RR\1258927SV.docx PE702.909v02-00
SV
Förenade i mångfaldenSV
Europaparlamentet
2019-2024
Plenarhandling
A9-0192/2022 22.6.2022
BETÄNKANDE
om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (2021/2179(INI))
Utskottet för sysselsättning och sociala frågor
Föredragande: Jordi Cañas
PE702.909v02-00 2/34 RR\1258927SV.docx
SV
PR_INI
INNEHÅLL
Sida
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ...3
MOTIVERING ...20
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING ...22
SKRIVELSE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ...29
INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET...33
SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET...34
RR\1258927SV.docx 3/34 PE702.909v02-00
SV
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (2021/2179(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 december 2021 Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin (COM(2021)0778),
– med beaktande av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som EU och alla dess medlemsstater undertecknat och ratificerat, särskilt artikel 27 om arbete och sysselsättning,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021 En jämlikhetsunion:
EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020 En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och
deltagande (COM(2020)0620) och rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (2021/C 93/01)
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2021 Samordning av den ekonomiska politiken 2021: få bukt med covid-19, stödja återhämtningen och
modernisera ekonomin (COM(2021)0500),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Europas nästa ledare: Initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag
(COM(2016)0733),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (COM(2011)0682),
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 februari 2004 om främjande av kooperativa föreningar i Europa (COM(2004)0018),
– med beaktande av den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft av den 1 juli 2020,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling1,
1 EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
PE702.909v02-00 4/34 RR\1258927SV.docx
SV
– med beaktande av det sociala åtagandet från Porto, som undertecknats av det portugisiska rådsordförandeskapet, Europaparlamentets talman och företrädare för arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer,
– med beaktande av Portodeklarationen av den 8 maj 2021, som godkänts av Europeiska rådet,
– med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 januari 2022 Innovativa finansiella instrument inom ramen för utvecklingen av företag med social inverkan,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 april 2021 Den sociala ekonomins roll för skapandet av arbetstillfällen och genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 22 september 2016 Den sociala ekonomins yttre dimension,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 december 2009 Olika företagsformer (2009/C 318/05),
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 1 juli 2021 En handlingsplan för den sociala ekonomin (CDR 5860/2020),
– med beaktande av kommissionens och OECD:s policydokument från 2022 om att på bästa sätt utnyttja den sociala ekonomins bidrag till den cirkulära ekonomin,
– med beaktande av riktlinjerna för lokala myndigheter om politiken för social och solidarisk ekonomi, som offentliggjordes 2021 av FN:s forskningsinstitut för social utveckling,
– med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av den 4 april 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Europeiska socialfonden plus (ESF+)2,
– med beaktande av sin resolution av den 17 februari 2022 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer3,
– med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om rättvisa arbetsvillkor, rättigheter och socialt skydd för plattformsarbetare i samband med nya
anställningsformer kopplade till den digitala utvecklingen4,
2 EUT C 116, 31.3.2021, s. 162.
3 Antagna texter, P9_TA(2022)0044.
4 EUT C 117, 11.3.2022, s. 53.
RR\1258927SV.docx 5/34 PE702.909v02-00
SV
– med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om den gamla kontinentens åldrande – möjligheter och utmaningar i samband med politiken för åldrande efter 20205,
– med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2021 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft6,
– med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2018 om rollen för anställdas finansiella deltagande i skapandet av arbetstillfällen och återaktivering av de arbetslösa7,
– med beaktande av sin resolution av den 24 november 2020 om åtgärder mot andelen hemlösa i Europeiska unionen8,
– med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2018 med rekommendationer till kommissionen om en stadga för sociala och solidariska företag9,
– med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet10,
– med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om kooperativs bidrag till att övervinna krisen11,
– med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om förslaget till rådets förordning om stadga för europeiska stiftelser (FE)12,
– med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 med rekommendationer till kommissionen om stadgan för europeiska ömsesidiga bolag13,
– med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation14,
– med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin15, – med beaktande av sin resolution av den 13 mars 1987 om ideella föreningar i
Europeiska gemenskaperna16,
5 EUT C 99, 1.3.2022, s. 122.
6 EUT C 465, 17.11.2021, s. 110.
7 EUT C 345, 16.10.2020, s. 2.
8 EUT C 425, 20.10.2021, s. 2.
9 EUT C 118, 8.4.2020, s. 145.
10 EUT C 316, 22.9.2017, s. 224.
11 EUT C 75, 26.2.2016, s. 34.
12 EUT C 75, 26.2.2016, s. 11.
13 EUT C 36, 29.1.2016, s. 111.
14 EUT C 419, 16.12.2015, s. 42.
15 EUT C 76E, 25.3.2010, s. 16.
16 EGT C 99, 13.4.1987, s. 205.
PE702.909v02-00 6/34 RR\1258927SV.docx
SV
– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,
– med beaktande av yttrandet från utskottet för regional utveckling,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9- 0192/2022), och av följande skäl:
A. Den sociala ekonomin omfattar olika typer av privata enheter som är oberoende av offentliga myndigheter, bland annat kooperativ, ömsesidiga företag, föreningar (inklusive välgörenhetsorganisationer), stiftelser, sociala företag och andra juridiska former. De kännetecknas alla av olika operativa och organisatoriska principer och typiskt för dem är att de sätter människor, sociala syften och miljöarbete framför ekonomisk vinst, återinvesterar merparten av vinsten/överskottet i enhetens hållbarhet, har som allmänt syfte att tillhandahålla varor och tjänster till sina medlemmar eller samhället i stort samt har en demokratisk eller deltagandebaserad styrning.
B. Det saknas mekanismer för insamling av jämförbara uppgifter om den sociala ekonomin i EU-länderna, men den sociala ekonomin sägs omfatta 2,8 miljoner enheter i EU och sysselsätta omkring 13,6 miljoner arbetstagare (mellan 0,6 och 9,9 % av arbetskraften, beroende på land) enligt handlingsplanen för den sociala ekonomin. Antalet enheter inom den sociala ekonomin och antalet sysselsatta inom sektorn i EU varierar beroende på hur man definierar en enhet inom den sociala ekonomin, uppskattningar och nationell statistik. Över en tredjedel av de avlönade arbetstillfällena inom den sociala ekonomin finns inom sektorn för sociala tjänster. Den sociala ekonomin erbjuder outnyttjad potential att skapa arbetstillfällen och är ett viktigt verktyg för att bekämpa socialt utanförskap och fattigdom, inte minst genom aktiva sysselsättningsinitiativ som införts i flera medlemsstater, såsom områden utan långtidsarbetslöshet. Kommissionen bör förteckna och kartlägga aktuella initiativ för att få en bättre överblick över hur de fungerar och hur effektiva de är och för att utbyta bästa praxis med medlemsstaterna.
C. Subsidiaritetsprincipen är en av grundvalarna för Europeiska unionens funktionssätt.
Den sociala ekonomin är ett av de bästa exemplen på tillämpningen av denna princip.
D. Den sociala ekonomin har spelat en viktig roll när det gäller att mildra och hantera covid-19-pandemins kort- och långsiktiga effekter på EU:s sociala marknad, samhälle och ekonomi, och den har drivit och bidragit till social och ekonomisk resiliens tack vare denna modells hållbarhet.
