Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 309 Sätra Äng

(1)

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016)

Re 309 Sätra Äng

(2)

Innehållsförteckning

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 3 2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet

tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). ... 4 3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens

utveckling och lärande ... 5 4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga ... 6 5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande ... 7 6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera

barnens utveckling ... 8 7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap

och teknik ... 9 8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % ... 10 9 Nyckeltal ... 10

(3)

1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete

Förskolan har sedan hösten 2012 arbetat med "Årsplanen" - ett sätt att uppnå delaktighet, struktur och glädje i förskolan" vilket har gett förskolan en bra struktur under verksamhetsåret med rutiner, traditioner och temaarbeten. En modell som vi utvecklar hela tiden. Vi arbetar även med lotusdiagram vilket är ett bra verktyg för oss pedagoger. Det ger oss en möjlighet att stämma av mot Lpfö- målen.

Förskolan har regelbundna arbetsplatsträffar en gång per månad, då alla pedagoger träffas. Vi har även en pedagoggrupp då en förskollärare från varje avdelning träffas var 14:e dag. Vid dessa möten diskuteras pedagogiska frågor, vad sker just nu, vilka

områden behöver utvecklas, prioriteras. I det dagliga arbetet på avdelningsnivå är alltid barnens intresse i fokus. Varje vecka ett kortare inforematinsmöte för att stämma av aktuella händelser under kommande vecka.

Vid varje höstterminsstarten erbjuder vi alla föräldrar ett förväntanssamtal där de får möjlighet att uttrycka sina förväntningar/ synpunkter om deras barns vistelse på förskolan.

På höstens föräldramöte presenterade vi hur vi arbetar inom alla områden i Lpfö-98/10.

Pedagogerna har planeringstid/ reflektionstid avdelningsvis och enskilt. Förskolan har en utvärderingsvecka, en gång i slutet på höstterminen respektive vårterminen.

Förskolan har en planeringsdag på hösten respektive våren.

Under hösten startade vi arbetet med Spsm värderingsverktyg i samarbete med Spec.

Danderyd. Vi har även startat arbetet med Giftfri Förskola, en föreläsning av Emeli Cronhom som också gjorde en inventering av alla avdelningars material och inredning.

Inför vårterminen gjorde förskolan en omorganisation. Vi utökade förskolan med en avdelning till eftersom vi hade många yngre barn i kön. Vi gjorde två

småbarnsavdelningar av befintliga lokaler. En bra lösning för barn och pedagoger.

Förskolan har ett eget tillagningskök. Vi serverar mat enligt Livsmedelsverkets

rekommendationer. Hållbar och ekologiska produkter i möjligaste mån, ett helhetstänk från inköp till servering. Vi komposterar den mat som blir över och den återanvänds till förnybar energi. Uppdatering kring nya rön när det gäller matprodukter.

Analys

Lotusdiagram är ett verktyg/ hjälpmedel som är bra för oss pedagoger. Det visar på vilka områden i en aktivitet/ tema vi fått med utifrån läroplanens mål. Det ger oss möjlighet att se vad som behöver åtgärdas/ utforskas mer.

Förväntanssamtalen har gett god respons från de föräldrar som tagit del av denna möjlighet. Önskemålet är dock att fler föräldrar tar den här möjligheten och framförallt på våra syskonavdelningar. Det är en möjlighet för vårdnadshavarna att komma med synpunkter och på sätt utveckla samarbetet mellan förskola-hem.

Tydliga föräldramöten med en förklaring kring Lpfö hur och varför vi arbetar som vi gör, vilket har gett ett bra resultat för föräldrarnas förståelse för barnets lärande, vilket tydligt syns i föräldraenkäten.

Det finns behov av fler dagar än de två planeringsdagarna som vi nu har för att uppnå de mål som ställs på verksamheten idag. Det är enda gången då alla pedagoger har

(4)

möjlighet att vara tillsammans under dagtid. Vår förskola är en relativt liten enhet och det innebär att den är sårbar när pedagoger är borta. I sådana lägen är det barnen som måste prioriteras och det kan innebära att vissa pedagogiska träffar får ställas in.

