Barnets bästa. för nyanlända barn i förskolan BARNETS BÄSTA. En inspirationsskrift för dig som tar emot nyanlända barn i förskolan

Barnets bästa

– för nyanlända barn i förskolan

En inspirationsskrift för dig som tar emot nyanlända barn i förskolan

BARNET

BÄSTA S

2

Introduktionen av nyanlända förskolebarn sker i praktiken på varje enskild förskoleavdelning. Och det är ett stort ansvar! Forskning har visat att mot­

tagandet under den första tiden som barnen vistas i Sverige har en oerhört stor betydelse. Det påverkar barnens möjligheter till en positiv utveckling och hälsa i många, många år framöver.

I projektet Barnets bästa har vi samlat goda erfarenheter som funnits i olika verksamheter och på olika förskolor, och vi har tagit reda på vilka arbetssätt som det finns vetenskapligt stöd för. Resultatet blev denna inspirationsskrift, och en lärarhandledning i kartläggning.

Detta reviderade omtryck tar hänsyn till viktiga erfarenheter och lärdomar som gjorts under det dryga år som Stadsdelsförvaltningen Angered jobbat med de arbetssätt som projektet Barnets bästa lyft fram. Vi hoppas att du som läser och reflekterar ska finna ett gott stöd i ditt arbete med nya svenska familjer.

Juni 2014

Förord

Projektet Barnets bästa genomfördes av Stadsdelsförvaltningen Angered under 2011 och 2012 i sam arbete med Göteborgs universitet och Center för skolutveckling. I arbetet deltog även Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, Enheten för samhällsorientering och Migrationsverket. Finansieringen delades mellan SDF Angered och EU:s flyktingfond.

Håkan Kronholm

Ordförande i styrgruppen för projektet Barnets bästa samt områdeschef sektor utbildning, SDF Angered

Annki Beckman

Projektledare för projektet Barnets bästa, nu verksamhetsutvecklare ny anlända, sektor utbildning, SDF Angered

3

Inget barn kommer till Sverige som ett oskrivet blad.

Alla bär på en berättelse om det som livet hittills fört med sig.

Kanske gömt djupt därinne, likt en glittrande skatt; slamret från kastrullerna i mormors kök, ett speciellt sken på himlen i solnedgången, bästa

kom pisens viskande hemlighet, klätterträdet på väg hem från skolan.

Ibland också om sådant som inte var välkommet och som ingen önskade: uppbrott, avsked, flykt.

Allt som skett är en del av barnet och kan komma att påverka dess framtid.

Varje nyanlänt barns uppväxtvillkor ska uppmärksammas.

Huvudmålet för introduktionen ska vara att ge så gynnsamma förutsättningar som möjligt för ett gott liv i Sverige.

Många gånger handlar det om att genom insatser i barnens vardagsmiljöer låta hela deras berättelse komma fram.

(Satsa på barnens vardagsmiljöer , red. C. Malmström)

Anders Hjern, barnläkare och professor Att skapa landningsbanor i förskola och skola är troligen den allra viktigaste förebyggande insatsen för nyanlända flyktingbarn.

4

Medvetenhet om det egna kultur arvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

Läroplan för förskolan reviderad 2010

5 4

Kartläggning

Förskolan behöver ta reda på vilka styrkor, och vilka behov, barnet har med sig. Därför behövs en kartläggning. Det sker bland annat genom en serie samtal som går lite mer på djupet än ett inskolningssamtal.

Modersmålets roll – sidan 20

Ett interkulturellt förhållningssätt – sidan 21 Verkligheten nästa – sidan 22

Var kan man få stöd? – sidan 24 Litteraturlista – sidan 26

Innehåll

Identitetsstärkande pedagogik

Alla barn behöver formulera berättelsen om det egna jaget. Förskolan behöver genom lek och skapande verksamhet låta de barn som har behov av det bearbeta händelser och söka svar på frågor.

Familjesamverkan

Hur föräldrarna mår är avgörande för hur barnet mår. Genom nya sam­

verkansformer kan förskolan stötta föräldrarna – och samtidigt bygga förtroendefulla relationer med barnets familj.

