Växjö 2010-08-30
Välfärd - minska klyftorna
S-kvinnor i Kronoberg
Carina Adolfsson Elgestam
Innehållsförteckning
Klyftorna och orättvisorna ökar ... 3
Berättelser från verkligheten... 4
Förslag för ett rättvisare Sverige ... 5
Höjt underhållsstöd ... 5
Höjt bostadsbidrag för ensamstående ... 5
Höjt tak i tillfällig föräldrapenning ... 6
Höjt bostadstillägg för pensionärer ... 6
Färre i behov av socialbidrag ... 6
Trygghetsväxlingen - sänkt kostnad för medlemskap i a-kassan ... 7
Sjukförsäkringen ... 7
Jämställdhetssatsningar i korthet ... 8
Rättvis beskattning ... 8
Solidarisk och rättvis finansiering av välfärden ... 9
Klyftorna och orättvisorna ökar
Det har under flera år pågått en ideologisk attack mot den generella välfärden som går ut på att vi måste vara beredda att betala mer själva. Den borgerliga regeringen har valt att sänka skatterna med nära 100 miljarder kronor under mandatperioden och lovar att under nästa mandatperiod sänka skatten med lika mycket. Detta får allvarliga konsekvenser och vi ser att klyftorna och orättvisorna ökar, vilket är en medveten politik av den borgerliga regeringen.
Regeringen har strävat efter att öka inkomstskillnaderna. I huvudsak har denna omfördelning skett genom sänkta skatter och kraftiga nedskärningar i
trygghetsförsäkringarna. Konsekvenserna av omfördelningen är omfattande. Andelen hushåll som lever under den relativa fattigdomsgränsen beräknas öka från 12 procent 2006 till 15 procent år 2010. Antalet personer i relativt fattiga hushåll beräknas öka med drygt 250 000 under mandatperioden och barnfattigdomen beräknas öka med 50 procent. Regeringens skattesänkningar har dessutom gett nästan 30 procent mer till män än kvinnor.
En grupp som drabbats särskilt hårt av regeringens politik är ensamstående föräldrar.
I denna grupp beräknas andelen relativt fattiga, de flesta kvinnor, öka från 18 procent år 2006 till 25 procent år 2010. Färre jobb och sämre trygghet gör att fler behöver socialbidrag. I vårpropositionen prognostiserar regeringen att antalet personer med ekonomiskt bistånd kommer att öka med 40 procent mellan 2007 och 2011.
Idag betalar en pensionär med medelinkomster 700 kronor mer i skatt än en
löntagare. Pension är uppskjuten lön. Det innebär att den ska beskattas lika som lön.
Allt annat är oacceptabelt.
Den moderatledda regeringen har raserat sjukförsäkringen och skapat ett system med administrativa gränser för hur länge man får vara sjuk. Svårt sjuka som orkar ha kvar jobbet på deltid tvingas nu säga upp sig, bli arbetslösa på heltid och tvingas söka socialbidrag. En ny stor grupp av försäkringslösa har vuxit fram. Siffror från arbetsförmedlingen visar också att ytterst få – bara 2 procent – av de utförsäkrade har fått ett vanligt osubventionerat jobb.
Det är dags att synliggöra den ideologiska skillnaden. Om vi i framtiden ska ha råd med välfärden handlar det om ett politiskt vägval. Det vägvalet gör vi nu. Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska var och en, oavsett bakgrund, få möjlighet att växa och ta sin del av ansvaret. Det gör Sverige starkt.
Berättelser från verkligheten
Under de senaste veckorna har jag mött kvinnor som spontant kommit till mig som valarbetare och socialdemokrat och berättat om sin vardag i Alliansens Sverige, med de försämrade trygghetssystemen och den orättvisa skattepolitik regeringen
genomfört.
En medelålders långtidssjukskriven kvinna sedan 6 år tillbaka, med flera olika diagnoser, berättar hur hon via telefonsamtal fick veta att hon nu skulle söka jobb och inte längre vara sjukskriven. Hon lever på 223 kronor om dagen och är tvungen att söka bistånd hos socialförvaltningen för att få ekonomin att gå ihop. Då hon bor i glesbygd har hon varit beroende av bilen, men då socialförvaltningen inte tillåter att man har bil för att få bidrag är bilen nu avställd. Hon lämnade a-kassan då det
kostade för mycket att vara med när regeringen införde höjningen av a-kasseavgiften.
