Kvalitetsredovisning 2010 Magelungen Södertälje

(1)

Magelungen Södertälje Sida 1

Kvalitetsredovisning 2010

Magelungen Södertälje

(2)

Inledning

Magelungens dagverksamhet i Södertälje startade upp i hösten 2008. Både ungdomsgruppen och personalgruppen har växt successivt sedan starten. Genom att erbjuda integrerad skola och behandling under samma tak har vi format och anpassat verksamheten efter ungdomarnas behov. Målet har varit att utveckla en VI-känsla, bygga goda relationer och ett gott samarbete med ungdomar och familjer.

Uppdrag

Vi arbetar med ungdomar, 12-18 år, med psykosociala, psykiatriska och neuropsykiatriska svårigheter. Vi erbjuder både terapeutiskt och pedagogiskt stöd. I uppdraget ingår nätverk – och familjearbete, pedagogiskt stöd med möjlighet till en till en undervisning, samt socialt stöd med motiverande samtal med fokus på ungdomars resurser.

Förändringar under året

Beläggning/efterfrågan

Dagverksamheten har tillstånd för att arbeta med 14 ungdomar och har under 2009/2010 haft 10 till 13 ungdomar inskrivna i dagverksamheten. Sju ungdomar skrevs ut runt läsårets slut i juni 2010, varav fyra hade varit inskrivna sedan hösten 2008. Då ytterligare två ungdomar skrevs in i augusti 2010 fanns det totalt åtta ungdomar inskrivna vid hösttermin starten. Vid vårtermin starten 2011 fanns det totalt sju ungdomar inskrivna i dagverksamheten.

Idag har vi gått från att erbjuda 12 platser, till 9 platser. Detta för att öka kvalité och för att bättre bemöta behov och grupprocesser som uppstår i vår ungdomsgrupp. Vi tror även att efterfrågan för våra tjänster i Södertälje kommun ligger närmare nio placeringar än tolv.

Efterfrågan har varit relativt hög men har varierat under olika perioder. Efterfrågan var låg i hösten 2010, då vi inte fick en enda placerings förfrågning. Under våren 2011 blev det en markant förändring som resulterade i fyra nyinskrivningar. Förfrågningarna har tenderat att vara på utåtagerande tonårskillar med neuropsykiatrisk diagnos med risk för kriminalitet.

Målet framöver är att marknadsföra oss och profilera verksamheten på ett sätt som öppnar upp för ungdomar med även andra svårigheter. Dessutom behöver vi arbeta för att ha en kontinuerlig dialog med våra uppdragsgivare kring behoven i Södertälje och vår verksamhets utveckling.

(3)

Magelungen Södertälje Sida 3 Då en stor del av Södertäljes befolkning har invandrar bakgrund märker vi att våra placeringsförfrågningar inte reflekterar befolknings demografin. Vårt mål är att utveckla vår verksamhet så att den riktar sig till alla befolkningsgrupper i Södertälje. Ett spår som därför kommer att utforskas de närmaste året är behoven bland nyanlända och ensamkommande flykting barn i Södertälje, Botkyrka och Huddinge kommun.

Personalomsättning

Personalomsättningen har under senaste året varit hög då verksamheten har växt och enhetschef och familjeterapeut slutat.

I början på ht 2009 utökade vi resurserna i skolan då vi anställde en till lärare. Vi hade då 10 ungdomar inskrivna och en personalgrupp som bestod av tre samordnare, två lärare, en familjeterapeut, och enhetschef.

Då ungdomsgruppen växte ytterligare anställdes en till samordnare i mars 2010. I slutet på juni 2010 slutade dåvarande enhetschef Caroline Karlsson, samt familjeterapeut Emilio Quintana. Aiman Jihar som tidigare varit samordnare på dagverksamheten blev tillsatt som enhetschef. Jörgen Hedälv som tidigare arbetat som familjeterapeut på dagverksamheten i Västerås flyttade då till dagverksamheten i Södertälje.

Under höstterminen 2010 blev två samordnare långtidssjukskrivna. En av samordnare blev dock sjukskriven i samband med uppsägning på egen begäran. Under denna period klev två heltids vikarier in i verksamheten för att täcka upp för samordnarna.

Till vårterminen rekryterades en ny samordnare som började arbeta i januari 2011. Samtidigt började den samordnare som tidigare varit sjukskriven att arbeta på 80 %.

Målet är att hitta kontinuitet i personalgruppen, med tre heltidsanställda samordnare, för att på så sätt kunna skapa trygghet för personalen och brukarna.

