Går det att lita på de löften som ges under presidentkampanjer?

(1)

Går det att lita på de löften som ges under

presidentkampanjer?

En studie om vallöften i USA från 2008 till 2016

Författare: Ludvig Johannesson Handledare: Emil Uddhammar Examinator: Martin Nilsson Termin: HT20

Ämne: Statsvetenskap Nivå: Kandidat Kurskod: 2SK31E

Examensarbete

(2)

Abstract

The following essay can be described as an election pledge research where the presidential pledges are compared to the politics they implement when in power. The purpose is to see if they are genuine with their promises or just seeking the votes of the public. The study will focus on three election campaigns, 2008, 2012 and 2016. This essay will implement two theories:

Rational choice theory and the Mandate Model. To answer this two questions will be dealt with. They are as follows: How likely is it that the promises made during a presidential campaign are kept? What category of pledges are kept to the most extent and in what way does this influence the voter?

To deal with those questions this essay will apply a case study design that implement the methods of a theory consuming- and qualitative text analysis.

The result of the study showed that for the three studied elections a minority of the pledges were fulfilled. But as previous studies also have done is adding fulfilled pledges and compromises. In that case 71,18% of the election pledges were at least partly fulfilled. The pledges that were kept to the greatest extent was economic aid and financial support. The influence on the voter depends if they are satisfied by compromises or just want pledges to be kept.

Nyckelord

Election promises, Pledge research, Presidential campaigns, Obameter, Trump-o-meter, Mandat Model, Rational choice theory

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning 5

1.1 Problemformulering 5

1.2 Syfte och frågeställningar 6

1.3 Disposition 7

2 Tidigare forskning och teori 7

2.1 Tidigare forskning 7

2.1.1 Väljarnas uppfattning om vallöften 8

2.1.2 Tidigare vallöftesforskning i USA 8

2.1.3 Löftesparadoxen 9

2.2 Teori 9

2.2.1 Rational choice theory 9

2.2.2 Mandatmodellen 10

2.2.3 Teoridiskussion 11

3 Material och metod 13

3.1 Material 13

3.2 Metod 14

3.2.1 Design 15

3.2.2 Avgränsningar 15

3.2.3 Kategorisering 16

4 Resultatredovisning 18

4.1 Frågeställning 1. Hur troligt är det att löften som ges under en

presidentkampanj uppfylls? 18

4.2 Resultat av de kategoriserade löftena 20

4.3 Frågeställning 2. Vilken kategori av löften har högst grad av uppfyllnad och hur kan detta påverka väljaren? 27

4.4 Analys 29

5 Slutsatser 31

(4)

6 Källförteckning 33

Tabell- och figurförteckning

Tabell 1. PolitiFacts statistik över vallöften för Barack Obama och Donald

Trump. ... 13

Tabell 2 Kodschema. ... 17

Tabell 3. Kategorisering för löftena. ... 18

Tabell 4. Resultatet av de tre utvalda valens 628 vallöften. ... 18

Tabell 5. Resultat för kategorin ”Arbete och ekonomi”. ... 20

Tabell 6. Resultat för kategorin ”Miljö”. ... 21

Tabell 7. Resultat för kategorin ”Sjukvård och hälsa”. ... 22

Tabell 8. Resultat för kategorin ”Armé, försvar och säkerhet”. ... 23

Tabell 9. Resultat för kategorin ”Immigration”. ... 24

Tabell 10. Resultat för kategorin ”Övriga” ... 25

Tabell 11. Resultat för kategorin ”Utbildning och skola”. ... 26

Tabell 12. Resultat för kategorin ”Bistånd och bidrag”. ... 27

Tabell 13. Summan av hållna löften och kompromisser. ... 28

(5)

1 Inledning

Denna studie behandlar politikers trovärdighet med utgångspunkt i USA och fokus på presidentkampanjer, mer specifikt löftena som avges till väljarna under presidentkampanjerna. Trovärdigheten ska behandlas och mätas genom att granska hur många av vallöftena som Barack Obama och Donald Trump gav som blivit uppfyllda. Går det att lita på det som sägs under en presidentkampanj eller är kandidaterna endast ute efter slagkraftiga ord och löften som lockar väljare. Valet att endast ha med de två senaste

presidenterna och således de tre senaste valkampanjerna där mandatperioden är över handlar om att avgränsa arbetet och om valkampanjernas relevans idag.

Går det att lita på det som politiker säger? Detta är en fråga som är lika vanlig som den är viktig. Detta eftersom ett sätt att legitimera det

demokratiska systemet är att de folkvalda politikerna gör det som de blivit valda för att göra, representera väljarna och uppfylla de löften som de gav innan de hade makten (Naurin 2003, 55).

Valkampanjer är något som uppkommer i samband med att det är valår, politiker skapar en kommunikation med väljarna med målet att vinna deras röst. En metod som är politiker använder för att få röster är de olika

vallöftena som de ger väljarna, detta är något som kan förenkla valet för osäkra väljare när det kommer till att bestämma sig för ett parti eller en politiker. Oavsett vilken väljare det handlar om så spelar de löftena roll, speciellt under valrörelser och valkampanjer (Hagevi 2019, 15-16).

1.1 Problemformulering

2020 var året och det innebär att det var valår i USA. Valkampanjer och valrörelser har varit intensiva som vanligt, kanske lite lugnare med tanke på rådande situation med Covid-19. Men löften har getts till väljarna från de olika representanterna ändå. Men går det att lita på löftena som ges?

(6)

Politikers förtroende och trovärdighet är något som forskats om på olika sätt av olika forskare. Anledningen till det är att förtroendet är en stor faktor för att en demokrati ska fungera, om det inte går att lita på de folkvalda

politikerna så sänks styrets legitimitet eftersom partierna och politikernas uppgift är att representera medborgarna (Naurin 2003, 54). Naurin har beskrivit att vallöften ”utgör kärnan i den representativa demokratiteorin”

(Löfroth 2012). Varför ska någon som inte är trovärdig ha makt i de beslut som fattas?

För att kunna få en uppfattning om det går att lita på politiker som i detta fall är presidenter så ska löftena som ges under presidentkampanjerna granskas.

Detta för att se vad som händer med löftena när kandidaten har makten att genomföra de. Blir löftena ignorerade eller brutna så finns det en risk att valdeltagandet sänks då väljarna inte litar på det som de valda säger.

Svensk ordbok definierar en valkampanj som följande: ”intensiv utåtriktad (propaganda) verksamhet inför ett politiskt val” (SO 2009). Svensk ordbok hänvisar till ett vallöfte som följande: ”politiskt löfte som avges av ett parti inför ett val för att locka väljare” (SO 2009). I båda fallen handlar

definitionen om någon form av propaganda. Men det som är intressant för denna uppsats är hur mycket av det som sägs under en valkampanj som faktiskt inträffar när kandidaten väl har makten.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka de två senaste presidenternas

trovärdighet. Sättet som trovärdigheten kommer mätas är genom att granska i vilken grad löftena som de gav under valkampanjerna har blivit uppfyllda.

