Konstnärliga fakultetskansliet
Vasaparken, Box 100, SE 405 30 Göteborg 031 786 0000, 031 786 1064 (fax) www.gu.se
Konstnärliga fakulteten
Miljösamordnare Amanda Forsman amanda.forsman@gu.se
031 786 18 07
UPPFÖLJNING AV MILJÖMÅL 1 / 6 2011-01-24 F8 70/10
Uppföljning av miljömålsarbete vid konstnärliga fakulteten 2010
De betydande miljöaspekter som identifierats vid konstnärliga fakulteten är kopiering, kemikalier, utbildning, forskning och samverkan med omgivande samhället (tredje uppgiften).
Under 2010 fick konstnärliga fakulteten ett antal mindre avvikelser gällande icke mätbara mål i fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling. Fakultetens miljöråd har identifierat nya betydande miljöaspekter samt arbetat fram en handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten 2011-2015
(http://www.konst.gu.se/digitalAssets/1324/1324159_handlingsplan_h--
llbar_utveckling_2011_2015_konstn--rliga_fakulteten.pdf) där nya mätbara miljömål har formulerats.
Betydande miljöaspekt
Mål Uppföljning
Kopiering Mål saknas Att få in uppgifter om antalet utskrifter är problematiskt då det finns ett antal olika leverantörer av papper och utskriftstjänster som fakultetens olika enheter använder. Under 2011 kommer dock en ny utskriftstjänst att införas, det innebär bl a att hela universitetet kommer att ha samma leverantör av utskriftstjänst vilket också kommer att underlätta uppföljningen av
pappersförbrukningen och antalet utskrifter.
Kemikalier Mål saknas Kemikaliesystemet KLARA är infört vid fakulteten.
På vissa enheter har
investeringar i skrivare gjorts för att minska
färgkemiprocessen.
Utbildning Fakulteten saknar mätbara mål för denna aspekt men enligt
Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 5§ skall högskolorna ”i sin
verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och
kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”
Fakulteten följer
högskolelagens alla delar med avseende på området. Däremot kan detta ta sig uttryck på olika sätt för olika kurser och utbildningsprogram. Ofta manifesteras det redan i kursplanen. Flertalet program, exempelvis inom design, har också i sitt ämne att förhålla sig till designprocessen på ett för miljön hållbart sätt. Vissa utbildningar använder tungmetaller och hur vi kan undvika detta är självklart en del i utbildningen.
I många av fakultetens utbildningar är frågor som rör resursförbrukning,
återanvändning och jämlikhet i fördelning av globala resurser och råvaror, centrala.
”Green design, care design, organic design, slow design, nature design. Det är några samtida riktningar som tydligt beskriver hur designbegreppet idag har omformulerats och är i utveckling. Det handlar om att ta ansvar för vår värld i betydelsen eftertänksamhet och
hållbarhet, något som är en självklarhet för våra
möbelstudenter idag.” (Mats Aldén, professor möbeldesign inriktning trä, Steneby 2010)
Hållbarhet och återanvändning har stått i fokus för de utexaminerade kandidaterna från Steneby – institutionen för
konsthantverk och design. Cecilia Granlund har i sitt verk Det är vad du ser fokuserat på möbeldesign från material som naturen kan återta eller som kan återanvändas till något nytt. Adrian Coen har i sitt examensarbete studerat material och funktion där
potentiella användningsområden för skräp, överblivet trä och begagnade möbler undersöks.
Vid Steneby arbetar man medvetet med miljöfrågor, exempelvis har samtliga kurser och projekt infört ett hållbarhetsperspektiv att förhålla sig till och som ska ingå och redovisas som en integrerad del i alla redovisningar. Vid Steneby genomförs varje år en etik och miljökurs (kursen har uppdaterats och heter numera Etik och omvärld).
