KVALITETSREDOVISNING 2010/2011

(1)

www.stockholm.se

KVALITETSREDOVISNING 2010/2011

ANORDNARE

Sfi Söderort vars huvudman är Arbetsmarknadsförvaltningen i Stockholm.

INLEDNING

Sfi Söderort ligger i Vårberg i södra Stockholm.

Sfi Söderort erbjuder undervisning i svenska för invandrare (Sfi). Vår målgrupp är vuxna invandrare på studieväg 1, 2 och 3. För närvarande har vi runt 600 deltagare. Vi har kontinuerligt intag varannan vecka och undervisning både dag och kväll. De flesta deltagarna studerar på förmiddagen.

Vi har också två äldregrupper som studerar i vår filial i Hartwickska huset på Södermalm.

Vi har ändamålsenliga lokaler och bra standard på datorer, smartboard och andra tekniska hjälpmedel.

Ledningsgruppen består av sektionschef, två biträdande rektorer och en utbildningsledare.

Totalt har skolan 24 lärare, två skolassistenter (varav en på halvtid), en IT-ansvarig, en vaktmästare och en studie- och yrkesvägledare.

Under verksamhetsåret 2010-2011 har vi erbjudit kurser på följande nivåer:

8.00-12.00 – kurserna en 1A, fyra 2B, fyra 2C, två 3D + en introduktionskurs

13.00-16.30 – två flexkurser varav en intro, två KOM-kurser (Bas 1-2), en praktisk sfi- kurs kombinerad med syslöjd.

17.30-20.30 – tre kvällskurser på B-, C- och D-nivå.

B-, C- och D-kurserna har varit indelade på olika nivåer T=tidig, M=mellan och S=Sen.

De studerande på C- och D-nivå har under läsåret kunnat välja studie- och yrkesförberedande Sfi-kurser inom följande yrkesområde:

 SFI Truck och lager – kursen ger Truckkort A och B

 SFI Barnomsorg

 SFI Vård och omsorg

 SFI Hemservice

I dessa kurser ingår mellan fyra och åtta veckors heltidspraktik liksom undervisning i Word, Excel och Internet.

(2)

FEL! INGEN TEXT MED ANGIVET FORMAT I DOKUMENTET.

Sedan hösten 2008 har vi också en SFX-verksamhet för invandrare som har B-körkort och en bakgrund som lastbilsförare i sitt hemland. Kursen heter SFL (svenska för

lastbilsförare) och upptagningsområdet är hela Stockholms län. Kursen ger C-körkort, kort som ger behörighet att köra farligt gods samt kunskaper motsvarande kraven för yrkeskompetensbevis (YKB).

Vi har haft två idrottsdagar under året och promenader lärare och deltagare tillsammans.

Flera av våra deltagare har anmält sig till kurser i simning.

Vi har också haft musik och dans på schemat vid sex tillfällen under året

Upprättande av kvalitetsredovisningen

Kvalitetsredovisningen för 2010-2011 har gjorts efter diskussioner med ledningsgruppen och efter granskning av ledningsgrupp och lärare. Som underlag för redovisningen ligger också de lärar- och elevenkäter som gjorts på skolan under läsåret.

Som underlag har vi också använt oss av modellen resultatbaserad styrning. Vi har haft konferensdagar där vi tillsammans gått igenom modellen och därefter har arbetslag inom de olika nivåerna (A, B, C och D) redovisat konkreta aktiviteter som lärarna använder för att nå de mål vi måste följa och de effekter vi vill uppnå med studierna på vår skola.

ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING I FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING/ARBETSPLAN

Följande områden var prioriterade under verksamhetsåret 2010-2011.

 Att fler studerande ska få godkänt i sina respektive kurser

 Att erbjuda flexibla studiealternativ

 Att främja våra deltagares inträde på arbetsmarknaden och till vidare yrkesutbildningar

 Att utveckla och utvidga utbudet av yrkesförberedande sfi-kurser

 Att förbättra underlagen för de individuella studieplanerna

(3)

Så här har vi arbetat med förbättringsområdena i förra årets kvalitetsredovisning:

 Vi har pedagogiska möten där vi fortlöpande diskuterar utvecklingen av

undervisningen för att underlätta för våra deltagare att nå sina mål. Våra lärare har också deltagit i kompetensutveckling både när det gäller bedömning, hur man underlättar språkinlärningen för deltagare med kort skolbakgrund och hur man kan arbeta för att underlätta för deltagarna att komma ut på arbetsmarknaden.

 Vi har införskaffat en språkstudio för att förstärka inlärningen av uttal och ge deltagarna ökad möjlighet att träna hörförståelse både individuellt och i grupp.