Personalutbildning/kompetensutveckling

I vårterminen 2011 bestod personalgruppen av 2 lärare, 3 samordnare, 1 familjeterapeut, och en enhetschef. Alla samordnarna har läst socionomprogrammet på 180 högskolepoäng.

Familjeterapeuten har två grundutbildningar i systemisk familjeterapi från både GSI och KCC Foundation. Enhetschef har kandidat examen i Psykologi.

Kompetensutvecklingsområden under 2010/2011 har varit neuropsykiatri och KBT. En samordnare har läst en KBT kurs på 15 högskolepoäng. En lärare och familjeterapeut har läst en neuropsykiatri kurs på 7,5 högskolepoäng. Enhetschef har dessutom gått UGL ledarskaps utbildning.

Vi har under läsåret 2010/2011 även jobbat med att integrera personalens spetskompetenser i verksamheten. Detta har vi gjort genom att hålla interna föreläsningar för varandra utifrån

(4)

Magelungen Södertälje Sida 4 våra kompetensområden. Syftet har varit att dela med sig av sina kunskaper och utnyttja varandras olikheter och erfarenheter. Huvudfokus på föreläsningarna har handlat om hur vi kan använda våra kompetensområden för att utveckla verksamheten.

Under läsåret 2010/2011 har vi haft en intern föreläsning i systemiskt arbete samt en föreläsning i KBT. Kommande föreläsningar kommer att vara i neuropsykiatri, HSP (hemmasittarprogrammet) samt KAT (kognitiv affektiv träning). Tanken är att varje medarbetar som går en utbildning ska hålla en intern föreläsning med fokus på metod och verksamhetsutveckling.

Målet är att fortsätta satsa på kompetensutveckling inom KBT, samt utveckla arbetet med kompetens integrering genom interna föreläsningar.

Lokaler

Våra lokaler i centrala Södertälje är bra belägna då de ligger nära tåg och busstationen i Södertälje centrum. Vi har två separata ingångar till lokalerna, vilket gör det enkelt för oss att tydliggöra behandlingen och skolan i dagverksamheten. Då vi anser att lokalerna kan upplevas som för stora för våra ungdomar har vi genomfört ändringar i miljön som ger det enklare för ungdomarna att förhålla sig till lokalerna. Omstruktureringen har inneburit att kontor - och samtalsrum har separerats från den delen av lokalerna där gruppaktiviteter sker.

Utöver det skärmar vi även av skoldelen från behandlingsdelen under skoltid.

Verksamheten kommer att flytta till nya lokaler i januari 2012. Detta pga att våra nuvarande lokaler är för stora, dyra, och svåra att förhålla sig till för ungdomar som behöver ett litet och lättillgängligt sammanhang. Den ekonomiska besparing på de nya lokalerna beräknas vara markant, vilket förhoppningsvis kan leda till en effektivare resursfördelning och stabilare ekonomi.

Arbetsklimat

Då verksamheten successivt växt under en kort period har kulturer och normer satt sig i personalgruppen och ungdomsgruppen. Vid terminsstarten 2010 förstärktes vissa kulturer i ungdomsgruppen som utmanade personalgruppen att arbeta intensivt för att hitta strategier för att skapa en tryggare arbetskultur. Samtidigt ökade personalomsättningen då en samordnare blev sjukskriven, och en annan sa upp sig på egen begäran. Situationer uppstod där personalen kände sig maktlösa gentemot ungdomsgruppen. Personalen var enig om att det dåvarande arbetsklimatet var otillfredsställande och skapade en oro och stress i verksamheten. Att arbete med att förändra icke önskvärda kulturer i verksamheten blev därmed prioriteringen under ht 2010.

Metod dagar infördes, och ersatte formella personalkonferenser under en fyra veckors period.

Detta för att prioritera arbetet mot en positiv stämning bland personal och ungdomar.

(5)

Magelungen Södertälje Sida 5 Målsättningen var att skapa en stark VI-känsla, förbättra kommunikationen, samt utveckla välfungerande strukturer och rutiner. Detta arbete ledda till flera beslut kring förhållningsätt och rutiner i verksamheten. Nedan beskrivs en del av besluten som växte fram.

 Personalen började arbeta för att öka KASAM(känsla av sammanhang) hos ungdomarna. Detta bland annat genom att öka frekvensen av enskilda samtal med ungdomar där fokus var att tydliggöra varför ungdomarna var placerade på Magelungen, samt identifiera ungdomens egen motivation.

