Christian Tyrfelt
Turism i filmens värld
En fallstudie rörande tv-serien “Morden i Midsomers”
potential som turismprodukt.
Tourism in the world of films
A case study concerning the “Midsomer murder” series potential as tourism
product
Turismvetenskap
D-uppsats
1. Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Problemformulering 6 1.3 Syfte 7 1.3.1 Frågeställningar 8 1.4 Disposition 8 2. Metod 9 2.1 Val av metod 9 2.2 Utförande 10
2.3 Vikten av pålitliga och giltiga resultat 12
2.4 Källkritik 13
2.5 Avgränsningar 13
3. Teoretiska utgångspunkter 15
3.1 Film och TV-serier i turismnäringens tjänst 15 3.2 Betydelsen av plats, utförande och karaktärer 16 3.3 Hållbar turismplanering, image och marknadsföring 21 3.4 Film och tv-seriers påverkan på lokal nivå 24
3.5 Post-turisten = filmturisten? 26
3.6 Nationalromantik och skapandet av stereotyper 30
4. Morden i Midsomer 33
4.1 Tv-serien 33
4.3 Platsen (scenerierna) 36
4.4 Karaktärerna (roller och skådespelare) 38
5. Analys 40
6. Slutsats 46
6.1 “Morden i Midsomer” - en turismprodukt med potential 46
6.2 Framtida forskning 48
Förord
Abstract
This essay notice film and TV-series as a resource, which can be utililized by the tourism industry. To be more concrete, the aim of this essay is to examine if and how the Television series “Midsomer murders” can be utilized as a tourism product. To fulfill the purpose of this essay, two different methods have been used: the study off literature and a content analyses, the later in form of a picture & film analyses. The results of this study showed that “Midsomer
murders” have qualifications enough to be a successful tourism product. Among other things,
tourism based on TV-series or film, seem to be right in time. The post-tourist accepts imagination and finds “authentic” meaning in experiences rather than in objects. The post-tourist even prefer and expects some form of imagination. ”Midsomer murders” as a tourism product, offers a stay based on fiction where rooms of “tourism” comprehend a stage where the tourist plays his part like an actor in the theatre. The plot in the series can be utilized through arranging role-playing, where the tourist is allowed to leave the daily life and assume new identities. The qualities of the post-tourist, easily correspond to those experiences, attractions and attributes offered by filmtourism. That is why the tourism product ”Midsomer
murders” is right in time. Further, the plot, sceneries, actors and characters in “Midsomer Murders” can be utilized to create a lasting tourism product. The study also found that locals
as well as private, governmental and municipal actors needs to be involved in the tourism planning in order for the tourism product to work efficiently. Agreements on writing guide books and to create an official ”fansite” need to be established by involving the producers and distributors of the series. The study also found that the village of Great Missenden as well as the village of Bledlow could serve as main attractions for the “Midsomer murder” tourism product.
Sammanfattning
Den här uppsatsen uppmärksammar film och tv-serier som en resurs vilken kan utnyttjas av turismindustrin. Mer konkret är uppsatsens syfte att undersöka om och hur tv-serien “Morden
i Midsomer” kan utnyttjas som turismprodukt. Som hjälpmedel för att uppfylla detta syfte har
två olika metoder använts: litteraturstudien och innehållsanalysen, den senare i form av en
bild & filmanalys. Studien fann att tv-serien “Morden i Midsomer” har goda förutsättningar
för att lyckas som turismprodukt. Bland annat förefaller turism baserad på tv-serier eller filmer vara ett tecken i tiden. Post-turisten accepterar simuleringar och finner “autenticitet” i upplevelser snarare än i objekt. Post-turisten föredrar till och med simuleringen och förväntar sig den. “Morden i Midsomer” som turismprodukt erbjuder en vistelse baserad på det fiktiva där “turistiska” rum kan ses som en scen eller snarare en föreställning där turisten spelar en roll, likt en skådespelare på en teater. Handlingen i serien kan utnyttjas genom att arrangera rollspel där turisten tillåts släppa vardagens masker och anta nya identiteter. Post-turistens egenskaper överensstämmer väl med de upplevelser, attraktioner och attribut som filmturismen erbjuder och besitter. Därav ligger turismprodukten “Morden i Midsomer” rätt i tiden. Vidare kan “Morden i Midsomers” handling, scenerier, skådespelare och rollkaraktärer utnyttjas för att skapa en hållbar turismprodukt. Studien fann också att lokalbefolkning liksom privata, statliga och kommunala aktörer behöver involveras i turismplaneringen för att turismprodukten effektivt ska fungera. Avtal om upprättande av guideböcker och en officiell “fansite” behöver komma till stånd genom att involvera seriens producenter och distributörer. Studien fann även att byn Great Missenden samt Bledlow skulle kunna fungera som huvudattraktioner för turismprodukten “Morden i Midsomer”.
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Filmer och tv-seriers inflytande i dagens informationssamhälle bör inte underskattas. Vissa filmer kan agera trendsättare, andra kan ändra tittarnas föreställningar om platser, människor och hela samhällen. Film och tv-serier kan genom underhållning presentera historia, kulturarv, politik och geografi på ett sätt som kan få tittaren att modifiera sina uppfattningar och sortera om bland sina fördomar. Även turism påverkas av filmer och tv-seriers gestaltning av vår dåtid och samtid. För turism kan också filmerna och tv-serierna bidra till turismutveckling och fungera som ett verktyg, vilken destinationer kan utnyttja i syfte att förhöja sitt attraktionsvärde. Filmatiseringen av exempelvis musikalen “Mamma Mia!” blev en kassa succé på global nivå och bidrog till att öka Greklands attraktionskraft. Den brittiska tidningen “The Guardian” publicerade 2008 en artikel som beskrev hur efterfrågan på resor till Grekland dramatiskt ökade efter filmens premiär (www.guardian.co.uk/film/2008/dec/20/
mamma-mia-greek-island-money 2011-05-29). Filmerna “The Lord of the Rings” och
“Notting Hill” har båda skapat efterfrågan hos tittarna att besöka de platser som syns i filmerna. I “The Lord of the Rings” fall ställer det höga krav på turismindustrin då platserna som tittarna vill besöka inte existerar i verkligheten utan endast i J.R.R Tolkiens fiktiva värld Middle Earth. “Notting Hill” lyckades omvandla en tillsynes oansenlig blå dörr till en turismattraktion, vilket visar hur den enklaste av föremål kan tillskrivas attraktionsvärden endast genom att de syns i några filmsekvenser. Det intressanta är om film och tv-serier kan utgöra basen för en turismprodukt och om filmturism är ett tecken i tiden.
1.2 Problemformulering
I den här uppsatsen uppmärksammas film och tv-serier som tänkbara resurser för turismindustrin. En film eller tv-serie kan dramatiskt förändra en plats eller regions förutsättningar för turism. I vissa extrema fall har till och med destinationer skapats
uteslutande med hjälp av en film eller tv-series framgång. Men filmer och tv-serier visar ingen hänsyn till huruvida områdena som porträtteras är redo att klara av en turismanstormning. När filmer som “Love actually” (2003), “Notting Hill” (1999) eller “Sliding Doors” (1998) lyckas attrahera turister till platserna som porträtteras i filmerna innebär det inte några större problem för destinationen, detta eftersom samtliga av ovan nämnda filmer utspelar sig i storstaden London. Destinationen London har en “Carrying capacity” som vida överstiger landsbygdens. Med utgångspunkt från denna kontext är det intressant att studera hur framgångsrika filmer och tv-serier kan påverka ruralt belägna områden.
Tv-serien “Morden i Midsomer” utspelar sig på den engelska landsbygden där förutsättningarna för en hållbar turismutveckling skiljer sig avsevärt från storstadens. Om en landsbygdsort börjar förlita sig uteslutande på turismen som inkomstkälla kan en med tiden avtagande attraktionsförmåga för platsen få förödande konsekvenser. Det är därför viktigt att undersöka om turism skapad via film och tv-serier verkligen ligger i linje med den postmoderna turistens önskemål. Turismindustrin kan även använda filmer och tv-seriers handling, scenerier, rollkaraktärer och skådespelare på olika sätt för att stärka alternativt skapa en destination (Macionis 2004). Hur detta kan gå till är också ytterst intressant att studera då det kan ge destinationerna möjligheten att kontrollera den turismutveckling som filmerna eller tv-serierna skapar. Det är även viktigt att reflektera över vilka effekter för landsbygden, både positiva och negativa, filmer och tv-serier kan ge upphov till.