Vi måste prioritera våra måndagsträffar för information inför veckans aktiviteter och händelser, eventuella schemaändringar .

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år

Det ställs höjda krav på verksamheten i de styrdokument som vi råder under, Lpfö, Skollag. Det är viktigt för förskolans pedagoger att ha reflektionstid tillsammans där vi får möjlighet att diskutera områden som likabehandlingsplan, kvalitetsdokumentet från Ukk, vårt inre arbete med årsplanen, utvärdering, analys. Dessutom finns behov av gemensam riktad kompetensutbildning för pedagogerna i verksamheten. Vi kommunala förskolorna kommer med start under höstterminen att har en fördjupning av kapitel 2:2 i läroplanen Utveckling och lärande. Vi startar med en föreläsning med Tomas

Kroksmark i september som belyser detta.

Vi ska inför nästa verksamhetsår se över, revidera våra gemensamma dokument som vi använder på hela förskolan. Vi kommer även se över organisationen för våra

planeringstider generellt över huset.

2 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).

Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar

Förskolan är tillgänglig och tar emot alla barn oavsett kön, funktionshinder eller etnicitet. När behov finns anpassas miljön och pedagogerna sitt arbetssätt till aktuell situation. Det finns möjlighet att ansöka om tilläggsbelopp från Utbildnings och kulturkontoret för barn i behov av särskilt stöd efter att en kartläggning och

handlingsplan utarbetats. Förskolan har möjlighet till intern och extern handledning vid behov, såsom Förskolepsykolog, Talpedagog samt Spec.Danderyd. Det ger oss

vägledning om hur vi ska arbeta vidare med barn med olika svårigheter.

Förskolan har påbörjat arbetat med SPSM:s värderingsvertyg. Vi började med kapitel 4.

Fysiska miljön och i lagtexten står följande. Skollagen 2 kap 35 paragraf: För utbildningen skall de lokaler och utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen skall kunna uppfyllas. Barnens leksaker och material är placerat så att det tillgängligt för alla. Materialet har bestämda platser och bildstöd för att underlätta för barnen att sortera själva. Vi har även möblerat om för att anpassa avdelningen efter barnens behov och delar in dem i mindre grupper för att sänka ljudnivån. Vi använder bildstöd och några pedagoger har gått utbildning i Tecken som stöd.

Analys av era insatser under året

Vi strävar alltid att ge alla barn det de behöver. Vi är flexibla och gör om när vi märker att något inte fungerar. Vi tar hjälp från Spec. Danderyd, talpedagog och

förskolepsykolog om vi har behov. Det fungerar mycket bra.

Vi märker att när barn byter aktivitet uppstår en ökad ljudnivå vilket utmanar oss till att se över hur vi kan förändra/ förbättra för oss alla till en god arbetsmiljö.

(5)

Småbarnsavdelningarna har med sin ommöblering "rum i rummen" skapat mer lekhörnor och därmed minskat konflikter och fått en mer stimulerande miljö för alla barn.

Viktigt att variera material, använda mer konstruktionsmaterial, klossar, kaplastavar, lego och rollspel. När pedagogerna är delaktiga i barnens lekar minskar konflikter och löser problem. Det blir en lugnare miljö för samtliga och det stärker sammanhållningen i gruppen.

Arbetet med värderingsverktyget har stannat av eftersom förskolan har en pågående renovering samt en större vattenskada. Ljudnivå från renoveringsarbetet är väldigt hög.

Vi har flyttat runt barnen mellan olika avdelningar.

Fortsätta arbeta med Värderingsverktyget vilket ger en gemensam bild av förskolans arbete. När alla kapitel är sammanställda från värderingsverktyget då kan vi tillsammans genomföra/ förändra utifrån det resultat som framkommit.

Förskolan har under vårterminen påbörjat omfattade renovering av alla förskolans avdelningar. Den kommer att pågår under hela hösten. Efter renoveringen kommer vi att ha bättre förutsättningar och möjligheter till att anpassa avdelningarna som gynnar alla barn. Bättre belysning, ljuddämpande golv är några av förbättringsområdena.

