Formellt samråd om förslag till beslut på marknaderna för programutsändningstjänster

(1)

Post och Telestyrelsen Box 5398

102 49 Stockholm

Formellt samråd om förslag till beslut på marknaderna för programutsändningstjänster

Teracom har beretts tillfälle att i ett formellt samråd lämna synpunkter på Post- och

telestyrelsens (PTS) skrivelse den 9 maj 2005 med förslag till analys och avgränsningar av marknaderna för programutsändningstjänster och bedömningar av aktörer med betydande inflytande. Teracom lämnar i det följande sitt svar på det formella samrådet.

Teracoms synpunkter fokuserar på de beskrivningar och bedömningar som PTS gjort av marknaden för utsändningstjänster av TV och då särskilt den del som PTS avgränsat som

”grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser digitala TV-sändningar via marknät”.

Teracoms svar följer i huvudsak strukturen för den så kallade SMP-processen. I vissa fall kan formuleringar som förekommer i PTS beslutsförslag under en viss rubrik kommenteras under annan rubrik detta samrådssvar - i de fall så är relevant.

Det bör särskilt noteras att den utveckling som sker inom TV-området gör att analoga utsändningar kommer att förlora sin betydelse genom att de stegvis avvecklas under de närmaste åren. Teracom har därför valt att inte kommentera beslutsförslaget beträffande analog TV. Vad gäller utsändningstjänster för ljudradio finns sedan länge avtal om kostnadsbaserad prissättning och särredovisning. Konkurrensproblem som motiverar reglering saknas.

Om PTS har frågor kring Teracoms svar finns Teracom tillgängligt på kort varsel för eventuella vidare klarlägganden.

För Teracom AB

Bengt Broman Verkställande direktör

Teracom AB

(2)

Innehåll

1 Sammanfattning...3

2 Övergripande synpunkter ...3

3 Avgränsning av produktmarknad...4

3.1 Sammanfattning ... 4

3.2 Marknadsförutsättningar ... 4

3.3 Slutanvändares rörlighet... 5

3.4 Konvergens ... 6

4 Marknadsdefinition ...8

4.1 Sammanfattning av Teracoms synpunkter på PTS marknadsdefinition... 8

4.2 Marknadsdefinition ... 8

4.3 SMS-verksamhet ... 8

4.4 Kommunikationsförbindelser... 9

5 Bedömning av relevant marknad ...9

5.1 Sammanfattning av Teracoms synpunkter på PTS bedömning av om marknaden är att anses vara relevant. ... 9

5.2 Etableringshinder och konkurrenslagstiftningens relativa effekt ... 9

5.3 Marknadsdynamik... 10

6 Bedömning av betydande inflytande och relevant marknad ...11

6.2 Mognad, teknisk innovation och potentiell konkurrens ... 12

6.3 Sammanblandning av marknader ... 12

6.4 Utbredning av marknadsmakt ... 13

6.5 Motverkande köparmakt ... 14

6.6 Möjlighet att agera oberoende och höja priserna ... 15

7 Skyldigheter...17

7.2 Teracoms synpunkter på PTS bedömning av faktorer som relaterar till eventuella ålägganden av skyldigheter ... 17

8 Övrigt ...17

8.1 Utbredning av marknadsmakt ... 18

8.2 PTS felaktiga information om regulatoriska hinder ... 18

(3)

1 Sammanfattning

• Teracom anser att beslutsförslaget inte lever upp till grundläggande krav på struktur och sådan saklig analys av marknaden som det finns anledning att förvänta.

• PTS marknadsdefinition är baserad på en inaktuell marknadsanalys, vilket har resulterat i en snäv marknadsuppdelning som inte reflekterar verkligheten.

• Med hänsyn till den ökande konvergensen samt substituerbarhet i slutkundsledet bör marknaden definieras bredare.

• PTS har att göra en tydlig avgränsning och definition av vad som inkluderas i den aktuella marknaden.

• Avvecklingen av det analoga marknätet för TV-utsändningar är en av de största händelserna i TV-utsändningens historia och med hänsyn till den tilltagande

marknadsdynamiken och det pågående teknikskiftet bör PTS avvakta med att definiera marknaden som relevant.

• Marknaden utvecklas mot fungerande konkurrens. PTS har uppmärksammat den dynamiska kraften i IP-TV men har i sin analys felaktigt dragit slutsatsen att IP-TV ger betydande dynamik åt kabel-TV marknaden men inte åt marksänd-TV.

• Teracom kan inte anses ha betydande inflytande. Det föreligger bland annat en

betydande grad av motverkande köparmakt gentemot Teracom vilket PTS väljer att inte notera och ta vederbörlig hänsyn till. Teracom kan omöjligen agera oberoende av sina konkurrenter, kunder, och i sista hand konsumenterna.

• Allmänt märkligt är att PTS avser att reglera en endast mindre del av en marknad som i slutkundsledet uppenbarligen hänger samman i en fungerande konkurrens och utsätta ett fåtal av marknadsaktörerna, verksamma i det digitala marknätet, för en konstlad

situation, medan den övriga konkurrerande större delen av denna marknad lämnas helt oreglerad.

2 Övergripande synpunkter

Teracom har noterat att det aktuella beslutsförslaget har genomgått förbättringar sedan föregående förslag speciellt vad gäller beskrivningar av de faktiska relationerna mellan parterna på marknaden för marksänd digital TV.

Trots dessa förbättringar anser Teracom ändock att förslaget inte lever upp till

grundläggande krav på struktur och sådan saklig analys av marknaden som det finns skäl att förvänta sig. Vidare beklagar Teracom att PTS väljer att inte belysa faktorer som nyanserar bilden om Teracoms påstådda betydande inflytande och därmed inte lever upp till Teracoms förväntningar på allsidighet och objektivitet.

Teracom anser också att PTS i sin analys av marknaden blandar samman Teracoms utsändningsverksamhet med dotterbolaget Boxers SMS-verksamhet, vilken inte är en del av den relevanta marknad som är föremål för analys och eventuell reglering. Allvarligt är också att PTS undviker att, annat än summariskt, analysera och beskriva avgörande

faktorer som marknadsdynamik och motverkande köparmakt, vilka båda har stor betydelse för bedömningen.

(4)

3 Avgränsning av produktmarknad

3.1 Sammanfattning

• Teracom anser att PTS marknadsdefinition är baserad på en inaktuell marknadsanalys, vilket har resulterat i en snäv marknadsuppdelning som inte reflekterar verkligheten.

• Med hänsyn till den ökande konvergensen samt substituerbarhet i slutkundsledet anser Teracom att marknaden bör definieras bredare.

• PTS har gjort en felaktig analys beträffande slutkundernas rörlighet och marknadens mognad.

