• No results found

Likabehandlingsplan för JN 2015-2016

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Likabehandlingsplan för JN 2015-2016"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Likabehandlingsplan för Jenny Nyströmsskolan läsåret 2015­2016 

Innehåll   

Inledning Sidan   2 

 

Diskrimineringslagen och skollagen Sidan   2 

 

Policy/värdegrund Sidan   2 

 

Förutsättningar för arbetet med likabehandlingsplanen Sidan   2   

Information och förankring Sidan   2 

 

Utvärdering och uppföljning Sidan   3 

 

Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter Sidan   3   

Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier Sidan   3 

och kränkande behandling  

 

Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling Sidan   4   

Åtgärder vid misstanke om trakasserier och kränkande 

behandling Sidan   4 

 

Åtgärder för att förhindra framtida trakasserier eller kränkande Sidan   4 

behandling, elev – elev   

Att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling, Sidan   5 

personal ­ elev   

Åtgärder vid misstanke om diskriminering på strukturell nivå   Sidan   5   

Att vidta åtgärder för att förhindra framtida diskriminering utifrån Sidan   5  diskrimineringsgrunderna 

Bilagor 

Bilaga 1. Definitioner   Sidan   6 

Bilaga 2. Ansvarsfördelning för åtgärder enligt planen Sidan   7   

 

(2)

Inledning 

Skollagens 6 kapitel reglerar skolans skyldigheter vad gäller åtgärder mot kränkande 

behandling. Enligt kapitlets 8 § är huvudmannen skyldig att se till ”att det varje år upprättas en  plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande  behandling av barn och elever”.  

Kalmarsunds gymnasieförbund har uppdragit åt respektive utbildningsenhet att tillgodose  lagens krav och föreliggande plan är Jenny Nyströmsskolans likabehandlingsplan för läsåret  2015­2016. 

 

Rektor har alltid det övergripande ansvaret för likabehandlingsarbetet vid Jenny Nyströms­ 

skolan men olika befattningshavare har tilldelats uppdraget att ansvara för/hantera arbetet i  planens olika delar och tillämpningar. 

Hur denna fördelning ser ut framgår dels av den löpande texten men även av samman­ 

ställningen i bilaga 2. 

 

 

Diskrimineringslagen och skollagen 

Enligt ​diskrimineringslagen​ skall skolan bedriva ett målinriktat arbete för att främja lika  rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i skolans verksamhet oavsett kön, etnisk  tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, könsöverskridande  identitet eller uttryck, ålder eller sexuell läggning. 

 

Enligt ​skollagen​ skall skolan se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett  målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever.  

Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och  elever utsätts för kränkande behandling. 

Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder  som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. 

   

Värdegrund 

”Vi arbetar för att alla elever på Jenny Nyströmsskolan skall ges en meningsfull  utbildning i ett vänligt klimat och i en god miljö.” 

 

Inga elever på Jenny Nyströmsskolan skall utsättas för någon form av kränkande behandling. 

Alla elever skall kunna gå till en verksamhet som präglas av trygghet och respekt. Fysiska,  verbala, psykosociala eller text­ och bildburna kränkningar accepteras aldrig. 

     

Information   

Skolans personal informeras inför varje nytt läsår om innehållet i skolans likabehandlingsplan. 

(Bilaga 2) 

Skolans kuratorer informerar om planen vid föräldramöte i början av årskurs 1. (Bilaga 2) 

Samtliga elever informeras inför varje nytt läsår om likabehandlingsplanen av sina mentorer. 

(Bilaga 2) 

Planen finns på skolans hemsida tillgänglig för personal, elever och allmänheten. (Bilaga 2)   

   

(3)

 

Utvärdering och uppföljning   

Likabehandlingsplanen revideras årligen av Trygghetsgruppen. (Bilaga 2) 

Utvärderingen av den årliga elevenkäten, 3KVH,  ligger till grund för innehållet i 

likabehandlingsplanen/årliga planen. Detta arbete ska vara klart till förestående läsårsstart. 

(Bilaga 2) 

Resultatet av utvärderingen av elevenkäten ingår som en del i skolans kvalitetsredovisning. 