 Utöver att vi ger våra deltagare möjlighet till individuella scheman beroende på arbete, a-kassa eller annat så har vi också startat en särskild flexgrupp som ger deltagarna möjlighet att komma och gå till studierna efter behov.

 Vi har fortsatt med våra yrkesförberedande sfi-kurser som genom teori och praktik fått möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden.

 Vi har utvecklat och startat ytterligare en förberedande Sfi-kurs. Kursen har fått namnet Sfi-Hemservice och har utvecklats i samarbete med ett branschföretag.

 Vi har kommit vidare med planeringen när det gäller att införliva yrkesteman på B-nivå. Verksamheten i B-grupperna kommer igång HT 2011.

 Vi har förbättrat och förenklat underlaget till de individuella studieplanerna vilka genomförs fortlöpande varje termin.

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS MÅL/ÅTAGANDEN

1 Kunskaper samt Bedömning och betyg 1.1 Mål

^/åtaganden

Skolans mål har varit att höja andelen elever som avslutar sina respektive kurser med godkända betyg, något som också står i studiemålen för SFI i Stockholm.

 Fler studerande ska få godkänt betyg i sina respektive kurser

 Inrätta delkursmål/prov

 Alla studerande ska ha god medvetenhet om sina styrkor och svagheter, utveckla det egna lärandet och ta ansvar för sina studier.

 Skapa flexibla studiealternativ för studerande som har svårt att följa ett vanligt schema.

 studieteknik – lägga större vikt vid olika inlärningssätt

(4)

1.2 Arbetssätt

För att höja andelen godkända betyg har vi fortsatt med att lägga vikt vid läsförståelse och skrivning. Vi har lagt extra tid för läsning i schemat. Vi har erbjudit extrakurser i

skrivning. läsning, läsförståelse och kommunikation på eftermiddagarna.

Vi använder oss av diagnostiska prov som ett led i att bedöma huruvida en deltagare är färdig för att göra något av proven på B-,C- och D-proven.

Samtliga lärare deltar i bedömningsarbetet på olika nivåer.

Underlagen för de individuella samtalen och enkäterna har förbättrats och förenklats och i samtalen mellan deltagare och lärare får deltagarna kunskap om vad de behöver göra för att nå sina mål.

Studiemål, studieteknik och den studerandes ansvar för sina studier förklaras och diskuteras i grupperna och under de enskilda utvecklingssamtalen.

Vi har startat en flexgrupp för deltagare som av olika skäl inte kan närvara full tid.

Vi har pedagogiska möten där vi har och har haft kontinuerliga samtal/diskussioner om metoder (elevaktiva arbetssätt) och pedagogik.

Våra lärare använder sig av elevaktiva metoder som ett led i att stimulera undervisningen men också för att möta olika behov av inlärningsstilar hos våra deltagare.

Vi erbjuder också en hel del extrakurser för de deltagare som vill gå snabbare fram. De extra tillvalen vi har haft är: två skrivkurser på olika nivåer, datakurs, kommunikation, kvinnogrupp, uttal och körkortssvenska. Vi har även haft en sykurs för kvinnor med särskilda behov av långsam studietakt.

Vi har införskaffat ett sju smartboard som ger lärarna möjlighet till att ytterligare variera undervisningen.

Vi har köpt kameror och videokameror som deltagarna kan använda vid studiebesök, elevarbeten och specialarbeten

(5)

1.3 Resultat

UTVÄRDERINGEN VISAR Andel i procent från 2008-2009

Kurs A 1B 2B 2C 3C D

Antal som gjorde prov

5 5 125 147 12 127

Antal VG/G 4 VG, 1 G 2 VG, 1 G 41 VG, 3 G 32 VG, 89 G 7 VG, 5 G 29 VG, 84 G

Antal totalt 5 3 114 121 12 113

Godkända 100% 60% 91% 82% 100% 89%

Andel i procent 2009-2010

14 7 139 115 46 124

Antal VG/G 12 6 121 89 44 101

Antal IG 2 1 18 26 2 13

Godkända på kursen

86 % 85,7 % 87,1 % 77,4 % 95,7 81,5

Andel i procent från 2010-2011

14 13 144 124 41 101

Antal VG/G på proven

13 3 131 81 37 58

Antal IG 1 10 13 43 4 43

Andel godkända prov

93% 23% 91% 65% 90% 57%

Godkända på kursen

93% 38% 92% 76% 93% 77%

Diskrepans 0 15 1 10 2 20

(6)

1.4 Bedömning och analys

Betygsstatistiken visar att andelen godkända på flera av kurserna gått ner sedan förra läsåret. Orsakerna kan vara många. En stor del av våra deltagare (ca 75 %) har kort skolbakgrund och är därför studieovana. Många gör inte sina läxor eller lägger inte ner någon extra tid på sina studier av olika skäl.

