Årsredovisning
Luleå Piteå
Älvsbyn Boden
Arvidsjaur Arjeplog
Jokkmokk Gällivare
Kiruna
Pajala
Övertorneå
Haparanda Kalix
Överkalix I Norrbottens län finns
33 vårdcentraler , minst en i varje kommun,
med ca 1 550 anställda.
Dessutom finns 5 sjuk - hus och 30 tandvår ds-
kliniker.
Landstingets vision. Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt.
Landstingets verksamhetsidé. Landstinget arbetar för norrbottningarnas välfärd och styrs ytterst av norrbottningarna, genom allmänna politiska val. Landstinget ska, genom att bedriva hälso- och sjukvård och folktandvård, verka för en rättvis välfärd fördelad efter behov och i allt väsentligt finansierad genom skatter. Som folkvalt regionalt organ, ska land- stinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart sam- hälle. Genom en aktiv kultur- och regionalpolitik, ekonomiskt och annat stöd till kollektivtrafik och de mindre företagens utveckling ska förutsättningar skapas för en god livsmiljö.
Landstingets mål. Landstinget ska genom ett hälsofrämjande synsätt, aktivt bidra till en god folkhälsa. Medborgarna i Norrbotten ska erbjudas tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet i sin kontakt med vården. Hälso- och sjukvård och tandvård ska ges i rätt om- fattning, på rätt nivå, vid rätt tid och prioriteringsprinciperna ska vara vägledande. All vård ska bedrivas på evidensbaserad grund med kunskap om nya metoder, tekniker och läkeme- del. Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva i, med goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv samt goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer.
Av kommunallagen framgår bl a att finansiella mål samt mål och riktlinjer för verk-
samheten ska fastställas i budgeten och att de efterlevs, följs upp och utvärderas. I
Landstingsplan 2009–2011 finns finansiella mål samt mål för verksamheten. Dessa
mål utgör utgångspunkten för denna årsredovisnings struktur.
Verksamhetsidé ...2
Landstingsstyrelsens ordförande ...4
Landstingsdirektören ...5
Förvaltningsberättelse...6–31 Stiftelser och bolag ...32
Divisioner Primärvård ...34
Opererande specialiteter ...36
Medicinska specialiteter ...38
Vuxenpsykiatri ...40
Diagnostik ...41
Folktandvård ...42
Kultur och utbildning...43
Service ...44
Länsteknik ...45
Ekonomisk årsredovisning Landstinget i siffror ...46
Redovisningsprinciper ...47
Resultaträkning och kassaflödesanalys ...48
Balansräkning ...49
Driftredovisning, översikt ...50
Investeringsredovisning ...52
Noter ... 53–56 Revisionsberättelse ...57
Organisation ...58 Bilaga Miljöredovisning
Bilaga Jämställdhetsredovisning
Innehåll
< Division medicinska specialiteter sidan 38.
< Division folktandvård sidan 42.
< Division primärvård sidan 34.
> Avsnittet engagerade medarbetare sidan 25.
> Division kultur
och utbildning
sidan 43.
Vi lever i en spännande tid med stora och omvälvande för- ändringar och utmaningar både globalt och nationellt. Kli- matfrågan, överutnyttjandet av jordens resurser, finanskris och naturkatastrofer kräver politiska initiativ och samarbete över gränser. Under 2009 har vi sett många exempel på hur viktiga frågor lyfts upp på ett globalt plan, ibland med framgång, som hanteringen av finanskrisen. Andra gånger, som i klimatfrågan, har mer kortsiktiga nationella intressen varit ett hinder för ett framgångsrikt agerande från politikens sida.
Också vi i Norrbotten påverkas i hög grad av det som sker i världen. Det gäller klimatfrågan och den internatio- nella konjunkturen lika väl som befolkningsfrågan, den tek- niska utvecklingen, infrastrukturen och möjligheten att söka vård inom och utom landets gränser. För att klara allt detta måste vi samarbeta mer, inte mindre, över läns- och na- tionsgränser. Samtidigt behöver vi stärka det demokratiska inflytandet över lokala och regionala beslut.
Det är i det ljuset vi ska se landstingets initiativ i region- frågan. Vi måste samarbeta på ett mer organiserat sätt i den norra delen av landet, med de speciella förutsättning- ar vi har, för att solidariskt klara välfärden också i områden med en svagare utveckling. Tillsammans blir vi starkare.
Samarbetet handlar självklart också om hur vi nyttjar våra resurser på ett smartare och effektivare sätt
genom att exempelvis eliminera dubbelarbete.
Flera landsting brottas idag med ekonomiska problem, bland annat på grund av vikande be-
folkningsunderlag och finanskris. Vårt landsting har klarat sig relativt bra. Vi höjde utdebitering-
en inför 2009 med 98 öre, samtidigt som vi genomfört kostnadsminskningar, innefattande en justering av antalet vårdplatser till en nivå som närmar sig riksgenomsnittet.
Bland annat detta har inneburit att vi kan redovisa ett överskott 2009. Enligt vår långtids-
prognos kommer vi också att få ett överskott 2010 medan åren därefter blir betydligt
tuffare. Det betyder att vi också fort- sättningsvis måste ha fokus på att minska våra kostnader. Det inne-
fattar också strukturella föränd- ringar, när dessa är nödvändiga
för att säkra en hög effektivitet och kvalitet i vården.
Hälso- och sjukvården har under 2000-talet genom-
gått kraftiga förändringar i
Gränsöverskridande samarbete – nyckeln till en högkvalitativ sjukvård och en attraktiv region.
