• No results found

Faunistiska notiser norrlindska vattenskalbaggar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Faunistiska notiser norrlindska vattenskalbaggar"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Faunistiska notiser om norrlindska vattenskalbaggar

ANDERS N. NILSSON

Nilsson A. N.: Faunistiska notiser om norrlhndska vattenskalbaggar. [Faunistic notes on water beetles of northern Sweden (Coleoptera).1 - Ent. Tidskr. 104: 5-8. Uppsala, Sweden

1983. ISSN 0013-886x.

New records from northern Sweden are presented for 13 species of aquatic Coleoptera, together with some information on preferred habitats. Northern range expansions are given for Haliplus oblir.luus Fabr. (63'15' N), Deronectes /alzs Steph. (66%2' N), Agabus ungui' cularis Th. (66'3' N), Nartus grapii Gyll. (66'3' N) and LaccoDius biguttatus Gerh. (65'50' N). A southern range expansion is given for Hydroporus picicornis J. Sahlb. (64'20' N), and a southern contraction for H. discretus Fairm. (63"15' N). Hydroporus eugeniae Zaitz. 1=

afflatus Scholz) is separated from If. nigellus Mann. (: tartaricus auct., nec Leconte 1850). The Swedish distribution ofthis species ranges from the province ofHhlsingland and northwards.

A. N. Nilsson, Dept. of EcologicalZoology, University of Umed, S-901 87 Umed, Sweden.

Under dc trc scnaste aren har ctt flcrtal fynd av vattenskalbaggar glorts som utvidgat var kanne_

dom om artcrnas utbredning i norra SveHge. I manga fan har isolcradc fbrekomstcr kunnat sammanbindas med dct sammanhangandc ut_

bredningsomradct, som harigenOm utvidgats.

Nagra arter har tttt sin nordgrans brsttutCn cn bra bit norrut,och nagon cnstaka art har patraf‐

fats lingrc sё dcrut an vad sOm tidigarc varit kint.Vidarc har ctt fatal artcr vars identitct varit oklar rctts ut,vilket givit upphov till en rad ny―

fynd.Min forhoppning ar att denna samman―

sthHning av i huvudsak egna fynd skall hialpa andra samlarc att fa upp ёgOnen fё r namnda arter med sikte pa cn battrc kanncdom om utbrcd‐

ningcn.Dct ir rnin avsikt att hrdigstalla en kar―

tcring av dc svcnska dykararternas utbrcdning utifran befintligt insamlat material.Dc samlare som jag ei upprattat kontakt incd uppmanas att rapportera sina dykarfynd.

〃α′ カ メンS οι′ ′ 9“ ″ s(Fabricius).Denna art pa‐

traffadcs i stort antal i Jamtland pa Rё d6n (14.VH.1981)12 km NV Ostersund I SvcHgc var den tidigarc kand nOrdligast fran Uppland.Fynd―

lokalen utgё rs av en utdikad si6, Lavttё n,Ined kalkblckcbottcn.Brytning av blcke har gett upp‐

hov tin vattcnfyllda gropar mcd myckct Hklig fOrckomst av kransalger(C力 θ′ α Sρ .),dVS Vard_

vaxtcn fё r Jり .ο ら″ 9“ Jrs・ Arten ar i Norgc tagcn cndastiinre Nordland(Strand 1977),vilkCt Sam―

tidigt ar dct nordligastc fyndet i Skandinavien.

Fyndct i Jhmtland gё r dt det norska fyndet tcr sig mindrc isolcrat(br utbrcdningskarta sc Hol―

men 1981).

Hッグ′ ορο″〃 s ″′ S`・ ′′ rrs Fairmaire. Dc nord―

svenska cxcmplarjag hittills sett av dcnna art har samtliga vaHt felbcstamda. Det cxcmplar som togs av Wir6n(1945)i Palkcm ar en hanc av〃

.

αこ′′ α″ grr′

s Thomson.Vanligare ar att J7.グ s(‐

″ ′′ ″ s brvixlats mcd″ .ル

`SC″ ′′″′ S Schaum, fran vilkcn den skilicr Sig bl a gcnom bredarc kroppsform, kortare antcnner och det tydligt nlikroskulpterade sista bukscgmentet,Dcn sist―

namnda karaktaren kan vara vilseledandc dl en antydan till natmaskOr kan flnnas hos vissa ho‐

nor av″ 。 ル s`.″

`′

″ FS・ Det nordligaste fyndet av

″ . グ Jscr′ ′

“ s tycks vara frin Odcnsalakarret i Ostersund(14.VH.1981),dar den ar allmin i kalksiamlniga kallkal10r.

