Mil Rapport 2016-1 Tillsynsprojekt städning och ventilation i skolmiljö 2015

1(6)

Emilie Feuk och Victoria Karlstedt

Miljöinspektörer Rapport 2016:1

Miljöförvaltningen

261 80 Landskrona Dnr: 2016-131/1

Miljöförvaltningen

Rapport från

tillsynsprojekt med fokus på städning och ventilation i

skolmiljö 2015

2(6)

Sammanfattning

Miljöförvaltningen har under 2015 inspekterat 12 skolor/förskolor (8 förskolor och 4 sko- lor) för att kontrollera ventilation och städning i Landskrona. Inspektionerna har utförts inom ett nationellt tillsynsprojekt som Folkhälsomyndigheten är samordnare för. En check- lista för tillsynen har tagits fram. Det som kontrollerades var rutiner för egenkontroll gäl- lande ventilation och städning. Miljöförvaltningen har haft Folkhälsomyndighetens vägled- ning om ventilation och städning som stöd vid bedömning. Exempel på egenkontrollrutiner som granskats inom dessa områden var:

 ansvar och frekvens för städning/rengöring av t.ex. hyllor, textilier och mattor

 rutin för rengöring av ventilationsdon

 kännedom om att OVK (obligatorisk ventilationskontroll) har utförts och om vad

resultatet visade

 kännedom om den maximala personbelastningen i lokaler och rutin för att anmäla

och dokumentera brister

Miljöförvaltningen bedömde att egenkontrollen generellt sätt inte funnits dokumenterad i den utsträckning som vi anser behövs. Egenkontrollen har inte varit heltäckande för verk- samheten och ofta inte varit uppdaterad. När det gäller ventilation var en vanlig brist att verksamheten inte kände till hur många personer ventilationen i lokalerna var dimension- erad för. En vanlig brist när det gäller städning är att det saknas rutin för tvätt av textilier inkl. samlingsmattor och att det var dammigt på hög höjd pga. att man förvarar mycket där.

Samtliga skolor/förskolor har fått en inspektionsrapport där resultatet från inspektionen framgår.

Bakgrund

Folkhälsomyndigheten är samordnare av ett nationellt tillsynsprojekt som fokuserar på in- omhusmiljöfrågor i skolor. Sveriges kommuner har haft möjlighet att delta i detta projekt och tillsynen har bedrivits mellan oktober 2014 och april 2015. Bakgrunden till projektet är bl.a. Folkhälsomyndighetens erfarenheter från rapporten ”Allergi i skola och förskola”

2013. Där beskrevs bland annat att inomhusmiljön i skolor skiljer sig från många andra inomhusmiljöer genom att många personer vistas samtidigt på en relativt liten yta, vilket innebär höga krav på t.ex. ventilation och städning. Utredningen visade också att det fanns en rad brister i skolans inomhusmiljö där många lokaler inte uppfyllde de krav som fanns.

Landskrona har deltagit i detta projekt under våren 2015.

Landskrona

Miljöförvaltningen har under 2015 inspekterat 12 skolor/förskolor för att kontrollera venti- lation och städning (8 förskolor och 4 skolor) i Landskrona

. 4 skolor/

förskolor är privatskolor. När det gäller de kommunala skolorna är det i de flesta fall kom-

munens Teknik-och Serviceförvaltning som utför städningen. Stadens fastighetskontor an-

svarar för drift och underhåll av ventilationsanläggning. Fastighetskontoret använder sig av

Vitec för felanmälan och inrapportering av data för stadens fastigheter. Under projektets

gång framkom det att rektorerna fått tillgång till Vitec för att kunna se OVK m.m. Dock att

är detta system så pass nytt för rektorerna, att många upplever att de inte har klarhet i hur

man hittar i systemet.

3(6)

Folkhälsomyndighetens slutrapport

Folkhälsomyndigheten har sammanställt en slutrapport från projektet städning och ventilat- ion i skolmiljö. 207 kommuner i Sverige deltog i projektet och nästan hälften av landets skolor har inspekterats. Det sammanställda resultatet visar att städningen fungerar tillfred- ställande i ca 80 % av de inspekterade skolorna, men att städningen behöver förbättras i en femte del av skolorna. Man behöver förbättra städningen på hög höjd, städbarheten i loka- lerna. 15 % av skolorna hade en dålig eller ganska dålig luftkvalité. För att minska halten pollen och mögelsporer inomhus behöver många skolor byta ventilationsfilter oftare. Re- sultatet visar att arbetet med egenkontroll enligt miljöbalken i många fall inte fungerar samt att dokumenterad egenkontroll ofta saknas.

Egenkontroll

För att egenkontrollen ska fungera ska den vara ständigt pågående och anpassad till de ris- ker som kan medföra att verksamheten inte följer miljöbalken. Skolor är anmälningsplik- tiga och omfattas därmed av förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkon- troll. I förordningen anges bl.a. att verksamhetsutövaren fortlöpande ska undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av under- sökningar och bedömningar ska dokumenteras. Vid inspektionen granskades egenkontroll- rutiner och dokumentation främst för städning och ventilation.

Ventilation

I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation (FoHMFS 2014:18) anges riktvärden för ventilation som kan tillämpas i bl.a. skolor. Dessa riktvärden kan användas för bedöm- ning av olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 § miljöbalken. Här anges bl.a. att uteluftsflödet inte ska understiga 7 l/s per person med ett tillägg på 0,35 l/s per kvadratme- ter golvarea. Koldioxidhalt som regelbundet överstiger 1000 ppm i rum där elever/barn vistas kan vara en indikation på att ventilationssystemet inte är anpassat till verksamheten. I skolans egenkontrollprogram ska det finnas rutiner för drift och underhåll av ventilationen, och rutiner för felanmälan.

Verksamheten bör ha tillgång till protokoll från den senaste obligatoriska ventilationskon- trollen (OVK), information om det maximala antal personer som kan vistas i de olika rum- men utan att ventilationen blir bristfällig. I Folkhälsomyndigheten vägledningen om venti- lation anges att filter i tilluftsdonen bör bytas 2 ggr/år (i augusti efter pollensäsong och i januari) för att undvika att pollen och mögelsporer som fastnat i filtret under pollen respek- tive mögelsäsong tillförs luften. Höga koldioxidhalter i klassrum beror antingen på att ven- tilationen fungerar bristfälligt eller på en för hög personbelastning i förhållande till ventilat- ionens beräknade kapacitet. Det kan även vara en kombination av de båda. Det är därför viktigt att skolorna anpassar antalet elever utifrån ventilationens kapacitet.

Städning

En god städning är viktigt för att minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Damm kan innehålla många olika ämnen, t.ex. mögel, kvalster, bakterier, virus, pollen, pälsdjurs- allergen och kemikalier, som kan påverka människors hälsa negativt. Bristfällig städning kan bidra till kliande ögon, irriterade slemhinnor och allmän trötthet. Personer med astma, allergi och annan överkänslighet kan få förvärrade besvär i lokaler med dålig städning.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen

fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) ger rekommendationer som kan användas till stöd

för bedömningar av olägenhet för människors hälsa enligt 9 kap 3 § miljöbalken. Vidare

står det att lokaler som används stadigvarande t.ex. klassrum, grupprum och korridorer bör

städas dagligen och omfatta lättåtkomliga ytor, som t.ex. golv, bord, bänkar, stolar, stop-

pade möbler och mattor samt ytor som man ofta tar i med händerna, som t.ex. handtag och

4(6)

lysknappar. Toaletter bör städas en till flera gånger dagligen. Vägledningen rekommende- rar en storstädning två till tre gånger per år. Storstädning bör omfatta t.ex. golv, inredning, väggar med grov struktur, högt belägna ytor rengöras grundligt, belysningsarmaturer, venti- lationsdon och textil inredning samt att textila mattor djup-rengörs, gardiner tvättas eller bytas, möbler med stoppad klädsel rengöras/tvättas. Skåp är att föredra framför öppna hyl- lor som samlar betydligt mer damm. Textila mattor och stoppade möbler bör undvikas. I det fallet stoppade möbler och textila mattor finns bör de dammsugas dagligen för att mot- verka att damm och allergen från pälsdjur samt pollen ackumuleras.