LAndstInGsstyreLsens ordfÖrAnde HAr ordet
takt med den medicinskt-tekniska utvecklingen, demogra- fiska förändringar och nya behov hos befolkningen. Vi kan göra mer för allt fler människor. Ett exempel är nyttjandet av distansöverbryggande teknik för att både höja kvaliteten, förbättra tillgängligheten och spara pengar. Vårt landsting ligger på många sätt i framkant i den utvecklingen. Inom länet utvecklas teknik för att underlätta för patienterna och höja patientsäkerheten.
För att stärka den utvecklingen har landstinget tillsam- mans med Luleå Tekniska Universitet och kommunerna Boden, Luleå och Piteå startat Centrum för innovation och e-hälsa (EIC). Vi hyser stora förhoppningar att satsningen kommer länets sjukvård till godo samtidigt som det skapar förutsättningar för framtagandet av kommersiella produkter som verksamt kan bidra till länets utveckling.
Under våren 2009 beslutade landstingsfullmäktige att utreda ett närsjukvårdskoncept i Norrbotten. Bakgrunden till beslutet är att vi bättre än i dag ska kunna tillgodose be- hoven hos exempelvis de multisjuka äldre och unga män- niskor med psykiska besvär. Arbetet med närsjukvårdskon- ceptet ska ske brett i länet, där inte minst länets kommuner har en viktig roll. Under våren 2010 kommer landstingssty- relsens ledamöter att besöka länets alla kommuner för en konstruktiv dialog kring dessa viktiga frågor.
En grundförutsättning för att vi ska få fram resurser till nödvändiga satsningar inom hälso- och sjukvården och folktandvården är en positiv utveckling av länet, att Norrbot- ten upplevs som ett attraktivt län att bo i, flytta till, etablera sig i och investera i. Det är den enkla bakgrunden till lands- tingets omfattande engagemang i regional utveckling. Det nybildade centret för e-hälsa är ett exempel på detta, In- vest in Norrbotten ett annat. Det senare projektet är ett nära samarbete mellan landstinget och tio av länets kommuner.
Invest in Norrbotten stödjer kommunerna i att ta fram sina etableringsfördelar och definiera potentiella etablerare och investerare samt samarbetar med nationella och internatio- nella aktörer.
En prioriterad grupp inom länets utvecklingsarbete är de unga människorna. Ungdomsperspektivet ska genomsyra allt arbete inom regional utveckling. Här är landstinget en- gagerat i ett brett samarbete inom många olika områden, allt för att skapa ett län där unga människor vill bo och verka.
Sammanfattningsvis har 2009 varit ett händelserikt år, med ett bra och konstruktivt samarbete inom den politiska majoriteten, s, v och mp, och över blockgränserna. Jag vill tacka alla förtroendevalda och medarbetare för ett engage- rat och framgångsrikt arbete under 2009.
Kent Ögren
Landstingsstyrelsens ordförande
Den som har gjort en resa har något att berätta. Så lyder i översättning ett känt tyskt uttryck. Årsberättelsen 2009 är en del i en berättelse om en resa som startade för ett an- tal år sedan och som har inneburit en omvälvande föränd- ring. Inte av uppdraget eller landstingets vision av ett gott liv i en region med tillväxt och framtidstro, utan av sättet vi tacklat uppdraget – våra strategier för att åstadkomma den nödvändiga förändringen och vårt medvetna systematiska arbete att i allt vi gör sätta kundens och patientens behov i centrum. Det systematiska förbättringsarbetet startade inom hälso- och sjukvården och har spridit sig till våra öv- riga verksamheter som tandvård, regional utveckling och kultur och utbildning.
Utan detta strukturerade sätt att arbeta skulle vi inte ha klarat att förbättra tillgängligheten och öka patientsäkerhe- ten på det sätt vi gjort. Framgångarna inom dessa områden kan bland annat avläsas i våra resultat i de nationella sats- ningar och jämförelser som görs. Vi har nått målen för att ta del av den så kallade kömiljarden och vad gäller patientsä- kerheten är vi ett av de landsting som har lägst antal vård- relaterade infektioner. Vi ligger också långt framme i arbetet med att undvika riskfyllda läkemedelskombinationer.
Under året har jag identifierat några viktiga hållpunkter eller språng i vår utveckling. Dessa är:
• den digitaliserade mammografin som inneburit en vinst för både patienter och arbetsmiljö
• den regionaliserade läkarutbildningen
• IT-utvecklingen med ökad kunskap och efterfrågan på distansoberoende möjligheter
En viktig del i våra uppföljningar är också hur våra kunder och patienter uppfattar att vi sköter vårt uppdrag. Därför genomför vi årliga mätningar. I den nationella enkäten Vård- barometern får landstinget genomgående ett gott betyg av medborgarna och i den landstingsgemensamma patienten- kät som genomförs inom öppen- och slutenvården inklu- sive tandvården ger 95 procent av patienterna landstinget det högsta eller näst högsta betyget.
För att ge erkännande och stimulera till nya framgångar har landstingsfullmäktige inrättat ett förbättringsstipendium på 100 000 kronor. Under 2009 gick stipendiet till Infektion/
Hud, avdelning 35 vid Sunderby sjukhus. Avdelningen har arbetat framgångsrikt med att, bland annat, förebygga fall, undernäring och trycksår bland äldre patienter.
Att ta väl hand om patienterna när de kommer till sjuk- vården är en självklarhet. Men minst lika självklart är att ar- beta förebyggande så att man undviker sjukdom, ohälsa och för tidig död. Folkhälsoarbetet är därför ett prioriterat område i landstingsplanen. Arbetet bedrivs på flera plan och i samarbete med andra aktörer i samhället.