3.2 Marknadsförutsättningar

I praktiken har det under det senaste året skett en omvälvning av marknaden för TV- utsändningstjänster, vilket på ett påtagligt och ingripande sätt har förändrat förut- sättningarna på marknaden. Både konkurrens, konvergens och dynamik på digital-TV marknaden har ökat väsentligt. Bland annat har både TeliaSonera och Bredbandsbolaget lanserat bredbands-TV (också benämnt IP-TV) och de erbjuder nu nästan 30 TV-kanaler kompletterat med video-on-demand och sampaketerat med telefoni. Dessutom kan konsumenten erhålla en subventionerad digital TV-box för bredbandsanslutning. Vad gäller pris och programutbud är både TeliaSoneras och Bredbandsbolagets erbjudanden konkurrenskraftiga i jämförelse med erbjudanden som baseras på utsändning i det digitala marknätet eller de andra plattformarna kabel och satellit.

Vid en historisk analys och med fokus enbart på nuläget, utan någon framåtblickande bedömning, har Teracom viss förståelse för PTS definition. Med hänsyn till den senaste tidens utveckling och med ett perspektiv till nästa marknadsöversyn bör PTS vid en uppdaterad analys se att konvergensen har resulterat i att tillräckligt många (merparten) hushåll numera har två eller flera olika typer av utsändningsplattformar att välja på. Med hänsyn till de substitutionskedjor som då också uppkommer är det inte längre rimligt med så snäva marknadsdefinitioner som PTS nu kommer fram till.

Teracom beklagar att PTS analys avseende den senaste tidens tekniska och kommersiella utveckling är bristande och det är olyckligt att PTS, vare sig i egen regi eller genom konsulter, av någon anledning inte har genomfört den grundläggande studie av marknaden och dess funktionssätt som är nödvändig. Den mest allvarliga konsekvensen av detta är att PTS saknar tillräcklig insikt i marknadens funktionssätt och att marknadsdefinition till stora delar då baseras på en inaktuell marknadsanalys vilket har resulterat i en snäv marknadsuppdelning som i dagens läge inte beskriver verkligheten.

En enkel och handfast analys vad gäller konkurrens i slutkundsledet mellan olika

utsändningsplattformar kan göras genom att gå in i vilken radio- och TV-affär som helst och fråga vilka alternativ som finns för mottagning av TV. Slutkonsumenten erbjuds ett flertal konkurrerande alternativ vilket också implicerar motsvarande konkurrens i distributionsledet.

Det är anmärkningsvärt att den av EU-Kommissionen rekommenderade marknaden

”sändningstjänster och överföringstjänster för distribution av sändningsinnehåll till

slutanvändare ” är av PTS så strikt uppdelad efter teknik, dvs distributionsformerna satellit,

(5)

kabel och marksänd. Distributionsformen marksänd är ytterligare av PTS uppdelad i grossisttjänster för utsändning av analog TV, för utsändning av analog radio samt för utsändning av digital TV.

Allmänt märkligt är att PTS avser att reglera en endast mindre del av en marknad som i slutkundsledet uppenbarligen hänger samman i en fungerande konkurrens och utsätta ett fåtal av marknadsaktörerna, verksamma i det digitala marknätet, för en konstlad situation, medan den övriga konkurrerande större delen av denna marknad lämnas helt oreglerad.

Det är en missuppfattning från PTS sida att det finns parallella kabel-TV nät i Sverige samt att efterfrågan på grossisttjänster för satellitutsändning är gränsöverskridande.

3.3 Slutanvändares rörlighet

Teracom anser PTS slutsatser om slutkundernas begränsade rörlighet och marknadens mognad vara helt felaktiga baserade på en ofullständig analys och bristande sakkunskap.

Från PTS beslutsförslag:

”Marknadsandelarna har historiskt sett varit tämligen stabila och antalet tittare fördelat på de olika överföringsplattformarna har också varit relativt stabilt. De förändringar som har skett har snarare varit följden av teknikskiftet, övergången från analog utsändningsteknik till digital utsändningsteknik, och har inte inneburit några stora rörelser mellan plattformarna. Antalet Boxerabonnenter har till exempel ökat kraftigt det senaste året, men det har inte inneburit att antalet abonnenter på andra plattformar har minskat. Snarare är det antalet tittare som enbart har tillgång till analoga sändningar via marknät som har minskat Den ovan beskrivna situationen tyder på att merparten TV-tittare har ”funnit” sin plattform.” (sid 20)

Vidare skriver PTS att det faktum att andelen tittare är förhållandevis jämnt fördelad över de tre olika överföringsnäten i Sverige talar för att marknaden är mogen – slutanvändarna har ”funnit” sin plattform och det sker inga större rörelser mellan de tre överförings- plattformarna.

Teracom invänder mot ovanstående. Att det inte kontinuerligt och i det korta tillbaka- blickande perspektivet har skett snabba förändringar avseende med vilka plattformar hushållen tar emot TV är sant. Det är däremot inte en korrekt beskrivning att historien visar på obenägenhet till rörelse till nya plattformar – t ex sådana som nu introduceras. Det faktum att antalet hushåll med marksänd digital-TV har ökat kraftigt det senaste året visar ju tvärt emot vad PTS påstår att marknaden inte är trögrörlig. Som PTS egen analys konstaterar är ju analog- respektive digital marksänd TV olika marknader och att drygt 400 000 TV-hushåll har bytt från (framförallt) det analoga marknätet med till det digitala marknätet visar på en stor rörlighet i slutkundsledet.

I takt med att slutdatum för de analoga sändningarna närmar sig, väljer fler markbundna tv- tittarna en SMS operatör inom mark, kabel, satellit eller bredband. Detta pekar dels på ökad rörlighet och dynamik i marknaden efter ett bredare utbud, men också att själva övergången i marknätet till digital utsändning innebär att Teracom tappar

marknadsandelar. Marknadshistoriken visar också att när nya plattformar har introducerats som t ex kabel eller satellit har marknaden inte varit mer trögrörlig än att dessa nya

plattformar har kunnat ta betydande marknadsandelar. Man kan notera att det analoga marknätet 1980 i princip hade 100% marknadsandel. Idag är den andelen runt 30% och

(6)

således har marknadsandelsförändringarna på denna marknad varit större än på marknaden för mobiltelefonitjänster. Hur PTS i ljuset av detta kan komma fram till att antalet tittare fördelat på de olika överföringsplattformarna varit relativt stabilt är förvånande.

Vad gäller PTS påstående om att antalet Boxerabonnenter har ökat kraftigt utan att det har inte inneburit att antalet abonnenter på andra plattformar har minskat så är detta inte sant.

Det torde vara i det närmaste en självklarhet att minskning har skett av abonnenter på andra plattformar. Primärt har minskningen skett på det analoga marknätet, vilket enligt PTS analys utgör en separat marknad. Det faktum att många av dessa kunder har gått från att enbart ha haft fri-TV till betal-TV är också en indikator som visar på konsumenternas rörlighet.