(Bilaga 2) 

 

Att främja elevers lika rättigheter och möjligheter 

Rektor ansvarar för att skolans programlag ges återkommande möjligheter att reflektera kring  normer, värderingar, relationer och hur vi främjar lika rättigheter och möjligheter. (Bilaga 2)   

Varje mentor skall på klasstid ge eleverna återkommande möjligheter att reflektera kring  normer, värderingar och relationer. (Bilaga 2) 

 

I början av höstterminen välkomnas årskurs 1 eleverna till skolan med diverse arrangemang  och aktiviteter i skolans regi i form av ”klassens dag”. Värdar för dagen och dess program är  äldre elever och mentorer. Syftet är bland annat att främja samhörighetskänslan vilket gynnar  ett gott klimat och likabehandling. 

 

Målet med en ”introduktionsvecka” för eleverna i årskurs 1 är bland annat att utveckla  elevernas känsla för samhörighet och solidaritet.  

 

I skolans trygghetsgrupp​ ​ingår​ ​rektor, kuratorer​lärare och representanter från elevkåren. 

Gruppens uppdrag är att skaffa sig kunskaper om lagändringar och om hur diskriminering,  trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg och  jämlik miljö. Trygghetsgruppen ansvarar för att dessa kunskaper sprids vidare till skolans  programlag.  

 

Skolans Håjjgrupp arbetar kontinuerligt med att kritiskt granska normer utifrån ett jämställd­ 

hetsperspektiv. Målet är att jämställdhet skall genomsyra skolverksamheten och öka kvali­ 

teten i undervisningen. 

     

Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling   

Kartläggning och analys 

Eleverna besvarar årligen anonymt en elevenkät. Resultatet redovisas klassvis. 

Denna enkät ligger till grund för en kartläggning av elevernas trivsel och trygghet och om de  uppfattar sig vara utsatta för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Resultatet  av denna kartläggning analyseras av kurator och mentor. Målet med kartläggningen är att vi  skall skaffa oss kunskaper om hur eleverna har det med varandra och om det förekommer  diskriminering, trakasserier och eller kränkande behandling. Resultatet av enkäten skall  återkopplas till eleverna vilket kuratorerna ansvarar för. Kurator och mentor föreslår också om  eventuella åtgärder, om behov av detta visar sig finnas. (Bilaga 2) 

 

Vid klasskonferenserna ansvarar rektor för att den psykosociala situationen i klassen belyses. 

Eventuellt innehåll i klassrådsprotokollen som handlar om elevers trivsel och trygghet samt vad  som framkommit i samtalen med elever vid utvecklings­ och mentorssamtal följs upp på 

(4)

klasskonferensen. Vid behov skall åtgärder vidtas på individ­, grupp­ eller skolnivå. Det ska  framgå vad som ska göras, vem som är ansvarig för dessa insatser och vilket målet med  insatserna är. Beslut, som fattas av rektor, ska dokumenteras i klasskonferensprotokollet. 

(Bilaga 2) 

Kuratorerna skall regelbundet besöka skolans olika arbetslag med syfte att kartlägga om det  förekommer något i skolans verksamhet som strider mot diskrimineringsgrunderna och hur vi  skall arbeta för att främja likabehandling och skapa en trygg och jämlik miljö. (Bilaga 2)   

Att upptäcka trakasserier och kränkande behandling 

Mentorerna skall vid mentors­ och utvecklingssamtal informera sig om hur eleven har det i sin  relation med klasskamrater, personal och med övriga elever på skolan.  

(Bilaga 2) 

Alla elever på Jenny Nyströmsskolan får årligen anonymt besvara en skolenkät som bland  annat innehåller frågor trivsel och trygghet. 

   

Åtgärder vid misstanke om trakasserier och kränkande behandling 

Att utreda uppgifter om trakasserier och kränkande behandling, elev ­ elev. 

Det är styrelsen, som är ansvarig för att utreda och vidta åtgärder när en elev blivit kränkt. 

Enligt delegationsordningen från 2014­01­30 är ansvaret delegerat till förbundschefen med  rektor som vidaredelegat.   

 

Personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling   i samband med verksamheten anmäler omedelbart detta till rektor, muntligt eller skriftligt. 

