Kvalitetsredovisning MBC Skolan Södertälje. Kvalitetsredovisning. MBC skolan Södertälje

(1)

Kvalitetsredovisning MBC skolan Södertälje

2013

(2)

Innehållsförteckning

Inledning s3

Förutsättning s3

Målområden s4

Resultat & Analys

- Närvaro & delaktighet s5-6

- Studiero s6-8

- Trygghet s8-10

- Måluppfyllese s10-11

- Ökad förståelse s11-12

- Rättvis/ likvärdig bedömning a12-14

Sammanfattning s14

Enkätundersökning s14

Bilagor

Bilaga 1- elevenkät s15-18

Bilaga 2- föräldraenkät a19-23

(3)

Inledning

MBC skolan Södertälje består av två skolgrupper, kanalengruppen och

dagverksmahetsgruppen. Skolan är en grundskola för åk 6-9. Verksamheten är anpassad för elever med särskilda behov och arbetar endast med denna kategori av elever.

MBC-skolan erbjuder ett litet sammanhang med hög personaltäthet för elever i behov av särskilt stöd. För många av eleverna är det första gången på flera år som de går kontinuerligt i skolan. Tidigare skolmisslyckanden, och skolfrånvaro har ofta lett till kunskapsluckor och få betyg. Eftersom skolan är anpassad för elever med särskilda behov så är en av verksamhetens idéer att skolan skall vara småskalig med hög personaltäthet. Detta betyder att skolan har, som mest ca 25 elevplatser, varav 9 på dagverksamheten och 16 på Kanalen.

Förutsättningar

Grundläggande förutsättningarna för verksamheten är den fysiska miljön, personalen, och arbetsmetoder.

 Miljön är väl anpassad för verksamheten som ska bedrivas. Skolgrupperna är belägna på olika platser. Kanalen finns i Södertälje hamn och dagverksamheten finns i

brunnsäng centrum. Efter skolinspektionens invändning ska dessa två skolgrupper nu flytta närmare varandra. Dagverksamhetsgruppen ska nu flytta till Södertälje hamn.

Detta kommer innebära att skoleneheten blir centrerad i Södertälje hamn, och att skolgrupperna ska kunna samverka och ytnyttja varandras resurser. Södertälje hamn innebär även ett bättre geografiskt läge där kommunikationerna för

upptagningsområdet och kranskommunerna är betydligt bättre än brunnsäng

 Kompetent och utbildad personal är en grundförutsättning. På MBC skolan Södertälje finns en rektor, fem ämneslärare och en timanställd idrottslärare, varav en

speciallärare, och två lärare som är under pågående specialpedagogisk utbildning.

Dessutom finns 3 anställda kuratorer/samordnare. Personal på Magelungen får dessutom möjlighet till fortbildning inom arbetsområdet. Specialpedagogisk kompetens finns på enheten samt inom den del av skolkoncernen som arbetar med pedagogisk utveckling inom hela organisationen. SYV, Skolsköterska och skolläkare är kopplade till verksamheten, liksom skolpsykolog. Vid behov finns också tillgång till två skolutvecklare som på deltid arbetar med att utveckla skolans pedagogiska innehåll. Skolutvecklarna har också i uppdrag att hitta sätt att mäta effekten av de pedagogiska åtgärder vi sätter in.

(4)

 Metod: Det finns tid och möjlighet att utveckla arbetsmetoder som är anpassade för målgruppen. Den övergripande arbetsmetoden i undervisningen bygger på att fler pedagoger, eller elevhälsopersonal, ingår i klassrumsundervisningen. Detta innebär att undervisande pedagog har kollegialt stöd i pågående undervisning, samt att elever har större möjlighet att få den hjälp de behöver i klassrummet.