Genom filmer och tv-serier kan regioner med falnande attraktionskraft re-positionera sig och åter etablera sig gentemot sina konkurrenter. Platser som historiskt sett aldrig varit särskilt intressanta för turister kan praktiskt taget över en natt omvandlas till destinationer. Det finns därför all anledning att närmare studera filmer och tv-seriers potentiella bidrag till turismnäringen.
1.3 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur tv-serien “Morden i Midsomer” (Midsomer
1.3.1 Frågeställningar
* På vilket sätt kan tv-serier och filmer påverka turismutveckling på det lokala planet?
* Hur kan seriens handling, scenerier, rollkaraktärer och skådespelare utnyttjas i skapandet av en hållbar turismprodukt baserad på “Morden i Midsomer”?
* Är filmturism en post-turistisk företeelse?
1.4 Disposition
2. Metod
2.1 Val av metod
Turismvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne som till sin natur kan röra sig över flera akademiska discipliner. Turismforskaren kan använda sig av metoder och tillvägagångssätt som härstammar från exempelvis kulturgeografin eller sociologins domäner för att angripa en frågeställning. Även humanistiska ämnen som filmvetenskap eller litteraturvetenskap kan på flera sätt bidra till turismvetenskapens forskning. Metoder som vanligtvis återfinns inom litteraturvetenskapen kan likväl användas inom turism för att komma till roten av en problemställning. Eftersom den här uppsatsen fokuserar på en tv-serie, “Morden i Midsomer”, och dess potentiella bidrag till turismutveckling är det därför på sin plats att träda in på de humanistiska ämnenas metoder och tillvägagångssätt.
För den här uppsatsen har innehållsanalysen praktiserats i form av en bild &
filmanalys där mediet film med rörliga bilder utgör kärnan av metoden. Vidare har även en litteraturstudie genomförts vars syfte är att skapa en solid grund för uppsatsens analyssektion. Litteraturstudier kan med fördel kombineras med en eller flera andra metoder som
exempelvis bild & filmanalysen eller den mer vanligt förekommande intervjun.
Litteraturstudiens främsta styrka som metod är att forskaren oftast slipper oroa sig för att
”uppfinna hjulet en gång till” utan kan istället ta vid där andra slutade (Seale 2004: 162).
Litteraturstudien har dock liksom alla vetenskapliga metoder både positiva och negativa sidor.
En forskare måste läsa in sig på sitt valda ämne och under den processen finns det en risk att forskaren blir överväldigad av all information (Seale 2004: 146ff). Forskaren har dock både digitala söksystem och bibliotekarier till sin hjälp för att underlätta arbetet. En annan nackdel med litteraturstudien som metod är att forskaren tvingas lita på tidigare studiers trovärdighet och giltighet (Seale 2004: 161), forskning förändras och vad som en gång var sanning är kanske inte det idag. Litteraturstudien kan inte förse studien med primärdata utan endast sekundärdata, vilket innebär att forskaren måste lita på tidigare auktoriteters forskningsresultat.
I och med att vi lever i informations- och desinformationsåldern har innehållsanalysens betydelse blivit allt mer viktig. Dessvärre står utvecklingen inom innehållsanalysen relativt stilla och enligt Svenning använder forskare mer sällan metoden trots informationsflödets tilltagande styrka (Svenning 2003: 156). Vi utsätts dagligen för nyheter, film, reklam samt internet och med utgångspunkt från den kritiska metodologin är vi också ett offer för denna påverkan. Fördelen med att använda bild & filmanalysen inom samhällsforskning är att forskaren kan åskådliggöra denna påverkan och göra oss medvetna om dess inflytande. Enligt Svenning råder bristande kunskap och intresse för bild & filmanalysen bland forskare, trots att vi idag lever i en värld präglad av bilder och symboler. Film kan med fördel studeras på andra sätt än med filmvetarens konstnärliga lins. Sociologen kan analysera hur film eller tv-serier påverkar det uppväxande släktet. En statsvetare, eller för den skull kulturgeograf, kan studera filmens funktion som manipulationsmedel (Svenning 2003: 170). Filmmediet erbjuder således något för forskare inom olika vetenskapliga discipliner. Vidare kan bild & filmanalysen avslöja information som vid användande av andra metoder förblivit dolda. Med fokus på text
& bildanalysen kan exempelvis Fjodor Dostojevskijs roman “Brott och Straff” genom texten
förmedla en bild över hur livet tedde sig i St Petersburg mot 1800-talets mitt. Metoden kan fånga både känslor och rådande värderingar satta i sin dåtida kontext, befriade från nutidens referenser. Ett liknande resonemang kan appliceras på bild & filmanalysen.
Litteraturstudien och innehållsanalysen (i form av en bild & filmanalys) torde med
utgångspunkt från den här uppsatsens syfte vara optimala verktyg.
2.2 Utförande
Föreliggande uppsats tillvägagångssätt är både kvalitativt och kvantitativt präglat.
Litteraturstudien spelar för uppsatsen en betydande roll och utgör den kvalitativa delen. Den
kvalitativa forskningen associeras ofta till djupintervjuer men även litteraturstudien befinner sig inom denna domän. Utmärkande drag för kvalitativa studier är att forskaren söker smalt men djupt, till skillnad från den kvantitativa metoden som ofta kännetecknas av bredd men brist på djup. För att överbrygga de olika metodernas brister har innehållsanalysen även fått en framträdande roll i uppsatsen. Innehållsanalyser, oavsett om det rör sig om text eller bild &
filmanalyser återfinns inom familjen kvantitativa metoder (Seale 2004: 368).
förekommer i studien då teorier formuleras i uppsatsens analysdel baserade på
innehållsanalysen av tv-serien “Morden i Midsomer”. Utmärkande för en induktiv studie är
att forskaren tar sin utgångspunkt från verkligheten och sedan utifrån sitt insamlade material formulerar en teori (Björklund & Paulsson 2003: 62).
Initialt inleddes en grundlig informationssökning genom databaser med vetenskapliga artiklar. För att bygga uppsatsens teoretiska grund användes artiklar hämtade från databaser som Sciencedirect, Leisure Tourism, Sage och Scopus. För att finna relevanta artiklar i databaserna användes exempelvis följande nyckelord i sökfunktionerna: Filmtourism, tourism
+development+film, post-tourism, symbols+media+film, identity+tourism samt tourism +Midsomer. För att finna vetenskapliga antologier och annan litteratur som passade
uppsatsens syfte agerade litteraturlistor för turismkurser på Karlstads universitet som inspiration. För syftet relevant litteratur förmedlades också genom tips och rekommendationer från verksamma turismforskare vid Karlstads universitet. För att ytterligare förstärka den teoretiska delen av uppsatsen användes ett fåtal internetsidor som informationskällor.
Bild & filmanalysen användes uteslutande i uppsatsens “case-study”, dvs. uppsatsens
empiriska del. Samtliga 83 utgivna avsnitt av tv-serien “Morden i Midsomer” studerades ingående i syfte att finna återkommande teman och miljöer. Utgångspunkten för Bild &
filmanalysen bestod av tre övergripande teman: plats (scenerier), utförande (handling) och
karaktärer (både skådespelare och de fiktiva rollkaraktärerna). Valet att bryta ned tv-seriens innehåll i dessa tre delar grundar sig på den analysmetod som Macionis (2004) föreslagit för att effektivt kunna skönja filmers och tv-seriers eventuella bidrag till turismnäringen. Inledningsvis var tanken att endast leta efter specifika platser eller scenarior i tv-serien och registrera hur ofta de förekom. Exempelvis hur ofta “pub-miljöer” eller olika former av event förekom i tv-serien. Men Macionis (2004) angreppsätt föreföll i slutändan vara mer användbart med tanke på uppsatsens syfte. Dock har inte de inledande tankarna rörande hur
bild & filmanalysen skulle användas helt åsidosatts, i uppsatsen används nämligen snarare en
fusion av dessa tankar och Macionis (2004) angreppssätt.
