ÅR SRED OV IS N I NG
2010
Omslag:
”Svanar – Skymning vid Sillnäsudden ute på Listerlandet”
SPARBANKSSTÄMMAN
med huvudmännen äger rum fredagen den 13 maj 2011
med början kl 17.30 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg
INNEHÅLL
VD kommenterar... 2
Förvaltningsberättelse... 4
Fem år i sammandrag ... 6
Resultaträkning ... 8
Balansräkning ... 9
Rapport över förändringar i eget kapital ...10
Kassaflödesanalys ...11
Noter till de finansiella rapporterna ...12
Revisionsberättelse...46
Företagsstyrning...47
Huvudmän, styrelse m m ...48
Vår tro på bygden, stället där vi har vårt hjärta. Vi vill verkligen vara banken med hjärtat i bygden. Detta vill vi vara för att vi kan, för att vi vill, och för att vi verk- ligen gillar Sölvesborg med omnejd. Detta tar sig i uttryck på många olika sätt men vår ledstjärna är att vi vill med- verka till att det blir lite mer kul och spännande att bo och verka i Sölvesborgs kommun.
Vårt år
Banken fortsätter att generera goda resultat – resultat som ligger i linje med det styrelsen förväntar sig. Självklart så hade vi kunnat tjäna än mer pengar, men att leva sparbank- sidén kostar. Att ha två fullservicekontor i en och samma kommun kostar. Att ha lokal expertis inom alla områden kostar. Att stödja bygden och många av dess aktiviteter och föreningar kostar. Men det får kosta och trots att det kostar så kan vi visa på ett rörelseresultat rensat från finansiella poster och utebliven aktieutdelning som är bättre än någonsin.
Orsakerna till att det går bra för banken är självklart flera. En viktig orsak är att vi har blivit mer proaktiva. Vi träffar fler kunder än någonsin och det gör vi för att vi vet att den största kritiken mot banker i Sverige är ”De hör aldrig av sig”. Det är precis det vi försöker göra, att höra av oss – hjälpa och ge råd.
Detta har självklart påverkat bankens volymer och vi är större än någonsin. Förra året växte vi med nästan 9 %. Det var inte bara banken som växte, utan även den för banken prioriterade inlåningen. Denna ökade med 7,4 % och eftersom detta är ett mycket viktigt fokusområde för oss, så förväntar vi oss att den fortsätter att öka.
Ännu ett år har passerat, och Sölvesborg–Mjällby Sparbank kan därmed lägga det bakom sig, på samma sätt som man har gjort 171 gånger tidigare.
Min tanke är att försöka beskriva hur banken tänkte 2010 och hur vi ser på framtiden. Det förstnämnda är rätt lätt – det sistnämnda är mycket svårare. Att jag tycker det, beror ute- slutande på att jag samtidigt som jag skriver detta sneglar på nyheterna där man försöker tyda och beskriva vad som hän- der i Japan just nu. Det som händer där är svårare att förhålla sig till. Man frågar sig; Hur skall de orka resa sig? – samtidigt som de självklart sörjer. Hur ska de lyckas släcka ner de reak- torer som riskerar att haverera totalt?
Andra frågor är; Hur kommer detta att påverka oss? – både mentalt och hur vi fattar beslut. Hur kommer det att påverka världsekonomin, som nyss påbörjat en återhämtning?
Svaren på dessa frågeställningar har inte jag. Men behoven av trygghet, behoven av att känna igen sig och behoven av en bra strategi och en tydlig linje i det man gör kommer att öka.
Vår linje
Ett återkommande uttryck förra året, var ”att vara sparbank är att vara annorlunda”. Detta är något som fortfarande håller, något som fortfarande driver oss. I en värld där alla verkar leka följa John så är min tro att det finns ett värde i att vara annorlunda, att våga sticka ut och gå sin egen väg. Det vi kallar vår väg är att slå vakt om sparbanksidén och utveckla densamma på vårt sätt. Detta tar sig i uttryck på många olika sätt.
Några sätt är;
Kontor, både i Sölvesborg och i Mjällby.
Kompetensen hos våra medarbetare som finns här i Sölvesborgs kommun.
Det bästa helhetserbjudandet för våra kunder. Detta innefattar såväl ett bra pris, som närhet till hjälp, råd och service. Vi ska hela tiden utveckla vårt sortiment och vårt sätt att jobba, så att vi kan hjälpa till med så många saker som möjligt vid varje kontakt. Och tar inte du som kund kontakt, så ska vi ta kontakt med dig. Vi ska vara en aktiv bank.