E. Den sociala ekonomin bidrar till och gynnas av välfungerande välfärdssystem. Det är dock staten och de offentliga myndigheterna som har det yttersta ansvaret för att se till att medborgarna har allmän, överkomlig och lika tillgång till offentliga tjänster och välfärdssystem av hög kvalitet. Organisationer inom den sociala ekonomin spelar en kompletterande roll och bör fortsätta att göra det, men de ersätter inte statliga eller regionala offentliga organs tillhandahållande av tjänster i frontlinjen.
F. Enheter inom den sociala ekonomin har varit mycket motståndskraftiga och innovativa i svåra situationer, men hade stora problem under covid-19-pandemin, exempelvis med minskad verksamhet, begränsade kassareserver och behovet att flytta
affärsverksamheten online.
RR\1258927SV.docx 7/34 PE702.909v02-00
SV
G. De nya miljörelaterade, ekonomiska och sociala utmaningar som har blivit mer akuta genom pandemin har stimulerat till djupare eftertanke om den sociala ekonomins betydelse.
H. Enheter inom den sociala ekonomin har en lång, men spretig tradition i en majoritet av medlemsstaterna, som i de flesta fall har särskilda lagar på detta område. Enheter inom den sociala ekonomin har etablerat sig som oundgängliga sociala och ekonomiska aktörer som kan spela en viktig roll på marknaden. De möter fortfarande betydande hinder som hämmar verkan av deras ekonomiska och övergripande sociala arbete.
Medlemsstaterna måste anta särskild lagstiftning för att övervinna dessa hinder och möjliggöra konsolidering och utveckling av den sociala ekonomin och se till att enheter inom den sociala ekonomin kan konkurrera effektivt inom alla ekonomiska sektorer.
I. Organisationer inom den sociala ekonomin är verksamma inom viktiga sektorer såsom hälso- och sjukvård, långtidsvård, social omsorg, utbildning, kultur och främjande av kulturarv, avancerad teknik, bostäder, fritid, den cirkulära ekonomin, förnybar energi och avfallshantering. Genom sin lokala förankring och sociala och integrerande karaktär är de en fast beståndsdel av den europeiska sociala modellen.
J. Den sociala ekonomin är en viktig del i EU:s sociala marknadsekonomi och en drivkraft för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess mål.
Organisationer inom den sociala ekonomin spelar en roll i den uppdaterade
industristrategin17 genom att lägga grunden för en mer hållbar och motståndskraftig EU- ekonomi som inte lämnar någon på efterkälken.
K. Den digitala omställningen ger den sociala ekonomin flera möjligheter. Aktörer inom den sociala ekonomin behöver utbildning för att kunna hänga med på snabba,
konkurrensutsatta digitala marknader.
L. Enheter inom den sociala ekonomin har traditionellt spelat en viktig roll för integrationen och sysselsättningen för missgynnade arbetstagare samt för
tillhandahållandet av tjänster för dem, särskilt personer med funktionsnedsättning, bland annat genom sociala företag för arbetsintegration inom ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilket förbättrar deras välbefinnande och psykiska hälsa.
M. Sektorn för sociala tjänster, som är en del av den sociala ekonomin, har utmaningar såsom låga löner och osäkra arbetsvillkor, och detta måste åtgärdas.
N. Kooperativ kan spela en roll i demokratiseringen av digitalt arbete, till exempel genom att skapa arbetsplattformar som ägs av arbetstagare.
O. Över 82,2 miljoner volontärer spelar en aktiv och grundläggande roll i den sociala ekonomin18. Frivilligarbete är viktigt både för både den yngre och den äldre
generationen, för vilka frivilligarbete i vissa fall utgör en viktig möjlighet att spela en aktiv roll i samhället.
17 OECD/Europeiska unionen (2022), policydokument om att utnyttja den sociala ekonomins bidrag till den cirkulära ekonomin.
18 https://www.eesc.europa.eu/sites/default/files/files/qe-04-17-875-en-n.pdf
PE702.909v02-00 8/34 RR\1258927SV.docx
SV
P. Den nuvarande situationen till följd av kriget i Ukraina har visat på betydelsen av lokalsamhällen och solidaritet i Europeiska unionen och i de länder som gränsar till Ukraina. I allmänhet är den sociala ekonomin inte särskilt väl utvecklad i dessa länder.
En större närvaro av företag inom den sociala ekonomin skulle ha kunnat vara en stor fördel när det gäller samordning av stödet till de ukrainska flyktingarna.
Q. Den sociala ekonomin spelar en viktig roll för att främja den gröna och digitala omställningen för alla.
R. Parlamentet har i tidigare resolutioner betonat vikten av att underlätta utvecklingen av gränsöverskridande verksamhet och av att ge ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser tillträde till den inre marknaden.
S. En rättslig och politisk ram som på lämpligt sätt skyddar och främjar
arbetstagarkooperativ, en uppsättning politiska åtgärder som syftar till att underlätta företagsöverlåtelser till anställda och en hög nivå av organisation och konsolidering av arbetstagarkooperativ i organisationer/förbund bidrar till lyckade företagsöverlåtelser till anställda.
T. Den sociala ekonomin är en modell med stor potential att nå de mest utsatta och missgynnade befolkningsgrupperna, såsom romer, och avsevärt förbättra deras tillgång till rättigheter, resurser och tjänster samt deras yrkesmässiga, sociala och medborgerliga deltagande.
U. Investerare uppfattar den sociala ekonomins organisationer som högriskobjekt19.
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för den sociala ekonomin (handlingsplanen), dess vägledande principer som definierar den sociala ekonomin, dess politiska incitament för utvecklingen av den sociala ekonomin och de många åtgärder som aviseras. Parlamentet påpekar dock att vissa aspekter som rör
sysselsättning och sociala frågor i den sociala ekonomin skulle kunna stärkas ytterligare.
2. Europaparlamentet understryker att den sociala ekonomin har många olika syften och att den spelar en viktig roll för att förbättra ekonomins motståndskraft, säkerställa en rättvis omställning, minska ojämlikheter, ge utsatta grupper sysselsättningsmöjligheter av god kvalitet, främja självständigt boende, stärka känslan av gemenskap, motverka avfolkning och stärka landsbygdsområdenas utveckling, genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppnå uppåtgående social konvergens.
3. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utnyttja åtgärder för den sociala ekonomin för att genomföra principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
4. Europaparlamentet konstaterar att covid-19-krisen har belyst den centrala roll som organisationerna i den sociala ekonomin har när det gäller att hjälpa människor att ta itu med olika problem och därigenom säkerställa den sociala sammanhållningen. Krisen har visat att dessa organisationer är relevanta och motståndskraftiga.
19 Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering, Hayday, M., Varga, E., A recipe book for social finance: a practical guide on designing and implementing initiatives to develop social finance instruments and markets, Publikationsbyrån, 2017.
RR\1258927SV.docx 9/34 PE702.909v02-00
SV
5. Europaparlamentet anser att EU-åtgärder och nationella åtgärder för att främja utvecklingen av den sociala ekonomin är särskilt relevanta i nuläget, eftersom det till följd av den ekonomiska och sociala kris som orsakats av covid-19 är viktigt att utnyttja den fulla potentialen hos den sociala ekonomin för att få till stånd en ekonomisk
återhämtning, främja socialt entreprenörskap och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet.
Parlamentet betonar att enheter inom den sociala ekonomin spelar en viktig roll för att förbättra ekonomins och samhällets motståndskraft efter covid-19-pandemin.