”Det kan också konstateras att det finns betydande inlåsningseffekter på marknaden. Även om SMS-bolagen i TV-reklam och på andra sätt försöker locka kunder till sina digital-TV-lösningar, vilket i och för sig kan tolkas som att bolagen uppfattar att det finns åtminstone en del av marknaden som är tillräckligt rörlig för att ett byte av TV-distributör skall ses som tänkbart, med erbjudanden om fri installation av parabolantenn och gratis hyra av set-top-box under en viss period så innebär detta inte att det är kostnadsfritt att byta TV-distributör. En förhållandevis lång bindningstid tillsammans med köp av nytt abonnemang medför sannolikt att många kunder inte väljer bort nuvarande lösning för en annan lösning, i synnerhet inte om man befinner sig i början av eller i mitten av en avtalsperiod och om prishöjningen på nuvarande lösning är begränsad till 5 – 10 procent.” (sid 22)

PTS har förstorat upp svårigheterna eller trösklarna för slutkunderna att byta plattform för TV-mottagning. Den absoluta merparten av Sveriges hushåll har att välja på mer än en plattform och tröskeln att byta från en plattform till en annan är i samanhanget inte särskilt stor.

Inlåsningsffekterna på marknaden för utsändningstjänster till slutkunder är inte större än vad de är på marknaden för t ex mobiltelefoni och PTS har i det fallet inte tagit det för intäkt att särskilja på olika typer av nättekniker på den marknaden. För ordningens skull vill Teracom dessutom informera om att Boxer erbjuder full flexibilitet för konsumenten med möjligheter att välja abonnemang med subventionerad box, löpande abonnemang med kort uppsägningstid utan boxsubvention eller kontantkort med kort giltighet. De som har analog marksänd TV eller väljer fri-TV för digital marksänd TV har inte något

abonnemang som behöver sägas upp.

Vad gäller bredbands-TV finns det snarare belägg för att även denna plattform kommer att ta ”sin” del av marknaden och det finns inga indikatorer som visar att marknaden skulle blivit mer trögrörlig under senare år – snarare motsatsen. Vidare är det felaktigt att dra slutsatsen att den relativt jämna fördelning av marknadsandelarna som är i Sverige skulle tala för att marknaden är mogen. Marknadsandelarnas fördelning är i helt irrelevant som indikator på marknadens mognad. Det faktum att det finns flera stora samt många små aktörer på marknaden utgör enbart en positiv förutsättningar för en dynamisk utveckling.

3.4 Konvergens

Teracom har även i tidigare remissvar framhållit att Teracom inte delar PTS analys om att marknaden kan avgränsas så snävt som till ”programutsändningstjänster för digitala TV-

(7)

sändningar via marknät” utan att marknaden med hänsyn till konvergens och ökad substituerbarhet i slutkundsledet skall definieras bredare.

Bristerna avseende PTS kunskaper och insikter om marknadens konvergens och dess betydelse är särskilt beklagliga då detta speciellt uppmärksammas redan i Regeringens proposition (2002/03:110) till lag om elektronisk kommunikation och också i den relativt nyligen utkomna utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst (SOU 2005:01).

Från propositionen till lag om elektronisk kommunikation:

”Elektronisk kommunikation omfattar vad som tidigare varit telefoni, datakommunikation och radio och TV (medier). En tydlig trend är att dessa tre sektorer gradvis växer samman genom den så kallade konvergensen. Konvergensen sker inom infrastruktur-, tjänste- och utrustnings- områdena. Den har sin grund framförallt i digitaliseringen och i den standardisering som skett på Internetområdet. Utvecklingen på området för elektronisk kommunikation innebär att olika infrastrukturer och tekniker för överföring av kommunikation och tjänster sammansmälter. Det gör att det exempelvis är möjligt att telefonera via datorn, använda Internet via TV:n och se på TV i mobiltelefonen.”

Från utredningen Radio och TV i allmänhetens tjänst:

”Den utvecklingsfaktor som kanske mer än någon annan ligger bakom de förändringar vi ser i dagens massmedielandskap är tekniken. Vi lever i den digitala tidsåldern; den digitala tekniken har redan i grunden förändrat såväl produktion som distribution av radio och TV och alla de nya former av kommunikation som följer i dess kölvatten. Konvergensen, eller sammansmältningen, mellan traditionella etersända radio- och TV-medier och nya digitala informationsmedier, t.ex.

innovationer på telekommunikationsområdet och Internet, skapar ytterligare förändringar.”

Teracom önskar fästa PTS uppmärksamhet på att en effekt av den senaste tidens tekniska utveckling är att nät som tidigare inte var bärare av utsändningstjänster nu kan erbjuda sådana tjänster, vilket påtagligt ökar konkurrensen. Som det så riktigt framhålls i

utredningen ”Radio och TV i allmänhetens tjänst” (SOU 2005:01) så håller innovationer på telekommunikationsområdet nu på att förändra TV-utsändningsmarknaden radikalt. För konsumenterna utgör IP-TV ett direkt substitut till marksänd TV och det faktum att TeliaSonera som har betydande inflytande på flera bredbandsrelaterade marknader nu överför denna makt till marknaderna för utsändningstjänster gör att Teracom och andra på marknaden för utsändningstjänster möter en konkurrent som är både större och mer vertikalt integrerad.

Teracom ställer sig starkt frågande till hur PTS kan komma till slutsatsen att IP-TV som företeelse utgör en påtaglig konkurrent till kabel-TV men inte alls i samma utsträckning en konkurrent mot marksänd TV. Vad gäller kabel-TV har PTS som sig bör uppmärksammat kraften i lanseringen av IP-TV och i denna analys är detta avgörande för att myndigheten friskförklarar kabel-TV marknaden. I den underhandskommunikation som PTS har haft med Kommissionen om det aktuella beslutsförslaget har vi dessutom kunnat notera att även Kommissionen varit undrande över hur detta hänger ihop på den svenska marknaden och bett PTS förklara sig närmare. Någon relevant och tydliggörande förklaring har PTS inte kunnat ge.

Från Kommissionens frågor till PTS

”Would you please clarify to what extent IP-TV services would exert competitive constraints on different broadcasting platforms”

(8)

Förutom att konvergensen visar på att marknaden är dynamisk och på väg mot fungerande konkurrens (vilket PTS uppmärksammat gällande kabel-TV) ger den också att det blir allt svårare och mindre relevant att, baserat på konkurrensrättsliga principer, särskilja olika marknadssegment från varandra - bland annat i en separat relevant marknad för digitala TV-markutsändningar. Vad gäller PTS marknadsdefinition anser Teracom att det är oundvikligt att denna kommer att behöva vidgas i takt med att konvergensen får allt större genomslag.

Teracom vill särskilt framhålla att det är av stor betydelse att PTS tar vederbörlig hänsyn till den utveckling som nu sker i riktning mot effektiv konkurrens och inte gör en för snäv marknadsdefinition eller utformar eventuell marknadsregleringar som motverkar

konvergensutveckling och på så vis förhindrar eller fördröjer uppkomsten av bestående effektiv konkurrens.

4 Marknadsdefinition

4.1 Sammanfattning av Teracoms synpunkter på PTS marknadsdefinition.

• PTS bör göra en avgränsning och definition av vad som inkluderas i den aktuella marknaden.