3 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande

Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande

Vi synliggör barnens lärande genom att filma, fotografera, samtala och reflektera tillsammans med barnen. Barnen är alltid delaktiga i fråga om vilka foton, teckningar som ska sättas in i deras egen pärm eller på väggen. Barnen berättar vad de gjort och text bifogas till bilden. Vi gör intervjuer med barnen vid några tillfällen under året. Alla avdelningar har en väggdokumentation, en för varje dag om vad som skett. Vi har i år använt oss av projektorn för att visa barnen fotografier och filmer från våra aktiviteter.

Barnen använder lärplattan för att ta bilder på det de har tex. byggt eller om de hittar något spännande i naturen som vi talat om. De olika avdelningarna har arbetat med olika teman under verksamhetsåret. De temaarbeten vi arbetat med under året är värdegrund, djurtema, naturkunskap, teknik, geografi, matematik och språk.

Kundenkäten: 83% nöjda kunder.

Analys

Vi ser att barnen lär av varandra i olika situationer, när de bygger, ritar och målar.

Intresset för barnets egna pärm är stort, de tittar tillsammans och samtalar. Viktigt att barnen får tid och möjligheter att träna, öva i det de just nu befinner sig i.

Fortsätta att utveckla arbetet med lärplattan som ett läromedel i den dagliga

verksamheten tillsammans med barnen. Filma olika situationer, händelser goda och mindre bra för att få en bra diskussion med barnen. Vi kommer att börja höstterminen med en skattning om vad barnen leker, talar om, visar intresse för. Därefter utveckla

(6)

arbetet tillsammans med barn och vuxna utifrån barngruppens intresse.

Ett fortsatt utvecklingsområde är att få våra föräldrar insatta om hur vi arbetar med den pedagogiska dokumentationen om barnens utveckling och lärande. På höstens

föräldramöte informerar vi om vårt arbete utifrån läroplanen om hur vi arbetar. det kommer vi att fortsätta med.

Nya datorer är en nödvändighet. De vi har är gamla och långsamma vilket är frustrerade i arbetet och onödiga störningsmoment. Även byta ut våra telefonen till Smartphones.

När tekniken inte fungerar tillfredsställande tar det tid från barngruppen.

4 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga

Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi arbetar i varje situation med den språkliga inlärningen. Språket är i fokus. Före Bornholms modellen är ett av många språkmaterial vi använder,. Det är en tydlig modell som gör att barnen efter sin egen förmåga tar till sig de olika språkbegreppen i sin egen takt. Där vi bl.a. klappar stavelser, övar på första och sista ljudet i orden, lär sig bygga meningar med ord och sjunger/ ramsar. Snack och snack, Tio små kompisböcker är annat material som vi också använder. Under samlingen får barnen själva komma till tals och vi använder oss av bilder som stöd på det som kommer att ske under dagen.

En gång per vecka träffas alla barn och har sångsamling tillsammans. Där sjunger vi både traditionella och nya sånger vilket stimulerar språket.

Högläsning varje dag, för de äldre barnen kapitelbok. Barnen återberättar från den nyss lästa boken genom ord och ibland med teckningar.

Flanosagor är ett annat material som används flitigt. Sagostunder är aktiva tillfällen där barn väljer bok och berättar/ läser sagan för sina kompisar eller pedagogen väljer saga utifrån tema/ tillfälle/ händelser.

Bilder som stöd för olika händelser och aktiviteter. Det är bra för alla barn och extra för de barn som är sena i sin språkutveckling, eller har annat modersmål än svenska.

Biblioteket har anställt en barn och ungdomsbibliotekarie som har haft träffar där vi fått inblick i ny aktuell barnlitteratur. Mycket uppskattat eftersom vi läser varje dag med våra barn.

Under hösten fick barnen på 3-5 årsgrupperna ta med sig sin favoritbok som vi läste på samlingen. Barnet fick berätta om sin bok och varför det var en favorit. Det har varit ett bra sätt för barnen att tala inför grupp.

Vi har även under detta läsår haft förmånen att ha Gun från föreningen Allas barnbarn hos oss en gång i veckan. Gun har haft högläsning för 3-5 åringar under ett antal veckor för att sedan byta barngrupp. Det har varit mycket uppskattat hos både barn och vuxna.