均 ″′ ορο′夕 S グο rsα ′ Js (FabHcius). Ett flertal nyarc nordsvcnska fynd av dcnna art gcr cn na‐

gOt annorlunda bild av utbrcdningen an som rc_

dovisats av Huggert&Nllsson(1978).Den m6r‐

kare huvudformcn fё rekominer i Svcrigc anda upp till Jokkmokk(Fig. 1),dVS lika langt norrut som det nordligastc rlnska fyndet Dctta inncbar att den m6rkarc huvudfomen i norra Svcrige brckommcr blandat mcd dcn jusare Fg″ ″ α′ ″ s‐

formcno Nordvist om Storuman har arten hittats

itva mindrc tiarnar belagna ca l.lil frin varand―

(2)

Fig. 1. Utbredning hos〃 ング′ορο″′ sグ ο rsα ″ s(Fabr.)i norra Sverige.Skilda symboler har anvants fё r fynd av den mё rkare huvudformen(● ),den uuSareFg′ ″ α′

s‐

formen(0),OCh blandadc populationer(o)

DistHbution of Hッ dr()pο ′ Irsグ οぉα′ お (Fabr.)in North Sweden.I)ifFerent symbols used for thc darker nomi―

nate form(● ),the lighcr′ g〃 ′ α′ ″ S― form(0),and m破 ed populations(0)

ra. I den ena ttarnen togs ctt tiotal ex av ig夕 ″ α′ ク S― formen,och i den andra」 arnen hitta‐

des cn individ av normalformen. I ett asgropS‐

。 mradc vid vindclalvcn nara HttHnas(vb)hitta‐

des artcn i fyra narbelagna sma grop_larnar,av vilka tva hyste renafgrr″ α′ 1/s‐ pOpulationcr.I den trette 」 arnen har cndast patra∬ ats ctt cx. aV normalformcn,och i den 5ardc brckommer ba‐

da formcrna tillsaminans.Denna blandadc popu―

lation innchancr avcn alla tinkbara ёvcrgangs―

former, vilket miste inncbara gCmensam art‐

tillhё righet.De bada formcrnas fё rekomsti nor―

ra Sverige ar starkt fOrknippad med typ av habi‐

tat, specient vad gallcr bottensubstratcts ね rg.

Den tusare Fg“ ″ ″ン S‐ fOrmen brekommcr i pe―

riodvis uttorkadc sma larnar ined jus slambot―

tcn och sparsam vaxtlighct, mcdan normalfor‐

mcn hittas i tit vegetation(relativt naringS五 ka starrkarr med 16sa vitinossmattor)cllCr i sma larnar med mё rkarc siambotten.En brutsatt―

ning fё r den blandade populationcn i H五 1lnas ar att dessa blda typer av habitat har gransar till varandra.Di blda formerna kan fё rvantas fё re_

komma i stё rre delen av norra Svcrigc ir det knappast meningsfullt att benamna dcm sOm geograflska raser.

Hッグ″ ορο″ IIS′ ″ g`71Jα

`Zaitzcv.Dcnna art star myckct nara〃 .″ Jg″ ′ ″ s Mannerheim(=′ α′ ′ α″ ′ ―

(″ s auct., nec LeConte 1850), fran vilkcn dcn habitucllt skijcr sig genom■ lindre storlck,bruna tackvingar och brett liuSa halssk61dskantcr Dct‐

ta artpar behandlas mcr ingacndc i cn speciell uppsats(Nilsson, in prcss).〃 . `′ g′

77′

α′ flnns aven beskriven av Scholz(1917)sonl Cn varietct av〃 .′ ′ ο″ gar〃 ′

“ s Sturm undcr namnetリ ソα′ ′ S, funnen i Jokkmokk,och dct har scdan dess ratt cn viss osakerhet kHng idcntitetcn hos dcnna art.

″ .′ ′ ο″ gα ′

′ ′ s tycks saknas i norra Sverige och tidigarc fynd skall hanぉ ras till〃 .′ ″ g′ rliα

“ som nu ar kind ifran Hls,Jmt,Ang,Vb,Ly Lpm,Lu Lpm och T Lpm.Dcnna art f6rcdrar mossrika graskarr i granskog, och fё rekonllner Hkligast undcr fbrsommarcn.

