Planeringsunderlag till länstransportplanerna B 1. Region Sydöst Ekonomi och Planering

(1)

2002 -09-15

Ekonomi och Planering

(2)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 2

1. Större Väginvesteringar

1.1 Objektbeskrivningar, Kalmar län

Objekt i vägnummerordning

Vägnr Objekt Kostnad (Mkr)/Prisnivå 2004

23 Ny anslutning till E22 25

28 K-länsgräns - Muggetorp 22

31 Orrefors - Nybro 50

34 Förbi Ålem 14

34 Sandsbäckshult - Ruda 95

34 Förbi Ruda 60

34 St Aby - Glahytt 160

35 Överum - Ulvsdal 50

127 F-länsgräns – Järnforsen 35

127 Förbi Målilla 39

129 Silverdalen - Hultsfred 32

136 Förbi Glömminge 18

138 Förbi Virserum 45

596 Förbi Rockneby 20

641 Förbi Grimhult 11

943 Mörbylånga - Stora Frö 70

943 Stora Frö - Färjestaden 65

943 Genom Färjestaden, ny väg 28

943 Genom Färjestaden, bef väg 14

Fotnot. Som kartunderlag till objektbeskrivningarna haranvänts Röda kartan, Copyright Lantmäteriverket 1998. Dnr: L1999/ 139.

Övriga sträckor som prövats men som ej redovisas med objektbeskrivning

23 Förbi Högsby 23 Förbi Bockara

35 Ekevik-Gullebo, redovisas med objektbeskrivning under E-län 760 Förbi Tuna

(3)

Allmänt

Objektbesskrivningen är en sammanfattande beskrivning av nuvarande förhållanden, syfte med åtgärden, beskrivning av åtgärden, planeringsläge och en trafikekonomisk kalkyl kompletterat med en verbal beskrivning över andra effekter. Beroende av planeringsläget kan kalkylposter, kalkylresultat och bedöm- ningar vara behäftade med stor osäkerhet. Detta gäller bland annat anläggningskostnaden för objekt som inte projekterats eller genomgått formell utredning. I en del fall är alternativa väglösningar aktuella. Det alternativ som redovisas behöver inte överensstämma med det som slutligen väljs.

Förkortningar

NNK Nettonuvärdekvot

DSS Dödad eller svårt skadad person

Definitioner

Anläggningskostnad Byggnadskostnad plus kostnad för marklösen, arkeologi och detalj- projektering.

Vid beräkning av NNK inräknas även produktionsstödskostnader (+ 9 %) och görs uppräkning med skattefaktor 1,53.

I kalkylen redovisas kostnader i 1999 års prisnivå. I planen redovisas kostnader i bedömd prisnivå för 2004.

Nettonuvärdekvot Samhällsekonomisk nettointäkt¹⁾ (nyttor-kostnader) per investerad krona.

Värde >0 innebär att investeringen är trafikekonomiskt lönsam.

Restidseffektivitet Kostnad per inbesparad restidstimme för personbil [kr/timme]

Trafiksäkerhetseffektivitet Kostnad per inbesparat dödsfall eller svårt skadad person [miljoner kr/

DSS]

Redovisade effekter avseende DSS, restid och koldioxidutsläpp gäller för år 2010.

(4)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 4

(5)

(6)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 6

(7)

(8)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 8

(9)

(10)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 10

(11)

(12)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 12

(13)

(14)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 14

(15)

(16)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 16

(17)

(18)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 18

(19)

(20)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 20

(21)

(22)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 22

(23)

(24)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 24

(25)

(26)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 26

(27)

(28)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 28

(29)

(30)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 30

(31)

(32)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 32

(33)

(34)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 34

(35)

(36)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 36

(37)

(38)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 38

(39)

(40)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 40

(41)

(42)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 42

2. Mindre väginvesteringar

2.1 Exempel på angelägna trafiksäkerhetsåtgärder 2.2 Exempel på angelägna tillgänglighetsåtgärder för oskyddade trafikanter

2.3 Exempel på ”smala vägar” som är angelägna att bredda

2.4 Enskilda vägar

2.5 Rastplatser

(43)

(44)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 44

2.3

2.2

(45)

Fotnot. Som kartunderlag till objektbeskrivningarna haranvänts Röda kartan, Copyright Lantmäteriverket 1998. Dnr: L1999/ 139.