De äldsta barnen har haft samarbetsövningar där de fått öva på att tala inför kompisgruppen, bra för ökad självkänsla.

Några av pedagogerna har kunskap i Tecken som stöd, vilket används tillsammans med barnen. En pedagog har även gått 7,5hp Flerspråkighet i förskolan under vårterminen.

Kundenkät 2016: 94% nöjda kunder.

Självvärdering: 100%

(7)

Analys

I det dagliga arbetet är det viktigt att fånga upp de barn som är blyga och inte vågar tala/

svara i storgrupp. Vi måste anpassa böckernas innehåll efter barnens behov eftersom deras språk/ koncentrationsförmåga varierar. Vi har sett att vi ibland måste ändra gruppsammansättningen för att stimulera alla barn. Vi har stort fokus på sång, rim, ramsor vilket har gett barnen ett ökat ordförråd.

Vi har inte utnyttjat biblioteket i den utsträckning som borde gjort. Förskolan har många egna böcker men vi behöver komplettera med bibliotekets litteratur. Det är viktigt att lära barnen att biblioteket är en tillgång och förmån att få låna böcker.

Vi behöver informera vårdnadshavarna hur viktigt det är med högläsning för barnen, så att de också läser för dem.

Vi kommer att fortsätta vårt arbete med Bornholms modellen och fortsatt fokus på högläsning .Vi kommer även att fortsätta samarbete med föreningen Allas barnbarn.

Utnyttja biblioteket mer, låna deras temakassar och böcker. Det är en fantastisk förmån att ha ett bibliotek som är intresserade av att hjälpa till med tips och idéer om litteratur som passar våra barn. Vi kommer också att låna böcker digitalt.

5 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Vi arbetar ständigt med matematik i den dagliga verksamheten. Vi har satt på oss

"matteglasögonen". Vi är noga med att använda matematiska begrepp i våra samtal med barnen.

Allt ifrån rutinsituationer (påklädning, dukning, samling) till material. Tex. barns användande av pärlplattor med mönsterkonstruktion till presentation av mattematerial.

Vi använder matteburkarna och leker lekar där matematik ingår.

Plus-plus, kaplastavar och lego är ett flitigt använt material som stimulerar det

(8)

matematiska tänkandet. De äldre barnen har arbetat med 5 och 10 kamraterna.

Barnen har fått olika problemlösningar att fundera över som sortering och klassificering av olika föremål. Vi har även arbetat med storleksordning, mönsterpassning och

burksortering. Vi kopplar ihop tal med antal. Barnen har fått uppgifter som tex. leta efter olika former som man kan hitta i ett rum. Vi har haft både luft och vattenprojekt där mycket matematik ingått, tex. deciliter och litermått för att mäta hur mycket vatten det får plats i en bunke. Former och matematiska termer används dagligen. Följa och föra resonemang kring olika matematiska tal. Matteappar används, olika spel . Kundenkät: 94%

Självvärdering: 100%

Analys

När barnen sitter vid borden och ritar, ser vi att de skriver siffror och ritar olika former.

De tittar på sina kamrater och skriver/ härmar varandra. Ett bra sätt att lära sig har vi märkt. Barnen använder ofta matteburkarna spontant som ett lekmaterial som blir ett naturligt lärande i matematik. Vi märker att experiment väcker en lust och nyfikenhet hos barnen. Vi ser att barnen väljer själva svårighetsgrad på spel och pussel och med det kan vi se att de ser sitt eget lärande. och därmed utmana sig själva och varandra.

Vi pedagoger kommer fortsättningsvis att vara lyhörda för olika intresse för materialet som utmanar det matematiska tänkandet och konstruktiv/ teknik. Det gäller även vid presentation och introduktion av material. Övrigt fortsätta med ovanstående arbetssätt.

6 Mål: Förskolan använder digitala lärverktyg/hjälpmedel för att stimulera barnens utveckling

Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet

Varje avdelning har en bärbar dator, och en lärplatta på varje avdelning. Gemensamt på förskolan finns det en videokamera, och en projektor. Datorerna och lärplattorna

används av pedagogerna för dokumentation. Vi använder olika pedagogiska program som utmanar det språkliga och matematiska tänkandet. Barnen använder lärplattan för att dokumentera sitt eget arbete. Barnen berättar om sitt arbete och pedagogerna hjälper dem att skriva ner texten. Vi har även språk och matematikappar appar

Projektorn har vi använt för att förtydliga barnens lärande, barnen har lätt att se sitt lärande och det startar upp diskussioner barnen emellan. Vi använder även ljusbord i arbetet med barnen.