Snabba och raka besked. Detta klarar vi eftersom vi är
”banken här och nu”, vilket innebär att vi fattar besluten här och nu. Inte sen och inte någon annanstans – där man som kund inte är känd, där ingen vet vilken man är och där ingen vet vad man kan.
VD kommenterar
Under det gångna året kunde vi även addera nya tjänster till vårt tjänsteutbud – tack vare att vi är öppna för möjligheter och öppna för samarbete. I augusti upprättade vi ett sam- arbete med Indecap, som är ett företag som vi anser vara ledande inom förvaltning av PPM pengar. Det vi lägger i ordet
”ledande” är att de har varit duktiga på att få försäkrings- kapitalet att växa, samt att de erbjuder en tjänst som innebär att om kunden avlider innan 65 år så betalas värdet av sparan- det ut till insatt förmånstagare. Tidigare har ett dödsfall inne- burit att kapitalet gått tillbaka till staten.
Ett annat samarbete som vi ser som strategiskt viktigt är vårt delägarskap i den oberoende försäkringsmäklarfirman 1826 Försäkra. Vi menar att det finns ett behov hos våra kunder, framförallt på företagssidan, att få sin försäkringslösning prövad av en oberoende part och redan på kort tid så har vi fått detta bekräftat. Genom samarbete och i detta fall del- ägarskap, har vi nu tillgång till en organisation med 17 spe- cialister inom området företagsägd försäkring.
Vårt erbjudande
Vi bygger vår existens på att vi är lokala. Detta är annorlunda då världen tycks bli mer och mer centraliserad vilket egent- ligen är märkligt. När man frågar människor hur man vill köpa och hur man vill mötas, så är närhet och en varaktig relation det som nämns först. Detta gör att vi sätter person och rela- tion först i vårt erbjudande. Sedan kompletterar vi detta med olika produkter och tjänster. En konsekvens av detta är att vi alltid stävar efter en helkundsrelation för att vi vid ett och samma tillfälle alltid ska kunna diskutera hela kundens situa- tion. På så vis samlar vi på oss kunskap om kundens situation, vilket gör att vi under kundens ”resa i livet” kan finnas som en uppdaterad och aktiv partner – för privatpersoner och för företagare. Vår ambition är självklart att vi sedan ska under- lätta för kunden att möta oss, genom att vi är tillgängliga och att vi även framledes kommer att ha en fungerande kontant- hantering, med öppna kassor och utländsk valuta.
Vårt hjärta
En viktig komponent hos oss är att vi vill uppfattas som en bank med hjärtat i bygden. Inte för att det är marknadsföring, utan för att vi verkligen har vårt hjärta i bygden, och så har haft i över 170 år. Vi vill medverka till att bygden utvecklas och vi gör det genom att vi stödjer olika föreningar och olika projekt eller aktiviteter. Ibland gör vi det när vi får dem presenterade för oss men ibland så tar vi själva initiativet när vi ser att något saknas. I dagsläget stödjer vi ett åttiotal för- eningar via olika typer av sponsring och vi ser gärna att det
blir fler som söker. Vissa föreningar är stora medan andra är små. Viktigt är dock att ändamålet faller inom tanken att stödet ska medverka till att del blir lite mer kul eller spännan- de att bo och verka i Sölvesborgs kommun. För precis som i alla andra sammanhang så lever orten i en konkurrens där man tävlar med andra orter om turisters pengar, om arbetstillfällen eller skattekronor. Därför är det så viktigt att vi hela tiden känner att vi har något att erbjuda och vi på banken känner att vi har en viktig roll att spela. Logiken är ganska enkel. En ort som stagnerar ger en stagnerande bank. En ort som utvecklas ger möjligheter för banken att växa och utvecklas.
Vår framtid
Vår framtid och vår rätt att existera bygger som jag ser det på vår skicklighet att verkligen vara sparbank. Lyckas vi inte med det så blir vi en bank som alla andra och då faller många av våra konkurrensfördelar. Viktigt är dock att vi även framledes har en insikt om att vi måste vara lönsamma – dock lönsamma på ett klokt sätt, utan att vara dumsnåla. Utan att vi tappar
”hjärtat i bygden”. Framtiden och alla nya regler som följer med den finanskris som världen har gått igenom, kommer att kräva att vi är lönsamma och att vi är välkapitaliserade. Alltså något som vi är idag och något som vi ska vara även framledes.