 

En utredning, som allsidigt belyser vad som hänt och som omfattar både den eller de som kan  ha utfört handlingen/arna och den som har blivit utsatt ska göras utan dröjsmål. Den som  utreder måste skapa sig en självständig uppfattning om vad som hänt. Utredningen ska inne­ 

hålla en analys av orsakerna till det inträffade och ge tillräcklig information för en bedömning  av vilka åtgärder som måste vidtas i det aktuella fallet och för att trakasserier och kränkningar  inte ska inträffa igen. Rektor beslutar vem som ska genomföra utredningen. 

Utredningen dokumenteras enligt mall ( VLS kapitel 17:03 ) och ska leda fram till åtgärder i det   enskilda fallet samt åtgärder som förebygger att liknande händelser upprepas. 

Rektor överväger om disciplinära åtgärder ska vidtagas enligt skollagen 5 kap. 6­23 §§ samt  om en polisanmälan är aktuell. 

 

De åtgärder som sätts in ska riktas mot både den som blivit utsatt och den eller de som utövat  kränkningen. Åtgärderna ska säkerställa att de kränkande beteendet inte upprepas. De 

upprättas i samarbete med de inblandade och exempelvis rektor, mentor och elevhälsa­ 

personal. För att vara säker på att kränkningarna upphör och inte upprepas ska åtgärderna  följas upp och utvärderas. Rektor är ansvarig för att åtgärderna genomförs. 

 

I varje enskilt fall skall det göras en bedömning om elevens vårdnadshavare skall informeras  och om en anmälan skall göras till andra myndigheter. Rektor, eller av denne utsedd, bör göra  en bedömning vilken personal som ska ha information om det inträffade. (Bilaga 2) 

   

 

   

(5)

Att utreda uppgifter om trakasserier eller kränkande behandling, personal­elev. 

Utredningen görs av rektor, eller någon med motsvarande ledningsfunktion, i de fall någon i   personalen misstänks för att utsätta en elev för kränkande behandling eller trakasserier. 

Utredningen skall belysa vad som inträffat och analysera orsakerna. 

Utredningsarbetet skall omfatta den som har blivit utsatt och den eller de som kan ha utövat  kränkningen. Det krävs inga bevis för att påbörja utredningen. 

Vi ska uppmärksamma om en kränkning är en enstaka händelse eller om den är en del av   systematiska och återkommande kränkningar. Skolan har också skyldighet att utreda om elev   anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling under sin arbetsplats­ 

förlagda utbildning. 

I varje enskilt fall skall det göras en bedömning om elevens vårdnadshavare skall informeras  och om anmälan skall göras till annan myndighet. (Bilaga 2). 

Om utredningen visar att elev utsatts för trakasserier eller kränkande behandling måste detta   detta åtgärdas utan dröjsmål. Utredande samtal med den elev som är utsatt vilket följs av  samtal med den som misstänks utöva kränkningen. Uppföljande samtal med den utsatta. 

     

Åtgärder vid misstanke om diskriminering på strukturell nivå 

Att utreda uppgifter om diskriminering. 

All personal har en skyldighet att informera ansvarig rektor om det kommer till dess kännedom  att elever missgynnas i skolans verksamhet utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna  kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionsnedsättning, ålder, religion eller  annan trosuppfattning och etnicitet. (Bilaga 2) 

Vid Jenny Nyströmsskolan har skolans kuratorer i uppdrag att, under ledning av ansvarig  rektor, hantera dessa frågor. 

 

Att vidta åtgärder för att förhindra framtida diskriminering utifrån diskriminerings­ 

grunderna. 

 

Om utredningen visar att elever missgynnas utifrån diskriminerinsgsgrunderna skall rektor, efter  rapport från kurator, besluta om åtgärder så att ingen i skolans verksamhet missgynnas.  

Beslut och åtgärder skall dokumenteras i “kränkning av elev, utredning och åtgärder” ( VLS  17:03 ). Dokumentet skall förvaras enligt Kalmarsunds gymnasieförbunds dokument­ 

hanteringsplan. (Bilaga 2)   

 

             

(6)

 

Bilaga 1. Definitioner enligt diskrimineringslagen 

Med ​diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som  skyddas​ ​av diskrimineringslagstiftningen. De ​sju diskrimineringsgrunderna ​är kön, 

könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,  funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. 