Syfte

Syftet med projektet är att inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor ska för- bättras och att miljöbalkens krav på inomhusmiljön ska uppfyllas. Projektet har även med- fört att kompetenshöjning hos miljöförvaltningarna gällande tillsyn av städning och venti- lation.

Resultat

Egenkontroll

Vid inspektionerna har egenkontrollen generellet sätt inte funnits dokumenterad i den ut- sträckning som vi anses behövts. Egenkontrollen har ofta inte varit heltäckande för verk- samheten och ofta inte varit uppdaterad. I många verksamheter har man inte delgett perso- nalen om egenkontrollen. Det har saknats rutiner, dokument för ansvarsfördelning mellan skola och fastighetsägare. En del egenkontrolldokument har funnits men, det har inte struk- turerats på ett överskådligt sätt. Vilket i sin tur kan försvåra vid uppdatering av dokumenten och för personal att få en helhetsbild av vilka rutiner m.m. som finns för verksamheten. När det gäller egenkontrollen för städning och ventilation, upplever vi det som att drift och skötselrutiner för städning, är mer känt för skolverksamheten än ventilationsrutiner.

Ventilation

Vi upplever att skolverksamheten ofta inte har kännedom om OVK och utfallet av den.

Miljöförvaltningen har via ärendehanteringsprogrammet Castor undersökt om sko-

lor/förskolor har godkända OVK-protokoll. Åtta av skolor/förskolor har godkänd OVK och i fyra skolor/förskolor har vi inte lyckats hitta OVK-protokoll som gjorts inom föreskriven tid enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssy- stem. Skolverksamheten har ofta inte fått kännedom, om när och om det har byts ventilat- ionsfilter i byggnaden. Enligt Folkhälsomyndighetens vägledning om ventilation och städ- ning rekommenderas att man gör filterbyte 2 ggr/år. Oftast kan tryckfall mätas för att av- göra om det är aktuellt med filterbyte. Vår erfarenhet är att filterbyten generellt sätt inte görs 2 gånger per år. Skolverksamheterna har ofta inte kännedom om max-

personbelastning för lokalerna. Vid tillsyn framkom det att det i en skola fanns skyltar ut-

anför varje sal med information om hur många som fick visats i salen. Dock ansåg skol-

verksamheten att pga. av trångboddhet och att salarna var så pass stora och högt i tak, så

behövde verksamheten vara fler personer i salarna än vad som angavs. Verksamhetsutöva-

ren framförde att man är noga med vädring mellan lektioner för att få in frisk luft. I fem av

skolor/förskolor framkom det under tillsyn att personal/elever haft klagomål på ventilation-

en. Det handlar om klagomål på att luften inte räcker till, samt drag från ventilationen samt

att man upplever att luftkvaliteten inte är tillräckligt bra, såsom torr luft.

5(6)

Städning

För städningen finns ett dokumenterat städschema som anger var och när det ska städas.

Det upplevs ofta att skolverksamheten har svårt att läsa ut koderna, dvs. vad städschemat innebär. Vid tillsynen har städning av toaletterna bedömts som bra. I många sko-

lor/förskolor har man mycket förvaring i öppna hyllor både högt och lågt, vilket försvårar städbarheten. Vi upplever att man i många verksamheter saknar förvaringsmöjligheter till skolmaterial, vilket gör att man måste förvara mycket uppe på skåp och liknande. I främst förskoleverksamheter förekommer en del textiler. Vi upplever att man i vissa fall inte har rutiner för tvätt av det. Det är lämpligt att man redan vid inköp av textila material, kontrol- lerar att man kan ta av klädsel för tvätt (soffor, fåtöljer, sacosäckar, kuddar) samt att det är möjligt att tvätta det i vanlig tvättmaskin. När det gäller mattor har alla bra rutiner för dag- lig dammsugning av mattorna. Rutiner saknas för att årligen skicka iväg mattorna på kem- tvätt. I vissa fall har vi sett att det förkommer ryamattor i förskolemiljö. Vi anser att det är ett olämpligt val av matta till sådan verksamhet, eftersom den är svår att rengöra. I några fall har vi sett att det förekommer heltäckningsmatta av ny modell. Enligt leverantören är den avsedd för allmänna utrymmen, golvet är ljuddämpande och fångar upp allergener och fina dammkorn i luften som avlägsnas vid vanlig rengöring. Miljöförvaltningen har fram- fört till skolverksamheterna som har heltäckningsmattor, att man bör kontrollera med leve- rantören om de rekommenderar tvätt av mattan samt i så fall med vilket intervall. Många av verksamheterna hade bra rutiner för att skicka iväg entrémattor på tvätt. En del förskolor saknar rutiner för rengöring av leksaker. I en del verksamheter saknas rutiner för rengö- ring/tvätt av barnens sängkläder.

Diskussion

Egenkontroll

Vid inspektionerna har egenkontrollen generellt sätt inte funnits dokumenterad i den ut- sträckning som vi bedömt behövs. Det har saknats rutiner, dokument för ansvarsfördelning mellan skola och fastighetsägare. En del egenkontrolldokument har funnits, men det har inte strukturerats på ett överskådligt sätt. Vilket i sin tur kan försvåra vid uppdatering av dokumenten och för personal att få en helhetsbild av vilka rutiner mm. som finns för verk- samheten. Vi upplever att skolverksamheterna i vissa fall inte känner till miljöbalken och kravet på egenkontroll. Egenkontrollen är viktig, en otillräcklig egenkontroll ökar risken för att brister i inomhusmiljön inte upptäckts och åtgärdas samt att ansvarsförhållanden blir otydlig inom verksamheten. För att få ett bra systematiskt löpande och förebyggande arbete krävs även en väl fungerande egenkontroll i skolorna. Genom egenkontrollen får man ruti- ner som fungerar vid personalomsättningar och förändringar i verksamheten.

När det gäller egenkontrollen för städning och ventilation, upplever vi det som att drift och skötselruntiner för städning, är mer känt för skolverksamheten än ventilationsrutiner. För städningen finns ett dokumenterat städschema som anger var och när det ska städas. Dock upplevs det ofta som att skolverksamheten har svårt att läsa ut vad städschemat innebär. Vi upplever att få skolverksamheter har kännedom om det gjorts OVK och utfallet av den.

Skolverksamheterna har ofta inte fått någon information om när det har byts ventilationsfil-

ter i byggnaden samt att få skolverksamheter har kännedom om max-personbelastning för

lokalerna. För att egenkontrollen ska fungera krävs att ansvarsfördelningen är känd för

både fastighetsägare och verksamhetsutövare och att felanmälningar, förebyggande arbe-

ten, undersökningar och åtgärder kommuniceras dem emellan. För att detta ska fungera

krävs en dokumenterad egenkontroll.

6(6)

Ventilation

Vid inspektionerna var det förhållandevis få skolor som hade en dokumenterad egenkon- troll av de viktigaste frågorna inom ventilationsområdet. Resultatet i detta projekt visade att fler verksamheter blivit medvetna om sitt ansvar att ha en egenkontroll och inte enbart för- lita sig på att fastighetsägaren har kontroll över att allt fungerar även om det är fastighetsä- garens ansvar att utföra ventilationsåtgärder.

Städning

Miljöförvaltningen har inte tidigare utfört tillsyn där städningen kontrollerats specifikt som i detta projekt. Vid miljöförvaltningens inspektioner av städning visade det sig ofta att verksamheter som hade bra rutiner för egenkontroll av städning även hade en bra städning i verkligheten. Verksamheter som inte kommit lika långt med egenkontrollrutiner för städ- ning var ofta de verksamheter där bristande städning konstaterades vid inspektion. Rutiner gör så att inget riskerar att glömmas bort eller blir beroende av att olika personer utan utta- lat ansvar ser till att städning utförs. Variationer i städresultat förekom.

Vad kan förbättras!

 Informera Utbildningsförvaltningen om egenkontroll och miljöbalken

 Se över och uppdatera egenkontrolldokumenten på skolor/förskolor

 Att rektor delger verksamhetens egenkontroll till personalen

 Att städavdelningen informerar hur man tyder städschemat. Enligt kommunens

städchef finns det en vägledning för det att tillgå.

