

Beslutsförslag ovan är önskemål från Riksidrottsförbund (RF), Specialförbund, organisationer och föreningar på en del stödåtgärder som kommuner kan ge. Vi följer RF:s rekommendationer som innebär att bidragen ligger kvar på samma nivå som 2019. Föreningar behöver redovisa den verksamhet som de faktiskt genomför 2020 och sedan får en utfyllnad upp till 2019 års nivå.

Strängnäs kommunen kan lämna uppskov med hyran för lokaler som hyrs av

kommunen. Anstånd ges i första hand i tre månader, därefter kan en avbetalningsplan göras. Detta gäller hyror från och med 1 mars 2020. För att få anstånd ska föreningar skicka sin förfrågan till e-postadress: fritidsenheten@strangnas.se

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser utan finanserias inom ram.

Övriga konsekvenser

Möjligheter till folkhälsa, idrott och motion begränsas.

Uppföljning

Kontinuerlig uppföljning.

Beslutet skickas till

Föreningar som ingår i Teknik- och servicekontorets ansvarsområde d v s idrotts- och friluftsföreningar samt föreningar för personer med funktionsnedsättning.

Anna Werner Bo Nordebrink

Kontorschef Fritidschef

(26)

2020-04-14 1/1

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare Maria Kautto 0152-299 44

Avveckling datumparkering

1. påbörja avveckling av datumparkeringszoner, 2. ersätta datumparkeringszoner med servicegator.

I dagsläget har Strängnäs kommun datumparkeringszoner i tätorterna Strängnäs, Mariefred och Åkers Styckebruk. Denna typ av reglering är för medborgarna svår att förstå.

SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) förespråkar inte datumparkering med motivering att det är svårt att förstå.

Vårt förslag är att byta ut datumparkering mot servicegator, där varje gata har en bestämd dag och tid då parkeringsförbud gäller. Detta skulle vara till fördel för såväl allmänhet och vår egen driftpersonal. Borttagandet av datumparkering ökar antalet parkeringsplatser under nattetid.

Idag har vi redan ett antal servicegator, dessa fungerar bra. Om datumparkering tas bort kommer det innebära att vi efter behov utökar antalet servicegator.

Förslaget innebär ringa kostnader som ryms inom befintlig budget.

Uppföljning

Vi beräknar förändringsarbetet till cirka tre år.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till

Varje ny trafikföreskrift meddelas enligt rutiner.

Anna Werner Maria Kautto

Kontorschef Trafikhandläggare

(27)

2020-04-20 1/4

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Handläggare Karin Lundell 0152-29390

Svar på motion om servering av viltkött inom Strängnäs kommuns verksamheter

Teknik- och fritidsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. motionen inte föranleder någon åtgärd.

Kommunfullmäktige har överlämnat en motion från Björn Karlsson och Linda Hefvelin (SD) om viltkött i Strängnäs kommuns verksamheter (KS/2020:134- 034) till Teknik- och fritidsnämnden för beredning. I motionen föreslås att kommunen ser över sina upphandlingar så att man kan börja servera vildsvinskött i sina verksamheter samt att övrigt viltkött tas in från svenska leverantörer samt där det är möjligt, gynnar lokala företag och lantbrukare.

Kommunens upphandlingar och avtal för livsmedel följer lagen om offentlig upphandling, LoU. Det innebär att enskilda företag inte kan gynnas baserat på geografisk placering eller annat som inte påverkar varan eller tjänstens kvalitet eller utförande utifrån de krav som ställts av köparen. EU:s ramverk för fri rörlighet för varor och tjänster anger att EU är en fri och öppen inre marknad.

Med avstamp i detta regelverk har Strängnäs kommun grundat nuvarande och kommande ramavtal för livsmedel på en förstudie som tagits fram i samband med upphandlingsförfarandet. En uppdaterad version togs fram i samband med beslut om upphandling 2019 (KS/2019:280-059). Där framkommer att syftet med förstudien är att Strängnäs kommun ska ha en genomtänkt strategi för hållbar livsmedelsförsörjning, ur såväl ekologisk som social och ekonomisk synvinkel. Strategin ska ta avstamp i relevanta styrdokument och riktlinjer i kommunen, till exempel den regionala livsmedelsstrategin för Sörmlands län. I förstudien pekas bland annat viltkött ut som en möjlig produktkategori att hitta lokala samarbeten för. I förstudien nämns också säsongsanpassade inköp, minskade transporter och djurskydd som prioriterade kriterier i samband med upphandling, kriterier som också pekar på fördelar med att använda viltkött i ökad omfattning.

