Acceptansen till digital vård En studie om hur individer bosatta i Stockholms län accepterar digital vård under COVID-19 pandemin

Acceptansen till digital vård

En studie om hur individer bosatta i Stockholms län

accepterar digital vård under COVID-19 pandemin

Av: Jennifer Tuulasvirta & Ralitsa Milenova

Handledare: Sophie Landwehr Sydow

Södertörns högskola | Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Kandidatuppsats 15 hp

Abstract

Acceptance of digital care

A study about how individuals living in Stockholm County accept digital care during the COVID-19 pandemic

Digital care has a great opportunity to make health care work during the COVID-19-pandemic more efficient, as there is a greater risk of infection when people visit hospitals and health centers. The purpose was therefore to create a deeper understanding of how acceptance of digital care has been affected during the pandemic. To achieve the purpose, the essay authors used a quantitative survey and two focus groups. The results indicate that acceptance, for the most part, had been positively influenced. This is due to the fact that digital care may reduce the spread of COVID-19 and it is a more accessible and effective way of receiving care. The results of this study also showed that although many people deem that digital care has a large number of positive qualities, there are other people who deem that digital care will never be able to replace physical care.

Keywords

Sammanfattning

Digital vård har stor möjlighet att effektivisera omsorgsarbetet under COVID-19-pandemin, eftersom det är en stor smittorisk att människor cirkulerar på sjukhus och vårdcentraler. Syftet var därför att skapa en djupare förståelse för hur acceptansen till digital vård har påverkats under pandemin. För att uppnå syftet använde uppsatsförfattarna en enkätundersökning samt två fokusgrupper. Det visade sig i resultaten att acceptansen, mestadels, hade påverkats till det positiva. Detta tack vare att digital vård kan komma att minska smittspridning av COVID-19 samt det är ett mer tillgängligt och effektivt sätt att få vård på. Resultatet av denna studie visade även på att trots att många människor anser att digital vård innehar ett stort antal positiva kvaliteter finns det andra människor som anser att digital vård aldrig kommer kunna ersätta den fysiska vården.

Nyckelord

Förord

Vi är stolta över att äntligen få presentera vår kandidatuppsats.

Och vi vill passa på att rikta ett stort tack till vår handledare Sophie Landwehr Sydow som har bidragit med inspiration, råd och feedback samt hjälpt oss att ta oss vidare i processen när det var som svårast. Vidare vill även tacka alla deltagare i enkäten och intervjuerna, ni har varit till stor hjälp.

Definitionslista

Primärvård

Med primärvård menas hälso- och sjukvårdsverksamhet som utan begränsning kring vem som söker vård svarar för befolkningens behov av grundläggande vård. Det är den första instans en person vänder sig till vid behov av vård, om det inte är akut eller livshotande. (Sveriges kommuner och regioner, 2020)

Digitala vårdmöten

Enligt 1177 Vårdguiden innebär digitala vårdmöten att patienten kan träffa vårdpersonal i ett videosamtal via en smartphone eller surfplatta. För att kunna skapa kontakten krävs det att patienten har ett mobilt BankID samt internetuppkoppling för att kunna ansluta sig till det digitala mötet. Typen av möten kan se olika ut beroende på vad vårdcentralen eller

mottagningen erbjuder. (1177 Vårdguiden, 2020)

Digitalisering

Ordet digitalisering är synonym till digital utveckling. Vilket i sig innebär att använda teknik för att förbättra, förnya och förenkla livet för individer och organisationer. Digitalisering handlar om att erbjuda nya och bättre tjänster som är lätta att använda, effektiva och pålitliga för användaren. (Visolit, 2021)

Pandemi

Enligt Folkhälsomyndigheten betyder pandemi ”en omfattande spridning av ett helt nytt virus som förmodligen kommer att drabba stora delar av samhället” (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Karantän

Folkhälsomyndigheten förklarar karantän som en form av isolering av personer som kan bära på en samhällsfarlig smitta. Var någonstans karantänen är kan variera, det kan exempelvis vara hemmet, en avgränsad del av en byggnad eller ett område. Om en person sitter i karantän är det förbjudet för den personen att ta emot besök eller att lämna bostaden. Däremot är det tillåtet att få besök av exempelvis läkare eller vårdpersonal. (Folkhälsomyndigheten, 2020)

Smartphone

Innehållsförteckning

2.2DIGITALISERING AV VÅRDEN NATIONELLT OCH INTERNATIONELLT ... 12

2.3UPPLEVD TROVÄRDIGHET INFÖR NYA DIGITALA TJÄNSTER ... 13

2.4DIGITAL VÅRD UNDER COVID-19 ... 14

3. TEORETISKT RAMVERK ... 16

3.1TECHNOLOGY ACCEPTANCE MODEL ... 16

3.2SAMMANSTÄLLNING AV TEORETISKT RAMVERK ... 19

4. METOD ... 20 4.1DATAINSAMLING ... 20 Enkät ... 21 Fokusgrupper ... 22 Urval ... 24 4.2ANALYSMETOD ... 24

4.3RELIABILITET OCH VALIDITET ... 25

4.4ETISKA ASPEKTER ... 26

4.5METODKRITIK ... 26

5. RESULTAT OCH ANALYS ... 28

5.1FÖRÄNDRAD SYN ... 28

Positiv kontra negativ förändring ... 28

Ett bra komplement till fysisk vård ... 30

Mindre tidskrävande ... 31

Mindre risk att bli smittad ... 31

5.2DIGITAL VÅRD ... 32

Flexibilitet ... 32

Kortare väntetid ... 33

Smidighet ... 34

5.3FYSISK VÅRD ... 35

Klämma, känna, lyssna och se ... 35

6.2DIGITAL VÅRD ... 42

6.3FYSISK VÅRD ... 42

6.4ANVÄNDBARHET ... 43

7. SLUTSATS ... 45

7.1FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA FORSKNING ... 46

REFERENSLISTA ... 47

BILAGA 1 ... 52

1. Inledning

Utvecklingen av digital vård växer snabbt och förväntas ha allt större betydelse i primärvården (Vårdanalys, 2020). I Sverige har arbetet med digitaliseringen intensifierats för att förbättra och utveckla vården (Gabrielsson-Järhult, Areskoug-Josefsson & Kammerlind, 2019). Exempelvis arbetar E-hälsomyndigheten tillsammans med regeringen för regeringens satsningar inom e-hälsa (E-hälsomyndigheten, 2021). Regeringen har som mål att bli bäst i världen på att använda digitaliseringen inom vården, och till detta har de skapat Vision e-hälsa 2025 (Regeringskansliet, 2016). Regeringens vision strävar efter att vården i så stor mån som möjligt ska kunna styras digitalt (ibid). I uppsatsskrivande stund bidrar den pågående COVID-19-pandemin till att den svenska hälso- och sjukvården utvecklas i snabbare takt (Abbvie, 2020). Viruset COVID-19 upptäcktes i december 2019 i staden Wuhan, Kina (1177 Vårdguiden, 2020). När COVID-19 påträffades i Sverige hade viruset ett snabbt smittoförlopp och allt fler människor blev smittade. Det gjorde att både primärvården och den digitala vården utsattes för nya utmaningar. COVID-19 har bidragit med att digitala vårdalternativ ökar, samtidigt minskar andelen fysiska besök kraftigt (Vetenskap & hälsa, 2020). Även andelen aktörer som erbjuder digital vård har gått upp med 150% sedan viruset upptäcktes i Sverige (Läkartidningen, 2020). Enligt Thornton är COVID-19 en pådrivande faktor för digitaliserad vård eftersom antalet vårdbesök nästan har fördubblats det första halvåret år 2020, och fysiska vårdbesök inom primärvården minskade med 36% jämfört med samma period föregående år (Via TT, 2020). Region Stockholm rapporterar att de har lyckats möta den stora efterfrågan som finns hos både medarbetare och patienter (Region Stockholm, 2020).

1.1 Syfte

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur acceptansen till digital vård hos personer bosatta i Stockholms län ser ut med hänsyn till den pågående COVID-19-pandemin.

1.2 Frågeställningar

För att belysa syftet med studien används följande frågeställningar: - Hur har acceptansen till digital vård påverkats under COVID-19?