6. Europaparlamentet understryker att trots att den sociala ekonomin är en betydande källa till ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen måste mer göras för att främja denna modell, inbegripet de principer om solidaritet, social delaktighet och sociala investeringar som ligger till grund för den. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna, liksom regionala och lokala myndigheter, att öka insatserna för att ytterligare främja den sociala ekonomin och integrera den sociala ekonomins dimension i politik, program och praxis som är relevanta exempelvis för pågående omställningar såsom den gröna och digitala omställningen på unionsnivå och globalt via EU:s yttre åtgärder.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja aktörer inom den sociala ekonomin i arbetet med att ta fram program för social innovation för att förbättra utvecklingen och tillhandahållandet av sociala tjänster och förbättra tillgången till tjänster för de mest utsatta, inbegripet personer med funktionsnedsättning och äldre.
8. Europaparlamentet upprepar sitt krav20 på att principen ”tänk småskaligt först” ska fastställas som en vägledande princip när framtida lagstiftning utarbetas och politiska strategier antas, utan att försvaga nuvarande regler, standarder och rättigheter, såsom miljö- och konsumentskydd, för att å ena sidan göra regelverket mer gynnsamt för mikroenheter och små och medelstora enheter i deras tillämpning av nuvarande regler och bestämmelser och, å andra sidan, stärka den sociala ekonomins utveckling, hållbarhet och tillväxt.
9. Europaparlamentet anser att konkreta strategier och uppföljningsåtgärder för att uppnå målen i handlingsplanen bör föreslås, med beaktande av nationell lagstiftning och praxis. Parlamentet understryker att kopplingarna mellan handlingsplanen och andra EU-initiativ, såsom handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, EU:s handikappstrategi eller den europeiska plattformen för bekämpning av hemlöshet, behöver beskrivas närmare. Parlamentet anser att en tidsplan för alla åtgärder som ingår i handlingsplanen samt övervakning och utvärdering av dessa måste fastställas, i syfte att vägleda de berörda myndigheterna i genomförandet av handlingsplanen och säkerställa en enhetlig strategi.
10. Europaparlamentet betonar att enheter inom den sociala ekonomin agerar i det allmännas intresse genom att skapa arbetstillfällen, tillhandahålla socialt innovativa tjänster och varor, främja social inkludering och stödja en mer hållbar och mer lokalt förankrad ekonomi. Parlamentet understryker att det behövs lämpligt stöd för att dessa
20 Bland annat i sina resolutioner av den 16 december 2020 om en ny strategi för europeiska små och medelstora företag (EUT C 445, 29.10.2021, s. 2) och av den 24 juni 2021 om unionsrättens ändamålsenlighet samt
subsidiaritet och proportionalitet – rapporten om bättre lagstiftning avseende 2017, 2018 och 2019 (EUT C 81, 18.2.2022, s. 74).
PE702.909v02-00 10/34 RR\1258927SV.docx
SV
enheter ska få ett ordentligt erkännande när den sociala ekonomin agerar för att skapa och upprätthålla sysselsättning för arbetstagare med sämre förutsättningar och i missgynnade regioner.
11. Europaparlamentet beklagar att 11,6 % av alla jobb i den privata sektorn i
medlemsstaterna är odeklarerade och betonar behovet av politiska åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete och effektivt upprätthålla arbetstagarnas rättigheter.
Parlamentet framhåller att organisationer inom den sociala ekonomin, särskilt kooperativ, bidrar till att bekämpa odeklarerat arbete.
12. Europaparlamentet betonar vikten av att lyfta fram möjligheterna till direkt offentligt ekonomiskt stöd i form av bidrag, till exempel genom EU-medel, samt privata
investeringar i den sociala ekonomin, särskilt i och med de ökade kraven på tjänster som tillhandahålls av organisationer inom den sociala ekonomin under covid-19-pandemin och under återhämtningen efter pandemin.
13. Europaparlamentet upprepar att för att handlingsplanen ska uppnå sin fulla potential måste kommissionen och medlemsstaterna garantera att genomförandet av
handlingsplanen inte lämnar någon på efterkälken och att den säkerställer ett
fullständigt partnerskap med alla berörda parter inom den sociala ekonomin, inklusive icke vinstdrivande leverantörer av sociala tjänster och det civila samhället på alla nivåer, inbegripet välgörenhetsorganisationer som drivs av kyrkor, och säkerställa tydlighet och samordning mellan alla aktörer.
Att skapa ett gynnsamt klimat för den sociala ekonomin
14. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att direktivet om offentlig
upphandling (direktiv 2014/24/EU) ger möjlighet för upphandlande myndigheter att använda offentlig upphandling för att uppnå miljömål och sociala mål, och, i synnerhet, medger upphandlingsförfaranden som är reserverade för enheter som uppfyller vissa kvalitetskriterier och vars främsta syfte är arbetsmarknadsintegration av personer med funktionsnedsättning eller grupper som riskerar socialt utanförskap. Parlamentet uppmanar offentliga myndigheter att erkänna socialt och miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling som en investering i den socioekonomiska samhällsstrukturen med stor potential att kombinera sociala och konkurrensrelaterade mål. Parlamentet påpekar att införandet av miljökrav och sociala krav i anbudsförfarandena kan vara avgörande för utvecklingen av den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar
kommissionen att ytterligare främja socialt ansvarsfull offentlig upphandling och god praxis för att främja socialt ansvarsfulla affärsmetoder, och uppmuntrar
medlemsstaterna att sträva efter att göra all offentlig finansiering i form av offentliga upphandlingskontrakt beroende av att de uppfyller tillämpliga miljö-, social- och
arbetsrättsskyldigheter enligt unionsrätten eller nationell lagstiftning, kollektivavtal eller internationell miljö-, social- och arbetsrätt.
15. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att systematiskt anta strategier som syftar till att utveckla socialt ansvarsfull offentlig upphandling och på så sätt skapa en länk inom olika politikområden mellan tillhandahållandet av tjänster och produkter och deras bidrag till uppnåendet av sociala mål. Parlamentet anser att införlivandet av direktivet om offentlig upphandling måste åtföljas av initiativ som ökar kunskapen om
RR\1258927SV.docx 11/34 PE702.909v02-00
SV
förhållandet mellan offentliga utgifter och hur de bidrar till FN:s mål för hållbar utveckling, och som bygger upp kapacitet bland tjänstemän med ansvar för offentlig upphandling och enheter inom den sociala ekonomin. Parlamentet uppmuntrar
tjänstemän med ansvar för offentlig upphandling att genomföra samråd på marknaden innan upphandlingsdokumenten utarbetas, i syfte att bättre förstå vad enheter inom den sociala ekonomin har att erbjuda och hur de kan uppfylla upphandlingskriterier.
Parlamentet uppmanar upphandlarna att inte tilldela kontrakt enbart på grundval av lägsta pris utan på grundval av bästa värde, och på så sätt ta hänsyn till kvalitetskriterier och sociala konsekvenser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka insynen och förebygga korruption i samband med offentlig upphandling. Parlamentet betonar att de relevanta myndigheterna måste utforska samarbete och partnerskap när det gäller tillgång till offentlig upphandling för enheter inom den sociala ekonomin, så som görs i vissa medlemsstater.
16. Europaparlamentet betonar att medarbetaruppköp kan vara en möjlig lösning för att förhindra att arbetstillfällen går förlorade till följd av en omstrukturering. Parlamentet välkomnar nuvarande initiativ i medlemsstaterna för att arbetstagare som är intresserade av ett uppköp och kooperativ som bildas genom uppköp ska få tillgång till
stödstrukturer för företag, inbegripet juridisk rådgivning, ekonomiskt stöd och stöd för att ta fram affärsplaner och de uppgifter som externa investerare behöver. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra liknande initiativ och ta med denna fråga i rådets rekommendation för 2023 för att ytterligare stödja dessa initiativ på regional och nationell nivå. Parlamentet framhåller den roll som arbetstagarrepresentanter, inbegripet fackföreningar, spelar när det gäller att stödja och knyta kontakter med
kooperativsammanslutningar som hjälper arbetstagare med uppköp för att förbättra deras möjligheter att lyckas.
17. Europaparlamentet betonar vikten av att kommissionen fortsätter sitt nära samarbete med medlemsstaterna för att identifiera verktyg och lösningar för att undanröja hinder och påskynda rättsliga förfaranden för att överföra äganderätten till ett företag till de anställda genom arbetstagarkooperativ eller andra former av arbetstagarägda enheter inom den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa en EU- plattform för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstater, lokala och regionala myndigheter och nätverk inom den sociala ekonomin.
18. Europaparlamentet understryker vikten av att främja den kooperativa modellen och dess principer om arbetstagardeltagande och demokrati. Parlamentet uppmuntrar
medlemsstaterna att skapa gynnsamma rättsliga förutsättningar för etablering och drift av kooperativ, inbegripet arbetstagarkooperativ.
19. Europaparlamentet framhåller EU:s pågående arbete för att utvidga taxonomin för hållbar finansiering till sociala mål. Parlamentet anser att EU:s taxonomi måste vara relevant ur social synvinkel, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för
mikroföretag och små och medelstora företag, eftersom den kan vara en drivkraft för investeringar i den sociala ekonomin om investeringen är väl anpassad till den sociala ekonomins principer och särdrag.
20. Europaparlamentet betonar vikten av att stärka affärsplaneringen och genomförande- och utvärderingsfärdigheterna hos enheter inom den sociala ekonomin samt vikten av
PE702.909v02-00 12/34 RR\1258927SV.docx
SV
relevant mediekompetens, ledarskapsförmåga, delaktighetsbaserat ledarskap, livslångt lärande, motståndskraft och färdigheter som krävs för pågående omställningar,
exempelvis den gröna och digitala omställningen, genom stöd till alliansen för kompetens inom den sociala ekonomin och närhetsekonomin. Parlamentet ser fram emot att den kommande kompetenspakten för den sociala ekonomin kommer att investera i denna kompetens. Parlamentet uppmanar intressenter inom den sociala ekonomin att fullt ut anpassa sig till målen i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att se till att minst 60 % av deras anställda får utbildning varje år senast 2030.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra socialt verkningsfulla investeringar och att bedöma befintliga åtgärder för att öka medborgarnas deltagande i socialt verkningsfulla finansieringsinitiativ i syfte att öka finansieringen av enheter inom den sociala ekonomin och motsvarande synlighet.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med intressenter inom den sociala ekonomin och universitetsvärlden noggrant undersöka om så kallade sociala obligationer är genomförbara och användbara.
23. Europaparlamentet beklagar att enheter inom den sociala ekonomin inte i tillräcklig utsträckning tas upp i läroplanerna för allmän skolutbildning och inom högre
utbildning21. Mot bakgrund av detta uppmanar parlamentet representativa sektorsorgan och relevanta offentliga myndigheter att i partnerskap med berörda parter se över och utvärdera läroplanerna på alla utbildningsnivåer, från grundskola till högre utbildning, inklusive yrkesutbildning, och lägga fram politiska rekommendationer. Parlamentet understryker behovet av att lyfta fram den sociala ekonomin bland ungdomar.
Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett kontinuerligt samarbete mellan Europeiska kompetenscentrumet för social innovation och högskolor i alla
medlemsstater i syfte att utveckla gemensamma projekt och öka medvetenheten om de möjligheter som den sociala ekonomin erbjuder framtida unga företagare och
underrepresenterade grupper, såsom personer med funktionsnedsättning, kvinnor, äldre och socialt utsatta grupper.
24. Europaparlamentet betonar att enheter inom den sociala ekonomin i årtionden har varit ledande när det gäller cirkulära affärsmodeller, särskilt när det gäller återanvändning, reparation och återvinning, och på så sätt påskynda omställningen till den cirkulära ekonomin och fokusera mer på positiva sociala effekter22. Parlamentet stöder
kommissionens initiativ att stärka den sociala ekonomins förmåga att vidareutveckla miljövänligare tjänster och produkter.
25. Europaparlamentet betonar särställningen för kooperativ för förnybar energi inom den sociala ekonomin, som en del av energisammanslutningar, i energisystemet, eftersom de främjar hållbara metoder för produktion och konsumtion av energi, stärker gemensamt egenansvar och social innovation, genererar omfattande fördelar och kan användas för
21 Eurofound, Labour market change. Cooperatives and social enterprises: Work and employment in selected countries, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2019.
22 OECD/Europeiska kommissionen, ”Policy brief on making the most of the social economy’s contribution to the circular economy”, OECD Local Economic and Employment Development (LEED) Papers, nr 2022/01, OECD Publishing, 2022.
RR\1258927SV.docx 13/34 PE702.909v02-00
SV
att tillgodose försörjningstryggheten på avlägsna platser och på vissa öar.
26. Europaparlamentet framhåller den grundläggande rollen för enheter inom den sociala ekonomin, inbegripet ömsesidiga bolag, vad gäller vård- och omsorgssektorn och understryker den sociala ekonomins stora tillväxtpotential på detta område, som kan möta den ökade efterfrågan på omsorgstjänster och ta itu med pågående utmaningar såsom den åldrande befolkningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och
medlemsstaterna att stödja kvalitet inom vårdsektorn med lämpliga politiska åtgärder och att se till att den kommande översynen av det statliga stödet säkerställer större flexibilitet för de enheter inom den sociala ekonomin som tillhandahåller sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster.
27. Europaparlamentet betonar vikten av att lägga större vikt vid metoder och praxis för mätning av sociala effekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att med stöd av europeiska aktörer inom den sociala ekonomin noggrant utvärdera utvecklingen av metoder för mätning av sociala effekter, som kan fungera för alla olika typer av enheter inom den sociala ekonomin och ytterligare locka till sig sociala investeringar.
28. Europaparlamentet understryker den sociala ekonomins betydelse för att främja
jämställdhet och skapa sysselsättningsmöjligheter för kvinnor, särskilt kvinnor i utsatta situationer. Parlamentet betonar att det kan vara en ingångspunkt som underlättar övergången från informell till formell anställning. Parlamentet noterar att kvinnor ofta utgör mer än 60 % av arbetskraften i den sociala ekonomin, och att skillnaderna i lön och ledningsbefattningar enligt uppgift är lägre. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undanröja alla hinder för kvinnor för att uppnå jämställdhet.
Parlamentet efterlyser en förstärkning av jämställdhetsdimensionen i politiken och tillgång till finansiering för kvinnor som är verksamma inom enheter i den sociala ekonomin, med tanke på att kvinnor möter större svårigheter att få tillgång till
finansiering än män. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en tydlig roll för den sociala ekonomin i den kommande europeiska omsorgsstrategin.
29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta nationella, transnationella och interregionala partnerskap för kapacitetsuppbyggnad och formella avtal med nätverk inom den sociala ekonomin och de organisationer som företräder dem. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att säkerställa villkoren för ytterligare utveckling och professionalisering av enheter inom den sociala ekonomin, vilket kan ske genom tillhandahållande av rådgivningstjänster såsom skräddarsytt mentorskap och coachning, finansiering av kapacitetsuppbyggnad, utbildning, kompetenshöjning och omskolning, inkubatorstjänster samt tillgång till juridisk rådgivning.
30. Europaparlamentet framhåller att teknik och artificiell intelligens, när den är tillgänglig för alla, kan spela en viktig roll vad gäller att skapa arbetstillfällen och utveckla och expandera den sociala ekonomin. Parlamentet betonar vikten av att ge företagare och anställda inom den sociala ekonomin, med särskilt fokus på utsatta arbetstagare,
förbättrad tillgång till utbildningsprogram om digitala färdigheter och avancerad teknik, både på unionsnivå och nationell nivå, och uppmanar kommissionen och
medlemsstaterna att undersöka hur traditionella företag, den offentliga sektorn och enheter inom den sociala ekonomin kan samarbeta för att uppnå detta. Parlamentet noterar att den digitala omställningen i den sociala ekonomin bör uppmuntras, bland
PE702.909v02-00 14/34 RR\1258927SV.docx
SV
annat genom åtgärder på området för beskattning, offentlig upphandling och statligt stöd.
31. Europaparlamentet pekar på att den sociala ekonomin är ett sätt att lösa utmaningar i städerna. Parlamentet vill se att finansiering riktas till den lokala nivån, även i stadsområden.
32. Europaparlamentet välkomnar att många lokala och regionala myndigheter redan har ambitiösa strategier och handlingsplaner för att främja den sociala ekonomin.
Parlamentet erkänner behovet av att bygga upp kapacitet på lokal och regional nivå och att ta itu med de särskilda behov som gränsöverskridande organisationer inom den sociala ekonomin har, särskilt på landsbygden, på öar och i avlägset belägna områden.
Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra utvecklingen av regionala strategier för den sociala ekonomin i alla regioner och att anslå ekonomiska resurser i enlighet med lokalt fastställda prioriteringar. Parlamentet uppmanar med kraft
kommissionen att offentliggöra en översikt över de olika juridiska former som finns i den sociala ekonomin i medlemsstaterna så att lokala och regionala myndigheter kan inrikta sig på dem när de utarbetar sina strategier.
Att utnyttja EU-instrumentens fulla potential för att få den sociala ekonomin att blomstra 33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla riktad finansiering till
enheter inom den sociala ekonomin och att fullt ut utnyttja nuvarande unionsmedel för att främja den sociala ekonomin och öka sina ansträngningar för att absorbera de medel som ställs till deras förfogande för den sociala ekonomin.
34. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att underlätta för företag inom den sociala ekonomin att få tillgång till EU-medel, också i form av offentlig-privata
partnerskap, utan att de behöver förändra sin rättsliga status, och att gynna deras aktiva deltagande vid bestämningen av EU:s politiska agenda, exempelvis inom ramen för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
35. Europaparlamentet välkomnar förslaget om att lansera en ny gemensam EU-portal för den sociala ekonomin 2023. Parlamentet understryker att detta initiativ har potential att stödja enheter inom den sociala ekonomin genom att tillhandahålla viktig information och vägledning om relevant unionsfinansiering, politik, nätverk och plattformar samt relaterade initiativ.
36. Europaparlamentet noterar de möjligheter som InvestEU erbjuder i form av stöd till den sociala ekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen och genomförandepartnerna att utforma finansiella produkter som är anpassade till behoven hos företag i den sociala ekonomin inom politikområdet ”Sociala investeringar och kompetens”, och att anslå tillräckliga resurser till dessa produkter med tonvikt på projekt som rör den digitala omställningen och den gröna omställningen. Parlamentet noterar att hållbara
urvalskriterier bör tas fram och riktas mot finansförmedlare som specifikt stöder den sociala ekonomin, och anser att rådgivningstjänster bör göras tillgängliga inom ramen för InvestEU:s rådgivningscentrum för att maximera dessa finansförmedlares potential att utnyttja InvestEU-programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att andra finansiella produkter från InvestEU, såsom de som riktar sig till små och
RR\1258927SV.docx 15/34 PE702.909v02-00
SV
medelstora företag, görs tillgängliga för enheter inom den sociala ekonomin, varav de flesta är mikroenheter eller små och medelstora enheter, för att möjliggöra utveckling av en rad projekt på nyckelområden och förbättra den långsiktiga ekonomiska hållbarheten för enheter inom den sociala ekonomin samt deras användning av innovativa lösningar.
37. Europaparlamentet noterar särskilt den nyckelroll som sammanhållningsfonderna, däribland Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Europeiska regionala
utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, spelar för finansieringen av projekt inom den sociala ekonomin. Parlamentet påminner om de särskilda målen för ESF+ när det gäller att förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt ungdomar, och att främja egenföretagande och den sociala ekonomin. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att medel från ESF+ kan användas av
upphandlingsmyndigheter för att finansiera ”främjare av sociala klausuler”, alltså personer som arbetar med att främja och stödja genomförandet av sociala klausuler lokalt, och att ge offentliga myndigheter råd om utarbetandet av anbudsspecifikationer som är inom räckhåll för den sociala ekonomin.
38. Europaparlamentet erkänner den sociala ekonomins stora potential när det gäller att skapa högkvalitativa arbetstillfällen och avlönade praktikplatser för ungdomar, vilket kan påskynda deras integration på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar
medlemsstaterna att använda de medel som finns tillgängliga inom ramen för den förstärkta ungdomsgarantin för att främja den sociala ekonomin bland den yngre generationen, eftersom den kan förbättra deras integration på arbetsmarknaden.
Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att 2022 lansera en akademi för ungdomspolitik för entreprenörskap inom ramen för ESF+ för att främja ungt
företagande, och uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt socialt företagande och att utveckla riktade initiativ för att hjälpa andra underrepresenterade entreprenörer i den sociala ekonomin.
39. Europaparlamentet stöder inrättandet av nationella kompetenscentrum för social
innovation som riktar sig till sociala entreprenörer och ett europeiskt kompetenscentrum för social innovation. Parlamentet påminner dock kommissionen och medlemsstaterna om att social innovation utövas av alla organisationer inom den sociala ekonomin, inbegripet icke-vinstdrivande leverantörer av sociala tjänster, samt sociala
entreprenörer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med de specifika utmaningarna inom sektorn för icke vinstdrivande sociala tjänster för att göra det möjligt för denna sektor att fortsätta i innovativ riktning, och samtidigt bibehålla bidrag och subventioner som erbjuds inom ramen för ESF+ eller Erasmus+-projektet.
40. Europaparlamentet välkomnar användningen av riktad EU-finansiering för projekt som syftar till att utveckla och möjliggöra överlåtelser av företag till deras anställda och därmed en kontinuitet i deras verksamhet, bland annat genom att ett
arbetstagarkooperativ tar över23.
41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för sina nationella
23 Exempelvis innovativa modeller för företagsöverföring för små och medelstora företag i Östersjöregionen som finansieras genom Interreg, användning av medel från Europeiska socialfonden och programmet för
sysselsättning och social innovation (EaSI), pilotprojekt som stöds av Europaparlamentet, ”Transfer to Coops”
och ”Saving Jobs”.
PE702.909v02-00 16/34 RR\1258927SV.docx
SV
återhämtnings- och resiliensplaner främja tillgången till finansiering från
NextGenerationEU för enheter inom den sociala ekonomin, särskilt för att främja sysselsättning av god kvalitet, social inkludering och en inkluderande digital och grön omställning för alla.