I det ramavtal för livsmedel som träder i kraft 20200501 är viltkött undantaget för att möjliggöra separata avtal, till exempel med mindre aktörer och i

kombination med tjänster, till exempel studiebesök eller utbildning.

(28)

2/4

I dagsläget är tillgången till viltkött begränsad, framför allt på grund av

vilthanteringsanläggningarnas kapacitet och jägarnas benägenhet att dels jaga, dels att lämna in skjutet vilt. Måltidsservice arbetar kontinuerligt med att leta efter fler aktörer på marknaden och knyta kontakter med dessa.

Upphandlingstekniskt finns inga hinder för att få in mer viltkött på menyn i kommunens verksamheter.

I och med detta anses motionens innehåll redan uppfyllt.

Viltkött är generellt sett dyrare än det kött Strängnäs kommun köper och använder till störst del; nöt, fläskkött och kyckling från Sverige. Denna

prisskillnad kan hanteras genom att samtidigt med en ökad frekvens viltkött på menyn, minska mängden annat kött och öka mängden växtbaserade rätter. Vi kan alltså använda samma summa pengar till inköp av kött, men de högre priserna medger en mindre volym kött, vilket samtidigt bidrar till målet om att minska matens klimatpåverkan.

Därmed medför beslutet inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

 Miljökonsekvenser

Genom att bidra till ökad efterfrågan på viltkött, kan kommunen bidra till en ökad avskjutning av vilt i Sörmland, främst klövvilt och vildsvin. Viltet orsaker varje år stor skada i såväl lantbruket som i trafiken. En ökad efterfrågan på vilt kan därför bidra till en bättre balans i de viltstammar som till viss del vuxit sig för stora. Viltkött är klimatsmart och innebär låg miljöpåverkan genom hela värdekedjan.

Uppfyllelse av mål (policy, plan, riktlinjer m.m.) Agenda 2030

FN:s globala hållbarhetsmål som under kommande år får en allt större och mer betydande roll i Strängnäs kommun. Livsmedelsinköp påverkar minst 12 av de 17 målen på ett direkt och betydande sätt och livsmedelsupphandlingen är därför strategiskt viktig i kommunens hållbarhetsarbete.

Nationell livsmedelsstrategi

I den nationella livsmedelsstrategin framgår att offentlig livsmedelskonsumtion ska vara till 60 % ekologisk år 2030. Strategin påvisar också att offentlig sektor bör ställa krav i nivå med svensk djurskyddslagstiftning. (Regeringskansliet, 2017)

Regional livsmedelsstrategi för Sörmlands län

Strategin för Sörmland lyfter fram 5 områden varav Sörmländsk matidentitet och Ökad hållbar produktion berör kommunens interna livsmedelsförsörjning.

(29)

3/4

Aktiviteter som nämns i strategins handlingsplan och som är relevanta för Strängnäs kommuns upphandling av livsmedel är bland annat

- Öka de offentliga verksamheternas andel av svenskt och regionalt producerad mat för att stimulera ökad produktion

- Flera sörmländska produkter ska bli tillgängliga för konsumenterna.

(Länsstyrelsen Södermanlands län, 2019) Majoritetsförklaring

Mandatperiodens arbete ska föras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen. Arbetet med att stärka folkhälsan hos invånare och medarbetare ska intensifieras. Vi ska arbeta målmedvetet för fossilfria transporter år 2030 och för klimatneutralitet 2040. Vi ska fortsatta förbättra företagsklimatet och utveckla mötet mellan näringslivet och kommunen vilket ska resultera i att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen.