 Tätare frekvens på tillsyn än tidigare

 Se över rutiner för städning på hög höjd samt se över städbarheten i lokalerna

 Se över förvaring av material på hög höjd, undvika om det är möjligt

 Införa rutiner för rengöring av textiler (kuddar, soffor, gardiner, sacosäckar, mattor)

 Se över vilken typ av mattor man har i verksamheten

 Vid inköp av lekmaterial, textiler, kontrollera om materialet går att tvätta

 Att Fastighetskontoret informerar om i hur man hittar dokument i Vitec (såsom

OVK-protokoll)

 Se över möjligheten att Fastighetskontoret för in i Vitec när filterbyten gjorts i ven-

tilationsanläggning, när ventilationskanaler rensas m.m.

 Att Fastighetskontoret delger rektorerna information om max-personbelastning för

lokalerna

Bilaga

 Lista på skolor/förskolor som besökts

 Checklistan som använts

 Folkhälsomyndighetens slutrapport över projektet städning och ventilation

Skolor/ förskolor som inspekterats inom projketet Städning och ventilation 2015

Förskolor

Svarvarens förskola Kvarngårdens förskola

Säbyholms montessoriförskola (privatförskola) Kvartersskolan Juno

Vattentornets förskola

Stjärnfallets förskola (privatförskola) Asmundtorps förskola

Emiliaskolans förskola Skolor

Alléskolan

Säbyholms montessoriskola (privatskola) Kunskapsskolan (privatskola)

Albanoskola

Checklista 2015

Folkhälsomyndighetens skolprojekt städning och ventilation Allmänt

Antal barn/ elever?

Antal toaletter?

Personaltoalett?

Yta på utegård?

Finns:

Dusch ☐

Gympasal ☐ Kemisal ☐

Slöjdsal (textil/träslöjd) ☐ Kvällsuthyrning ☐

Finns sal för yrkeinriktad utbildning ☐

Ligger skola/förskola bullerutsatt (ligger nära väg/industri) ☐

Skola/förskola:

1.

Egenkontroll

Hur har ni arbetat med egenkontrollen?

Hur delges personalen egenkontrollen?

2. Ansvarsfördelning

Vilka dokument finns?

- Ansvarsfördelning mellan skolan, skolans huvudman och fastighetsägaren - Ansvarsfördelning för inomhusmiljön/ utomhusmiljön

3. Kunskap

Har städpersonalen tillräcklig kunskap för att kunna städa effektivt och miljövänligt?

Har vaktmästaren tillräckliga kunskaper om sina ansvarsområden?

4. Allmänna rutiner och dokumentation

Sker dokumentation? Kan ni bevisa att ni genomför en bra egenkontroll genom

dokumentationen?

Finns rutin för ordningsregler? (

Finns rutin för fortlöpande kontroll och utvärdering? (

5. Rutiner om städning

Finns skriftliga städrutiner? (

Hur fungerar städningen här?

- När på dygnet?

- Vem städar?

Finns särskilt städförråd?

- Finns utslagsvask i städförråd?

- Finns tillgång till vatten i städförråd?

Ingår rengöring av leksaker i städrutinerna?

- Hur ofta rengörs leksakerna?

Hur ofta städas toaletterna?

- Finns särskild personaltoalett?

Hur ofta städas skötrum?

Hur ofta städas lekrum?

Finns det några rutiner för storstädning?

Är lokalerna utformade så att det underlättar städning och rengöring

Om något barn blir magsjuk när städning redan utförts, finns städredskap som all personal har tillgång till?

6. Rutiner om handhygien

Finns det skriftliga rutiner för barnens och personalens handhygien?

När tvättar barnen händerna/ tvättas barnens händer?

Vad används vid barnens handtvätt?

Vad används vid barnens handtorkning?

När använder barnen handsprit?

Vilka rutiner finns för personalens handhygien?

- När tvättar personalen händerna?

- Vad används vid handtvätt?

- Vad används vid handtorkning?

- När använder personalen handsprit?

7. Rutiner om blöjbyten/skötrum

Finns skriftliga hygienrutiner för blöjbyten?

Finns hygienrutinerna uppsatta vid varje skötbord?

Finns handfat med rinnande vatten i varje skötrum?

Används textila- eller engångsunderlägg på skötbordet?

Är skötbordsmadrassen lätt att torka av?

Finns sophink med lock i varje skötrum?

Utförs desinfektion av skötbordsytan efter varje blöjbyten?

Hur och hur ofta tvättas pottorna?

8. Rutiner om övrig hygien och smittskydd

Finns sjukdomspolicy för förskolebarn/elever och lärare?

Informeras föräldrar generellt om när det är olämpligt att barnen vistas på förskolan pga sjukdom?

Hur informeras föräldrar när smittsamma sjukdomar och epidemier uppstår?

Vart vänder sig verksamheten för information när det gäller hygien- och smittskyddsfrågor?

Har barnen personliga muggar?

Har ni haft långa sjukdomsperioder här på förskolan? Vilka rutiner har ni då?

 Var extra noga med den dagliga städningen (dvs. av köksytor, golvytor och toaletter) och torka upp eventuella föroreningar omedelbart.

 Se över inomhusmiljön, t.ex. när det gäller ventilation och städning. Vid utbrott av bl.a. vinterkräksjuka kan det vara lämpligt att lokalerna städas oftare och att man är noga med att städa av leksaker och dylikt som blivit kontaminerade.

 Det är viktigt att personalen har lämplig städutrustning för att kunna sanera eventuella föroreningar omedelbart.

 Utevistelse och utomhuslek minskar smittorisken

9

. Lokalerna (ventilation, vatten, utemiljö m.m.)

Ventilation

Finns OVK-protokoll

OVK ska göras vart tredje år i förskolor, skolor, vårdlokaler och andra liknande byggnader. Oavsett typ av ventilationssystem. Även vart tredje år i flerbostadshus, kontorsbyggnader samt

personalutrymmen och kontor i industribyggnader och liknande. FT-, FTX-ventilation

Upplevs luftkvaliteten i förskolan som tillfredställande?

Finns det beräknat max personbelastning i lokalerna?

Är inomhusutrymmena tillräckliga till antalet barn?

Finns det rutiner för:

- åtgärder om ventilationen slutar fungera, vid driftstörningar, till exempel vädringsrutiner.

- Att säkerställa att ventilationen blir tillräcklig vid förändring av lokalers användning, med eller utan ombyggnation.

- att ta reda på hur elever och personal upplever luftkvalitet i skolan, enkäter till exempel.

- att ta emot klagomål på luftkvaliten?

- felanmälan av ventilationen. Vem som ansvarar och vem som utför jobbet.

- kommunikation med fastighetsägare gällande ventilation?

- uppföljning och utvärdering av åtgärd, hur blev resultatet av åtgärden?

Vatten

Finns det rutiner för kontroll av temperatur, rutiner för att spola igenom duschar m.m. efter skollov för att förebygga legionella?

Finns rutin för att kontrollera varmvattentemperatur i lokalerna regelbundet?

Utemiljö, buller, m.m.

Har det gjorts någon radongasmätning?

Har det gjorts några bullermätningar?

Har det gjorts några mätningar och åtgärder eller förebyggande arbete v.b. störande buller?

Upplever personalen några bullerstörningar?

Har man gjort några bullerdämpande insatser på förskolan?

Antal toaletter?

Hängs ytterkläder utanför lekrum/klassrum? Har barnen enskilda fack/krokar för sina ytterkläder mm?

Finnas separata utrymmen för torkning av våta kläder (torkskåp)?

Finns utegård med stimulerande miljö för barnen?

Hur stor är utegården?

Omgivningen

10.

Rutiner för hantering och förvaring av kemiska produkter

Finns det en lista på alla kemiska produkter som verksamheten använder?

Finns det s.k. säkerhetsdatablad (SDB) för alla kemiska produkter som förekommer?

Är städförrådet låst då verksamheten är igång?

11. Rutiner för hantering av avfall och farligt avfall

Finns det bra sorterings möjligheter och vet personalen att man ska sortera avfallet?

lysrör, datorer, batterier m.m.)

Sorterar ni ut matavfallet?

Transporterar förskolan något farligt avfall?