En annan medelålders kvinna, som är förtidspensionär på halvtid och jobbsökande på den andra halvan, berättar att hon har en diagnos på specifik sjukdom och för att klara av ett jobb, på exempelvis ett kontor behöver hon ett eget arbetsrum. Kvinnan berättar:
- Jag har inte råd att äta kvällsmat varje dag.
När jag frågar vad hon gör då svarar hon:
- Om man äter knäckebröd som är billigt och brer på tjockt med smör så mättar det bättre. Vidare berättar kvinnan:
- Jag har nu köpt en egen begagnad dator, men har inte råd med Internet. Jag ska försöka gå en studiecirkel i hur man använder dator, för att bli mer anställningsbar.
En långtidsarbetslös kvinna som närmar sig 60 år, ensamstående med en tonåring berättar:
- Reinfeldt tog 2000 kr på ett bräde ifrån mig. Jag trodde inte det var möjligt. Jag har sökt hundratals jobb genom åren har haft vikariat av och till men ingen arbetsgivare har velat anställa mig med tillsvidareanställning. Jag och min dotter grälar varje dag om pengar jag inte har. Vi lever på existensminimum.
En ensamstående mamma med barn i tonåren, barn som är på väg ut i vuxenvälden, berättar att hon är sjukskriven efter en skada. Hon frågar mig om vi bara har en politik för medelklassen eller om vi gör något för ensamstående föräldrar som knappt har resurser. Hon vill inte närmare gå in på den ekonomiska situationen. Hon vill väl inte lämna ut sin fattiga vardag till en främling, tänker jag, men jag noterar att när hon pratar om pengar, om hur hon får pengarna att räcka till det nödvändigaste, särskilt nu under sjukskrivningen, så rinner tårarna. Jag berättar att jag levt som
hon känner sig. Då ser jag att hon känner att det finns de som kan förstå hur svår vardagen är när pengarna inte räcker till.
Detta händer i Sverige och i Kronoberg län just nu. Sverige är ett rikt land, där det enligt allians regeringen ”ska löna sig att arbeta”, ett land där skattesänkningarna har omfördelats från fattiga till rika. Den rikaste tiondelen har fått 60 procent av
skattesänkningarna, vilket inte leder till någon ökad konsumtion alls, vilket är nödvändig för att få fart på ekonomin. De förmögna har redan pengar till vad de behöver medan andra lever på existensminimum och inte har mat att äta varje dag.
Förslag för ett rättvisare Sverige
S-kvinnor vill se en fördelningspolitik som utjämnar klyftor.
Nedan listar vi våra förslag för ökad jämlikhet och jämställdhet.
Höjt underhållsstöd
Barn till ensamstående lever ofta under svåra ekonomiska förhållanden. Insatser måste göras för att stärka de ekonomiska villkoren för ensamstående föräldrar och deras barn. Vi vill därför höja underhållstödet. Eftersom barn vid en separation mellan en man och en kvinna oftare bor hos mamman än pappan har det urholkade underhållsstödet främst drabbat kvinnor. Vi föreslår att underhållsstödet höjs med 100 kronor 2011 och 150 kronor 2012 och vår ambition är att prisökningarna inte ska urholka dess värde under mandatperioden. Vi avsätter därför 250 miljoner kronor 2011 och 375 miljoner 2012.
Höjt bostadsbidrag för ensamstående
I dagsläget har den som har hemmavarande barn rätt till ett särskilt bidrag. Detta bidrag är en del av bostadsbidraget. Storleken på bidraget beror på antalet hemmavarande barn. Motsvarande bidrag, men på en lägre nivå, utgår för umgängesföräldrar. Vi vill ge ett tillskott till ensamstående föräldrar genom en höjning av det särskilda bidraget respektive umgängesbidraget med 110 respektive 35 kronor. Det ger en ekonomisk lättnad för ensamstående som ofta har en
ekonomiskt svårare situation än andra. Särskilt ensamstående kvinnor i låglöneyrken har ett behov av reformen.