Kommunfullmäktiges övergripande mål

De mål för 2020 som kommunfullmäktige beslutat om och som direkt kan relateras till livsmedelsupphandling är

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

samt

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

Miljöstrategi för Strängnäs kommun

Strängnäs kommun ska aktivt arbeta för att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Strängnäs kommun arbetar med fyra aspekter inom fokusområdet Hållbara måltider: produktion av livsmedel, matsvinn, giftfri miljö och ett

socioekonomiskt förhållningssätt. För att minska måltidens klimatpåverkan ska kommunen minska köttkonsumtionen och öka andelen vegetabilier i offentliga måltider. Kommunen arbetar aktivt med att minska matsvinn i olika led i processen. Vi ska öka andelen ekologisk mat vilket bidrar till att minska

kemikalieanvändning i livsmedelsproduktionen och främja biologisk mångfald.

Strängnäs kommun ska vara ett föredöme för andra i miljöarbetet.

Måltidspolicy för Strängnäs kommun

Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan.

(30)

4/4

Matsedlar ska anpassas efter säsong.

Kommunen ska, i samband med livsmedelsupphandling, sträva efter det bästa valet med etisk och miljömässig utgångspunkt.

Inköps- och upphandlingspolicy

Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling i samhället genom att upphandla varor […] som bidrar till en god livsmiljö och har en begränsad påverkan på klimatet och liten negativ miljöpåverkan.

Verksamhetsplan för teknik- och fritidsnämnden 2020

Måltidsservice bidrar till en hållbar cirkulär måltid genom minskat svinn, ekologiska inköp, lokala producenter och växtbaserad mat med mera.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Förstudie livsmedelsupphandling 2019, KS/2019:280-059 Förfrågningsunderlag, huvuddokument, KS/2019:280-059 Beslutet skickas till

KS/KF.

Förslagsställaren.

Anna Werner Karin Lundell

Kontorschef Verksamhetschef måltidsservice

(31)

Motion: Servera viltkött inom Strängnäs kommuns verksamheter.

Maten vi äter är viktig för vårt allmänna välbefinnande. Vårt land har en enorm flora av maträtter och traditioner. Utbudet ökar och så gör också kraven på maten vi äter. Det ska smaka gott, vara prisvärt och nyttigt. Köttprodukter ska på alla sätt vara inom svensk lagstiftning. För att klara dessa och flera krav anser vi Sverigedemokrater att vi alltid i längsta möjliga utsträckning bör handla från svenska företag och lantbrukare. Det handlar bland annat om vår djurhållning, med ett regelverk som är av toppklass i världen.

Vi ser ytterligare möjligheter att få högkvalitativt kött till måltiderna genom att servera viltkött från Sverige och då framförallt från Södermanlands län. Vi anses vara den viltrikaste regionen i Sverige.

Några exempel är Kronhjort, dovhjort, rådjur och den mycket kraftiga ökningen av vildsvin.

Vildsvinen medför problem för bland annat lantbrukare, golfbanor och villaträdgårdar, där de förstör markerna för att leta efter mat. Dessutom så medför de även en mängd viltolyckor på våra vägar.

Vildsvinen kan ge en stor tillgång för matutbudet inom regionen. Kan vi inom Strängnäs kommun börja servera vildsvin som kötträtt på menyn i våra verksamheter skulle möjligheterna till att få kvalitativ mat med högsta etik på djurhantering och starkt bidra till en minskad skadegörelse som vildsvinen utsätter samhället för.

Med hänvisning till ovanstående yrkar vi att:

- Att Strängnäs kommun ser över upphandlingar så att man kan börja servera vildsvinskött i sina verksamheter, förslagsvis på våra skolor och inom äldreomsorgen.

- Att Strängnäs kommun ser över upphandlingar och där även tar in övrigt viltkött från svenska leverantörer och där det är möjligt, gynna lokala företag och lantbrukare.

För Sverigedemokraterna Strängnäs genom Björn Karlsson och Linda Hefvelin

_______________________________________________________

(32)

KS/2019:280-059 Sida 1 av 18

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommun@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Förstudie livsmedelsupphandling 2019

Bakgrund

Strängnäs kommun har 36 000 invånare och köper livsmedel för ca 24 miljoner om året, vilket gör att det är en av de största enskilda inköpskostnadsposterna för kommunen. 30 april 2020 går ramavtalet ut för befintlig leverantör och det innebär att en ny upphandlingsprocess har inletts. En livsmedelsupphandling är en lång och komplicerad process där det krävs att en strategi utformas i tidigt skede för att upphandlingen ska leda till önskat resultat. Rapporten beskriver nuläge samt arbetet som legat till grund för vald strategi.