På grund av personliga skäl har en del svårare att tillgodogöra sig Sfi-undervisningen. I en del fall kommer deltagare till Sfi som helt enkelt inte är redo för språkundervisning p.g.a.

dålig hälsa eller andra problem utan borde få vänta med att börja på Sfi eller erbjudas någon annan sysselsättning.

Trots att vi gör diagnostiska prov som ibland visar att en deltagare inte kommer att nå sitt mål har en del deltagare krävt att göra provet för att sedan misslyckas. När det gäller kurs 1B har resultatet försämrats avsevärt, färre än hälften gentemot förra året har klarat kursen. Skälet till det är att många av deltagarna var s.k. ”långliggare” och tillhör ovan nämnda grupp, de har från start gått mellan 2500 och 3500 timmar utan att göra framsteg och då varit tvungna att sluta.

Vi har hög kvalitet när det gäller metoder i undervisningen men måste öka förståelsen och motivationen hos ovan nämnda deltagare, tydliggöra och dela upp kursen i konkreta delmål samt vidareutveckla de pedagogiska metoderna. Vi har därför arbetat med och tagit till oss en hel del när det gäller resultatbaserad styrning. Vi har haft planeringsdagar då vi arbetat med att se över vad och hur vi måste arbeta för att uppnå målen.

Vi satsar på att ordna fler alternativa kurser där praktiskt arbete/yrkesspår kombineras med sfi och på så sätt bidra till att öka antalet godkända.

Diskrepansen som råder mellan provresultat och antal satta betyg för vissa kurser

(framförallt 2C och D) förklaras med de aktuella deltagarnas goda resultat kursen igenom.

För betygssättningen av dessa deltagare finns väldokumenterade underlag som lärarna samlat under kursen.

Vi anser att läraren är den som bäst kan avgöra om en kurs är godkänd eller inte.

2 NORMER OCH VÄRDEN 2.1 Mål/åtaganden

De studerande som väljer SFI Söderort ska mötas av en öppen och inbjudande atmosfär.

Det dagliga arbetet ska präglas av ömsesidig respekt och jämlikhet.

Vår skola

 ska arbeta för att de studerande ska uppnå en hög medvetenhet om den svenska kulturen och vår demokratiska värdegrund.

(7)

 ska vara en god arbetsplats där alla, studerande och personal, möter varandra med respekt och vänlighet och där medinflytande är en ledstjärna.

 ska öka personalens förmåga att möta de problem som kan uppstå till följd av skillnader mellan olika kulturmönster.

2.2 Arbetssätt

Varje ny deltagare som kommer till skolan tas emot av en av våra bitr. rektorer och vår utbildningsledare. Alla får vår folder från ”A-Ö” som vår utbildningsledare går igenom. I foldern finns all slags information som är viktig för våra nya deltagare samt våra ledord som lyder:

- Hänsyn och respekt - Jämställdhet - Tolerans - Ärlighet

- Öppenhet och yttrandefrihet

Vi har gått igenom likabehandlingsplanen på APT och uppmanat våra lärare att i möjligaste mån gå igenom planen i sina klasser. På våra SO-timmar tar vi också upp demokrati och jämställdhet som självklara punkter.

I de enstaka fall när någon känner sig förfördelad tar vi upp det med de berörda med likabehandlingsplanen som grund.

Tack vare en öppen och vänlig atmosfär gör att både personal och deltagare trivs och känner sig delaktiga.

Vi har bjudit in Röda Korset som har föreläst om hur man bemöter människor med olika bakgrund och problem och om vad vi som skola har möjlighet att göra eller inte göra.

2.3 Resultat

Vi visar tydligt att alla former av kränkning eller särbehandling är oacceptabel.

Som allting annat utvärderar vi även normer och värden genom våra enkäter men också i klassråd och på skolkonferenser. Vi har också ständiga möten – informella och formella som ger oss kunskap om vad våra deltagare behöver och hur de trivs i skolan.

Överhuvudtaget råder en öppen och varm atmosfär på vår skola. De allra flesta som besöker oss och/eller som gör sin lärarpraktik på skolan vittnar om att de bemöts av öppenhet och hjälpsamhet. I våra enkäter svarar majoriteten att de trivs på skolan och känner sig sedda av lärarna. På frågan i vår senaste enkät ”Tycker du att läraren har tid för dig om du behöver hjälp eller om du vill prata med henne/honom?” svarar180 deltagare av 190 positivt på frågan.