- Vilka kvaliteter hos fysisk respektive digital vård är avgörande i anknytning till valet av

vård?

1.3 Avgränsningar

2. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras tidigare forskning relaterat till studiens syfte för att kunna få kunskap inom digital vård och även använda de som grundval för jämförelse av studiens egna resultat.

2.1 Upplevelser av digital vård

Upplevelsen vid användning av teknologiska produkter bidrar till produktens acceptans, såsom hur produkten uppfattas av användarna, vilket i detta fall är patienterna gentemot den digitala vårdapplikationen (Ekh & Häggström, 2019). Författarna Ekh och Häggström har i en litteraturstudie undersökt patienternas upplevelser och erfarenheter av digital vård. Ekh och Häggströms studie (2019) visade både styrkor och svagheter i att använda sig av digital vård samt användningen av digitala verktyg. Författarna förklarar i sitt resultat om att det som tydligt framkom är patienternas upplevelse av tillgängligheten, tack vare teknologin (ibid). Vidare skriver Ekh och Häggström (2019) att kommunikationen tar en central plats och bidrar med en ökad trygghetskänsla hos patienterna. Svagheten som framkom av undersökningen är teknikens sårbarhet, icke fungerande uppkopplingar, tekniska strul med hjälpmedlen eller att patienter inte lyckats nå sina vårdare vilket skapar en oroskänsla (ibid).

huruvida kvaliteten upplevs skilja sig mellan ett digitalt vårdmöte respektive ett fysiskt vårdmöte (ibid).

I undersökningen av Holmberg och Knutsson (2017) framläggs syftet att ta reda på hur bra digital vård egentligen är. Där undersökningens centrala faktorer avhandlade kvalitet och effektivitet inom digitala vårdcentraler. Studien är uppdelad i två delar där de först undersöker följsamheten till läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer (Holmberg & Knutsson, 2017). I den andra delen undersöks användning av kommunikationsmedel inom digital vård. Det som ligger i intresse är studiens andra del. Frågeställningen som ligger som grund för arbetet är en hypotes som Holmberg och Knutsson (2017) antingen vill bekräfta eller avvisa, vilken lyder att valet av kommunikationsmedel fattas baserat på läkarens egna preferenser. För att kunna bekräfta eller avvisa denna hypotes har Holmberg och Knutsson (2017) använt sig av en arbetsprocess i tre delar där beslutet för vilken typ av kommunikationsmedel som används vid digital vård kan avgöras. Det resultatet påvisade är att uteslutning inte kan ske angående att beslutet för videosamtal som kommunikationsmedel fattas i diagnosmodulen eller i processen som helhet. Detta eftersom författarna inte kan dra slutsatsen att det enbart beror på läkarens personliga preferens, trots att undersökningen visar tydliga tecken på det.

att tillgängligheten innebär att det går snabbt att söka vård, samt att patienter kan göra det vart och när som helst (Sten & Dedeic, 2020). Vidare berättar författarna att det digitala vårdmötets tillgänglighet kan bidra med överkonsumtion av vårdbesök, vilket är något som påverkar patienternas attityd till det negativa diskuterar författarna vidare (ibid).

2.2 Digitalisering av vården nationellt och internationellt

Ashwood et al. (2017) fokuserar på den amerikanska digitala vården och huruvida den typen av vård i USA är kostnadsbesparande. De ledande diskussionerna bemöter hur företag och privatpersoner troligtvis kommer spara pengar tack vare digitaliseringen av vården. Ashwood et al. (2017) förklarar att företag kan spara pengar för hälsoplaner, arbetsgivare och patienter genom att ersätta besök på läkarmottagningar och akutmottagningar med digitala besök som kostar $40-$50 per besök. Ett problem som Ashwood et al. (2017) påpekar är att många patienter kan söka vård trots att de inte är i behov av vård. Författarna menar på att trots att de digitala vårdbesöken kan sänka kostnaden kan det även göra att kostnaderna ökar på grund av ett nytt utnyttjande av tjänsten. Vidare förklarar författarna att deras resultat överensstämmer med att andra innovationer inom hälso- och sjukvården fokuserar på ökad bekvämlighet och att det resulterar i nytt nyttjande av digital vård. Användare anser att det är mer bekvämt att använda digital vård än att åka till ett sjukhus. Ashwood et al. (2017) anser att det kan finnas en reaktion gällande bekvämlighet och användning, såhär uttrycker författarna sig; ”ju

bekvämare platsen är, desto lägre är tröskeln för att söka vård och desto större kan användningen vara”.

(2018) förklarar vidare att diagnostisering via ett videosamtal inte går att göras. Dahlgren (2018) skriver att i Sverige har Kry och Min Doktor mottagit kritik för hur de diagnostiserar lunginflammation och halsfluss. Det genom att det inte finns tillräckligt med belägg för att fastställa dessa diagnoser för att förskriva penicillin (Dahlgren, 2018).

Dahlgrens (2018) påvisade resultat är att det är främst yngre, kvinnor samt höginkomsttagare som nyttjar de digitala vårdcentralerna. Resultatet av författarens studie konstaterar att människor över 65 år knappt utgör 3% av besöken. Resultaten visade också på att de flesta som nyttjar digital vård befinner sig i Stockholmsregionen. När Dahlgren (2018) presenterar sitt resultat om hur jämlikheten inom digital vård är fördelad går det att påvisa att det finns en viss ojämlikhet i att äldre människor inte använder digital vård i samma utsträckning som unga. Anledningen till detta kan vara att den äldre generationen inte har samma tekniska förmåga (Dahlgren, 2018).

2.3 Upplevd trovärdighet inför nya digitala tjänster

I studien Trovärdighet i digitala tjänster av Glender och Alstermark (2017) ämnar författarna att undersöka upplevd trovärdighet och dess påverkan av hur en person väljer att ta sig an en ny tjänst. Författarnas forskningsfråga är ställd på följande sätt; ”Hur kan upplevd trovärdighet

påverka potentiella förstagångs användares avsikt till användning av en digital tjänst som hanterar personligt material?”. Till sin hjälp för att besvara forskningsfrågan har författarna

använt sig av användartester och intervjuer samt att de har tillämpat Technology Acceptance Model (Glender & Alstermark, 2017).

Resultatet i undersökningen av Glender och Alstermark (2017) påstår således att det första intrycket som en användare får av en webbplats eller en tjänst är den viktigaste, då det är i det skedet användaren bestämmer om hen vill investera tid i produkten. I resultatet från Glender och Alstermarks (2017) användartest “think out loud” kom de fram till att designen också spelar stor roll för hur användaren sedan väljer att använda en tjänst. Under analysen av den data de fick fram visade det sig att respondenternas första intryck och helhetsintrycket inte skiljde sig speciellt mycket åt (Glender & Alstermark, 2017). Det som däremot gjorde respondenterna märkbart irriterade var under användartestet “think out loud” då en del av respondenterna ansåg att det var svårt att hitta information för att slutföra de uppdrag de var ombedda att göra (ibid). Trots det uttryckte respondenterna att helhetsintrycket var positivt, vilket Glender och Alstermark (2017) tolkar som att det första intrycket lever kvar trots svårigheter under användandets gång. Slutsatsen som författarna får fram är att designen på en tjänst är det som en användare till en början har som grund för sin upplevda trovärdighet (ibid). En annan viktig slutsats som författarna drar är att det första intrycket är viktigt att det är positivt då en användares helhetsintryck bygger på hur det första intrycket upplevs (ibid).

2.4 Digital vård under COVID-19

Sedan utbrottet av COVID-19 har utvecklingen och därmed även forskningsintresset av digital vård ökat markant. Kapoor et al. (2020) diskuterar därför hur digitala vårdlösningar kan hjälpa till under COVID-19. Författarna menar på att olika digitala lösningar kan underlätta för sjukhusen. En lösning Kapoor et al. (2020) hänvisar till är att fristående diagnostiska bås konstrueras, där test för COVID-19 kan utföras.

desinfektionsmedel på områden som är särskilt drabbade, som exempelvis buss- och tågstationer (Kapoor, et al., 2020).

3. Teoretiskt ramverk

I det här avsnittet av studien kommer den valda teorin, Technology Acceptance Model (TAM) att presenteras. Uppsatsförfattarna anser att Technology Acceptance Model är lämplig till studiens insamlade empiri från enkäten och fokusgrupper.