12.

Riskbedömning

Görs det någon kontroll:

- av innemiljön ur säkerhetssynpunkt?

- skolgården ur säkerhetssynpunkt?

- om barn, föräldrar eller personal upplever att det finns problem med innemiljön eller utemiljön?

Finns det någon speciell klagomålshantering för föräldrar?

Upplever personalen att inomhusklimatet är bra?

Om något barn ska börja på förskolan som är mycket allergiskt mot damm, husdjur m.m. Hur hanterar man det i verksamheten?

Övrigt:

1 TECKEN PÅ ALLVARLIG INFEKTION HOS BARN

Inomhusmiljön i skolan

Ett nationellt tillsynsprojekt 2014–2015

!

Inomhusmiljön!i!skolan!

Ett!nationellt!tillsynsprojekt!2014–2015!

!

_________________!

Denna!titel!kan!beställas!från:!Folkhälsomyndighetens!publikationsservice,!!

eHpost:!publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.!!

Den!kan!även!laddas!ner!från:!www.folkhalsomyndigheten.se/publiceratHmaterial!

Citera!gärna!Folkhälsomyndighetens!texter,!men!glöm!inte!att!uppge!källan.!Bilder,!fotografier!och!

illustrationer!är!skyddade!av!upphovsrätten.!Det!innebär!att!du!måste!ha!upphovsmannens!tillstånd!

att!använda!dem.!

©!Folkhälsomyndigheten,!2015.!

Artikelnummer:!15128!

ISBN!978H91H7603H581H8!(pdf)!

ISBN!978H91H7603H582H5!(print)!

Foto!omslag:!Zurijeta/Thinkstock!!

!

Tryck:!ISY!Information!System!AB,!Halmstad!

!

!

Förord!

Folkhälsomyndigheten har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om

inomhusmiljöfrågor i skolor, med fokus på ventilation och städning, under 2014–

2015. Projektet anordnades som en del av Folkhälsomyndighetens

tillsynsvägledning enligt miljöbalken vad gäller hälsoskydd. Målet med projektet var bland annat att ett stort antal miljökontor skulle delta och att dessa skulle genomföra tillsyn på ett stort antal skolor i landet. Projektet har ökat möjligheten att förbättra inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor.

Denna slutrapport beskriver projektet samt presenterar de övergripande uppgifter från tillsynen som miljökontoren skickat in till Folkhälsomyndigheten. Rapporten är främst en återkoppling till de miljökontor som deltagit i projektet. Även

departement och andra myndigheter som arbetar inom miljö-, folkhälsa- och barn- och utbildningsområdet kan ha nytta av resultaten.

Projektgruppen på Folkhälsomyndigheten har bestått av utredarna Marianne Löwenhielm och Fredrik Haux, dåvarande enhetschef Greta Smedje och

kommunikatör Emma Roos. Folkhälsomyndigheten vill särskilt tacka de personer som deltagit i referensgruppen.

Folkhälsomyndigheten, 2015

Johan Carlson Generaldirektör

!

! !

!

Innehåll!

Sammanfattning!...!9

Inledning!...!10

Om!Folkhälsomyndigheten!...!10

Syfte!och!mål!med!projektet!...!10

Problembeskrivning!...!10

Miljöbalken!och!ansvar!...!11

Miljöbalken!omfattar!skolor!...!11

Ansvar!för!tillsyn!och!vägledning!...!11

Metod!...!12

Omfattning!och!avgränsningar!...!12

Tillvägagångssätt!...!12

Samverkan!med!Arbetsmiljöverket!...!13

Referensgrupp!...!13

Resultat!...!14

Deltagare!i!projektet!...!14

Planerad!tillsyn!och!resurser!...!14

Resultat!från!tillsynen!...!14

Allmänt!...!14

Egenkontroll!...!14

Städning!...!15

Ventilation!...!15

Kompetensutveckling!...!16

Regionala!aktörers!roll!i!projektet!...!16

Synpunkter!på!projektet!...!17

Miljökontorens!synpunkter!...!17

Regionala!aktörers!synpunkter!...!17

Diskussion!och!slutsatser!...!18

Förbättringspotential!i!skolorna!...!18

Fortsatt!tillsyn!för!en!bättre!skolmiljö!...!19

!

Folkhälsomyndighetens!nationella!tillsynsprojekt!...!20 Referenser!...!21 Bilaga!1.!Deltagande!kommuner!...!22

!

! 9!

!

Sammanfattning!

Folkhälsomyndigheten har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om

inomhusmiljöfrågor i skolor, med fokus på ventilation och städning, under 2014–

2015. Miljökontor från 207 kommuner deltog i projektet och har utfört tillsyn på nära hälften av landets skolor. Projektet har bidragit till att öka möjligheten för många skolor att uppfylla miljöbalkens krav på inomhusmiljön gällande städning och ventilation genom att brister har uppmärksammats vid inspektionerna. På längre sikt leder detta till en förbättrad inomhusmiljö för barn och ungdomar i landets skolor.

Folkhälsomyndigheten anser att det stora underlaget ger en god övergripande bild av ventilationen och städningen i landets skolor. Resultaten från tillsynen är dock inte representativa för alla skolor i landet eftersom kommunernas deltagande var frivilligt och miljökontoren har valt vilka skolor de gjort tillsynsbesök på.

Dessutom kan resultaten också ha påverkats av att olika miljökontor har olika resurser samt olika kunskap och erfarenhet av att inspektera inomhusmiljön i skolor.

Det sammanställda resultatet av tillsynen visar att städningen fungerar

tillfredsställande i ca 80 procent av de inspekterade skolorna men att städningen behöver förbättras i en femtedel av skolorna. Flertalet skolor behöver förbättra städningen på hög höjd (påverkar mängden inandningsbara dammpartiklar i luften). Även städbarheten i lokalerna (hur lättstädade lokalerna är) behöver förbättras i många skolor. Resultaten visar också att de flesta skolor, ca 85 procent, hade en bra luftkvalitet, vilket är positivt, men att ca 15 procent av skolorna hade en dålig eller ganska dålig luftkvalitet. För att minska halten av pollen och

mögelsporer inomhus behöver många skolor byta ventilationsfilter oftare, vilket är positivt för dem med astma och allergi.

Resultaten visar att arbetet med egenkontroll enligt miljöbalken i många fall inte fungerar samt att dokumenterad egenkontroll ofta saknas. Eftersom egenkontrollen är central i verksamhetsutövarens ansvar är det viktigt att de som driver skolorna i landet skaffar sig kunskap om miljöbalken och egenkontroll. Många miljökontor planerar och har regelbunden tillsyn av skolorna i landet, vilket ökar möjligheterna till ett kontinuerligt förbättringsarbete gällande egenkontroll på skolorna.

För att kunna bedriva bra tillsyn ställs stora krav på den enskilde miljöinspektörens kompetens och erfarenhet. Många miljöinspektörer som deltog i projektet bedömde att deras sakkunskap vad gäller städning och ventilation har ökat och att de genom deltagandet i projektet blivit bättre på att utöva tillsyn gällande både städning och ventilation i skolor. Folkhälsomyndighetens vägledning som togs fram och seminarierna som genomfördes fick generellt goda omdömen av deltagande miljökontor, vilket tyder på att vägledningen var relevant, av god kvalitet och gav stöd i tillsynen för miljöinspektörerna.

10! !

!

Inledning!

Om!Folkhälsomyndigheten!

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten bildades den 1 januari 2014 och har övertagit de uppgifter som de avvecklade myndigheterna Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarade för. Folkhälsomyndigheten har även fått ansvar för större delen av arbetet kring miljöns påverkan på hälsa och ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen. Ansvaret för dessa två områden låg tidigare på Socialstyrelsen.

Folkhälsomyndigheten ska enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) ge tillsynsvägledning till de operativa tillsynsmyndigheterna, d.v.s. kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, i frågor om hälsoskydd i bostäder och lokaler m.m. Inomhusmiljön i skolan omfattas av myndighetens

tillsynsvägledningsuppdrag.

Syfte!och!mål!med!projektet!