Men även om det finns någon grupp av löften som har större chans att bli uppfyllda. Om det som sägs under en valkampanj endast är tomma ord som låter bra vars syfte är att locka väljare så finns risken att väljare tappar

(7)

förtroendet för representanterna och även demokrati som system. De valkampanjer som ska granskas i denna uppsats är 2008, 2012 och 2016.

Detta ska behandlas med hjälp av följande två frågeställningar: Hur troligt är det att löften som ges under en presidentkampanj uppfylls?

Vilken kategori av löften har högst grad av uppfyllnad och hur kan detta påverka väljaren?

1.3 Disposition

Den här uppsatsen har följande upplägg. Avsnitt 1 är en introduktion på forskningsområdet, forskningsproblemet, syfte och frågeställningar för studien. I avsnitt 2 följer tidigare forskning om vallöften och politiskt förtroende. Även en översikt kring de valda teorierna som är rational choice theory och mandatmodellen kommer här. Under avsnitt 3 ges en översikt kring det material och metod som uppsatsen kommer tillämpa. Uppsatsens kategorisering och kodschema redovisas också här. I avsnitt 4 presenteras resultatet av studien med analys utifrån rational choice theory och

mandatmodellen. I avsnitt 5 redovisas uppsatsens slutsatser och förslag på vidare studier kommer att presenteras.

2 Tidigare forskning och teori

Följande kapitel kommer ta upp tidigare forskning på ämnet politiskt förtroende och vallöftens uppfyllnad. Samt att de teorier som denna uppsats tillämpar kommer presenteras samt diskuteras.

2.1 Tidigare forskning

Det har gjorts en hel del forskning om politiskt förtroende vilket troligen beror på att ämnet är centralt i en fungerande demokrati. Terry J. Royed har definierat löfte enligt följande:” a commitment to carry out some action or produce some outcome, where an objective estimation can be made as to

(8)

whether or not the action was indeed taken or the outcome produced”. Royed skrev denna definition 1996 och den har sedan dess använts i många studier efter hans egna (Johansson et al. 2014, 99).

2.1.1 Väljarnas uppfattning om vallöften

Naurin (2009, 15-16) nämner att det finns en skillnad mellan hur många löften som hålls och väljarnas uppfattning om hur många som hålls, där den senare ofta är mycket lägre. Naurin (2009, 102) hänvisar till en enkät som handlar om i vilken grad de svenska väljarna tror att partierna håller sina löften. De olika årtalen som enkätsvaren är: 1956, 1960, 1968, 1973, 1976, 1979 och 2002. Medelvärdet för svaren var att 28% uppfattade att partierna höll sina löften. Poängen med detta är att den allmänna uppfattningen

definitivt är lägre än att majoriteten (över 50%) av löftena faktiskt blir politik och således hålls. Naurins (2009, 87) forskning om Sverige visar att mellan åren 1994-1998 så höll Socialdemokraterna 73% (46) av sina löften, delvis höll 16% (10) och bröt 11% (7). Mellan 1998-2002 var siffrorna 65% (55) hållna löften, 24% (20) delvis hållna och 11% (9) brutna löften. En enkät som handlade om väljares uppfattning om vallöftens uppfyllnadsgrad kom år 2006 och blev besvarad av 28 209 personer från 21 länder visar en liknande trend. Det land där siffran för att politiker försöker hålla sina löften var högst i Schweiz med 37%. Medelvärdet låg på att 20% av väljarna tror att politiker försöker hålla sina löften, siffran för USA var 22% (Naurin 2009, 99). Detta visar på en skillnad mellan hållna löften och antalet löften som väljarna uppfattar hålls, detta fenomen kallas ”Pledge Puzzle” eller ”löftesparadoxen”

(Naruin 2009, 15).

2.1.2 Tidigare vallöftesforskning i USA

Naurin (2009, 58) hänvisar till en forskning utförd 1980 av Pomper och Lederman gällande val i USA. I denna forskning granskade de löftena som gavs inför valen mellan 1944-1978 och kom fram till att de amerikanska partierna minst delvis uppfyllde 67% av de löften som de gav. Siffror mellan

(9)

åren 1976-2000 framställda av Royed visar att cirka 65% av löftena minst delvis hölls (ibid).

2.1.3 Löftesparadoxen

”Pledge Puzzle” eller ”löftesparadoxen” är ett fenomen som tidigare nämnts och det innebär att forskningen om löftesuppfyllnad och väljares uppfattning om löftesuppfyllnad inte stämmer överens. Pomper och Ledermans forskning om valresultat mellan 1944-1968 som nämndes tidigare var optimistiska till resultatet (Naurin 2009, 15). En slutsats av denna forskning var att ”The vote for party is also a vote for policy”, att löften faktiskt blev politik trots att traditionell kännedom säger att löften inte hålls Naurin 2009, 16).

Den tidigare forskningen visar på att majoriteten av vallöftena hålls i många länder, definitivt i mycket högre utsträckning än vad medborgare uppskattar att de hålls.

2.2 Teori

För att kunna studera vallöften och i vilken grad som de uppfylls så kommer uppsatsen kommer tillämpa två teorier, Rational choice theory och

Mandatmodellen.

2.2.1 Rational choice theory

Rational choice theory, teorin om rationella val som den också kallas i vissa sammanhang handlar om nyttomaximering. Grunden för den handlar om aktörers val och motiv som bestämda antaganden. Den kan sägas bygga på två principer: Metodologisk individualism och en förutsättning om

rationalitet. Metodologisk individualism kan sammanfattas med att sociala fenomen kan spåras till konsekvenser av en individs handlande. Den går ut på att individuella attityder, beslut och handlingar går att koppla till sociala och politiska fenomen. Förutsättningen om rationalitet bygger på

nyttomaximering, största möjliga nytta till minsta möjliga kostnad för väljaren, politikern eller byråkraten. Nyttan beror på aktörens målsättningar

(10)

och önskningar, vad vill aktören få ut. Politikerna vill få så många röster som möjligt, väljarna röstar på det som gynnar deras egenintresse på bästa sätt och byråkraterna utvecklar strategier för att gynna byråkratiska mål som exempelvis kan vara budgettillväxt (Østerud 1997, 21-22).

Nyttomaximeringen hos individen tänks ofta som individuell nytta och egoism, att exempelvis materiell vinst är det som räknas för en som maximerar sin nytta. Dock är rationalitet en rent formell princip vilket innebär att nytta kan vara det som aktören föredrar. Detta betyder att teorin menar är att aktörer maximera nyttan oavsett om handlingen är egoistisk eller altruistisk. För vissa innebär nyttomaximering att göra något för andras skull eller att arbeta för det gemensamma bästa (Østerud 1997, 22).