För en kunskapsorganisation som ett landsting är forsk- ning och utveckling kopplat till verksamheten nödvändiga delar. Ett exempel på de satsningar som görs är den intro-
Utvecklingsarbetet i sjukvården och regionen fortsätter oavbrutet. I nutid. för framtiden.
duktionskurs för forskarstudier som landstingets FoU-en- het arrangerar i samverkan med Umeå universitet. Under året har också två medarbetare disputerat. Helena Nordvall, sjukgymnast vid Sunderby sjukhus blev medicine doktor vid Umeå universitet och Annika Anden, distriktsläkare vid Bergnäsets vårdcentral tog sin doktorsexamen vid univer- sitetet i Linköping. Den regionaliserade läkarutbildningen startar vid Sunderby sjukhus 2011. Den innebär, vid sidan av vinsterna för en framtida läkarrekrytering, ökat fokus på forskning och lärande i vårt landsting. Under året har förbe- redelserna för läkarutbildningen bedrivits intensivt.
Det är svårt att beskriva händelserna under 2009 utan att beröra den nya influensan och vaccinationen av länets befolkning. När vaccinationsinsatsen avslutades i början på 2010 hade drygt 60 procent av länets befolkning vacci- nerats. Vaccinationen ska nu utvärderas både på nationell nivå och regionalt. Min bedömning är att vi klarade uppgif- ten på ett bra sätt.
Ett annat stort åtagande var arbetet med att förbereda införandet av ett vårdvalssystem i Norrbotten. Lagen träder i kraft 1 januari 2010. När detta skrivs har den första ansö- kan från en privat aktör lämnats in till landstinget.
Ett av våra övergripande mål är att landstinget ska vara en attraktiv region att leva och verka i. Landstinget är här en viktig aktör. Det gäller inte minst vårt engagemang för kulturen i länet. Under 2009 beviljades 190 an-
sökningar projektbidrag och 80 kultur- och fritidsorganisationer får verksamhetsbidrag.
Norrbotten Big Band har en ledande posi- tion inom jazzområdet i Sverige. De arkeo- logiska utgrävningar Norrbottens museum genomfört har väckt nationell och interna- tionell uppmärksamhet. Detta för att bara nämna några exempel på vad kulturen be- tyder för att sätta Norrbotten på kartan.
Till sist vill jag rikta ett stort tack till alla medarbetare för det framgångsrika arbetet under 2009.
Elisabeth Holmgren Landstingsdirektör
LAndstInGsdIreKtÖren HAr ordet
Omvärlden – landstinget – framtiden
Hälsoutvecklingen
Under de senaste decennierna har hälsan förbättrats bland svenskarna vilket bland annat visar sig i att medellivsläng- den fortsätter att öka, mer bland män än bland kvinnor. I Norrbotten lever nu kvinnor till drygt 82 år och män till 77 år, vilket är något kortare än landet som helhet. Den ökande livslängden beror till stor del på att allt färre insjuknar i hjärt- kärlsjukdomar och bland de som insjuknar har dödligheten minskat kraftigt. Minskad rökning, lägre blodfetter och blod- tryck bland befolkningen gör också att allt färre insjuknar.
Även behandlingsmetoderna har blivit bättre vilket i sin tur har bidragit till att risken att dö i hjärtinfarkt eller stroke mins- kat väsentligt. Utvecklingen när det gäller dödlighet i olika cancertyper varierar. Exempelvis minskar dödligheten av lungcancer bland män men ökar bland kvinnor.
Folkhälsan är inte jämlik. Skillnader finns i den förvän- tade medellivslängden mellan personer med olika lång ut- bildning, skillnader som fortsätter att öka under 2000-talet och särskilt bland kvinnor. Det är främst sociala skillnader i cancerdödlighet som ökar bland kvinnorna. Hjärt- kärlsjuk- domar och diabetes är dessutom vanligare bland lågutbil- dade.
Psykisk ohälsa i form av oro, nedstämdhet med mera hade under 1990-talet en ogynnsam utveckling utom bland de äldsta åldersgrupperna. Under 2000-talet tycks denna
utveckling brutits utom bland ungdomar och då särskilt bland flickor samt yngre kvinnor.
Svenskarnas levnadsvanor har förbättrats, allt färre rö- ker, matvanorna har förbättrats och alkoholkonsumtionen ökar inte längre. Trots detta har en betydande andel av befolkningen övervikt eller fetma, något som gäller både barn, unga och vuxna. Bland vuxna svenskar är hälften av männen och 40 procent av kvinnorna överviktiga eller feta.
Bland elever i grundskolans avgångsklass i Norrbotten har, liksom i övriga landet, både andelen rökare och konsumtio- nen av alkohol minskat jämfört med för nio år sedan.
Pandemi
Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerade den 11 juni 2009 att spridningen av den nya influensan A(H1N1) upp- fyllde kriterierna för en pandemi. WHO:s deklaration innebar att Sveriges garantiavtal med ett läkemedelsföretag i Bel- gien aktiverades.
Efter att Socialstyrelsen rekommenderat att hela svenska befolkningen skulle erbjudas vaccination beslutade samtliga landsting att följa rekommendationen. Beslutet innebar att samtliga landsting/regioner beställde två doser per person av vaccinet mot den nya influensan. Totalt beställdes drygt 18 miljoner doser till en kostnad av ca 1,2 miljarder kronor för att vaccinera hela befolkningen två gånger.
Kostnadsansvaret för anskaffning av vaccinet ligger på sjukvårdshuvudmännen. Regeringen har beslutat att bidra till finansieringen genom att tilldela landstingen/regionerna 1 miljard kronor.
Vid utgången av år 2009 kvarstod WHO´s deklaration vilket innebar att den nya influensan fortsatt betraktades som en pandemi, även om influensans aktivitetsnivå på global nivå minskat betydligt i omfattning.