Måltidsservice är organiserat under Teknik- och fritidsnämnden och ansvarar för övergripande ramavtal för livsmedel i Strängnäs kommun. Ca 7 000 måltider serveras varje vardag och målgruppen är såväl förskola och skola som

äldreomsorg. Inköpen uppgick 2018 till 926 ton råvaror och artiklar, till ett snittpris/kg om 25,90 kr. Under perioden januari–april 2019 var snittpris/kg 28,07 kr. Andelen ekologiska inköp under 2018 var 45 % och januari – april 2019 49 %. Verksamheter förutom Måltidsservice som använder sig av nuvarande ramavtal är korttidsboenden, LSS-enheter, caféer, fritids och särskilda boenden.

Det finns 72 enskilda kundnummer med möjlighet att beställa livsmedel via ramavtalet. Måltidsservice står för ca 83 % av inköpskostnaden och

socialkontoret för knappt 12 %. Den övriga inköpskostnaden, ca 5 %, fördelas på exempelvis hemkunskap, kiosk och café, fritidsgårdar, personalfika etc.

I tidigare livsmedelsupphandling delades artiklarna in i 3 varugrupper; frukt och grönt, mejeri samt övrigt sortiment, och leverantörerna kunde lämna anbud på en av eller alla varugrupperna. Menigo Foodservice AB (Menigo) vann

upphandlingen av områdena mejeri samt övrigt sortiment, som vid avtalsstart innehöll ca 600 anbudsartiklar. Centrala Partihallen AB vann upphandlingen av frukt och grönt. Utöver detta huvudgrossistavtal gjordes även en upphandling av färskt bröd och konditorivaror, vilket resulterade i ett ramavtal med Tidermans Bageri AB (nuvarande Bake My Day AB), samt en upphandling av kolsyrade drycker, vilket ledde till ett ramavtal med den lokala leverantören Mählkvists Drycker. Under avtalsperioden har dessutom ett fåtal mindre

direktupphandlingar gjorts med små lokala leverantörer, enligt förutsättningarna som skapades inför nuvarande avtal. Denna rapport fokuserar på upphandlingen av huvudgrossist.

Nuvarande ramavtal började gälla 2018-05-01 och innefattar i dagsläget ca 650 anbudsartiklar, dubbletter och delade förpackningar borträknade.

(33)

KS/2019:280-059 Sida 2 av 18

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Definitioner

Snittpris/kg: Baserat på alla inköp genom antal kg för aktuell period. Uppgiften används främst för uppföljning av inköp i kombination med uppgifter om avtalstrohet, ekologiska inköp och matsvinn. (DKAB, 2019)

Ekologiskt: Livsmedel märkta med EU-ekologiskt, KRAV eller MSC.

Säsongsanpassat: Att köpa livsmedel då tillgång och kvalitet är som bäst.

Tillagningskök: Ett kök där alla måltider lagas från grunden.

Mottagningskök: Ett kök där hela eller delar av måltiden kommer färdiglagad från ett tillagningskök.

Mål

Rapporten beskriver nuläge med strategival för kommande upphandling av livsmedel.

Syfte

Strängnäs kommun ska ha en genomtänkt strategi för hållbar

livsmedelsförsörjning, ur såväl ekologisk som social och ekonomisk synvinkel.

Strategin ska ta avstamp i relevanta styrdokument och riktlinjer i kommunen.

Frågeställningar

• Vilken avtalslängd är optimal med utgångspunkt i våra behov?

• Vilka nyckelkrav behöver vi ställa i upphandlingen för att nå kostnadseffektivitet och uppställda politiska mål?

• Vilken strategi för tillämpningen av hållbarhetskriterier ska vi välja?

• Hur kan upphandlingsprocessen främja fler små och lokala leverantörer?

• Finns anledning att begränsa antalet inköpsenheter och/eller produktgrupper?