Eleverna kommer till största delen från Södertälje (69%), men även Botkyrka (21 %) och Salem kommun (5%), Nykvarn kommun (5%). Skolan vänder sig till elever med särskilda behov och har ett löpande intag vilket innebär att vissa elever börjar en bit in på terminsstart eller ännu senare. Många av eleverna saknar betyg eller har få betyg när de börjar på skolan.

En av förutsättningarna för ökad måluppfyllelse är att skapa en positiv och förtroendefull relation till lärarna för att få igång en berikande lärandeprocess. Att utgå från elevens styrkor och intressen samt konkretisera kursmålen i undervisningen är en utmaning som lärarna vid skolan ser som sina viktigaste uppgifter. Att fylla kunskapsluckorna för att nå målen är inget som sker med en handvändning utan är en process som behöver få ta tid för att eleverna ska kunna utvecklas efter bästa förmåga.

Skolan använder det administrativa verktyget schoolsoft för att registrera elever, betyg och närvaro. Även ett arbete med att genom schoolsoft ge elever och vårdnadshavare tillgång till väsentlig information via nätet, pågår.

Magelungen har också inlett forskning på våra skolor för att försöka mäta hur elevernas kunskaper utvecklas under deras tid på Magelungen. Deltagande i forskningen är för eleverna givetvis frivillig.

Målområden

Kvalitetsredovisningen utgår från verksamhetsplanen 2013.

 Delaktighet & ökad skolnärvaro

 Studiero

 Elevernas trygghetskänsla.

 Öka måluppfyllelse och betyg

 Ökad förståelse för barn i särskilda svårigheter.

 Rättvis och likvärdig betygssättning

(5)

1. Delaktighet & Ökad närvaro

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om

grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer (Lgr 11)

En elev i grundskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli. (7 Kap. 17 § Skollagen)

Elever ska känna att de har inflytande i sin egen undervisning och få möjlighet att utrycka sig kring hur de vill utveckla skolans innehåll. Förutsättningen för delaktighet är ökad närvaro.

Det skall därför finnas en strategi för att öka närvaro på skolan.

Resultat

 Lärare ska arbeta med formativ bedömning och ge elever utrymme att ge feedback på lektioner. Lärare genomgår därför utbildning i hur man kan arbete med formativ bedömning.

Delvis genomfört. Lärarkåren har genomgått gemensam utbildningsdag inom temat.

 Elever ska själva kunna välja vilka ämnen de vill satsa på. Det finns därför lektioner på schemat som kalas ämneskoll, där elever får möjlighet till detta.

Genomfört.

 Elever har samtal med samorordnare eller mentor där de pratar om måluppfyllelse.

Åtgärder: Verksamhetsplan 2013

 Lärare ska arbeta med formativ bedömning och ge elever utrymme att ge feedback på lektioner.

Lärare genomgår därför utbildning i hur man kan arbete med formativ bedömning.

 Elever ska själva kunna välja vilka ämnen de vill satsa på. Det finns därför lektioner på schemat som kalas ämneskoll, där elever får möjlighet till detta.

 Elever har samtal med samorordnare eller mentor där de pratar om måluppfyllelse.

 Det ska finnas regelbundna elevråd där elever får framföra sin åsikt.

 Elever får daglig eller veckovis närvaro feedback

 Lärare eller samordnare ringer hem till elever som inte kommit till skolan varje morgon

(6)

Genomfört.

 Det ska finnas regelbundna elevråd där elever får framföra sin åsikt.

Genomfört.

 Elever får daglig eller veckovis närvaro feedback

Genomfört. Sker genom färgschema på dagverksamheten och genom kontinuerlig procentuell närvaro feedback på kanalen-

 Lärare eller samordnare ringer hem till elever som inte kommit till skolan varje morgon

Genomfört.

Analys & Utvecklingsområden

Att arbeta med formativ bedömning och delaktiggöra eleverna i undervisningen är något som kontinuerligt bör förankras i undervisningen. Lärargruppen bör utvärdera hur detta kan inarbetas som en naturlig del av undervisningen och följa upp vid utvärderingarav verksamheten.