Befolkningsutvecklingen
Befolkningens åldersstruktur i Norrbotten överensstämmer i stort sett med riket. Befolkningens genomsnittsålder blir hö- gre, vilket innebär att tillgången på arbetskraft kommer att minska markant när de stora årskullarna från 40-talet läm- nar arbetsmarknaden.
Norrbottningarna blir allt färre. I december 2009 var vi 249 019 innevånare i Norrbotten – vilket är en befolknings- minskning med 658 invånare jämfört med samma månad 2008. Endast Luleå kommun ökar sin befolkning.
Medicinsk utveckling
Den medicinska utvecklingen utmärks av snabb kunskaps- tillväxt, specialisering och global metodspridning. Samtidigt finns förväntningar på genomslag baserade på molekylära tekniker, stamceller och genteknik, framför allt i kombination med nya metoder inom nanoteknik och informationstekno- logi. En tänkbar utveckling är möjligheten att ”skräddarsy”
terapin vid en rad sjukdomar. Kunskapen om våra gener väntas också förbättra de diagnostiska möjligheterna.
Betydligt fler läkemedel kan komma att introduceras un- der de kommande åren med möjlighet att erbjuda behand- ling mot sjukdomar som tidigare inte varit behandlingsbara.
Som en följd av detta kommer allt större krav att ställas på system för prioritering, värdering och uppföljning.
Utvecklingen går dock långsammare än man tidiga- re trott. Hittills har nästan inga genombrott skett inom den egentliga genterapin som bygger på ingrepp i celler och arvsmassa.
På längre sikt kan nya vacciner och utvidgade allmän- na vaccinationsprogram bidra till att minska sjukligheten.
Sjukdomspanoramat under det närmaste decenniet kom- mer dock sannolikt inte att påverkas nämnvärt av denna möjlighet.
För ett län som Norrbotten är utvecklingen inom teleme- dicinen av särskilt intresse. Ökade möjligheter till diagnos och konsultation på distans kan bidra till att förbättra till- gängligheten till vård, inte minst i glest befolkade områden.
Samhällsekonomin
Efter kollapsen hösten 2008 på de finansiella marknaderna, det stora raset i världshandeln och det sammanhängande fallet i svenska företags produktion har återhämtningen un- der 2009 varit ganska svag. De dystra siffrorna till trots har en betydande omsvängning skett i hushållens och företa- gens förväntningar. Till det ska läggas att fallet i sysselsätt- ningen stannat av och inte ser ut att bli så omfattande som man tidigare befarat. På kort sikt är förutsättningarna syn-
nerligen goda för en rejäl tillväxtrekyl. Industriföretagen flag- gar för ökad orderingång och produktionsplanerna pekar uppåt. Företagens lager har nått sin botten och kommer knappast att tömmas mer. Det ger ett betydande tillskott till efterfrågan. Hushållens sparande är samtidigt rekordhögt.
Tillsammans med stigande fastighetsvärden och återhäm- tade börskurser ger det utrymme för ett högst betydande framtida lyft i hushållens konsumtionsutgifter. I ett litet längre perspektiv är däremot utsikterna något sämre. Även om de svenska hushållen och den svenska staten har ordning i sin ekonomi så gäller inte detsamma i omvärlden, där en fortsatt måttlig tillväxt bidrar till att hålla tillbaka utvecklingen i Sverige. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) be- dömning är att BNP ökar med 3,3 procent år 2010 och 2,7 procent 2011, en tillväxt som normalt ger upphov till stigan- de sysselsättning och minskad arbetslöshet. Men detta blir sannolikt inte fallet under 2010 och 2011. Orsaken är de mycket låga resursutnyttjandet som innebär att produktio- nen kan växa högst väsentligt utan att fler anställda krävs.
Sysselsättningen kommer därför att förbli låg och arbets- lösheten hög fram till slutet av 2011 trots en relativt god fart i ekonomin. Den nya samhällsekonomiska bedömningen innebär att skatteunderlaget utvecklas bättre än SKL tidi- gare räknat med, men det är frågan om en mycket margi- nell ökning av det reala skatteunderlaget till och med 2011.
Problemen att finansiera kommunernas och landstingens verksamheter efter 2010 kvarstår.
Landstingens och kommunernas ekonomi
SKL:s nya bild av den samhällsekonomiska utvecklingen med en starkare utveckling av skatteunderlaget, innebär att förutsättningarna för kommuner och landsting förbättras.
Den senaste prognosen för kommunernas och landsting- ens ekonomi gjordes i oktober 2009. Sedan dess har det hänt mycket som påverkar resultatutvecklingen. I december reviderades skatteunderlagsprognosen upp – framförallt för 2010. Dessutom annonserades en permanent sänkning av kostnaderna för kommunsektorns avtalsförsäkringar. Den totala revideringen för kommunerna är 8,7 mdkr för 2010 och 6,3 mdkr 2011, motsvarande förbättring för landsting- en är 4,2 respektive 3,2 mdkr .
Under förutsättning att kostnaderna 2009 och 2010 ut- vecklas på det sätt som förutspåddes i höstens ekonomi- rapport skulle kommunerna och landstingen landa på be- tryggande överskott 2009, dvs 11 mdkr för kommunerna och 5 mdkr för landstingen. Detta förutsätter att kommu- nernas kostnadsvolym är oförändrad samtidigt som lands- tingens ökar med endast 1,0 procent vilket är ungefär i linje med de krav som demografin ställer. Resultatet försvagas sedan påtagligt 2011. Det sammanhänger med att stats- bidragen minskar med 12 mdkr när det tillfälliga konjunk- turstödet upphör. Om kommunernas och landstingens kostnadsvolym i detta läge skulle utvecklas i takt med de- mografins krav kommer 2010 års överskott att till året där på omvandlas till ett underskott. Om kostnadsvolymen där- efter fortsätter utvecklas i takt med demografiskt betingade krav blir följden att landstingens resultat förblir svagt negativt medan kommunernas resultat efterhand förbättras något och 2013 till sist når ett plus på 3 mdkr. En sådan utveck- ling är emellertid inte rimlig. Lagstiftningen innebär att kom-
muner och landsting ska uppfylla kraven för god ekonomisk hushållning, vilket normalt innebär ett överskott som bör uppgå till 2 procent av skatter och generella statsbidrag.