(46)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 46

Enskilda vägen H 1073

Kulltorp- Fröstorp Kalmar kommun

Allmän beskrivning Läge och funktion

Grusvägen mellan Kulltorp och allmänna vägen 561 vid Fröstorp får bära ytterligare genomfartstrafik från Tvärskog och mot den nya trafik- platsen på E22 vid Kulltorp.

Allmän väg finns förbi Mortorp k:a med dålig trafiksäkerhet och med höga kulturvärden.

Lastbilstransporterna på den allmänna vägen är tidvis stor från tex bergtäkterna Runtorp

och Ölvingstorp mot E22.

Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder

Den nuvarande grusvägen har en bra linjeföring och tidvis utgjorde den transportväg för grustransporter under utbyggnadssedet av nya E22.

Vägbredden är 3,7 – 4 m .

Bristanalys

Befintlig situation och problem

Vägen är klassad som C2 dvs. genomfartsväg med upptill 50 ÅDT. Vä- gen har trafikräknats under vecka 0221 och resultatet visade ett ÅDT på 65 fordon varav 7 tunga fordon.

Vägen är en grusväg som är svår att hålla en acceptabel standard på med denna typ av trafik.

Trafiken från samfällighetens medlemmar utgör en ringa del av trafiken som belastar vägen .

I samband med den nya E22 utbyggnad har den främmande trafiken ökat ytterligare på vägen. Med enskilt huvudmannaskap är det svårt att tillgodose trafikanterna en acceptabel väg.

Mål

Öka framkomlighet och trafiksäkerhet på det teritiära vägnätet .

Åtgärdsanalys

Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Styrning och reglering

Tänkbara åtgärder

Utredning om förändring av huvudmannaskapet på del av nuvarande allmänna vägen förbi Mortorp k:a samt den enskilda vägen H 1073.

Effekter

Befintligt vägsystem utnyttjas på ett bättre sätt, trafikanternas behov tillgodoses utan ingrepp i känsliga kultur och miljöområden. Boende längs den allmänna vägen får en förbättrad trafiksäkerhet.

Begränsade utbyggnadsåtgärder

Vägen breddas till 5 meter och belägges med återvinningsasfalt till en beräknad kostnad på 1,5 Mkr

Utvärdering

Trafiksäkerheten och transportkvaliten mellan Tvärskog och mot nya E22 vid Kulltorp har förbättrats. Förändring av enskilt och allmänt väg- nät har prövats.

2.4.1 Objektbeskrivningar, Enskilda vägar

Enskilda vägen H 1335 Fagerdal (814) - Hanåsa (823) i Vimmerby kommun

Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet i området och skogstransporterna utnyttjar vägen som genomfartsväg is- tället för att köra på de allmänna vägarna.

Vägen fungerar också som uppsamlingsväg för c:a 3100 ha skog med en årlig virkesfångst på c:a 15000 m3sk .

Vägen är också en viktig kommunikationsled för den starkt växande upplevelseturismen i området( ”Astrid Lindgrens värld”).

Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Vägen som är c:a 7 km lång är en grusväg med varierande bredd och bärighet . Underhållet av vägen har enligt avtal skötts av Vägverket pga. att allmän lastbiltrafik hänvisats på vägen.

Bristanalys

Vägen är klassad som C3 dvs genomfartsväg med upptill 125 ÅDT . Huvuddelen är tung trafik pga den allmänna vägen är längre och bärigheten nedsatt ..

Huvudmannaskapet för vägen överenstämmer ej med vägens funktion. Förbättringar och rekonstruktion av vägen har ej skett .

Mål

Att skapa en väg med BK1-standard och tillhandahålla en infrastruktur med god transportekonomi.

Att skapa en trafiksäker väg för den övrig trafik (upplevelseturism) utefter vägen

Åtgärdsanalys

Begränsade utbyggnadsåtgärder

Rekonstruktion av vägen till god BK1- standard inkl.beläggning till en beräknad kostnad på 2,5 Mkr.

Utvärdering

Infrastrukturen i området har förbättrats.Vägens bärighet har fått BK1-standard. Trafiksäkerheten på vägen har ökats och underhållskostnaderna har minimerats.