Höjt tak i tillfällig föräldrapenning
Föräldraförsäkringen ska, liksom övriga socialförsäkringar, ge inkomsttrygghet. Den borgerliga regeringen har valt att försämra den tillfälliga föräldrapenningen som gäller när föräldrar är hemma för att ta hand om sina sjuka barn (de så kallade vab-
dagarna). Det innebär att det är kortsiktigt gynnsamt för den som tjänar mest, oftast pappan att fortsätta jobba, medan den som vanligtvis tjänar mindre, mamman, är hemma och vårdar barn. Så cementeras gamla könsroller och så försvårar regeringen för de föräldrar som vill, men inte har råd att dela ansvaret för barnen. Vi vill stegvis höja taket i den tillfälliga föräldrapenningen till 8 prisbasbelopp 2011 och 8,5
prisbasbelopp 2012. Det innebär att taket höjs från dagens 26 500 kronor i månaden till 28 200 kronor 2011 och 30 000 kronor 2011 (uttryckt i 2010 års prisbasbelopp).
På sikt vill vi höja taket till 10 prisbasbelopp, vilket motsvarar 35 000 kronor i månaden.
Höjt bostadstillägg för pensionärer
Bostadstillägget och det särskilda bostadstillägget till pensionärer är viktiga för ålderspensionärer med låga inkomster. 80 procent av låginkomstpensionärerna är kvinnor och fler kvinnor än män är följaktligen i behov av bostadstillägg.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har i tidigare
budgetöverenskommelser genomfört välbehövliga förstärkningar av bostadstillägget.
Vi menar att ytterligare förbättringar nu behöver komma till stånd. För att stärka de ekonomiska förutsättningarna särskilt hos pensionärer med små ekonomiska resurser, av vilka många är kvinnor, bör en höjning av ersättningsnivån till 94,4 procent genomföras. Vi avsätter i detta syfte 250 miljoner kronor.
Färre i behov av socialbidrag
Utöver våra rödgröna förslag om mer resurser till kommunsektorn innebär ett flertal av våra andra förslag att behovet av ekonomiskt bistånd (socialbidrag) minskar i landets kommuner. Det gäller till exempel dessa förslag:
• Lägre kostnader för a-kassan
• Högre ersättningsnivå och höjda tak i a-kassan
• Bättre sjukförsäkring, utan stupstock, och omförsäkring av utförsäkrade
• Höjt underhållsstöd till ensamstående föräldrar
• Höjt bostadsbidrag till ensamstående föräldrar
• Fler jobb och utbildningsplatser
• Förbättrad BTP
Trygghetsväxlingen - sänkt kostnad för medlemskap i a-kassan
Sedan den borgerliga regeringen förändrade a-kassan har många fått sina avgifter till a-kassan höjda med hundratals kronor i månaden. Samtidigt har ersättningen
försämrats. Vårt förslag är att kostnaden för alla sänks till cirka 80 kronor per månad genom en skattereduktion. Differentieringen tas därmed bort. Den sänkta kostnaden för a-kassan finansieras genom en nedskalning av förvärvsavdraget. För
löntagarkollektivet tar skatteförslagen ut varandra. Förändringen slår dock olika för olika individer, beroende på inkomst och hur hög ens a-kasseavgift är. A-
kassemedlemmar med låga inkomster och höga avgifter tjänar mest. Detta ska genomföras i januari 2011.
Sjukförsäkringen
Människor med behov av stöd får inte hamna mellan myndigheternas stolar eller skickas fram och tillbaka utan att bli lyssnad på någonstans. Den som har komplexa behov eller nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder eller sjukdom ska ha rätt till stöd för att kunna jobba och bidra utifrån sina förutsättningar.
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och de sociala myndigheterna ska samarbeta med individen i centrum och erbjuda kvalificerad handledning. Rehabilitering, utbildning, arbetsträning och andra insatser ska utformas utifrån individens behov, inte utifrån myndighetsgränser eller stuprörstänkande.