Vilket parti väljaren röstar på baseras på uträkningar som väljaren själv gör om vilket partis politik som tillför mest nytta till de själva. ”An Economic Theory of Democracy” är boken där nationalekonomen Anthony Downs diskuterar Rational Choice Theory vilket förklarar varför politiken kan liknas vid en ekonomisk marknad. Väljaren subtraherar kostnader från nytta och väljer den handling som individen får mest nytta av. Downs argumenterade att partierna är rationella på samma sätt som väljarna, hur ska partiet eller politikern agera för att få så många röster som möjligt (Hagevi 2020, 5).

2.2.2 Mandatmodellen

Mandatmodellen har sin grund i relationen mellan väljare och de politiska partierna och dyker ofta upp i studier mellan väljare och valda. Själva grundidén handlar om att det politiska mandatet bestämmer hur väljare och politiker förhåller sig till varandra. Utgångspunkter är att när väljaren röstar är det ett direktiv till politikerna, rösten innebär att väljaren ger ett mandat till det parti eller den politiker som väljaren lägger sin röst på. Politikernas uppgift är att lägga fram vilken typ av politik som personen eller partier vill föra, detta definierar vilket mandat politikerna söker. Politikernas uppgift fortsätter med att se till att det som väljarna röstade på genomförs om de

(11)

kommer till makten, att de håller sina löften. Detta kan enligt Naurin (Naurin 2003, 55) sammanfattningsvis beskrivas som ”vi röstar på dem som tycker som vi, och de uppfyller sina löften”. Mandatmodellen innebär att krav ställs på aktörerna vilket är både väljarna och politikerna. Detta eftersom den goda representationen endast råder om både väljare och valda handlar på rätt sätt.

Väljarnas uppgift för att bidra till den goda representationen är således att veta vad de själva tycker, veta vad de olika representanterna (politikerna) står för och sedan ska de rösta på det som parti som har mest lik uppfattning som de själva. Representanternas uppgift är att presentera sina åsikter vilket ofta sker genom vallöften och om de får makten så ska de även genomföra löftena (Naurin 2003, 55).

2.2.3 Teoridiskussion

Anledningen till att rational choice theory används i denna uppsats är för att nyttomaximering när det gäller valkampanjer och vallöften är något som både väljare och valda använder. Om de som blir valda inte lyckas med att hålla löftena och således utnyttjar väljarnas nytta så finns risken att väljarna letar efter andra alternativ nästa val, då försvinner båda parters

nyttomaximering. Väljaren blir sviken och den valda tappar röster. Därav valet med rational choice theory, om det skulle visa sig att

presidentkandidater håller lägre än minoriteten av löftena kan denna studie visa att nyttomaximeringen inte fungerar för en eller båda parterna. Likaså om framtida forskning skulle visa att chansen att bli omvald som president blir lägre ju färre av löftena som den håller under sin första mandatperiod.

En kritik som lagts fram mot raitional choice theory är att den har begränsad förklaringskraft eftersom mål och önskningar avslöjas genom vilket sätt individen handlar på. Detta betyder att alla beteenden kan bli rationella på sina egna premisser, Østerud (1997, 22) förklarar att en liknelse kan göras med ”Alfapet”. Formell rationalitet kan stå för de ”blanka brickorna” som kan vara vilken bokstav som helst. Den begränsade förklaringskraften beror

(12)

på att de ”blanka brickornas” innehåll bestäms av exempelvis sociala normer eller kulturella förhållanden. Att bokstäverna runt omkring den ”blanka brickan” är som en ram runt individens mål och metoder, att institutionella och strukturella förhållanden är det som ligger till grund för individens mål och handlingar (Østerud 1997, 22). Den begränsade förklaringskraften är inget som har alltför stor påverkan på denna uppgift eftersom individernas handlingar inte är det som ska förklaras. Det rational choice theory tillför uppsatsen är en idé på hur individer kan resonera kring vallöften och deras uppfyllnadsgrad.

Valet att använda mandatmodellen är för att om denna studie skulle visa att relativt få löften hålls så är den goda representationen tappad någonstans på vägen. Detta eftersom mandatet som väljarna ger de valda och vice versa inte fungerar vilket bidrar till en mindre hälsosam demokrati där väljarna och de valda inte litar på varandra. Ofta ligger det större ansvaret på de valda då de måste genomföra det som de lovar för att upprätthålla en god representation.

De måste även lägga fram löften som är rimliga och som väljarna kan ta ställning, för att på ett rimligt sätt kunna ta ställning så måste det vara tydliga löften som politikerna lägger fram.

Kritiken mot Mandatmodellen grundar sig i att den är så bred att det ibland verkar som att de pratar om olika saker. Det råder skilda uppfattningar bland forskare om hur god den goda representationen måste vara för att den ska vara acceptabel (Naurin 2003, 56). Även forskarnas och väljarnas bild av vad god representation, löften samt brutna löften innebär kan skilja sig. För att undvika förvirring gällande mandatmodellen så är en god representation uppnådd när majoriteten av löftena är hållna. Men problemet som uppstår istället är att kompromisserna är en tolkningsfråga. Är en kompromiss egentligen tillräckligt bra för att uppnå god representation är en del av dilemmat.

(13)

3 Material och metod

I följande kapitel kommer uppsatsens material, metod, design och avgränsningar redovisas.

3.1 Material

Studien baseras på de vallöften som Barack Obama och Donald Trump avgett under sina respektive presidentkampanjer. Här används färdig sammanställd statistik från PolitiFact som är oberoende journalister vars syfte är att granska politikerna. Anledningen till att deras statistik används är dess trovärdighet och transparens samt att Obama och Trump tillsammans har över 600 vallöften. För att få en rimlig överblick är det mest rättvist att inte välja en specifik fråga, exempelvis arbetsmarknad, sjukvård eller miljö.

Därav valet att inte uppfinna hjulet igen utan ta del av den statistik som redan finns.

Tabell 1. PolitiFacts statistik över vallöften för Barack Obama och Donald Trump.

Hållna löften

Kompromisser Brutna löften

Fördröjda Totalt antal löften Obama 47%

(255)

27% (146) 23%

(125)

0% (0) 526

Trump 24%

(25)

20% (21) 50%

(51)

4% (5) 102

Kommentar: Tabellen visar hur många löften som hållits i procent och antal inom parentes. Källa:

PolitiFact 2020.

Ovan (Tabell 1.) redogörs siffrorna för vallöften och i vilken grad de har blivit genomförda. Ett löfte anses enligt PolitiFact vara inom kategorin

”Hållna löften” när orginallöftet är mestadels eller helt uppfyllt.

Kompromisser är de löften som är mindre uppfyllda än vad som var utlovat från början men där det finns signifikant uppfyllelse som stämmer överens med det ursprungliga löftet. Brutna löften är de som inte har blivit uppfyllda.

(14)

Anledningarna till detta kan vara flera, det behöver inte betyda att den valde presidenten inte försökte genomföra sitt löfte. Exempelvis kan det bero på att presidenten inte har stöd för att genomföra sin politik av den lagstiftande grenen, kongressen eller för att andra grupper inte vill att politiken ska gå igenom. Fördröjda löften är de där det inte händer något för tillfället, vilket kan bero på pengar, andra prioriteringar eller opposition från kongressen (Drobnic Holan 2018).