(47)

Bro över Ljungbyån vid Binga kvarn

Gammal stenvalvsbro med höga kulturvärden som ej uppfyller dagens krav på bärighet.

Vägen utgör utfart mot E 22 och Kalmar för lantbrukstransporter från Bottorpslätten omfattande c:a 700 ha uppdelat på 10 tal intressenter.

Vägen över bron utgör också utfart från bebyggelse i Mellanmon och Bottorp samt övrig randbebyggelse utefter vägen Binga –Bottorp. Då långsamtgående fordon är förbjudna på nya E 22 Ljungbyholm –Hossmo har vägen en viss betydelse som omfartsväg.

Stenvalven har betongsprutats på 1980-talet för att stenar ej skall lossna.

Grusutfyllnad som tillfällig förstärkning mot stödmurar har utförts under 1990-talet

Bristanalys

Vägen är klassad som A4 dvs utfartsväg för fast boende upptill 250 ÅDT.

Sidomurarna på bron visar på belastningsskador och räckena har ej accept- apel standard.

Trots vidtagna åtgärder har bron begränsad bärighet och brons bestå- ende är ej säkrad.

Mål

Att ge bron full bärighet BK1 och trygga brons bestånd för framtiden.

Åtgärdsanalys

Genom att säkerställa och höja brons bärighet kan alla tunga lantbrukstransporter från Bottorpslätten fortsättningsvis utnyttja bron och slippa ledas via Väg 570 genom Ljungbyholm samhälle

Effekter

Minskade transportlängder på c:a 5km för lantbrukstransporterna från Bottorpsslätten,samt förbättrad trafiksäkerhet i trafikplats Ljungby- holm samt genom samhället.

Begränsade utbyggnadsåtgärder

Sk. Bakgjutning av stenvalven och byte av räcken enligt Vägverkets standardritningar till en beräknad kostnad på 2,0 Mkr.

Utvärdering

Trafiksäkerheten och transportkvaliten för bla de tunga lantbrukstransporterna från Bottorpsslätten har förbättrats. Brons höga miljö och kulturvärden har säkerställts.

Alvedsjöbodar-Byerum Borgholm k:n

Vägen ,som är en av de vackraste kustvägar på Öland med sitt läge vid landborgskanten mot

Kalmarsund, är mycket betydelsefull som turistväg.

Vägen har också betydelse som utfartsväg för stenindustrin och bebyggelse .

Vägen är tillfartsväg till”Byrums raukfält”

En grusväg som slingrar sig fram på landborgskanten delvis genom ett naturreservat.

Skevning och tvärfall på vägen är undermålig och detsamma gäller dikesanvisningar .

Trots traditionellt grusvägsunderhåll är det svårt att nå en acceptabel grusvägsstandard till

rimlig kostnad då vägen har en sommartrafik på > 500 fordon Sommar- dygn. Vägbredden

varierar mellan 3, 5 och 4,5 m och saknar dikesanvisningar

Bristanalys

Vägen är klassad som F3 och F4 dvs näringslivsväg med en beräknad ÅDT på 250 fordon . Vägen trafikräknades under högsommaren 2001 och delen mellan Byerum och raukfältet hade en trafik på 1000 fordon/

sommardygn och delen till Alvedsöbodar hade 500 fordon/sommardygn.

En grusväg med denna sommartrafik är mycket kostsam att underhålla både vad det gäller hyvling och dammbindning.

Då vägen saknar dikesanvisningar har biltrafiken tendens att välja sina egna körspår och skada den ömtåliga naturen.

Mål

En anpassad väg med grusvägsliknande beläggning som både gynnar utfartstrafik, turisttrafik, naturoch kulturmiljö.

Åtgärdsanalys

Vägen iståndsättes och belägges med ytbehandling såsom ÅA, IM ellerY1G

Vägen byggs om på c:a 200 m där landborgskanten har vittrat sönder och ligger nära vägområdet. Beräknade kostnader för åtgärderna 1, 8 Mkr

Utvärdering

Minskade driftskostnder för vägen , ingen förbrukning av grus och dammbindningsmedel.