• Teracom efterfrågar ett förtydligande av att förbindelser för access och förmedling av sändningsinnehåll till sändare och/eller knutpunkter inte ingår i marknadsdefinitionen av utsändningstjänster.

• PTS bör också förtydliga att Boxers verksamhet som SMS-bolag och bolagets tjänster för villkorat tillträde inte ingår i marknadsdefinitionen av utsändningstjänster.

4.2 Marknadsdefinition

Teracom önskar att PTS åtgärdar den mycket allvarliga brist som föreligger avseende PTS avsaknad av tydlig definition av vad som ingår i den aktuella marknaden. Efter det att substitutionsanalysen har genomförts och PTS har kommit fram till att ”grossistmarknaden för programutsändningstjänster, vad avser digitala TV-sändningar via marknät” utgör en separat marknad har PTS att med tydlighet definiera och avgränsa vad som är inkluderat respektive exkluderat i den aktuella marknaden. I detta beslutsförslag görs inte detta vilket Teracom anser är en allvarlig brist som gör att beslutsförslaget inte är i enlighet med riktlinjerna och inte heller i linje med de flesta av PTS övriga beslut.

En grundläggande förutsättning för att en korrekt dominansprövning skall kunna genomföras för den marknad som har definierats. Utan en tydlighet i detta avseende uppfyller inte beslutsförslaget grundläggande krav på transparens och tydlighet. Bland annat är behandlingen av kommunikationsförbindelser och SMS-verksamhet ofullständig.

4.3 SMS-verksamhet

Teracom har förstått att den verksamhet som bedrivs av Boxer i form av SMS och CA- verksamhet inte omfattas av marknadsdefinitionen. Det bör således tydligt framgå att marknadsdefinitionen inte omfattar den verksamhet som Teracoms dotterbolag Boxer har

(9)

som SMS-operatör och de tjänster och tekniska faciliteter som avser villkorat tillträde (CA).

4.4 Kommunikationsförbindelser

”För överföring av sändningsinnehåll från programföretag, eller motsvarande, till sändningsnät kan ett flertal olika typer av kommunikationsförbindelser och tjänster användas, t ex radiolänk, hyrda förbindelser, fiber eller satellit. Denna överföring är inte en del av den aktuella marknaden för utsändningstjänster och analyseras därför inte vidare i detta beslut.” (sid 8)

Teracom instämmer i att förbindelser för överföring av sändningsinnehåll från program- företag inte är en del av den aktuella marknaden och detta är också i linje med de slutsatser som regleringsmyndigheterna i andra länder (NRA:er) har kommit till. Teracom efterfrågar dock ett förtydligande av detta där det klart framgår att kommunikationsförbindelserna för överföring av sändningsinnehåll fram till sändarstationer och/eller knutpunkter inte ingår i marknadsdefinition för utsändningstjänst för vare sig analog- eller digital-TV eller radio.

Det kan med fördel också klargöras från PTS att det med sändningsnät i detta avseende menas Teracoms tekniska utrustning för utsändning - sändare, combiners, matarkablar, antenner - som finns installerad på eller i anslutning till Teracoms sändarstationer. Vidare vill Teracom för saken påpeka att dessa förtydliganden lämpligast bör göras under avsnittet

”Avgränsning av produktmarknad” och inte under avsnitt ”Beskrivning av tjänsten”.

5 Bedömning av relevant marknad

5.1 Sammanfattning av Teracoms synpunkter på PTS bedömning av om marknaden är att anses vara relevant.

• PTS analys om marknadsdynamik är bristfälligt och saknar förankring i marknadens verkliga förhållanden.

• PTS bör med hänsyn till den tilltagande marknadsdynamiken och det pågående teknikskiftet avvakta med att definiera marknaden som relevant.

• Teracom invänder mot PTS slutsats att ett möjligt utfall av den tekniska utvecklingen är att Teracom kan stärka sin position gentemot andra aktörer som tillhandahåller

programutsändningstjänster för digitala utsändningar på andra marknader.

• PTS har felaktigt dragit slutsatsen att IP-TV ger betydande dynamik åt kabel-TV marknaden men inte åt marksänd-TV.

5.2 Etableringshinder och konkurrenslagstiftningens relativa effekt

Mot bakgrund av den snäva marknadsavgränsningen har Teracom viss förståelse för att PTS kommer till slutsatsen att marknaden har höga etableringshinder och därmed också konklusionen om konkurrenslagstiftningens otillräcklighet. Eftersom detta är en

konsekvens av en felaktig marknadsavgränsning kommenterar Teracom inte detta vidare i sig.. Teracom utgår från att PTS vid en uppdaterad marknadsanalys kommer att nå en slutsats som är mindre snäv och reflekterar dagens verklighet. Vid en korrekt (bredare) marknadsdefinition kommer PTS också inse att inträdesbarriärerna inte längre är tillräckligt höga för att motivera förhandsreglering.

(10)

5.3 Marknadsdynamik

Vad gäller det dynamiska kriteriet vore det med tanke på den senaste tidens påtagliga konvergensutveckling, teknikskiftet i marknätet och introduktionen av IP-TV att förvänta en relevant analys av PTS. Vi finner istället ett enda kort stycke (se nedan) som dessutom innehåller flera felaktigheter. Förutom avsaknaden av en korrekt och uttömmande analys i denna viktiga fråga har Teracom invändningar emot PTS formulering och slutsatser som vi menar saknar grund. Vidare anser Teracom det allvarligt och inte i linje med

Kommissionens rekommendation att PTS inte har uppmärksammat och tagit vederbörlig hänsyn till sambandet mellan konvergens och marknadsdynamik.

”Det kan förväntas ske en viss teknisk utveckling på marknaden som rör digitala TV-sändningar via marknät, men detta talar inte i sig för att marknaden kommer att gå mot en ökad konkurrens, mot bakgrund av att alternativa leverantörer av programutsändningstjänsten saknas. Ett möjligt utfall av den tekniska utvecklingen är istället att Teracom kan stärka sin position gentemot andra aktörer som tillhandahåller programutsändningstjänster för digitala utsändningar på andra marknader. Detta mot bakgrund av de många hushåll som nu tar emot TV via analoga

sändningar över marknätet, men som kommer att vara hänvisade till digitala sändningar i marknätet under de kommande åren.” (sid 42)

PTS påstår felaktigt (ovan) att de hushåll som nu tar emot TV via analoga sändningar över marknätet är ”hänvisade” till digitala sändningar i marknätet under de kommande åren. Det finns inget som begränsar hushållens valfrihet då det analoga nätet stängs utan hushållen är helt fria att välja vilken sändningsplattform de önskar. I motsats till vad PTS påstår innebär den tekniska utvecklingen och konvergensen att slutkunderna får ett allt större och bredare utbud att välja på. Inte minst är dessa kunder nu föremål för attraktiva erbjudande från såväl satellit som kabel-TV och bredbands-TV. Vidare är det så att avvecklingen av det analoga marknätet för TV-utsändningar är en av de största händelserna i TV-utsändningens historia, vilket i sig torde motivera PTS att avvakta utvecklingen istället för att dra

kategoriska och bristfälligt underbyggda slutsatser om framtiden.