Resultatet kan vissa år understiga detta, men man får nor- malt inte budgetera med underskott och uppkomna under- skott ska återställas inom tre år. Men inte ens om kommun- sektorns kostnadsvolym förblir oförändrad kommer målet om ett resultat på 2 procent av intäkterna att kunna infrias fram till 2013. Det skulle kräva en reducerad verksamhet.
Samtidigt kan man fråga sig hur pass rimligt det är att kom- munsektorns kostnadsvolym skulle frysas eller fortlöpande endast utvecklas i takt med demografin. Under de senaste 30 åren har kostnaderna normalt ökat 1 procent utöver de krav som demografin har ställt. En motsvarande utveckling efter 2010 skulle resultera i stadigt växande underskott. År 2013 skulle dessa för sektorn som helhet uppgå till 17,5 mdkr. En sådan utveckling är inte rimlig, men den pekar på det omfattande finansieringsproblem som sektorn står in- för om verksamheten ska fortsätta utvecklas på nuvaran- de sätt. En utveckling av skola, vård och omsorg som är i samklang med hur välfärden i övrigt utvecklas kräver som regel ökade resurser. Detta är kanske mest uppenbart inom sjukvården, till följd av den medicinsktekniska utvecklingen, men märks också inom övriga verksamheter.
Reformer i antågande
Landstinget står de kommande åren inför fortsatta utma- ningar genom beslut om reformer på nationell nivå men även genom egna beslut med långtgående verkningar.
Under 2010 ska Vårdval Norrbotten införas och konso- lideras. Reformen innebär bland annat att det blir möjligt för privata vårdgivare att etablera sig inom primärvården med rätt till ersättning från landstinget. Ur patientens perspektiv
innebär reformen en möjlighet att välja vårdcentral. När en patient byter vårdcentral följer även en summa pengar med patienten till den nya vårdcentralen.
Den 1 juli 2010 föreslås vårdgarantin bli lagstiftad och utvecklingen går generellt mot att patientens ställning inom hälso- och sjukvården bland annat stärks avseende frågor som rör tillgänglighet. Diskussioner förs om att införa en till- gänglighetsgaranti inom den akuta sjukvården och om att vårdgarantin även ska omfatta röntgenundersökningar. Yt- terligare en fråga som kommer att hanteras under de när- maste åren är införlivandet av EU:s patientrörlighetsdirektiv i svensk rätt vilket kommer att öka kraven på landstingen.
Under 2010 förväntas riksdagen även ta ställning till patientsäkerhetsutredningens förslag och det kommer att skärpa kraven på landstingets arbete med patientsäkerhet.
Ledningssystem är därvid en viktig faktor. Genomförandet av den nationella cancerstrategin kommer att påverka landstinget.
Landstingsstyrelsen har under 2009 beslutat att genom- föra en utredning med uppdraget att pröva möjligheterna att införa närsjukvård i Norrbotten. Arbetet ska bedrivas med beaktande av att det även fortsättningsvis ska finnas fem sjukhus i länet. Däremot kan översynen komma att inne- bära att det verksamhetsmässiga innehållet inom och mel- lan sjukhusen förändras. Huvudinriktningen är att ofta före- kommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand inom närsjukvården medan sjukvårdsinsatser som är sällan före- kommande kan komma att koncentreras ytterligare. Nyckel- ord i sammanhanget är en verksamhet som kännetecknas av tillgänglighet, en geografisk närhet som skapar trygghet för patienter i behov av hälso- och sjukvårdens resurser.
Närsjukvård ska införas i närtid men översynens upp- drag är att utforma lösningar som är hållbara i ett perspektiv till åtminstone år 2020. Utredningen ska inledningsvis defi- niera vad begreppet närsjukvård ska stå för inom den Norr- bottniska sjukvården.
Närsjukvårdsarbetet kommer att bedrivas med stor öp- penhet. Landstingsstyrelsen har bland annat tagit initiativ till en särskild kommundialog som kommer att genomföras i samtliga kommuner under 2010.
Region Norrland
Under 2008 ansökte landstingen i Norrbotten, Västerbot- ten och Västernorrland att bilda gemensam regionkommun.
Norrstyrelsen har under året gjort ett omfattande arbete med kartläggning och kunskapsuppbyggnad samt formu- lerat vision och mål utifrån vad en ny regionindelning vill och kan åstadkomma. Informationsarbete med dialogmö- ten, webb, nyhetsbrev och öppna möten har genomförts.
Majoriteten av huvudsekreterarna finns vid Norrbottens läns landsting.
En regionstudie som färdigställdes under året har stu- derat själva regionaliseringsprocessen och medborgarnas uppfattningar om regionalisering och utvecklingsförutsätt- ningar i norra Sverige. Studien innefattar forskare från Umeå universitet, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.
Regeringen klargjorde i januari sin syn på regionfrågan
i en debattartikel i Dagens Nyheter. Där fastslogs att lands- tingen ska ersättas av regionkommuner, precis som An- svarskommittén föreslagit. Man gav också klartecken till att permanenta regionförsöken i Skåne och Västra Götaland samt tillåta Halland och Gotland omvandlas till regioner.