2003: 170). Det är därför viktigt att inte hantera varken miljöer, handling eller karaktärer i film som sekvenser ur verkligheten utan endast som representanter för en filmskapares vision. Den här fallgropen utmanar validiteten i föreliggande uppsats slutsats.
2.3 Vikten av pålitliga och giltiga resultat
När litteraturstudien används som metod finns ständigt ett reliabilitetsproblem närvarade. Problemet är att om all forskning baserades på sekundärdata skulle grunden för det vetenskapliga forskningsområdet tillslut vila på endast ett fåtal empiriska studier. I förlängningen kan avsaknaden av primärdata leda till att forskning baseras på data som inte längre är aktuell. Samma resonemang kan även föras gällande vetenskapliga ansatser där grunden för idétraditionen kan vara baserad på förlegad data. Richard G Smith (2003) belyser exempelvis hur marxistisk forskning tillsynes tycks ha drabbats av detta problem. Han skriver följande om forskare inom den marxistiska idétraditionen:
“One can sense the political crisis and desperation of these authors as they struggle to hold
on to imaginary maps” (Smith 2003: 73).
Risken finns att litteraturstudien förser forskaren med fakta som helt enkelt inte längre återspeglar vår samtid. Eftersom film i kontexten turism är ett relativt nytt forskningsområde1
bör denna risk vara avsevärt mindre än hos mer etablerade forskningsområden.
Ett annat problem som kan skönjas när litteraturstudien och innehållsanalysen används som metoder är att studiens reliabilitet blir svår att testa. Enligt Svenning “skall två
undersökningar med samma syfte och med samma metoder ge samma resultat” (Svenning
2003: 67) för att en hög reliabilitet ska vara uppnådd. Resultaten från både innehållsanalysen och litteraturstudien är utsatta för forskarens egna tolkningar. I vissa fall kan även forskarens egna värderingar medvetet eller omedvetet färga resultaten. Detta leder oundvikligen till ett reliabilitetsproblem utgående från Svennings kritierier.
När en turismforskare använder sig av metoder som sällan används inom samhällsvetenskap är det viktigt att reflektera över varför metoden inte används. Metoden är ett verktyg som forskaren använder för att få fram data som sedan kan analyseras och ge svar
på syftet med studien. Om metoden inte mäter det den är avsedd att mäta blir det heller inte meningsfullt att analysera resultaten. En studie med hög validitet har en metod som endast mäter det den är avsedd att mäta (Kvale 1997: 215). Anledningen till att forskare inom samhällsvetenskap sällan använder bild & filmanalysen kan bero på att det oftast finns andra metoder som förefaller mer lämpade för samhällsvetarens problemområden. Men genom att utnyttja en metod som normalt inte associeras med ämnet kan metoden utvecklas och med tiden anpassas till ämnet, problemområden kan då betraktas ur fler vinklar och analyseras utifrån nya dimensioner. Bild & filmanalysen används i den här uppsatsen och risken finns att all den data som metoden levererat inte nödvändigtvis är relevant för studiens syfte, denna nackdel vägs dock upp av att den samtidigt bidragit med alternativa sätt att se på filmturism.
2.4 Källkritik
Utöver de vetenskapliga artiklar som studien vilar på har även populärvetenskapliga böcker använts. Det finns ett trovärdighetsproblem med boken “Midsomer Murders on
Location” (2009) skriven av Sabine Schreiner & Joan Street. I boken presenteras en karta över
filmskaparnas Midsomer som inte överensstämmer med den karta som ITV3 presenterade i sin dokumentär om serien. Eftersom ITV3 samarbetade med seriens skådespelare och producenter är det mer troligt att deras karta är den korrekta återgivningen av det fiktiva landskapet. Vidare menar författarna att serien sålts till över 200 länder, vilket förefaller vara en omöjlighet då jorden endast består av 198 länder. Även internet har använts som källa. Hemsidor som slutar på .org, .gov eller .edu har enligt Svenning normalt hög tillförlitlighet (Svenning 2003: 290). Uppsatsen innehåller referenser från sex hemsidor varav endast en av dessa kan bedömas besitta hög trovärdighet, med utgångspunkt från Svennings resonemang.
2.5 Avgränsningar
3. Teoretiska utgångspunkter
3.1 Film och TV-serier i turismnäringens tjänst
För turismnäringen kan filmer och serier spela en betydande roll. Det är inte alltid filmskaparnas intention att agera marknadsförare åt destinationer, men genom film kan platsers attraktionskraft stärkas. Tittaren blir medveten om destinationen, och genom bilder och engagerande handling kan film helt oavsiktligt bidra till en destinations lönsamhet (Macionis 2004: 86). Turismnäringen kan därför dra nytta av filmer och serier eftersom det finns ett starkt samband mellan potentiella turisters vilja att betala för en resa och deras uppfattning om destinationen ifråga. Image spelar en avgörande roll för huruvida en destination är framgångsrik eller ej. Genom att skapa en hållbar image och ett starkt varumärke kan destinationer effektivare locka turister (O’Connor, Flanagan & Gilbert 2010: 62). Turismnäringen erbjuder en produkt som är svår att som potentiell köpare testa. En dammsugare, bil eller tv kan demonstreras eller provas innan ett köpbeslut fattas. Men vid valet av resor måste köparen lita till antingen sin egen eller andras erfarenhet, alternativt utgå från att reklamen för resmålet presenterar en korrekt bild av destinationen. Filmer och tv-serier kan här hjälpa eller stjälpa en destination samt bistå eller vilseleda turisten. Genom filmer och tv-serier förmedlas nämligen bilder av de regioner där handlingen utspelar sig. Filmerna förser turisten med en slags referensram vilken inte är lika färgad av kommersiella intressen som exempelvis en reklamfilm. En film eller tv-serie kan genom engagerande handling, intressanta karaktärer och bilder förmedla en emotionell reaktion till sina tittare. Tittaren kan bygga upp förväntningar och bilda sig en uppfattning om de platser som beskrivs i filmerna, uppfattningar som ofta spelar en större roll för turisten än den “verkliga” informationen om platserna. Med andra ord kan en populär film vara mer framgångsrik som
marknadsföring för en region än en traditionell reklam. Det är dock viktigt att filmen inte porträtterar platserna på ett negativt sätt utan skapar en lust hos sina tittare att vilja besöka platsen eller regionen (O’Connor, Flanagan & Gilbert 2010: 62f).
Med utgångspunkt ifrån turism och en regions behov av att locka turister finns det enligt Beeton i huvudsak tre bilder som filmer kan förmedla vilka kan vara skadliga för en regions image. En negativ handling fylld av exempelvis kriminalitet kan verka emot en regions attraktionskraft. För det andra finns risken att filmer levererar en orealistisk bild av en region och när turister reser dit blir de besvikna över att exempelvis lokalbefolkningen inte klär sig eller beter sig på ett visst sätt (O’Connor, Flanagan & Gilbert 2010: 70). Verkligheten stämmer inte överens med den bild som filmen presenterat, vilket kan leda till missnöje hos turisterna (Hudson & Ritchie 2006: 388). För det tredje finns risken att en destination via film och tv-serier lockar till sig fler turister än vad destinationen klarar av (Carrying capacity), vilket kan leda till negativa effekter för lokalbefolkningen. Med överbefolkning, trafikproblem och intrång på lokalbefolkningens privatliv som följd (O’Connor, Flanagan & Gilbert 2010: 70). Vidare kan natur och kultur utsättas för påfrestningar och i värsta fall degraderas. Filmen “The Beach” (2000) kan här nämnas där korallreven vid Phi Phi Lae Island i Thailand skadades allvarligt i samband med filminspelningen (Hudson & Ritchie 2006: 388). Staden New Orleans kan nämnas som exempel på hur en stad påverkats negativt av filmer och serier. Staden beskrivs ofta som våldsam, korrumperad och ständigt utsatt för fruktansvärt väder. Dock har filmer och tv-seriers påverkan inte alltid så stor betydelse, vilket kan illustreras med New York där turismen knappast påverkats av att staden ofta förekommer i mörka kriminalhistorier fyllda med ond bråd död (O’Connor, Flanagan & Gilbert 2010: 70). För att kunna skönja filmer och tv-seriers eventuella bidrag till turismutveckling är det nödvändigt att mer ingående studera vilka ingredienser konstformen kan erbjuda turismindustrin.