3.1 Technology Acceptance Model

Föreliggande studie beprövades med Technology Acceptance Model (TAM), vilket på svenska betyder teknologiska acceptans modellen. Teorin ger förklaringar till hur användare tolkar och bedömer en ny digital produkt eller tjänst. Syftet med TAM var att beskriva användandet och acceptansen av ett system, i detta avseende var det systemet digital vård (Davis, 1989). Det centrala elementet i TAM är användarnas attityd till att använda teknologin (Vogelsang, Steinhüser & Hoppe, 2013). Denna attityd påverkar omedelbart den faktiska användningen, vilket fungerar som tecken på acceptansen till tekniken (ibid). Enligt Davis (1989) misslyckades de flesta studier som genomfördes att visa åtgärder som kunde förklara systemets acceptans eller nekande av användare, därför föreslog Davis teorin TAM. TAM är ett förslag att användandet av ett system är ett svar som kan förklaras eller förutspås med hjälp av användarnas motivation. Vilket i sin tur direkt inverkar extern stimulans som består av systemets konkreta kännetecken och prestationsförmågor (ibid). Figurerna nedan visar teorins modell (se figur 1 samt en översatt version i figur 2).

Figur 2. TAM, förenklad och översatt från originalversionen till svenska.

Användarens upplevelse för tekniken influerar deras motivation för användning (Chuttur, 2009). Figur 1 presenterar faktorerna X1-X3, vilket exempelvis skulle kunna vara tidigare erfarenhet med digital vård. Dessa faktorer kan påverka användarens upplevda funktionalitet och hur enkel tekniken faktiskt är vid integrering, vilket också påverkas direkt av systemdesign karaktäristiken (ibid).

användbart det upplevs vara och hur attityden väntas vara till användandet av systemet. Vidare formulerade Davis (1989) en hypotes som innebär att attityden hos användare till ett system är ett avgörande element för huruvida faktiskt användaren kommer att använda tekniken eller inte. En annan teori som stärker TAM är Theory of Reasoned Action (TRA). Enligt Legris, Ingham och Collerette (2003) har TAM sin grund i modellen TRA. TRA har föreslagits av Fishbein och Ajzen (1973) och har som syfte att förutsäga beteende och acceptans hos individer i en specifik situation. TRA syftar till att förutsäga hur en individ väljer en tjänst, detta genom att förutsäga individens bakomliggande motivation att använda sig av en tjänst och på så sätt förklara dess beteende (ibid). Likheterna mellan TRA och TAM är att båda fokuserar på användarnas bakomliggande motiv att använda sig av ett system, men i utvecklingen av TAM ökade uppfattningen för acceptans hos användarna, det i sig kan påverka användarnas syfte att använda ett system (Davis, 1989). Emellertid har TAM visat sig vara en användbar teoretisk modell för att förstå och förklara användarnas beteende. Teorin har prövats i flertal empiriska studier och de verktyg som har används i samband med modellen har visat sig vara till nytta samt att ha givit statistiskt pålitliga resultat (Legris, Ingham & Collerette, 2003).

Tillämpningen av TAM går även att finna i andra studier om acceptans av digitala tjänster. Exempelvis studien utförd av Sten och Dedeics (2020) som nämns i avsnittet Tidigare forskning som grundas i viss mån på TAM teorin. Sten och Dedeics (2020) använder sig av teorin för att förklara individens acceptans för digital vård. Resultatet av Sten och Dedeics (2020) studie visar att individer som tidigare har använt sig av digital vård och upplevde interaktionen som enkel och positiv har påverkat deras acceptans till det positiva. Glender och Alstermark (2017) påpekar att TAM är till fördel att använda för att förklara hur upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet leder till avsikt för integration med ett visst system. Resultatet av Glender och Alstermarks (2017) studie visar att upplevd användbarhet och upplevd användarvänlighet har en stor påverkan av den upplevda trovärdigheten som i sin tur leder till faktisk användning av den digitala tjänsten.

studier, vilket tidigare har gjort forskare inkapabla att göra betydelsefulla analyser av avancerade relationer (Vogelsang, Steinhüser & Hoppe, 2013).

3.2 Sammanställning av teoretiskt ramverk

TAM var ett användbart verktyg för denna studie och tillämpades i sin ursprungsmodell. Tillämpningen av TAM hade som syfte i denna studie att identifiera individens acceptans och attityd till den digitala tjänsten. Vogelsang, Steinhüser och Hoppe (2013) menar på att användarens attityd påverkas direkt och hur hen kommer att använda och visa en acceptans till tekniken. Därav var det viktigt för denna studie att ta reda på det bakomliggande motivet för hur användarens attityd och acceptans påverkades av yttre okända faktorer.

4. Metod

Det här kapitlet ger en överblick över hur studien genomfördes. Detta görs genom att redogöra för datainsamling, urval och vald analysmetod. För att fastställa studiens tillförlitlighet kommer kapitlet även diskutera validitet och reliabilitet. Alla delar ska ge svar på hur studien planerades, genomfördes och analyserades, samt vilka konsekvenser det har lett till.

4.1 Datainsamling

Ejvegård (2009) hävdar att det finns två olika forskningsmetoder att tillämpa vid forskning, antingen kvalitativ eller kvantitativ metod. I denna studie ansågs en kombination av metoderna vara givande för att samla in mer utvecklad och fördjupad empiri. I och med att insamlingen av empiri sker på olika sätt finns det forskare som menar på att metoderna är varandras motsatser. Men Bryman (2016) hävdar att så inte behöver vara fallet, utan de två metoderna kan komma att komplettera varandra väl.

Den kvantitativa datainsamlingen byggde på en webbenkät som delades via sociala medier. I och med att enkäter inte tillåter följdfrågor kompletterades enkäten med två fokusgrupper. Fokusgrupper bygger på att få djupare svar på hur respondenterna tolkar verkligheten (Bryman, 2016). I fokusgrupperna i föreliggande studie fanns möjlighet att ställa följdfrågor och därmed få mer djupgående svar. Kvalitativa intervjuformer kan gynna studien genom att uppsatsförfattarna kan få fram beskrivande tankar från respondenterna (ibid). Den första tanken var att ha två fokusgrupper med fyra personer i varje grupp som skulle representera användare. Förutsättningarna förändrades då det var problematiskt att få ihop fyra personer till varje grupp som kunde närvara vid samma tidpunkt. Istället övergick uppsatsförfattarna till två fokusgrupper med tre respondenter i varje grupp.

stödjer digital vård hölls alla aktörer utanför studien för att få ett bredare angrepp och mer generella svar kring användarnas acceptans.

Enkät

Enkäter som datainsamlingsmetod kan spridas till fler personer och därför ge en större mängd data på kort tid än tänkbart vid exempelvis intervjuer (Ejlertsson, 2014). I föreliggande studie var frågorna i enkäten en blandning av öppna frågor, alternativfrågor samt kategorifrågor. Valet till dessa typer av frågor var att samla in en blandning av djupare svar och svar som kan göra det simpelt att analysera (Bell & Waters, 2014).

Som tidigare nämnt delades enkäten ut online på grund av de rådande omständigheterna angående pandemin, men även för att få en bred grupp respondenter. Enkäten utformades och designades i Microsoft forms1_{. Anledningen till att Microsoft forms användes var för att de}

erbjuder specialfunktioner gratis, som exempelvis att stänga ned resterande frågor om en respondent svarar “fel”. I detta fall löd första frågan; “Är du bosatt i Stockholms län?”. Om respondenten svarar nej var det inte längre möjligt att svara på resterande frågor. En annan funktion som verktyget erbjöd som ansågs vara till nytta för enkäten, var frågan som berör hur viktigt det var för respondenterna att känna fysisk kontakt trots att kontakten kanske inte var viktig i sig, som vid exempelvis att förnya recept. Vid denna fråga används en skala från 1 till 10 där 1 var inte alls viktigt och 10 var mycket viktigt.

Enkäten i föreliggande studie besvarades av 102 personer och var tillgänglig i sju dagar. Av dessa 102 personer var det ett bortfall på 16 personer som inte är bosatta i Stockholms län och inte kunde slutföra hela enkäten. Därför utvärderades 86 enkätsvar som presenteras i nästa kapitel.