Vid Stenebyskolan är några av utbildningarna engagerade i en form av ’göra-om’-projekt, där tidigare kasserade kläder, metallskrot eller möbler återanvänds genom att plockas isär och därefter designas och konstrueras på nytt till nya kläder, möbler eller konstföremål. Programmet Möbeldesign har nyligen infört en avdelningspolicy om att endast köpa in lokalt producerat virke. Liknande
projekt skapar en medvetenhet och skapar en medvetenhet hos studenten inför den framtid som kommer efter skolan.
Kursen Design och samhälle vid HDK placerar in designerns roll i ett samhälleligt
sammanhang där begrepp som etik, hållbarhet, genusfrågor och tillgänglighet är centrala.
Forskning Se
formulering i högskolelagen ovan.
Fakulteten saknar mätbart mål.
Konstnärliga fakulteten har två forskare som är anslutna till GMV:s forskarnätverk för hållbar utveckling. Övrig strategi för att systematisk följa upp detta saknas.
Vid högskolan för fotografi genomför Tyrone Martinsson ett större projekt i Arktis med stöd av såväl Vetenskapsrådet samt Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete. Projektet involverar direkt miljö och hållbar utveckling. Projektet En irländsk resa av Per L-B Nilsson med delprojketen Irish Street Photography, Inishmaan Island, Connemara Pictures och The North – Derry and Belfast involverar på olika plan miljö och hållbar utveckling.
Detta gäller inte minst
Inishmaan Island – en klassisk dokumentär som skildrar livet på en isolerad Aranö under drygt 20-års tid.
Förpackningens dilemma är utmärkande för
konsumtionssamhället, där marknadsföring är beroende av
attraktiva förpackningar men där avfallsproblemet samtidigt är en del av en ohållbar livsstil som inte längre kan ignoreras.
Projektet Den (o)hållbara förpackningen, vid Högskolan för Design och konsthantverk, behandlar angelägna frågor inom förpackningsdesign, ett område med ekonomiska, estetiska, tekniska och miljömässiga implikationer.
Tredje uppgiften
Fakulteten saknar mätbart mål.
Vid Stenebyskolan har man under 2010 genomfört en mängd publika arrangemang (seminarier, föreläsningar, utbildningar, utställningar mm) som haft bäring på miljö och hållbar utveckling. Här följer ett antal exempel.
- Seminariet ”Ur skog, ett
designprojekt” med skogen som råvara, med hållbarhetsperspektiv och Dalsland som tema. Jason Allcorn (välkänd brittisk designprofil som arbetar med hållbar utveckling), Johannes Ekman (radioröst, kulturjournalist och författare till boken ”Skogen i vårt inre”), Anders Kihlberg (Dalslands störste entreprenör), Thoms Lööf (hårdslöjdskonsulent), Anna-Stina Lindén Ivarsson ( journalist) fanns bland talarna.
- Brikolör, designgrupp från Göteborg, föreläste utifrån temat Hållbarhet. Brikolörs ambition är att kunna garantera sina möblers hållbarhet, emotionellt och tekniskt, i 300 år.
- Studenter från Möbeldesign inriktning trä visade projektarbetet
”Waiting in public spaces” i
samband med utställningen Nödvändighetens arkitektur.
- Fyra av vårens avgångsstudenter från Möbeldesign deltog i
designmässan Tent i London utifrån ett hållbarhetsperspektiv,
www.uselessrethinking.com
- Biomimicry med Anna Maria Orru.
- Tre utställningar som behandlade ämnet upcycling ,återbruk och förvaring av ekologisk odlade frukt och grönsaker, har genomförts på möbelmässan i Stockholm, på skolan i utställningshallen samt i Bengtsfors konsthall.
- Slow Fashion-möbler med Fredrik Färg
- Omvärd, Etik och Miljö med Peter Dammand, Marcus Bergman och Josefin Lassbo.
- Etik och Miljö
- Föredrag med Emma Häggström och Amanda Ericsson från etisktmode.se.
- Föredrag och samtal om textil miljöpåverkan och hållbar produktutveckling ur ett livscykelperspektiv.
- ”Laddning och manifestation” med Emma Fälth
- Föredrag med Otto von Busch PhD Design.