Vi har ett behov av bättre internetuppkopplingen. Vi har stora behov av bättre digitala hjälpmedel eftersom de vi har är föråldrade.

Analys

Barnen i dagens samhälle är vana vid modern teknik. Det är frustrerande när tekniken inte fungerar, exempel datorn hänger sig mitt i användandet, långsam uppkoppling. Det tar tid från barnen och de tappar fokus på uppgiften. Lärplattan har underlättat arbetet för både barn och vuxna. Lätt och fort hittar vi information. Vi pedagoger måste vara källkritiska till all information vi hittar på nätet , se med kritiska ögon.

(9)

Problem under vårterminen har gjort att vi inte kunnat skriva ut från lärplattorna, vilket har medfört att vårt arbete tar mycket tid från barnen. Lärplattorna är ett mycket bra verktyg för oss pedagoger, snabb väg till fakta. Kunskaperna varierar bland

pedagogerna och vissa behöver mer utbildning i de digitala lärverktygen.

Nya datorer och Iphones behövs till varje avdelning samt fler lärplattor och en bättre projektor för att följa teknikens utveckling.

Vi kommer att fortsätta använda "appar" och med hjälp av projektor visa de på storbild så att vi kan arbeta tillsammans i större gruppen.

7 Förskolan stimulerar och utvecklar barnens intresse för naturvetenskap och teknik

Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet

Vi har under året arbetat intensivt med naturkunskap i de olika åldersgrupperna. Vi har följt barnens intresse och regelbundet utfört olika experiment. Ett exempel på ett experiment var att vi gjorde en vulkan av trolldeg. Där man tillsatte bakpulver, vinäger och hushållsfärg, som liknar lava som flöt ut. Det väckte barnens intresse att följa upp, söka mera kunskap. Det engagerade även föräldrarna som också blev delaktiga.

De äldsta barnen har varit i skogen en dag i veckan och där de lärt sig skilja på olika träd, växter följt årstidsväxlingarna. Vi har även ett trädgårdsland där vi sår och skördar.

På vår förskola har vi förmånen att vara nära naturen och uppleva båda djur och växter.

Vi lär barnen om allemansrätten, hur viktigt det är att vara rädd om natur och vår miljö.

Analys

Vi ser ingen skillnad på flickor och pojkars intresse, alla är lika intresserade och delaktiga i ämnet. Vi har ser ett större intresse hos de äldre barnen som lättare kan relatera till experimenten och växter i naturen.

Barnen har under året fått lära sig mycket om både djur och växter, följt årstidsväxlingar. Vi ser att barnen har en ökad kunskap om natur och teknik.

Vi är nöjda med det arbete vi har gjort under detta år. Vi kommer att fortsätta utveckla arbetet.

(10)

8 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %

Beskrivning av nuläget på vår förskola

Förskolan har idag 37.5% förskollärare. En barnskötare som vidareutbildar sig till förskollärare. Ytterligare två barnskötare som sökt utbildning inför höstterminen-16. En ny förskollärare är rekryterad inför hösten-16, vilket ökar förskollärartätheten.

Analys

Positivt med att barnskötare vill vidareutbilda sig till förskollärare.

Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning

Att de som går utbildningen informerar vad som är aktuellt nu inom forskning och ny litteratur. Behålla de förskollärare som påbörjar utbildning i vår kommun.

9 Nyckeltal

Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering

VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT

2014

KUNDENKÄT 2015

(11)

VÅGA VISA, i procent KUNDENKÄT 2014

"Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 100 100 100

"Det är arbetsro i barngruppen" 65 91 100

Kommentarer och analys till nyckeltal

Fantastiskt resultat, viktigt att behålla. Det gör att förskolan får ett gott rykte och det i sin tur ökar intresset för blivande vårdnadshavare att söka plats till sina barn till vår förskola.