3.2 Betydelsen av plats, utförande och karaktärer
Med plats menas geografisk placering, scenerier och fysiska destinationsattribut. Filmatiseringen av J. R. R Tolkiens “Lord of the Rings” kan här nämnas då omgivningarna i filmen lockade turister världen över till Nya Zeeland. Filmens inspelningsplatser omvandlades till och med till turistattraktioner (Macionis 2004: 91). Nya Zeelands turismnäring lyckades utnyttja filmernas framgång och redan år 2001, då den första filmen i trilogin hade premiär, etablerade sig företag som “Lord of the Rings Tours & Experiences”. Nya Zeelands turismindustri utnyttjade landets dramatiska landskap och erbjöd turister en möjlighet att “besöka” fantasivärlden Middle Earth. Filmen “The Piano” från 1993 som filmades i Waitakere regionen på Nya Zeeland har också tjänat turismindustrins syften. Filmen utnyttjades bland annat i en kampanj kallad 100% pure New Zealand och trots att 17 år passerat sedan filmpremiären får området fortfarande besökare som inspirerats av filmen (Macionis 2004: 91). Platser behöver inte endast vara något som filmer behöver för att rama in sin handling, i vissa filmer är det platsen i sig som har huvudrollen medan handling och karaktärer är av sekundär betydelse. Filmer som “Paris, je t'aime” från 2006 och “New York, I
Love You” från 2009 är ett tecknande exempel på detta då det enda som håller ihop karaktärer
och handling är kärleken till respektive huvudstad. Även “Before Sunrise” från 1995 som utspelar sig under en natt i Wien kan här nämnas, forskarna Kim och Richardson menar att filmen och dess positiva framställning av Wien påverkade stadens image och likaså intresset för att besöka staden (Hudson & Ritchie 2006: 388). Dock är det viktigt att skilja på inspelningsplatser och de platser som tittaren tror sig uppleva på film. Både “Braveheart” och “Trainspotting” kan användas för att exemplifiera. “Braveheart” nådde världens biografer 1995 och i samband med filmens framgång ökade också antalet besökare till Skottland i allmänhet och Stirling i synnerhet. Däremot upplevde inte Glen Nevis någon speciell ökning i turistantal, trots att det var där stora delar av filmen spelades in. Glen Nevis besatt de miljöer som filmskaparna letat efter men platsen saknade koppling till karaktärerna och filmens handling. Glen Nevis miljöer användes därför för att porträttera en helt annan plats2. Viktigt
att notera är också att antalet besökare till William Wallace monumentet och Stirling Castle ökade dramatiskt efter “Bravehearts” premiär, ingen av dessa platser kunde ses i filmen. Handlingen i “Trainspotting” utspelar sig i Edinburgh men filmen är i huvudsak inspelad i Glasgow. Precis som i “Bravehearts” fall var det inte inspelningsplatsen som efter filmens
premiär upplevde en ökad andel turister, utan den stad som tittarna trodde att de såg i filmen. Med andra ord kunde Edinburgh dra nytta av filmens framgång medan Glasgow hamnade i skymundan. Enligt en rapport som UK Film Council publicerade i augusti 2007 är det sällan som en films omgivning, separerad från handling och karaktärer, kan lyckas skapa en efterfrågan hos turister. Det är viktigt att omgivningarna har en stark koppling till utförandet och karaktärerna för att effektivt kunna fungera som marknadsföring. Filmen “Local Hero” från 1983 kan här nämnas som ett exempel på hur platsen kan bli en del av handlingen. Omgivningarna i “Local Hero” representerar en viss typ av livsstil som också påverkar och förändrar huvudkaraktären. Ett exempel på det motsatta förhållandet mellan plats, utförande och karaktärer är James Bond filmen “The World is Not Enough” från 1999 där Eilean Donan Castle i Skottland figurerar endast som bakgrund utan koppling till varken handling eller karaktärer. Eilean Donan Castle upplevde heller ingen ökning i antalet turister trots sin närvaro i en “mega block-buster” (UK Film Council report 2007: Stately Attraction: How
Film and Television Programmes Promote Tourism in the UK: 13f). Enligt UK Film Councils
rapport kan vissa platser i filmer och tv-serier ha en kraftigare påverkan för turism än andra. I Storbritannien har det visat sig att filmer som utspelar sig bland historiska eller religiösa byggnader har en tendens att locka turister mer effektivt än vad andra landskap klarar av. Även den engelska landsbygden är en miljö som, när den porträtteras på film, effektivt tycks sporra tittaren till att vilja besöka omgivningarna. Med andra ord kan det sägas att filmer som utspelar sig bland historiska eller religiösa byggnader alternativt på den engelska landsbygden har störst förmåga att få sina tittare att bli filmturister (UK Film Council report 2007: Stately
Attraction: How Film and Television Programmes Promote Tourism in the UK: 18f).
sig tillbaka till en småstad belägen nära havet. Seriens upplägg med flykt från storstad till landsbygd, från stress till livskvalitet, visade sig tilltala tittarna och Barwon Heads, där serien spelades in, fick en ökad andel turister som följd. I “Seachange’s” fall var det inte platsen eller karaktärerna som var avgörande utan handlingens upplägg, vilken många storstadsbor kunde relatera till. Filmer som “Cliffhanger” (1993) och “Vertical limit” (2000) innehåller storslagna och tilltalande scenerier men också en lockande genre. Efter filmernas premiär kunde exempelvis en markant ökning av efterfrågan på äventyrsturism skönjas. Inspelningsplatserna var inte av något större intresse utan det var aktiviteten bergsklättring som lockade tittare till äventyrsturism (Macionis 2004: 91). En films handling kan också bidra till att förstärka en redan befintlig turistattraktions attraktivitet. Dan Browns “Da Vinci
koden” (2006) har både som bok och film inspirerat turister till att besöka de platser som
huvudrollsinnehavaren Professor Langdon stöter på. Rosslyn Chapel, St. Sulpice Church och Louvren upplevde alla hur antalet besökare dramatiskt ökade efter boken och senare även filmens premiär. Det var inte platserna i sig som skapade ett ökat intresse hos turisterna utan snarare “Da Vinci Kodens” handling som gav dessa attraktioner en ny dimension av attraktivitet (UK Film Council report 2007: Stately Attraction: How Film and Television
Programmes Promote Tourism in the UK: 14). Om professor Langdons äventyr hade lett
honom till helt andra kyrkor eller museer hade dessa upplevt en liknande ökning som Rosslyn Chapel, St. Sulpice Church och Louvren. UK Film Council fann också att brittiska filmer med en mer lättsam ton, exempelvis romantiska komedier, har förmågan att lättare attrahera turister än andra genrer.