Risken för vägras elimineras. Bättre styrning av biltrafiken så att känslig allvarsmark skonas

(48)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 48

Enskilda vägar H157 och H416 Gullaboås – Strömby Torsås kommun

Vägarna utgör ett komplement till det allmänna vägnä- tet för inpendling mot kommuncentra och har funktio- nen som uppsamlingsvägar för c:a 3000 ha skog

Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgär- der

H157 Gullaboås-Mogrinden är 5 km lång och byggdes om och belades med oljegrus 1983 . Vägbredd 3,5 m med mötesplatser. H 416 Mogrinden- Strömby är en grusväg på 4,5 km smal och kurvig och håller på intet sätt en standard som genomfartsväg. Några större förbättringsåtgärder har ej vidtagits på vägen, men den har varit föremål för diskussioner vid tidigare 5-års- planearbete.

Bristanalys

Vägarna är klassade som A3 och C2 dvs utfarts-och genomfartsväg med upptill 125 ÅDT på vissa sträckor.

Det befintliga vägsystemet utgör inte det komplement som utifrån transportpolitisk synpunkt är önskvärt.

Delen Gullaboås- Mogrinden har bärighetsproblem och är i behov av förnyelse, delen Mogrinden- Strömby har för dålig standard såväl i plan som profil .

Mål

Att få ett kompletterande vägnät mellan Påryd och Gullaboås med hög bärighet och god trafiksäkerhet

Åtgärdsanalys

Delen Gullaboås- Mogrinden, förstärkning och förny- else av beläggning med ÅA eller motsvarande till en beräknad kostnad av 1,0 Mkr

Delen Mogrinden –Strömby , förstärkning ,breddning och beläggning till en beräknad kostnad av 2,0 Mkr.

Utvärdering

Infrastrukturen i området har förbättrats.Bärigheten på vägsystemet har fått BK1-standard.

Trafiksäkerheten har höjts .

Enskilda vägen H 237 Bågsjö I Emmaboda kommun

En enskild väg utan boende utmed vägen och med näs- tan uteslutande främmad trafik, då den går mellan två allmänna vägar. Vägen är en grusväg med höga underhålls- kostnader för att den skall hållas i ett trafiksäkert skick.

Vägen är i behov av upprustning och beläggning.

Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet och underlättar för den tunga trafiken att svänga norr ut på väg 120. Vägen avlastar trafik från korsningen av de allmänna vägarna 120,520 ,1002och1003 vid Råamåla.

Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgär- der

Den enskilda vägen har varierande bredd och det finns brister i dess bärighet. Korsningen vid Råamåla har up- penbara brister vad det gäller trafiksäkerheten.

Bristanalys

Vägen är klassad som C3 dvs. genomfartsväg med upptill 125 ÅDT. Trafiken från samfällighetens medlemmar utgör en ringa del av trafiken som belastar vägen.Med enskilt huvudmannaskap är det svårt att tillgodose trafikanterna en acceptabel väg.

Mål

Att tillförsäkra trafikanterna en trafiksäkrare anslutning.

Att få den enskilda vägen förbättrad till BK1 –standard.

Åtgärdsanalys

Utredning om förändring av huvudmannaskapet på så- väl allmänna vägen som den enskilda vägen bör utföras

Effekter

Befintligt vägsystem utnyttjas på ett bättre sätt, trafikanternas behov av ökad trafiksäkerhet tillgodoses.

Bärigheten på vägen förbättras och breddning till 5,0 m utföres tillsammans med att vägen förses med belägg- ning ÅA eller motsvarande till en kostnad av 0,5 Mkr.

Utvärdering

Trafiksäkerheten och transportkvaliten i anslutning motLv 120 har förbättrats. Förändring av enskilt och allmänt vägnät har prövats.

(49)

Ormestorp –Basebo- Krokshult i Hults- fred och Oskarshamns kommuner

Vägsystemet utgör ett viktigt komplement till det allmänna vägnätet med sin strategiska

sträckning mellan de allänna vägarna 711och 717. Vägsystemet utgör basväg för

c:a 5000 ha skog .

Vägsystem består av såväl allmän som enskilda vägar med olika väg- hållare och med olika standard. Delvis är vägarna ombyggda och bärighetsförtärkta men det återstår några felande länkar för att väg- systemet skall fungera tillfredställande.

H 256 får utgöra omfartsväg för tung trafik, som inte får passera bron på allm. vägen 699 i Hultsfred.