Fokusgrupper

En fokusgrupp är som datainsamlingsmetod en väldigt framkomlig sådan om den är strukturerad på ett bra sätt. Fokusgrupper kan liknas vid en intervju med en person, men hålls med flera respondenter samtidigt och som följer ett tidigare planerat upplägg (Olsson, 2008). Moderator är den forskare som agerar diskussionsledare för fokusgruppen (Tursunovic, 2002). Denna typ av datainsamlingsmetod har som fördel att respondenterna ibland kan sköta hela, eller delar, av intervjun själva genom att kommentera eller svara på det någon redan har sagt vilket bygger upp för, och skapar, både en dialog och delaktighet (Olsson, 2008).

Med hjälp av Tursunovic (2002) tre-fas-teori sammanställdes samtliga frågor till fokusgruppen utifrån svaren i enkäten. Intressanta svar i enkäten var av intresse att utvärdera och få utförligare svar på från fokusgruppen. I de båda fokusgrupperna agerade bara en uppsatsförfattare som moderator då det kan bli en svårighet i flödet i intervjun om fler personer ställer frågor, framförallt när fokusgruppen hålls på distans som i detta fall. Den som inte agerade moderator skrev därför anteckningar, antecknade följdfrågor samt dokumenterade specifika och intressanta svar.

antalet deltagare inte spelar någon roll men att det kan vara fördelaktigt att ha en grupp som är mellan sex och tolv deltagare. Anledningen till att de sex personer som deltog i denna studies fokusgrupper delades upp förklaras i kapitlet Metodkritik.

När deltagarna hade blivit kontaktade och godtagit tid delades deltagarna in i olika alias. De respondenter som deltog i första fokusgruppen fick alias R1, R2 och R3. Medan de som deltog i den andra fokusgruppen fick alias R4, R5 och R6. Detta beslut togs för att deltagarnas anonymitet skulle tas till vara på. När deltagarna blivit välkomnade förklarade moderatorn vad som skulle ske under intervjun samt vad de har för rättigheter. Moderatorn uppmanade gruppen att diskutera med varandra och att ställa motfrågor till varandra om de kände att det fanns behov av det.

Fokusgrupperna är tillämpade som en semistrukturerad intervju. Det vill säga att frågorna kan komma att ändras under intervjuns gång genom att det kan tillkomma följdfrågor (Alvehus, 2019). Alvehus (2019) förklarar att semistrukturerade intervjuer ställer högre krav på den som intervjuar då man behöver vara mer aktiv. Det var även en anledning till att en av uppsatsförfattarna var moderator och den andra antecknade följdfrågor samt intressanta diskussioner. De frågor som har legat som mall för fokusgrupperna (se bilaga 2) är de som intervjuerna har utgått ifrån. Däremot har frågorna utvecklats under intervjuernas gång då följdfrågor har tillkommit samt att deltagarna har varit aktiva under sessionen. Det finns några specifika exempel på frågor som utvecklades under intervjuernas gång. En fråga som väckte känslor hos deltagarna i den andra fokusgruppen var; Vad gör det enklare att kommunicera vid

ett fysiskt vårdmöte tror ni? Den frågan ställdes även i enkäten varpå många har givit svaret att

Urval

Det finns ett antal olika urvalsprocesser som passar en studie mer eller mindre (Alvehus, 2019). Vilken typ av process som bör användas utgår från vilken typ av metod som forskaren ämnar använda (ibid). Eftersom denna studie har kombinerat både en kvantitativ och en kvalitativ metod användes ett generiskt målstyrt urval. För att välja respondenter på ett målstyrt tillvägagångssätt krävs det att de är strategiskt utvalda som bedöms vara relevanta för forskningsfrågorna (Bryman, 2016).

Med det innebär att uppsatsförfattarna använde resultaten från enkäten som grund för ett målstyrt urval (Bryman, 2016). Enkäten valdes att disponeras på sociala medier, främst Facebook och i Facebooks chattfunktion Messenger. Genom att be de personer att vidarebefordra enkäten till kollegor, vänner och andra bekanta, för att få en större spridning, användes ett snöbollsurval. I snöbollsurvalet utgår man från tidigare respondenter för att hitta fler potentiella respondenter (Alvehus, 2019). I och med att enkäten var anonym går det inte att uttala vilka som redan hade svarat på enkäten och som sedan kunde vidarebefordra den. Däremot ställdes frågan direkt vid delning på Facebook och Messenger.

Respondenterna till denna studies fokusgrupper valdes ut genom att enkätens sista fråga formulerades på så sätt att om respondenterna var intresserade att ingå i en fokusgrupp skulle de lämna sin mailadress. Därefter jämfördes de svar i enkäten med de som hade lämnat sin mailadress och de svar som var mest intressanta valdes ut till fokusgrupperna. På så sätt har uppsatsförfattarna strategiskt valt ut de respondenter från enkäten som har givit intressanta svar som bedömdes relevanta för forskningsfrågorna. Som tidigare nämnt valdes tre personer bort, då de var nära anhöriga. Så till fördel av ökad objektivitet valdes de bort i detta skede, eftersom det ansågs finnas en risk för vinkling av studien. Respondenterna som deltog i fokusgrupperna hade en blandad ålder. På grund av att de var en del bekanta som deltog och på grund av anonymitet är det svårt att uttala en exakt ålder. Däremot kan åldern uppskattas till mellan 18 år och 30 år.

4.2 Analysmetod

olika delar och högar av stora mängder data (Alvehus, 2019). Det finns flera olika sätt att använda tematisk analys, men grunden i hur denna typ av analysmetod går till är att dela in relevant data för studien i olika teman (Olsson, 2008). Det viktiga är att komma ihåg att de teman som framkommer under analysen ska vara relevanta för studien.

Målet var att uppnå minst 100 svar i enkäten och att den skulle vara tillgänglig i sju dagar för att tiden skulle räcka till. När 102 svar och sju dagar hade passerat startade analysen av de svar som samlats in. Alla enkätsvar, som var fullständigt slutförda, skrevs ut och organiserades i olika högar beroende på vad respondenterna hade svarat angående vilket vårdmöte de föredrar. Därefter kodades intressanta ord och fraser ut ur varje enkät. Dessa ord och fraser skrevs ned för att eventuellt ingå i, eller skapa ett nytt, tema. Tillslut var det fyra teman som identifierades,

förändrade synsätt, digital vård, fysisk vård samt användbarhet. Dessa var de mest intressanta

och utgjorde grunden för frågorna till fokusgrupperna.

En ljudinspelning användes är för att säkerställa att citat och korrekt formulering skedde samt för att senare transkribera materialet ordagrant. Även transkriberingen gjordes av båda uppsatsförfattarna tillsammans för att skapa en objektivitet och för att ingenting viktigt skulle missas. Alvehus (2019) förklarar att det finns två sätt att göra transkribering på, beroende på hur intervjuaren har valt att behandla intervjun. Antingen kan intervjun ha spelats in eller så förs anteckningar under intervjuns gång (ibid). I denna studie spelades båda fokusgrupperna in och sparades på en ljudfil. Ljudfilen lyssnades sedan av när båda uppsatsförfattarna var närvarande.

Citat har valts ut för att de förstärker de uttryck och tankar som respondenter har skrivit i enkäten. Syftet med fokusgrupperna var att skapa en fördjupad förståelse om det respondenterna tidigare beskrivit i enkäten. Eftersom frågorna till fokusgrupperna utformades efter de teman och de svar som inkommit tidigare blev det rimligt att ta ut citat för att förstärka påståenden som sagts. Underrubrikerna till de teman som valts är ofta uttryckta känslor och fraser från fokusgrupperna.