Karaktärer i filmer och tv-serier kan också ge upphov till att emotionella band mellan tittaren och handlingens huvudpersoner skapas. Speciellt tv-serier kan ha denna effekt då tittaren regelbundet återser karaktärerna. Tv-serier har också möjligheten, till skillnad från filmer, att bygga upp sina karaktärer över en längre tid. I vissa seriers fall kan en karaktär få flera år på sig att nå in i tittarens medvetande och hjärta. UK Film Council fann också att långvariga brittiska tv-serier var mer kapabla att tränga in i utländska tittares kulturella medvetande än vad filmer generellt sätt klarade av. Eftersom tv-serierna visades under en längre tid, i vissa fall flera decennier, blev de också generellt sätt mer ihågkomna än enskilda filmer. Vidare fann UK Film Council att filmturism byggd på tv-serier i högre grad var mer ihållande än turism byggd kring en enstaka film. Precis som filmen “Local Hero”, ur ett turism perspektiv, lyckades knyta samman plats och utförande på ett förtjänstfullt sätt lyckades filmen “Gosford Park” från 2001 göra det samma med plats och karaktärer. Efter “Gosford Parks” premiär skedde en ökning av turism till platser associerade till den viktorianska eran. Det som lockade turisterna var hur livet tedde sig för herrar och tjänare under 1930-talets England. Det vill säga den livssituation som karaktärerna i filmen stod inför (UK Film Council report 2007: Stately Attraction: How Film and Television Programmes
Promote Tourism in the UK: 14ff).
3.3 Hållbar turismplanering, image och marknadsföring
med sin rollkaraktär Norman Bates i filmen “Psycho” (1960) kan det vara svårt för en destination att ändra en djupt rotad image. Enligt Croy måste en strategiskt framtagen image förmedlas till potentiella turister genom källor som gör imagen trovärdig (Croy 2010: 24), exempelvis film. För att en plats ska kunna skapa en image som är starkt förknippad med en film eller tv-serie föreslår Croy en process bestående av fyra steg.
Steg ett består av att bedöma destinationens verkliga image samt vilken image som skulle vara ideal för att öka destinationens attraktionskraft. I steg två mäts den verkliga imagen periodiskt och systematiskt för att se hur väl den överensstämmer med marknadens behov och den potentiella turistens önskningar. Steg tre utgörs av en jämförelse där det fastslås vad som skiljer den ideala imagen och den verkliga, för att senare i steg fyra påbörja arbetet med att förändra den verkliga imagen så att den bättre överensstämmer med rådande efterfrågan. Från steg fyra vandrar sedan den omarbetade imagen tillbaka till steg ett alternativt steg två för att på nytt bedömas och mätas (Croy 2010: 24). Skapande och hantering av image är dock bara en av flera komponenter inom planeringen för hållbar regional och lokal turismutveckling. För att turismutvecklingen ska vara hållbar krävs att en stabil grund skapas. Planeringen bör vara långsiktig där privata, statliga och kommunala aktörer involveras (Heitmann 2010: 36). Initiativet “Brand Kenya” kan användas som exempel för att illustrera hur en satsning på turismutveckling kan slå fel. För Kenyas del rådde ett bristande engagemang från statens sida, och bland annat därför kunde inte en attraktiv plattform för privata investeringar skapas. Samarbetet mellan de olika aktörerna fungerade helt enkelt inte. Marknadsföringen av Kenya var därför dömd att misslyckas eftersom de bilder som projicerades ut till omvärlden saknade verklighetsanknytning. Anholt menar därför utifrån exemplet med Kenya att PR kampanjer och reklam knappast kan hjälpa ett land eller en region att förbättra sin image, såvida det inte finns någon substans och verklighetsanknytning i kampanjerna (Anholt 2010: 49f). Vidare bör turismutvecklingen ständigt övervakas så att den inte utvecklas till något som i längden verkar negativt på regionen. Det måste skapas ett samarbete och samförstånd mellan alla parter som är delaktiga eller påverkas av turismsatsningarna (Heitmann 2010: 36). Det kan dock vara svårt att skapa en hållbar turismutveckling, bland annat eftersom relationen mellan turister och lokalbefolkning inte alltid är friktionsfri.
enligt UK Film Council visat sig att den potentiella destinationen behöver involveras i förhandlingar rörande marknadsföring på ett tidigt plan. Eftersom aktörerna bakom en filmproduktion oftast består av flera företag, som har hand om olika delar av produktionen, är det viktigt att regionen kan förhandla fram gynnsamma marknadsföringsrättigheter tidigt. När filmen når post-produktionstadiet blir det allt svårare för regionen ifråga att ta del av filmens marknadsföring (UK Film Council report 2007: Stately Attraction: How Film and Television
Programmes Promote Tourism in the UK: 34f). Filmer eller tv-seriers marknadsföring kan
förhandlingar med filmbolag och distributörer kan involveras i den officiella “fansiten” kan turistinformation göras tillgänglig för de mest inbitna fansen (UK Film Council report 2007:
Stately Attraction: How Film and Television Programmes Promote Tourism in the UK: 28.
För att bilda sig en uppfattning om hur “Morden i Midsomer” skulle kunna bidra till en hållbar lokal turismutveckling kan det vara på sin plats att studera vilka förändringar, problem och möjligheter andra, ruralt belägna platser stött på då filmturism utnyttjats.
3.4 Film och tv-seriers påverkan på lokal nivå 3.4.1 Seachange
Den australienska tv-serien “Seachange” från 1998 bidrog till att placera den lilla byn Barwon Heads “på kartan”, för att använda en vedertagen klyscha. Tv-serien försåg byn med en ny image och ökade platsens attraktionskraft dramatiskt. Som jag tidigare nämnt ökade antalet besökare till Barwon Heads och byn behövde förändra sig för att möta de nya utmaningarna. Till de mer utmärkande förändringarna i området kan alla de nya butiker, restauranger och kaféer räknas. Innan serien slog igenom på bred front stod lokaler tomma och företag lade ned sin verksamhet. År 2000 var lokalerna åter i bruk med skillnaden att de nu erbjöd turismrelaterade produkter och service, exempelvis souvenirer, surfingbrädor och take-away mat. Den service som lokalbefolkningen efterfrågade återvände inte vilket innebar att invånarna var tvungna att åka till grannstaden Ocean Grove för att uträtta exempelvis bankärenden. För att utnyttja “Seachange” i syfte att stärka den lokala turismutvecklingen ersattes entréskylten till Barwon Heads Park med en ny som bar på sloganen “The home of
Seachange”. Tack vare den turisminjektion som serien frambringade kunde också nya gästhus
även en viss friktion mellan lokalbefolkning kontra turister, ett problem som i förlängningen kan bidra till att området förlorar sin attraktionskraft (Beeton 2004: 8ff).
3.4.2 Heartbeat
Det finns med andra ord en plats-identitetsdimension som måste diskuteras innan en region, stad eller by bestämmer sig för att utnyttja filmframgångar i sin turismutveckling. Det är även av yttersta vikt att reflektera över om turismprodukten ligger i linje med vad den postmoderna turisten efterfrågar.
3.5 Post-turisten = filmturisten?
eller attraktionen som är eller behöver vara “autentiska”, det är upplevelsen som turisten får av dessa som är “autentisk”. Utifrån resonemanget kan “autenticitet” återfinnas även inom kommersiella, paketerade och turistifierade världar (Ibid: 232). För turister kan känslan av “autenticitet” vara en viktig faktor, trots att turisten är medveten om att attraktionerna eller scenerierna de ser framför sig är en del av en fiktiv berättelse. “The Lord of the Rings”-turismen kan nämnas som exempel då filmturisterna egentligen inte besöker Nya Zeeland utan snarare Middle Earth. Turisterna vill besöka omgivningar som i filmen spelat en avgörande roll och på plats insupa den fiktiva berättelsens “autenticitet” (Ibid: 236ff). Buchmann, Moore & Fisher fann också i sin studie om filmturister att den mest uppskattade turismupplevelsen infann sig då verklighet och det fiktiva blandades, ett resultat som också ligger i linje med Ritzer och Liska´s resonemang om att turisten inte helt vill släppa greppet om vardagen när denne reser (Ibid: 244).
turism bör ses som en del av vardagen, eftersom gränsen mellan arbete och fritid allt mer suddas ut. Dock bör turism ses snarare som extraordinär än vardaglig i den meningen att lek och spel har företräde framför arbete. Vi är dock som John Urry menar ofta turister vare sig vi vill det eller inte eftersom det sker en nedbrytning av barriärerna inom det sociala livets olika delar. Vi bombarderas ständigt av nya tecken, upplevelser och lockelser (Edensor 2001: 62). Gränsen mellan vad som är turism och inte suddas successivt ut. I rollen som turist kan dock vardagens masker släppas och nya identiteter antas (Edensor 2001: 61).
en och samma. Baudrillards teorier om “verklighetens försvinnande “ är inte bara ett utmärkande drag för postmodernism generellt sätt utan kan som ovan beskrivits även appliceras på post-turism. I exempelvis den belgiska staden Brygge kan turister när de besöker turistinformationen hämta ut en stadskarta som är baserad på filmen “In
Bruges” (2008). Kartan visar inspelningsplatserna som tillika är ej filmbaserade, attraktioner.