PTS drar slutsatsen att ”ett möjligt utfall av den tekniska utvecklingen är att Teracom kan stärka sin position gentemot andra aktörer som tillhandahåller programutsändnings- tjänster för digitala utsändningar på andra marknader”. Teracom ställer sig starkt frågande till vad form av teknisk utveckling gällande marksänd digital-TV PTS har i åtanke och hur denna skulle kunna tänkas stärka Teracoms position. Verkligheten är rimligtvis en helt annan. Innovationsgraden på marknaden för utsändningstjänster har tilltagit högst väsentligt bara under det senaste året och det torde vara allmänt känt. Vad gäller IP-TV konstaterar Teracom att PTS har uppmärksammat den dynamiska kraften i IP- TV (åtminstone i fallet med kabel-TV) men trots TeliaSoneras tydliga marknadskampanjer missat att den primära målgruppen för dessa erbjudanden om bredbands-TV inte är hushåll med kabel-TV utan de med marksänd TV.

Vad gäller kabel-TV har PTS uppmärksammat den dynamiska kraften i IP-TV men missförstått dess riktning.

(11)

”Den förändring som sannolikt kan förväntas är ett ökat konkurrenstryck på kabel-

nätsoperatörerna, framför allt i form av leverantörer av IP-TV. Under det senaste året har ett antal aktörer, exempelvis TeliaSonera, Bredbandsbolaget och Fast TV, börjat marknadsföra och tillhandahålla IP-TV. Även om antalet abonnenter för närvarande är mycket begränsat finns goda förutsättningar för tillväxt, då IP-TV i stor utsträckning kan tillhandahållas via existerande infrastruktur och det redan i nuläget finns ett attraktivt programutbud. PTS kan därför konstatera att marknaden för analoga och digitala sändningar i kabelnät har dynamiska egenskaper som gör att den med tiden kan förväntas gå mot effektiv konkurrens, trots de etableringshinder som är för handen.” (sid 43)

PTS har korrekt uppfattat att framväxten av IP-TV ökar konkurrenstrycket högst väsentligt.

Teracom delar dock inte PTS uppfattning om att IP-TV eller bredbands-TV kommer att öka konkurrenstrycket mot enbart kabel-TV. Teracom har noterat att det i vissa tidigare remissvar har framförts spekulationer om att IP-TV eller bredbands-TV kan komma att bli en konkurrent till kabel-TV och det förefaller som att PTS har tagit detta för fakta.

Verkligheten har emellertid visat sig vara en annan där det nu med stor tydlighet framgår av TeliaSoneras reklam och marknadsföring att den primära målgruppen för deras erbjudande om bredbands-TV är villor med ”antenn på taket”. Det är inte godtagbart att PTS å ena sidan tar upp IP-TV som den starkaste indikator på att kabel-TV marknaden är dynamisk och därmed friskförklaras å andra sidan helt bortser från IP-TV när det gäller marksändning.

6 Bedömning av betydande inflytande och relevant marknad

• Brister i både analysen och marknadsförståelse har medfört att PTS dragit fel slutsats om marknadens mognad, den tekniska innovationen och utvecklingen av konkurrens.

• Den marknadsbeskrivning som ligger till grund för SMP bedömningen avser närliggande marknader istället för den marknad som har definierats, detta är inte korrekt.

• Begreppet utbredning av marknadsmakt har i detta beslutsförslag missuppfattats av PTS och används på felaktigt sätt.

• Det föreligger en betydande grad av motverkande köparmakt gentemot Teracom som PTS väljer att inte notera och ta vederbörlig hänsyn till. Teracom frågar sig om PTS använder olika måttstock beroende på marknad?

I analysen av om Teracom har betydande inflytande på den aktuella marknaden så adresserar PTS nästan uteslutande faktorer avseende tjänster som inte är en del av den aktuella marknaden utan tillhör närliggande marknader eller är så kallade tillhörande faciliteter. Genom det att PTS har fokuserat på omständigheter som är mer eller mindre irrelevanta för sakfrågan har slutsatserna blivit felaktiga.

Med den snäva och teknikbaserade marknadsdefinition som PTS har kommit fram till är det ofrånkomligt att Teracom har 100 procent marknadsandel - men det är av mindre relevans. Den omständigheten tar bara sikte på hur stor marknadsandelen är och säger ingenting om hur marknaden fungerar, om det finns motverkande köparmakt,

marknadsdynamik eller om Teracom kan agera oberoende. Vad gäller dessa viktiga frågor är analysen bristfällig. Teracoms finansiella styrka, stordriftsfördelar och

(12)

samproduktionsfördelar är i jämförelse med andra bolag på utsändningsmarknaden inte sådan att den ger ett försprång gentemot faktiska och potentiella konkurrenter. Dessutom är PTS uppgifter avseende Teracoms kreditgaranti felaktiga.

Dessutom vill Teracom uppmärksamma PTS på att det över huvud taget inte existerar något tillträdesproblem på marknaden för utsändningstjänster då Teracom erbjuder tjänst för utsändning till de bolag som har utsetts av regeringen. Teracom har inga möjligheter att leveransvägra. Tvärtom råder situationen att Teracom är utlämnad åt de avtalsparter som regeringen utsett som tillståndshavare och den betalningsvilja dessa kan ha för

utsändningstjänsten, eftersom Teracom inte har någon rätt att disponera nätet och frekvenstillståndet för annan part eller annat ändamål.

6.2 Mognad, teknisk innovation och potentiell konkurrens

PTS uppger i beslutsförslaget att ”marknadens strukturer talar snarare för att

digitaliseringen ytterligare kommer att öka Teracoms möjligheter att agera oberoende av sina kunder”. Teracom kan inte se annat än att PTS i detta fall har missuppfattat

situationen. Det rör sig inte om en digitalisering av ett nät utan om etablering av ett helt nytt digitalt utsändningsnät som delvis sammanfaller i tiden med en avveckling av ett analogt utsändningsnät – att betrakta detta som digitalisering av ett nät är felaktigt i sak. I stället är det så att marknadssituationen, den tekniska innovationen och den potentiella konkurrensen är alla faktorer som talar för att Teracom inte har betydande inflytande.

Teracom är också kritiska till att PTS inte har tagit hänsyn till det faktum att det sker en snabb teknisk utveckling inom utsändningsområdet. Det är väl känt att möjligheten till varaktigt utnyttjande av marknadsmakt på marknader med hög innovationsgrad är begränsad då den eller de ledande aktörernas ställning utmanas av den tekniska utvecklingen, vilket är det som nu sker.