Ansökan från landstingen i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland om att få bilda Region Norrland skickades till Kammarkollegiet för beredning.
Kammarkollegiet lät göra en studie av ansökningarna.
Den bekräftade att man kan göra betydande samhällseko- nomiska vinster på att slå samman de fyra nordliga lands- tingen, dock helst till en enda regionkommun.
Norrstyrelsen och dess huvudmän yttrade sig i positiva ordalag över underlagsrapporten då den tycktes ge stöd för ansökan. Kammarkollegiet avstyrkte dock ansökning- arna i det yttrande som lämnades den 10 november 2009, med hänvisning till oenighet om hur de nya regionkommu- nerna ska avgränsas.
Regeringen har överlämnat ansökan som ett tilläggs- uppdrag till den s k Översynsutredningen, som gör en översyn av den statliga regionala förvaltningen och som bland annat kommer att ge förslag på hur den kan bli mer samordnad och ändamålsenlig. Med Kammarkollegiets ytt- rande om regionkommuner i Norrland och Svealand som grund ska utredaren nu också pröva om det är möjligt att finna en ny gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav, dels för Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, dels för Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Utredarna ska även ta ställ- ning till eventuella önskemål från berörda kommuner om länsbyte.
Attraktiv region
MÅL RESULTAT
Ett tydligt regio- nalt företrädar- skap.
Ett omfattande arbete med kartläggning och kun- skapsuppbyggnad inom Norrstyrelsen för förbere- dande av bildandet av Region Norrland. Beskrivningar vad den nya regionen vill och kan åstadkomma formu- lerat i vision och mål. Ett omfattande informationsar- bete med dialogmöten, webb, nyhetsbrev och öppna möten har bedrivits.
Den årliga Norrbottenskonferensen för länets kommun- och landstingspolitiker genomfördes i september. Ökad kunskap i ämnet hållbar utveckling genom seminarier och konferenser.
Attraktiva
livsmiljöer. Projekt Attraktiv Region fokuserar sina kommunika- tionsinsatser efter halvtidsutvärderingen till målgrup- perna nyckelpersoner, ledare i länet och unga männis- kor för arbete. En Ung Framsyn genomfördes för att tydliggöra vad de unga anser är viktigt för ett rikt och utvecklande liv i länet.
Ett välmående och dynamiskt näringsliv i alla delar av länet.
Projektet Invest in Norrbotten som ska resultera i fler företagsetableringar i länet startade under hösten.
De regionala utvecklingsmedlen har företrädesvis gått till länets prioriterade tillväxtområden: Kunskapsin- tensiva tjänstenäringar, upplevelseindustrin, test och övning, energi och miljö samt basindustri och förädling.
Av de regionala utvecklingsmedlen användes 65 pro- cent till medfinansiering av strukturfondsprojekt.
INRIKTNINGSMÅL
Norrbotten ska vara ett attraktivt län för alla. Norrbott- ningarna ska känna stolthet och engagemang för sitt län och kunna vara delaktiga i den regionala utveckling- en. Landstinget ska som det enda folkvalda organet på regional nivå bidra till detta genom att delta i den regio- nala utvecklingen och ta ett ansvar för kulturområdet.
Centrumbildning för e-hälsa
Luleå tekniska universitet och landstinget har tillsammans inrättat en centrumbildning inom området e-hälsa. Syftet är att öka möjligheterna för vårdtagare, vårdgivare, forskning och näringsliv i länet att, utifrån sina respektive utgångs- punkter, gynnas av en utvecklad e-hälsa.
Verksamhetsidén är att knyta samman brukarnas be- hov av e-hälsatjänster med en nyskapande och tillämpad forskning om hur dessa behov ska lösas. Till detta kopplas en tydlig och tidigt involverad affärsinriktad struktur till stöd för utvecklingen samt för att kommersialisera nya produkter och tjänster inom e-hälsaområdet. Centrumbildningen, som har fått namnet Centrum för innovation och e-hälsa (EIC), är placerad vid Luleå tekniska universitet.
Centrumbildningen ska även stimulera och stärka det eftersträvade innovationssystemet för e-hälsa och blir en gemensam plattform för den regionala tillväxten.
Invest in Norrbotten
Genom att skapa Invest in Norrbotten gör kommunerna och landstinget gemensam sak i arbetet med nya etable- ringar och investeringar i länet. Projektet är ett nära samar- bete mellan tio av länets kommuner och landstinget. Invest in Norrbotten stödjer kommunerna i att ta fram sina etable- ringsfördelar och definiera potentiella etablerare och inves- terare. Invest in Norrbotten blir en samordnande regional funktion som kan samspela med nationella och internatio- nella aktörer och en första kontakt in i Norrbotten. Motsva- rande verksamheter finns i de flesta län i Sverige men är något Norrbotten saknat fram till nu.
Ung Framsyn
De unga är en prioriterad grupp inom länets utvecklingsar- bete och ungdomsperspektivet ska genomsyra allt arbete de kommande åren. Om regionen tappar den yngre gene- rationen ser framtiden inte så ljus ut. Projektet Ung Framsyn har i detta sammanhang fungerat som ett verktyg för att bjuda in och engagera unga människor i tankearbetet kring Norrbottens framtid. Projektet genomfördes i samarbete med Luleå tekniska universitet och andra aktörer i länet.
Framsyn är en metodik för att hitta långsiktiga forskningspri- oriteringar och ett handfast verktyg för att gemensamt for- mulera ett regionalt drömscenario. I processen har ett 30- tal unga och framsynta deltagare i åldrarna 16 till 34 år med olika livssituationer medverkat.