 Personalen bestämde att de skulle ställa tydligare krav kring närvaro och oacceptabelt beteende bland ungdomarna. Detta innebar främst att all personal skulle ta ett personligt ansvar i att säga ifrån och gränssätta vid otrevligt bemötande, samt stötta varandra och arbeta efter gemensamma förhållningsätt vid specifika situationer.

 Miljön anpassades för att skapa ett gemensamt rastrum för personal och ungdomar där målet var att öka VI-känslan mellan ungdomar och personal.

 Föräldrar bjöds in till ett föräldramöte där syftet var att förstärka samarbetet och skapa en positiv dialog kring de förhållningssätt som skapats i verksamheten. Detta arbete kompletterades med ett månadsbrev som skickades ut till alla föräldrar under läsåret.

 Rutiner kring samlingar och innehållet i dessa fastställdes(se nedan). Rutiner kring närvaro skapades även i form av ett symboliskt förstärkande närvarosystem (se färgschema nedan), samt morgonsamtal till föräldrar då ungdomar var frånvarande.

Idag upplever hela personalgruppen att stämningen och arbetsklimatet är tillfredställande samt att innehållet och verksamhetsmålet är mycket tydligare. Målet framöver är att förstärka de positiva processer som påbörjats genom gruppstärkande arbete och ökad elev demokrati.

Arbetsmiljö

I våren 2010 var Arbetsmiljöverket på ett inspektionsbesök i dagverksamheten. Som en följd av detta mottog Magelungen ett inspektionsmeddelande med ett flertal krav på åtgärder i dagverksamheten Södertälje. Enhetschef, Aiman Jihar har tillsammans med ledningen på Magelungen utvärderat de krav och synpunkter som framkommit vid Arbetsmiljöverkets inspektion. Utifrån underlaget från Arbetsmiljöverket har åtgärder vidtagits för att bemöta de förbättringsområden som framkommit.

Som en följd av detta gick enhetschef och skyddsombud på en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete. Magelungens ledning har tydliggjort arbetsmiljöpolicyn samt tydliggjort ansvarsfördelningen av arbetsmiljöuppgifter. Dagverksamheten har infört rutiner för riskbedömning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöarbetet behöver dock följas upp och vidare utvecklas för att säkerställa att dagverksamheten lever upp till de krav som ställts på verksamheten.

(6)

Magelungen Södertälje Sida 6 Säkerhetsfrågor

Frågor gällande ungdomarnas och personalens säkerhet vid utförandet av olika arbetsmoment har vuxit fram under åren. Avvikelser har skett i verksamheten som skapat oro och osäkerhet kring vissa arbetsmoment. Detta har lett till att rutiner införts kring arbete utanför lokalerna, tex vid utflykter.

I syfte att hitta en gemensam grund i det förebyggande säkerhetsarbetet har även personalen fått gå igenom Magelungens krisplan, mobbningsplan, och avvikelserapporterings rutiner.

Eftersom vi jobbar med ungdomsgrupper som utmanas i att träna på att vara i krävande situationer kan det bli svårt för ungdomar att hantera de tankar och känslor som väcks under förändringsprocessen. Ungdomars respons kan då kräva att personal sätter gränser då konflikter, självskadebeteende, mobbning, våld, och hot om våld kan uppstå. Då en del av arbetet är förlagt utanför verksamhetens lokaler är det viktigt för oss att ha framförhållning och rutiner kring säkerhet. Oavsett framförhållning sker dock alltid oförutsägbara avvikelser.

Därför bör vi hitta en övergripande handlingsprocess som lämnar utrymme att applicera olika verktyg utifrån de bedömningar som görs vid avvikelser.

Nedanstående modell visualiserar befintliga moment i verksamheten som används för att förebygga och bemöta avvikelser. Denna ritning har personalen fått i uppdrag att utvärdera och reflektera över. Tanken är att synliggöra vilka forum som finns idag, för att i nästa steg undersöka om det saknas forum där avvikelser bör bearbetas.

Framöver kommer hela personalen att ha gemensam handledning i syfte att bearbeta med- arbetarnas egna känslor och tankar vid utmanande avvikelser. Målet är att personal får möjlig- het att stärkas inför dessa situationer samt öka den allmänna tryggheten på arbetsplatsen.