Illustration av barn på förskolan Jordgubben i Lövgärdet, Angered.

sidan 8

sidan 12

sidan 18 Bar

nets bästa i kor thet

6 7

De som kommer till Sverige från andra länder gör det av en mängd olika skäl. Därför finns det stora skillnader vad gäller bak­

grund, språk, intressen och erfarenheter bland nyanlända personer.

Gemensamt för gruppen är att de befinner sig i en migrations process och att de inte har svenska som moders mål.

Man kan räknas som nyanländ under olika lång tid men många styrdokument pratar om två eller fyra år.

Alla barn är olika som individer – så också nyanlända. Det är det enskilda barnets behov som ska styra mottagandet och verksamheten i förskolan. Den som har traumatiska erfarenheter behöver givetvis mer stöd än den som inte har det.

Det är inte alltid som förskolan automatiskt får veta om ett barn är nyanlänt. Rutiner för att ta reda på det bör finnas på varje förskola.

Vem är nyanländ?

Rätt till förskola: Asylsökande barn har rätt till förskola på samma villkor som alla andra barn i Sverige. Gömda och papperslösa har inte denna rättighet. Det finns dock ingen lag som hindrar förskolor att ta emot gömda och papperslösa barn. Alla familjer är välkomna till Öppna förskolan.

Asylsökande: Personer från andra länder som sökt asyl eller uppehålls­

tillstånd i Sverige av asylliknande skäl, men som ännu inte fått något beslut från Migrationsverket.

Flyktingar: I vardagligt tal kallas alla som flytt sitt hemland för att söka asyl i ett annat land för flyktingar. I lagens mening är det dock endast de som beviljats asyl på grund av flyktingskäl, och som därmed fått uppehållstillstånd, som erkänns som flyktingar, eftersom ”flykting” också är ett juridiskt begrepp.

Gömda: Personer som fått utvisnings­ eller avvisningsbeslut från Migrations verket men där beslutet inte blivit verkställt – antingen för att de gömmer sig eller för att de låtit bli att lämna Sverige.

Papperslösa: Personer som vistas i Sverige utan att ha sökt tillstånd för det, eller som stannar kvar efter att ett tidsbegränsat tillstånd (till exempel ett visum) gått ut.

Gäst - stu derande Kvot-

flyktingar Flyktingar

och andra som

har skyddsskäl Arbets-

marknads- skäl

Migration inom EU/EES Familjeanknytning och adoptivbarn Det finns många skäl att komma till Sverige.

För aktuell statistik se Migrationsverkets hemsida.

Några begrepp

8

För att kunna ge en god introduktion för ett nyanlänt barn behövs en kartlägg­

ning av barnets styrkor och behov.

Kartläggningen sker bland annat genom en serie kartläggningssamtal med barnets vårdnadshavare, som går mer på djupet än inskolningssamtalet.

Den sker också genom den pedagogiska verksamheten, där barnet själv ges möjlighet att formulera sin egen berättelse. Kartläggningen ger förskolan för­

utsättningar att forma en verksamhet som stödjer och stimulerar varje barn.

Kartläggningssamtalen ska handla om de erfarenheter, nätverk, språk och intressen som är bärande för barnets identitet och känsla av tillhörighet och sammanhang, och som kommer att vara viktiga tillgångar under hela livet.

Samtalen kan också komma att handla om svåra upplevelser.

För att skapa en fungerande och förtroendefull relation med barnets vårdnads­

havare är det viktigt att förskolan förstår familjens livssituation och förvänt­

ningar. Kartläggningssamtalen bygger en grund att stå på som möjliggör fortsatta nära samtal. Samtalen ska hållas på ett språk som familjen förstår.

Ytterligare en vinst med kartläggningssamtalet är att förskolan lättare kan fånga upp resurser och kunskaper hos barnet och dess familj som kan berika verksamheten.