助 グ″ ″ ο r″ s ′ ′ソα rrグ ′″ JJ. Sahibergo Efter det att Huggert (1974b) klar」 Ort idCntitctcn hos dcnna art och anmalt den fran Vb,Nb och Lu Lpm har den patriffats i Halsingland(Nilsson

1982)samt i Samtliga landskap frinÅ ngerman_

land (Pettersson 1981) och nOrrut. I Asclc Lappmark patraffadcs dcn i ctt asgropskarr vid

Lё gdc alv ca 15 km N Fredrika(25.V.1981).I Lycksclc Lappmark har den tagits pl ett flertal lokalcr i Lycksclc konlinun.Tillsanllnans ined S.

E.Nilsson togjag dcn i Pitc Lappmark ca 20 km SO Ar宙 dttaur(10.VI.1982).

Iyグ ο′ο′′ S′ 0″ gJcο ″ 72:S Sharp.Dcnna rnycket sparsamt fё rekonlinande art har patraffats pa trc lokalcri Lycksclc Lappmark:Storbackcn 8 knl S Lycksclc, Sandvik 13 km V Lycksele och vid ore alv strax sё der om Knaftcn.Fyndlokalerna

sぬ mmer v五 l med uppgiftcrna i Nllsson(1979), och arten tycks f6redra dc inattor av brunmossor (CX.D″ ′α 720(.′ α′

s bα

′′ ク s)som upptradcr pa litc rikare myrar, ofta i narhctcn av kankanOr.

Artcn kan mcd食 5rdcl sallas fram di mossan ofta ar lite val tOrr for trampning. Narheten tin kall_

klllor har bl a av Schacnein(1979)tolkats sa att

:G H‖ L“ "

妊 イ ゝ

。 ヽ】い 、 ヽ 月勲 ― 「

ヽ \ /

F IN I Iや 濡

/謄 #+■ u l′ R

・ °・ 1倒 ゝ ゝ キ ・

NI

`│ │ ` 1乱 N、 ^眠 RI J` 熊ギ 「

/ヽ K■ ヽポミか、 (}ヽ く `

│ノ │

l ξ l\ ‖ へ ・、 ` い \ 011 lt 医 1り

「ヾ ` ヽ ミ \ 、 い ヽゝ 胸 ヾ │ サ

'/卜 I A¬ よ ヽ F` │´ l liP三 十 1 1 躍 颯 蘇 ■ l、 瀬 ^/1KI[IHI‖

卜風 │・ λ\、 ぼ

ゝ Ⅷ ` 、 卜 路 WI

卜 M

(3)

artcn skulle lcva halvt undettordiSkt.Troligarc ar att dctta samband beror pl att lampliga moss‐

particr gynnas av k五 1lutflё det,di jag avcn hittat

〃 .′ ο 71g′ cο ″ ″′ s utc pa inyrar lingt ifrin narmaste kalla. Detta ghller aven fё r det cxcmplar som tagits av Amttё rn Carisson i Norrbotten(Kalix, 20.VI.1980).

均 グ″ ορο″′Sρ ′

`′

Cο r″ Js J.Sahiberg.Dcnna art har hittats pa trc lokaler i narheten av Lycksclc, Och iÅ sclc Lappmark togs nyligen ett ex.vid Fat雨 61uspen(19.IX.1982,leg.S.Eriksson).Den var tidigarc kand sydligastifran Jokkmokks‐ trak‐

tcn.Artcns habitatkrav ёverenssthmmer v'l rned vad som ovan angivits fOr〃 . ′ ο plg′

`.ο

″ ″′ s, Ined vilken den tagits tillsammans lned pa tva av loka‐

lcrna.

D`′ο 71で cr′ s ′ ar′ s(StephCns). Sedan Huggert (1974a)anmttlde denna art ibr Norrland har den patraffats pa yttcrligarc fem lokaler. Nilsson (1979)uppgav dcn fran ume llv nara umca Och scnare patraffadcs dcn i spritlagt material fran Vindcl,lvcn vid Rusksclc(10.VI.1977,leg O.

S6derstめ m)som nyお r Lycksclc Lappmark Yt‐

tcrligarc ctt cxemplar togs i en driftfhlla i AIn―

mcran nara utloppct i lndals五 lven strax norr om Hammarstrand i Jamtiand(14.V.1979,lcg.G.