I sitt svar till Kommissionen den 30 maj 2005 skriver PTS angående fråga om IP-TV att marknaden befinner sig i en brytningstid och att IP-TV är ett innovationsrelaterat hot som är mycket påtagligt och som enligt PTS analys innebär att de hinder för marknadstillträde som kännetecknar marknaden idag inte kan förväntas bestå över tiden. Detta innebär enligt PTS att etableringshindren får mindre betydelse då marknaden kännetecknas av teknisk utveckling. Teracom delar PTS uppfattning om detta. PTS riktar dock felaktigt hela den innovativa kraften i IP-TV mot kabel-TV och friskförklarar denna marknad. Det står klart för alla att se att erbjudandena om IP-TV primärt riktas till användare av marknätet och Teracom kräver att PTS korrigerar denna mycket betydande felaktighet som ger allvarliga och långtgående konsekvenser. Teracom finner det allvarligt och oacceptabelt att PTS äventyrar rättssäkerheten i processen genom bristande objektivitet och saklighet.

6.3 Sammanblandning av marknader

Den marknadsbeskrivning som föregår och lägger grunden för PTS analys av betydande inflytande innehåller ett antal missuppfattningar varav den mest allvarliga är

sammanblandning med ovidkommande verksamheter på icke relevanta marknader. Detta ger att PTS drar felaktiga slutsatser avseende inte bara marknadsdynamiken utan även om motverkande köparmakt och Teracoms möjligheter att verka oberoende.

(13)

Den verksamhet som bedrivs av Boxer i form av SMS och CA-verksamhet omfattas inte av marknadsdefinitionen. Mot bakgrund av detta anser Teracom att PTS i sin beskrivning och analys av marknaden felaktigt fokuserar på den verksamhet som Boxer bedriver. Dessutom väljer PTS att helt bortse från det faktum att det programutbud som står för den merparten av tittartiden (SVT + TV4) sänds okodat, utan kostnad för tittarna och ej hanteras via Boxer.

Mest allvarligt är dock att PTS inte på ett rättsligt korrekt sätt har hållit isär de sändnings- och överföringstjänster som ligger inom marknadsdefinitionen och hanteras av Teracom från den SMS-verksamhet som hanteras av Boxer och som inte är en del av den aktuella marknaden. Det kan inte accepteras att PTS i SMP-analysen konsekvent och helt

ostrukturerat sammanblandar Teracoms inflytande på den aktuella ”relevanta” marknaden med Boxers eventuella inflytande på marknad som inte inkluderas i vare sig PTS,

Kommissionens eller andra länders marknadsdefinitioner eller faller under ekom-lagen att hantera. Det är felaktigt att PTS låter den marknadsfunktion som ensamt SMS-bolag som Boxer har tilldelats av regeringen utgöra grund för slutsats om att ett annat bolag

(Teracom) har betydande inflytande på en annan marknad (utsändningstjänster). Det är inte i linje med PTS övriga beslut att PTS tillfäster en så långsökt och dessutom felaktig

argumentationskedja sådan avgörande betydelse. Dessutom är det så att Boxer regleras inom ramen för annan lagstiftning (Radio-och TV-lagen) samt lagen om standarder för sändning av TV-signaler (TSL).

”Det är viktigt att notera att det inte i praktiken finns någon valfrihet när det gäller hanteringen av SMS- och SAS-frågor i det digitala marknätet. I programföretagens sändningstillstånd anges att ett villkor för tillståndet är att dessa skall samverka med Boxer i frågor som rör system för åtkomstkontroll (SAS-frågor) och EPG. Eftersom slutkundshanteringen (en SMS-fråga) kräver tillgång till system för åtkomstkontroll kan Boxer utestänga konkurrenter från det marknads- segment som utgörs av slutkunder på det digitala marknätet. Möjligheten att agera utan konkurrens gynnar förstås Boxers ägare, däribland Teracom.” (sid 15)

Ovanstående skrivning är ett av många exempel på hur PTS har blandat ihop (teoretiska) konkurrensproblem på områden och verksamheter som ligger utanför det aktuella

marknaden med det som PTS har att bedöma, dvs konkurrensproblem på den marknad som PTS har definierat. Vidare är det så att anledningen till att sändningstillstånden innehåller villkor om att samverka med Boxer i frågor som rör system för åtkomstkontroll är en teknisk nödvändighet som inte har något att göra med att utestänga konkurrenter.

Dessutom regleras förhållandet mellan Boxer och programbolagen av Radio- och TV- verket (Radio- och TV-lagen) och enligt utredningen (SOU 2004:39) är marknaden än så länge för liten för att rymma mer än ett operatörsföretag (Boxer) och att öppna för fler sådana nu skulle leda till negativa konsekvenser för konsumenterna.

6.4 Utbredning av marknadsmakt

I förslaget diskuteras utbredning av marknadsmakt som en faktor som enligt PTS skulle stärka påståendet att Teracom har ett betydande inflytande på den relevanta marknaden.

Teracom kan inte se relevansen av det som anges, vilket måste bero på att PTS har missuppfattat innebörden av begreppet 'utbredning av marknadsmakt'. Begreppet hör hemma vid bedömningen av om ett företag som redan konstaterats inta en dominerande

(14)

ställning missbrukar denna ställning. Ett typexempel är s.k. kopplingsförbehåll, dvs. då ett dominerande företag som förutsättning för att få köpa produkten X som man är

dominerande på kräver att man även köper produkten Y (jfr. t.ex. Tetra Pak-fallet eller Hilti-fallet från EG-domstolen). I dylikt fall breder dominanten ut sin marknadsmakt på X- marknaden till Y-marknaden, vilket alltså kan utgöra missbruk. Men på det stadiet har man alltså redan konstaterat att företaget har en dominerande ställning/betydande

marknadsinflytande på X-marknaden. Frågan kring utbredning av marknadsmakt har således överhuvudtaget ingenting att göra med bedömningen av om ett företag intar en dominerande ställning/har betydande inflytande. PTS gör alltså gällande är att Teracoms inflytande på den relevanta marknaden skulle kunna utnyttjas på andra marknader (dvs. de marknader som PTS berör i beslutsförslagets tredje-femte stycken i kap 9.7). Som framgår av ovanstående kan det direkt uteslutas att sådana omständigheter utgör stöd för att

Teracom skulle ha betydande inflytande på den relevanta marknaden.

6.5 Motverkande köparmakt

Köparmakt är en central bedömningsgrund inte minst då marknaden är avgränsad på ett sådant sätt att ett företag per definition har monopol. Förekomst av betydande köparmakt kan vara tillräckligt för att utesluta betydande inflytande, medan låg grad av köparmakt inte i sig är ett tecken på betydande inflytande. Det är också viktigt att bedöma vilken inverkan eventuella skyldigheter som ålagts företag kan ha på köparmakten. PTS har helt missat att i analysen ta hänsyn till det faktum att Teracom har skyldighet att sälja

utsändningstjänst till de bolag som har sändningstillstånd och kan inte vägra sådant

tillträde. Den reglering som omgärdar tillstånden för verksamheten ger inte Teracom någon som helst möjlighet att disponera nätet och frekvenserna för annan part eller annat

ändamål.