Vid utvärderingsdag med lärarna på dagverksamheten har det framkommit att

gymnasieföreberedande samtal bör utvecklas. Detta pga att samordnare har haft dialog med elever när istället mentor och elev bör ha kommunicerat.

Vid genomgång av protokoll från elevråd framgår att alla önskemål från eleverna under det gångna läsåret har genomförts. Utvärdering av protokoll har varit ett gott instrument vid utvärdering. Detta kan användas för utvärdering av kommande läsår.

Närvaro feedbacken ser olika ut på de olika verksamheterna. Närvaron har samt varit ett av de större utvecklingsområdena. Närvaron är en förutsättning för delaktighet och många av våra elever har svårt att behålla en kontinuerlig hög närvaro i skolan. Vi ser även att det finns risk att elever påverkar varandra vid skolk. Detta är något vi behöver arbeta vidare med, och fundera över en gemensam strategi på kanalengruppen och dagverksamhetsgruppen.

2. Studiero

Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero (5 kap. 3 § Skollagen: 2010:800)

(7)

Det ska vara en lugn stämning i klassrummet och elever skall få mycket uppmärksamhet och hjälp på lektionerna. Skolmiljön ska vara en plats där eleverna ska kunna få lugn och ro vid undervisningssituationen.

Resultat

 Det finns alltid flera lärare eller samordnare som samverkar i klassrumet.

Genomfört. På dagverksamheten har samordnare schemalagts på lektionstid och på kanalen har man lång erfarenhet av att arbeta med flera lärare i klassrummet samtidigt.

 Föremål som stör undervisningen får inte användas i klassrummet.

Genomfört. Föremål som stör pågående lektion omhändertas av lärare.

Klassrummet på dagverksamhetsgruppen är även en mobilfrizon där eleverna innan lektion lägger ifrån sig sina mobiltelefoner innan de går in i klassrummet.

 Elever som får svårt att koncentrerar sig i klassrummet får möjlighet att studera på andra platser i skomiljön som läraren hänvisat till.

Delvis genomfört.

 Eleverna ska vara delaktiga i arbetet för en lugn och trygg skola. På klassråd ska elever skriva ner anonyma lappar om vad de kan bidra med till stuidero och vad de vill att andra ska göra för att de själva ska få studiero. De anonyma lapparna läses sedan upp för alla elever och skolpersonal. Genomfört på dagverksamhetsgruppen.

 Det finns alltid flera lärare eller samordnare som samverkar i klassrumet.

 Föremål som stör undervisningen får inte användas i klassrummet.

 Elever som får svårt att koncentrerar sig i klassrummet får möjlighet att studera på andra platser i skomiljön som läraren hänvisat till.

 Eleverna ska vara delaktiga i arbetet för en lugn och trygg skola. På klassråd ska elever skriva ner anonyma lappar om vad de kan bidra med till stuidero och vad de vill att andra ska göra för att de själva ska få studiero. De anonyma lapparna läses sedan upp för alla elever och skolpersonal

(8)

Vår utgångspunkt är att vi ska vara fler vuxna i klassrummet med eleverna för att våra elever behöver fler resurser. Samtidigt behöver våra elever tränas i att klara en ”normal”

klassrumssituation, då flera av våra elever har som mål att ta sig vidare till ett större

skolsammanhang. Det finns därför en stor diskrepans mellan det ”normala” i skolan, och vårt sammanhang med mindre skolgrupper och fler lärare. Vi behöver ha detta i åtanke när vi utvecklar verksamheten. Om vårt nuvarande arbetssätt är en förutsättning för att våra elever ska få studiero kan vi självklart inte kompromissa detta. Men vi behöver dock fundera över hur vi kan minska diskrepansen mellan vårt sammanhang, och det sammanhang som väntar eleverna den dagen de har slutat i vår verksamhet.