4.3 Reliabilitet och validitet

tillförlitlighet har en tydlig redogörelse för tillvägagångssätt och urval genomförts. Även exempel hämtade från den empiriska datainsamlingen som påvisar mönster som är av vikt till studiens helhet presenteras kontinuerligt i studien. Genom att tydligt visa läsaren vilka tolkningar och analyser som har genomförts under processens gång ökar reliabiliteten. Validitet å andra sidan syftar till att studien ska kunna bevisa att det resultat som studien kommit fram till är det resultat som uppsatsförfattarna menade på att få fram (ibid). Att mäta validiteten kan exempelvis göras på så sätt att författaren förklarar för vänner, kollegor eller klasskamrater vad som ska tas reda på i studien och fråga om de frågor som ställs är relevanta (ibid). För att stärka detta i föreliggande studie gjordes valet att skicka enkäten till åtta testpersoner som i lugn och ro gick igenom de frågor som hade utformats. Efter att ha fått feedback från dessa testpersoner gjordes enkätfrågorna om och anpassades. Detsamma gäller de frågor som utformades för fokusgrupperna, även de skickades till dessa åtta testpersoner.

4.4 Etiska aspekter

För att säkerställa att genomförandet av studien går i enlighet med god etik redogör uppsatsförfattarna för det i föreliggande kapitel. Vetenskapsrådet har upprättat ett antal forskningsetiska principer (Vetenskapsrådet, 2002) som denna studie har för avsikt att följa. Dessa principer är kategoriserade i fyra huvudkrav; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

I denna studie har kraven uppfyllts genom att respondenterna är informerade om syftet för studien och vad deras deltagande har för syfte. Respondenterna är även informerade att deras deltagande är frivilligt och att om de vill avbryta sin medverkan kan de göra det när som helst. Då studien kan komma att behandla känslig information, såsom hälsa och vårdhistorik som deltagarna själva delar med sig av, är de informerade att denna data inte kommer att kunna kopplas tillbaka till dem. En fråga som ställdes till respondenterna var om deras data får användas i forskningssyfte till denna studie, och de blev även informerade om att allt de säger kommer hållas anonymt.

4.5 Metodkritik

var det viktigt att respondenterna i fokusgrupperna tidigare hade deltagit i enkäten. Anledningen till det var för att respondenterna skulle ha en bakgrund till frågorna samt att frågorna i fokusgrupperna hade sin grund i enkätens svar. Uppsatsförfattarna är medvetna om att en viss skevhet kan komma att visas i studien då det är få deltagare i fokusgrupperna. Som tidigare nämnt finns det en tumregel att en fokusgrupp bör innehålla mellan sex och tolv deltagare (Tursunovic, 2002). Uppsatsförfattarna är medvetna om att det kan tolkas som ett litet antal deltagare i de två fokusgrupperna i denna studie. Anledningen till att det blev två fokusgrupper är för att det, av erfarenhet hos uppsatförfattarna, kan bli en viss fördröjning i verktyget zoom och då kan det bli problematiskt med många talare i samma samtal. Därav ansågs det passande att vara tre deltagare och en moderator för en fokusgrupp. Uppsatsförfattarna anser ändå att det blev en bra diskussion trots antalet och att det inte hade gjort någon skillnad positivt om alla sex deltagare deltog i samma fokusgrupp.

En del frågor som ställdes i fokusgrupperna tillhör kategorin ledande frågor, vilket egentligen bör undvikas (Bell & Waters, 2014). Att frågorna var ledande beror på att de är baserade på svar från enkäten. Exempelvis är en fråga “Vad upplever ni saknas inom fysisk vård?” (se bilaga 2) där flera respondenter i enkäten har påpekat att fysisk vård har flera brister. Den frågan ställdes för att få en fördjupad förklaring till vad respondenterna uppfattar saknas. Detsamma gäller frågan “Vad gör det enklare att kommunicera vid ett fysiskt vårdmöte, tror ni?” (se bilaga 2). I enkäten hade flera respondenter uttryckt att de upplevde att det är enklare att kommunicera vid ett fysiskt vårdmöte. Frågorna ställdes på detta sätt för att få fördjupade svar från enkäten. Uppsatsförfattarna är medvetna om att svaren i fokusgrupperna kan bli annorlunda om frågorna omformuleras och inte är ledande.

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer det insamlade datamaterialet från enkäten och fokusgrupperna presenteras. Genom den tematiska analysen framkom fyra teman med tillhörande underkategorier. Dessa presenteras och sammanställs tillsammans med citat från respondenterna.

Här presenteras, och analyseras, det resultat som har framkommit från tematiseringen av datainsamlingen. Under analysen identifierades fyra teman; förändrad syn, digital vård, fysisk

vård samt användbarhet. Dessa teman identifierades primärt från de svar som lämnades i

enkäten och låg som grund för de fokusgrupper som sedan genomfördes. Till alla teman urskildes även ett antal underkategorier som presenteras vidare under det specifika temat de tillhör. Underkategorierna urskildes efter att både enkäter och gruppintervjuer var utförda och därav är kategorier identifierade utifrån begrepp som respondenter i studien har använt sig av. Enligt Braun och Clarke (2012) bör de teman som identifieras ha tydliga skillnader mellan varandra. De teman som har framkommit i föreliggande studie speglar respondenternas åsikter och upplevelser, vilket gör att vissa teman och underkategorier kan gå hand i hand med varandra. Trots det ansågs det viktigt för studien att få med dessa då det ger en större bild av den datainsamling som genomfördes.

5.1 Förändrad syn

Det här temat behandlar frågan om hur respondenternas syn eventuellt har förändrats under pandemin. Ur detta tema urskildes fyra underkategorier; positiv kontra negativ förändring, ett

bra komplement till fysisk vård, mindre tidskrävande och mindre risk att bli smittad. Förändrad

syn är en central fråga i studien och därför ansågs detta tema ha stor betydelse för resultatet.

Positiv kontra negativ förändring

Diagram 1. Förändrad syn

Eftersom Sveriges regering (Regeringen, 2020) har utfärdat ett antal tillfälliga lagar och rekommendationer, exempelvis distansering från andra människor, till följd av COVID-19 kan det vara en möjlig anledning till att nästan hälften av respondenterna har förändrat sin syn till det positiva gentemot digital vård. Under fokusgrupperna diskuterade respondenterna huruvida det är mer användbart att få hjälp av digital vård under pandemin för att undvika fysiska kontakter. Några av respondenterna har själva uttryckt att det är en bra säkerhetsåtgärd för att minimera smittspridningen eftersom den som söker vård digitalt inte behöver lämna hemmet. Exempelvis har en respondent skrivit i enkäten; “Bra att kunna få vård när man måste hålla

distans”. Andra respondenter formulerar att det avlastar den fysiska vården och därför är synen

förändrad till det positiva.

Trots att många respondenter har upplevt en förändrad syn till det positiva finns det en del som upplever förändringen på motsatt sätt. Detta kan i sin tur betyda att dessa respondenter prioriterar kvaliteten av vårdmötet och vikten av att känna fysisk närvaro, oavsett hur stor risken är att bli smittad. Respondenterna uttryckte att digitaliseringen inom vården aldrig kan ersätta fysisk närvaro utan negativa konsekvenser, vilket exempelvis kan vara feldiagnostisering eller liknande.

respondenterna att det är ett bra komplement och stöd för vårdcentralerna, detta redogörs vidare i nästa kategori “ett bra komplement till fysisk vård”.

Ett bra komplement till fysisk vård

En annan indikation på att respondenterna har förändrat sin syn till det positiva är för att de menar på att den digitala vården kompletterar den fysiska vården. Några av respondenterna instämmer med Dahlgren (2018) angående att en stor fördel med digital vård under pandemin är att inte belasta den fysiska sjukvården. Respondenterna uttryckte att enklare ärenden som exempelvis receptförnyelse och okomplicerade undersökningar kan göras digitalt. Andra berättar att tack vare digitaliseringen kan det vara positivt med möjlighet till digital vård där fysisk kontakt eller fysiska tester inte är nödvändiga. Det framkom, både från enkätsvaren och fokusgrupperna, att det är ett bra komplement till fysisk vård eftersom det kan vara långt till närmaste fysiska vårdcentral och därför kan digital vård vara ett bättre alternativ. En respondent från en fokusgrupp förklarar att hen inte har varit i kontakt med en digital vårdaktör tidigare. När personen befann sig i Frankrike kontaktade hen den digitala vårdaktören Kry2_{, för att den}

franska vården inte uppnådde de krav som respondenten hade under pandemin. Respondenten förklarade;

“[...] Då kände jag att jag fick ringa till Kry och där tyckte jag att jag fick väldigt bra svar. […] Jag tyckte det funkade väldigt bra som komplement till den franska vården som inte

fungerade så bra. [...]” (Respondent 1, fokusgrupp 1).