Väg H256 är delvis förbättrad , men några dåliga avsnitt återstår inkl en dålig järnvägsövergång i plan över ”smalspåret”. Vägen har slitlager av grus. Vid Fallhult ansluter vägen till allm. väg 699 till Basebo. Den allm vägen är belagd och har godtagbar standard. Vid Basebo börjar H5 och är ombyggd i olika etapper från Boda och förbi Järnsjöberg . Bristande anslag har stoppat fortsatt ombyggnad. Vägen H1 Ösjögle- Krokshult är också ombyggd men även här saknas någon delsträcka och vissa bärighetshöjande åtgärder behövs på den tidigare ombyggda delen.

Bristanalys

De enskilda vägarna är klassade A3 dvs utfartsväg med upptill 125Ådt . Det är svårigheter att skapa ett enhetligt vägsystem med enskilt huvudmannaskap och flera väghållare.

Ojämn standard och ombyggnad erfodras på vissa sträckor

Mål

Att få ett för skogsnäringen bärigt vägsystem som komplement till det allmänna vägnätet

Att skapa ersättningsväg för tung trafik genom Hultsfred och den bärighetsnedsatta bron på allm. vägen.

Att få en enhetlig driftsstandard på vägen

Åtgärdsanalys

Ormestorp- Fallhult, förbättring och beläggning till en beräknad kostnad på 2,2 Mkr

Basebo –Boda , bärighetsförstärkning och beläggning till en beräknad kostnad på 1,5 Mkr. Boda –Krokshult, bärighetsförstärkning och beläggning till en beräknad kostnad på 1,5 Mkr.

Utvärdering

Infrastrukturen i området har förbättrats. Trafikmiljön i Hultsfred har förbättrats. Bärigheten på vägsystemet har fått BK-1 standard.

Valåkra-Drageryd Högsby kommun

Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet med kollek- tivtrafik och genomfart mellan allmänna vägar.Dessutom utgör den utfart för det lokala näringslivet där

Högsby Grus&Betong, Br Lindhs jordbruksföretag och Blankans Kraftverk kan nämnas.Betongfabriken är länets största enskilda betongfabrik med ett transportbehov av 50-60 000 ton /år .Dess- utom tillverkas c:a 30 prefabricerade gödselbrunnar årligen,i storle- kar 135 – 5000 m3 ,som skall transporteras från anläggningen. Br Lindhs jordbruksföretag sambrukar tillsammans med Forsaryds gård en areal på 320 ha åker, 210 ha bete och 950 ha skog. Med sina 1000 nötboskap är det länets stösta slaktdjursproducent med tillhörande transportbehov, varav kan nämnas att man årligen hanterar 12000 m3 gödsel och att 1000 ton spannmål tröskas på arealerna.

Vägen svarar också för att upprätthålla service och kommunikation/

arbetspendling/ till boende utmed vägen . Drageryds oskiftade by ligger längs vägen och den generear turisttrafik i området

Verksamheten vid Blankan alstrar också tung trafik på vägen.

Vägen är delvis ombyggd på 1960-70 talet och belagd med enklare beläggningar som OGochY1G. Akuta brister har åtgärdats. För låg medelstilldelning har medfört att en heltäckande åtgärder ej kunnat utföras.

Bristanalys

Vägen är klassad som C5 dvs genomfartstrafik med över 250 ÅDT Vägen är belagd och har stora bärighetsproblem .Nedsatt framkommlighet för tung trafik . Kraftig spårbildning .Orimliga drifts- kostnader .Störningar för näringslivet (vid tex. tjällossning) .Med enskilt huvudmannaskap är det svårt att erbjuda trafikanterna acceptabel väg.

Mål

Att förbättra bärigheten till BK1- standard samt att höja trafik- säkerheten på vägen.

Att minska driftskostnaden för vägen.

Åtgärdsanalys

Vägen bärighetsförstärkes på vissa avsnitt och förses med nytt slitlager ÅA eller motsvarande till en beräknad kostnad av 2,0 Mkr.

Utvärdering

Infrastrukturen på vägnätet har förbättrats.Bärigheten på vägen har fått BK1-standard. Underhållskostnaderna har sänkts . Utveckling av det lokala näringslivet har underlättats.