Arbetet med att involvera eleverna i att definiera vad de behöver för att få studiero visade sig var ett lyckat moment. Elevernas definition visade sig stämma överens med personalens definition. Det blev tydligt att målet med studiero är välförankrat bland elever och

skolpersonal, dock är upprätthållandet av studiero en stor utmaning. Rastlöshet, uthålighet och brist på koncentration hos eleverna leder ibland till störningsmoment. Den positiva

erfarenheten av att involvera eleverna i att tänka kring studiero är därför något vi skulle kunna arbeta vidare med. Hur kan vi på ett kontinuerligt sätt involvera eleverna att ta ansvar för att bidra till studiero?

3. Trygghet

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära (Lgr 11)

Enligt grundskolans läroplan ska de som arbetar på skolan medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. I sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper.

Varje elev skall känna sig trygg i skolan och ingen får utsättas för mobbning, trakaserrier eller kränkande behandling.

(9)

Resultat

 Enligt de allmänna råden kring likabehandlingsarbetet är det viktigt att elever har relationer till vuxna på skolan som de kan vända sig till vid missförhållanden.

Elever har därför regelbundna enskilda samtal med elevhälsopersonal.

Genomfört.

 Skolan skall ha som uttalad policy att vi skall agera snabbt så fort vi får kännedom om några som helst missförhållanden.

Genomfört.

 Elevhälsogruppen planerar grupspamtal där eleverna kommer att arbeta med teman kring hur eleverna behandlar varandra på ett respektfullt sätt.

Genomfört under SEFT pass.

 Elevhälsogruppen skall genomföra enskilda samtal med elever kring deras skolsituation. Genomför under Mål & Medel.

 Enligt de allmänna råden kring likabehandlingsarbetet är det viktigt att elever har relationer till vuxna på skolan som de kan vända sig till vid missförhållanden. Elever har därför regelbundna enskilda samtal med elevhälsopersonal.

 Skolan skall ha som uttalad policy att vi skall agera snabbt så fort vi får kännedom om några som helst missförhållanden.

 Elevhälsogruppen planerar grupspamtal där eleverna kommer att arbeta med teman kring hur eleverna behandlar varandra på ett respektfullt sätt.

 Elevhälsogruppen skall genomföra enskilda samtal med elever kring deras skolsituation.

 Det skall genomföras en trygghetsenkät bland skolans elever och denna skall analyseras och utvärderas tillsammans med skolans personal. Denna enkät skall vara årligen återkommande, med samma frågor, för att kunna följa utvecklingen över tid.

 Skolan skall ha en kontaktpolis som skolan ska samverka med vid missförhållande. Kontaktpolisen kommer även komma till skolan i förebyggande syfte och prata om polisens roll och förebyggande arbetet som kan göras för att minska risken för missförhållanden.

 Vid misstanke kring droganvändning ska mentor i samverkan med elevhälsa utarbeta en strategi kring hur ärendet ska hanteras tillsammans med rektor.

(10)

 Det skall genomföras en trygghetsenkät bland skolans elever och denna skall analyseras och utvärderas tillsammans med skolans personal. Denna enkät skall vara årligen återkommande, med samma frågor, för att kunna följa utvecklingen över tid.

Genomförts av elever, alla elever har dock inte deltagit. Ska utvärderas av personal.

 Skolan skall ha en kontaktpolis som skolan ska samverka med vid

missförhållande. Kontaktpolisen kommer även komma till skolan i förebyggande syfte och prata om polisens roll och förebyggande arbetet som kan göras för att minska risken för missförhållanden.

Delvis genomförts. Kontaktpolis har tilldelats skolan och varit på besök, dock kommer byte av kontaktpolis ske pga omorganisering.

 Vid misstanke kring droganvändning ska mentor i samverkan med elevhälsa utarbeta en strategi kring hur ärendet ska hanteras tillsammans med rektor.