Kartläggning

Ladda ner Barnets Bästas 18-sidiga lärarhandledning för kartläggningssamtal som pdf från goteborg.se/angered

!

Anna, förskollärare på introduktionsavdelningen Tuppen, Hammarkullen, Angered

När vi pratar om svenska familjer och barn, och det har blivit en skilsmässa i familjen – då tar vi hänsyn till det, och frågar det vi behöver veta för att hjälpa barnet att bearbeta det som hänt. Men så har vi familjer som kommer från Somalia, och halva familjen stannar kvar, och halva flyttar till ett helt nytt land.

Det är klart att det spelar roll! Vi behöver veta vad barnet har varit med om för att kunna möta barnet.

Kartläggningssamtal:

• Hålls när barnet varit i förskolan en tid. Ersätter inte inskolningssamtalet utan hålls utöver detta.

• Delas upp på flera tillfällen och hålls alltid på ett språk som familjen förstår.

• Tar upp händelser innan familjen kom till Sverige och dess nu varande situation. Fokus ligger på barnet och sådant som förskolan behöver veta för att kunna planera en bra verksamhet för barnet.

9

En förutsättning för att förskola och skola ska kunna ta hänsyn till barnens språkliga, sociala och kunskapsmässiga utvecklingsnivå vid planeringen av verksamheten är att en kartläggning sker när barnen börjar i verksamheten. Kartläggningen är nödvändig för att kunna forma en verksamhet som stödjer och stimulerar barnens fortsatta utveckling.

”Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska”

Skolinspektionens rapport 2010:16

10

* Använd tolk. Lär dig grunderna för hur man pratar med tolk om du inte är van.

* Bygg förtroende. Börja med de frågor som känns lättast. Vänta med familje kartan tills ni har byggt en relation.

* Ge processen tid. Det blir lättare och lättare att prata.

* Lös praktiska problem. Om föräldrarna har en etableringsplan kan de ha obligatoriska aktiviteter som gör det svårt att ta tid till inskol­

ningen. Försök att lösa det – förskolechefen kan exempelvis ringa SFI.

* Hänvisa vidare. Ha empati, men inse att det finns en gräns för vad vi i förskolan kan göra. Hänvisa vidare om det behövs..

Pirjos tips:

11

Pirjo Nieminen, förskollärare på Vaniljgatan 28 i Angered i Göteborg, har använt sig av kartläggningssamtal i flera år. För Pirjo och hennes arbets- kamrater har samtalen gett en bredare och stadigare grund att stå på när verksamheten ska planeras.

Dessutom har samtalen många gånger underlättat kontakten med familjen. I och med kartläggningen har personalen sett hur kärvande samarbeten istället blivit fungerande relationer i takt med att personal och familj får en ökad förståelse för varandra.

– Och så vågar vi mer. Vi vågar ställa frågor om det som är svårt, och vi vågar prata om det, både med familjerna och med barnen. Oavsett var de kommer ifrån, och vad de än har för erfarenheter, så är det barnens verklighet och den behöver vi känna till, säger Pirjo.

I början var Pirjo rädd att familjerna skulle uppleva att personalen snokade, eller frågade av nyfikenhet.

– Men så var det inte. Det handlar ju om deras barn. De har känt sig sedda och bekräftade. De har upplevt det som positivt att vi har varit intresserade.

Hon tycker också att familjekartan varit till stor nytta. Det är ett slags familjeträd som personalen ritar tillsammans med föräldrarna, och som visar vilka som ingår i barnets familj, var de finns och om de lever eller kanske är döda. Kartan öppnar för nya berättelser.

– Det kräver ett förtroende, helt klart. Det kräver en relation. Men det är viktigt för barnet att känna till sin historia bakåt, sina rötter.

”Familjerna känner sig sedda och bekräftade”

Illustration av barn på Introduktionsskolan Mira i Bergsjön, Östra Göteborg.

12

Efter kartläggningssamtalen, där familjen fått berätta om barnets bakgrund och intressen, är det dags för barnet att själv uttrycka berättelsen om det egna jaget. Barnet har redan en livshistoria: Viktiga minnen, familj, kultur, intressen.

