Kvalitetsredovisning 2010/2011
Hagaströms skola
Ansvarig
Biträdande rektor
Ingrid Larsson
1. Inledning
Hagaströms skola omfattar förskoleklass, grupp för elever med autismspektrumstörning, skolår 1-6, fritidshem och fritidsklubb. Hagaströms skola tillhör Valbo skolenhet.
Läsåret har innefattat ett aktivt och omfattande arbete med implementering av Skola 2011.
Ett väl utfört arbete innefattande kompetensutveckling på den egna skolan, i skolenheten och i skolförvaltningens regi.
Hagaströms skola har generellt en hög måluppfyllelse. Vi satsar på tidig språk- och läsutveckling med Bornholmsmodellen för förskoleklass och årskurs 1-3 skriver sig till läsning med datorns hjälp. Språk- och läsutvecklingsarbetet följer en väl genomarbetad modell. Utvecklingsarbetet i matematik har lett till att det gemensamma tänkandet kring matematik har förstärkts. Eleverna ser att matematik förekommer i många olika sammanhang och ges möjlighet att ta in sina egna upplevelser i klassrummet och utomhus. Vi arbetar aktivt med NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla), och vi har en tydlig profil av friluftsliv och fysisk aktivitet där skolans närhet till naturen och till idrottsplats skapar goda förutsättningar.
Skolan erbjuder en god arbetsmiljö med fräscha lokaler och moderna IT-hjälpmedel.
Fritidshemmets roll i elevernas lärande och samarbetet mellan skolans och fritidshemmets personal har utvecklats. Eleverna lär i alla sammanhang hela dagen.
Hagaströms skola är en väl fungerande skola med stabil, välutbildad och målmedveten personal. Personaltätheten är beroende på budget och viktning relativt låg på Hagaströms skola. Detta medför en hög arbetsbelastning och kräver en väl strukturerad organisation.
2. System för kvalitetsarbete
Vi styrs av nationella mål i skollag och läroplan och av verksamhetsplan för Barn och Ungdom. Vår målsättning är en ökad måluppfyllelse för våra elever. Varje elev ska utveckla tillit till sin egen förmåga och grundlägga det livslånga lärandet.
Utvecklingen av arbetet med IUP med skriftliga omdömen, utvecklingssamtal och lokala pedagogiska planeringar stärker kvalitetsarbetet. Målen tydliggörs för elever och föräldrar.
Analys sker av nationella prov. Åtgärdsprogram upprättas för elever med behov av stöd.
Konferenserna innehåller pedagogisk tid.
Lokalt utformar vi en arbets- och handlingsplan för skolan med utgångspunkt från de åtgärder för utveckling vi redovisat i kvalitetsredovisningen.
Vi använder en modell med kontinuerlig rapportering utifrån arbets- och handlingsplanens områden med målbeskrivning, förbättringsåtgärder, lägesbild, analys och åtgärder för utveckling.
I skolenheten har en årsplanering utarbetats som ska tillämpas kommande läsår, liksom styrdokumenten avseende kvalitetssystem fritidshem och grundskola från skolförvaltningen.
3. Områden som ska kvalitetsredovisas 3.1 Arbete med elever i behov av särskilt stöd.
Elevvårdsarbetet följer en upprättad rutin i enlighet med planen för elevvårdsarbetet inom Barn och Ungdom. Planen ska vara väl känd av alla pedagoger i verksamheten. Fungerande frånvarosystem finns. Otillåten frånvaro förekommer ej. Pedagogiska kartläggningar görs enligt form i elevvårdsplanen när problem uppmärksammas. Åtgärdsprogram upprättas för elever som berörs av särskilda åtgärder. Åtgärdsprogrammen följs upp och utvärderas
kontinuerligt, nya upprättas och avslut görs när målen nåtts. Elevassistent stöder under dagen några elever i arbetet med hjälp och tillrättaläggande av arbetsuppgifter. Ett fåtal elever har modersmålsundervisning. Andelen elever med annan etnicitet är låg på Hagaströms skola.
Behovsprövade individresurser finns i viss omfattning. Dels till vår autismspektrumgrupp samt till enskilda elever som därmed kan få stöd av resursperson eller av förstärkt lärarresurs.
Elevvårdsteam finns bestående av biträdande rektor, speciallärare och skolsköterska.
Talpedagogstöd finns. Valbo områdesteam med yrkesgrupperna specialpedagog, socionom samt tal- och språkpedagog finns som stödfunktion. Dessa funktioner används, uppföljning görs och utvärderas. I enhetens elevvårdsteam ingår enhetens rektor, biträdande rektorer, områdesteam, skolhälsovård, konsulent från särskolan och familjestöd i skolan.
3.2 Kunskapsresultat
3.2.1 Årskurs 3
Andel(%) elever som uppnått målen enligt kursplanerna för åk 3 Läsåret 2010/11
Ämne TOTALT FLICKOR POJKAR
Svenska 86% 96% 76%
Matematik 90% 96% 84%
Analys av resultatet:
Flickorna har bättre resultat än pojkarna i både svenska och matematik.
Pojkarnas resultat är bättre i matematik än i svenska. Pojkarnas måluppfyllelse måste öka.
Åtgärdsprogram upprättas för varje enskild elev som ej når målen.
I jämförelse med prognosen för årskurs 2 så har måluppfyllelsen ökat men ökningen står flickorna ensidigt för. Skillnaderna i flickors och pojkars resultat är angeläget att se över.