• Hur bör upphandlingen delas upp för att nå bäst måluppfyllelse?

Kategoriindelning av inköpsenheter

Inom Strängnäs kommun finns ett stort antal inköpsenheter med varierande förutsättningar och behov av inköp. För att kunna få till stånd ett avtal som passar våra behov och som samtidigt motsvarar vår ambition att hitta en flexibel samarbetspartner har vi kategoriserat alla inköpsenheter där vi beskriver

enheternas förutsättningar och behov.

1: Tillagningskök som självständigt menyplanerar och beställer råvaror.

Dessa kök har relativt kort planeringstid och kan hantera förändringar på kort varsel, till exempel erbjudande om överskottsråvaror från leverantör, säsongserbjudanden eller erbjudande om att beställa en viss mängd

(34)

KS/2019:280-059 Sida 3 av 18

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

grönsaker eller frukt ospecificerat utifrån krav på ekologiskt och eller andra kvalitetskrav. Köken i denna kategori hanterar i princip endast råvaror och i undantagsfall halvfabrikat. Här vill vi att våra

samarbetspartners ska hjälpa till att styra våra inköp till bästa tänkbara råvara just nu, utifrån våra krav på kvalitet och pris. Denna kategori står för ca 15 % av inköpsvolymen.

2: Tillagningskök som följer en centralt planerad matsedel med rekommenderade råvaror. Dessa kök har längre planeringstid och kan hantera längre beställningstider. Leverantören rekommenderar bästa råvara just nu, i samråd med måltidsutvecklare. Denna kategori motsvarar ca 50 % av inköpsvolymen.

3: Mottagningskök som beställer vissa livsmedel direkt från leverantör.

Ett begränsat behov av råvaror och produkter finns, produktvalen är i stort sett styrda centralt med ett visst utrymme för leverantören att rekommendera bästa råvara just nu, framför allt inom frukt och grönt.

Denna kategori står för ca 20 % av inköpsvolymen.

4: Enhet som inte är kök, övriga verksamheter som har behov av livsmedelsinköp. Kategorin kan vara till exempel särskilda boenden, gruppbostäder, café och kiosk, dagcentraler eller liknande verksamhet.

Utbudet kan vara begränsat till ett fåtal utvalda produkter per varugrupp.

Denna kategori står för ca 15 % av inköpsvolymen.

Styrdokument Agenda 2030

FN:s globala hållbarhetsmål som under 2019 och kommande år får en allt större och mer betydande roll i Strängnäs kommun. Livsmedelsinköp påverkar minst 12 av de 17 målen på ett direkt och betydande sätt och livsmedelsupphandlingen är därför strategiskt viktig i kommunens hållbarhetsarbete.

Nationell livsmedelsstrategi

I den nationella livsmedelsstrategi som presenterats tidigare i år framgår att offentlig livsmedelskonsumtion ska vara till 60 % ekologisk år 2030. Strategin påvisar också att offentlig sektor bör ställa krav i nivå med svensk

djurskyddslagstiftning. (Regeringskansliet, 2017)

Regional livsmedelsstrategi för Sörmlands län

Strategin för Sörmland lyfter fram 5 områden varav Sörmländsk matidentitet och Ökad hållbar produktion berör kommunens interna livsmedelsförsörjning.

Aktiviteter som nämns i strategins handlingsplan och som är relevanta för Strängnäs kommuns upphandling av livsmedel är bland annat

(35)

KS/2019:280-059 Sida 4 av 18

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

- Öka de offentliga verksamheternas andel av svenskt och regionalt producerad mat för att stimulera ökad produktion

- Flera sörmländska produkter ska bli tillgängliga för konsumenterna.

- Utveckla länets frukt- och grönsaksodlingar och uppmuntra producenterna att odla alternativa växter och grödor och hitta nya produktionsinriktningar (Länsstyrelsen Södermanlands län, 2019) Majoritetsförklaring

Mandatperiodens arbete ska föras utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv baserat på Agenda 2030 och de globala målen. Arbetet med att stärka folkhälsan hos invånare och medarbetare ska intensifieras. Vi ska arbeta målmedvetet för fossilfria transporter år 2030 och för klimatneutralitet 2040. Vi ska fortsatta förbättra företagsklimatet och utveckla mötet mellan näringslivet och kommunen vilket ska resultera i att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen.