Unga människor anses idag vara en resurs, och där- med också en bristvara i regioner som lider av utflyttning och hög medelålder. På europeisk nivå lyfts demografifrå- gan upp som en av de viktigaste frågorna för framtidens välfärd. Alla konstaterar unisont att unga är behövda och nödvändiga men fortfarande är deras syn på framtiden inte en naturlig aspekt i beslutsprocesser. Beslut som rör unga isoleras istället ofta till att bli en ungdomsangelägenhet och ses inte som en del i helheten. Den helhet som unga män- niskor inom en kort framtid ska vara en viktig pusselbit i. En förutsättning för en regions attraktionskraft är att det finns människor som vill bo och verka i den.
EU i fokus med Europa Direkt
Landstinget är från och med 2009 en av de regionala part- ners som tillsammans med EU-kommissionen stödjer Euro- pa Direkt Norrbotten. De arbetar för att ge ökad information till länets medborgare om EU:s olika verksamhetsområden och hur de påverkar vardags- och arbetslivet. Information leder till ökad kunskap och nyfikenhet och därigenom har kontoret aktivt bidragit till att stimulera den lokala och regio- nala utvecklingen inom området.
Under året har verksamheten fokuserat på att öka kun- skapen och stimulera engagemang kring politiska frågor och ökat intresset att rösta i Europaparlamentsvalet samt att även öka intresset hos skolungdomar mot bakgrund av höstens svenska ordförandeskap i EU.
Norrbotten positioneras
Landstinget arbetar med att stärka Norrbottens position både i Sverige och internationellt. Genom strategiska alli- anser, nätverkande och samarbeten stärks länets konkur- renskraft.
I december arrangerade landstinget tillsammans med EU:s Regionkommitté en internationell konferens i Kiruna där beslutsfattare från regioner i hela europeiska unionen deltog. På konferensen lyftes regionala utvecklingsfrågor som är speciellt viktiga för Norrbotten som en nordlig perifer och glest befolkad region. Man framhöll de utmaningar och
den potential som finns i norra Sverige, Norge och Finland samt hur vi i framtiden bör utforma policys på lokal, regio- nal, nationell och EU-nivå.
Kulturstrategi för länet
Landstingsstyrelsen antog i april 2009 en ”Kulturstrategi för Norrbotten” . Strategin hade varit på remiss till länets kom- muner där alla, utom två, hade svarat och i huvudsak ställt sig bakom den.
Syftet med strategin är att utveckla länets kulturverk- samhet utifrån gemensamma prioriteringar. Detta ska ske genom att bland annat beskriva gemensamma mål och skapa nya vägar för ökad samverkan mellan kommunerna och landstinget. Strategin diskuteras och följs upp årligen.
Avsiktsförklaring med Statens kulturråd
Den 11 juni skrev kulturrådet och Norrbottens läns lands- ting, som ett av de första landstingen i landet, på en ge- mensam avsiktsförklaring med syftet att utöka samrådet i gemensamma frågor och utveckla formerna för samver- kan mellan kommunal, regional och nationell nivå. Med ut- gångspunkt från de nationella målen i kulturpolitiken vill man skapa bättre förutsättningar för konst- och kulturlivets ut- veckling i Norrbotten samt att ge alla i Norrbotten tillgång till ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet.
God hälsa
MÅL RESULTAT – NULÄGE
Självskattad hälsa: bäst i Sverige år 2020.
67 procent av kvinnorna och 72 procent av männen 16–80 år ansåg sig ha ett bra hälsotillstånd perioden åren 2006–2008. Högst i Sverige, kvinnor 68,1 procent och män 73,3 procent.
Hälsofrämjande hälso- och sjuk- vård
Landstingets uppföljning, senaste för året 2008, av hälso- och sjukdomsförebyggande arbete i organisa- tionen pekade på att preventiva program inom tobak finns att tillgå i stor utsträckning och att stödprogram för övervikt/fetma och fysisk aktivitet ökar.
Goda levnads-
vanor Skolsköterskornas hälsosamtal visar att snusning minskat bland pojkarna och flickorna i gymnasiets första årskurs i jämförelse med tidigare år. Andelen rökare är i stort oförändrat.
Rökning bland blivande mödrar vid inskrivningen till mödrahälsovården har halverats under de tio senaste åren, senaste uppgift för år 2008 visar att Norrbotten hade 6,2 procent rökare i denna grupp.
I norrbotten röker 7,1 procent av mammor och 9,8 procent av pappor till barn vid åtta månaders ålder (födda år 2007). Målet är att barn ska ha en tobaksfri start.
12 procent av pojkarna och 19 procent av flickorna i fyra års ålder hade övervikt/fetma år 2008. Inga statis- tiskt säkerställda förändringar har skett sedan år 2006.
Klamydiafallens successiva ökning sedan 1990-talets slut har brutits. Antalet fall av klamydia har minskat något för varje år de tre senaste åren.
Hälsosamma
miljöer Fallolyckorna bland 80-åringar eller äldre som leder till sjukhusvård visar ingen större förändring under de tre senaste åren enligt SKL:s Öppna jämförelser vård och omsorg.
INRIKTNINGSMÅL
Norrbottningarna ska ha Sveriges bästa självskattade hälsa. Norrbottningarna ska må bra och leva ett långt liv. Individen ska ha kunskap om vad som påverkar häl- san och ta ett aktivt ansvar för att behålla eller förbättra sin hälsa.