Valet att endast ta statistik och vallöften från de tre senaste valen med avslutad eller i princip avslutad mandatperiod beror på uppgiftens omfång.

Men även på grund av relevansen, hade den innehållet ännu äldre

valkampanjer där löftena kan ha hållits i mycket högre grad så kan det måla upp fel bild av hur det ser ut idag.

Litteraturen som använts är huvudsakligen Statsvetenskap- Introduktion i politisk analys (1997) skriven av Øyvind Østerud för att beskriva Rational choice theory. Även Magnus Hagevis manuskript för Den svenska väljaren 2018 (2020) användes med samma syfte. När det gäller mandatmodellen användes Elin Naurins kapitel i Demokratins mekanismer (2003) där redaktörerna är Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson. Stora delar av den tidigare forskningen är ifrån boken Promising Democracy- Parties, Citizens and Election Promises (2009) som är skriven av Elin Naurin.

3.2 Metod

Studien kan motiveras att vara teorikonsumerande textanalys enligt Esaiasson et al. (2019, 42). Detta eftersom studien använder sig av

existerande teorier och förklaringsfaktorer. Skillnaden är dock att tre fall ska studeras (2008, 2012 och 2016) men statistiken från dessa olika fall läggs ihop vilket bildar en kontext som studeras istället för ett enskilt fall. Detta med inslag av det som Boréus och Kohl (2018, 50-51) kallar en kvalitativ textanalys som motiveras av att Barack Obamas löften från 2008 och 2012

(15)

läggs ihop med Donald Trumps löften från 2016. Vilket är en systematisk nedbrytning av information. När de har blivit adderade går det att se hur fördelningen sett ut de senaste 12 åren. Efter det ska de även kategoriseras i 8 olika kategorier för att behandla den andra frågeställningen, vilket även det stämmer överens med en innehållsanalys.

De tre ovan nämnda valkampanjernas vallöften studeras och delas upp i fyra grader av löftesupphållning som tidigare nämnts, ”Hållna löften”,

”Kompromisser”, ”Brutna löften” och ”Fördröjda löften”. Detta i enlighet med PolitiFacts och liknande den kategorisering som Naurin redovisade i tidigare forskning.

3.2.1 Design

Designen kan beskrivas som en fallstudie-design enligt Esaiasson et al.

(2019, 108-109) eftersom studien tar en kontext (presidentkampanjer med löften) vid tre olika tillfällen och av två olika presidentkandidater. En

jämförande fallstudie studerar flera kontexter vilket betyder att denna uppsats är en mer klassisk fallstudie där fenomenet studeras vid olika tillfällen.

Urvalet bestod i att ta kontexten som är löften som ges vid presidentval samt deras uppfyllningsgrad och sedan välja olika punkter där kontexten finns med. Valet blev 2008, 2012 och 2016 då det är tre val i hyfsat modern tid vilket ger studien mer relevans. Sedan är det två olika presidentkandidater som ligger i fokus vilket gör att studien får en bredd då det inte bara är en persons löften som granskas utan två personer med olika politiska

partitillhörighet.

3.2.2 Avgränsningar

Studien har inget intresse av sättet som löftena framförs på, inte heller retoriken som förs. Det främsta intresset för studien är i vilken grad löftena som ges vid presidentkampanjer blir politik. Studien kommer inte lägga någon vikt på det praktiska genomförandet av löftena och hur de påverkar

(16)

samhället där de blir implementerade utan endast uppfyllnadsgraden är intressant.

En avgränsning som gjorts i detta arbete är att exkludera krishantering och endast ha med de löften som ges under presidentkampanjer. Både Barack Obama och Donald Trump har haft kriser att hantera under sina

mandatperioder som exempelvis finanskrisen 2008 och Covid-19 under 2020, i samband med dessa kriser har de gett befolkningen löften om olika lösningar, dessa kommer exkluderas.

Något som inte kommer tas upp är Barack Obamas och Donald Trumps aktivitet på sociala medier då det som skrivs där inte är officiella löften i många fall, det är inte heller garanterat att det är i linje med deras parti utan endast personliga åsikter. Det är inte lika mätbart, relevant eller

jämförelsebart som officiella uttalanden i form av vallöften.

En intressant del som har med ämnet att göra är att granska vilka faktorer som gör att löften hålls eller bryts. Exempelvis om det är lobbyister som får igenom sin agenda eller om presidenten hade minoritet i kongressen vilket gjorde det svårt att få igenom vissa löften. Dock är detta något som lämnas till vidare forskning.

3.2.3 Kategorisering

Först kommer resultaten av PolitiFacts statistik presenteras för alla vallöften från de tre valda kampanjerna. De sammanställas oberoende av vems löften det handlar om då det som är intressant är löftena i sig och inte vem som gav de. Efter det följer kategoribaserade tabeller presenteras. Vallöftena har delats upp i 8 olika kategorier som är följande: Arbete och ekonomi, miljö, sjukvård och hälsa, armé- försvar och säkerhet, immigration, övrigt, utbildning och skola samt bistånd och bidrag. Övrigt är den kategori där saker som inte passar in någon annanstans hamnar. Ett exempel på ett sådant löfte är Barack Obamas olika löften om rymdresor och astronauter. De är för

(17)

få för en egen kategori men de går heller inte att tvinga in bland de andra.

Kategorierna är ganska övergripande och det är egna klassificeringar bland löftena. De egna klassificeringarna är något som bidrar till en lägre

reliabilitet då andra kan anse att en annan indelning hade varit mer lämplig samt vilka av löftena som hamnar i varje kategori. Uppdelningen motiveras av frågeställning två, då går det att se om sambanden bland löften som hålls eller inte hålls beror på vilken sektor av samhället som de handlar om.

Kategoriseringen har gått till på följande vis: Först granska alla löftena från Obama och sedan Trump (PolitiFact 2020). Efter det skriva in kategoriernas beteckning som är 1-8 i Excel. Sedan koda om de till bokstäver 1 blir A och 2 blir B och så vidare upp till H. Samtidigt som de blev kategoriserade så granskades löftets uppfyllnad som även det blev kodat till en siffra enligt följande tabell.

Tabell 2 Kodschema.

Hållna löften 2

Kompromisser 1

Brutna löften 0

Fördröjda löften 0,5

Kommentar: Denna uppdelning användes då källan använder samma (PolitiFact 2020).

I Excel dokumentet var ett exempel på kodning B2 vilket betyder ett löfte från kategori B vilket är miljö blev uppfyllt eftersom 2 betyder att löftet hölls. Sen sorterades de och blev inplacerade i de olika tabellerna som presenteras längre fram.

(18)

Tabell 3. Kategorisering för löftena.