助ё bCrg).Fran Lulc Lappmark ar den kand frin Kaltisiokk vid MCSsaurc dir den togs av C. F.

Jcnscn 1974 och 1976. Nyligen togs dcnna art i ore alv strax ncdstr6ms tturh01m(01.IX.1982, lcg.0。 Nilsson)som ny brÅ ngcrmanland.

ια ccο ″ ″おοι′ ο″ grrs(StCphcns).Nagra excmp‐

lar av denna art togs i ctt skogskarr vid vandat_

bcrgct i norraÅ ngermanland(Pettcrsson 1981).

Dcn ar tidigare kind ifran Jamtland samt ett gamrnalt ''Lapponia" fynd. Enligt Poppius (1905)ar dcnna art typisk fё r inindrc vattcnsam―

lingar i grankarr och torde darmed ha cn vidare utbrcdning i norra Sverige.Mttligen ar den nagot

fё rbiscdd pga tidig varfё rckomst och lag individ‐

tathet.

И gα わ frs α pprο χルηα′ ″ s Fall. Sedan den giortS kand(Nilsson 1981)har denna art visat sig ha en vid utbrcdning i norra Svcrige.Aldre fynd som kontrollcrats har visat att den tidigarc varit sanllnanblandad ined/4.cο ″ g′ ″で′ Thunberg,ex―

cmpelvis har den under detta namn rcdovisats av Lundbcrg&Millcr(1977)fran en bick i Abisko, i vilken den var den vanligaste artcn.Andra fynd ari Vb,Gran61und(9.VI.1982,lcg.A.Nilsson);

Pi Lpm,Reivo(26.VI.1981,leg.Å .Lindelё w);

Lu Lpm,Klllingc(3 VH.1968,lcg.S.Ringselle),

Faunistiska notiser om norrliindska vattenskalbaggar 7

助 autta(con. Lundbcrg)och ViCtas(coll Lei―

ler).Att denna art ar vil skild fran И .こ 。″ g`″ ′ ″ bckraftas hven av skillnader ilarvernas utscendc (Nilsson 1982).И ρρ′ οχ′ /11α rク s tycks vara bun‐

den till inindre backar inom det hё gboreala och subarktiska omradet.

И gα b′ s fr“ g″ J(Ir′ α′ ′ s(ThomSOn).Artcn,som

tidigarc var kand nordligast i Svcrige ifran Da―

larna,patraffadcs sOmmarcn 1980 i Norrbottcn.

Fyndlokalcn var en tidigare dimd可 6 strax norr om Kalix(VCittuarvi).Artcn angadcs av K.Da―

nell i ett flcrtal exemplar i fall屁 11lor som placerats vid kanten av vattnet.()vriga vattenskalbaggar fran dcnna artrika lokal har rcdovisats av Nlls―

son&Dancll(198!).

Nα rrfrs g′ αρ″(Gyncnhal).Dcnna art fangadcs i nagra tt cxcmplari sammaぬ 1lor som И .“ ″ g″

J―

(.“ ′ α′ Js. Sedan dcss har den avcn tagits pa tva lokaler i Vastcrbotten; Vannasby, Branttё n (22.IX.1980,leg A.Nilsson)och Umel,Hamp―

6arn(26.XHI.1981,leg.A Nllsson).Nyligcn har avcn ett ex.hittats i driftmatcrial frin Orc alv

(Hummelholm,07.V.1982,lcg.0.Nilsson)i Å ngcrmaniand.Artcn var tidigare kand upp till Halsingland mcd ett isolcrat fynd fran Kare―

suandotrakten i Tornc Lappmark, varifrin den beskrevs av Gynenhal

Lα (て οι′ ′ s bJgク ′ ′ α r“ s Gcrhardt.Dcnna arttogs i Norrbottcn pa tva lokalcr(Storё n utanf6r】 く alix

och Sundholmen nara Haparanda)av K.Danen redan 1971 Dcttarnaterialharemellcrtidf6rstnu blivit bestamt, vilket rcsultcrade i dct f6rsta Norrlands― fyndct av L.ら な′ rra″ S Vilken tidigare var kttnd nordligast i Svcrigc ifran Dalarna. I likhet med flcra andra artcr tycks den vara vad Lindberg(1949)benamndc ''pSeudohalobiont", dvs endast i dc nordliga delarna av sitt utbrcd―

ningsomrade begransad till brackvattcn.