Folkhälsomyndigheten har genomfört ett nationellt tillsynsprojekt om

inomhusmiljöfrågor i skolor, med fokus på ventilation och städning, under 2014–

2015. De kommunala miljökontor som valt att delta i projektet har utfört den operativa tillsynen på skolor i landet under projektet.

Målet med projektet var att ett stort antal miljökontor skulle delta och att dessa skulle genomföra tillsyn på ett stort antal skolor i landet. Tillsynen skulle leda till att miljöbalkens krav på inomhusmiljön vad gäller städning och ventilation uppfylldes. På detta sätt skulle projektet öka möjligheten att förbättra inomhusmiljön för barn och ungdomar i landets skolor.

I projektet har Folkhälsomyndigheten utvecklat sin tillsynsvägledning genom att revidera och ta fram ny vägledning om städning och ventilation samt genomfört seminarier för deltagande miljöinspektörer. Målet med dessa aktiviteter var att stärka och stötta de kommunala miljöinspektörerna i deras tillsynsarbete och bidra till kompetensutveckling.

Med projektet ville Folkhälsomyndigheten även få en övergripande lägesbild av inomhusmiljön i de skolor som tillsynats - utifrån miljökontorens bedömningar i tillsynen.

Problembeskrivning!

Barn och ungdomar tillbringar en stor del av dagen i skolan. Inomhusmiljön i skolor skiljer sig från många andra inomhusmiljöer genom att många personer vistas samtidigt på en relativt liten yta, vilket ställer höga krav på t.ex. ventilation och städning. Det finns en rad brister i skolans inomhusmiljö och många lokaler uppfyller inte de krav som finns för inomhusmiljön till exempel vad gäller

!

! 11!

!

ventilation och städning (1). Ventilation och städning är viktiga faktorer som samverkar till att hålla nere damm- och partikelhalten i luften.

Låg luftomsättning och bristande underhåll av ventilationsanläggningarna ger förhöjda halter av olika luftföroreningar och har samband med luftvägsbesvär och med fler klagomål bland dem som vistas i lokalerna (1). Boverket har krav (BFS 2011:16) på att samtliga ventilationssystem regelbundet ska genomgå en

funktionskontroll, så kallad obligatorisk ventilationskontroll (OVK). För skolor ska denna kontroll ske med tre års intervall. Vid en genomgång 2006 hade knappt 40 procent av skolor och förskolor godkänd OVK eller hade åtgärdat de anmärkningar som gjorts vid OVK (2). Ungefär 40 procent hade underkänd OVK (2).

Halterna av pälsdjursallergen i skolor är ofta så höga att elever med pälsdjursallergi får allergiska besvär (1). I lokaler med en luftomsättning som uppfyller reglerna, liten mängd dammsamlande inredning och frekvent städning är halterna av damm och allergen lägre än i andra klassrum (1). Bristerna i inomhusmiljön påverkar alla i skolan, men speciellt särskilt känsliga grupper som dem med överkänslighet.

Många barn med överkänslighet skulle klara sin vistelse i skolan bättre om inomhusmiljön uppfyllde de regler som finns.

Miljöbalken!och!ansvar

Miljöbalken!omfattar!skolor!

Skolornas inomhusmiljö omfattas av miljöbalken. Grundskolor och gymnasieskolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt förordningen

(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och omfattas av kravet på egenkontroll enligt egenkontrollförordningen (1998:901). Det innebär att den som driver en skola måste bedriva ett löpande, systematiskt arbete för att förhindra att lokalerna eller det man gör i verksamheten påverkar människors hälsa eller miljön negativt. Ansvarsfördelning och rutiner ska dokumenteras.

Ansvar!för!tillsyn!och!vägledning!

Kommunernas miljönämnder ansvarar för den operativa tillsynen vad gäller inomhusmiljön i skolor utifrån miljöbalken. Till denna nämnd hör en förvaltning (i denna rapport kallad miljökontor) som sköter den praktiska tillsynen. En viktig del av miljökontorens tillsyn är att granska och bedöma verksamhetsutövarens

egenkontroll, hur den är utformad, om den är tillräcklig samt om den fungerar i praktiken.

Folkhälsomyndigheten har det centrala tillsynsvägledande ansvaret enligt

miljöbalken, för inomhusmiljön i skolorna. I miljötillsynsförordningen definieras tillsynsvägledning som utvärdering, uppföljning och samordning av operativ tillsyn samt stöd och råd till de operativa tillsynsmyndigheterna. Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning på en generell nivå till kommunerna. Länsstyrelserna har det regionala ansvaret för tillsynsvägledning vad gäller inomhusmiljön i skolan.

12! !

!

Metod!

Omfattning!och!avgränsningar!

Projektet har utgått från miljöbalken. De skolor som ingått i projektet är

grundskolor och gymnasieskolor. Det var frivilligt för kommunernas miljökontor att delta i projektet och de som deltog valde själva vilka och hur många skolor som skulle tillsynas.

Projektet har fokuserat på ventilation och städning samt egenkontroll gällande dessa områden, då de är viktiga faktorer som samverkar till att hålla nere damm- och partikelhalten i luften. När det gäller ventilation så ingick de aspekter som hör till ventilationens funktion vad gäller kvaliteten på tilluft och luftflöde.

De typer av lokaler som ingått i projektet är

•! lokaler för undervisning, inklusive grupprum, där undervisningen i sig inte alstrar föroreningar. Detta innebär att till exempel salar för slöjd, kemi, och hemkunskap samt verkstadsliknande lokaler för fordonsutbildningar inte ingått i projektet.

•! allmänna utrymmen som till exempel toaletter, omklädningsrum, korridorer och utrymmen för elevskåp.

•! lokaler för fritidsaktiviteter som till exempel uppehållsrum och fritidshemslokaler som ryms inom skolans verksamhet.

Tillvägagångssätt!

Planeringen av projektet påbörjades under hösten 2013. Alla kommunala

miljökontor bjöds in till projektet under våren 2014. De kommuner som anmälde sig till projektet fick besvara en kort webbenkät innan projektet startade. Även länsstyrelserna och de regionala miljösamverkansprojekten i landet bjöds in till projektet under våren 2014 som regionala aktörer.

För att stödja kommunerna som deltog i projektet tog Folkhälsomyndigheten fram följande vägledning

•! projektmanual

•! allmänna råd (FoHMFS 2014:19) om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

•! webbsidor för projektet

•! webbaserade vägledningar om städning, ventilation och egenkontroll, inklusive frågor och svar (FAQ)

•! förslag på informationsbrev om projektet riktat till verksamhetsutövare

•! powerpointpresentation som kommunerna kunde använda vid kontakt med skolorna

!

! 13!

!

•! broschyr om egenkontroll av inomhusmiljön i skolan, riktad till verksamhetsutövare.

Folkhälsomyndigheten genomförde fem seminarier i landet under hösten 2014 med kommunernas miljöinspektörer som målgrupp. Seminarierna innehöll bland annat vägledning från Folkhälsomyndigheten om städning och ventilation, juridiska aspekter kring tillsyn samt att Arbetsmiljöverket deltog och berättade om sin tillsyn i skolan.

Tillsynen bedrevs av miljökontoren från den 1 oktober 2014 till den 31 mars 2015.

Under denna period svarade Folkhälsomyndigheten på frågor från miljöinspektörerna via e-post och telefon.

Efter tillsynsperioden besvarade miljökontoren åter en webbenkät som omfattade frågor om vissa övergripande tillsynsresultat och synpunkter på projektets

genomförande. Denna slutrapport baseras till största delen på dessa inrapporterade uppgifter.

De regionala aktörer som deltog i projektet fick möjlighet att komma med synpunkter på projektet via e-post under våren 2015.

Samverkan!med!Arbetsmiljöverket!!

Arbetsmiljöverket genomför en nationell tillsynsinsats av skolor under 2013–2016.

Insatsen utgår från arbetsmiljölagstiftningen och målet är en bättre arbetsmiljö för personal och elever. Folkhälsomyndigheten har samverkat med projektledningen för Arbetsmiljöverkets tillsynsinsats, vilket bland annat innebar ett

informationsutbyte mellan myndigheterna om respektive projekt och att innehållet i vägledningar som togs fram om ventilation och städning stämdes av mellan

myndigheterna. Arbetsmiljöverket deltog även som föreläsare på de fem seminarierna som anordnades av Folkhälsomyndigheten under hösten 2014.