På så vis säkrar vi vårt oberoende och vår frihet att kunna fort- sätta att vara en framåtriktad sparbank med fokus på vad som händer och sker i kommunen.
Ja just det – en skön bank med hjärtat i bygden.
Sölvesborg i mars 2011
Richard Karlsson
Förvaltningsberättelse
Redovisning för verksamhetsåret 2010
Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisations- nummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2010, bankens 172:a verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun.
Antalet huvudmän uppgår till 50 stycken. Sparbanken har två kontor - ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Bankens kun- der är såväl privatpersoner som mindre företag. Marknads- andelen uppgår till drygt 50 procent inom båda dessa segment.
Sparbankens sociala engagemang gör att vi är ”annorlunda”
än de andra bankerna och det är något vi är stolta över. Ban- ken kommer att fortsätta på den inslagna vägen och vara till nytta för bygden. Vi är bygdens bank och verkar under de- visen - Med Hjärtat i bygden.
Omvärlden
När det gäller vår omvärld, så har den globala ekonomin åter- hämtade sig snabbare än förväntat under 2010 efter finans- krisen.
Den svenska ekonomin har stärkts påtagligt och tillhörde ifjol bland de snabbaste växande ekonomierna i Europa.
Riksbanken har höjt styrräntan vid fyra tillfällen under 2010 från 0,25 % till 1,25 % och fler räntehöjningar förväntas under 2011.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Balansomslutning
Balansomslutningen ökade under året med 8,5 % till 2 246,2 Mkr. Medelomslutningen ökade med 1,1 %, vilket skall jämföras med 7,8 % som är genomsnittet för Sparbanker an- slutna till Sparbankernas Riksförbund. Den stora skillnaden i ökningstakt beror på bankens förändrade utlåningsstrategi, vilken innebär att utlåningen i högre grad än tidigare placeras i Swedbank Hypotek. Den nya strategin började tillämpas 2009.
Inlåning och fondsparande
Inlåningen från allmänheten uppgick till 1 685,2 Mkr, en ökning jämfört med föregående år med 116,7 Mkr eller 7,4 %. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swed- bank Robur Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 151,9 Mkr (+13,9 %) och uppgick till 1 243,1 Mkr.
Utlåning
Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 894,2 Mkr, en minskning jämfört med föregående år med 13,9 Mkr eller 0,7 %.
Den förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året med 144,1 Mkr (+15,9 %) och uppgick till 1 047,5 Mkr.
Obligationer m m
Sparbankens värdepappersportfölj består av en obligation på nominellt 5,0 Mkr.
Aktier
- Sparbankernas Affärsutvecklings AB;
Hela innehavet av aktier i Sparbankernas Affärsutvecklings- bolag har sålts till Sparbankernas Riksförbund. Betalning erhölls dels kontant och dels mot revers som återbetalas under tre år.
0 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
Egen portfölj Fond
Försäkring
2006 2007 2008 2009 2010
2006 2007 2008 2009 2010
Egen portfölj Hypotek
2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0
- Sveland Sakförsäkring AB;
Tre fjärdedelar av aktierna i Sveland Sakförsäkringar AB har sålts till Trygg-Hansa. De återstående aktierna har värderats till senaste försäljningspris.
- 1826 Försäkra AB;
Sparbanken har förvärvat 9 % av aktierna i 1826 Försäkra AB - säljare var Sparbanken 1826.
Likviditet
Sparbanken har försäkrat sig om kreditlimit hos Swedbank AB och upplåning från sparbanker, vilket ger oss en god be- talningsberedskap och utrymme för en fortsatt utveckling av verksamheten ( se även not 22 ”Skulder till Kreditinstitut”).
Sparbankens resultat
Rörelseresultatet uppgick till 19,5 (21,2) Mkr, vilket är en minskning med 1,7 Mkr.
Räntenettot uppgick till 45,0 (44,6) Mkr vilket är en ökning med 1,0 %.
Aktieutdelning var 0,1 mkr och avser utdelning i Spar- bankernas Affärsutveckling AB. På aktierna i Swedbank AB lämnades ingen aktieutdelning varken 2009 eller 2010.