Det är förskolans uppdrag att vara lyhörd och låta barnet komma till uttryck.

Alla barn behöver tillgång till sin egen berättelse, och lära sig att formulera den. Barnets berättelse bör ta avstamp både i historien och i nutiden;

både i barnets eller familjens ursprungsland och i Sverige.

Barnet behöver hjälp att synliggöra sin kultur. Och i begreppet “kultur”

ingår inte bara högtider, mat och musik – utan också, och kanske framför allt, den kultur som finns i barnets familj för att kommunicera och umgås. Den kulturen är unik för varje familj, oavsett ursprungs­

land.

Barn behöver ges möjlighet att bearbeta händelser eller finna svar på frågor i den pedagogiska verksamheten. För många kan en hälsosam bearbetning ske genom lek och skapande verksamhet, speciellt om pedagogerna känner barnets bakgrund och är observanta på mönster i barnets uttryck som kanske berättar vad barnet har behov av att bearbeta.

Det finns många sätt att bekräfta barns identitet och göra rum för bearbetning och eget berättande. Här berättar vi om två exempel.

Identitetsstärkande

pedagogik ”Boken om mig”

Så fort Mahshid, IT-pedagog på Jordgubben i Lövgärdet, Angered, tar fram surfplattan kommer alla barnen springande.

Det är inte bara pedagogiska spel som lockar – i plattan finns också en app där barnen kan göra berättelser om sig själva. Det går lätt att lägga in ljud, bilder, video, korta texter och teckningar. En del har dessutom skannat och lagt in bilder på sin familj, både i Sverige och i andra länder.

Det märks att barnen blivit vana vid att berätta om sig själva.

– Spontanberättelserna kommer fram oftare nu. De vågar mer, säger Pirjo, förskollärare på avdelningen.

Nästan alla barn har också fått göra ”Boken om mig”. Där har barnen fått låna hem en kamera över helgen, och resultatet har lagts in i ett bild- spel som barnen fått visa på avdelningen. Bilder och texter har sedan blivit en laminerad bok, som hängs upp så att alla kan visa och titta.

– De är så stolta över att få visa sina hem och sin familj. Det stärker deras självkänsla – och så har det varit jättebra för språket också. Även de som annars är tysta gillar att visa och berätta, säger Mahshid.

– Och senare kan vi gå tillbaka och spinna vidare på det de berättat.

Det blir ett bra samspel, säger Pirjo.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.

Läroplan för förskolan reviderad 2010

13

14 15

När man kommer in på flyktingförskolan Tuppen i Hammarkullen i Angered ser man direkt att barnen kommer från jordens alla hörn. I stora collage och långa tidsremsor har barnen uppmuntrats sätta ord på sin historia.

– Jag började med de äldsta barnen.

Hela första veckan berättade jag om mig själv och hur jag kom till Sverige.

Jag läste lite på polska och spelade polsk musik – då skrattade de, berättar Elisabeth, en av förskollärarna på avdel- ningen.

Sedan fick de barn som ville rita och

berätta. Deras namn och flaggor bildade grunden, som de sedan byggde på med var de var födda och hur familjen såg ut.

– Sedan stämde kanske inte allting, men det var inte viktigt för mig. Det är inte sanningen man vill åt, utan man vill uppmuntra barnen att sätta ord på sin historia, säger Elisabeth.

Alla barn kunde inte berätta i ord, men alla kunde med Elisabeths hjälp få ett eget collage. Detsamma gällde bilderna:

alla föräldrar ombads ta med bilder från när barnen var små – men alla familjer har inte bilder, eller vill inte visa.

”Vi ville uppmuntra barnen att sätta ord på sin historia”

– Det respekterar vi – då tar vi bilder här på förskolan, så att alla har bilder.

Efter hand som collagen tog form på väggarna blev familjerna nyfikna.

– De kom inte bara till hallen längre, utan de kom in och tittade. Det är inte alltid lätt med språket, men det här var något vi kunde samlas kring. De pekade och berättade. Någon tog med ett klädes- plagg från hemlandet och hängde upp, och då kom flera andra föräldrar också med plagg. De var stolta.