Elevernas läs- och skrivutveckling följs i enlighet med den modell för diagnoser och tester som upprättats för Valbo skolenhet. Nya språket lyfter och LUS används kontinuerligt.
3.2.2 Årskurs 5
Andel elever som uppnått målen enligt kursplanerna för åk 5 läsåret 2010/11
TOTALT FLICKOR POJKAR
BILD 23(23) 9(9) 14(14)
ENGELSKA 22(23) 9(9) 13(14)
HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP 23(23) 9(9) 14(14) IDROTT OCH HÄLSA 22(23) 9(9) 13(14) MATEMATIK 21(23) 8(9) 13(14)
MUSIK 21(23) 9(9) 12(14)
NO ÄMNEN 22(23) 9(9) 13(14)
SO ÄMNEN 22(23) 9(9) 13(14)
SLÖJD 23(23) 9(9) 14(14)
SVENSKA 19(23) 9(9) 10(14)
SVA - - -
TEKNIK 23(23) 9(9) 14(14)
Analys av resultatet:
Flickorna håller en god nivå.
Resultat pojkar särskilt avseende svenska måste förbättras.
Åtgärdsprogram upprättas för de elever som ej når målen.
Arbetet med bedömning i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver stärkas i ett enhetsövergripande samarbete.
3.2.3 Årskurs 5
Andel elever ( %) som uppnått målen för åk 5
Ämne 2007 2008 2009 2010 2011 Svenska/SVA 77% 86% 100% 93% 83%
Engelska 92% 89% 82% 89% 96%
Matematik 86% 78% 96% 93% 91%
Analys av resultatet:
Måluppfyllelsen i svenska ligger väsentligt lägre än föregående två års resultat. Resultatet måste förbättras särskilt avseende pojkarna. Måluppfyllelsen i engelska ligger på sitt högsta värde under femårsperioden. Måluppfyllelsen i matematik ligger något under de två senaste årens resultat men högre än tidigare års.
3.2.4 Årskurs 9
Andel elever (%) som uppnått målen enligt kursplanerna för åk 9 läsåret 2010/11
TOTALT FLICKOR POJKAR
BILD
ENGELSKA
HEM OCH KONSUMENTKUNSKAP
IDROTT OCH HÄLSA
MODERNA SPRÅK
MATEMATIK
MUSIK
NO ÄMNEN
BIOLOGI
FYSIK
KEMI
SO ÄMNEN
GEOGRAFI
HISTORIA
RELIGIONSKUNSKAP
SAMHÄLLSKUNSKAP
SLÖJD
SVENSKA
SVA
TEKNIK
Gör en analys av resultatet – vägledande frågor:
Analysera resultat flickor och pojkar.
Hur ser förutsättningarna ut? Tid-ämne, läromedel, arbetssätt och arbetsformer, IT, skolbibliotek etc.
3.2.5 Hur har meritvärdet utvecklats för eleverna i årskurs 9?
2007 2008 2009 2010 2011 Totalt
Flickor Pojkar
Gör en analys av resultatet – vägledande frågor:
Analysera resultatet flickor och pojkar.
Analysera skillnader i resultat mellan olika ämnen.
Analysera fördelning av olika betygssteg
3.2.6 Jämför resultatet på ämnesproven och slutbetyget för åk 9 våren 2011 Andel elever (%).
Ej uppnått G VG MVG Svenska provbetyg
Svenska slutbetyg Engelska provbetyg Engelska slutbetyg Matematik provbetyg Matematik slutbetyg NO- ämne provbetyg NO-ämne slutbetyg
Gör en analys av resultatet – vägledande frågor:
Analysera resultat flickor och pojkar
Analysera skillnader i resultat mellan provbetyg och slutbetyg.
Analysera eventuellt bortfall
Se även Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/1637
Relationen mellan nationella prov och slutbetyg årskurs 9.
4. Sammanställning av skolans prioriterade åtgärder för utveckling för det kommande året.
Ökad måluppfyllelse.
Prioriterat mål utifrån uppdrag i skollag, läroplan, Barn och Ungdomsnämndens verksamhetsplan och Barn och Ungdomsförvaltningens handlingsplan.
Implementeringsarbetet med Skola 2011 fortsätter vilket innefattar kompetensutveckling på den egna skolan, i skolenheten och i skolförvaltningens regi.
Samtliga pedagoger och pedagogiska utvecklingsledare har ett ansvar för att verka för ökad måluppfyllelse med rektor/biträdande rektor som ytterst ansvariga.
Barn med behov av särskilt stöd.
Vi arbetar enligt planen för elevvårdsarbete inom Barn och Ungdom.
Vi utvecklar vår kompetens avseende pedagogiska kartläggningar och åtgärdsprogram.
Rektor/biträdande rektor ansvarar.
Elevrundorna ska ge en helhetsbild av hela barnet/hela dagen. Berörda pedagoger och pedagogiska utvecklingsledare ansvarar.
Elevinflytande.
Utifrån syftet att öka våra elevers inflytande över sin utveckling och sitt lärande ska skolans arbetsformer utvecklas så att ett elevaktivt arbetssätt gynnas. Vi ska verka för att elevernas medvetenhet om sin delaktighet ökar.
Ansvar åligger alla pedagoger i verksamheten.
Entreprenöriellt lärande.
Eleverna ska stimuleras till att med kreativitet, nyfikenhet och självförtroende lösa problem och omsätta idéer i handling.
Eleverna ska ges möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra.
Färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap ska stimuleras.
Pedagogiska utvecklingsledare och pedagoger ansvarar.