Kategorisering för löfte Antal löften inom kategorin 1. Arbete och ekonomi (A) 147

2. Miljö (B) 79

3. Sjukvård och hälsa (C) 68 4. Armé, försvar och säkerhet

(D)

120

5. Immigration (E) 18

6. Övriga (F) 74

7. Utbildning och skola (G) 57 8. Bistånd och bidrag (H) 65

4 Resultatredovisning

I denna del kommer resultatet av de vallöften som studerats läggas fram.

Först kommer den samlade statistiken med alla 628 vallöften presenteras för att sedan gå besvara den första frågeställningen. Sedan går det vidare till resultatet av de kategoriserade vallöftena och efter de så behandlas den andra frågeställningarna.

4.1 Frågeställning 1. Hur troligt är det att löften som ges under en presidentkampanj uppfylls?

Tabell 4. Resultatet av de tre utvalda valens 628 vallöften.

Hållna löften 44,59% (280)

Kompromisser 26,59% (167)

Brutna löften 28,03% (176)

Fördröjda löften 0,80% (5)

Totalt antal löften 628

Kommentar: Fördröjda löften är låg eftersom det är i slutet på Trumps mandatperiod och det var 2016 som Obama hade makten att uppfylla vallöften senast. Källa: PolitiFact 2020 med egen uträkning.

(19)

Det som Tabell 4 redovisar är att statistiken över alla vallöftena för åren 2008, 2012 och 2016 visar på att löften som hålls är cirka 45%. Vilket är en hyfsat låg siffra men i den tidigare forskningen nämndes det att forskningen som gjorts både av Pomper och Lederman samt Royed räknade med alla löften som minst hade uppnått ”delvis” med i resultatet. För att knyta an till PolitiFacts definition av kompromiss som även den nämnts tidigare så innebär den sammanfattningsvis en mindre uppfyllnad än utlovat men en signifikant uppfyllnad som stämmer överens med det ursprungliga löftet.

Därför skulle de löften som har kompromissats kunna likställas med de som delvis har uppfyllts i den tidigare forskningen. Detta gör istället att 71,18%

av löftena minst har kompromissats eller delvis uppfyllts. Dessa siffror ser bättre ut om de jämförs med tidigare forskning då siffrorna för åren 1944- 1978 var 67% och åren 1976-2000 var cirka 65%. Den tidigare forskningen implementerade att delvis uppfyllda löften räknades in i resultatet.

Detta är grunden för att kunna behandla den första frågeställningen som lyder: Hur troligt är det att löften som ges under en presidentkampanj uppfylls?

Med den data som finns med tidigare forskning och statistik för de tre valen som granskats här så ligger siffran på ungefär 65-75% av de löften som ges blir i någon mån uppfyllda under mandatperioden. Dock ska det sägas att siffrorna mellan 1944-1978, siffrorna mellan 1976-2000 och siffrorna mellan 2008-2016 har framställts av tre olika forskningar eller statistikinsamlingar.

Detta gör att det kan finnas skillnader i vad forskarna har tänkt gällande kompromisser och delvis uppfyllnad. Sen är det upp till väljarna sett till mandatmodellen om 65-75% är tillräckligt tillfredställande för god

representation. Väljarna får även ta ställning om kompromisser är tillräckligt bra, eller om de vill se mer konkret uppfyllnad av löftena. Om en god

representation uppnåtts är något som de får bilda en uppfattning om själva, det är inte mätbart och inte heller målet med denna studie.

(20)

Liknande paralleller kan dras till rational choice då nyttomaximeringen är något som utvärderas av både väljaren och den valda. Den presidentkandidat som inte fick makten kanske ser att konkreta löften som hålls är det som ger flest röster. Således väljer kandidaten att planera nästa kampanj efter det för att maximera sina röster. Samtidigt så kan väljaren också nyttomaximera inför nästa kampanj med föregående mandatperiods löften i åtanke. Hölls löftena i tillräckligt stor utsträckning för väljaren så är det mer troligt att den röstar fram samma president igen, detta om presidenten lovar de saker som innebär mest nytta för väljaren.

För att sammanfatta svaret på fråga 1 så kan det sägas att 65-75% av löftena kommer förmodligen behandlas. Sen är det upp till väljaren om cirka 26%

kompromisser tillfredsställer deras behov för att upprätthålla en god representation eller nyttomaximering.

4.2 Resultat av de kategoriserade löftena

Tabell 5. Resultat för kategorin ”Arbete och ekonomi”.

Antal Andel

Hållna löften 54 36,73%

Kompromisser 38 25,85%

Brutna löften 54 36,73%

Fördröjda löften 1 0,68%

Totalt 147 100%

Kommentar: Fördröjda löften är låga med tanke på att det är slutet på mandatperioden för Trump och Obama inte har haft makten att genomföra vallöften sedan 2016. Källa: PolitiFact med egen indelning och uträkning.

Tabell 5 visar en liknande trend som tidigare forskning och helhetsresultatet från 2008, 2012 och 2016. Detta eftersom ”Hållna löften” och

”Kompromisser” tillsammans blir 62,58%. Fördröjda löften skulle kunna räknas in men eftersom de inte är påbörjade och Trump inte har makten särskilt länge till är det bättre att inte ha med de i uträkningarna. De får istället ses som en form av bortfall i detta skede. Det som också syns i

(21)

tabellen är att antalet kompromisser är ungefär det samma som i tabell 4 men att antalet hållna löften är betydligt lägre.

Som nämnt tidigare så är det väljaren som får avgöra om 36,73% hållna löften och 25,85% kompromisser är tillräckligt bra för en god representation.

Eftersom kategorin är ”arbete och ekonomi” så är detta kanske en av de viktigaste för de som vill nyttomaximera enligt rational choice. En som röstar för en bättre privatekonomi eller en arbetslös som hör att någon lovar mer jobb kan känna sig sviken av att antalet brutna löften är lika många som hållna löften. Dock kan detta bero på hur bra eller dålig kompromissen är enligt individen, exempelvis när den räknar på sin nyttomaximering. Enligt mandatmodellen så beror det säkerligen på hur kompromisserna ser ut, men mandatet som väljaren gav till den valda resulterade endast 36,73% hållna löften.

Tabell 6. Resultat för kategorin ”Miljö”.

Antal Andel

Fördröjda löften - -

Totalt 79 100%

Källa: PolitiFact med egen indelning och uträkning.

Det som tabell 6 visar är att majoriteten av löftena har hållits när det kommer till miljöfrågor hela 79,74% om kompromisserna räknas med. Men bara för att de har hamnat i kategorin ”Miljö” så betyder inte det miljövänlig eller klimatsmart politik. Exempelvis så är Trumps löfte om att lämna Parisavtalet medräknat som ett uppfyllt löfte (Kristola 2020).

Kopplat till mandatmodellen så gav väljarna mandatet för denna handling, de valde att ge sitt mandat till den valde som sedan använde mandatet för att hålla sitt löfte. I denna kategori så finns det inte lika mycket utrymme för

(22)

nyttomaximering som för exempelvis ”arbete och ekonomi” trots att

nyttomaximering kan vara altruistiskt. Att löften hålls är något som kan spela roll inför nästa valkampanj. I statistiken ser det bra ut för politikern med många hållna löften för att kunna få maximalt antal röster i nästkommande val. Väljaren kan se statistiken som en indikator på nästkommande

mandatperiod och räkna ut hur mycket nyttja individen kan få ut av en valvinst för en viss kandidat.