Filmen fokuserar kring två yrkesmördare som skickats till Brygge för att invänta sina order, under tiden de väntar väljer de att turista i staden. Handling medför att filmen medvetet eller omedvetet fungerar som en slags reklamfilm för staden, och med hjälp av kartan kan turister gå i filmkaraktärernas fotspår. Filmkartan innehåller bilder från filmen och förklarande text3,
vilket möjliggör för turisten att kliva in i filmens värld och förena verklighet med fiktion.
Bild saknas
Fig. 1 v: Stadskarta över Brygge baserad på filmen “In Bruges”, h: Bilder från filmen med förklarande text. (www.brugge.be/internet/en/toerisme/cfo/inbruges.htm#1 2010-12-21)
Jag besökte själv Brygge sommaren 2010, följde kartan och fotograferade de utvalda platserna. Bilderna nedan kan med lite fantasi illustrera fusionen av Baudrillards teori om “verklighetens försvinnande” och post-turisten.
Bild saknas
Fig. 2 v: Skådespelaren Brendan Gleeson från en scen ur filmen “In
Bruges” (www.brugge.be/internet/en/toerisme/cfo/inbruges.htm#1 2010-12-21), h: Jag som
filmpåverkad post-turist Bild saknas
Fig. 3 v: Skådespelaren Brendan Gleeson från en scen ur filmen “In
Bruges” (www.brugge.be/internet/en/toerisme/cfo/inbruges.htm#1 2010-12-21), h: En
filmpåverkad post-turist
Enligt Flanderns turismchef Paul Arendt producerades kartan för att locka till sig yngre kundsegment. Han är påpekar dock att om turister förväntar sig lönnmördare i varje hörn av staden kommer de bli djupt besvikna (www.guardian.co.uk/film/2008/may/05/ features.belgium 2010-12-08). Genom att presentera attraktioner, eller som i Brygges fall en hel stadskärna, utifrån en fiktiv bakgrundshistoria kan staden inte bara hitta ut till nya potentiella turister utan också skapa incitament till en ny image. Turismindustrin i sin tur kan
hjälpa till att förstärka den nya imagen, även om den är baserad på “fiktiva händelser”. Edensor menar att det viktiga är inte om den uppfattningen som turisten får är realistisk och “sanningsenlig” utan att turismindustrin lyckas infria de förhoppningar som de valt att utlova (Edensor 2001: 60). Post-turism handlar om upplevelser och turistens sökande efter dessa, att upplevelsen är baserad på det fiktiva spelar ingen större roll för post-turisten så länge turismindustrin lyckas förmedla en fantastisk upplevelse.
Det är med utgångspunkt från dessa förutsättningar som serien “Morden i Midsomer” kan visa sig hållbar som turismprodukt. Den uppfattning, association eller föreställning som turisten kan få eller redan har om en plats kan vara skapad av egna upplevelser och erfarenheter. Föreställningen kan dock också grunda sig på platsromantisering och stereotypisering förmedlad av exempelvis film eller tv-serier.
3.6 Nationalromantik och skapandet av stereotyper
Filmer och tv-serier kan stereotypisera platser, regioner och kulturer på olika sätt. Bilder av platser kan förvrängas då de presenteras utifrån konstruerade föreställningar baserade på fördomar eller selektiva urval av platsers olika attribut. Förvrängda bilder av platser behöver inte nödvändigtvis inta negativa skepnader utan kan tvärtom skapa positiva associationer och förväntningar hos betraktaren. Richard Curtis, manusförfattaren till “Notting Hill” (1999), “Fyra bröllop och en begravning” (1994), “Love actually” (2002) och “Bridget Jones
dagbok” (2001) har exempelvis genom sina filmer lyckats skapa en positiv, “mysig” och ljus
bild av England, och då kanske främst av London. Som kontrast till Curtis bild av London kan filmen “Dirty Pretty Things” från 2002 nämnas där London utmålas som kall, kriminell och socialt degraderad. Richard Curtis bild av London är för den skull inte felaktig eller helt orealistisk, däremot är den konstruerad utifrån ett selektivt urval av engelska kulturella, sociala och geografiska attribut. Genom filmer förmedlas en bild av eller föreställning om platser. Tittarens uppfattning om platsen kan genom filmens försyn förändras eller förstärkas. Ibland ingjuter handlingen, rollkaraktärerna och/eller scenerierna en känsla av samhörighet eller till och med patriotism hos tittaren. Filmer som “Braveheart” och “Frihetens
pris” (2006) är tydliga exempel på det sistnämnda. Den engelska turismindustrin har enligt
referens till slaget vid Hastings (Palmer 1998: 315). Filmer som porträtterar England på ett sätt som förstärker denna föreställning kan effektivt utnyttjas av turismindustrin, under förutsättning att filmen blir en publikframgång. Kulturarv och historia är vitala komponenter inom turism i allmänhet men inom Storbritanniens gränser spelar de en synnerligen viktig roll. Palmer menar att kulturarv och historia som turismprodukt har en tendens att visa upp ett lands förflutna på ett sätt som kan få landets invånare att känna tillhörighet och gemenskap. Filmer och tv-serier kan förstärka den effekt som ett lands kulturarv och historia har på potentiella turister. Filmer kan skapa myter om platser genom att romantisera, förenkla, försköna och selektivt välja ut skeenden ur historien som kan tänkas falla betraktaren i smaken. Turismindustrin kan sedan utnyttja myten och den “polerade” sanningen för att förhöja destinationens attraktionskraft. Film i symbios med turismindustri kan också på så vis påverka eller till och med bygga grunden för nationalromantik, dvs. sätta agendan för vilken identitet som bör lyftas fram hos en nation. Exempelvis vad som konstituerar “engelskhet” och det typiskt engelska. Turistattraktioner som exempelvis historiskt viktiga byggnader kan tillskrivas fler och mer påtagliga värden om de figurerar i film. Attraktioner som slott och borgar utstrålar exempelvis makt, styrka och uthållighet samtidigt som de kan uppfattas som majestätiska (Palmer 1998: 316). Attraktioner som dessa innehåller värden som kan utgöra grunden för nationalromantik och via film kan dessa värden förstärkas och moderniseras. En film kan skapa nya associationer till en plats och på så vis tillskriva platsen nya värden. Det främsta exemplet på detta är när en film utspelar sig på en historiskt betydelsefull plats, som kanske redan är en turistattraktion, utan att låta handlingen cirkulera kring platsens betydelse och historia. En romantisk komedi som utspelar sig i idyllisk slottsmiljö eller en kriminalserie som utspelar sig i områden starkt associerade till kulturarv är exempel på hur nya värden kan tillskrivas platser genom film eller tv-serier. Dessvärre kan filmer också skapa negativa associationer då fakta blir fiktion och fiktion blir fakta. Den svenska filmen “Jägarna” från 1996 kan här nämnas. Filmen utspelar sig i Norrbotten och handlingen cirkulerar kring en grupp jägare som av misstag råkar skjuta ihjäl en bärplockare. Filmen blandar fiktion och fakta på ett sätt som gör det svårt för tittaren att särskilja de båda. Personerna i filmen beskrivs på ett sätt som förstärker redan befintliga fördomar och uppfattningar om norrlänningar (Eriksson 2010: 74f).