Konsekvenser Föräldrar kontakt

Gruppsamtal Belöningssyste

Övergripande Handlingsprocess

Avvikelse

Konsekvenser Föräldrar kontakt

Gruppsamtal Belöningssyste

Bedömning Bemötande kommunikation

Reflektion/kommunikation Team möte/ Morgonmöte Metod/Konferens

Handledning

Beslut

Förhållningssätt handlingsplan Avvikelserapport

Familjearbete Enskilda samtal mål och medel KBT

Gruppsamtal SEFT, Vi-möte

(7)

Innehåll och Metod

Intagningsförfarandet

Förfrågningar tas emot av enhetschef och en bedömning om dagverksamheten kan ta emot ungdomen görs i samråd med uppdragsgivare. Intagningsförfarandet består av ett studiebesök, presentationsmöte, samuppdrag. I samuppdragsmötet presenteras även teamet från Magelungen som består av en samordnare, familjeterapeut, och en lärare. Efter samuppdraget sker inskrivningen.

Ärendeprocessen

Vi delar in ärendeprocessen i tre perioder som består av inventeringsperioden, utveckling- /färdighetsträningsperioden, och utslussningsperioden.

Under inventeringsperioden arbetar teamet på Magelungen med familjen och ungdomen för att hitta en gemensam grund i hur färdighetsträningen och utbildningen ska se ut. Under den här perioden slussas även ungdomen successivt in i dagverksamheten.

Under färdighetsträningsperioden tydliggörs ständigt vilka mål och behov som finns, och vilka färdigheter ungdomen ska träna på i dagverksamheten. Uppföljningsmöten sker var åttonde vecka tillsammans med uppdragsgivare, familj och ungdom. Dessutom sker team möten var fjärde vecka där samordnare, lärare, och familjeterapeut reflekterar och beslutar kring hur det pedagogiska och terapeutiska stödet ska anpassas till ungdomens behov.

Då ungdomens placering ska avslutas påbörjas ett utslussningsarbete för att på bästa sätt förbereda ungdomen för nästa steg. Detta innebär oftast att ungdomen tillsammans med personal går på studiebesök och provdagar i ett nytt sammanhang. Målet under den här perioden är att ungdomen ska få ett bra avslut på Magelungen samt bästa möjliga förutsättningar för en bra start i det nya sammanhanget.

Värdegrund/ Resursbaserat förändringsarbete

Utgångspunkten i dagverksamhetsuppdraget är en önskan av förändring och utveckling. Vi utgår från ett systemiskt förhållningssätt där vi arbetar med förändringar i relationer, system och nätverk.

Vi tror att en tydlig och ärlig kommunikation kring de behov och resurser vi ser hos vår brukare ger de bästa förutsättningar för utveckling och hållbar förändring.

(8)

Magelungen Södertälje Sida 8 Integrerad skola och behandling

Vi ser skolan som en miljö där många av våra ungdomars svårigheter framhävs. Därför eftersträvar vi att integrera behandlingen i skolmiljön, för att på så sätt arbete med svårigheter där de uppstår. Behandlingspersonalen fokuserar på det motiverande arbetet, och hjälper ungdomar hitta nya strategier för att klara av hela skoldagar. I vissa fall erbjuds ungdomar hämtning. Under det gångna läsåret började två elever arbeta med Robomemo, ett arbetsminnesträningsprogram som kan leda till utveckling i koncentration och uthållighet. Vi kopplade även belöningssystem till skoluppgifter för ungdomar som behövde förstärkande influenser. Dessa verktyg ingick samtidigt i motivations - och familjearbetet.

I skolan har vi satsat på att använda visualisering som ett verktyg för att hjälpa ungdomarna uppnå målen. För att tydliggöra ungdomars utveckling i skolämnen har ungdomar tex i matematiken använt en termometer som symboliserar ett kapitel i matteboken (se visualisering 1). Varje framsteg ungdomen gör leder till att de får färglägga en del av termometern. När hela termometern är färgad har ett kapitel i boken avslutats.

Visualisering 1

Vi har använt liknade symboler och verktyg i svenskan och engelskan där vi använt oss utav cirkel diagram (se visualisering 2). Detta har underlättat motivationsarbetet då vi kan ändra språket i skolvärden och prata symboler och färger istället för kursplan och betyg.

Varje siffra i termometern är ett avslutat moment.

Vid varje avslutat moment får ungdomen fylla i ett steg i termometern.

Då hela termometern är röd har ungdomen klarat av ett delmål i mattematiken.