Tabell 7. Resultat för kategorin ”Sjukvård och hälsa”.

Antal Andel

Totalt 68 100%

Tabell 7 visar att även sjukvård och hälsa har en majoritet bland de hållna löftena och när de läggs ihop med kompromisserna så är det 73,53% av löftena som bidragit till förändring. Även inom denna kategori är det ett

”bortfall” med tanke på det fördröjda löftet.

För att koppla till rational choice theory så är nyttan större ju fler löften som hålls, eftersom de har gjort en beräkning på vad som gynnar individen mest.

Om väljaren har gjort en nyttomaximering utifrån ett egenintresse som exempelvis kan vara sjukvård eller hälsa, beroende på vad individen

prioriterar så är detta ett bra resultat. Samma kan sägas om mandatmodellen eftersom en god representation definitivt är mer stabil om majoriteten av löftena hålls även utan att kompromisserna räknas med.

(23)

Tabell 8. Resultat för kategorin ”Armé, försvar och säkerhet”.

Antal Andel

Totalt 120 100

Det som går att tolka utifrån tabell 8 är att detta är ytterligare en kategori där andelen hållna löften är i majoritet och tillsammans med kompromisser är 80% av löftena hållna till viss del.

Det är ingen nyhet att armé, försvar och säkerhet är något som USA

prioriterar och värnar om, exempelvis så spenderade de 732 miljarder dollar på militären 2019. Det var 38% av vad världen spenderade vilket säger en del (sipri 2020).

Det kan tänkas att detta är något som är viktigt för USA som nation men även något som speglas inom politiken. Statistiken visar att förutom att majoriteten av löftena blev uppfyllda så är det även relativt många löften som handlar om armé, försvar och säkerhet. Den enda kategorin med fler löften är arbete och ekonomi, detta kan bero på indelning av löftena i de olika

kategorierna. Det kan också bero på att detta är en viktig punkt för både väljarna och politikerna i USA. Om det senare stämmer så är nog både väljare och valda tillfredsställda med detta resultat och det skulle kunna ses som god representation för båda parters mandat. Även ur ett

nyttomaximeringsperspektiv så kan en som gjort en uträkning med antingen egoistisk eller altruistisk grund vara nöjd med att en hög andel av löftena hölls.

(24)

Tabell 9. Resultat för kategorin ”Immigration”.

Antal Andel

Totalt 18 100%

Tabell 9 visar att gällande immigration så är det en majoritet av löftena som har brutits, endast 44,44% har hållits med kompromisser inräknade. En annan sak som är intressant med tabellen är att det endast är 18 löften inom denna kategori. 18 av 628 är inte särskilt många, detta kan bero på

kategoriseringen i sig men också vad författaren på förhand trodde skulle vara viktiga frågor. Alla författare blir påverkade av sina erfarenheter och i Sverige har flyktingpolitiken och immigrationsfrågan varit viktig de senaste åren vilket kan påverka författarens tänkare kring prioriteringar.

Trots att antalet löften är för få för att kunna dra några välgrundade slutsatser så kan inte väljarna vara nöjda med en majoritet bland de brutna löftena oavsett vilken teori som tillämpas. Det kan dock sägas att om politiker valt att lägga upp sin kampanj med så få löften om immigration och ändå får makten kan det kallas en form av nyttomaximering ändå. Detta eftersom de valt att prioritera andra saker istället som kanske är viktigare för väljare enligt rational choice theory (Østerud 1997, 21-22; Hagevi 2020, 5). Men även mandatmodellen säger att politiker har sökt mandat för andra frågor istället, en annan prioritering fungerade eftersom presidentkandidaterna kom till makten (Naurin 2003, 55).

(25)

Tabell 10. Resultat för kategorin ”Övriga”

Antal Andel

Totalt 74 100

Tabell 10 visar resultatet för kategorin övriga som innehåller ganska många löften där en minoritet har hållits men räknas kompromisser med så är 72,98% av löftena hållna. Som tidigare nämnt så är den kategorin väldigt blandad då innehållet är de löften som inte platsade i någon av de andra kategorierna. Exemplet som nämndes tidigare var Obamas olika löften gällande rymden och den internationella rymdstationen ISS (PolitiFact 2020). Trump nämnde under sin valkampanj att han inte skulle motta någon lön som president, något han gjorde men valde att donera hela beloppet.

Detta är något som skulle kunna motiveras vara inom kategorin ”arbete och ekonomi” men istället läggs den bland övriga då det handlar om en persons lön (Expressen 2017). Trots att just denna lön är relativt hög så är det inget som enligt författaren skulle räknas som en satsning på ekonomin.

Trots att det är en rejäl spridning bland vilka löften som denna kategori innehåller så är fördelningen hyfsat lik den som innehåller alla löften (Tabell 4). Det skiljer en del procentenheter men som högst skiljer det 5,06% och det är bland de brutna löftena. I denna kategori var det 72,98% av löftena som minst kompromissades på, samma siffra för alla löftena var 71,18%.

Med resultatet så likt bland de övriga löftena och resultatet för alla löftena så skulle både mandatmodellen och rational choice theory tillämpas på liknande sätt där. Med det sagt så är det relativt osannolikt att väljarna har lagt allt för

(26)

stort fokus bland dessa frågor då de ofta är väldigt precisisa och mest troligt inte något som kandidaterna går till val på som kärnfrågor.

Tabell 11. Resultat för kategorin ”Utbildning och skola”.

Antal Andel

Totalt 57 100%

Tabell 11 visar att andelen löften som är hållna är relativt låg men när de läggs ihop med kompromisserna så blir det 59,64% i uppfyllnadsgrad. Den enda med större procentenheter bland de brutna löftena gäller immigration (Tabell 9). Det som nämndes tidigare var att det endast var 18 löften som gällde immigration, här är det fler enheter vilket bidrar till en mer stabil grund för att kunna dra slutsatser.

Liksom resultatet gällande ”arbete och ekonomi” så är det upp till väljaren om 59,64% varav 29,82% är kompromisser är tillräckligt bra för dem. Om de känner att sitt mandat blir bortslösat när fler löften blir brutna än hållna så är det inget som bidrar till en god representation (Naurin 2003, 55). Utbildning och skola är en sådan fråga där nyttomaximering kan utnyttjas, om någon av kandidaterna exempelvis vill göra det billigare att utbilda sig högre och väljaren har tänkt utbilda sig (Østerud 1997, 21-22; Hagevi 2020, 5). När det sedan kommer fram att en minoritet av löftena hålls så kan det leda till ett lägre förtroende för politikerna.

(27)

Tabell 12. Resultat för kategorin ”Bistånd och bidrag”.