Referensgrupp!

En referensgrupp bildades för att ge stöd och råd till projektgruppen, främst genom att ge återkoppling inför framtagandet av tillsynsvägledning om ventilation och städning samt vid planeringen av seminarierna. Referensgruppen bestod av Anne- Li Marander (Norrhälsinge miljökontor), Anna-Karin Niemi (Uppsala

miljöförvaltning), Iréne Sjöberg (Göteborgs miljöförvaltning) och Camilla Thörn (Gnesta miljöenhet).

14! !

!

Resultat!

Deltagare!i!projektet!

Under våren 2014 anmälde sig 232 kommuner till projektet. Detta motsvarar 196 miljökontor eftersom några av kommunerna samarbetar i miljötillsynsfrågorna inom gemensamma miljöförbund. 207 kommuner (174 miljökontor) har rapporterat in resultat efter tillsynsperioden så det får antas att det är dessa som aktivt deltagit i projektet. Dessutom anmälde sig 11 av 21 länsstyrelser i landet och 6 regionala miljösamverkansprojekt som regionala aktörer i projektet.

Planerad!tillsyn!och!resurser!

Nästan 70 procent av skolorna i de deltagande kommunerna har tillsynats de senaste tre åren. Av miljökontoren svarar även 70 procent att tillsynen som utförs i skolorna främst sker via planerad tillsyn, drygt 10 procent svarar att tillsyn enbart sker vid klagomål.

Innan projektet genomfördes uppskattade ungefär hälften av miljökontoren att de skulle lägga mycket mer eller mer resurser än normalt för tillsynen av skolorna inom ramen för projektet. Utfallet blev sedan som miljökontoren planerat, d.v.s. att något mer än hälften av miljökontoren satsat mer än normalt på tillsynen i

skolorna.

Resultat!från!tillsynen!!

Allmänt!

Inom projektet har 2 728 skolor tillsynats, vilket motsvarar cirka 60 procent av det totala antalet skolor som finns i de deltagande kommunerna. Under läsåret

2014/2015 fanns totalt cirka 6200 grundskolor och gymnasieskolor i landet (3), vilket då även inkluderar skolorna i de kommuner som inte deltog i projektet. I projektet har alltså cirka 44 procent av landets grundskolor och gymnasieskolor inspekterats.

Egenkontroll!

Resultaten från tillsynen visar att ungefär två tredjedelar av skolorna bedöms ha en bra eller ganska bra egenkontroll när det gäller städning, medan den resterande tredjedelen har en dåligt eller ganska dåligt fungerande egenkontroll. När det gäller ventilation visar resultaten att drygt hälften av skolorna bedöms ha ett bra eller ganska bra fungerande egenkontrollprogram. Nästan hälften av skolorna bedöms därmed ha en dåligt eller ganska dåligt fungerande egenkontroll avseende ventilation. Lite drygt hälften av skolorna har ett dokumenterat

egenkontrollprogram, vilket innebär att resterande skolor inte har det.

!

! 15!

!

Städning!

Drygt 80 procent av skolorna bedöms av miljökontoren ha städning som fungerar bra eller ganska bra. På 85 procent av skolorna bedömdes städningen av toaletterna vara tillräcklig. I lokaler där man bedriver fritidsverksamhet i skolorna bedömdes 80 procent ha bra eller ganska bra städning. Få skolor har heltäckningsmattor, cirka 7 procent. De största bristerna som kan konstateras utifrån miljökontorens

bedömningar är följande:

•! Cirka var femte skola, eller 20 procent, bedömdes ha städning som fungerar dåligt eller ganska dåligt.

•! Cirka två tredjedelar, 67 procent, av skolorna har synligt damm på hög höjd, som skåp, armaturer, ventilationsdon etc.

•! Drygt en fjärdedel av skolorna bedömdes ha ganska dålig eller dålig

städbarhet, vilket innebär att det kan vara svårt att komma åt att städa i dessa lokaler.

•! Cirka en tredjedel av skolorna har stolar med textilklädda dynor.

Ungefär en fjärdedel av skolorna har förelagts eller kommer att föreläggas av miljökontoren att åtgärda städningen. Här finns dock stora osäkerheter i svaren eftersom det inte var helt klart för många kontor ifall de skulle förelägga skolor eller inte i ett så tidigt stadium efter tillsynsbesöket.

Ventilation!

Cirka 85 procent av skolorna bedöms av miljökontoren ha en allmän luftkvalitet som är bra eller ganska bra. Ungefär 15 procent bedömdes ha dålig eller ganska dålig luftkvalitet, vilket motsvarar drygt 400 skolor. I lokaler där man bedriver fritidsverksamhet i skolorna bedömdes drygt 85 procent ha luftkvalitet som är bra eller ganska bra. Cirka 70 procent av skolorna har godkänd obligatorisk

ventilationskontroll (OVK), vilket innebär att resterande 30 procent inte har det. De största bristerna som kan konstateras utifrån miljökontorens bedömningar är följande:

•! Mindre än en tredjedel av skolorna byter ventilationsfilter två gånger per år.

•! Drygt 40 procent av skolorna har klagomål på ventilationen. Av

kommentarerna till enkäten så kan det utläsas att detta dock inte enbart gäller luftkvaliteten i lokalerna, utan även andra aspekter som kopplar till

ventilationen som buller, drag och temperatur.

Ungefär en fjärdedel av skolorna har förelagts eller kommer att föreläggas av miljökontoren att åtgärda ventilationen. Här finns dock stora osäkerheter i svaren eftersom det inte var helt klart för många kontor ifall de skulle förelägga skolor eller inte i ett så tidigt stadium efter tillsynsbesöket.

16! !

!

Kompetensutveckling!!

Genom webbenkäterna fick miljökontoren bedöma sin kompetens när det gäller de frågor projektet fokuserade på. Cirka 80 procent av miljökontoren bedömde att de genom deltagandet i projektet blivit bättre på att utöva tillsyn vad gäller städning i skolor. När det gäller ventilation har 70 procent svarat att de blivit bättre på att utöva tillsyn.

Inspektörerna har bedömt sin sakkunskap om tillsyn gällande städning och ventilation före och efter projektet. När det gäller städning och ventilation har andelen miljöinspektörer som bedömde att deras sakkunskap var otillräcklig eller mindre god minskat från 19 till 3 procent vad gäller städning och från 28 till 12 procent gällande ventilation. Detta innebär att andelen inspektörer som upplevde sin sakkunskap som god eller ganska god har ökat efter projektet.

Regionala!aktörers!roll!i!projektet!

Sex regionala instanser har gett respons till Folkhälsomyndigheten av de 17 länsstyrelser och regionala miljösamverkansprojekt som anmält sig till projektet.

De som svarat har gett följande exempel på vad de genomfört inom ramen för projektet:

•! Regionala hälsoskyddsträffar har anordnats då inspektörerna har kunnat utbyta erfarenheter och diskutera tillsynen inom projektet.

•! Gemensamma diskussionsforum på webben har funnits tillgängliga där alla vägledningar och checklistor lagts upp.

•! Checklistor och annat vägledningsmaterial har tagits fram som publicerats på webben.

•! Utbildning av inspektörerna har genomförts inom ventilation och städning.

Flera av de regionala aktörerna lyfter fram arbetet inom olika nätverk som särskilt konstruktivt där engagerade inspektörer diskuterar och stödjer varandra, samt arbeten där man gemensamt tagit fram olika informations- och vägledningsmaterial och checklistor.

!

! 17!

!

Synpunkter!på!projektet!

Miljökontorens!synpunkter!

Den vägledning som Folkhälsomyndigheten tagit fram i projektet får enligt vår enkätundersökning generellt goda omdömen av kommunerna som deltagit i projektet. Detta inkluderar bland annat Folkhälsomyndighetens allmänna råd (FoHMFS 2014:19) om städning, kompletterande vägledning om städning och ventilation, broschyr om egenkontroll samt projektmanual. Nästan alla ger denna vägledning betyget bra eller ganska bra. Även projektets webbsidor har generellt fått goda betyg. Några miljökontor har lämnat kommentar om att vägledningen som togs fram borde publicerats tidigare i projektet. En relativt vanlig synpunkt var även att miljökontoren ville att Folkhälsomyndigheten skulle ta fram en checklista för tillsynen.