”Kabelnätsoperatörernas förhandlingsposition gentemot programföretagen är dessutom, som tidigare nämnts, vanligen relativt svag. I synnerhet har de programföretag som omfattas av en vidaresändningsplikt (s.k. must carry) en mycket stark position gentemot kabelnätsoperatörerna, då de sistnämnda är skyldiga att vidaresända programföretagens innehåll och tillhandahålla anslutna hushåll detta innehåll utan särskild kostnad. Övriga programföretag, som tillhanda- håller betal-TV, får enligt uppgifter som PTS inhämtat ersättning från kabelnätsoperatörerna.

Anledningen till detta förhållande är att kabelnätsoperatörerna konkurrerar på basis av innehåll;

en kabelnätsoperatör vill maximera innehållet i sitt nät för att bli mer konkurrenskraftig gentemot andra kabelnätsoperatörer. Detta sammantaget innebär att kabelnätsoperatörerna inte i

dagsläget har möjlighet att i grossistledet agera oberoende av sina konkurrenter, kunder, och i sista hand konsumenterna.” (sid 48)

Teracom instämmer i PTS analys om att programbolag har en stark förhandlingsposition som kan innebära att de har så stor motverkande köparmakt att bolaget som tillhandahåller utsändningstjänster inte kan agera oberoende. Detta gäller i än högre grad i det digitala marknätet än i exempelvis ett kabel-TV-nät, bland annat eftersom Kabel-TV-

nätsoperatören har möjlighet att ersätta ett programbolag med ett valfritt annat

programbolag. Teracom är följaktligen helt beroende upp till 75 % av intäkterna från fyra aktörer; SVT/UR, TV4, Boxer samt SR/UR, som de facto är hänvisade Teracom som avtalsparter. Teracom beklagar vidare att PTS har undvikit att uppmärksamma det faktum att Teracom också är beroende av att marknätet kan erbjuda ett attraktivt utbud. Ju fler tittare som har det marksända digital-TV-nätet har desto större attraktionsförmåga i

slutkundsledet. Det är inte acceptabelt att PTS på ett så kategoriskt sätt avfärdar all form av

(15)

motverkande köparmakt när det handlar om digital-TV-marknätet för att i nästa stund friskförklara kabel-TV-marknaden med samma argumentation. Både Teracoms och kabel- TV-bolagens affärsverksamheter bygger på att man har många slutkunder vilket man får via attraktivt programutbud. Det är inte tillfredställande att PTS beskriver

marknadssituationen så onyanserat - ComHem har 1,4 miljoner anslutna hushåll och det marksända digital-TV nätet har ca 0,4 miljoner anslutna hushåll.

”Mot bakgrund av att alternativa leverantörer av utsändningstjänster på det rikstäckande marknätet saknas och det finns stora hinder att etablera alternativ infrastruktur så har Teracom en mycket stark förhandlingsposition.” (sid 48)

Det är inte korrekt att Teracom har en mycket stark förhandlingsposition gentemot köpare av den aktuella utsändningstjänsten som är föremål för analysen. Köparna av Teracoms utsändningstjänst för digital-TV har betydande grad av motverkande köparmakt genom att Teracom i praktiken har ålagts att bygga ut utsändningskapaciteten och det finns heller inget alternativt användningsområde för kapaciteten för Teracom. De potentiella köparnas skada av att inte köpa är inte försumbar men de har ändå möjlighet att avstå då de ej som Teracom har gjort irreversibla investeringar i infrastruktur som ej kan användas till annat.

Teracom kan däremot, som tidigare utvecklats, inte heller avstå från att teckna avtal med visst programbolag av det enkla skälet att de inte finns någon alternativ köpare. Därav

”köparnas” makt. Vidare är det så att de bolag som har utsändningstillstånd fritt har att välja om de vill köpa en utsändningstjänst av Teracom och sända fri-TV eller om de önskar utsändning av programkanalen kodat via Boxer. En kanal som 3:an har visat prov på detta då de först sände via Teracom okodat genom att köpa en utsändningstjänst av Teracom och sedan flyttade till att sända kodat via Boxer.

I det tidigare beslutsutkastet hade PTS uppmärksammat att attraktiva kanaler har en stark position gentemot säljarna av utsändningstjänster. Av betydande relevans torde också vara att Teracom, i takt med den ökade konkurrensen och efterfrågan på fler program, får allt mindre betalt per programkanal. De programbolag som betalar Teracom för utsändning av analog och digital TV erhåller successivt sänkta transmissionspriser de kommande åren.

Från PTS tidigare beslutsutkast:

”Det skall dock tilläggas att företag som kan erbjuda flera attraktiva kanaler befinner sig i en relativt stark position. Om ett sådant företag skulle välja att distribuera dessa kanaler på en annan överföringsplattform kommer sannolikt ett antal kunder att föredra denna plattform framför marknätet.”

Teracom finner det mycket märkligt att detta nu har tagits bort.

6.6 Möjlighet att agera oberoende och höja priserna

Vad PTS i huvudsak har att koncentrera sin bedömning om betydande inflytande på är om Teracom på den aktuella relevanta marknaden kan agera oberoende av sina konkurrenter, kunder, och i sista hand konsumenterna. Bortsett från att grossistköparna har olika krav avseende geografisk täckning tillhandahåller Teracom i princip samma utsändningstjänst till alla köpare. Teracom kan endast sälja utsändningstjänst till Boxer och till de bolag som har sändningstillstånd (vilket de tilldelas av regeringen) och sänder okrypterat. betal-TV

(16)

som är krypterad hanteras av Boxer. Teracom har således att förhandla om utsändning enbart med de bolag som utsetts av regeringen vilket minskar Teracoms förhandlingsstyrka till fördel för köparen.

Att Teracom enligt PTS analys har 100 procent marknadsandel leder av naturliga skäl tankarna till att Teracom skulle kunna ta ut överpriser och i övrigt verka diskriminerande.

Marknadssituationen är emellertid nu sådan att även om PTS för närvarande inte anser att de olika delmarknaderna kabel, satellit och marksändning kan anses tillhöra samma marknad så är de inte desto mindre sammanlänkade med varandra via slutkunderna. En betydande (tillräcklig) andel av Sveriges hushåll kan nämligen välja mellan minst två olika sätt att erhålla sin TV och SMS-bolagen konkurrerar om hushållen med olika program- paket till olika priser. Utifrån prisbildningen kan man tydligt se att det tas ungefär samma priser för liknande paket och det är tydligt att ingen aktör i detaljistledet kan ta ut över- priser eller agera oberoende av sina kunder och konkurrenter. I slutkundsledet möter Teracom således hård konkurrens från andra plattformar och Teracom har noterat att PTS i sitt beslutsförslag för mobilmarknaden har kommit till slutsatsen att konkurrens i detaljistledet var tillräckligt för att TeliaSonera inte skulle anses ha betydande inflytande trots en icke fungerande grossistmarknad. Det är märkligt att PTS nu har ett annat synsätt.