F6rutom redan namnda samlare villjag tacka Sven Persson som st,1lt inatcrial och information

till mitt fё rfogandc

Litteratur

Holmen, M 1981. Status over Danmarks Haliplidae (ColeOptera)ined bCmaerkninger onl zoogeograrl og

aut¢ k。 10gi.― Ent Mcddr49: 1-14.

Huggert, L. 1974a Anteckningar onl Coleoptcra. ― Ent.Tidskr 95:lⅨ 卜 106.

- 1974b. On the identity of″ ノ ″ ″ ο″ S′ ′ッ

″ ″ ′ J

Sahib― Ent Tidskr.95:115-122

Huggert,L.&Nilsson,A N 1978 Antcckningar om

tre dykar― arter.― Ent.Tidskr 99:25-29.

(4)

8 И″グ′ rsノ V.ハ √ ′ ′ ssο ′

Lindberg,H.1949 Zur Kenntnis der lnsektenfauna im Brack、 vasser dcs Baltischen Mccrcs ― Soc. sci.

fenn.Comm.Biol lq9):1_206¨

Lundberg,S.&M011er,K 1977.Overvintringslokaler for vattcnskJbaggar i Abisko‐ omradet(cOl,Dyti_

scidac,Hydrophilidac)― Ent.Tidskr 98: 143-144.

Nllsson,A.N.1979.The dytiscid(Coleoptera:Dyti―

scidae)fauna Ofthe province of Visterbotten,north‐

ern Sweden.― Fauna Norrlandica 10: 1-32.

― - 1981 Notes on some northern species of∠ gα ι〃 s (COleOptera,1)ytiscidac)― Notul.ent.61: 191-196.

- 1982. The larval stages of И r"S α pp″ j″ α′ S

Fall and and/1. cο κ g′ ″′′ (Thunberg)(COleOpteral Dytiscidac).― Aquatic lnsects,in press

一 in press.The identity o鈎 ″″ ο″ Sa脚 J"Zait―

zcv and″ .″ な′′ ル S Mannerheim(COleoptera;Dyti_

scidac).― Ent.scand.

Nilsson,A.N.&Danell,K.1981.The annual and

seasonal successions oflarvac and imagines of water beetles in a sha■ ow, man― made lake in northern

S、 veden.― Aquatic lnsects 3:233-243.

Recenslon

Anton,H.,1982.C′ r,4gar,bF″ ο (.力 α″グ″ θ s′ ′た′ ar

`ノ arg. svensk 6vcrsattning och bearbctning av

Carl― Cedric Coulianos― Awe― Gebers Fё rlag。

var stё rsta till antalct och i nera avseendcn kan‐

skc mest intressanta insektordningcn i vart land prcscnteras lned denna bok i dcn s kぬ rgserien, sonl utgcs av Alinqvist och Wicksell 16rlag AB.

Dct sager sig ttalvt att en insektgrupp med 6ver 70CXl arter i Svcrigc cndast kan represcn―

teras av ett myckct litct arturval.Bilderna ar av varicrande klass och har fё rlorat i skarpa genom att glattat papper anvands. Mot tcxten rlnns en del inindre anmarkningar,av vilka nagra har an_

forcs.

Silunda borde kanske rneddclats att hornstek―

larnas iarver packar sitt borrmJol sa hart att det Ofta ar svart att upptacka gangarna i det uppsa‐

gade virket.Sedan har sadant virke anvantsi hus och sa smaningOm avlevererat nyklackta steklar

till allman fё rfaran fbr husbyggaren.χ

`″

′ ss′ ′

`ヽ

′ ‐

″ ″

ar cn myCkct sallsynt art i vart land.om ε′ ρ力αノ (′ θ α bJθ ′ Js uppgives felaktigt att arten a upptratt som skadcg6rarc i vartland.I Skane har artcn cmcllcrtid hittat granskog i nera omgangar Och aven bckhmpats med bepudring bade fran markcn och luften i S:t 01ofs, K,onovans och Christinehofs skogar(Se Hcdqvist 1956: Studicr ёver st6rre granspinnarstckcin(Cephalcia abietis L.)och dess upptradandc i Skane._Mcdd.Sta―

Pettersson, R. 1981 Entomologisk undersё kning av urskogen pa vindatbergct ― Biol.Grundutbildning, umea univ Rapportseric(5):1-39.

Poppius,B. 1905 Kola― Half6ns och Enarc Lappmarks Coleoptera.― FestschHft fur Palm6n.(12): 1-200.