Ytterligare en positiv effekt som Dahlgren (2018) likaså resonerar kring är att de digitala alternativen kan medföra att fler söker vård digitalt, vilket har till följd att de fysiska vårdcentralerna kan lägga mer tid och resurser på andra patientgrupper. Även respondenterna i föreliggande studie har reflekterat kring detta. De nämner exempelvis hur digital vård avlastar den fysiska vården under pandemin, som i sin tur genererar i att vårdpersonal kan engagera sig i patienter som har behov av fysisk vård.

Mindre tidskrävande

Respondenter har flertalet gånger uttryckt att de upplever att det är mindre tidskrävande att använda digital vård. Detta är uttryckt i både frågan som gäller hur synen har förändrats men också i frågan om personen föredrar ett fysiskt eller digitalt vårdmöte. Många av respondenterna uttrycker att det går snabbare och är mer tidsbesparande inom den digitala vården, från att ha fått symptom till att ha ett vårdmöte via en applikation. Medan förloppet mellan symptom och ett faktiskt möte kan ta flera dagar inom den fysiska vården. Det resultatet går även att finna i Dahlgrens (2018) studie.

En annan aspekt som är viktig för respondenterna är att transporttiden reduceras vid ett digitalt vårdmöte. Uppsatsförfattarna tolkar det på det sättet till följd av att respondenter exempelvis har uttryckt följande; “Behöver inte avvara så mycket onödig tid” (Anonym respondent från enkäten). I och med att den digitala vården används genom en applikation i antingen mobilen eller surfplatta finns det möjlighet att få ett vårdmöte hemma eller på arbetet. Att söka digital vård är mindre tidskrävande och blir därmed en bekvämlighet för patienten. Bekvämligheten är en aspekt som även Ashwood, et al. (2017) reflekterar över. De menar på att om platsen är bekväm finns chansen att använda sig av digital vård större, vilket kan förklara att många respondenter får en positivt ändrad syn. Respondenterna i föreliggande studie uttrycker åtskilliga gånger att de anser att det är bekvämt att använda digital vård. Exempelvis har en respondent i enkäten svarat följande; “Det passar livspusslet bättre”, vilket kan uppfattas som att dagarna är uppbokade av jobb och diverse aktiviteter eftersom den digitala vården är mer anpassningsbar.

Trots att tidsbesparande är en positiv aspekt som den digitala vården erbjuder kan det finnas problematik kring nyttjandet av den digitala tjänsten. Sten och Dedeic (2020) menar trots att digital vård är mindre tidskrävande samt enklare att bruka kan det leda till en överkonsumtion av tjänsten. Detta påstående är dock inte något som respondenterna i denna studie har reflekterat över.

Mindre risk att bli smittad

utgångspunkt har respondenter uttryckt att de har avstått från icke nödvändiga vårdbesök samt att de bara har använt digitala vårdmöten vid behov. Detta påstående är något som även diskuteras av Kapoor, et al. (2020) där de menar att det är viktigt att utvecklingen inom digital vård fortsätter eftersom den skapar möjligheter, som exempelvis minska spridning av olika virus. Vidare berättar författarna att digitala vårdlösningar kan bidra till kampen mot COVID-19 (Kapoor, et al., 2020).

En av Folkhälsomyndighetens största uppgifter är att stoppa den smittspridning som sker i samhället (Folkhälsomyndigheten, 2020). Genom att digital vård avlastar den fysiska vården med patienter finns det en chans att minska den smittspridning som sker. Detta faktum är något som respondenterna har haft i åtanke eftersom det har yttrats i många svar. Uppsatsförfattarna tyder dessa uttalanden som att respondenterna inser allvarlighetsgraden av att bli smittad av COVID-19. Mindre risk att bli smittad behöver inte nödvändigtvis innebära att bli smittat av COVID-19, utan även av andra virus. Pandemin kan ha bidragit till att respondenterna anser att de har fått en förändrad syn till det positiva som tidigare nämnt. I relation till det har en respondent från enkäterna uttryckt sig på följande sätt; “Man behöver inte ta sig till ett sjukhus

och sitta i ett väntrum bland andra människor som är sjuka” (Anonym respondent från

enkäten). Även om de inte tidigare har varit rädda för att bli smittade av ett virus på en fysisk vårdcentral kan de ha ändrat synen nu eftersom de inser att de kan bli smittade av något annat virus också.

5.2 Digital vård

Detta tema berör hur respondenterna upplever digital vård och vad de föredrar med den typen av vård. Inom detta tema urskildes tre underkategorier; flexibilitet, kortare väntetid och

smidighet.

Flexibilitet

digitalt vårdmöte starkt sammankopplat med att det är “[...] flexibelt och tidsbesparande” (Anonym respondent från enkäten). Främst verkar respondenterna syfta till att det är flexibelt att inte vara tvungen att åka hemifrån eller från jobbet för ett vårdbesök. En annan respondent skriver; “Skönt att slippa ta sig någonstans, lättare att klämma in under en arbetsdag.“ (Anonym respondent från enkäten). Vilket tyder på att flexibilitet är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid val av vårdtjänst.

En annan tolkning som görs utifrån den insamlade empirin är under en diskussion som två respondenter har mellan varandra i fokusgrupp 1; “[...] Du kan sitta i en stuga som ligger mitt

ute i ingenstans och ändå få det vårdmötet.” (Respondent 1). Vidare uttryckte nästa respondent; “Jag är inne på det spåret också det är flexibelt att bara ta upp luren (telefonen) när som helst [...]” (Respondent 3). Flexibiliteten enligt dem tycks vara att den digitala vården finns i en

smartphone som många individer bär med sig dagligen, vilket innebär att ett vårdmöte alltid finns nära till hands. Detta ger tydliga tecken på att digitala alternativ ger människor möjligheten att förenkla vardagen.

Kortare väntetid

Fysiska vården har begränsade öppettider för patienterna, vilket innebär att väntetiderna kan bli väldigt långa. Att få tid snabbt på en fysisk vårdcentral har varit ett problem långt innan COVID-19 hade sitt utbrott. På grund av pandemin kan väntetiderna bli ännu längre eftersom vårdpersonalen möjligen prioriterar mer akuta ärenden, och vid mindre besvär kan väntetiden bli alldeles för lång. Det är något som många respondenter har reagerat på och det har visat sig i deras svar. I enkäten har några respondenter har uttryckt sig på följande sätt; “Enklare att få

tid”, “Väntetiden är kortare”, “Går snabbare att få hjälp” (Anonyma respondenter från

enkäten).

“[...] första gången jag testade fick jag hjälp inom 10 minuter och då tänkte jag, jag försöker igen och fick hjälp lika snabbt. Det var av den anledningen jag valde det igen. För annars

kan man ju få vänta veckor, och det är ju inte kul.” (Respondent 4, fokusgrupp 2).

Uppsatsförfattarna tolkar dessa svar som att respondenterna vill få den hjälp de behöver snabbt och effektivt. Respondenternas perspektiv kring väntetiderna tolkar uppsatsförfattarna som att den fysiska vården är underbemannad, det vill säga patienter får inte den vårdkvalitet som förväntas och därför vänder de sig till digitala alternativ. I detta sammanhang menar respondenterna att det är en fördel med kortare väntetid inom den digitala vården, vilket emellertid kan vara problematiskt inom den fysiska vården.

Smidighet

Smidighet är ett återkommande begrepp som respondenterna nämner i deras svar angående

varför de väljer digital vård framför fysisk vård. Även respondenter som inte har använt sig av digital vård tidigare uppfattar att träffa läkare digitalt är ett smidigare alternativ; “Har aldrig

testat men det känns ju smidigare” (Anonym respondent från enkäten).

Smidighet kan exempelvis vara att få hjälp med någon medicinsk fråga eller ett besvär via en applikation utan att behöva åka in till en fysisk vårdcentral. Fadhel och Nilsson (2019) skriver i sin studie att förtroendet för applikationen spelar roll för huruvida en patient återkommer till det digitala vårdmötet. Främst förklarar författarna att det handlar om hur kvaliteten skiljer sig mellan digital och fysisk vård (Fadhel & Nilsson, 2019). Bland de respondenter som deltagit i den föreliggande studien finns det ett stort förtroende för digital vård när vårdmötet sker smidigt. Även Sten och Dedeics (2020) har identifierat kategorin smidighet vid datainsamlingen i sin studie där de menar att den digitala vården upplevs enklare att nyttja än den fysiska vården. Vidare diskuterar författarna att det digitala vårdmötet kräver mindre ansträngning än ett fysiskt möte eftersom patienten upplever det mer bekvämt.