4. Morden i Midsomer
4.1 Tv-serien
Under hösten 1996 påbörjades inspelningarna av en ny brittisk deckarserie vid namn “Midsomer Murders”, i Sverige mer känd som “Morden i Midsomer”. Serien var initialt en filmatisering av Caroline Grahams romaner om kriminalkommissarie Tom Barnaby. Det var Brian True-May och Betty Willingale som såg potential i Caroline Grahams bok “The Killings
at Badger’s Drift” och beslöt sig för att filmatisera boken. Avsnittet som skulle bli startskottet
för serien “Morden i Midsomer” premiärvisades i Storbritannien 1997 och vann stor framgång hos tittarna (Schreiner & Street 2009: 5). Caroline Grahams övriga böcker om Tom Barnaby filmatiserades och utgjorde första säsongen av serien. Då “Morden i Midsomer” visat sig framgångsrik beslutades det att nya avsnitt skulle spelas in baserade på Caroline Grahams karaktärer. Serien har pågått i över 14 år och är uppe i totalt 14 säsonger bestående av sammanlagt 83 avsnitt (www.imdb.com/title/tt0118401/episodes#season-14 2010-12-14). Tv-serien “Morden i Midsomers” popularitet sträcker sig vida förbi Storbritanniens gränser, i exempelvis Sverige har serien blivit lite av en sommartradition. I Sverige sänds serien i kanal 1 direkt efter publikfavoriten Allsång på skansen. I juli 2010 lockade det första avsnittet av säsong 13 “The Sword of Guillaume” cirka 1,74 miljoner tittare i Sverige, vilket var ungefär 200 000 fler tittare än Allsång på skansen lyckades frambringa. Rättigheterna att visa “Morden i Midsomer” har sålts till flertalet länder världen över och seriens popularitet ser inte ut att vika (Schreiner & Street 2009: 5).
“Morden i Midsomer” utspelar sig i det fiktiva grevskapet Midsomer beläget någonstans på den engelska landsbygden. Handlingen fokuserar kring DCI (Detective Chief inspector, kriminalkommissarie) Tom Barnaby som med hjälp av sin kollega DS (Detective Sergeant) Gavin Troy utreder mord som drabbat de olika byarna i Midsomer county.
För att se “Morden i Midsomers” eventuella bidrag till turismutveckling kan en närmare inblick i seriens scenerier (plats), handling (utförande), rollkaraktärer (karaktärer) och skådespelare vara till nytta.
4.2 Utförande (handling)
Det första avsnittet av serien, “The Killings at Badger’s Drift” satte tonen för flera återkommande teman i “Morden i Midsomer”. Oftast tilldrar sig handlingen i en liten by någonstans i Midsomer county. Utåt sätt förefaller byarna vara idyller där alla känner alla och där invånarna regelbundet träffas nere på den lokala puben. Men under ytan, för att använda en vedertagen klyscha, står allt inte rätt till.
Barnabys högra hand DS Gavin Troy (1997-2003), Dan Scott (2003-2005) samt Ben Jones (2005-?) drar ofta fel slutsats kring vem som är den egentliga mördaren.
I serien syns ett utpräglat klassamhälle där social tillhörighet är av yttersta vikt. I en intervju med Skavlan, Svt kanal 1, påpekade John Nettles att den typ av samhälle som visas upp i serien inte längre existerar. Den klasshierarki som i serien tycks utgöra stommen för sociala relationer på den engelska landsbygden är helt enkelt inte en realistisk beskrivning av dagens England enligt Nettles (Svt, Skavlan 2010). Tvärtom tycks de sociala relationerna som uppvisas i serien vara mer applicerbara på 1800- eller tidigt 1900-talets England. Byarna i Midsomer präglas starkt av tradition och konservatism. Förändring och förnyelse är varken eftersträvansvärt eller uppskattat. Byarnas fysiska komposition och sociala relationer betyder mycket för merparten av invånarna i Midsomer och alla former av förändring eller förnyelse av dessa bekämpas. I avsnittet “Garden of Death” vill den aristokratiska familjen Inkpen-Thomas förvandla en minneslund som ligger på deras ägor till en tesalong, något som inte uppskattas av de tidigare ägarna familjen Bennet och lokalbefolkningen mobiliseras för att stoppa byggnationen. I “Death’s Shadow” hittas en byggherre mördad som via sina byggplaner retat upp lokalbefolkningen. DCI Tom Barnaby och DS Gavin Troy finner dock att mordet inte har någon koppling till byggplanerna men lokalbefolkningens missnöje över de planerade förändringarna i byn syns tydligt i avsnittet. I Midsomer lever många aristokrater och överklassens inflytande över byarna är betydande. I serien kan mord begås för att antingen skydda familjens anor som i exempelvis “The Creeper” eller för att höja familjenamnets status som i “The Glitch”. Avsnittet “Shot at Dawn” inleds med scener från första världskriget där en brittisk soldat avrättas av sina egna anklagad för feghet. En 90-år lång familjefejd mellan den skjutne (Hicks) och skytten (Hammond) tar sin början och kulminerar i att skyttens son mördas av den skjutnes son som hämnd. I Midsomer ligger ofta gamla oförrätter som grund för mördarens agerande.
“Death of a Hollow Man” medverkar Joyce i en teaterpjäs och bevittnar på scen hur en av skådespelarna mördas. Genom att involvera någon i Barnabys familj i den aktuella mordutredningen ställs den “mörka” delen av handlingen emot den “ljusa”. Eftersom Joyce är Tom Barnabys fru, en ständigt återkommande rollkaraktär, vet tittaren att hon inte kommer att förolyckas eller mördas.
I Midsomer är det inte ovanligt att tillvägagångssätten för de olika morden skiljer sig avsevärt ifrån varandra. Givetvis är det vanligt att någon får ett slag i bakhuvudet eller skjuts till döds men många gånger är tillvägagångssätten mer utstuderat makabra. I exempelvis “Hidden depths” blir ett av offren mördad med vinflaskor, vilka slungas mot offret från en katapult. Andra makabra mord begås med hjälp av skördetröska, grepe, kulspruta, svärd, marmeladburkar, knivar, pilbåge, golfklubba, bil, medeltida tortyrredskap eller till och med slips. Sätten att dö på i Midsomer är många. Tittaren skonas dock ofta från att behöva se några makabra detaljer och i vissa avsnitt har till och med blodfärg tonats ned för att inte serien ska bli för makaber (ITV3 2011-01-04). Det finns dock flera aspekter än handlingen som måste studeras för att kunna skönja seriens eventuella bidrag till turismutveckling. Handling kan skapa ett intresse men för att knyta samman detta intresse till en specifik plats eller region är scenerierna av yttersta vikt.
4.3 Platsen (scenerierna)
flera olika verkliga län. På så vis kan filmskaparna plocka ut de för serien mest lämpade omgivningarna och klippa ihop det till en fiktiv by. Omgivningar från The Lee har exempelvis återfunnits i flera olika byar i Midsomer och använts som inspelningsplats för tre episoder. En annan detalj som bör nämnas är att Barnabys hem i Causton i själva verket består av fyra olika hus. Enligt Brian True-May är det ingen tittare som uppmärksammat att byggnaden inte är densamma i varje episod. Även om byarna i Midsomer konstrueras med hjälp av omgivningar hämtade från flera olika verkliga platser finns det områden som förekommer mer i serien än andra. Bledlow beläget i Buckinghamshire har använts som inspelningsplats till inte mindre än 8 episoder av serien, bland annat “ Death’s Shadow”, “Deadmans Eleven” och “A Worm in
the Bud”. I Bledlow återfinns också en pub vid namn “The Lions of Bledlow” vars exteriör
och interiör återses i flertalet avsnitt av serien (ITV3 2011-01-04). Puben är en viktig komponent i serien och skulle kunna användas som attraktion för “Morden i Midsomer”-inspirerade turister. En pub i St Albans lyckades exempelvis efter att ha synts i kriminalserien “Foyle’s War” att öka sin attraktionskraft. Enligt ägaren av puben var många av gästerna intresserade av hur puben använts vid inspelningen av serien (UK Film Council report 2007:
Stately Attraction: How Film and Television Programmes Promote Tourism in the UK: 72).