Kommunfullmäktiges övergripande mål

De preliminära mål för 2020 som kommunfullmäktige beslutar om under andra halvåret 2019 och som direkt kan relateras till livsmedelsupphandling är

Strängnäs kommun är en förebild för sitt aktiva arbete kring hållbarhetsfrågor med Agenda 2030 som bas. Tillsammans utvecklas vi med människor som vill bo och leva i, verka i och besöka vår kommun.

samt

I Strängnäs kommun erbjuds välfärdstjänster av god kvalitet som utgår från invånarnas behov.

Miljöstrategi för Strängnäs kommun

Strängnäs kommun ska aktivt arbeta för att bidra till att de nationella miljökvalitetsmålen nås.

Strängnäs kommun arbetar med fyra aspekter inom fokusområdet Hållbara måltider: produktion av livsmedel, matsvinn, giftfri miljö och ett

socioekonomiskt förhållningssätt. För att minska måltidens klimatpåverkan ska kommunen minska köttkonsumtionen och öka andelen vegetabilier i offentliga måltider. Kommunen arbetar aktivt med att minska matsvinn i olika led i processen. Vi ska öka andelen ekologisk mat vilket bidrar till att minska

kemikalieanvändning i livsmedelsproduktionen och främja biologisk mångfald.

Strängnäs kommun ska vara ett föredöme för andra i miljöarbetet.

(36)

KS/2019:280-059 Sida 5 av 18

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

Bankgiro 621-6907

Måltidspolicy för Strängnäs kommun

Kommunen ska vara ett föredöme inom miljöområdet och genom samarbete med företagare och andra aktörer minska sin klimatpåverkan.

Matsedlar ska anpassas efter säsong.

Kommunen ska, i samband med livsmedelsupphandling, sträva efter det bästa valet med etisk och miljömässig utgångspunkt.

Inköps- och upphandlingspolicy

Kommunen ska verka för en långsiktigt hållbar utveckling i samhället genom att upphandla varor […] som bidrar till en god livsmiljö och har en begränsad påverkan på klimatet och liten negativ miljöpåverkan.

Verksamhetsplan för teknik- och fritidsnämnden 2019

Måltidsservice bidrar till en hållbar cirkulär måltid genom minskat svinn, ekologiska inköp, lokala producenter och växtbaserad mat med mera.

Framtidens råvaruförsörjning

Strängnäs kommun beskriver ett gemensamt arbetssätt för

verksamhetsutveckling i modellen Brobygget. Modellen består av ett antal principer, som vi här använder när vi beskriver vår vision om framtidens råvaruförsörjning.

Våga pröva nytt

För att nå våra mål med framtidens råvaruförsörjning ser vi nödvändigheten i att sträva mot ett partnerskap anpassat efter våra behov. Idag finns det inga exempel på marknaden för offentliga livsmedelsavtal, där avtalsparterna valt att fokusera på partnerskap fullt ut. Den gängse modellen innebär ofta en inlåsning i

detaljerade produktlistor där varje livsmedel ska definieras och avtalas för långa tidsperioder. Detta trots marknadens stora rörlighet i form av varierande tillgång på enskilda livsmedel, prisvariation och våra egna behov som varierar över tid. Vi tror att det bästa sättet, rent affärsmässigt, att arbeta med dessa variabler är ett avtal som möjliggör flexibilitet och ständig förnyelse med en väl genomarbetad kravspecifikation.

Mål- och resultatorientering

Vår vision av ett modernt livsmedelsavtal är ett partneravtal, där vi tillsammans med en eller flera samarbetspartners strävar mot tydliga mål. Målen kan vara formulerade så att både vi och leverantören tjänar på att målen nås. Exempel på mål kan vara minskat svinn, såväl hos oss som hos leverantören, med

miljömässiga och ekonomiska vinster som följd. Målet att öka inköpen av ekologiska livsmedel kan bidra till leverantörens egna uppställda mål kring hållbarhet och miljö.

Teknik- och fritidsnämnden Tid