Genomförts. Ett sådant ärende har behandlats under läsåret.

Likabehandlingsarbetet kommer att utarbetas genom samverkan av båda skogrupperna. SEFT och Mål & Medel ingår som metoder inom dagverksamheten och fungerar som instrument för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplanen för läsåret 2013-2014 ska säkerställa att det finns likvärdiga instrument för ökad trygghet på hela skolenheten. Som en del av

likabehandlingsplanen ska det ingå rutiner som ska säkerställa att fler elever fyller i elevenkäten. Samverkan med kontaktpolis bör även följas upp och diskuteras vidare.

4. Öka måluppfyllelse och betyg

Många av de elever som kommer till vår skola har få betyg och mycket kunskapsluckor.

Samtidigt har kraven för gymnasiebehörighet ökat. Vårt mål är att se till att fler elever blir behöriga för gymnasiet, samt uppnå en procentuell ökning av antal godkända betyg.

 Satsning på ökad ämnesbehörighet. Annonsera NO/Teknik/MA lärartjänst.

 Informera Elever och föräldrar tidig vid läsåret om kraven för gymnasiebehörighet

 Ämnesmålen skall diskuteras vid upprättande av individuell studieplan och

(11)

Resultat

 Satsning på ökad ämnesbehörighet. Annonsera NO/Teknik/MA lärartjänst.

Genomfört. No/teknik och Ma lärare är rekryterad.

 Informera Elever och föräldrar tidig vid läsåret om kraven för gymnasiebehörighet.

Delvis genomfört. Informationsbrev kring nytt betygssystem och behörighetskrav har skickats till föräldrar.

 Ämnesmålen skall diskuteras vid upprättande av individuell studieplan och åtgärdsprogram.

Genomförs vid utvecklingssamtal under terminen.

Förutsättningar för att bättre utnyttja lärarresurserna på skoleneheten kommer att öka då dagverksamhets gruppen ska flytta till Södertälje hamn. Detta kommer att innebära att skolgrupperna, och lärarresurserna kommer att vara samlad inom 300 m. Detta kommer underlätta att lärare flyttar mellan skolgrupperna för att undervisa. Detta har redan påbörjat då engelska lärare på dagverksamhetsgruppen undervisar även på kanalengruppen.

5. Ökad förståelse för barn i särskilda svårigheter

De neuropsykiatriska diagnoserna ökar inom svensk skola och det är därför viktigt att skolpersonalen är väl förtrogna både med dessa diagnoser och om de senaste vetenskapliga rönen inom området. Detta för att öka förståelsen för elevernas inlärningsförmåga och inlärningsstil. Även skolans miljö är en viktig faktor i att anpassa skolsituationen till elever med särskilda behov.

 Skolans personal skall utbilda sig inom området barn i särskilda svårigheter. Detta genom utbildning i neuropsykiatri samt fortbildning inom specialpedagogik.

 Pedagogisk handledning en gång i månaden.

(12)

Resultat

 Skolans personal skall utbilda sig inom området barn i särskilda svårigheter. Detta genom utbildning i neuropsykiatri samt fortbildning inom specialpedagogik.

Delvis genomfört. 3 dagverksamhetspersonal har genomgått 7.5 hp neuropsykiatri kurs. 1 lärare på dagverksamheten har påbörjat specialpedagogisk utbildning. Nyrekrytering på kanalengruppen läser även specialpedagogisk utbildning. All behandlingspersonal på

dagverksamhet har nu även fått utbildning i HSP (Hemmasittarprogrammet).

 Pedagogisk handledning en gång i månaden.

Genomfört. Pedagogisk utvecklingsledare, och förste lärare på Magelungen handleder lärargruppen en gång i månaden med start hösten 2013.