Även barnen har känt sig stolta över att kunna peka och berätta om sig själva.

När förskolläraren Ninni efter ett par månader följde upp genom att intervjua barnen om deras historia visade det sig att barnen hade mycket mer att berätta.

Detalj rikedomen var större, och samman- hangen klarare. Om det berodde på att de börjat prata om det hemma, eller kanske bara övat på att berätta sin historia, vet inte personalen på Tuppen.

– Men det känns jättebra. Nu kan vi bygga vidare på det här med nya collage, som berättar hur det är här och nu – varför inte med bilder på deras trappuppgångar och gårdar, funderar Elisabeth.

Parallellt med collagen tydliggjordes varje barns historia i en tidsremsa.

Vägen från födelse till nuvarande bostad ritades upp i kronologisk ordning. Ofta ser familjekonstellationen annorlunda ut efter en flytt – någon följde inte med, någon kanske redan var i Sverige.

Låt varje barn komma

till uttryck

Att skapa möjligheter för barn att komma till ett eget uttryck är ett mål i sig.

Barn som kanske är tysta eller isolerade kan bli barn som tar plats. Den egna kreativiteten är hälsobefrämjande. Om alla ska kunna berätta på sina villkor måste det finnas många uttrycks sätt.

Barn använder inte alltid samtal för att berätta, men när barnen leker berättar de alltid något om sig själva. Närvarande pedago- ger är viktiga mottagare av så- dana berättelser – men vi måste lyssna med flera sinnen.

Michael Lundgren, psykolog

16

Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas.

Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, käns- lor och erfarenheter.

Läroplan för förskolan reviderad 2010

berätta

Ola Henricsson, berättarpedagog, ser det muntliga berättandet som ett möte – den som berättar blir en viktig person, och den som lyssnar blir sedd.

Många måste öva ett tag på att berätta utan stöd av en bok, men alla kan lära sig. Ett förslag till upplägg är att peda­

gogen börjar under några tillfällen – och sedan stöttar barnen att komma igång med med ett eget berättande. Olas tips:

Berätta en saga. Det finns böcker med lagom långa berättelser. Har du svårt att komma ihåg dem? Berätta samma saga ofta! I början kan det vara bra att skriva ner sista meningen – då minns man.

Hitta på själv. Alla sagor innehåller en person, ett problem och en lös­

ning. Tryter fantasin kan du använda bildkort – dra tre kort och hitta på utifrån bilderna. Låt barnen prova!

Storyboard. Rita 4-5 centrala bilder från en berättelse, och sätt upp dem på väggen. Med stöd av bilderna kan både barnen och de vuxna öva på att berätta sagan, om och om igen. Låt gärna barnen berätta på sitt modersmål!

dansa

leka

musik

”Musik är ett språk som alla barn förstår.

Barn som inte kan uttrycka sig genom talet kan på något sätt få ut sina känslor utan att känna sig utanför genom att dansa,

fånga såpbubblor

spela trumma”

Teresa Hedborg, musikpedagog på förskolan Slottet, Hammarkullen, Angered

måla

18

Barnets viktigaste sammanhang är dess familj. Genom att fördjupa kontakten mellan förskola och familj kan förskolan ta emot barnet på ett bättre sätt.

Genom att stötta familjen stöttar man även barnet.

Många föräldrar har förlorat sitt sociala nätverk efter flytten eller flykten till Sverige. Samtidigt ställs man inför nya frågor: Vilka resurser erbjuder sam­

hället för föräldrar? Vilka rättigheter och skyldigheter har man som förälder?

Vilka olika möjligheter finns för föräldrarna att hjälpa sina barn till ett bra liv i det nya landet?

För att kunna vara delaktiga i förskolan behöver föräldrarna veta vad förskolan förväntar sig, vilken plats förskolan har i samhället och hur samhället fungerar.