Antal Andel

Totalt 65 100%

Gällande bistånd och bidrag så visar tabell 12 att majoriteten av löftena har hållits och om de läggs ihop med kompromisser blir resultatet 76,93%.

Bistånd till andra länder och bidrag till olika sektorer av samhället är något som kan vara viktigt för den individ som gör en uträkning gällande nytta. Om bidragen kommer till rätt sektor av samhället så kan väljaren gynnas av de, något som kan hjälpa vid uträkningen av nyttomaximering (Østerud 1997, 21-22; Hagevi 2020, 5). Enligt rational choice theory kan nyttomaximering även gälla altruistiska mål, där platsar både bidrag och bistånd inom viss mån (Østerud 1997, 22). Om väljaren har gett den valda mandat för att de gillar ett förslag om bidrag eller bistånd så visar statistiken att en relativt hög andel av löftena hålls. Den goda representationen är i fallet med bistånd och bidrag således relativt intakt (Naurin 2003, 55).

4.3 Frågeställning 2. Vilken kategori av löften har högst grad av uppfyllnad och hur kan detta påverka väljaren?

Det som Tabell 5-12 visar är att det finns skillnader mellan vilka löften som har uppfyllts och brutits men också hur många löften som varje kategori innehåller kan vara en indikator på vilka prioriteringar som

presidentkandidaterna har. De kategorier där majoriteten av löftena blev hållna var miljö, sjukvård och hälsa, armé- försvar och säkerhet samt bistånd och bidrag. Bland de resterande av kategorierna det vill säga arbete och ekonomi, immigration, övriga samt utbildning och skola så var det en

(28)

minoritet av löftena som hölls. De tre kategorierna med flest brutna löften var immigration, arbete och ekonomi samt utbildning och skola, det var även de som hade lägst siffror angående hållna löften. De tre starkaste

majoriteterna var sjukvård och hälsa, armé- försvar och säkerhet samt bistånd och bidrag. Om kompromisserna läggs ihop med de hållna löftena ser det ut som tabellen nedan.

Tabell 13. Summan av hållna löften och kompromisser.

Kategori Hållna löften +

kompromisser

Antal löften

Arbete och ekonomi 62,58% 147

Miljö 79,74% 79

Sjukvård och hälsa 73,53% 68

Armé, försvar och säkerhet

80,00% 120

Immigration 44,44% 18

Övriga 72,98% 74

Utbildning och skola 59,64% 57

Bistånd och bidrag 76,93% 65

Källa: PolitiFact 2020 med egna uträkningar

Det som tabell 13 visar är att endast en kategori är i minoritet trots att kompromisserna är medräknade. Det är immigration och endast 18 löften blev indelade till denna kategori vilket gör att inga stabila slutsatser kan dras utifrån det resultatet. Men det som kan sägas är just att endast 18 löften blev placerade inom den kategorin vilket kan betyda att den inte är den högsta prioriteringen för vare sig väljare eller valda.

Tabellen visar också att vissa löften när andelen hållna löften läggs ihop med andelen kompromisser hade mer än 71,18% vilket var siffran för alla 628 löftena. De löftena är miljö, sjukvård och hälsa, armé- försvar och säkerhet, övriga samt bistånd och bidrag. Det kan visa på att löften inom dessa

(29)

kategorier har större sannolikhet att bli uppfyllda. De som ligger under 71,18% är arbete och ekonomi, immigration samt utbildning och skola.

Kategorierna med flest antal löften är arbete och ekonomi samt armé- försvar och säkerhet, de ger således mest grund för att kunna dra slutsatser ifrån och analysera. Med det sagt så är arbete och ekonomi, immigration, övriga samt utbildning och skola de där minst andel löften har hållits och om ”övriga”

exkluderas så är de andra tre lägst när de adderats med kompromisserna. De som har högst andel uppfyllda löften när kompromisser adderats är armé- försvar och säkerhet med miljö samt bistånd och bidrag tätt bakom.

För att sammanfatta svaret på andra frågeställningen så beror även denna på vad väljare blir nöjda med. Om en väljare är intresserad av armé, försvar och säkerhetsfrågor och anser att de är viktigast så är individen förmodligen nöjd med resultatet och överväger kanske att rösta på samma person eller parti igen. Liknande första frågeställningen så är det upp till individen att välja hur många kompromisserna får vara och värdera hur bra de är. Vidare så visade löftena om bistånd och bidrag högst uppfyllnadsgrad utan att addera med kompromissade löften. Detta stämmer hyfsat väl överens med bilden av USA som världspolis samt deras utrikespolitiska riktning och 52,31% av de 65 löftena har uppfyllts (Globalis 2019).

Betyder resultatet om vilka som har högst hållna löften adderat med kompromisserna att presidenten har prioriterat vissa löften över andra eller beror det på vilka löften som är lättast att uppfylla eller få igenom vid en minoritet i kongressen är något som lämnas åt efterkommande forskning.

4.4 Analys

Det som presidentkandidaterna lovar mycket om, för att ta armé, försvar och säkerhet som exempel med 120 löften givna är förmodligen det som de vill prioritera, den riktning som de vill ha på landet och det mandatet som de söker från väljarna (Naurin 2003, 55). Men det förklarar inte varför siffran

(30)

för den med flest antal löften, arbete och ekonomi hade relativt låg

uppfyllnadsgrad. Det kan förklaras om de har en minoritet i kongressen och därför har fått kompromissa mycket för att få igenom sina beslut, dock är det inget som kan sägas med säkerhet utifrån denna uppsats innehåll.

4.4.1.1 Rational choice theory

Om resultatet ska utvärderas utifrån rational choice theory går det argumentera för att väljare kan använda sig av nyttomaximeringen på ett flertal frågor som exempelvis arbete och ekonomi såväl som utbildning och skola. Dessa exempel valdes eftersom frågor som immigration eller miljö inte påverkar individens nyttomaximering direkt. Det kan även vara svårt för väljaren att se direkta förändringar kopplade till exempelvis miljöfrågor i sin närhet. Dock kan nyttomaximering även gälla altruism där bidrag och bistånd kan vara något som är nyttomaximerande för individen. Gällande

nyttomaximeringen så är resultatet förmodligen inte tillräckligt bra när det kommer till arbete och ekonomi eller utbildning och skola. Men anledningen till att inte fler löften uppfylldes är något som lämnas åt efterkommande forskning. Endast poängen med att resultatet förmodligen inte tillfredsställer den uträkning av nytta som individen gjort vilket kan få konsekvenser för politikern nästa val då väljaren ska göra en ny nyttouträkning. Men det är inte bara väljaren som tänker på att nyttomaximera utan det gör även politikern för att kunna maximera antalet röster. Vissa löften kan antas vara propaganda för att locka fler väljare eller sättet som politiker lägger fram löften kan göra att de låter mer revolutionerande än vad de egentligen är. En annan strategi kan vara att dela upp löften i flera mindre löften för att det låter som att politikern lovar mer än om de grupperas.