(9)

Magelungen Södertälje Sida 9 Visualisering 2

Under vårterminen 2011 började vi även med att arbeta med att visualisera närvaro och delaktighet med ett färgsystem (se visualisering 3). Varje dag får ungdomarna utvärdera sin dag och fylla i ett rutat schema, där varje ruta representerar ett arbetspass i dagverksamheten.

Rutan fylls i med antingen en grön eller gul färg. Grön innebar att man aktivt deltog i sin planering, och gul innebar att man var närvarande men ej aktiv. Var man frånvarande (dvs ej i lokalerna) var rutan blank. Ungdomsgruppen samlas tre gånger om dagen (på morgonen, innan lunchen, och innan de går hem) för att fylla i sitt schema tillsammans med personalen.

Syftet med detta är att understryka vikten med delaktighet.

Visualisering 3 (Ungdomens namn)

mån tis ons tors fred mån tis ons tors fre

Läsa skriva

Lyssna Prata

Varje tårtbit representerar ett av fyra avsnitt i kursplanen för svenska och engelska.

För varje avklarat avsnitt

färglägger ungdomen den

aktuella tårtbiten.

(10)

Magelungen Södertälje Sida 10 Exemplet ovan visar hur det skulle kunna se ut efter en två veckors period för en ungdom.

Tydliga mönster som går att utläsa ur exemplet är ungdomens sena ankomster och avvikelser från planering på eftermiddagar. Då ungdomen oftast är ”grön” i mitten på dagen ser man tydligt tillfällen där det sammanhanget fungerar för ungdomen. Detta schema blir över tid ett verktyg vi kan använda oss för att synliggöra framsteg, tex om en ungdom börjat bryta ett hemmasittare beteende.

Vi valde att införa detta system för att understryka vikten av delaktighet i vår verksamhet. Vi vill visa våra ungdomarna att vi ser när de avviker och att vi uppmärksammar när de deltar aktivt i sin planering. I nästa steg blir detta ett verktyg vi använder oss ut av i samtal med både ungdom och familj, där det blir tydligt och visuellt för ungdomarna och familjerna hur det ser ut i praktiken. I motivationsarbetet märker vi att vi vuxna använder mycket ord för att beskriva det vi ser när vi speglar ungdomarna. Detta lämnar utrymme för tolkning. Med hjälp av detta verktyg kan behandlingspersonalen spegla ungdomarna utan att använda ord. Vidare använder vi detta verktyg för att understryka vad som funkar, dvs när är det grönt? Finns det några specifika mönster i schemat? Vad ser ungdomen?

Enskilt arbete med ungdom

Alliansskapande och fokus på individers resurser är huvud ingredienserna i vårt arbetssätt.

Det enskilda arbetet med ungdomarna består av mål och medel samtal, samordnartid, och motiverande samtal.

I mål och medel samtal utvärderar vi ungdomens mål och behov tillsammans med ungdomen.

I samordnartid gör ungdomen en aktivitet med sin samordnare och har samtal kring skola och behandling. Motiverande samtal med ungdomar sker vid behov då ungdomar är omotiverade att följa deras planering.

Det tydligaste samtalsforumet ungdomarna har i dagverksamheten är mål och medel. Därför satsar vi nu på att utveckla innehållet och metodologin i dessa samtal. Vårt förhållningssätt i mål och medel samtal ska vara systemiskt med tydliga inslag av MI och KBT. Nedan följer en kort sammanfattning av hur vi applicerar teorier och vilka verktyg vi använder i samtal.

Systemiskt: När vi pratar om ungdomens mål och förändringsarbete ska vi ha fokus på ungdomens relationer och nätverk och undersöka hur de påverkar ungdomens val tillsammans med ungdomen. Vi använder oss ut av nätverkskartor, familjeträd, genogram, tree of life, och framtidsbrev.

MI: Vi arbetar utifrån klient centrerat fokus där ungdomen ska uppmuntras till förändringsprat samt hitta egna lösningar på problem.

KBT: Vi ska stötta ungdomar i att identifiera sina egna tankar vid hinder och motgångar. Vi arbetar med positiv förstärkning och förstärkningsscheman med konkreta mål och belöningar.

(11)

Magelungen Södertälje Sida 11 Gruppaktiviteter

En stor del av färdighetsträningen sker i gruppaktiviteter som SEFT, killgrupp, bild, hemkunskap, och fältstudier.

Inför läsåret 2009/2010 utvecklades SEFT passen för att göra passen mer lustfyllda för ungdomarna. Samordnarna började då jobba mer med rollspel, video och internetuppgifter.