Förskolan kan bli en arena för andra aktörer som arbetar med introduktion av nyanlända, och därigenom stärka föräldrarnas möjligheter att delta i förskolan.

Familjesamverkan

Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga för- utsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt.

Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroende- fullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnens och föräldrarnas möjligheter till inflytande.

Läroplan för förskolan reviderad 2010

19

Under fem onsdagförmiddagar förvandlades Öppna förskolan i Angered centrum till en plats för vuxna. Åtta arabisktalande föräldrar fick en skräddarsydd samhällsorientering, helt med fokus på föräldraskap.

Kursen hölls på arabiska.

– Det var nyttigt för oss att sitta och inte förstå något, säger Lena, förskollärare på Öppna för- skolan, som var med arrangör tillsammans med Enheten för samhälls orientering i Göteborg.

Många av deltagarna hade inte ens börjat på sfi, och det märktes att alla hade saknat tillfällen att ställa frågor på modersmålet. Kursen tog upp allt från hur svensk sjukvård och skola/förskola är organiserade till jämställdhet, demokrati och allemansrätten.

– Det var en engagerad stämning, de diskuterade och var väldigt aktiva. Vi tror ofta att allt är så

enkelt – men det är mycket man behöver veta som förälder, säger Lena.

Förälder i ett nytt land

Arbeta upp en kontakt. Träffa både administratörer och kursledare i förväg.

Samarbeta med andra förskolor. Tillsammans har man kanske under­

lag för en kurs.

Gå igenom logistiken.

Hur ska ni sitta? Tider?

Finns det projektor och sladdar? Fika?

Lenas tips:

20

Illustration av barn på förskolan Galaxgatan 5 i Bergsjön, Östra Göteborg.

Modersmålets roll

För ett nyanlänt barn är modersmålet både en självklar bärare av trygghet och en förutsättning för en framtida flerspråkighet. Modersmålet är en kompetens som det nyanlända barnet har med sig, och att synliggöra modersmålet stär­

ker barnets självkänsla, identitet och trygghet.

Den första tiden är det därför nödvändigt att barnet får tillgång till sitt eget språk, samtidigt som det svenska språket utvecklas. Det är en fördel att ha bred språklig kompetens inom förskolan, och att om möjligt samla barn och personal med samma modersmål.

Ge modersmålet en plats i förskolan! För att synliggöra barnens språk kan det räcka med några enkla åtgärder. Här är ett par tips:

Böcker. Låna eller köp böcker på barnens modersmål. Även om det inte finns modersmålslärare eller flerspråkig personal som kan läsa ur dem är det en viktig markering, inte minst för barnens föräldrar.

Pek-appar. Hämta en app till surfplattan på barnets modersmål, el­

ler gör en egen genom att lägga in egna bilder/teckningar med egna ljud till – ta hjälp av en förälder eller en modersmålslärareför att spela in ljuden. För barn som inte kan svenska kan det göra stor skillnad för känslan av trygghet att få höra några ord på det egna språket.

Använd föräldrarnas kompetens. Bjud in föräldrarna att hålla sagostund eller berätta något.

Lär mer: Läs Tema modersmål på www.skolverket.se.

Ett interkulturellt förhållningssätt

Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att alla kulturer ges lika värde, och att alla kulturer synliggörs. Varken barnen eller deras familjer sorteras efter kultur, etnisk gruppering eller religion. Istället ses var och en som en unik individ.

Ett interkulturellt förhållningssätt innebär också att barns styrkor synliggörs och tas tillvara. När det gäller flyktingbarn är det lätt att fokusera på svåra upplevelser, eller att se barnet som ett ”tomt ark” som ska fyllas med nytt, svenskt innehåll. Men barnet bär med sig en livshistoria – släkt, minnen, sammanhang, språk. Frånvaron av ”svenska” erfarenheter är inte en brist.

Barnets och föräldrarnas språk, erfarenheter och kunskaper är tillgångar, som förskolan bör ta tillvara och synliggöra.

21

22

Verkligheten nästa

För att de arbetssätt som beskrivs här ska kunna bli verklighet krävs ett målmedvetet arbete.

Politikens/förvaltningens ansvar:

• Ha en plan för hur mottagandet av nyanlända barn ska gå till inom förskolorna i stadsdelen/kommunen.

• Se till att nödvändiga resurser finns tillgängliga för att lämpliga arbetssätt ska kunna användas ute i verksamheten.

• Se till att det inom organisationen finns ett antal pedagoger som ges i uppdrag att stötta upp och sprida kunskap vad gäller kartläggning och nyanlända barns behov. Det är en fördel om dessa personer i sin yrkes­

roll möter många arbetslag inom förskolan. Ett förslag är att special pedagogerna ges denna uppgift.

Förskolechefens ansvar:

• Ha en plan för hur mottagandet av nyanlända barn ska gå till på för skolan.

• Se till att alltid ha en ansvarig pedagog knuten till sig som är speciellt kunnig vad gäller nyanlända barns behov, och som kan handleda vid behov – exempelvis en specialpedagog.

• Ge förutsättningar och möjligheter för pedagoger att förbereda och bearbeta i samband med exempelvis kartläggning.

23

Ett exempel

I Norra Angered har Sektor utbildning skapat nya rutiner kring mottagandet av nyanlända barn i förskolan. I korthet:

1. Frågan ställs. Alla nya familjer får frågan hur länge de varit i Sverige, för att förskolan ska få information om vilka barn som är nyanlända.

2. Första möte. När förskolan får veta att ett barn är nyanlänt ser förskole­

chefen till att familjen kallas till ett första möte, som hålls med tolk. Familjen får information om förskolan, inskolningsrutinerna och kartläggningen.

3. Modersmålsstöd. Om möjligt får familjen en kontaktperson som talar barnets modersmål, som ansvarar för barnets inskolning. Om möjligt placeras barnet på en avdelning där en pedagog talar barnets modersmål.

Modersmålsstödet kan också ges av personal från en annan avdelning.

4. Kartläggningen förbereds. Förskolechefen ser till att den ansvariga pedagogen kontaktar områdets specialpedagog för att få stöd kring kartlägg­

ningen.

5. Kartläggning. Kartläggningen genomförs utifrån lärarhandledningen från Barnets bästa (finns att ladda ner på www.goteborg.se/angered). Kart­

läggningen ligger till grund för planeringen av verksamheten.

6. Utvärdering. Mottagandet av barnet utvärderas vid barnkonferensen varje termin. Vid behov erbjuds pedagogerna särskild kompetensutveckling utifrån nyanlända barns situation.

24

Var kan man få stöd?

Det kan vara bra att känna till vem man kan vända sig till i olika frågor som rör nyanlända. Det finns också möjligheter till berikande samarbeten. Delar av denna information gäller Göteborg – i andra kommuner kan specialistkunskapen finnas inom andra enheter.

BVC. BVC får inte automatiskt kontakt med alla barn som vistas i Sverige.

En nyanländ familj vet kanske inte om att BVC finns och vad det är – informera gärna. Asylsökande, gömda och pappers lösa barn har

rätt till hälso­ och sjukvård på lika villkor som andra barn i Sverige.

Center för skolutveckling och Ny- anländagruppen. Ordnar utbildningar kring nyanlända barn och kan bistå med information om vart man ska vända sig i olika frågor som rör nyanlända barn.

Flyktingbarnteamet. Här finns bland annat barnläkare, barnpsyko­

log och socionom. Teamet erbjuder insatser för barn, och ibland deras familjer, som har symtom som kan ha koppling till migration och flyktingskap.

Språkcentrum. Här kan förskolor köpa in modersmålsstöd.

25

Migrationsverket: Ansvarar för insatser under tiden som ett barn eller en familjj är asylsökande. Betalar ersättning till kommunerna för förskoleverk­

samhet och stödinsatser för asylsökande barn.

Arbetsförmedlingen: Samordnar etableringsinsatserna för vuxna som fått uppehållstillstånd. Alla i arbetsför ålder får en etableringsplan, som bland annat innehåller SFI och samhällsorientering. Detta bedrivs vanligtvis på heltid, och de som deltar aktivt får ersättning.