Provisioner (netto) ökade med 2,5 Mkr till 18,6 Mkr. Pro- visionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktie- och värdepappersfonder uppgick till 6,7 (5,4) Mkr, Swedbank Försäkring 2,3 (1,6) Mkr och provisioner för för- medling av krediter till Swedbank Hypotek 4,1 (4,8) Mkr.
Nettoresultat av finansiella transaktioner uppgår till -1,0 (12,1) Mkr. Här redovisas realiserade och orealiserade vins- ter och förluster på finansiella instrument, nedskrivningar på finansiella instrument och valutakursförändringar. Pos- ten består bland annat av realisationsförlust vid försäljning av aktier i Sparbankernas Affärsutveckling AB och Sveland Sakförsäkring AB, samt nedskrivning av resterande innehav i Sveland till marknadsvärde.
De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 42,4 Mkr, vilket är en minskning med 1,9 mkr.
Personalkostnaderna uppgick till 23,4 (23,6) Mkr. Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 18,4 Mkr, vilket är samma belopp som föregående år. För- säkringspremierna för sparbankens pensionsåtagande mins- kade med 0,5 Mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,4 (1,1) Mkr. Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 489 och uppgick till 53 637 timmar.
IT-kostnaderna ökade med 0,2 Mkr och uppgår till 6,3 Mkr och av dessa är 1,2 Mkr (1,3 Mkr) utvecklingskostnader.
Fastighetskostnaderna minskade med 1,3 Mkr och uppgick till 0,7 Mkr. Minskningen beror på att år 2009 belastades av kostnader i samband med ombyggnaden av fastigheten Ålen 1.
Årets kreditförluster minskade med 6,4 Mkr och uppgår till 1,4 Mkr.
För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag” som utgör en del av förvaltningsberättelsen.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
För år 2011 förväntas en mindre volymtillväxt med fokus på ökad inlåning för att trygga kapitalanskaffningen och stärka likviditeten.I resultatbudgeten för 2011 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före kreditförluster om 26,0 Mkr. Riksban- ken förväntas fortsätta med Reporäntehöjningarna, vilket kommer att förbättra räntenettot. Provisionsnettot kommer att öka marginellt, eftersom marginalerna på bolån förmed- lade till Swedbank hypotek krymper. I det budgeterade resul- tatet ingår 3,8 Mkr i utdelning på Swedbankaktierna.
Principer för ersättning till personer i ledande ställning
Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen.För detaljuppgifter hänvisas till not 10.
Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer
Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3.Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Fem år i sammandrag
Nyckeltal 2010* 2009* 2008** 2007 2006 Volym
Affärsvolym ultimo, mkr 6 321,6 5 885,5 5 107,7 5 017,0 4 691,3
förändring under året, % 7,4 15,2 1,8 6,9 9,8
(Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital
Soliditet 13,2 12,2 9,7 14,7 12,9
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot 1,6 1,5 1,4 1,8 1,9
Kapitalbas/Kapitalkrav
Primärkapitalrelation 2,7 2,3 1,8 2,4 2,5
Primärkapital/Kapitalkrav Resultat
Placeringsmarginal 2,1 2,1 2,4 2,3 2,6
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym 1,0 1,3 0,8 1,3 1,4
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym 0,3 0,4 -0,1 0,4 0,6
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital 5,2 6,9 -2,0 6,6 9,6
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster 0,67 0,60 1,06 0,65 0,65
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster 0,69 0,71 1,16 0,66 0,58
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar 59,6 65,9 55,4 62,3 63,7
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto
Andel osäkra fordringar 0,5 0,5 0,6 0,4 0,5
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå 0,1 0,4 0,3 0,0 -0,3
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter
Medelantal anställda 32 33 33 34 33
Antal kontor 2 2 2 2 2
* Enligt lagbegränsad IFRS
** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7
Fem år i sammandrag
Resultat- och balansräkning, mkr 2010* 2009* 2008** 2007 2006 Resultaträkning
Räntenetto 45,0 44,6 47,5 40,7 36,7
Provisioner, netto 18,6 16,1 13,7 16,3 16,2
Nettoresultat av finansiella transaktioner -1,0 12,1 -25,9 0,8 0,1
Övriga intäkter 0,7 0,5 5,9 5,2 8,0
Summa intäkter 63,3 73,3 41,2 63,0 61,0
Allmänna administrationskostnader -36,3 -38,2 -37,3 -35,2 -34,2
Övriga kostnader[1] -6,1 -6,0 -6,1 -5,9 -5,3
Kreditförluster -1,4 -7,8 -4,4 -0,3 3,8
Summa kostnader -43,8 -52,0 -47,8 -41,4 -35,7
Rörelseresultat 19,5 21,3 -6,6 21,6 25,3
Bokslutsdispositioner 0,0 3,9 -3,9 0,1 -0,1
Skatter -5,7 -3,6 -3,5 -4,8 -5,8
Årets resultat 13,8 21,5 -14,0 16,9 19,4
Balansräkning
Kassa 15,9 19,2 18,1 19,7 20,1
Utlåning till kreditinstitut 175,2 6,4 6,2 10,9 17,4
Utlåning till allmänheten 1 895,6 1 910,3 1 994,9 1 639,2 1 386,2
Räntebärande värdepapper 5,0 5,0 5,0 29,8 35,5
Aktier 122,6 93,1 48,8 107,7 51,7
Materiella tillgångar 25,8 27,3 24,7 26,2 26,2
Övrigt 6,1 9,6 10,5 16,5 10,1