I motsats till de slutsatser som PTS, felaktigt och på lösa grunder, råder det intensiv

konkurrens på marknaden och Teracom kan inte agera oberoende. Satellitplattformarna har dessutom fördel av att de kan erbjuda fler kanaler och de redan har gå över till att sända digitalt och kunderna köpt nya boxar och i många fall erhållit fri installation av parabol.

Kabel-TV har fördel av att grundabonnemang för kabel-TV typiskt sett ingår i hyran och mottagningen av marksänd digital-TV i lägenhet kräver separat inomhusantenn som inte alltid ger en tillräckligt hög signalkvalitet. Operatörerna i de andra plattformarna ser givetvis nedsläckningen av det analoga marksända nätet som ett tillfälle att vinna kunder, i synnerhet gäller detta aktörer inom s.k. bredbands-TV. Stöd för ovanstående ges också i Regeringens utredning Nytt regelverk för marksänd digital-TV2 (SOU 2004:39) står följande att läsa.

Från SOU 2004:39:

”Det digitala marknätet konkurrerar med satellit- och kabelplattformarna. För marknätets utveckling är det viktigt att en kommersiell operatör kan framstå som ett för konsumenterna attraktivt alternativ till de operatörer som verkar inom de andra plattformarna. Marknätet har därvid en särställning i negativ mening genom att sändningsutrymmet är betydligt mer

begränsat än vid överföring via satellit eller kabel. Marknätet kommer aldrig att kunna erbjuda TV-konsumenterna ett så stort antal programtjänster som kan erbjudas av en kabel- eller satellit-TV-operatör. Det är i det sammanhanget viktigt att framhålla att marknätet också måste rymma fri-TV-sändningar och att ju fler programtjänster som sänds gratis, desto snävare blir operatörsföretagets utbud och kommersiella verksamhetsbas.”

Ovanstående torde i sig vara tillräckligt belägg för att Teracom inte kan agera oberoende och således inte har betydande inflytande.

(17)

7 Skyldigheter

• Teracom invänder mot det sätt som PTS föregår ett eventuellt skyldighetsbeslut genom att indikera vilken form av tillträdesskyldighet som primärt skulle vara aktuell.

7.2 Teracoms synpunkter på PTS bedömning av faktorer som relaterar till eventuella ålägganden av skyldigheter

PTS har ännu inte föreslagit några skyldigheter på den aktuella marknaden men då PTS indirekt låter läsaren förstå vilken typ av skyldigheter som skulle kunna vara aktuella så finner Teracom det påkallat att redan i denna remiss framföra vissa av bolagets synpunkter på detta.

De slutsatser PTS drar och som kommer att utgöra grunden för att föreslå skyldigheter är felaktiga och avser dessutom i flera fall marknader som inte är relevanta i sammanhanget.

Vidare invänder Teracom mot det sätt som PTS föregår skyldighetsbeslutet och indikerar vilken form av tillträdesskyldighet som primärt skulle vara aktuell - utan att först ha analyserat och beskrivit konkurrensproblemet. Sådana skrivningar bör tas bort.

Teracom finner det värt att påminna om att den dynamiska utvecklingen på marknaden, inte minst beroende på IP-TV, enligt konkurrensrättsliga principer manar till försiktighet i regleringen (alternativt motiverar att marknaden friskförklaras). Särskilt relevant att påpeka i detta sammanhang är att felaktiga eller oproportionerliga regulativa ingrepp riskerar att motverka den positiva utvecklingen mot fungerande konkurrens.

Den av PTS redovisade marknadsanalysen och konkurrenssituationen ger inte stöd för en regleringsstrategi med försök att genom interventioner skapa nätkonkurrens på den aktuella marknaden. I detta läge är en sådan strategi vare sig praktisk möjlig då marknaden för närvarande saknar egenskaper och möjligheter till nätbaserad konkurrens. Vad gäller reglering om tillträde i syfte att etablera parallell infrastruktur (alternativ 1 och 2¹) genom tillträdesskyldighet avseende master och eventuella tillhörande faciliteter måste man beakta det faktum att alla muxar redan är utbyggda och sådan reglering ger att annat bolag skall installera likadan utsändningsutrustning som redan finns där. Teracoms utrustning måste då monteras ner för att kunna ge plats åt annat bolags utrustning. Investerings- kostnaden (sunk cost) finns ju ändå kvar och skall då belasta Teracoms kvarvarande kunder som får betala högre pris. Ett sådant regleringsupplägg är unikt i förhållande till vad andra länder har föreslagit och förefaller vara taget från en bransch med andra förut- sättningar.

8 Övrigt

Under denna rubrik har vi samlat kommentarer avseende sakfel och liknande som vi anser att PTS bör uppmärksammas på men som inte har avgörande relevans.

1 PTS har i tidigare beslutsförslag visat på fyra tänkbara tillträdesalternativ.

(18)

8.1 Utbredning av marknadsmakt

”Teracoms marknät används framför allt för distribution av analoga och digitala TV- och ljudradiosändningar. Teracom är emellertid också aktivt på andra marknader, såsom bredbandsöverföring till företag. Den infrastruktur som Teracom kontrollerar kan således användas, och används, på flera marknader inom elektronisk kommunikation. Så Teracom kan, tack vare sin utbredda infrastruktur, även konkurrera på andra marknader, än den nu aktuella, för elektronisk kommunikation. PTS anser således att Teracom kan utnyttja sin ställning på den relevanta marknaden för att skaffa sig konkurrensfördelar på ytterligare marknader inom elektronisk kommunikation, även om detta inte medför ett betydande inflytande på de sistnämnda marknaderna.” (sid 50)

Teracom anser inte att någon överföring av marknadsmakt kan ske från utsändningstjänster för radio och TV till andra marknader. Dels är Teracom marknadsmakt på den aktuella marknaden låg och dels är Teracom en av de minsta aktörerna på t ex marknaden för bredbandstjänster för företag och konkurrerar med betydligt större och mer vertikalt integrerade bolag som t ex TeliaSonera. Det är inte heller i linje med PTS övriga beslut att hantera fråga om utbredning av marknadsmakt så lättvindigt. Teracom anser att PTS bör ta bort detta från beslutsförslaget.

8.2 PTS felaktiga information om regulatoriska hinder

PTS tycks ha missuppfattat och i vart fall till kommissionen förmedlat den felaktiga informationen att regeringens tillståndsgivning skulle innebära att det föreligger ett regulatoriskt inträdeshinder på den aktuella marknaden (kommissionens frågor i ärendet 04-6953, aktbilaga 7, respektive PTS svar på denna förfrågan daterad den 23 maj detta år).

I de sändningstillstånd som utfärdats för programbolag i det digitala marknätet hänvisas till vissa punkter i det äldre – icke längre civilrättsligt gällande – s.k samverkansavtalet. Den punkt där Teracom anges som sändaroperatör ingår inte bland dessa punkter.

Tillståndsgivningen, och ej heller övrig reglering, ger Teracom någon exklusivitet och hindrar inte annan att inträda på marknaden.

Teracom beklagar denna missuppfattning och emotser att PTS rättar denna information.