Magelungen som koncern har satsat på interna utbildningar för att öka kompetensen bland medarbetarna. Det är viktigt att MBC skolan Södertälje även kan ta vara på de kompetenserna som finns genom att medarbetar på skolan får möjlighet att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Dvs att personal som har utbildats i HSP, eller Neuropsykiatri ska dela med sig av dessa kunskaper till de medarbetarna på skolan som inte deltagit i utbildningen. Det är viktigt att detta kan ske även mellan skolgrupperna för att skapa synergieffekter.

6. Rättvis och likvärdig betygssättning

Skolverkets rapport 338 2009 visar på att det fortfarande brister när det gäller likvärdig betygssättning i landets skolor. Rapporten tyder på att det finns skillnader mellan lärare på samma skola och mellan olika skolor.

”Rapporten visar att det är stora skillnader mellan hur lärare sätter betyg på eleverna i förhållande till elevernas resultat på de nationella proven. Det gäller både skillnaderna i betygssättning mellan lärare inom och mellan skolor. Vilket betyg en elev kommer att få i förhållande till sitt provresultat beror mer på vilken lärare eleven får än vilken skola eleven går på men skolskillnaderna är

(13)

också väsentliga ”.

MBC Skolan Södertälje kommer att satsa på ökad lärarsamverkan inom de befintliga gruppinriktningarna (dagverksamhetsgruppen och kanalen gruppen), och mellan gruppinriktningarna.

Resultat

 Regelbundna lärarträffar varannan vecka Genomfört.

 Ämnesträffar där lärare som undervisar i samma ämnen ska samverka Genomfört. Påbörjas hösten 2013.

 Ämneslärare har gemensam rättning av nationellaproven

Ej genomfört. Lärare har diskuterat rättning av nationella prov dock ej genomfört gemensam rättning.

 Skolans lärare skall analysera resultatet på nationella prov i förhållande till betyg.

Eventuella avvikelser skall tas upp och diskuterats på lärarträffar.

Ej genomfört.

 Skolans lärare skall sitta gemensamt vid betygssättning.

Ej genomfört.

 Regelbundna lärarträffar varannan vecka

 Ämnesträffar där lärare som undervisar i samma ämnen ska samverka

 Ämneslärare har gemensam rättning av nationellaproven

 Skolans lärare skall analysera resultatet på nationella prov i förhållande till betyg. Eventuella avvikelser skall tas upp och diskuterats på lärarträffar.

 Skolans lärare skall sitta gemensamt vid betygssättning.

(14)

Inom detta område finns det mycket utvecklingsarbete som återstår. Det kommer att göras en satsning under Läsåret 2013-2014 som kommer innebära att lärare på kanalen och lärare på dagverksamheten ska samverka i större utsträckning, skapa ämnesgrupper, betygskonferenser vid betygssättning, och samverkan kring rättning av nationella proven. Förutsättningen för detta arbete är att lärarna regelbundet möts under läsåret.

Sammanfattning

Nedan är en kartläggning kring de målområden som beskrivits. Alla målområden har skattats från 1-7 på en bedömningsskala där:

1= Finns litet behov av kvalitetsutveckling 7=Finns stort behov av kvalitetsutveckling

1 2 3 4 5 6 7

Målområde Närvaro delaktighet

X

Studiero X

Trygghet X

Måluppfyllelse X

Förståelse X

Likvärdig Betygssättning

X

Enkätundersökning

Trots att deltagandet i elevenkäten och föräldraenkäten behöver öka för att ge ett bredare underlag för analys, har det hittills samlade underlaget varit användbart och gett indikationer för framtiden. Överlag finns det hög tilltro till skolpersonal från elever och föräldrar. Både personal och elever verkar nöjda

Stort behov av Utveckling Litet behov av

Utveckling

(15)

och trivs på skolan. Studiero är dock ett av de områden som skolan behöver satsa på utifrån de eleverna som hittills svarat på elevenkäten. Underläsåret 2013 kommer skolan göra en satsning på att fler elever ska fylla i enkäten, och på så sätt följa upp upplevelsen av studiero, och trivsel frågor för att få en bredare bild av hur skolan uppfattas av eleverna. Nedan finns redovisning av de enkätar som hittills besvarat av både föräldrar och elever.