Vi vill avsätta en rehabiliteringsmiljard för att få sjukskrivna och före detta
förtidspensionärer tillbaka i arbete 2010 till 2012. Två tredjedelar av dessa resurser avsätts till Försäkringskassan för rehabilitering av sjukskrivna. En tredjedel går till Arbetsförmedlingen för rehabilitering av dem som tidigare haft tidsbegränsad aktivitets- och sjukersättning. Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till sjukpenning, även om man har varit sjuk en längre period. Därför föreslår vi att stupstocken i sjukpenningen tas bort, och att ersättningsnivån ska vara 80 procent under hela sjukperioden.
Vi vill dessutom på sikt höja taket i sjukförsäkringen för att fler faktiskt får ut 80 procent av sin inkomst när de är sjuka. Redan nu påbörjar vi det arbetet genom att höja taket till drygt 28 200 kronor 2011 och drygt 30 000 kronor 2012.
Jämställdhetssatsningar i korthet
Satsningar på sjukvård, skola och annan kommunal sysselsättning förbättrar kvaliteten för medborgarna, men även arbetsmiljön för personalen – ofta kvinnor – på dessa i många fall stressiga arbetsplatser.
Kvinnor arbetar deltid i mycket högre utsträckning än män. Med extra pengar för organisering av heltidsarbete kommer fler att få heltidstjänster i
kommunsektorn.
Kollektivtrafiken används i högre grad av kvinnor än av män. Vår stora satsning på en bättre kollektivtrafik underlättar därför särskilt för kvinnor att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden.
Ensamstående föräldrar har det särskilt tufft ekonomiskt. De flesta av dessa är kvinnor. Vi vill höja underhållsstödet och bostadsbidraget för
ensamstående.
Fortfarande är det mycket vanligare att kvinnor är hemma med sjuka barn än att män är det. Det beror bland annat på att män oftast tjänar mer. Vårt förslag att höja den tillfälliga föräldrapenningen underlättar för föräldrar att fördela vab-dagar mer jämställt.
En tillgänglig barnomsorg är central för kvinnors deltagande på
arbetsmarknaden. Både de som har oregelbundna arbetstider och de med tillfälliga arbetstoppar på jobbet behöver en ökad tillgång till barnomsorg på kvällar och helger.
Vi vill avskaffa jämställdhetsbonus, barnomsorgspeng och vårdnadsbidrag.
Rättvis beskattning
Vi socialdemokrater, tillsammans med våra samarbetspartier, menar att olika typer av inkomst av tjänst ska beskattas lika. Det är inte rimligt att den som är föräldraledig eller den som har gått i pension och redan har gått ner i inkomst ska behöva betala en högre skatt än den som jobbar vid samma inkomst. Därför avsätter vi i den här budgeten en miljard kronor som finansieras genom att förvärvsavdraget växlas ned med en miljard kronor.
Fortsatta steg för att nå en mer likformig beskattning ska tas under nästa
mandatperiod. Det innebär att steg ska tas för att skillnaden i beskattning mellan löntagare och andra grupper, exempelvis föräldralediga, förtidspensionärer, arbetslösa och sjuka, ska minska.
Solidarisk och rättvis finansiering av välfärden
För att få ett rättvisare Sverige måste vi solidariskt finansiera välfärden genom att fördela resurser rättvist i samhället. Vi följer devisen ”av var och en efter
förmåga, till var och en efter behov”. Vi socialdemokrater vill leva i ett välfärdsland som bygger på sammanhållning mellan generationer och mellan samhällsgrupper, där alla bidrar och alla får del. Vi är övertygade om att det ger bäst förutsättningar för alla människor att förverkliga sina livsdrömmar.
Människors frihet och hälsa ökar när klyftorna i levnadsstandard och livsvillkor är små och när män och kvinnor är jämställda. Människors hälsa bestäms
huvudsakligen av de ekonomiska och sociala samhällsvillkoren; därför är vår strävan efter en bättre och jämlik hälsa en prioriterad politisk fråga. Idag är det mycket stora skillnader i hälsa och livslängd mellan olika grupper och mellan män och kvinnor. Utjämnandet av klyftor och levnadsvillkor är den viktigaste politiska strategin för att uppnå jämlik hälsa.
Socialdemokraterna 105 60 Stockholm T: 08-700 26 00 socialdemokraterna.se