(8)

2.4 Bedömning och analys

Vår gemensamma bedömning är att vi lever som vi lär. Vi är hela tiden måna om varandra och våra deltagare. Våra deltagare är våra kunder och våra medmänniskor och vi handlar därefter.

3 ANSVAR OCH INFLYTANDE 3.1 Mål/åtaganden

 De studerande ska vara väl medvetna om sin individuella studieplan och känna delaktighet och inflytande. Genom att vidmakthålla ett öppet och demokratiskt klimat i skolan ska förutsättningar skapas för eleverna att utifrån sina egna erfarenheter, intressen och kunskaper kunna påverka lektionsinnehåll, val av studiematerial och arbetssätt.

 Varje elev har rätt till en verksamhet som arbetar målmedvetet för att elever ska ha god insyn i och inflytande över skolans verksamhet och utveckling.

3.2 Arbetssätt

Tillsammans med läraren gör alla deltagare en studieplan som sedan följs upp under kursens gång med både formella och informella samtal. Vi har också en studie- och yrkesvägledare som våra deltagare kan vända sig till för information och rådgivning. En gång i månaden har varje klass klassråd som sedan följs upp av skolkonferenser.

Lärarna förbereder klassråden genom att visa på formen för mötena samt vad som kan tas upp på klassråden och på skolkonferenserna – lektionsinnehåll, studieteknik,

lexikonkunskap, reflektioner och uppföljning, organisation, förseningar och närvaro och allt övrig som berör skolans deltagare. Vi tar också upp vikten av varje deltagares eget ansvar när det gäller studierna och skolarbetet överhuvudtaget.

På konferenserna deltar en representant från varje klass, sektionschef och en kanslist som fungerar som sekreterare.

På konferensen har var och en möjlighet att uttrycka och önska förändringar/förbättringar vilka vi i sann demokratisk anda genomför i den mån den går.

3.3 Resultat

Målen när det gäller ansvar och inflytande utvärderas som allting annat under de individuella samtalen med deltagarna samt i klassrummen och på konferenserna. Vår skola har ett öppet och demokratiskt arbetsklimat vilket bidrar till att våra deltagare alltid har möjlighet att komma med synpunkter och idéer.

(9)

3.4 Bedömning och analys

Vi anser att vi till stor del uppfyller de kriterier som finns när det gäller inflytande. Som grund till vår slutsats är framförallt det som kommer fram på skolkonferenserna då deltagarna överlag är mycket positiva till lärarna och undervisningen. Våra

brukarundersökningar visar att 150 av 190 svarande anser att de har inflytande över lektionerna 30 svarar att de inte har det och tio har svarat blankt. Orsaken till att 30 svarar att de inte har något inflytande är något vi måste se över.

På skolkonferenserna tas olika frågor upp och i den mån vi kan åtgärda något så gör vi det. I de fall det förekommer önskemål eller klagomål när det gäller lärare eller undervisningen så tar vi upp önskemålen på möten och vid enskilda klagomål har vi samtal med berörd lärare. När det gäller mer konkreta önskemål tillgodoser vi dem i den utsträckning vi kan beroende på ekonomi/lokaler. Det kan t.ex. handla om rutiner i deltagarnas gemensamma kök eller inköp till detta. Vi hoppas på att nästa år få andra lokaler vilka i så fall skulle tillgodose de krav som finns.

Sammantaget ger de individuella samtalen, klassråden, skolkonferenserna och

brukarundersökningarna möjligheten till inflytande när det gäller skolans verksamhet och den egna utvecklingen.

4 UTBILDNINGSVAL – ARBETE OCH SAMHÄLLSLIV

4.1 Skolans mål/åtaganden



Varje elev har rätt till en verksamhet som utgår från de egna individuella behoven för att därigenom ges möjlighet att utvecklas maximalt.

 Varje elev har rätt till en verksamhet som stimulerar till största möjliga

lärande och kunskapsutveckling.

4. 2 Arbetssätt

Tack vare flexgruppen och flexibla alternativ för övriga deltagare som inte går i

flexgruppen ger vår skola deltagarna chansen att delta så långt de kan även om de inte har möjlighet att närvara vid alla lektioner.

Vi har erbjudit olika yrkesinriktade kurser. I de yrkesinriktade kurserna ingår praktik och samtliga av deltagarna som går dessa kurser får praktik. Antalet praktikplatser är ju helt och hållet avhängigt antalet deltagare men i genomsnitt har vi ordnat 200 praktikplatser per år sedan starten 2004.