Bilaga 1 Föräldraenkät 2013

1: Jag blir väl bemött av personalen på skolan.

Antal personer som har svarat på frågan: 5 1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 0 st 0%:

5: 5 st 100%:

2: Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i skolan.

Antal personer som har svarat på frågan: 5

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 1 st 20%:

5: 4 st 80%:

(16)

3: Jag har fått information om skolans likabehandlingsplan.

1: 0 st 0%:

2: 1 st 20%:

3: 0 st 0%:

4: 1 st 20%:

5: 3 st 60%:

4: Jag får information om skolans regler.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 2 st 40%:

5: 3 st 60%:

5: Det finns ett väl fungerande forum vid skolan där jag som förälder ges möjlighet till påverkan och inflytande (med forum menas föräldramöten, skolråd eller andra former av träffar)

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

(17)

3: 1 st 20%:

4: 2 st 40%:

5: 2 st 40%:

6: Jag får information om skolans rutiner, t ex frånvaroanmälan, begära lov, busskort etc.

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 0 st 0%:

5: 5 st 100%:

7: På utvecklingssamtalen får jag tydliga besked om mitt barns lärande.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 2 st 40%:

5: 3 st 60%:

(18)

8: Mitt barn får den hjälp och det stöd som hon/han behöver i skolan.

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 0 st 0%:

5: 5 st 100%:

9: Utvecklingssamtalet präglas av öppenhet, ger ömsesidig information och leder till ömsesidiga åtaganden.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 3 st 60%:

5: 2 st 40%:

10: Övrigt

- Är som föräldrer jättenöjd med skolan och personal som stöder min dotter så mycket för att hon ska fungera så bra som möjligt både i skolan och hemma.

(19)

Bilaga 2 Elevenkät 2013

1: I min skola får jag vara med och bestämma hur jag skall arbeta med olika skoluppgifter

1: 0 st 0%:

2: 1 st 33%:

3: 0 st 0%:

4: 2 st 67%:

5: 0 st 0%:

2: Övriga kommentarer

Antal personer som har svarat på frågan: 3 - blabla.

- bajskorv

- Ingen kommentar

3: Lärarna hjälper mig i skolarbetet om jag behöver det.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

(20)

4: 1 st 33%:

5: 2 st 67%:

4: I min skola är det så lugnt att jag får den arbetsro jag behöver.

1: 0 st 0%:

2: 1 st 33%:

3: 2 st 67%:

4: 0 st 0%:

5: 0 st 0%:

5: Lärarna berättar hur det går för mig i deras ämnen.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 2 st 67%:

4: 1 st 33%:

5: 0 st 0%:

6: Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena.

(21)

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 1 st 33%:

4: 2 st 67%:

5: 0 st 0%:

7: Jag kan nå målen i alla ämnen, bara jag vill

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 1 st 33%:

4: 0 st 0%:

5: 2 st 67%:

8: jag känner mig trygg i min skola.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 1 st 33%:

(22)

5: 2 st 67%:

9: Jag trivs bra i min skola.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 2 st 67%:

5: 1 st 33%:

10: Jag tycker att jag har nytta (särskilt i framtiden) av det jag gör i skolan.

1: 0 st 0%:

2: 1 st 33%:

3: 0 st 0%:

4: 1 st 33%:

5: 1 st 33%:

11: Jag tycker att de vuxna bryr sig om mig.

(23)

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 3 st 100%:

5: 0 st 0%:

12: Jag tycker att jag har inflytande på skolans verksamhet.

1: 0 st 0%:

2: 0 st 0%:

3: 0 st 0%:

4: 2 st 67%:

5: 1 st 33%:

Aiman Jihar Rektor

MBC SKOLAN SÖDERTÄLJE