Summa tillgångar 2 246,2 2 070,9 2 108,2 1 850,0 1 547,2
Skulder till kreditinstitut 250,8 236,0 473,5 223,0 111,5
Inlåning från allmänheten 1 685,2 1 568,5 1 406,1 1 338,4 1 219,5
Övrigt 11,9 12,2 17,5 11,8 11,6
Avsättningar för pensioner m m 1,6 1,7 5,4 4,6 4,4
Summa skulder och avsättningar 1 949,5 1 818,3 1 902,5 1 577,8 1 347,0
Obeskattade reserver 0,1 0,0 3,9 0,0 0,1
Eget kapital 296,7 252,6 201,8 272,2 200,1
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 246,2 2 070,9 2 108,2 1 850,0 1 547,2
* Enligt lagbegränsad IFRS
** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Förslag till disposition beträffande bankens vinst eller förlust
Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 13 836 Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 13 836
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy.
Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposi- tion uppgår till 1,61 (1,46). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 175,6 (160,2) Mkr och slutligt minimi kapital- krav till 109,0 (109,8) Mkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Resultaträkning
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
1 januari - 31 december
tkr Not 2010 2009
Ränteintäkter 60 496 64 420
Räntekostnader -15 501 -19 855
Räntenetto 4 44 995 44 565
Erhållna utdelningar 5 88 0
Provisionsintäkter 6 22 562 19 740
Provisionskostnader 7 -3 963 -3 648
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 -1 038 12 128
Övriga rörelseintäkter 9 659 494
Summa rörelseintäkter 63 303 73 279
Allmänna administrationskostnader 10 -36 300 -38 225
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 768 -2 104
Övriga rörelsekostnader 11 -4 289 -3 893
Summa kostnader före kreditförluster -42 357 -44 222
Resultat före kreditförluster 20 946 29 057
Kreditförluster, netto 12 -1 417 -7 797
Rörelseresultat 19 529 21 260
Bokslutsdispositioner 13 0 3 859
Skatt på årets resultat 14 -5 693 -3 589
Årets resultat 13 836 21 530
tkr 2010 2009
Årets resultat 13 836 21 530
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 30 270 29 096
Uppskrivning av anläggningstillgångar 0 103
Årets övrigt totalresultat 30 270 29 199
Årets totalresultat 44 106 50 729
Balansräkning
Per den 31 december
tkr Not 2010 2009
Tillgångar
Kassa 15 856 19 225
Utlåning till kreditinstitut 15 175 208 6 350
Utlåning till allmänheten 16 1 894 241 1 908 126
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 1 349 2 161
Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 5 000 5 000
Aktier 18 122 603 93 145
Derivat 3 3 602 4 255
Materiella tillgångar 19
- Inventarier 2 217 2 979
- Byggnader och mark 23 596 24 286
Övriga tillgångar 14, 20 114 3 078
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 2 431 2 271
Summa tillgångar 2 246 217 2 070 876
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 250 839 235 973
Inlåning från allmänheten 23 1 685 170 1 568 477
Derivat 3 0 235
Övriga skulder 24 3 705 3 985
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 8 206 7 956
Avsättningar för uppskjuten skatteskuld 14 1 609 1 668
Summa skulder och avsättningar 1 949 529 1 818 294
Eget kapital 26
Reservfond 224 589 203 059
Fond för verkligt värde 58 263 27 993
Årets resultat 13 836 21 530
Summa eget kapital 296 688 252 582
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 246 217 2 070 876
Poster inom linjen
Ställda säkerheter inga inga
Ansvarsförbindelser 27 4 658 5 531
Åtaganden 28 216 514 232 744
Affärsvolym/anställd, mkr
0 50 100 150 200 250
2006 2007 2008 2009 2010
Rapport över förändringar i eget kapital
Fond för
Reserv verkligt värde Årets Totalt eget
tkr fond reserv resultat kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01 216 971 -1 103 -14 015 201 853
Årets resultat 0 0 21 530 21 530
Årets övrigt totalresultat 103 29 096 0 29 199
Årets totalresultat 103 29 096 21 530 50 729
Vinstdisposition -14 015 0 14 015 0
Utgående eget kapital 2009-12-31 203 059 27 993 21 530 252 582
Ingående eget kapital 2010-01-01 203 059 27 993 21 530 252 582
Årets resultat 0 0 13 836 13 836
Årets övrigt totalresultat 0 30 270 0 30 270
Årets totalresultat 0 30 270 13 836 44 106
Vinstdisposition 21 530 0 -21 530 0
Utgående eget kapital 2010-12-31 224 589 58 263 13 836 296 688
Affärsvolym, mkr
0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000
2006 2007 2008 2009 2010
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari - 31 december
tkr 2010-12-31 2009-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 19 529 21 260
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 203 -267
Av-/nedskrivningar (+) 1 768 2 733
Kreditförluster (+) 1 806 7 984
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 0 -5 694
Betald inkomstskatt (-) -5 693 -3 589
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 17 613 22 427
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) 12 891 76 663
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 116 693 162 418