Av de miljökontor som varit i kontakt med Folkhälsomyndigheten via e-post eller telefon under projektet ansåg 90 procent enligt enkäten att de fått bra eller ganska bra stöd och råd. Av miljökontoren som deltagit har 96 procent svarat att de sammantaget upplever Folkhälsomyndighetens genomförande av projektet som bra eller ganska bra.

Folkhälsomyndigheten anordnade fem seminarier i landet under hösten 2014 och totalt deltog cirka 250 personer på dessa. Uppföljningen efter respektive

seminarium visar på mycket goda betyg från deltagarna. I princip alla var nöjda eller mycket nöjda med upplägget, innehållet, föreläsarna och helhetsintrycket av dagen. Deltagarna framhöll särskilt att

•! det var bra med så mycket bakgrund till de allmänna råden om städning

•! de juridiska delarna var väldigt uppskattade, särskilt vad gäller konkreta tips kring vad som är viktigt i förelägganden

•! de fick svar på frågorna de hade direkt på plats.

Saker som deltagarna tyckte kunde förbättras var i huvudsak att

•! de saknade åhörarkopior under dagen

•! det var för lite tid att nätverka/diskutera med de andra kommunerna.

Regionala!aktörers!synpunkter!

Av de sex länsstyrelser och regionala miljösamverkansprojekt som svarat ger de flesta en positiv bild av Folkhälsomyndighetens genomförande av projektet. Man har uppfattat det som positivt att nya vägledningar tagits fram inom projektet och att fem seminarier genomfördes på olika platser i landet. Följande

förbättringspotential lyftes särskilt fram:

•! Kommunerna vill ha en checklista för tillsynen.

•! Vägledningsmaterialet hade gärna fått vara klart tidigare i projektet.

18! !

!

Diskussion!och!slutsatser!

Förbättringspotential!i!skolorna!

Folkhälsomyndigheten anser att det stora antalet miljökontor som deltog samt det stora antalet skolor som inspekterats inom ramen för projektet ger en god

övergripande bild av ventilation och städning i landets skolor. Men då deltagandet i projektet var frivilligt för miljökontoren samt att miljökontoren gjort egna urval av vilka skolor som inspekterades i projektet utgör de inrapporterade resultaten från tillsynen inte någon representativ bild av inomhusmiljön i alla skolor i landet. Och då Folkhälsomyndigheten ger tillsynsvägledning på en generell nivå, och inte i enskilda ärenden, kan bedömningar som miljö- och hälsoskyddsinspektörer gjort vid tillsynen av skolorna skilja sig åt något från miljökontor till miljökontor.

Resultaten kan också ha påverkats av att olika miljökontor har olika resurser samt olika kunskap och erfarenhet av att inspektera inomhusmiljön i skolor.

När det gäller miljökontorens bedömning av hur städningen fungerar i skolorna ser resultaten relativt positiva ut. En femtedel eller 20 procent av skolorna bedömdes dock ha dåligt eller ganska dåligt fungerande städning och behöver vidta åtgärder för att förbättra kvaliteten på städningen för att få en bättre inomhusmiljö för eleverna. Många skolor, ca två tredjedelar eller 67 procent, behöver även förbättra städningen på hög höjd som skåp, armaturer, ventilationsdon etc. eftersom dammet virvlas upp och blir inandningsbart när verksamhet pågår i lokalen. Regelbunden dammtorkning av dessa ytor minskar halten inandningsbart damm, men städning av sådana ytor ingår vanligen inte i den vardagliga städningen. En del skolor behöver också se över städbarheten i lokalerna eftersom detta har betydelse för hur lätt det är att komma åt att städa i lokalerna. Om städbarheten är dålig finns en risk att städningen blir av sämre kvalitet och att damm och smuts ansamlas. Det är få skolor som har heltäckningsmattor i sina lokaler, vilket är positivt, eftersom dessa försvårar städningen och av erfarenhet städas för sällan. Folkhälsomyndigheten noterar dock att relativt många skolor väljer att ha textilklädda dynor på stolar, vilket då ställer krav på regelbunden rengöring och rutiner för detta.

Miljökontorens bedömning av den allmänna luftkvaliteten i skolorna inklusive lokaler där fritidsverksamheter bedrivs är relativt positiva. 85 procent av de inspekterade skolorna bedömdes ha en bra eller ganska bra luftkvalitet. Drygt 400 eller ca 15 procent av skolorna hade en dålig eller ganska dålig luftkvalitet som kan innebära en olägenhet för elevernas hälsa. Jämfört med Energimyndighetens och Boverkets undersökning från 2006 som visade att knappt 40 procent av skolor och förskolor i landet hade godkänd OVK (2) så ser resultaten i detta projekt mer positiva ut med 70 procent som har godkänd OVK. De skolor som inte har någon godkänd OVK behöver dock åtgärda de brister i ventilationen som finns för att bli godkända. Byte av ventilationsfilter sker mer sällan på många skolor än vad som är lämpligt. Ventilationsfilter bör bytas två gånger per år för att avlägsna den

pollenansamling som bildats i filtret efter pollensäsongen och de mögelsporer som ansamlats efter höstens mögelsäsong. Pollen och mögelsporer kan ta sig igenom

!

! 19!

!

filtret och tillföras inomhusluften vilket kan innebära att elever med astma och allergi mår sämre i lokalerna. Relativt många skolor har även klagomål på ventilationen och även om detta inte enbart rör själva luftkvaliteten, utan även aspekter som buller, drag och temperatur, så indikerar detta att många skolor behöver se över och åtgärda/justera sina ventilationsanläggningar.

Resultaten i projektet visar att arbetet med egenkontroll inte fått tillräckligt genomslag på skolorna eftersom miljökontoren relativt ofta gör bedömningen att egenkontrollen inte fungerar vad gäller städning och ventilation samt att

dokumenterad egenkontroll ofta saknas trots att det ska finnas enligt

egenkontrollförordningen (1998:901). Utifrån miljöinspektörernas kommentarer skulle anledningen till bristerna kunna vara att rektorerna inte i tillräcklig

utsträckning känner till miljöbalken och kravet på egenkontroll samt att det i vissa fall är otydligt vem som ansvarar för egenkontrollen på skolorna – rektor,

utbildningsnämnd, fastighetsförvaltare eller dylikt. Egenkontrollen är central vad gäller verksamhetsutövares ansvar enligt miljöbalken. En otillräcklig egenkontroll ökar risken för att brister i inomhusmiljön inte upptäcks och åtgärdas samt att ansvarsförhållanden blir otydliga inom verksamheten och att olika moment därmed riskerar att glömmas bort i det löpande, förebyggande arbetet. Det är viktigt att de som driver skolorna i landet skaffar sig mer kunskap om miljöbalken och

egenkontroll och vad detta innebär för arbetet på skolorna.

Fortsatt!tillsyn!för!en!bättre!skolmiljö!

Miljökontorens tillsyn är ett viktigt led i arbetet att upptäcka och åtgärda risker i inomhusmiljön i skolan. Många miljökontor deltog i Folkhälsomyndighetens projekt och nära hälften av landets skolor tillsynades under projektet. Detta innebär också att många brister som upptäckts i tillsynen gällande städning och ventilation kommer att åtgärdas den närmaste tiden i skolorna. För att få ett bra systematiskt, löpande och förebyggande arbete krävs även en väl fungerande egenkontroll på skolorna. Genom egenkontrollen får man rutiner som fungerar vid

personalomsättningar och förändringar i verksamheten. Den samlade bilden tyder på att många miljökontor har planerad och regelbunden tillsyn av skolorna i landet, vilket är viktigt för att öka möjligheterna för ett kontinuerligt förbättringsarbete vad gäller inomhusmiljön och egenkontrollen på skolorna.