5.3 Fysisk vård

Den traditionella typen av vård är fysisk vård, därför är det av stor vikt att detta tema tas upp och reflekteras över. Även från det här temat urskildes två underkategorier; klämma, känna,

lyssna och se och kommunikation. Dessa teman och underkategorier identifierades från de svar

som gavs i enkäten och där var det flera delade åsikter kring den fysiska vården.

Klämma, känna, lyssna och se

Människor är vana vid tanken av att en läkare bedömer besvären fysiskt, därför kan det bero på att många respondenter har valt fysisk vård framför digital vård. Det kan även ses som en av huvudanledningarna till att 76% av deltagarna i enkäten föredrar fysisk vårdkontakt (se Diagram 2). Vissa respondenter har även förknippat den fysiska kontakten med förtroende och kvalitet. Uppsatsförfattarna grundar dessa argument i ett svar från en respondent; “Mer

förtroende för någon som kan klämma, känna, lyssna och se” (Anonym respondent från

enkäten). De flesta svar framhäver att respondenterna tycker att det är enklare att integrera i en fysisk omgivning istället för virtuell och finner mer kvalitet till följd av att läkaren kan röra och undersöka fysiskt; “Mer komplett symptomgenomgång, då läkare kan framtvinga symptom med

rörelser och känningar” (Anonym respondent från enkäten).

Diagram 2. Respondenternas val

blev ett faktum var patienter tvungna att gå till en fysisk vårdcentral och det kan därför kännas som “det korrekta” alternativet.

Kommunikation

Ett annat svar som utmärker sig i respondenternas motivering till varför de föredrar fysisk vård är kommunikationen mellan patient och läkare. De flesta av respondenterna tycker att det

“känns bättre med fysisk kontakt och möjlighet till undersökning” (Anonym respondent från

enkäten) och upplever att det är enklare att kommunicera i en fysisk miljö. Några av respondenterna har även svarat att de upplever det enklare att uttrycka sig, vilket är viktigt för att läkaren ska få en bra uppfattning av patientens besvär samt kunna göra en kvalitativ bedömning. Utvalda citat från enkäten tydliggör vad respondenterna upplever kring kommunikationen i en fysisk miljö; “Lättare att höra och förstå varandra, samt tolka

kroppsspråk. Känner mig mer bekväm fysiskt.” (Anonym respondent från enkäten) samt “Tycker det är lättare att kommunicera med varandra i ett fysiskt möte” (Anonym respondent

från enkäten).

I föregående kategori diskuteras det kring att 76% föredrar ett fysiskt vårdmöte framför ett digitalt vårdmöte. Det kan bero på att digitaliseringen inom vården är en relativt ny innovation där människor fortfarande strävar efter acceptans. Förmodligen kommer människor bli mer vana vid användningen av digitala tjänster vilket i sig kan resultera i större acceptans för digital kommunikation inom vården.

5.4 Användbarhet

Detta tema berör hur respondenterna ställer sig till användbarheten med digitala vårdmöten. En central fråga inom detta tema är hur respondenternas behov tillfredsställs genom att använda en digital vårdapplikation. Ur detta tema urskildes två underkategorier; Tillgänglighet och

snabbhet.

Tillgänglighet

Tillgänglighet var en av de punkter som respondenterna i både enkäten och fokusgrupperna

Geografisk tillgänglighet innebär att tack vare digital vård kan även människor som exempelvis bor på landsbygden få den hjälpen de behöver utan att åka i väg, menar en av respondenterna. Denna diskussion går även att finna i Sten och Dedeics (2020) studie där författarna förklarar att några av deras respondenter uttrycker att det, genom digitaliseringen, finns möjligheter för individer som annars har svårt att söka vård. Sten och Dedeic (2020) förklarar dock inte vidare vad det innebär med att ha svårt att söka vård.

Under en av fokusgrupperna diskuterades det huruvida processen att söka vård till att faktiskt få vård digitalt är betydligt mer tillgängligt än den fysiska. Detta kan ses som den digitala vårdens främsta styrka. Vidare diskuterar respondenterna med varandra hur okomplicerat och nåbar digital vård är;

“[...] tillgänglighet kan vara att det finns många tider inom den digitala vården. Det känns som att processen, för att du ska söka vård till att du får vård i den digitala vården är

snabbare och mer tillgänglig än den fysiska.” (Respondent 2, fokusgrupp 1)

Respondenternas svar angående tillgängligheten inom digital vård kan tolkas som en fördel gentemot den fysiska vården. Tillgängligheten är också ett begrepp som många förknippar med att någonting ska vara åtkomligt för alla. I detta fall kan det vara problematiskt eftersom det finns individer som exempelvis inte har en smartphone, internetuppkoppling eller BankID och därför inte har tillgång till digital vård. Detta är ingenting som respondenterna i föreliggande studie har diskuterat eller nämnt, men det är värt att poängtera och reflektera över.

Snabbhet

som att patienter inte blir prioriterade för sina problem och därav behöver vänta en längre tid. Det kan vara en anledning till att fler vänder sig till den digitala vården.

Trots att det går snabbt och att de flesta av respondenterna anser att det är en av de största styrkorna hos digital vård, finns det ändå delade meningar kring om snabbheten bara är positiv eller också negativ. En av respondenterna i fokusgrupperna förklarar att “det kan bli lite för

snabba bedömningar och kännas typ lite oseriöst på något sätt” (Respondent 4, fokusgrupp 2)

på grund av att den digitala vården är känd för att vara snabb och aktörerna vill bevara den känslan hos användarna. Samma respondent menar på känslan som finns för hen är att det ska gå snabbt på bekostnad av vårdkvalitet. Medan andra respondenter menar på att det är positivt att det går snabbt och att ingen tid går förlorad i vardagen.

5.5 Teorianalys

I stort sett visade resultatet av denna studie en framväxt i acceptansen av digital vård under den pågående pandemin. Men det kan även finnas andra motiv till att välja digital vård framför fysisk vård oavsett omständigheterna. Enligt Davis (1989) beror acceptansen av nya innovationer och teknologier på individernas motivation för integration. Det beror på hur smidig och användbar teknologin upplevs av individen. Några respondenter tog upp i sina svar upp att de inte har använt sig av digital vård tidigare men har trots det en positiv uppfattning av tjänsten. Förmodligen kan denna åsikt bero på att individerna med god teknisk vana är mer benägna att välja digitala alternativ. Resultatet av det insamlade datamaterialet identifierade de yttre okända faktorerna som påverkar acceptansen och den faktiska användningen av digital vård. De faktorer som utmärkte sig är mindre risk att bli smittad, smidighet, tillgänglighet och

effektivitet. Enligt respondenternas svar är dessa avgörande för den faktiska användningen av

Figur 3: TAM anpassad till studiens kontext. De yttre okända faktorerna är istället

identifierade till Mindre risk att bli smittad, Smidighet, Tillgänglighet, Effektivitet. Processen går vidare till segmentet upplevd användarvänlighet som förklarar vilken prestation användaren behöver för att integrera med digital vård (Avci Yucel & Gulbahar, 2013). Resultatet av studien tyder på att de tekniska vanorna har en central roll för integration med digitala tjänster, då vissa kan bedöma användningen som komplicerad och därav neka den faktiska användningen och acceptansen. Att ha goda teknikvanor verkar vara avgörande för att en teknologisk innovation ska upplevas som användbar av användaren. En respondent har exempelvis uttryckt att det kan vara svårt för äldre personer att använda digital vård då de inte är uppvuxna med den teknologi som finns idag och kan ha svårt att förstå hur den fungerar. Upplevd användbarhet är likaså ett viktigt segment i TAM som förklarar på vilket sätt integrationen med digital vård kommer att tillfredsställa användarnas behov (Avci Yucel & Gulbahar, 2013). Det insamlade datamaterialet visade att respondenterna insåg behovet av att använda sig av digital vård i och med att på så sätt kan de hålla distans, och därav ökar deras acceptans för digital vård till konstaterat användning vilket är det sista segmentet i TAM (se Figur 3).