(50)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 50

Enskilda vägen H 369 Hultsfred- Hammarsebo- Entsebo i Hultsfreds k:n

Vägen utgör ett viktigt komplement till det allmänna vägnätet mellan lv 684 och rv 34

vid Hultsfred. Vägen utgör en viktig funktion som uppsamligsväg för c:a 4700 ha skog med en årlig virkesfångst på c:a 23000 m3.

Vägen har också stor betydelse som tillfartsväg till friluftsom- råden vid Hammarsjörna med fiske och vandringsleder, samt för inpendling mot kommuncentra.

Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Första delen c:a 1,5 km ombyggd,belagd och med god bärighet.

Resterande del c:a 9 km är

försedd med en enkel beläggning utan bärighetsförstärkning .

Bristanalys

Vägen är klassad som A4 dvs utfartsväg med upptill 250 ÅDT.

Vägen som är belagd är ojämn och har bärighetsproblem på vissa delar. Den befintliga vägen motsvarar inte de krav som man ur transportpolitisk synpunkt kan ställa.

Mål

Att bärighetsförstärka och höja standarden på ej ombyggd del så att den uppfyller dagens

krav för skogsnäringen (BK1-standard).

Att skapa en trafiksäker väg för den expanderande upplevelseturismen i Hammarsjöområdet..

Åtgärdsanalys

Utredning angående huvudmannaskapet för vägen.

Effekter

Begränsade utbyggnadsåtgärder Bättre anpassad infrastruktur i området

Vägen bärighetsförstärkes på vissa avsnitt och förses med nytt slitlager ÅA eller motsvarande till en beräknad kostnad på 2,0 Mkr.

Utvärdering

Infrastrukturen på vägnätet har förbättrats i området.Bärigheten på vägen har fått BK1-standard.Utveckling av upplevelseturismen i området har underlättats. Trafiksäkerheten på vägen har höjts.

Enskilda vägen H 666 Långbrössle – Grinderum-Hällerum i Vimmerby k:n

Vägen utgör ett komplement till det allmänna vägnätet . Vägen används i första hand för yrkesmässig trafik inom jord och skogs- bruket samt ett antal bofasta helårsboende utmed vägen. Vägen försörjer genom sin karaktär företagen med distribution/transporter av varor , förnödenheter, jord- och skogsprodukter samt service. Vägen betjänar ett tjugotal jord- och skogsföretag, ett träföretag Hällerum Trä ABmed igenomsnitt 15 transporter per dygn samt övriga landsbygdsföretag med bl a entreprenad- verksamhet. Totalt berör vägen 1200 ha åker samt 5000 ha skog där skogen svarar för en beräknad årlig virkesfångst om 20 000m3sk. Vägen svarar även för att upprätthålla service och kommunikation (arbetspendling) till många helårsboende samt ansluter fritidshus.

Nuvarande vägens utformning och tidigare åtgärder Den enskilda vägen Långbössle-Hällerum är c.a 13 km lång och belagd . Vägen har varierande bredd och delvis bärighetsproblem . Vägen har förbättrats i etapper och senast genom ett EU-pro- jekt som avslutades år 2000.

Bristanalys

Vägen är klassad som A4 dvs. utfartsväg med upptill 250 ÅDT.Vägen är i behov av förbättrings- bärighetshöjande åtgär- der. Med enskilt huvudmannaskap är det svårt att erbjuda en för trafikanterna acceptabel väg.

Mål

Att erhålla en väg med BK1- standard för att tillgodose jord –och skogsbrukets behov av god transportekonomi,körbarhet och trafiksäkehet året om.

Att reducera de årliga driftskostnaderna på vägen.

Att genom en bra infrastruktur möjliggöra kompletterande verksamhet hos landsbygds- och lantbruksföretagen med tonvikt på landsbygds-och upplevelseturism.

Åtgärdsanalys

Bärighetshöjande åtgärder, breddning och beläggningsförnyelse till en beräknad kostnad på 2,0 Mkr.

Utvärdering

Infrastrukturen på vägnätet i området har förbättrats. Bärigheten på vägen har fått BK1 –standard. Underhållskostnaderna har sänkts.

(51)

(52)

Planeringsunderlag till länstransportplanerna

B 52