Även om Midsomers fiktiva byar inte kan lokaliseras till endast en existerande plats finns det, enligt John Nettles, en by i England som i stora drag lyckas fånga de för serien typiska miljöerna. Byn heter Great Missenden och har använts som inspelningsplats till bland annat “Painted in Blood”. Nettles menar att byn i sin helhet påminner om en typsik Midsomer by (ITV3 2011-01-04).
Midsomers ovilja till förändring syns som tidigare nämnts i handlingen men även scenerierna visar detta. I avsnittet “The Black book” behöver DCI Barnaby studera ett antal konstverk målade av en lokal konstnär som levde någon gång i början av 1800-talet. När Barnaby jämför tavlorna med verkligheten utbrister han följande:
“Two centuries have past, and look it's pretty much the same...”- Tom Barnaby ur “The Black
Book”
lugn, stillhet och harmoni förmedlas också en bild av ett landskap där det ständigt händer saker. Scenerierna är nämligen till stor del även präglade av olika former av “jippon”, det kan exempelvis röra sig om litteraturfestivaler, flott-race, orkidé-tävlingar eller hästkapplöpningar. Genom eventen lyckas serien etablera en känsla av uppsluppenhet och glädje där länets invånare samlas för att hänge sig åt typiska turistnöjen. Barnaby själv är ofta med i eventen, antingen som besökare eller som medarrangör.
Midsomer befolkas dock av många excentriska karaktärer som inte drar sig för att mörda, vilket länets osedvanligt höga mordstatistik vittnar om.
4.4 Karaktärerna (roller och skådespelare)
Det är viktigt att hålla isär rollkaraktärer och skådespelare, något som inbitna fans av serien “Morden i Midsomer” stundtals haft svårt att göra. John Nettles berättade exempelvis för Skavlan i Sveriges television hur han stött på fans som blivit chockerade över att se Nettles gå på bio med en annan kvinna än karaktären Joyce Barnaby (Svt, Skavlan 2010). Nettles berättelse är naturligtvis inte applicerbar på den stora massan av tittare och fans, men den belyser trots allt vilken betydelse en fiktiv rollkaraktär kan ha på andra människors liv. Som tidigare nämnts kan en tv-serie mer effektivt leta sig in i folks hjärtan än filmen eftersom serien visas under en längre tid. John Nettles spelade DCI Tom Barnaby i 14 år och karaktären blev så intimt förknippad med serien att “Morden i Midsomer” till och med döptes om i vissa länder till “Kommissarie Barnaby” (ITV3 2011-01-04). En av de främsta anledningarna till att manusförfattarna valde Tom Barnabys kusin John Barnaby som efterträdare till posten som kriminalkommissarie i Midsomer var att efternamnet Barnaby behövde leva vidare, detta för att slippa byta namn på serien i de länder som ändrat seriens titel.
Som tidigare nämnts har John Nettles under 80-talet hjälpt till med att marknadsföra Jersey, då genom att utnyttja sin rollkaraktär Bergerac från serien med samma namn. I och med att John Nettles inte längre spelar i “Morden i Midsomer” kan det bli svårt för Buckinghamshire, Oxfordshire, Berkshire, Hertfordshire och Surrey att utnyttja hans rollkaraktär i sin turismmarknadsföring. Skådespelaren Neil Dudgeon tar i avsnitt 81 över rollen som kriminalkommissarie i Midsomer, vilket innebär att det istället blir DCI John Barnaby som regionerna bör utnyttja i sin turismmarknadsföring.
rollkaraktär vid namn Trixie Channing i avsnittet “Death in Disguise” från 1999, i avsnittet “The Axeman Cometh“ från 2007 dyker hon upp igen som karaktären Finola Harcourt. Även Neil Dudgeon har varit med i ett avsnitt av serien innan han tilldelades rollen som DCI John Barnaby. I avsnittet “Garden of Death” spelar Dudgeon en karaktär vid namn Daniel Bolt som säljer sprit till minderåriga. Ett annat intressant inslag i seriens rollista är att Hollywood stjärnan Orland Bloom spelar ett av offren i avsnittet “Judgement Day”4 från 2000.
Som tidigare nämnts motsätter sig stora delar av befolkningen i Midsomer all form av förnyelse och förändring. Men samtidigt är det flera karaktärer som utrycker missnöje över Midsomers tillsynes lugna och harmoniska atmosfär. Områdena utanför Causton upplevs som tråkiga och händelselösa av flera karaktärer. Avsnittet “Dark Autumn” från 2001 fångar essensen av vilka som upplever länet som trist och varför. I huvudsak är det olyckligt gifta hemmafruar som under åren lärt sig att avsky Midsomer som de förknippar med sina rika men fullständigt ointressanta men. I avsnittet “Bad Tidings” från 2004 kan också kontrasten mellan landsbygd och storstad skönjas. DCI Tom Barnabys “Sergeant” Gavin Troy har lämnat Midsomer för en annan tjänst och i hans ställe tillträder en polis från London vid namn Dan Scott, som motvilligt accepterat tjänstgöring ute på landsbygden. Scotts sätt att hantera vittnen är mer brutala och känslokalla än Gavin Troys. Dan Scott är van vid ett högt tempo präglat av storstadens tillsynes mer råa atmosfär och attityd.
Ett annat återkommande drag hos karaktärerna i Midsomer är att de som inledningsvis upplevs som otrevliga, galna eller våldsamma sällan är mördare. I flera avsnitt är det tvärtom den person som genom hela avsnittet förefallit mest hjälpsam och tillmötesgående som är mördaren. Avsnitten “The Noble Art” (2010), “The Dogleg Murders” (2009) och “Down
Among the Dead Men” (2006) kan här nämnas som främsta exempel.
4 En intressant detalj i avsnittet är att Barnaby upplyser Troy om J.R.R Tolkiens “The Lord of the rings” när dem
5. Analys
Det övergripande syftet med den här uppsatsen är att undersöka om och hur tv-serien “Morden i Midsomer” kan utnyttjas som turismprodukt. För att kunna besvara frågan är det nödvändigt att först reflektera över vem dagens turist är och vad denne efterfrågar. I en samtid som allt mer kännetecknas som den postmoderna eran är det naturligt att turistens preferenser, önskemål och krav förändras. Vissa forskare inom främst turismvetenskap menar exempelvis att turisten bytt skepnad och mer intagit rollen som post-turist. Eftersom post-turisten inte söker efter “autenticitet” i objekt utan snarare i upplevelser är det av ringa betydelse om attraktionen är baserad på verklighet eller fiktion. Simuleringen accepteras och i vissa fall förväntar sig post-turisten till och med en simulering. Sherlock Holmes hem på Bakerstreet i London är ett exempel på hur simuleringen är mer efterfrågad än verkligheten. “Lord of the
Rings”-turisterna som föredrar Middle Earth framför Nya Zeeland är ett annat. Det senare
exemplet föreslår också att filmturisten är en typsik post-turist. Turismformen filmturism besitter egenskaper som efterfrågas i den postmoderna eran. Inspelningsplatser eller miljöer starkt förknippade med en viss film eller tv-serie präglas av ett tillstånd där gränsen mellan det fiktiva och “verkliga” är otydlig, filmturisten efterfrågar den fiktiva platsen snarare än den “verkliga”. “In Bruges” Stadskarta över Brygge är ett exempel på hur filmturisten väljer det fiktiva framför “verkligheten”. Baudrillard menade att vår samtid präglas av “verklighetens försvinnande” vilket inom turismen kort kan översättas till att attraktioner inte längre behöver vara baserade på “verklighet”. Filmturisten ser i sitt resande den fiktiva världen som mer giltig och intressant än den “verkliga”. Då filmturistens egenskaper ligger i linje med den moderna post-turistens förefaller framtidsutsikterna för filmturismen vara goda. Något förenklat kan det sägas att filmturism är ett tecken i tiden. Turismindustrin behöver därför anpassa sig och acceptera idén om att simuleringen faktiskt kan övertrumfa “verkligheten”. Med utgångspunkt från resonemanget har “Morden i Midsomer” som turismprodukt en stabil grund att stå på och ligger rätt i tiden med hänvisning till post-turistens krav och önskemål.