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 14 866 -237 559
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 4 114 1 224
Förändring av övriga skulder (+/-) -324 -9 106
Kassaflöde från den löpande verksamheten 165 853 16 067
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 2 009 6 463
Investering i finansiella tillgångar (-) -1 400 -16 250
Avyttring av materiella tillgångar (+) 7 59
Förvärv av materiella tillgångar (-) -323 -4 779
Kassaflöde från investeringsverksamheten 293 -14 507
Årets kassaflöde 166 146 1 560
Likvida medel vid årets början 20 329 18 769
Likvida medel vid årets slut 186 475 20 329
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa 15 856 19 225
Utlåning till kreditinstitut 170 619 1 104
Summa enligt balansräkningen 186 475 20 329
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet
från den löpande verksamheten 2010-12-31 2009-12-31
Erhållen utdelning 88 0
Erhållen ränta 60 496 64 420
Erlagd ränta 15 501 19 855
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2010 och avser Söl- vesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457). Sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verk- samhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50 styck- en. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölves- borg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Bankens kunder är såväl privatpersoner som mindre företag.
2 Redovisningsprinciper
Överensstämmelse med normgivning och lag
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommenda- tion RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbanker- na tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de be- gränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 16 mars 2011. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 13 maj 2011.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan- siella rapporterna, om inte annat framgår.
Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella till- gångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 29) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klas- sificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt vär- de via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tu- sental.
Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Upp- skattningarna och antagandena är baserade på historiska er- farenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskatt- ningar och antaganden används sedan för att bedöma de redo- visade värdena på tillgångar och skulder som inte annars fram- går tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga änd- ringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på företagets redovisning.
RFR 2.3 Redovisning för juridisk person anger att ändrade IAS 1 ”Utformning av finansiella rapporter” ska tillämpas även avseende juridisk person, med några undantag. En effekt av detta, jämfört med tidigare rapportering, är att en rapport över totalresultat tillkommit efter resultaträkningen.
En annan effekt är att rapporten över förändringar i eget kapital har förändrats i och med att de intäkter och kostnader som förr redovisats direkt i eget kapital nu redovisas i övrigt totalresultat i rapporten över totalresultat.
Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas.
Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år.
Utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transak- tioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Mone- tära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balans dagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräk- ningarna redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekost- nader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transak- tionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultat- räkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsin- strument och säkringsredovisning tillämpas. För ränte- derivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på deri- vat redovisas i posten ”Nettoresultat av finansiella transak- tioner” (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts.
Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de eko- nomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kom- mer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balans- dagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra
tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäk- terna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits el- ler kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkter- na som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdig- ställandegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektiv- räntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgif- ter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgif- ter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för stäl- lande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner pe- riodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs.
Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kre- ditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redo- visas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisio- ner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgif- ter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut.
Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskost- nader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan re- dovisas ej här.
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som upp- stått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.
- Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder.
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde.
- Valutakursförändringar.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostna- der, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets- givaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.
Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balans- räkningen när det finns en befintlig legal eller informell för- pliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är tro- ligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa upp- skattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden be- talning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskon- tering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då under- liggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avse- ende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redo- visade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realise- rade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämp- ning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla tempo- rära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas.
Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, upp- skjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som re- dovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan låne- fordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräk- ningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtals- mässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rät- tigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken för- lorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräk- ningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och re- dovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det förelig- ger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkning- en, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktions- kostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet för- värvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumen- tet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkon- traktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat sepa- reras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade deri- vat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verk- ligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i re- sultaträkningen.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträk- ningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektiv-
ränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställ- bara betalningar och fastställd löptid som företaget har en ut- trycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassi- ficera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovi- sas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget ka- pital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebä- rande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i re- sultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa
instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller el- ler avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskul- der, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åta- gande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalning- ar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersätt- ning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värde- ringen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37.
Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig ut- fästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand be- stämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/
hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både spar- banken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låne- avtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av spar- banken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vida- re krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara till- lämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket ef- fektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredo- visning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomis- ka säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovis- ning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resul- tatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovis- ning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säk- ringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkning- en. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring).
2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring).
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
- risken för förändring i verkligt värde på grund av föränd- ringar i swapräntan.
- risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak.
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för för- ändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk.
För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låneford- ringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade rän- teomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstra- tegi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstru- menten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med av- seende på den säkrade risken (risken för förändring i swap- räntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade be- loppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultat räkningen. Om säk- ringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en aktiv mark- nad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från till- gångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstill- fället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgäng- liga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisa- tion, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärs- mässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella in- strument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt.
Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstek- niken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekni- ker används för följande klasser av finansiella instrument;
räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat).
De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande ut- ifrån de förändringar som inträffat i de underliggande mark- nadsriskparametrarna.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatin- strument beräknas
- med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgif- ter inte finns tillgängliga till
- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonte- rade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömning- en. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbase- rad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på mark- nadsrelaterade data på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjuste- ring som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verk- liga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 756 (2 568) tkr.
Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inver- kan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången.
- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
- ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp,
- beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårig- heter, av en eftergift som långivaren annars inte hade över- vägt,
- det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
- upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller
- observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redo- visades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiel- la tillgångarna i gruppen, inklusive
- negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i grup- pen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kredit- gräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller - inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling
till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exem- pelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypo- tekslån i berört område, en nedgång i oljepriserna vid lån till oljeproducenter, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen).
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdra- gen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån.
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill- naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade fram- tida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.
Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassa- flöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillko- ren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter re- dovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonte- rade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovi- sat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i all- mänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finan- siella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparban- kens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upp- lupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resul- taträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvär- det med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken gör en individuell bedömning vid varje bokslut om det finns nedskrivningsbehov för egetkapitalin- strument som tillgång, som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klas- sificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omföres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapi- tal till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att ned- skrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en låne- fordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontrak- tuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstruk- turerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditför- luster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvin- ningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträf- fat efter det att nedskrivningen gjordes.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdel- ning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
Materiella tillgångar Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i ba- lansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaff- ningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffnings- värde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och even- tuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskriv- ningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från an- vändning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till- gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings- kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/
kostnad.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjande- period. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir mar- ginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten. Byggnader av- skrivs planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 20 % per år.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK).
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts- bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kost- nader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har från och med 2009-07-01 inga särskilda avtal utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna.
Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åta- gande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett ut- flöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagan- det i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner.
Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och ana- lysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontrol- ler görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrol- lera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande mark- nadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsätt- ningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig risk- kontroll direkt underställd verkställande direktören vars upp- gift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte er- håller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparban- ken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till inneha- varen av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer.
Kreditutskottet och kreditddelegationen rapporterar regel- bundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående
princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparban- kens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kre- ditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytter- ligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god risk- spridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i spar- bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i enlighet med av styrelsen fastställd Instruktion för finans- verksamhet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna för- bindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större före- tagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga ompröv- ningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obe- stånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal- ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kre- ditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låneford- ringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