Kommunerna: Tillhandahåller sfi och samhällsorientering för vuxna inom ramen för etableringsplanen, samt ansvarar för insatser för barn och unga som fått uppehållstillstånd. Till största delen sker kommunernas insatser för barn och unga på förskolor och skolor. För dessa insatser får kommunerna en ersättning från staten.

Vem ansvarar för vad?

26 27

”Gör vi inte redan detta?”

Förskolan i dag är generellt mycket bra på att forma sin verksamhet efter varje enskilt barn.

Men uppdraget vad gäller nyanlända är långt gående. Målet är att alla nyanlända ska ges samma förutsätt ningar som barn som är födda i Sverige och har svenska som moders­

mål. Både barnen och deras familjer ska få de förutsätt­

ningar som krävs för att de fullt ut ska kunna ta del av det svenska samhället. Barnets bästas utgångspunkt har varit att mottagandet och introduktionen ska vara lik värdiga på alla förskolor.

För att nå dessa mål krävs speciella insatser och en djup kunskap om, och förståelse för, det nyanlända barnet och dess förutsättningar och behov.

Litteraturlista

Böcker

Att leka och rita – Barns försök att förstå en obegriplig omvärld, Laila Lindberg (2009).

Broar mellan kulturer – somaliska barns språksocialisation i hem och förskola, Margaret Obondo (2005).

Finns som pdf.

Den mångkulturella förskolan. Mot- sägelser och möjligheter, Johannes Lunneblad (2009).

Flera språk i förskolan – teori och praktik, Skolverket (2013).

Finns som pdf.

Interkulturell pedagogik i teori och praktik, Pirjo Lahdenperä (red) (2004).

Kan vi prata med barn om allt? – De svåra samtalen, Magne Raundalen &

Jon Håkon­Schults (2008/2010).

Krispedagogik – hjälp till barn och unga i kris, Magne Raundalen & Jon Håkon­Schults (2008/2010).

Mellan det förflutna och framtiden – asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande, Hans E Andersson, Henry Ascher, Ulla Björnberg, Marita Eastmond (2010). Finns som pdf.

Möte med mångfald: förskolan som arena för integration, Aycan Bozarslan (2010).

Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag, Tunde Puskás (red) (2013).

Satsa på barnens vardagsmiljöer – mottagande och introduktion av flyktingbarn och ungdomar, Cajsa Malmström (red) (2006).

Finns som pdf.

På nätet:

www.skolverket.se: Information till nyanlända (information om det svenska utbildningssystemet från för­

skola till gymnasium på flera språk) och Tema modersmål (resurser för pedagoger, barn och föräldrar).

Pdf:er

na finns på nätet

– googla!

28

Projektet Barnets bästa har haft som syfte att ta fram vetenskapligt beprövade och fungerande arbetssätt för ett likvärdigt och bra mottagande av nyanlända barn inom förskolan.

Projektet har drivits av Stadsdelsförvaltningen Angered, Göteborg, med stöd av Göteborgs universitet och Center för skolutveckling. I arbetet har även Stadsdelsförvaltningen Östra Göteborg, Enheten för samhällsorientering och Migrationsverket deltagit.

Tack till barn, föräldrar och pedagoger som deltagit i utvecklingsarbetet! Vi tackar:

Angered: Förskolan Sandeslättsgatan 3, för beredande förskolan Lapptäcket, förskolan Hammarkullegatan 3, förskolan Vanilj gatan 28, förskolan Peppargatan 7, Öppna förskolan Angered centrum. Östra Göteborg: Introduktionsförskole­

avdelningarna Mira och Polstjärnan, Förskolan Galax gatan 5, Öppna förskolan Flekis. Ta ck även till specialpedagogerna!

Barnets bästa

– för nyanlända barn i förskolan

BARNET S

BÄSTA

Lenanders Grafiska, 66864. Produktion: mingmedia.se. Juli 2014.