För att kunna bedriva bra tillsyn på en skola ställs stora krav på den enskilde miljöinspektörens kompetens och erfarenhet. För att stärka och stötta de kommunala miljöinspektörerna i sitt tillsynsarbete och bidra till

kompetensutveckling är det därför viktigt att Folkhälsomyndigheten tar fram tillsynsvägledning som är relevant och av god kvalitet. Vägledningen som togs fram och seminarierna som genomfördes fick generellt goda omdömen av deltagande miljökontor, vilket tyder på att Folkhälsomyndighetens vägledning håller avsedd kvalitet och användbarhet. Många miljöinspektörer som deltog i projektet bedömde att de genom deltagandet i projektet blivit bättre på att utöva tillsyn gällande både städning och ventilation i skolor. Sakkunskapen hos miljöinspektörerna om städning och ventilation har även ökat. Dessa faktorer får

20! !

!

ses som en positiv effekt av projektet som även är värdefulla inför framtida tillsyn av skolorna i landet.

Folkhälsomyndighetens!nationella!tillsynsprojekt!

Responsen på projektet har i stort varit positiv och Folkhälsomyndigheten uppfattar det som att miljökontoren vill att myndigheten även i fortsättningen driver liknande projekt. Folkhälsomyndigheten avser att fortsätta driva nationella tillsynsprojekt inom särskilt angelägna områden eftersom det är ett effektivt sätt att nå många miljökontor samtidigt. I framtida projekt är målsättningen att vägledning tas fram och seminarier anordnas en längre tid innan tillsynsperioden börjar än vad som skedde i detta projekt.

En vanlig synpunkt från miljökontoren är att de önskar färdiga checklistor i formulärform med tillhörande bedömningsgrunder. I vägledningsmaterialet på projektets webbsidor fanns uttömmande listor över vad Folkhälsomyndigheten anser är viktigt att tillsyna gällande städning och ventilation i skolor. Ur dessa listor kunde miljökontoren ställa samman checklistor i lämpligt format för sin tillsyn. Att sammanställa en checklista är ett bra sätt att sätta sig in i det vägledningsmaterial som finns.

Flera av de regionala aktörerna (länsstyrelserna och regionala

miljösamverkansprojekten) som deltagit har särskilt tryckt på det positiva med arbetet i regionala nätverk där engagerade inspektörer kan diskutera och stödja varandra, samt med arbeten där man gemensamt tagit fram olika informations- och vägledningsmaterial och checklistor. Folkhälsomyndigheten ser därför gärna att fler regionala aktörer aktivt engagerar sig i framtida nationella tillsynsprojekt som regional motor och stöd för miljökontoren.

Den vägledning som tagits fram inom projektet kommer att finnas tillgänglig på Folkhälsomyndighetens webbplats även efter det att projektets webbsidor avvecklats. Folkhälsomyndigheten planerar att sammanställa webbsidor med tillsynsvägledning om skolor vad gäller olika hälsoskyddsaspekter i

inomhusmiljön.

Ett stort antal miljökontor har deltagit i projektet och dessa har genomfört tillsyn på nära hälften av skolorna i landet. Projektet har därför bidragit till att öka

möjligheten för många skolor att uppfylla miljöbalkens krav på inomhusmiljön gällande städning och ventilation. Kompetensen gällande tillsyn av städning och ventilation har höjts hos miljökontoren. På längre sikt leder detta till en förbättrad tillsyn av skolor och bättre inomhusmiljö för barn och ungdomar i landets skolor.

!

! 21!

!

Referenser!

1.! Socialstyrelsen.!Allergi!i!skola!och!förskola:!SocialstyrelsenT!2013.!!

2.! Energimyndigheten.!Energianvändning!&!innemiljö!i!skolor!och!förskolor!–!Förbättrad!statistik!i!

lokaler,!STIL2:!EnergimyndighetenT!2007.!!

3.! Skolverkets!internetbaserade!resultatsY!och!kvalitetsinformationssystem![Internet].!Stockholm:!

Skolverket.!2015Y08Y04.!http://siris.skolverket.se/siris/f?p=Siris:1:0!!!! !

22    

Bilaga  1.  Deltagande  kommuner  

Förteckningen visar de kommuner som deltog i projektet och som rapporterade in resultat från tillsynen till Folkhälsomyndigheten.

Ale Alingsås Alvesta Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollnäs Borlänge Botkyrka Bromölla Bräcke Burlövs Båstad Dals Ed Danderyd Dorotea Eda Ekerö Eksjö Enköping Eskilstuna Fagersta Falkenberg Falköping Falun Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gislaved Gnosjö Gotland

Grums Grästorp Gävle Göteborg Götene Hallsberg Hallstahammar Halmstad Haninge Hedemora Helsingborg Hjo

Hofors Huddinge Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo Hällefors Härnösand Härryda Hässleholm Högsby Jokkmokk Järfälla Jönköping Kalix Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil

Kinda Klippan Kramfors Kristianstad Kristinehamn

Kumla Kungsör Kungälv Kävlinge Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Lerum Lidingö Lidköping Lindesberg Linköping Ljungby Ljusdal Ljusnarsberg Lomma Ludvika Luleå Lund Malmö Malung-Sälen Malå

Mark Mellerud Mora Munkfors Mölndal Mörbylånga Nacka Nora Norberg Nordanstig Norrtälje Norsjö Nybro Nynäshamn Nässjö Ockelbo Olofström

  23  

Orsa Orust Oskarshamn Ovanåker Partille Perstorp Piteå Ronneby Rättvik Salem Sandviken Sigtuna Sjöbo Skara Skellefteå Skinnskatteberg Skurup

Skövde Sollentuna Solna Sorsele Staffanstorp Stenungssund Stockholm Storfors Strängnäs Strömstad Strömsund Sundbyberg

Sunne Svalöv Svedala Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Södertälje Sölvesborg Tibro Tidaholm Tierp Timrå Tjörn Torsby Tranemo Trosa Tyresö Täby Uddevalla Ulricehamn Umeå

Upplands Väsby Upplands-Bro Uppsala Uppvidinge Vadstena Vaggeryd Vallentuna

Vansbro Varberg Vaxholm Vellinge Vetlanda Vilhelmina Vimmerby Vindeln Vingåker Vänersborg Vännäs Värnamo Västervik Västerås Växjö Åmål Ånge Åre Årjäng Åstorp Åtvidaberg Älvsbyn Ängelholm Öckerö Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Österåker

!

Solna!Nobels!väg!18,!SE3171!82!Solna!Östersund!Forskarens!väg!3,!SE3831!40!Östersund.!

www.folkhalsomyndigheten.se!

Den!här!slutrapporten!beskriver!ett!nationellt!tillsynsprojekt!om!inomhusmiljön!i!skolan,!med!

fokus!på!ventilation!och!städning.!Projektet!har!pågått!under!2014–2015!och!207!av!landets!290!

kommuner!har!aktivt!deltagit!och!genomfört!operativ!tillsyn!på!nästan!60!procent!av!skolorna!i!

sina!kommuner.!!

De!inrapporterade!resultaten!utgör!inte!ett!statistiskt!säkerställt!underlag!men!utifrån!det!stora!

antalet!skolor!som!inspekterats!anser!myndigheten!att!det!ger!en!god!övergripande!bild!vad!det!

gäller!ventilation!och!städning!i!landets!skolor.!Resultaten!visar!att!städningen!på!skolorna!

generellt!fungerar!ganska!bra!och!att!den!allmänna!luftkvaliteten!är!ganska!god.!Men!att!det!

finns!förbättringspotential.!Projektet!har!ökat!möjligheten!för!barn!och!ungdomar!i!landets!skolor!

att!få!en!bra!inomhusmiljö!att!vistas!i.!!!

Rapporten!är!en!återkoppling!till!de!miljökontor!som!deltagit!i!projektet!men!även!departement!

och!andra!myndigheter!som!arbetar!inom!miljö3,!folkhälsa3!och!barn3!och!utbildningsområdet!kan!

ha!nytta!av!resultaten.!!

!

Folkhälsomyndigheten!är!en!nationell!kunskapsmyndighet!som!arbetar!för!en!bättre!folkhälsa.!

Det!gör!myndigheten!genom!att!utveckla!och!stödja!samhällets!arbete!med!att!främja!hälsa,!

förebygga!ohälsa!och!skydda!mot!hälsohot.!Vår!vision!är!en!folkhälsa!som!stärker!samhällets!

utveckling.!

!