 

Direkt diskriminering​ innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon  annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon  av diskrimineringsgrunderna. 

 

Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad ​indirekt  diskriminering.​ Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en 

bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar  en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte 

bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. 

 

Med begreppet ​likabehandling ​menas att alla elever ska behandlas så att de lika rättigheter  och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte  alltid att alla elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.  

 

Trakasserier​ innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med  någon av diskrimineringsgrunderna. 

 

Sexuella trakasserier ​innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet.  

 

Med diskrimineringsgrunden ​könsöverskridande identitet eller uttryck ​menas att någon inte  identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för  att tillhöra ett annat kön. 

 

Med diskrimineringsgrunden ​etnisk tillhörighet​ menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg  eller annat liknande förhållande. 

 

Med ​funktionsnedsättning ​menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga  begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom  fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 

 

Med ​sexuell läggning ​menas homosexuell, bisexuell, eller heterosexuell läggning. 

 

Ålder: ​Uppnådd levnadslängd 

 

Med ​huvudman​ menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs.  

styrelsen för Kalmarsunds gymnasieförbund. 

           

(7)

 

 

Bilaga 2. Ansvarsfördelning ­ åtgärder enligt likabehandlingsplanen 

Åtgärd       När Ansvarig 

Årlig revidering av planen       aug Trygghetsgruppen 

Information till personal vid läsårsstart       aug Rektor 

Information till eleverna i åk 1 under introduktions­       aug Mentor 

veckan 

Information till föräldrar åk 1, föräldramöte       sep Kurator  Information till eleverna i åk 2 och 3       aug/sep Mentor 

Aktuell likabehandlingsplan på skolans hemsida       aug/sep Webbansvarig 

Material till kvalitetsredovisningen       sep/okt Rektor 

Årlig elevenkät till samtliga elever      v 10 ­ 16 Planeraren 

Återkoppling av elevenkät till klasserna       april­maj Kurator 

Utvärdering av årlig plan       maj/juni Trygghetsgruppen/rektor 

Möjlighet till reflektion för eleverna på klasstid       läsår Mentor 

Samtal kring likabehandling vid mentorssamtal       läsår Mentor 

Besök i arbetslag för kartläggning av eventuella       läsår EHL 

missförhållanden     

Tid för reflektion i programlagen       läsår PF/Rektor 

Information från Trygghetsgruppen till programlagen    läsår Berörda lärare i gruppen 

Klasskonferenser, likabehandlingsfrågor på agendan   läsår Rektor 

Anmälan om kränkning till rektor       läsår All personal   

Hantering vid kränkande behandling elev ­ elev        läsår Rektor/mentor/elevhälsa 

Hantering vid kränkande behandling personal ­ elev     läsår Rektor 

Utredning av diskriminering på strukturell nivå       läsår Rektor/kurator 

Beslut om åtgärder i enlighet med likabehandlings­ 

planen       läsår Rektor 

References

Related documents

Kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker en persons värdighet (Skollagen 2010:800, 6 kap. Kränkningar är ett uttryck för makt och

Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever utifrån någon av de sju diskrimineringsgrunderna kön,

I vår likabehandlingsplan beskriver vi vårt arbete med att förebygga och upptäcka kränkande och diskriminerande handlingar på Johannebergs- skolan. Vi beskriver också hur vi

Velanda skolas fritidshem ska vara en skola där elever inte blir utsatta för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling (Diskrimine- ringslagen och 14 a kap

Främjande arbete skall bedrivas målinriktat för att motverka kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Elev eller personal som upplever sig kränkt kontaktar mentor eller annan vuxen på skolan till exempel, kurator, undervisande lärare eller rektor.. Elev eller personal som

Alla ska känna sig trygga och accepterade oavsett funktionshinder, kön, ålder, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller

Mobbning är ett smalare begrepp än trakasserier och kränkande behandling då den vedertagna definitionen av mobbning är att någon upprepade gånger eller under en viss tid utsätts