4.4.1.2 Mandatmodellen

Mandatmodellen handlar om en god representation mellan väljare och politiker eftersom väljarna beviljar det mandat som politiker söker genom att rösta. Men vad är då god representation, liknande det som nämnts tidigare är

(31)

detta något som den individuella väljaren får avgöra själv. Men om det räcker det med att majoriteten av löftena är uppfyllda så lyckades varken Obama (47%) eller Trump (24%) men inte heller när de blev adderade 44,59%. Detta bidrar till anledningen till att det är svårt att forska om

väljarbeteende, för antalet personer som röstar blir inte färre men är de nöjda om fler än hälften av löftena bryts. En annan anledning är att det blir

subjektivt och skillnad mellan varje individ när kompromisserna kommer in i bilden eftersom kompromisser inte är lätta att mäta. Enligt Naurins (Naurin 2003, 55) sammanfattning som nämndes tidigare kan mandatmodellens princip beskrivas som ”vi röstar på dem som tycker som vi, och de uppfyller sina löften”. Men om färre än hälften av löftena hålls under en mandatperiod kan det som beskrivs som god representation inte upprätthållas. Detta gör att en av aktörerna som i det här fallet är politikerna har misslyckats med sin del. Men om väljarna däremot är tillfredsställda med att kompromisser räknas då de har varit bra nog och fått med tillräckligt av grundlöftet så har den goda representationen upprätthållits och båda aktörerna har gjort det som krävs av de enligt mandatmodellen.

5 Slutsatser

Avslutningsvis så har studien visat att för åren 1944-1978, 1976-2000 och 2008-2016 så har presidenter minst delvis uppnått eller kompromissat på 65- 75% av löftena som de gav under sina valkampanjer. Detta tillsammans med att armé, försvar och säkerhet samt bistånd och bidrag hade högst

uppfyllnadsgrad om kompromisser räknas med, annars var det den senast nämnda som hade högst andel uppfyllda löften.

Med resultat och teoritillämpning som grund går det att säga att en minoritet av löftena som en presidentkandidat avger blir uppfyllda under deras

mandatperiod för de tre val som studerats. Det går även att argumentera om

(32)

kompromisser eller delvis uppfyllda vallöften ska räknas med då det är subjektivt om kompromissen tillfredsställer väljarens behov.

Något som nämndes i avsnittet ”tidigare forskning” är löftesparadoxen. Det kan vara så att anledningen till att väljares uppfattning gällande hållna vallöften är så pass låg för att väljarna inte känner att de får ut tillräckligt mycket för sitt mandat. Det kan också handla om att forskningen hanterar kompromisser och delvis uppfyllda löften på ett sätt som inte väljarna håller med om. Exempelvis en som räknat ut sin nyttja och sedan kompromissas många löften så kan individen känna sig sviken och få känslan av att löftet blivit ignorerat ändå. Det är ingen slutsats som kan bevisas i denna uppsats utan något som kanske kommande forskning kan förklara.

Enligt denna studie går det att lita på det som sägs under en

presidentkampanj någorlunda. Färre än hälften (44,59%) av de löftena som gavs mellan 2008 och 2016 blev hållna löften. Men 71,18% av löftena blev politik och förändring i samhället, det är något som indikerar på att det finns en vilja från politikerna att i alla fall försöka få igenom sina löften. Andra faktorer kan vara opposition och minoritet i kongress eller lobbyister som gör allt i sin makt för att presidenten inte ska få igenom vissa löften. Detta är något som lämnas åt efterkommande forskning att ta reda på. Med det i åtanke är 71,18% med kompromisser inräknade kanske en hyfsat bra siffra och det går att lita på de folkvalda i större utsträckning än den allmänna uppfattningen.

(33)

6 Källförteckning

Boréus, K., Kohl, S. (2018). Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Boréus, K., Bergström, G.

(red.) Innehållsanalys. Lund: Författarna och Studentlitteratur. S. 49-89.

Esaiasson. P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad.

Stockholm: Författarna och Wolters Kluwer Sverige AB.

Globalis (2017). USA. Svenska FN-förbundet.

https://www.globalis.se/om-globalis (Hämtad 2021-01-02).

Hagevi, M. (2020). Den svenska väljaren 2018 Manuskript. Växjö:

Institutionen för statsvetenskap, Linnéuniversitetet.

Hagevi, M. (2019). Partier och partisystem. Hagevi, M. (red.) Parti är fria staters liv. Lund: Författare och studentlitteratur, S. 15-32.

Holan Drobnic, A. (2017). The Obameter. PolitiFact.

https://projects.tampabay.com/projects/2017/politifact/obameter/home/

(Hämtad 2020-12-13)

Holan Drobnic, A. (2018). The Principles of the Truth-O-Meter: PolitiFact’s methodology for independent fact-checking. PolitiFact.

(34)

https://www.politifact.com/article/2018/feb/12/principles-truth-o-meter- politifacts-methodology-i/#Tracking%20campaign%20promises (Hämtad 2020-12-13)

Johansson, B., Kumlin, S., Naurin, E., Wängnerud, L. (2014). Det politiska spelet: medborgare, medier och politiken i den representativa demokratin.

Lund: Studentlitteratur AB.

Kristola, M-L. (2020). USA har lämnat Parisavtalet. Sveriges Radio.

https://sverigesradio.se/artikel/7593097 (Hämtad 2020-12-15)

Löfroth, S. (2012). Politiska löften – mer än bara tomma ord. Svenska Dagbladet.

https://www.svd.se/politiska-loften--meran-bara-tomma-ord (Hämtad 2020- 12-17)

Naurin, E. (2003). Demokratins mekanismer. Gilljam, M och Hermansson, J.

(red). Mandatmodellen – Om löften och förhoppningar bland partier och väljare. Malmö: Författarna och Liber AB, S. 53-65.

Naurin, E. (2009). Promising Democracy: Parties, Citizens and Election Promises. Gothenburg: Department of Political Science, University of Gothenburg

PolitiFact (2020). Obameter.

(35)

https://www.politifact.com/truth-o-meter/promises/obameter/?ruling=true (Hämtad 2020-12-13)

PolitiFact (2020). Trump-O-Meter.

https://www.politifact.com/truth-o-meter/promises/trumpometer/?ruling=true (2020-12-13)

Sipri (2020). Global military expenditure sees largest annual increase in a decade—says SIPRI—reaching $1917 billion in 2019. Stockholm

international peace research institute.

https://www.sipri.org/media/press-release/2020/global-military-expenditure- sees-largest-annual-increase-decade-says-sipri-reaching-1917-billion (Hämtad 2020-12-15)

Svensk Ordbok (2009). Vallöfte.

https://svenska.se/tre/?sok=vall%C3%B6ften&pz=1 (Hämtad 2020-12-11)

Svensk Ordbok (2009). Valkampanj.

https://svenska.se/tre/?sok=valkampanj&pz=1 (Hämtad 2020-12-11)

Østerud, Ø. (1997). Statsvetenskap: Introduktion i politisk analys.

Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur.