BETÄNKANDE. SV Förenade i mångfalden SV. Europaparlamentet A9-0353/

RR\1245986SV.docx PE696.496v03-00

SV

SV

Europaparlamentet

2019-2024

Plenarhandling

A9-0353/2021 20.12.2021

BETÄNKANDE

om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2021

(2021/2181(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: María Soraya Rodríguez Ramos

PE696.496v03-00 2/46 RR\1245986SV.docx

SV

PR_INI

INNEHÅLL

Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION ...3 YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR KVINNORS RÄTTIGHETER OCH

JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN...35 INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET...45 SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET...46

RR\1245986SV.docx 3/46 PE696.496v03-00

SV

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2021

(2021/2181(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, – med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande friheterna,

– med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget),

– med beaktande av artiklarna 17 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

– med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

– med beaktande av FN:s konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord från 1948 och FN:s råd för mänskliga rättigheters resolution 43/29 av den 22 juni 2020 om förebyggande av folkmord,

 med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

– med beaktande av förklaringen om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller övertygelse, som FN:s generalförsamling proklamerade i sin resolution 36/55 av den 25 november 1981,

– med beaktande av FN:s förklaring om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, som antogs den 18 december 1992, – med beaktande av FN:s förklaring om människorättsförsvarare, som enhälligt antogs

den 10 december 1998,

– med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess två fakultativa protokoll, som antogs den 25 maj 2000,

– med beaktande av FN:s vapenhandelsfördrag om export och exportbedömning och Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport,

– med beaktande av Pekingdeklarationen från september 1995,

PE696.496v03-00 4/46 RR\1245986SV.docx

SV

– med beaktande av Europarådets konventioner om skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet vid biologisk och medicinsk tillämpning (CETS nr 164), som antogs den 4 april 1997, och protokollen till denna, om åtgärder mot människohandel (CETS nr 197), som antogs den 16 maj 2005, och om skydd av barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (CETS nr 201), som antogs den 25 oktober 2007,

– med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) av den 11 maj 2011, som inte alla medlemsstater ratificerat,

– med beaktande av Europarådets protokoll nr 6 till konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende avskaffande av dödsstraffet,

– med beaktande av rådets förordning (EU) 2020/1998 av den 7 december 2020 om restriktiva åtgärder mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna¹,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden²,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om upprättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen³,

– med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–

2024, som antogs av rådet den 18 november 2020,

– med beaktande av FN:s generalsekreterares uppmaning till handling för mänskliga rättigheter,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 16 november 2015 om EU:s stöd till övergångsrättvisa,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 17 februari 2020 om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2020 och av den 22 februari 2021 om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2021,

– med beaktande av rådets slutsatser av den 13 juli 2020 om EU:s prioriteringar i Förenta nationerna och FN:s 75:e generalförsamling (september 2020–september 2021) och av den 12 juli 2021 om EU:s prioriteringar i Förenta nationerna under FN:s 76:e

generalförsamling (september 2021–september 2022),

1 EUT L 410 I, 7.12.2020, s. 1.

2 EUT L 206, 11.6.2021, s. 1.

3 EUT L 209, 14.6.2021, s. 1.

RR\1245986SV.docx 5/46 PE696.496v03-00

SV

– med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs den 25 september 2015, särskilt mål nr 1, 4, 5, 8 och 10,

– med beaktande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner 1325, 1820, 1888, 1889, 1960, 2106, 2122 och 2242 om kvinnor, fred och säkerhet,

– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner av den 28 maj 2019 om den internationella dagen till minne av offren för våldshandlingar på grund av religion eller övertygelse, och av den 19 december 2017 om den internationella dagen till minne och hedrande av offren för terrorism,

– med beaktande av rapporten från FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet av den 17 maj 2019 om utövandet av dessa rättigheter i den digitala tidsåldern,

– med beaktande av informationsmeddelandet från FN:s särskilda rapportör för rätten till frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet om strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande och rätten till församlingsfrihet och föreningsfrihet, – med beaktande av rapporten av den 28 maj 2019 från FN:s särskilda rapportör för

främjandet och skyddet av rätten till åsikts- och yttrandefrihet om övervakningssektorns negativa effekter på yttrandefriheten,

– med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder 2021–2025 (EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet),

– med beaktande av EU:s strategi för barnets rättigheter (2021–2024),

– med beaktande av kommentaren om mänskliga rättigheter från Europarådets

kommissionär för mänskliga rättigheter av den 27 oktober 2020 Time to take action against SLAPPs,

– med beaktande av rådets reviderade riktlinjer av den 16 september 2019 om EU:s politik gentemot tredjeländer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

– med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten av den 24 juni 2013,

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 september 2012 En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser (COM(2012)0492),

– med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 8 april 2020 om EU:s globala svar på covid-19-pandemin (JOIN(2020)0011),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 september 2020 om en ny migrations- och asylpakt (COM(2020)0609),

PE696.496v03-00 6/46 RR\1245986SV.docx

SV

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020 En

jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698), – med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens

höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik av den 17 februari 2021 om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilaterism (JOIN(2021)0003),

– med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2020,

– med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om kränkningar av urbefolkningarnas rättigheter i världen, inklusive markrofferi⁴,

– med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om EU:s riktlinjer och

mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjandet av religions- och trosfrihet utanför EU⁵,

– med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2020 om jämställdhet inom EU:s utrikes- och säkerhetspolitik⁶,

– med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2019⁷, och sina tidigare resolutioner om föregående årsrapporter,

– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2021 med rekommendationer till kommissionen om företagens tillbörliga aktsamhet och ansvarsskyldighet⁸,

– med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om klimatförändringarnas konsekvenser för de mänskliga rättigheterna och miljöförsvararnas roll i denna fråga⁹,

 med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 med rekommendationer till kommissionen om att fastställa könsrelaterat våld som ett nytt brottsområde förtecknat i artikel 83.1 i EUF-fördraget¹⁰,

– med beaktande av alla de resolutioner som parlamentet antog mellan 2020 och 2021 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (”brådskande resolutioner”) i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen, – med beaktande av Sacharovpriset för tankefrihet, som 2020 tilldelades den

demokratiska oppositionen i Belarus och 2021 tilldelades Aleksey Navalnyj,

4 EUT C 118, 8.4.2020, s. 15.

5 EUT C 411, 27.11.2020, s. 30.

6 EUT C 404, 6.10.2021, s. 202.

7 EUT C 456, 10.11.2021, s. 94.

8 EUT C 474, 24.11.2021, s. 11.

9 Antagna texter, P9_TA(2021)0245.

10 Antagna texter, P9_TA(2021)0388.

RR\1245986SV.docx 7/46 PE696.496v03-00

SV

– med beaktande av definitionen av ”organisation i det civila samhället” i ordlistan för sammanfattningar av EU-lagstiftningen,

– med beaktande av EU:s politiska ram för stöd till övergångsrättvisa, – med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0353/2021), och av följande skäl:

A. Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, enligt vad som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget. Ingen får förföljas eller trakasseras på något sätt för att de är engagerade i verksamheter för att skydda och främja mänskliga rättigheter eller demokrati. Nedtystande av avvikande röster och förhindrande av allmänhetens deltagande och tillgång till information har en direkt inverkan på mänskliga rättigheter och demokratin.

B. De allvarliga hot mot multilateralismen och den internationella rätten som för närvarande bevittnas innebär att EU måste spela en ännu mer engagerad roll när det gäller att främja och skydda de mänskliga rättigheterna runt om i världen. EU:s politik och åtgärder för mänskliga rättigheter bör leda till mer bestämda, beslutsamma och effektiva åtgärder, med hjälp av alla instrument som står till dess förfogande. EU bör ständigt undersöka de bästa sätten att agera effektivt genom att använda de lämpligaste instrumenten för att ta itu med kränkningar och åsidosättanden av de mänskliga

rättigheterna över hela världen, och bör i detta syfte regelbundet utvärdera sin verktygslåda för mänskliga rättigheter.

C. Europaparlamentet har en avgörande ställning som en stark EU-institution när det gäller att försvara mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och en varm anhängare av människorättsförsvarare från hela världen.

D. EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 är en färdplan för EU:s prioriteringar avseende mänskliga rättigheter och bör stå i centrum för all EU:s externa politik. EU måste säkerställa samstämmighet mellan sin olika interna och externa politik för att effektivt främja de mänskliga rättigheterna i världen.

Allmänna utmaningar och politiska verktyg

1. Europaparlamentet är mycket bekymrat över de utmaningar för mänskliga rättigheter och demokrati som har observerats runt om i världen och som leder till en försvagning av skyddet för demokratisk samhällsstyrning och demokratiska institutioner och universella mänskliga rättigheter, och till ett krympande utrymme för civilsamhället.

Parlamentet understryker kopplingen mellan rättsstatsprincipen, demokrati och kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU och dess

medlemsstater att göra mer samordnade ansträngningar för att hantera utmaningarna för de mänskliga rättigheterna i världen, både på egen hand och i samarbete med

PE696.496v03-00 8/46 RR\1245986SV.docx

SV

likasinnade internationella partner, bland annat i FN. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att föregå med gott exempel och agera som en sann global ledare för att främja och skydda mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan könen och

rättsstatsprincipen, och att kraftfullt motsätta sig angrepp på principerna om de mänskliga rättigheternas universalitet, oförytterlighet, odelbarhet, inbördes beroende och inbördes förbundenhet.

2. För att uppnå detta mål understryker Europaparlamentet vikten av det nya instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen samt EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024.

Parlamentet påminner om att rådets användning av omröstningar med kvalificerad majoritet i frågor om mänskliga rättigheter skulle resultera i att EU:s utrikes- och säkerhetspolitik skulle bli mer effektiv och proaktiv. Det skulle stärka samarbetet i frågor av väsentligt strategiskt intresse för EU, samtidigt som det skulle återspegla dess grundläggande värden. Parlamentet betonar behovet av att komma fram till

gemensamma ståndpunkter och samförstånd mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att medlemsstaterna övertar ansvaret för EU:s handlingsplan och offentligt rapporterar om sina åtgärder enligt detta strategiska dokument. Parlamentet uppmuntrar nationella och regionala parlament, nationella människorättsinstitutioner och lokala organisationer i det civila samhället att samarbeta med sina myndigheter på medlemsstatsnivå om deras bidrag till genomförandet av EU:s externa politik för mänskliga rättigheter.

3. Europaparlamentet är djupt oroat över det ökande antalet illiberala demokratier och autokratiska regimer, som är i majoritet i världen för första gången på 20 år och som försöker undertrycka sina egna folk och försvaga frihet, demokratisk samhällsstyrning och internationella normer. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de verktyg som står till deras förfogande, inbegripet deras ekonomiska

inflytande i ömsesidiga handelsförbindelser, för att utveckla ett mer ambitiöst stöd för frihet, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och demokratiska institutioner, samt för att bidra till att skapa utrymme för civilsamhället globalt sett.

4. Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta intensifiera sitt samarbete med Förenta staterna och andra likasinnade demokratiska partner för att stödja frihet och demokrati världen över och att sätta press på auktoritära och totalitära regimer. Parlamentet efterlyser nya internationella verktyg och instrument för att försvara demokratin.

Parlamentet uppmanar kommissionen att se över, uppdatera och vidareutveckla EU:s statsbyggande program för att öka deras effektivitet och göra de uppnådda resultaten mer hållbara.

5. Europaparlamentet understryker att det ambitiösa åtagandet och retoriken inom EU:s utrikespolitik för mänskliga rättigheter kräver att den är konsekvent och föregår med gott exempel för att undvika att trovärdigheten undergrävs när EU motsätter sig den globala demokratiska nedgången. Parlamentet uppmanar EU att i detta syfte ägna särskild uppmärksamhet åt att bedöma och förhindra alla kränkningar i samband med sin egen politik, sina egna projekt och sin finansiering i tredjeländer och att säkerställa transparens för att undvika inkonsekventa strategier i jämförbara

människorättssituationer världen över, och att inrätta en klagomålsmekanism för dem vars rättigheter kan ha kränkts av EU:s verksamhet.

RR\1245986SV.docx 9/46 PE696.496v03-00

SV

6. Europaparlamentet understryker vikten av EU:s stöd till medlings- och valprocesser genom att stödja inhemska observatörer och genom valobservationsuppdrag där parlamentet spelar en aktiv roll. Parlamentet betonar vikten av att tillhandahålla högsta möjliga skyddsnivå för inhemska valobservatörer och efterlyser fortsatt stöd i detta avseende. Parlamentet betonar behovet av effektiv uppföljning av dessa uppdrags rapporter och rekommendationer för att stärka demokratiska normer och underlätta framtida fredliga demokratiska övergångar och utvecklingar i de berörda länderna.

Parlamentet påminner om sina politiska medlingsverktyg som kan utvecklas ytterligare för att hjälpa till med detta övergripande tillvägagångssätt. Parlamentet betonar vikten av att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska utrikestjänsten fortsätter att i god tid och på

lämpligt sätt enligt vedertagen praxis tillhandahålla Europaparlamentet de rapporter som tas fram av undersökningsuppdragen.

7. Europaparlamentet uppmanar EU att ha ett nära samarbete med inhemska och internationella organisationer såsom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet och de organisationer som har godkänt förklaringen om principer för internationell valövervakning för att effektivt identifiera hinder för

kandidaters valkampanjer, valfusk, oegentligheter vid röstningen och förföljelser av fria medier för deras rapportering om valprocesser.

8. Europaparlamentet betonar att det bör sträva efter effektivare kommunikation om skyddet av de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att översätta sina brådskande resolutioner om kränkningar av de mänskliga rättigheterna till de berörda ländernas lokala språk och offentliggöra och sprida dem i enlighet med detta.

Tematiskt program för mänskliga rättigheter och demokrati

9. Europaparlamentet påminner i enlighet med artikel 3 (mål) i förordningen om att respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen är ett övergripande mål i hela instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen. Parlamentet betonar vikten av det tematiska programmet för mänskliga rättigheter och demokrati som antagits inom ramen för instrumentet Europa i världen för att skydda mänskliga rättigheter och främja frihet och demokrati runt om i världen.

10. Europaparlamentet upprepar att diversifieringen och maximeringen av

finansieringsarrangemangen och finansieringsmekanismerna för det civila samhällets aktörer inom ramen för instrumentet Europa i världen är viktiga inslag och bör uppmuntras genom att beakta dessa aktörers särdrag och genom att säkerställa att varken deras handlingsutrymme eller antalet potentiella samtalspartner begränsas, utöver att fortsätta att arbeta för ett mer självständigt medborgarutrymme i enlighet med principen om en konsekvent politik för utveckling. Parlamentet begär att nivån på och flexibiliteten hos finansieringen av civilsamhället och människorättsförsvarare enligt det tematiska programmet för mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för

instrumentet Europa i världen, bland annat till ProtectDefenders.eu och det europeiska initiativet för demokrati, ska återspegla allvaret i dagens illiberala bakslag och det krympande utrymmet för civilsamhället världen över.

PE696.496v03-00 10/46 RR\1245986SV.docx

SV

11. Europaparlamentet efterlyser större insyn i bestämmelser om mänskliga rättigheter i finansieringsavtal inom ramen för instrumentet Europa i världen, och ett klargörande av mekanismen och kriterierna för upphävande av sådana avtal vid kränkning av de

mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen samt i allvarliga fall av korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att strikt avstå från att betala ut budgetstöd till tredjeländers regeringar som en operativ metod för att ge bistånd till länder med utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förtryck av människorättsförsvarare.

12. Europaparlamentet välkomnar den strategiska dialogen mellan kommissionen och parlamentet om alla delar som finns i instrumentet Europa i världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut ta hänsyn till parlamentets bidrag till

prioriteringarna avseende de mänskliga rättigheterna, både i det tematiska programmet och i alla geografiska program. Parlamentet betonar att instrumentets fulla effekt bara kan uppnås om människorättsagendan effektiviseras i all EU:s externa politik och program, om det är i överensstämmelse med dess interna politik och om EU uppfattas som en trovärdig internationell aktör som är engagerad i att försvara och främja mänskliga rättigheter.

13. Europaparlamentet lovordar det arbete som utförs av det europeiska initiativet för demokrati för att stödja det civila samhället och fria medier i EU:s södra och östra grannskap samt på västra Balkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra mekanismerna för förnyat beviljande inom EU:s program för demokratistöd för att stärka nedifrån och upp-strategierna för demokratistöd och säkerställa att mindre initiativ på regional eller lokal nivå också kan gynnas av EU-stöd.

14. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för de europeiska politiska stiftelsernas arbete med att stödja och stärka nästa generation politiska ledare i och utanför EU:s grannskap.

Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter

15. Europaparlamentet välkomnar bidraget från EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter till att försvara och främja de mänskliga rättigheterna i världen. Parlamentet understryker den särskilda representantens viktiga roll för att öka effektiviteten i EU:s politik för mänskliga rättigheter genom samarbete med tredjeländer, samarbete med likasinnade partner för att främja agendan för mänskliga rättigheter och öka den interna och externa samstämmigheten i EU:s politik på området. Parlamentet upprepar att utnämningen av den särskilda representanten för mänskliga rättigheter bör vara föremål för en föregående utfrågning i parlamentet.

16. Europaparlamentet konstaterar att mandatet för den särskilda representanten och synligheten av dennes roll bör stärkas för att få en meningsfull inverkan på de

mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker att den särskilda representanten har ett flexibelt mandat som kan anpassas till utvecklingen. Parlamentet anser att den särskilda representantens ståndpunkt skulle kunna bli mer effektiv genom att förbättra kommunikationsverksamheten och utveckla en mer offentlig profil, bland annat genom offentliggörande av offentliga uttalanden till stöd för människorättsförsvarare i fara, inklusive Sacharovpristagare och -finalister, samt för människorättsförsvarare som sitter fängslade under långa perioder och därigenom hjälpa till att skydda deras fysiska

RR\1245986SV.docx 11/46 PE696.496v03-00

SV

integritet och det viktiga arbete de utför. Parlamentet betonar vikten av att den särskilda representanten har ett nära samarbete med andra särskilda EU-representanter för länder och regioner i syfte att integrera de mänskliga rättigheterna i EU:s regionalpolitik.

17. Europaparlamentet rekommenderar att EU:s särskilda representant ägnar särskild uppmärksamhet åt de länder och frågor som tas upp i parlamentets månatliga

brådskande resolutioner om människorättskränkningar, och åt alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt sådana som begås under auktoritära regimer.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att säkerställa politiskt stöd och tillräckliga mänskliga och

ekonomiska resurser för EU:s särskilda representant och dennes personal.

19. Europaparlamentet uppmuntrar EU:s särskilda representant att fortsätta med diplomatiska insatser för att stärka EU:s stöd till internationell humanitär rätt och internationell rättskipning. Parlamentet upprepar sitt krav på en särskild EU- representant i denna fråga.

EU:s människorättsdialoger

20. Europaparlamentet konstaterar att EU:s människorättsdialoger har potential att främja mänskliga rättigheter och demokrati i bilaterala förbindelser med tredjeländer. För att människorättsdialogerna ska vara effektiva understryker EU dock att de måste fortsätta att drivas baserat på resultat och tydliga riktmärken för utvärdering. Parlamentet beklagar att EU:s reviderade riktlinjer för människorättsdialoger med partner- och tredjeländer visserligen fastställer särskilda mål men inte några indikatorer som gör det möjligt att utföra en korrekt utvärdering. Parlamentet uppmanar Europeiska

utrikestjänsten att utföra sådana utvärderingar för varje dialog, i enlighet med EU:s riktlinjer, inbegripet uppföljning av enskilda ärenden som tas upp både inom ramen för människorättsdialoger och av parlamentet. Parlamentet anser att om man misslyckas med att uppnå konkreta resultat i människorättsdialogerna med tredjeländer skulle det krävas en ytterligare bedömning av hur de bilaterala förbindelserna ska föras.

21. Europaparlamentet upprepar det åtagande som gjorts i EU:s riktlinjer för

människorättsförsvarare att i EU:s människorättsdialoger med partner-/tredjeländer ta upp enskilda fall av människorättsförsvarare som är i fara, och betonar behovet av att vara konsekvent när det gäller att se till att sådana fall tas upp vid dessa tillfällen.

Parlamentet förväntar sig att Europeiska utrikestjänsten ägnar särskild uppmärksamhet åt de enskilda fall som tagits upp av parlamentet, särskilt i dess brådskande resolutioner, samt åt Sacharovpristagare och -finalister som är i fara, och rapporterar tillbaka om åtgärder som vidtagits i sådana fall.

22. Europaparlamentet understryker att dialogerna bör vara ett av verktygen i EU:s övergripande engagemang för mänskliga rättigheter och att de inte ska ses som en ersättning för människorättsrelaterade diskussioner i forum på hög nivå med alla relevanta aktörer och i synnerhet med EU:s strategiska partner. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att dela med sig av information om planerade dialoger – både i bilaterala och internationella forum – i tillräckligt god tid med parlamentets utskott för

utrikesfrågor och underutskott för mänskliga rättigheter och med civilsamhällesorganisationer.

PE696.496v03-00 12/46 RR\1245986SV.docx

SV

23. Europaparlamentet betonar att alla aktörer i civilsamhället, inbegripet oberoende civilsamhällesorganisationer, trosbaserade organisationer, fackföreningar, lokalt ledda organisationer och människorättsförsvarare, har en viktig roll att spela i dialogerna genom att ge input både till själva dialogerna och till utvärderingen av deras resultat.

Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater bör säkerställa tillgängliga och inkluderande verkliga samråd och deltagande av sådana organisationer inom ramen för officiella och informella dialoger, när så är möjligt och lämpligt, samt utforskande samtal. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att förbättra kommunikationen och öppenheten när det gäller det civila samhället. Parlamentet uppmanar i detta syfte utrikestjänsten och kommissionen att stärka och öka synligheten för kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter vid de geografiska avdelningarna i deras högkvarter och att stärka stödet till det civila samhället, inbegripet det tekniska stödet, särskilt i länder där förtryckande regimer försöker förhindra det civila samhällets arbete.

24. Europaparlamentet betonar att människorättsdialoger är avsedda att utgöra en central del av EU:s utrikespolitiska verktygslåda och därför inte kan vara ett mål i sig.

Parlamentet upprepar att enligt artikel 21 i EU-fördraget ska alla aspekter av unionens utrikespolitik utgå från de värden som unionen bygger på. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten och rådet att hitta en bättre balans mellan diplomati, intressen och värderingar som ligger mer i linje med målen för de mänskliga rättigheterna som ligger till grund för EU:s yttre åtgärder, med ett större fokus på det långsiktiga perspektivet.

Parlamentet upprepar därför att respekten för de mänskliga rättigheterna måste vara ett tydligt villkor för EU:s stöd till tredjeländer.

Multilateralism och internationell rättvisa

25. Europaparlamentet noterar att FN, som 2020 firade 75-årsjubileum, är ett viktigt universellt forum för internationellt samförstånd om fred och säkerhet, hållbar utveckling och respekt för mänskliga rättigheter och internationell rätt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stå fast vid sitt viktiga stöd till FN och fortsätta sina ansträngningar för att tala med enad röst i FN och andra multilaterala forum. Parlamentet framhåller utmaningarna för det allmänna åtnjutandet av mänskliga rättigheter och belyser behovet av mer inkluderande och effektiv multilateralism och internationellt samarbete. Parlamentet framhåller FN-organens viktiga roll som forum för att främja fred, konfliktlösning och skydd för mänskliga rättigheter samt efterlyser ökade insatser för och resurser i detta avseende. Parlamentet välkomnar FN:s

generalsekreterares uppmaning till handling till stöd för de mänskliga rättigheterna.

26. Europaparlamentet beklagar att vissa länder fortsätter att tillämpa dubbla standarder när det gäller behandlingen av människorättssituationer över hela världen. Parlamentet fördömer det ökade antalet försök att undergräva funktionen hos FN:s organ, särskilt rådet för mänskliga rättigheter, genom att ifrågasätta de mänskliga rättigheternas universalitet, och att hindra den regelbaserade internationella ordningen. Parlamentet beklagar att länder som har varit ett hem för autokratiska regimer och upprepade kränkningar av de mänskliga rättigheterna har blivit en del av rådet för mänskliga rättigheter och beklagar djupt deras flagranta åsidosättande av sina skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter och deras beklagliga historik när det gäller samarbetet med de FN-mekanismer som inrättats genom rådet för mänskliga rättigheter. Parlamentet efterlyser i detta avseende en grundläggande reform av rådet för mänskliga rättigheter,

RR\1245986SV.docx 13/46 PE696.496v03-00

SV

som inbegriper fastställande av tydliga kriterier för dess medlemmar. Parlamentet uppmanar särskilt Europeiska utrikestjänsten att inleda och gå i spetsen för att försöka få till stånd en samordnad ståndpunkt från EU:s och medlemsstaternas sida om

medlemskap i rådet för mänskliga rättigheter, där man främjar större öppenhet i

valprocessen, särskilt genom att offentliggöra medlemsstaternas röster och redogöra för motiven för deras röstningar. Parlamentet betonar dessutom behovet av en verkligt konkurrensutsatt process genom att se till att de tre regionala block där medlemsstaterna är närvarande erbjuder fler kandidater än platser och förbättra kandidaternas

ansvarsskyldighet genom att granska deras frivilliga utfästelser och historik i samarbetet med rådet för mänskliga rättigheter och FN:s fördragsorgan och särskilda förfaranden.

27. Europaparlamentet fördömer kraftfullt alla angrepp mot mandatinnehavarna för FN:s särskilda förfaranden och oberoendet och opartiskheten gällande deras mandat.

Parlamentet betonar att statens suveränitet inte kan användas som en förevändning för att undvika övervakning av de mänskliga rättigheterna av det internationella samfundet, eftersom alla stater, oavsett deras politiska, ekonomiska och kulturella system, har skyldighet och ansvar att främja och skydda alla mänskliga rättigheter och

grundläggande friheter för alla, enligt FN-stadgan och FN:s generalförsamlings resolution 60/251. Rådet för mänskliga rättigheter bör ta itu med situationer med kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU:s demokratiska partner att beslutsamt motverka dessa försök och stärka deras reaktioner på allvarliga kränkningar av internationella mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar rådet och

medlemsstaterna att arbeta för att reformera multilaterala institutioner så att de blir mer motståndskraftiga och kapabla att fatta mer konsekventa och anpassningsbara beslut.

29. Europaparlamentet framhåller behovet av tillräcklig finansiering för alla FN:s organ för mänskliga rättigheter, särskilt fördragsorganen och de särskilda förfarandena.

Parlamentet uppmanar FN:s generalsekreterare att i detta syfte tillhandahålla lämpliga resurser från FN:s budget och uppmanar med kraft EU:s medlemsstater att öka sina frivilliga bidrag.

30. Europaparlamentet understryker behovet av att genomföra en opartisk, rättvis och transparent granskning av icke-statliga organisationers ansökningar om rådgivande status i FN:s ekonomiska och sociala råd. Parlamentet stöder EU:s krav på godkännande av kraftigt försenade ansökningar från vissa välrenommerade icke-statliga

organisationer.

31. Europaparlamentet fördömer repressalierna och hoten mot cirka 240 enskilda

medlemmar av det civila samhället, människorättsförsvarare och journalister i 45 länder för att de samarbetat med FN under det senaste året, enligt uppgift från FN:s

generalsekreterare. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vidta

kraftfulla åtgärder mot sådana repressalier, bland annat genom en global démarche mot de berörda länderna, och att vidta alla tänkbara åtgärder för att bidra till att skapa ett säkert och öppet utrymme för enskilda personer och det civila samhällets organisationer att samverka med FN samt dess företrädare och mekanismer.

PE696.496v03-00 14/46 RR\1245986SV.docx

SV

32. Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) som den enda internationella institution som kan väcka åtal för några av världens mest avskyvärda brott och skipa rättvisa för offren. Parlamentet framhåller ICC:s oberoende och opartiskhet. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att tillhandahålla tillräckligt ekonomiskt stöd för att ICC ska kunna utföra sina uppgifter.

Parlamentet stöder Romstadgans universalitet och uppmanar EU att inkludera en

särskild klausul om dess ratificering och tillträde i avtal som ska ingås med tredjeländer.

Parlamentet begär att EU intensifierar sitt samarbete med de länder som ännu inte har anslutit sig till Romstadgan. Parlamentet fördömer starkt alla attacker mot ICC:s

personal eller oberoende. Parlamentet anser att försök att undergräva ICC:s trovärdighet och väsentliga roll utgör attacker mot multilateralism och bör bestridas som sådana av EU och dess medlemsstater, även när de har sitt ursprung i nära partnerländer.

Parlamentet betonar att ICC behöver full tillgång till de länder som de undersöker för att kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet understryker möjligheterna med andra

innovativa verktyg för att ställa förövarna av internationella brott till svars, inklusive universell jurisdiktion på nationell nivå. Parlamentet betonar i detta sammanhang de pågående diskussionerna i FN:s internationella lagkommission om statliga tjänstemäns immunitet och efterlyser uppföljning av dessa. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta stärka kapacitetsuppbyggnaden på nationell nivå i tredjeländer, samtidigt som man stöder internationella brottmålsdomstolar och brottmålsmekanismer, samt plattformar och organisationer som är inriktade på kampen mot straffrihet, t.ex. koalitionen för ICC.

33. Europaparlamentet upprepar sitt krav på åtgärder för att bekämpa straffrihet och främja ansvarsskyldighet i konfliktdrabbade regioner och länder. Parlamentet noterar att parlamentet och rådet har antagit pilotprojektet om Europeiska observatoriet för bekämpning av straffrihet. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och utrikestjänsten att införa liknande verktyg för att stärka och stödja offren genom tillgång till rättsmedel och gottgörelse, inbegripet när det gäller korruption.

Särskilda människorättsutmaningar Covid-19

34. Europaparlamentet understryker att covid-19 avsevärt har stärkt den senaste tidens tendenser när det gäller illiberala demokratier och autokratiska regimer som försvagar demokratin. Parlamentet beklagar djupt att dessa regimer missbrukat den

epidemiologiska krisen för att ytterligare begränsa yttrande-, mötes-, religions- och trosfriheten genom att inskränka de demokratiska institutionernas funktion och motarbeta avvikande åsikter, bland annat genom att kringskära mediefriheten både online och offline och rikta förtalskampanjer mot kritiker och visselblåsare. Parlamentet beklagar vidare djupt att dessa regimer även har diskriminerat marginaliserade

befolkningsgrupper, särskilt ursprungsbefolkningar och andra minoriteter, använt övervakningsverktyg i stor skala, bedrivit desinformationskampanjer, begränsat tillgången till information, i synnerhet från pluralistiska och oberoende medier genom generella nedstängningar av internet, strypning av bandbredd och blockering av

innehåll, infört nödåtgärder utan tydliga kriterier för återkallande av dem, begränsat det demokratiska valförfarandet och använt selektiv tillgång till hälso- och sjukvård som ett sätt att diskriminera vissa befolkningsgrupper.

RR\1245986SV.docx 15/46 PE696.496v03-00

SV

35. Europaparlamentet erkänner den viktiga funktion som människorättsförsvarare har haft för att motverka covid-19 genom att ta på sig en mängd nya roller utöver sitt dagliga arbete för mänskliga rättigheter, trots de betydande och oproportionerliga risker de ställs inför. Parlamentet noterar med oro att regeringar runt om i världen har utnyttjat

pandemin som en möjlighet att särskilt rikta in sig på människorättsförsvarare genom att vägra att frige dem från fängelse, förlänga isoleringsåtgärder för dem som är i förvar, begränsa fängelsebesök och döma dem för påhittade anklagelser i

domstolsförhandlingar bakom stängda dörrar.

36. Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin har haft en negativ inverkan på de ekonomiska och sociala rättigheterna i de flesta länder i världen, samtidigt som

hälsokrisen och den efterföljande ekonomiska krisen har utlöst en ökad ojämlikhet såväl inom som mellan länder. Parlamentet fördömer myndigheternas fortsatta försök att hålla inne viktig information från internationella utredare om covid-19-pandemins ursprung och spridning. Parlamentet framhåller att de mycket negativa effekterna av covid-19 har haft en oproportionerlig påverkan på bland annat grupper i utsatta situationer, inklusive kvinnor, hbtqi-personer, fattiga, barn, personer med funktionsnedsättning, migranter, flyktingar, asylsökande, religiösa minoriteter och andra liknande minoriteter, informella arbetstagare och fängslade eller häktade personer. Parlamentet betonar att grupper i utsatta situationer också påverkas mer av de negativa ekonomiska och sociala konsekvenserna av pandemin, liksom begränsningarna av tillgången till hälso- och sjukvård samt utbildning. Parlamentet noterar med oro ökningen av intolerans, diskriminering och hets mot vissa utsatta grupper, särskilt minoritetsgrupper, samt begränsningarna av grundläggande friheter.

37. Europaparlamentet betonar att EU bör öka sitt stöd för att ta itu med de negativa konsekvenserna av covid-19, särskilt för grupper i utsatta situationer. Parlamentet uppmanar i detta syfte EU att snarast stärka sina ansträngningar för att få ett slut på den alarmerande obalansen i den globala distributionen av vacciner och därigenom fullgöra sitt tidigare åtagande att stödja covid-19-vaccinet som en global kollektiv nyttighet, bl.a.

genom tekniköverföring och ökad lokal produktion, inbegripet genom plattformen för tillgång till teknik som rör covid-19 (C-TAP), för att säkerställa att vaccinen är tillgängliga och ekonomiskt överkomliga för högsta möjliga antal människor.

Parlamentet betonar vikten av att stödja förstärkningen av utbildnings- och

hälsovårdssystemen för att göra dem motståndskraftiga mot framtida hot. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att öka finansieringen av

tillhandahållandet av grundläggande offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av socialt skydd. För detta ändamål efterlyser parlamentet ökat stöd för innovativ teknik och välkomnar Team Europes svar.

Parlamentet erkänner rätten till fysisk och psykisk hälsa som i många länder fortfarande är föremål för stigmatisering och diskriminering och understryker hur covid-19-

pandemin avslöjat en enorm försummelse i tillhandahållandet av psykisk hälso- och sjukvård.

Människorättsförsvarare

38. Parlamentet lovordar det viktiga arbete som utförs av alla människorättsförsvarare runt om i världen, ibland till det högsta priset av alla, och tar tillfället i akt att erkänna alla människorättsförsvarares bidrag till människorättsrörelsen. Parlamentet upprepar att

PE696.496v03-00 16/46 RR\1245986SV.docx

SV

människorättsförsvarare ofta är de enda samarbetspartner som kan genomföra övervakning på plats och skydda de mänskliga rättigheterna på territorier som är ockuperade eller annekterade, särskilt i vissa områden med frusna konflikter, där både det internationella samfundet och EU har begränsad kapacitet att vara verksamma.

39. Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över den otrygga situationen för

människorättsförsvarare och beklagar djupt att de utsätts för ännu mer våld, inklusive riktade mord. Parlamentet påpekar att vissa länder har en särskilt oroande bakgrund när det gäller förföljelse, trakasserier, hot och kidnappning av och utomrättsliga mord på människorättsförsvarare. Parlamentet understryker den särskilt svåra situationen för människorättsförsvarare som företräder kvinnor, arbetstagare, miljö och

ursprungsbefolkningar, som har förvärrats ytterligare av covid-19. Parlamentet beklagar djupt den ökade användningen av tekniker som trakasserier, kriminalisering och

förtalskampanjer, godtyckliga gripanden och obegränsat frihetsberövande under omänskliga förhållanden för att tysta människorättsförsvarare, ofta på grund av missvisande anklagelser om terrorism. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU- delegationerna och medlemsstaternas ambassader i tredjeländer att studera utvecklingen och utmaningarna när det gäller rätten att främja och skydda mänskliga rättigheter, att söka, ta emot och reagera på information om situationen för människorättsförsvarare, att besöka dem regelbundet i fängelse, att övervaka deras rättegångar och att förespråka deras tillgång till rättslig prövning och skydd. Parlamentet uppmanar vidare EU och dess medlemsstater att utarbeta en strategi för ambitiösa EU-åtgärder för att ta ett grepp om det ökande antalet attacker mot människorättsförsvarare.

40. Europaparlamentet uppmanar till att man snabbt ser skapar ett EU-omfattande system för utfärdande av viseringar för kortare vistelser för tillfällig omplacering av

människorättsförsvarare, i synnerhet genom införande av instruktioner i EU:s handbok för viseringar och ändring av de rättsliga instrumenten för viseringar, särskilt

viseringskodexen. Parlamentet beklagar djupt bristen på framsteg i denna fråga under det senaste året och kräver att man på ett meningsfullt sätt ser över en mer samordnad EU-politik för medlemsstaternas utfärdande av nödvisum för människorättsförsvarare.

41. Europaparlamentet uppmanar till att det ska få en större överblick över EU-

delegationens åtgärder mot kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna i tredjeländer och att det ska vidta konkreta och kraftfulla åtgärder om de är oförmögna att fullgöra dessa skyldigheter. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa att EU:s delegationer kan räkna med alla nödvändiga och lämpliga resurser och möjligheter för att agera effektivt om det uppstår människorättsfrågor i tredjeländer.

42. Europaparlamentet fördömer starkt dödandet av människorättsförsvarare runt om i världen och kräver rättvisa och ansvarsskyldighet för dessa attacker på högsta

beslutsnivå. Parlamentet betonar att de flesta av dessa människorättsförsvarare ägnade sig åt att skydda sitt land och miljön och försvara ursprungsbefolkningarnas rättigheter.

Parlamentet upprepar sin uppmaning att se till att principen om fritt, föregående och informerat samtycke respekteras fullt ut, i enlighet med Internationella

arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk.

Parlamentet betonar behovet av att förbättra tillgången till rättslig prövning i hela världen i syfte att bekämpa den utbredda straffriheten för sådana mord. Parlamentet noterar dock att det krävs större insatser, inte bara för skadestånd och upprättelse, utan

RR\1245986SV.docx 17/46 PE696.496v03-00

SV

också för förebyggande åtgärder, bland annat genom förstärkning av nationella planer för skydd av människorättsförsvarare i tredjeländer.

Yttrande-, mötes- och föreningsfrihet

43. Europaparlamentet betonar att den senaste tidens avslöjanden, såsom NSO Pegasus- skandalen, bekräftar att bland annat spionering på människorättsförsvarare och journalister är en ytterst oroande fråga och förefaller även bekräfta farorna med missbruk av övervakningsteknik för att undergräva de mänskliga rättigheterna.

Parlamentet efterlyser ett säkert och öppet utrymme och större kapacitet för det civila samhällets organisationer, människorättsförsvarare, journalister och andra berörda personer för att skydda dem från cyberövervakning och cyberinblandning. Parlamentet understryker behovet av kraftfullare nationell och internationell reglering på detta område.

44. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de särskilda begränsningarna av yttrandefriheten, friheten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfriheten och understryker behovet av att garantera och respektera dessa friheter. Parlamentet

upprepar de särskilda utmaningarna för åsikts- och yttrandefriheten och deras koppling till informationsfriheten, inbegripet tillgången till oberoende och tillförlitlig

information, både på och utanför internet.

45. Europaparlamentet noterar att oberoende journalistik och förekomst av tillförlitliga mediekanaler aldrig har varit så viktigt för att upprätthålla säkra, sunda och

välfungerande samhällen som de är i dag och betonar behovet av mer offentligt stöd till oberoende journalistik över hela världen. Parlamentet fördömer ökningen av lagliga trakasserier och restriktiv lagstiftning som ett sätt att tysta kritiska röster, till exempel genom rättsprocesser som en strategi mot samhällsengagemang och kriminalisering av ärekränkning online och offline, som används för att skrämma journalister, visselblåsare och människorättsförsvarare till att upphöra med sina utredningar och avslöjanden om korruption och andra frågor av allmänt intresse i många länder. Parlamentet påminner om behovet av att säkerställa att det finns transparens i medieägandet och även insyn i vilka som är aktieägare, med tanke på dess roll när det gäller att garantera

mediepluralism.

46. Europaparlamentet upprepar de särskilda utmaningarna för föreningsfriheten på grund av tillämpningen av begränsande lagstiftning, såsom lagstiftning för att motverka terrorism, extremism och korruption, mot det civila samhällets organisationer, och de därav följande riskerna för betungande registrerings-, finansierings- och

rapporteringskrav som former av statlig kontroll, samt andra åtgärder såsom att undertrycka demonstrationer med hjälp av våld, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden. Parlamentet fördömer ett sådant missbruk av lagstiftande och polisiära befogenheter eller säkerhetsåtgärder för att begränsa rätten att protestera.

Parlamentet understryker att dussintals demonstrationer undertrycktes under 2020 och 2021, inbegripet mordet på demonstranter och godtyckliga gripanden av hundratals fredliga demonstranter, varav många utsattes för tortyr och misshandel och tvingades betala höga böter i rättegångar utan garantier för processuella miniminormer.

Parlamentet fördömer kränkningarna av rätten till kollektiva förhandlingar, samråd och arbetstagarnas och fackföreningarnas deltagande.

PE696.496v03-00 18/46 RR\1245986SV.docx

SV

47. Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över begränsningen av den akademiska friheten och ökningen av censur och fängelse för forskare över hela världen, vilket får betydande konsekvenser för rätten till utbildning. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att intensifiera sina diplomatiska insatser genom bilateralt och multilateralt engagemang i samband med hot mot eller angrepp på den akademiska friheten från statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att se över befintliga stöd- och skyddsmekanismer för

människorättsförsvarare, för att stärka kapaciteten att identifiera och tillhandahålla stöd, inbegripet skydd och stöd i krissituationer, i fall av angrepp på den akademiska friheten.

Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa kontinuerligt stöd på hög nivå till Europeiska centrumet för universitetssamarbete gällande de mänskliga rättigheterna och demokratisering och dess globala campus för mänskliga rättigheter, som ett flaggskepp för EU:s stöd till utbildning om mänskliga rättigheter i hela världen.

48. Europaparlamentet fördömer det faktum att auktoritära stater allt oftare står värd för stora idrotts- eller kulturevenemang för att stärka sin internationella legitimitet samtidigt som de i allt större utsträckning kväver det inhemska missnöjet. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med nationella idrottsförbund, företag och organisationer i det civila samhället när det gäller villkoren för deras medverkan i sådana evenemang, bland annat med avseende på olympiska spelen i Peking 2022.

Parlamentet begär att det tas fram en unionspolitisk ram för idrott och mänskliga rättigheter.

Rätten att leva i en säker och hälsosam miljö

49. Europaparlamentet erkänner att klimatförändringarna är ett av de största hoten mot de mänskliga rättigheterna som vår generation och framtida generationer står inför och utgör särskilt allvarliga risker för de grundläggande rättigheterna till liv, hälsa, livsmedel, boende och en fullgod levnadsstandard för både individer och samhällen.

Parlamentet betonar att regeringarna har skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Parlamentet är medvetet om den nära kopplingen mellan mänskliga rättigheter, en hälsosam miljö, biologisk mångfald och kampen mot klimatförändringar samt välkomnar FN:s uppmaning till ett globalt erkännande av rätten till en säker, ren, hälsosam och hållbar miljö. Parlamentet understryker den viktiga roll som människorättsförsvarare inom miljöområdet samt lokala och inhemska

befolkningar spelar när det gäller att bevara en sådan miljö, trots hot om våld som de ofta möter från dem som ansvarar för och tjänar på miljöskadliga metoder. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att främja erkännande av miljömord som ett internationellt brott enligt Romstadgan för ICC och begär att kommissionen undersöker relevansen av miljömord för EU:s lagstiftning och diplomati. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta djärva initiativ för att bekämpa straffriheten för miljöbrott på global nivå.

50. Europaparlamentet framhåller de skyldigheter och det ansvar som stater och andra ansvariga, däribland företag, har när det gäller att mildra klimatförändringarnas effekter, förhindra deras negativa inverkan på de mänskliga rättigheterna och försämringen och förlusten av biologisk mångfald samt främja en lämplig politik som är tillräckligt ambitiös och icke-diskriminerande och som möjliggör medborgarnas deltagande och tillgång till effektiva rättsmedel och står i proportion till skyldigheterna i fråga om

RR\1245986SV.docx 19/46 PE696.496v03-00

SV

mänskliga rättigheter. Parlamentet yrkar på att EU ska sträva efter att dels motverka den globala klimatkrisens konsekvenser, bland annat med hjälp av verkningsfulla och hållbara politiska åtgärder, dels följa Parisavtalets mål. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att stärka förhållandet mellan mänskliga rättigheter och miljön i alla sina yttre åtgärder, och att tillhandahålla effektivt skydd för människo- och miljörättsförsvarare.

51. Europaparlamentet uppmärksammar särskilt kopplingen mellan resursutnyttjande och finansiering av konflikter, krig och våld, och erkänner att klimatförändringarnas miljökonsekvenser kan förvärra migration och tvångsförflyttningar.

52. Europaparlamentet betonar att urbefolkningar ofta har varit de första offren för avskogning, som äventyrar deras rätt till bland annat mark och tillgång till livsviktiga resurser. Parlamentet understryker i detta hänseende urbefolkningens rätt att fastställa och inrätta prioriteringar och strategier för sin egen utveckling och för användning av sin mark, sina territorier och sina övriga resurser. Parlamentet påminner om att straffrihet för kränkningar av urbefolkningars rättigheter är en drivkraft bakom avskogningen och anser därför att ansvarsskyldighet för dessa överträdelser är avgörande.

Kvinnors rättigheter, kvinnors egenmakt och jämställdhet

53. Europaparlamentet understryker den avgörande betydelsen av att främja kvinnors rättigheter och välkomnar EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder för perioden 2021–2025 som ett tecken på EU:s engagemang på detta område. Parlamentet berömmer den viktiga roll som kvinnliga politiska ledare och samhällsaktivister spelar i politiska, sociala och miljömässiga rörelser, och beklagar djupt att kvinnor på grund av sitt kön och sin verksamhet ofta utsätts för våld, som till och med kan ha dödlig utgång.

54. Europaparlamentet påminner om att Istanbulkonventionen, som det första universellt bindande fördraget som utformats för att bekämpa våld mot kvinnor och flickor samt våld i hemmet, sätter riktmärket för internationella standarder som måste ratificeras och genomföras i ytterligare utsträckning.

55. Europaparlamentet är medvetet om den oproportionerliga inverkan som pandemin har haft på kvinnor, särskilt när det gäller ökningen av könsrelaterat våld till följd av nedstängningsåtgärderna. Parlamentet beklagar djupt att kvinnor, även i EU, fortsätter att utgöra majoriteten av offren för könsrelaterat våld – såsom våld i hemmet samt sexuellt våld och övergrepp, inbegripet kvinnlig könsstympning – samt utsätts för diskriminering i det politiska och yrkesmässiga livet, liksom vid tillgången till utbildning och vård. Parlamentet betonar att tillhandahållandet av omsorg, skydd och tillgång till rättslig prövning för offer för könsrelaterat våld och människohandel har minskat avsevärt till följd av pandemin. Parlamentet uppmanar EU att främja

utarbetandet av planer och protokoll för katastrofbistånd både inom FN och i

partnerländer i syfte att anpassa biståndsprogrammen till pandemins omständigheter, dess efterdyningar och framtida kriser. Parlamentet välkomnar EU:s gemensamma insatser och investeringar för att tillsammans med FN lansera ”Spotlight-initiativet”, som syftar till att avskaffa alla former av våld mot kvinnor och flickor.

PE696.496v03-00 20/46 RR\1245986SV.docx

SV

56. Europaparlamentet beklagar att de övergripande framstegen när det gäller kvinnors rättigheter ligger långt under FN-ländernas åtaganden som ingick i Pekingkonventionen 1995 och oroar sig över tendensen till tillbakagång i förhållande till de framsteg som gjorts. Parlamentet är oerhört bekymrat över försämringen av alla individers rätt att ha full kontroll över frågor som rör deras sexualitet, såväl som sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), utan tvång och diskriminering, särskilt när det gäller säker och fri tillgång till laglig abort. Parlamentet fördömer alla försök att inskränka befintliga rättigheter och skyddsmekanismer på området SRHR, samt lagstiftning, politik och praxis som fortsätter att förneka eller begränsa dessa rättigheter i många länder världen över. Parlamentet understryker att tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt rätt till utbildning, information, familjeplanering, moderna preventivmedel, säker och laglig abort samt mödra-, prenatal och postnatal hälso- och sjukvård måste garanteras för alla människor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ånyo bekräfta kvinnors oumbärliga rätt till kroppslig integritet, till värdighet och självständigt beslutsfattande. Vidare uppmanas de att upprätthålla de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet i alla sammanhang samt att främja SRHR som en del av deras internationella åtaganden i linje med FN:s mål för hållbar utveckling.

57. Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över användningen av sexuellt och könsrelaterat våld som ett vapen i krig. Parlamentet betonar att i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen betraktas sexualbrott och könsrelaterat våld som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår i folkmord eller tortyr. Parlamentet efterlyser samordnade åtgärder för att sätta stopp för användningen av sexuellt våld i krigföringens tjänst. Parlamentet uppmanar EU att bekämpa straffrihet för kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter i konfliktsituationer och stöder kvinnors och flickors rätt till sanning, effektiva rättsmedel och upprättelse för

kränkningar av dessa rättigheter.

58. Europaparlamentet framhåller att beräkningar som publicerats av

Världshälsoorganisationen tyder på att ungefär var tredje kvinna (30 procent) i världen någon gång i livet har utsatts för antingen fysiskt och/eller sexuellt partnervåld eller sexuellt våld begånget av någon annan än en partner. Parlamentet understryker att det till största delen rör sig om partnervåld. Parlamentet framhåller att 137 kvinnor dödas varje dag av en familjemedlem. Parlamentet uppmanar EU och de globala aktörerna att skarpt fördöma partnervåld och att utnyttja alla tillgängliga instrument för att förebygga sådant våld, skydda offren och lagföra förövarna. Parlamentet fördömer brott inom familjen som begås mot flickor och kvinnor på grund av deras förment opassande uppträdande i syfte att återupprätta familjens förmodade anseende.

59. Europaparlamentet noterar att situationen för offren för människohandel, varav majoriteten är kvinnor, försämrades avsevärt under 2020, eftersom de hamnade i en ännu mer utsatt position till följd av covid-19-pandemin. Parlamentet välkomnar lanseringen av EU:s strategi mot människohandel (2021–2025). Parlamentet framhåller det särskilda behovet av att intensifiera kampen mot människohandel och de

organiserade kriminella grupper som är inblandade i den. Parlamentet understryker att identifieringen av offer för människohandel har blivit ännu mer komplicerad under covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att intensifiera sina ansträngningar i internationellt rättsligt och brottsbekämpande

RR\1245986SV.docx 21/46 PE696.496v03-00

SV

samarbete för att förhindra människohandel och identifiera offer, men undvika att de kriminaliseras, och att förse dem med det nödvändiga hälsomässiga och psykologiska stödet i nära samarbete med FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå, icke-statliga organisationer och civilsamhällesorganisationer som ägnar sig åt att skydda offren.

60. Europaparlamentet fördömer kommersiellt surrogatmoderskap, ett globalt fenomen som utsätter kvinnor i hela världen för utnyttjande och människohandel och särskilt inriktar sig på ekonomiskt och socialt utsatta kvinnor. Parlamentet framhåller dess allvarliga inverkan på kvinnor, kvinnors rättigheter, kvinnors hälsa och jämställdheten och understryker dess gränsöverskridande konsekvenser. Parlamentet vill se ett europeiskt regelverk för att ta itu med de negativa konsekvenserna av kommersiellt

surrogatmoderskap.

Barnets rättigheter

61. Europaparlamentet påminner om att barns rättigheter inte har några gränser och efterlyser en systematisk och enhetlig strategi för att främja och försvara barns

rättigheter inom och utanför Europa, i linje med FN:s konvention om barnets rättigheter och Agenda 2030.

62. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att intensifiera sina ansträngningar för att undanröja alla former av övergrepp mot barn.

Parlamentet välkomnar EU:s strategi för barnets rättigheter (2021–2024) som nyligen antagits. Parlamentet betonar dock att barn fortsätter att vara offer för våld, tidigt äktenskap och tvångsäktenskap, tvångskonvertering, prostitution, barnpornografi och pedofili, sexuella övergrepp inklusive könsstympning, människohandel, åtskiljande från föräldrarna under tvång, barnarbete och rekrytering till barnsoldater, och fortsätter att lida av bristande tillgång till utbildning och hälsovård samt av undernäring och

fattigdom, särskilt under humanitära kriser och väpnade konflikter. Parlamentet betonar att 2021 är FN:s internationella år för avskaffande av barnarbete. Parlamentet begär att barns rättigheter och FN:s agenda för barn och väpnad konflikt ska integreras i all EU:s utrikespolitik. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att se till att dess handels- och utvecklingspolitik är fullständigt samstämmig för att utrota barnarbete. Parlamentet framhåller i detta avseende den flerpartsdialog som förs på försök om hållbar kakao.

Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att upprätthålla sina skyldigheter när det gäller skyddet av utländska stridandes barn som är EU-medborgare.

63. Europaparlamentet uppmanar EU att integrera barns rättigheter och skydd av barn i all utrikespolitik på EU-nivå, bland annat inom ramen för människorättsdialoger,

internationella avtal och handelsavtal, föranslutningsinstrumentet och instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen.

Parlamentet framhåller behovet av att följa alla EU-insatser som är relevanta för barn och se till att en strategi för barns rättigheter som inte vållar skada genomförs fullt ut.

Människohandel och tvångsarbete

64. Europaparlamentet fördömer alla former av människohandel, tvångsarbete och modernt slaveri bland så skilda grupper som kvinnor, barn, invandrare och yrkesarbetare, bland andra. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att man måste spåra och fördöma sådan verksamhet såväl i ursprungsländerna som bland grupper som rör sig mellan

PE696.496v03-00 22/46 RR\1245986SV.docx

SV

nationer. Parlamentet insisterar på att respekten för de mänskliga rättigheterna och arbetsrätten noga måste kontrolleras och granskas i de insatser som görs för att bistå behövande tredjeländer med nödvändiga tjänster, för att se till att de inte tillhandahålls på otrygga villkor eller kränker de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att vid internationella forum leda åtgärder som ska undanröja alla former av människohandel, tvångsarbete och modernt slaveri, utöver andra avskyvärda brott, som leder till flöden av migranter under osäkra förhållanden som vållar mycket utsatthet och lidande. Med tanke på hur grova dessa brott är ber parlamentet EU att inbegripa en särskild klausul som förklarar avtalsoförenligheten hos och fördömer alla former av människohandel, tvångsarbete och modernt slaveri bland så skilda grupper som kvinnor, invandrare och yrkesarbetare, bland annat, i både gällande avtal och avtal som genomförs med tredjeländer.

Intolerans och diskriminering

65. Europaparlamentet upprepar sitt starka fördömande av diskriminering,

främlingsfientlighet, intolerans, förföljelse och mord kopplat till ras, etnicitet,

nationalitet, social klass, funktionshinder, kast, religion, tro, ålder, sexuell läggning och könsidentitet som fortfarande är ett stort problem i många länder. Parlamentet betonar covid-19-pandemins djupt oproportionerliga inverkan på rasdiskriminering och etnisk diskriminering, främlingsfientlighet och därmed besläktad intolerans. Parlamentet välkomnar lanseringen av EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025, som inte bara erkänner den individuella och sociala dimensionen, utan också dess strukturella karaktär. Parlamentet betonar att trots 20 års arbete sedan undertecknandet av förklaringen och handlingsprogrammet från världskonferensen mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed besläktad intolerans år 2001 fortsätter rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och därmed besläktad intolerans att vara ett gissel i många länder i världen. Parlamentet efterlyser en nolltolerans mot detta. Parlamentet uppmanar regeringar, regionala organisationer, det civila samhället och andra intressenter att fördubbla sina insatser för att effektivt genomföra förklaringen och att utarbeta och genomföra handlingsplaner för att bekämpa rasism,

rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed besläktad intolerans. Parlamentet uppmanar EU att anordna ett globalt antirasistiskt toppmöte om kampen mot rasism och diskriminering världen över i samarbete med likasinnade partner och internationella organisationer såsom OSSE, FN, Afrikanska unionen, OAS och Europarådet.

66. Europaparlamentet beklagar att urbefolkningar fortsatt utsätts för omfattande och systematisk diskriminering och förföljelse runt om i världen, bland annat i form av tvångsförflyttningar, godtyckliga gripanden och avrättningar av människorättsförsvarare och markförsvarare. Parlamentet uppmanar på nytt EU, medlemsstaterna och deras partnerländer i det internationella samfundet att vidta alla nödvändiga åtgärder för ett erkännande, skydd och främjande av urbefolkningarnas rättigheter, däribland deras rätt till sitt språk, sin mark, sina territorier och sina tillgångar, och för inrättande av en klagomekanism för att inge klagomål om kränkningar och missbruk. Parlamentet välkomnar det arbete som civilsamhället och icke-statliga organisationer utför i samband med dessa frågor. Parlamentet hänvisar till sin utnämning av en ständig föredragande för urbefolkningar inom parlamentet i syfte att övervaka den

människorättsliga situationen för urbefolkningar. Parlamentet uppmuntrar länderna att ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk. Parlamentet