Då vi hade olika temadagar under året jobbade vi även med ungdomsgruppen i kill- och tjejgrupper. I dessa grupper jobbade ungdomarna med att ifrågasätta genusperspektiv, stereotyper och fördomar kring manliga och kvinnliga attribut.

För att förstärka Vi-känslan och delaktigöra ungdomarna sker Vi-.möten en gång i månaden där ungdomar får vara med och påverka beslut kring frågor de upplever är viktiga för dem.

Inför läsåret 2011/2012 görs ett arbete kring hur vi kan förtydliga syftet och färdighetsträningen i alla gruppaktiveter. Tanken är att detta ska öka KASAM i verksamheten och hjälpa ungdomarna förhålla sig till vad de behöver träna på innan de går vidare till nästa sammanhang.

Familjarbetet

Vår ambition är att arbeta med helheten kring ungdomen och skapa arenor där familjen kan mötas utanför hemmet och i skolan. Detta för att komplettera förändringsprocessen i det familjeterapeutiska arbetet. Familjearbete skulle därmed kunna delas in i två delar, strukturerade familjesamtal, och kompletterande familjearbete.

Strukturerade familjesamtal: Familjesamtal varierar i omfattning men sker generellt en gång varannan vecka. Familjeterapeut träffar ungdom och föräldrar i olika konstellationer i dagverksamheten och i hemmet. Vid behov har ungdomen även team möten med familjeterapeut, samrodnare, och föräldrar.

Kompletterande familjearbete: Vi anordnar två familjemiddagar per termin där ungdomar får bjuda sina familjer och anhörig till dagverksamheten på kvällstid. Detta har även varit ett forum där föräldrar har varit delaktiga i gruppaktivteter. Under vt 2010 började vi bjuda in föräldrar till verksamten på kvällstid en gång i månaden. Detta forum kallade vi för föräldrakraft, vilket var ett forum där föräldrar kunde mötas i dialog och stärka varandra i deras föräldraroll. I slutet på varje läsår har vi anordnat familjeresor. I juni 2010 seglade vi och övernatta i skärgården tillsammans med ungdomarna och deras familjer. I juni 2009 övernattade vi på Bodaborg i Oxelösund. I övrigt erbjuder vi även föräldrar att följa med då vi gör större utflykter med ungdomsgruppen.

(12)

Struktur

Samlingar

Varje morgon sitter personalen på ett morgonmöte innan ungdomarna börjat för att stämma av viktiga frågor som rör dagen. Därefter samlas personal och ungdomar och äter frukost samt går igenom hur dagen ser ut för ungdomarna. Under morgonsamlingen antecknas närvaro genom färgläggande i färgschemat. Detta fylls återigen i vid lunchsamlingen innan lunchen serveras. Vid lunchsamlingen stämmer alla av vad som sker i verksamheten efter lunch. Sista samlingen sker innan ungdomarna går hem. Då fylls färgerna för sista gången för dagen.

Därefter skriver ungdomarna i var sin loggbok där de får reflektera och svara på vad de tränat på under dagen, vad de är stolta över, och hur de tycker att dagen har varit från en skala ett till tio.

Tider

Ungdomarna börjar 9.00 och slutar 15.00. Varje arbetspass på schemat är 30 minuter.

Tidigare har arbetspassen varit längre, men har dock varit för utmanade för ungdomar med koncentration svårigheter. Lunchen har även kortats ner till 45 minuter, då det visat sig att kortare lunchraster minskat rastlösheten bland ungdomar som är i behov av mycket stimulans.

Kommunikation

Vi har under läsåret 2010/2011 fokuserat på att tydliggöra vårt sammanhang för ungdomarna och familjerna. Vi har därför börjat skicka ut månadsbrev till föräldrar där de får inblick i verksamhetsinnehållet samt eventuella förändringar. Dessutom har vi börjat lägga in minst ett föräldramöte under läsåret för att förstärka samarbete med föräldrar.

För att utveckla kommunikation med uppdragsgivare har vi beslutat att skicka ut läges- rapporter var åttonde vecka, inför varje uppföljningsmöte.

Framtid

Utvecklingsområden ART och KBT grupp

För att fördjupa innehållet i behandlingsarbetet har vi planer på att införa en KBT grupp där ungdomar får möjlighet att jobba med att utmana tankar och uppfattningar som frambringar ångest. Utbildning i ART kommer att erbjudas till personal för att erbjuda tydligare behandlingsalternativ för ungdomar i behov på att träna på ilskekontroll