För de deltagare som inte valt någon av yrkeskurserna eller yrkesförberedande kurser har vi ändå lyckats ordna praktik som passar vederbörande om denne önskat praktik.

(10)

Vi har sedan ett par år tillbaka en studie- och yrkesvägledare som informerar om sitt arbete i grupperna men också ger individuell rådgivning och information till den som vill.

För att öka motivationen och för att förbättra språkinlärningen började vi under våren 2011 att planera för arbetslivsinriktning redan på B-nivå som från våren 2012 ska leda till studie- och yrkesförberedande sfi-kurser för deltagare på B-nivå. Vi vill på så sätt öka måluppfyllelsen när det gäller betyg och att underlätta för våra deltagare att komma ut på arbetsmarknaden.

Vi ämnar också starta fler yrkeskurser 2012.

Vi håller oss uppdaterade när det gäller arbetsmarknaden och har kontinuerlig kontakt med jobbtorgen och arbetsförmedlingen.

4.3 Resultat

Tack vare de extra medlen vi erhöll i samband med Sfi-bonusen fick vi möjlighet att investera i kompetenshöjande insatser för lärarna genom föreläsningar, konferenser och studiebesök. Pengarna gjorde också att vi kunde köpa in en hel del tekniska hjälpmedel samt material till de förberedande yrkeskurserna för att ytterligare höja kvalitén på undervisningen.

Vi har köpt arbetsmaterial till kurserna Sfi-Barnomsorg, Sfi-Vård och omsorg (ex.

naturtrogen docka för Första hjälpen), Sfi-Butik och handel samt Sfi-Truck o lager (t.ex.

truckskor vilka är obligatoriska i truckkursen).

Under verksamhetsåret har vi erbjudit nio studie- och yrkesförberedande

kurser/yrkeskurser, Sfi-Vård och omsorg (två kurser), Sfi-Barn och fritid (en kurs), Sfi- Truck och lager (två kurser), Sfi-Hemservice (en kurs) samt två SFL-kurser (svenska för lastbilsförare). I varje kurs har deltagarna gjort praktik vilket gav sammanlagt 160 praktikplatser under verksamhetsåret.

Tack vare våra yrkesinriktade kurser har många av våra deltagare under året fått arbete inom vård och omsorg, hemservice och inom transportbranschen.

4.4 Bedömning och analys

Varje termin delar vi ut en enkät till våra deltagare. De förberedande yrkeskurserna får dessutom en extra enkät för att utvärdera just dess kurser. Vi har också elevråd och elevkonferenser där våra deltagare har möjlighet att framföra åsikter och kritik. Vi strävar efter att så långt det går att tillgodose våra deltagares önskemål och lyckas för det mesta.

(11)

Vi har också gjort särskilda enkäter för att kartlägga yrkeserfarenhet hos våra deltagare och inom vilka branscher de vill arbeta inom. Detta för att underlätta fortsatt planering när det gäller våra framtida yrkesförberedande/yrkeskurser.

Vi anser att tack vare vårt breda utbud och den höga kvalitén på lärarna ger vi våra deltagare stor valfrihet när det gäller tider, kurser och elevaktiv undervisning.

SAMMANFATTANDE ANALYS OCH

PRIORITERADE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING

Vi kommer att fortsätta att satsa på kompetensutveckling för lärarna och också fortsätta driva vårt pedagogiska arbete på möten och på arbetskvällar.

Vi ska förstärka insatserna för att öka motivationen och hitta vägar för att underlätta språkinlärningen för de deltagare som av olika anledningarna ännu inte lyckats nå målen.

Vår ambition är att utveckla de yrkesförberedande kurserna och utvidga utbudet med fler yrkeskurser kombinerade med undervisning i sfi alternativt sas.

När det gäller måluppfyllelsen att öka godkända betyg så tror vi att satsningen när det gäller konkreta mål, typ yrkesutbildning/arbete kommer att öka motivationen och underlätta inlärningen av svenskan.

Vi har en bra kommunikation med jobbtorgen och med Arbetsförmedlingen. Vi kartlägger yrkeserfarenhet och yrkesval hos våra deltagare och sammantaget ger det oss en bra bild på vad vi ska satsa på när det gäller arbetsmarknadsåtgärder.

Tack vare en engagerad och kompetent personal, vårt breda utbud och öppen och vänliga atmosfär håller vår skola hög kvalité.

Kvalitetsredovisningen är upprättad av Datum: 15 september 2011

Ansvarig: Eva Källsäter