eller att det går snabbare att få tid. Det kan även bero på vilken motivation individen har för att integrera med den digitala tjänsten. Huvudsyftet med att använda TAM i studien är att ge en förklaring till att acceptansen till en viss teknisk produkt har flera olika motiv. Studien fokuserar på motivet COVID-19s påverkan på den digitala vård acceptansen, men det insamlade datamaterialet visade att det även kan finnas andra motiv till att använda sig av digital vård. Resultatet av användningen av TAM går i linje med tidigare forskning inom ämnet och likaså bidrar med ytterligare användbara data. Teorianalysen i denna studie visar att användarnas tekniska vanor har en viktig roll i acceptansen av en digital tjänst. Det är även ett resultat som Sten och Dedeic (2020) har kommit fram till i sin undersökning. Däremot beskriver författarna Sten och Dedeic (2020) att detta resultat är i samband med en äldre målgrupp. Det är något den här studien inte har fokuserat på därför kan det bli något missvisande. En annan likhet som går att finna i deras studie är att Sten och Dedeic (2020) har kommit fram till att det finns en generell positiv acceptans till digitala vårdmöten, dock är denna åsikt baserad på studiens yngre målgrupp.

6. Diskussion

Det här kapitlet har för avsikt att sammanfatta och diskutera studiens resultat utifrån den insamlade empirin och tidigare forskning som har presenterats tidigare i studien.

6.1 Förändrad syn

Studiens resultat visar på att nästan hälften av respondenterna i enkäten upplever en god acceptans av digitala lösningar och tjänster inom vården under omständigheterna av COVID-19. Trots att de flesta respondenter i enkäten uttryckte att deras syn hade förändrats till det positiva är det något motsägelsefullt då de flesta respondenterna, hela 76%, föredrar ett fysiskt vårdmöte. Det diskuteras mer i kapitlet 6.3 Fysisk vård. Hälften (50%) av alla respondenter i enkäten svarade att de inte vet om deras syn har förändrats. Det kan tolkas som att de inte har använt digital vård, eller vård generellt, under COVID-19. Svaret kan också tolkas som att de inte har förändrats överhuvudtaget, då det inte fanns som alternativ i enkäten.

Det som framkom tydligt gällande respondenternas förändrade syn är tidsaspekten. Enligt respondenterna innebär tidsaspekten att det går betydligt snabbare att få hjälp eftersom vårdmötet sker digitalt oavsett om patienten befinner sig hemma eller någon annan stans. En annan aspekt som diskuterades av respondenterna var att digital vård är ett bra komplement till den fysiska vården. Ett bra komplement till fysisk vård innebär att ett vårdmöte kan ske digitalt vid mindre komplicerade besvär eller receptförnyelse. Det anser respondenterna är en positiv egenskap hos den digitala vården.

6.2 Digital vård

Resultaten i föreliggande studie visar på att det är en betydande kvalitetet hos digital vård att flexibiliteten finns, vilket respondenterna uttrycker är att inte behöva åka till en fysisk vårdcentral. Digital vård upplevs som ett smidigare alternativ eftersom det ofta är kortare väntetider för ett vårdbesök. Även Ekh och Häggström (2019) kom fram till att patienters upplevelser är mer positiva till digital vård eftersom tillgängligheten finns tack vare teknologin. Vidare skriver författarna att patienter kan få ett vårdbesök oavsett om patienterna är hemma i sin lägenhet eller i sin stuga i skogen (Ekh & Häggström, 2019). Det är även en kvalitet som respondenter har uttryckt som deltog i de fokusgrupper som använts i föreliggande studie. Ett annat intressant resultat från tidigare forskning är att Kapoor, et al. (2020) förklarar hur viktigt det är med självkarantän och distansering under COVID-19, vilket gör att digital vård kan ses som mer lämplig att välja. En respondent i de fokusgrupper som användes i föreliggande studie har tidigare aldrig använt sig av digital vård men under de förutsättningar som samhället lever i idag finns chansen att hen kan överväga att testa digital vård, detta för att undvika att bli smittad. Digital vård med dess flexibilitet och smidighet innehar en stor fördel för att minska smittspridningen av COVID-19.

Utöver dessa kvaliteter som digital vård erbjuder finns det även andra motiv till att välja det digitala alternativet, exempelvis hur motiverad patienten är att använda sig av digitala verktyg eller vilka tekniska vanor som patienten besitter för att lyckas med integreringen. Samtidigt menar uppsatsförfattarna att det digitala alternativet kan ses som ett problem för patienter som inte besitter tekniska vanor.

6.3 Fysisk vård

Många respondenter har kopplat den fysiska kommunikationen med känslan av trygghet och säkerhet, vilket är något som saknas i den digitala vården. Anledningen till detta anser respondenterna i fokusgrupperna är för att ett samtal inte bara framförs i ord utan även via kroppsspråk. Några få respondenter upplever också att läkaren kan förstå besvär lättare om patienten finns i samma rum.

Däremot har Ekh och Häggström (2019) en annan bild av kommunikationen under ett vårdmöte. Författarna menar att det framkallar en typ av trygghet och förståelse för besväret när det är lätt att få tag på en läkare eller sjuksköterska digitalt (Ekh & Häggström, 2019). Ekh och Häggströms (2019) studie studerar endast digital vård och respondenter från deras studie menar på att kommunikationen inom digital vård är bra. Att kunna kostnadseffektivisera för både patient och vårdgivare genom att patienter kan vårdas i hemmet genom att få rådgivning kommunicerad till sig via telefonen gav en positiv inverkan på det mentala hos patienterna (ibid).

I och med att Ekh och Häggströms (2019) resultat är något motsägelsefullt gentemot resultatet i föreliggande studie framkallar det ett visst intresse och en insikt om att detta ämne kan komma att behöva vidare forskning för att bidra med mindre förvirring kring resultaten.

6.4 Användbarhet

7. Slutsats

I det här kapitlet besvaras studiens frågeställningar.

Syftet med denna studie har varit att bidra med en djupare förståelse till hur acceptansen för digital vård hos personer bosatta i Stockholms län ser ut med hänsyn till COVID-19. För att avslutningsvis sammanfatta studiens forskningsfrågor, har uppsatsförfattarna kommit fram till att de kvaliteter som digital vård har är många fler än vad den fysiska vården besitter. Ändå är det ett flertal respondenter som svarat att de hellre föredrar ett fysiskt vårdmöte. Trots att kvaliteterna i den digitala vården är tydliga anledningar till att respondenterna accepterar den finns det ändå få kvaliteter kvar i den fysiska vården som pekar på att dem är avgörande för att hellre föredra den. I nuläget finns det en del brister inom den digitala vården då tekniska vanor är en avgörande faktor för acceptansen oavsett digitala vårdens positiva kvaliteter.

- Hur har acceptansen till digital vård påverkats under COVID-19?

Sammanfattningsvis tyder studiens resultat och analyser på att acceptansen för digital vård under COVID-19 har förändrats till det positiva. Genom att individen inser flertalet positiva aspekter med att använda det digitala alternativet, vilket exempelvis är att kunna undvika fysisk kontakt samt att undvika att bli smittad. Eftersom digitaliseringen av vården har påbörjats redan innan COVID-19 kan det resultera i att många redan har använt sig av den typen av vård och på så sätt kan acceptansen ha byggts upp redan innan pandemin. När COVID-19 är över och risken att bli smittad av en sådan allvarlig sjukdom, kommer då den digitala vården inte gynna patienter på samma sätt? Eller kommer den digitala vården att växa sig allt starkare i samhället?

- Vilka kvaliteter hos fysisk respektive digital vård är avgörande i anknytning till valet

av vård?

För att uppnå syftet studerades vilka kvaliteter som finns för att patienter ska visa acceptans till digital vård under COVID-19. I studien har kvaliteterna hos fysisk respektive digital vård diskuterats i förhållandet till valet av vård. De kvaliteter som har utmärkt sig är mindre risk att

bli smittad, tillgänglighet, smidighet och effektivitet, vilket respondenterna tydligt har påpekat