Helsingfors

Schaeflein, H. 1979 Beitrag zur Dytiscidenfauna Mitteleuropas(C01)― Stuttg.Beitr.Naturk.Ser.A, Nr.325:1-20

Scholz,R. 1917 ヽ Visscnschaftliche Ergcbnisse der Bc―

arbeitung von O Lconhards Sammlungen.9 Vicrtcr

Bcitrag zur Iく enntnis und Verbreitung palaarktischer Wasserkafer(Dytiscidac).― Ent.Mitt.6:25(卜 258 Strand, A. 1977 Additions and corrections to the

Norwegian part of Catalogus Colcopterorum Fenno―

scandiac et Daniae Second series.― Norw J Ent

24: 159-165.

Wir6n,E 1945 Bidrag till kannedOmen om Coleopter―

faunan i nOrra delen av det nordsvenska barskogs―

。 mradet_fran insamlingar i Palkcm _Ent Tidskr.

66123-43

tens Skogsforskningsinstitut. 46: 1-54). BistCk―

larnas utbredning ar iven ratt val kand i sverigC Omf.HedqVist 1973:Ent.Tidskr.94:177-187).

Orn braconiden Dο ζ ycr′ s ′ ′ Jrcο gα srar bordc framhallits att den ar en viktig parasit pa husboc_

ken.Sl五 ktetン 4ρ α″′ ′′ ιS, Som numcra uppdelats i

nera sl五 kten,omfattar i vart land ё ver 200 arter.

Famiucn Иρ力′ グ′ ′ ′α′ sags vara artrik men enligt de tva ratt nyligCn utkomna varldskatalogerna rlnns nagOt ёvcr 300 artcr i varlden. T″ Jε 力ο―

grα

″α ′ソα″′ S`′ ″ S SOm art(s.lat)ar myCket mcra komplex an vad sOm sags i tcxtcn. Bl a

fё rekonlmer aera ck。 1。 giska undcrartcr som har trasslat till anvandandct inonl biologisk be―

kampning.1)ct skullc fbra fё r langt att har relate_

ras. Hos manga platygastcrider fё rekommer att igglaggning sker i varddiurenS agg.sedan intra―

der en vilopaus till dcss vardtturcnS larvcr upp―

natt 2:a larvstadict mcn darcftcr skcr cn snabb utveckling av stekenarvcrna.I tcxtcn star fclak_

tigt att slhktct Cα

“ ρο″οrrrs Omfattar 5 artcr,dct ar cndast 4. 1」 ndcrtecknad har svart att fё rlika

nlig mcd att auktorsnamncn utelamnats, men

detta ar tydligen kutynl f6r fhrgseriens bё ckcr.

Oavsctt dessa anmarkningar rekommenderas boken.Dct ar nanlligcn glattandc att cn brcdd―

ning sker av insektlitteraturen si att andra grup―

pcr an ttarilar och skalbaggar bchandlas.

κ″ ′ ‐ Jο 力α″〃′グ 9ソ ブ sr

References

Related documents

Nu vet vi att de kommer från dinosaurier och andra förhistoriska djur som levde och dog ut för många miljoner år sedan.. Den stora frågan många frågar sig är hur man

Tillåtna hjälpmedel: Statistikbok och miniräknare. Till alla uppgifterna ska fullständiga lösningar lämnas. Resonemang, ekvationslösningar och uträkningar för inte vara

Här ses även studier i resultatet där det kom fram att det inte påvisades skillnader i hjärtfrekvens och blodtryck hos dem som fick besök av vårdhund och dem i

Kostnad: Respondenten redogör för att beaktandet av kostnadsnivån för att implementera balanserat styrkort inte spelade någon avgörande roll för val av

Tidigare publicerade fynd av vattenskalbag- gar i Mittlandsskogen verkar vara begränsade till Holmen (1980), som först hittade den säll- synta arten Agabus clypealis på en

Trots husbockens vdldokumenterade frirekomst i byggnadsvirke i stora delar av landet torde denna plats, tillsammans med de civriga nSmnda, tillho- ra de sista

Som frilevande i artcns naturliga biotop,dvs gammal barrskog av framst tall mcd inslag av d6da och torra trad, ar den bl a angivcn frin Bogesund i Sё dcrmanland, Gotska Sandё n och

Och det är därför som dessa dagar är så ärorika, så storartade, för därefter har Kubas folk visat världen att revolutionen byggs från gryningen varenda dag,