42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid nästa översyn av den allmänna gruppundantagsförordningen utvidga förordningens tillämpningsområde och ta ordentlig hänsyn till de särskilda behoven hos enheter inom den sociala ekonomin när det gäller tillgång till finansiering och marknadsutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre inkludera sociala hänsyn i fråga om statligt stöd, såsom
främjande av rekrytering av arbetstagare med sämre förutsättningar, inbegripet personer med funktionsnedsättning, särskilt i samband med återhämtningen efter covid-19, att utforska olika evidensbaserade alternativ, efter samråd med berörda parter, för att stödja utvecklingen av enheter inom den sociala ekonomin och att ge de nationella
myndigheterna klarhet och vägledning om den rättsliga grund som ska användas för att stödja enheter inom den sociala ekonomin via statligt stöd.
43. Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer på att överväga särskilda saminvesteringsmekanismer med stiftelser och filantropiska organisationer med inriktning på områden som exempelvis hemlöshet.
44. Europaparlamentet uppmanar med kraft nationella, regionala och lokala myndigheter att bättre utnyttja potentialen i de nuvarande reglerna om särskilda bestämmelser för
tjänster av allmänt ekonomiskt intresse för att få tillgång till offentligt finansieringsstöd i enlighet med EU:s förordning om statligt stöd, inte minst genom att fullt ut utnyttja möjligheten att ge status som ”tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”, när så är
relevant, för ekonomisk verksamhet som bedrivs av enheter inom den sociala ekonomin.
45. Europaparlamentet välkomnar idén om ett nytt initiativ inom ramen för programmet för den inre marknaden för att stödja inrättandet av partnerskap mellan enheter inom den sociala ekonomin och traditionella företag, vilket möjliggör en marknad för ”sociala köp” mellan företag som kan stärka den sociala ekonomin.
46. Europaparlamentet anser att existerande märkningar och certifieringar för enheter inom den sociala ekonomin skulle kunna tjäna som inspiration för medlemsstaterna.
Parlamentet välkomnar åtagandet i handlingsplanen om att inleda en studie om
nationella märkningar och certifieringssystem för den sociala ekonomin, i syfte att öka den sociala ekonomins synlighet och möjliggöra en välfungerande inre marknad, och att på grundval av resultaten undersöka möjligheten att bana väg för ett mer standardiserat system på unionsnivå. Parlamentet understryker att denna studie bör bygga på tidigare resultat och involvera aktörer inom den sociala ekonomin.
47. Europaparlamentet rekommenderar att tillämpningsområdet för nätverket av europeiska regioner för den sociala ekonomin utvidgas för att stärka nya regionala och lokala partnerskap, i synnerhet för att främja den digitala och gröna omställningen inom regioner.
48. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna identifiera ändamålsenliga verktyg för att stödja och skydda
civilsamhällesorganisationer, i synnerhet enheter inom den sociala ekonomin, i
RR\1258927SV.docx 17/34 PE702.909v02-00
SV
medlemsstaterna. Parlamentet betonar att programmet Medborgarskap, jämlikhet, rättigheter och värden, som bland annat riktar sig till ideella organisationer, med en budget på 1,55 miljarder euro, är ett meningsfullt bidrag till de utmaningar som det civila samhället i EU står inför.
49. Europaparlamentet konstaterar att finansiering av ideella organisationer ofta kräver samfinansiering och att det kan vara avskräckande att kräva en för stor andel egna medel. Parlamentet understryker därför att den andel egna medel som krävs för
medfinansiering bör utvärderas och att olika medel som skulle kunna omräknas i pengar behöver beaktas, såsom frivilligarbete eller naturabidrag.
50. Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen har inlett en jämförande analys av juridiska bestämmelser och villkor för föreningar i EU. Parlamentet uppmanar
kommissionen att på grundval av artikel 352 i EUF-fördraget lägga fram ett förslag till förordning om upprättande av en stadga för europeiska sammanslutningar, på grundval av rekommendationerna i parlamentets resolution av den 17 februari 2022 med
rekommendationer till kommissionen om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer och i del I i bilagan till denna.
Mot ett effektivt genomförande av handlingsplanen
51. Europaparlamentet är mycket positivt till förslaget om en rekommendation från rådet om ramvillkor för den sociala ekonomin, som ska godkännas 2023. Parlamentet betonar att rekommendationen bör innehålla en gemensam definition på unionsnivå av den sociala ekonomin, på grundval av de huvudprinciper och särdrag som presenteras i handlingsplanen, och att både rekommendationen och definitionen måste ta hänsyn till mångfalden av enheter inom den sociala ekonomin i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att rekommendationen måste ha som huvudmål att stärka de rättsliga och
politiska ramarna för den sociala ekonomin, särskilt i medlemsstater där ekosystemet för den sociala ekonomin är mindre utvecklat. Parlamentet anser att rekommendationen tydligt bör belysa de stödinstrument som EU tillhandahåller och ge vägledning om specifika politikområden, såsom lämpliga rättsliga ramar för olika typer av enheter inom den sociala ekonomin, offentlig upphandling, statligt stöd, sysselsättnings-, social- och hälsopolitik, beskattning, utbildning, färdigheter och kompetensutveckling samt vikten av att koppla pågående omställningar till agendan för den sociala ekonomin.
52. Europaparlamentet understryker vikten av arbetstagarnas deltagande och demokratiska styrelseformer, principer som erkänns i handlingsplanen, för att uppnå målen för den sociala ekonomin. Parlamentet betonar att alla arbetstagare i den sociala ekonomin förtjänar anständiga arbets- och anställningsvillkor och utsikter till karriärutveckling, helst baserade på kollektivavtal. Parlamentet betonar i detta sammanhang att enheter inom den sociala ekonomin måste följa bestämmelserna om fackliga rättigheter,
arbetsmarknadsdialog och kollektivförhandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att ekonomiskt EU-stöd till enheter inom den sociala ekonomin bör ges på villkor att de uppfyller gällande arbets- och anställningsvillkor och/eller arbetsgivarens lagstadgade eller kollektivavtalsbaserade skyldigheter. Parlamentet betonar att eftersom deras modell bygger på arbetstagarnas deltagande är enheter inom den sociala ekonomin väl lämpade att främja arbetsmarknadsdialog och kollektivförhandlingar. Parlamentet betonar därför behovet av att ytterligare utveckla arbetsmarknadsdialogen, både på
PE702.909v02-00 18/34 RR\1258927SV.docx
SV
nationell och europeisk nivå, och kollektivförhandlingar inom den sociala ekonomin.
53. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att främja den sociala ekonomin internationellt och att öka sektorns synlighet i den externa dimensionen av unionens politik, bland annat genom att erkänna och inkludera dess särskilda karaktär i framtida associeringsavtal och tillhandahålla information och utbildning om den sociala ekonomin till EU-delegationernas personal, och genom att bedöma hur sådana åtgärder kan bidra till utvecklingen av den sociala ekonomin i tredjeländer.
54. Europaparlamentet beklagar att parlamentets tidigare uppmaningar till kommissionen att lägga fram förslag som gör det möjligt för ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser att agera på europeisk och gränsöverskridande nivå inte har lett till några lagändringar, vilket undergräver den europeiska sociala modellen och hindrar fullbordandet av den inre marknaden. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att införa gemensamma miniminormer för ideella organisationer i hela EU och att inrätta en stadga för europeiska föreningar, och uppmanar kommissionen att offentligt förklara varför parlamentets uppmaningar inte har följts upp. Parlamentet föreslår, mot bakgrund av den möjlighet som har öppnat sig genom handlingsplanen och den verksamhet som bedrivs av kommittén för övervakning av Luxemburgdeklarationen, som inbegriper en majoritet av medlemsstaterna, att man ska undersöka möjligheten till fördjupat
samarbete som ett sätt att komma till rätta med ovannämnda dödlägen som pågått i årtionden.
55. Europaparlamentet konstaterar att den sociala ekonomins fulla potential när det gäller att hantera socioekonomiska utmaningar kräver att offentliga myndigheter och enheter inom den sociala ekonomin tydligt fastställer vilka de sociala prioriteringarna är.
Parlamentet betonar att projekt inom den sociala ekonomin ofta kräver ett nära partnerskap med offentliga organ. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att, inom ramen för den makroekonomiska styrningsram som tillhandahålls på EU-nivå, utveckla en ny strategi för sociala investeringar som har tydligt fastställda sociala prioriteringar, i linje med pelaren för sociala rättigheter, och som kan utgöra en ram för samarbete mellan offentliga myndigheter och enheter inom den sociala ekonomin.
56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda landsrapporterna och de landsspecifika rekommendationerna i planeringsterminen för att övervaka utvecklingen av den sociala ekonomin i Europa och uppmanar kommissionen att göra sina initiativ mer ambitiösa och konsekventa och om möjligt föreslå rättsliga åtgärder.
57. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas uppföljning av sina åtaganden avseende den sociala ekonomin i de nationella planerna för
återhämtning och resiliens.
58. Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet att en ny studie ska göras för att samla in kvalitativa och kvantitativa uppgifter om den sociala ekonomin i alla medlemsstater.
Parlamentet begär att denna studie ska omfatta de olika typerna av enheter inom den sociala ekonomin och samla in uppdelade uppgifter om arbetstagare. Parlamentet konstaterar att detaljerade, standardiserade, jämförbara och tillförlitliga uppgifter om
RR\1258927SV.docx 19/34 PE702.909v02-00
SV
den sociala ekonomins omfattning och effekter behövs i syfte att underlätta
evidensbaserade politiska beslut, framtidssäkra utvecklingen av den sociala ekonomin och bidra till EU:s ekonomiska och sociala mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att som en del av detta arbete uppdatera 2012 års studie om ömsesidiga bolag i unionen för att identifiera möjligheter och hinder för deras utveckling, särskilt inom hälso- och sjukvård och försäkring. Parlamentet uppmanar kommissionen och de nationella statistikmyndigheterna att samarbeta med Eurostat för att samla in standardiserade uppgifter och regelbundet uppdatera och analysera dem.
59. Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med en omställningsbana för det industriella ekosystemet för närhetsekonomin och den sociala ekonomin. Parlamentet noterar dock att det krävs ytterligare information för att förstå hur den kommer att samverka med andra regionala och lokala initiativ och för att säkerställa ett effektivt genomförande på fältet.
60. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse samordnare för den sociala ekonomin och att inrätta lokala kontaktpunkter för den sociala ekonomin i syfte att öka kunskapen om och underlätta tillgången till stöd och finansiering, inbegripet EU- finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en gemensam EU- plattform online för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstater, lokala och regionala myndigheter och nätverk inom den sociala ekonomin, och understryker att denna plattform måste förvaltas i samarbete med europeiska nätverk för den sociala ekonomin och kommissionens expertgrupp om den sociala ekonomin och sociala företag (Geces).
Parlamentet anser att det finns ett behov av att säkerställa nära samordning mellan nationella samordnare, lokala kontaktpunkter, EU:s onlineplattform och EU:s portal för den sociala ekonomin för att maximera kunskapsutbytet och synergierna samt
synligheten för möjligheterna för aktörer inom den sociala ekonomin och undvika eventuellt dubbelarbete.
61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare samarbeta med Geces och att inrätta en arbetsgrupp för genomförandet av handlingsplanen som inbegriper Geces och nationella samordnare med ansvar för övervakning och regelbunden rapportering till parlamentet, rådet och berörda intressenter, inbegripet arbetsmarknadens parter, och att sprida dess sammansättning och tidsplan för åtgärder.
°
° °
62. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
PE702.909v02-00 20/34 RR\1258927SV.docx
SV
MOTIVERING
I Europa har den sociala ekonomin historiskt sett betraktats som ett medel för att ta itu med misslyckanden från marknadens och statens sida. Under de senaste två årtiondena har dock förståelsen för vad den sociala ekonomin medför ökat.1 Den sociala ekonomin har visat att den bidrar till social sammanhållning och till att främja en känsla av gemenskap och socialt kapital2, och att den bidrar till att hantera stora samhällsutmaningar såsom miljöfrågor, livsmedelssuveränitet och tillhandahållande av tillgänglig vård av god kvalitet och hälso- och sjukvård3. Under covid-19-pandemin har den sociala ekonomin också visat sin styrka och förmåga att bidra till ekonomisk utveckling och skapande av sysselsättning, särskilt för utsatta människor. Den har dessutom visat hur den minskar sociala och ekonomiska skillnader och blåser nytt liv i lokala samhällen, där dessa organisationer är djupt rotade.
På internationell nivå har ansträngningar gjorts för att bättre förstå och synliggöra alla de fördelar som den sociala ekonomin kan tillföra ekonomin och samhället. För att illustrera detta inrättade FN för tio år sedan sin interinstitutionella arbetsgrupp för social och solidarisk ekonomi för att se över utvecklingen efter de många kriserna och mot bakgrund av
utvecklingsagendan efter 2015 som inte hade ägnat den sociala ekonomin tillräcklig uppmärksamhet4.
Den sociala ekonomin erkänns således i allt högre grad som ett annat sätt att organisera ekonomin eller, som FN:s generalsekreterare uttryckte det, ”som en alternativ tillväxtmodell vars syfte är att hitta en ny balans mellan ekonomisk effektivitet och social och miljömässig motståndskraft (...). Den sociala och solidariska ekonomin främjar ekonomisk dynamik, socialt skydd och miljöskydd samt sociopolitisk egenmakt.”5
Utöver FN:s insatser6 har Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) också erkänt att den sociala ekonomin och social innovation bidrar till att skapa mer
inkluderande, kreativa och hållbara ekonomier och samhällen, och lanserade 2020 den globala åtgärden Promoting Social and Solidarity Economy Ecosystems. Detta projekt kommer att stödja utvecklingen och internationaliseringen av den sociala ekonomin i alla EU-länder samt i Brasilien, Kanada, Indien, Korea, Mexiko och USA.
Under dessa positiva förutsättningar antog kommissionen den 9 december 2021 den efterlängtade handlingsplanen för den sociala ekonomin. Handlingsplanen bygger på de erfarenheter som gjorts under flera årtiondens arbete inom EU-institutionerna, i
1 Gorgi Krlev, Giulio Pasi, Dominika Wruk och Marika Bernhard (2021), Reconceptualising the Social Economy, Stanford Social Innovation Review.
2 Ibid.
3 Bénédicte Fonteneau och Ignace Pollet (red.), (2019), The contribution of the social and Solidarity economy and social finance to the future of work, ILO, Genève.
4 https://unsse.org/about/
5 Rapport från generalsekreteraren (2021), Socially just transition towards sustainable development: the role of digital technologies on social development and well-being of all, Kommissionen för social utveckling, 8–17 februari 2021, FN.
6 I FN-systemet rent generellt är det värt att nämna att Internationella arbetsorganisationen (ILO) har valt att diskutera anständigt arbete och den sociala och solidariska ekonomin vid Internationella arbetskonferensens 110:e möte, som planeras äga rum 2022.
RR\1258927SV.docx 21/34 PE702.909v02-00
SV
medlemsstaterna och av berörda intressenter och experter på detta område. I planen erkänns återigen den sociala ekonomins förändringspotential och dess syn på ekonomin där människan sätts i centrum och vår planet beaktas.
Inför detta arbete anordnade föredraganden för detta initiativbetänkande flera olika samråd med företrädare för FN:s arbetsgrupp, ILO, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, medlemsstaterna samt företrädare för olika regioner och för
universitetsvärlden. Han fick generellt sett positiv feedback på handlingsplanen för den sociala ekonomin. Föredraganden gratulerar kommissionen till dess arbete. Såsom konstateras i diskussionerna med ovannämnda aktörer finns det dock fortfarande möjlighet att
komplettera texten och underlätta förståelsen och erkännandet av den sociala ekonomin, främja dess utveckling och fortsätta mot ett effektivt genomförande av EU:s handlingsplan.
Med utgångspunkt i dessa samråd, det samförstånd som råder på institutionell nivå och texterna (inklusive från parlamentet) samt i forskning om bästa praxis på området för sociala ekonomier från olika regioner och EU-länder, har detta betänkande tre mål. För det första strävar det efter att bidra till skapandet av en gynnsam miljö för den sociala ekonomin. För det andra undersöker det hur man bättre kan utnyttja den sociala ekonomins fulla potential, och för det tredje behandlas den centrala frågan: hur kan genomförandet av handlingsplanen ge konkreta resultat? Genom att ta itu med dessa frågor hoppas föredraganden att
Europaparlamentets arbete med det här betänkandet ska hjälpa den sociala ekonomin att blomstra under det kommande årtiondet.
PE702.909v02-00 22/34 RR\1258927SV.docx
SV
25.4.2022
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR REGIONAL UTVECKLING
till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin (2021/2179(INI))
Föredragande av yttrande: Niyazi Kizilyürek
FÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i det förslag till resolution som antas:
1. Europaparlamentet framhåller att de cirka 2,8 miljoner sociala och solidariska företagen i EU har en avgörande betydelse och sysselsätter mer än 13,6 miljoner människor.
Parlamentet understryker att de bidrar till sammanhållning, socialt stöd, skapande av arbetstillfällen av god kvalitet, den cirkulära ekonomin, kampen mot fattigdom och ojämlikhet, den ekonomiska återhämtningen, skräddarsydda åtgärder för barn och äldre, ett aktivt åldrande, integreringen av missgynnade personer, särskilt personer med funktionsnedsättning, inkluderingen av migranter och flyktingar i samhället, jämställdhet, förbättrad hälsa och miljö, biologisk mångfald och kampen mot
klimatförändringar. Parlamentet noterar att den sociala ekonomins avgörande bidrag till en ökad sysselsättning och ett minskat antal personer som riskerar fattigdom och social utestängning bör medverka till genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter och de överordnade målen för 2030.
2. Europaparlamentet betonar att under covid-19-pandemin var närhetsekonomin och den sociala ekonomin hårt drabbade industriella ekosystem. Parlamentet konstaterar att redan från första början har många enheter inom den sociala ekonomin stått längst fram under denna kris, bland annat genom att producera munskydd, stödja digital
onlineutbildning, bistå de mest behövande och tillhandahålla närhjälp på lokal nivå.
Parlamentet betonar de lokala och regionala myndigheternas roll när det gäller att främja den sociala ekonomin och minska de sociala och ekonomiska skillnaderna för att tillgodose lokalbefolkningens behov, särskilt med tanke på de negativa effekterna av covid-19 på företagen och samhället som helhet. Parlamentet betonar att många lokala små och medelstora företag tillhandahöll grundläggande tjänster i regioner där
offentliga myndigheter inte hade en optimalt fungerande infrastruktur för social omsorg.
Parlamentet betonar att utvecklingen av den sociala ekonomin måste utnyttja den fulla potentialen hos företag och organisationer inom den sociala ekonomin för att säkerställa en stark ekonomisk återhämtning, stödja entreprenörskap och skapa arbetstillfällen av hög kvalitet i alla EU:s regioner. Parlamentet efterlyser en studie från kommissionen om
RR\1258927SV.docx 23/34 PE702.909v02-00
SV
effekterna av covid-19 på den sociala ekonomin, i syfte att öka sektorns motståndskraft och reaktionsförmåga, särskilt i händelse av liknande kriser i framtiden.
3. Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin.
Parlamentet stöder dess förslag till en särskild rådsrekommendation 2023 med det primära målet att bättre anpassa de politiska och rättsliga ramarna till de behov som enheter inom den sociala ekonomin har. Parlamentet anser att den sociala ekonomins insatser bör anpassas till det pågående stödet till den gröna och digitala omställningen.
Parlamentet betonar behovet av att inkludera den cirkulära ekonomin i denna ram och stöder förslag som syftar till att förbättra de sociala ramvillkoren, särskilt när det gäller skattefrågor, offentlig upphandling, statligt stöd, tillgång till EU-program och offentlig finansiering, i synnerhet medel från EU-budgeten som anslås till
sammanhållningspolitiken.
4. Europaparlamentet noterar särskilt den nyckelroll som sammanhållningsfonderna, däribland Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Europeiska regionala
utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, spelar för finansieringen av projekt inom den sociala ekonomin. Parlamentet påminner om de särskilda målen för ESF+ när det gäller att förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt ungdomar, även genom att främja egenföretagande och den sociala ekonomin.
Parlamentet noterar vidare det specifika mål 4 i Eruf och Sammanhållningsfonden som är att stödja ett mer socialt och inkluderande Europa genom att göra arbetsmarknaderna mer effektiva och inkluderande samt öka tillgången till sysselsättning av god kvalitet genom att utveckla social infrastruktur och främja den sociala ekonomin.
5. Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt att säkerställa en stark koppling mellan den sociala ekonomin och den sociala och yrkesmässiga återintegreringen av utsatta personer på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att skapandet av nya
arbetstillfällen i sociala företag, särskilt för de mest missgynnade personerna på arbetsmarknaden, bör stödjas och möjliggöras i detta sammanhang. Parlamentet anser också att återintegreringen i samhället inte bör begränsas till sysselsättningsrelaterade arbetsmarknadsåtgärder, utan även bör omfatta verksamhet som handlar om annat än aktiva arbetsmarknadsåtgärder.
6. Europaparlamentet påpekar att det förutom att skapa nya enheter inom den sociala ekonomin också är nödvändigt att skapa förutsättningar för att befintliga enheter ska kunna fortsätta att utvecklas och professionaliseras. Parlamentet anser att det i detta sammanhang är viktigt att sträva efter en ekonomisk integration av enheterna, dvs. att skapa verktyg som uppmuntrar enheter som huvudsakligen är verksamma på det sociala området att bedriva ekonomisk verksamhet. Parlamentet anser att denna strategi
kommer att göra enheterna mer hållbara och öka deras möjligheter att fungera smidigt efter att de har slutat att använda offentliga finansieringsprogram.
7. Europaparlamentet anser att handlingsplanen bör syfta till att stärka rättigheterna för alla arbetstagare i den sociala ekonomin, värna föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar samt garantera alla arbetstagarrättigheter, anständiga
arbetsvillkor och rättvisa löner och social delaktighet för utsatta grupper, i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet påminner också om vikten av offentliga tjänster för att stödja den sociala ekonomin och om att