Landstingets folkhälsoarbete ska inriktas på att uppfylla de elva nationella folkhälsomålen och baseras på ett helhets- perspektiv, det vill säga de livsvillkor, levnadsvanor och mil- jöer som påverkar hälsan. Som länsorgan och sjukvårdshu- vudman har landstinget ett stort ansvar att aktivt samverka och samarbeta med andra för att främja en positiv och jäm- lik hälsoutveckling hos befolkningen i länet. Dessutom ska samtliga landstingsverksamheter systematiskt integrera re- levanta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande aspek- ter i sin verksamhet.
Utgångspunkter för landstingets folkhälsoarbete är:
1) Det nationella folkhälsomålet med att:
- Främja en positiv och jämlik hälsoutveckling i länet - Bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård
och utgå från de bestämningsfaktorer som har en klar påverkan på hälsan.
2) Den folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten, som antagits av länets kommuner och landstinget.
Landstingets riktlinjer
Landstingets verksamheter ska stödja den process som ger individerna möjlighet till en bättre hälsa och livskvalitet.
Faktorer som påverkar hälsan positivt ska prioriteras, det vill säga stimulera till ökad motion och goda kostvanor. Det ska också minska tobaksbruk och undvika missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. Insatser är också viktiga för en
trygg och säker sexualitet samt en god reproduktiv hälsa.
De som drabbas av sjukdom ska hjälpas så att de kan leva ett så bra liv som möjligt och inte får komplikationer eller återinsjuknar.
Handlingsplaner
De framtida resursbehoven för hälso- och sjukvården på- verkas bland annat av hälsoläget i befolkningen samt ut- vecklingen av frisk- och riskfaktorer. I det perspektivet blir integrering av evidensbaserade förebyggande och/eller hälsofrämjande åtgärder i det löpande arbetet inom hela vårdkedjan en nödvändighet. Det kan bidra till att motverka ökade vårdbehov samtidigt som det ger hälsovinster för de enskilda individerna.
Under året har handlingsplaner för äldre samt barn och ungdomar antagits med mål som är kopplade till hälsan i befolkningen. Planerna ger riktlinjer/strategier för hur lands- tinget i sina verksamheter ska arbeta för en bättre eller be- stående hälsa hos de personer som söker vården. Hand- lingsplanerna blir ett komplement till sjukvårdens ansvar att fortlöpande tillhandahålla en vård av god kvalitet och hög tillgänglighet, som i sig bidrar till norrbottningarnas hälsa och livskvalitet.
Äldre. För de äldre har handlingsplanen fokuserat till att minska fallskador, bidra till att de äldre har god och närings- riktig kost samt ett gott socialt liv.
Barn och ungdom. Handlingsplanen för barn och ung- domar koncentrerar sig till fokusområdena; psykisk hälsa, övervikt och fetma, tobak, alkohol, narkotika och dopning, sexuell hälsa samt god livskvalitet. Målen är att stödja och stärka barn och ungdomar till god psykisk hälsa och att minska men framförallt att förebygga levnadsvanor som inte är bra för hälsan. Ett övergripande mål är att alla barn ska ha en tobaksfri livsstart från år 2014. Detta ska mätas via andelen barn som vid åtta månaders ålder som inte har någon rökare i familjen. Bland barn i Norrbotten, födda un- der 2007, hade 87,4 procent ingen rökare i familjen vid åtta månaders ålder. Det är stora variationer inom länet, från att ingen av barnens mödrar röker till 24 procent.
Återkommande stödåtgärder. Stödåtgärder för att främja det hälsofrämjande perspektivet pågår fortlöpande. Här kan nämnas utbildning av personal i motiverande samtalsmeto- dik, tobaksavvänjning och att upptäcka samt behandla risk- bruksbeteende (alkohol). Dessa arbetssätt bygger på att stödja patientens tilltro till sin egen kraft och egna val. Arbe- te för ökad fysisk aktivitet som komplement till annan be- handling fortsätter.
Framtidens vårdval. Hälsofrämjande och sjukdomsföre- byggande insatser kommer att utgöra en viktig del av det enhetliga basuppdrag som samtliga vårdcentraler inom ra- men för Vårdval Norrbotten ska svara för. I uppdraget ingår bland annat att svara för barn- respektive mödrahälsovård samt medverka i kommunernas folkhälsoarbete. Landsting- et har fastställt ett antal indikatorer som ska ligga till grund
för dialog och kommunikation med leverantörerna. Andelen gravida kvinnor som röker/snusar i vecka 32 samt andel patienter 13 år och uppåt med dokumenterade tobaks- och alkoholvanor är exempel på indikatorer med anknytning till folkhälsan.
Kunskap om folkhälsan i Norrbotten
Hälsan är en av de faktorer som människor skattar högt i livet. En god folkhälsa som är jämnt fördelad i befolkningen är ett centralt mål för hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Landstinget har en stor uppgift med att bidra till kunskap om folkhälsan och vad som påverkar hälsan. Detta innefat- tar också att skaffa kunskap om folkhälsa inom olika befolk- ningsgrupper. Exempelvis varierar den självskattade hälsan bland vuxna inom länet och efter utbildningslängd.
Kartläggningar. Landstinget gör allt fler av sina befolk- ningsundersökningar tillsammans med aktörer som har an- knytning till frågorna i sin praktiska verksamhet eller andra som berörs av uppgifterna. Ett sådant exempel är insamling
Andel med bra självskattad hälsa respektive bra tandhälsa bland befolkningen i Norrbotten, 18–80 år, perioden 2006–2008.
100
80
60
40
20
0
Kvinnor Män Kvinnor Män
Bra självskattat hälsotillstånd Bra självskattad tandhälsa Kort
utbildning Lång
utbildning
Källa: SKL, öppna jäm- förelser folk- hälsa 2009.
och spridning av resultatet från skolsköterskornas hälso- samtal med elever i årskurserna 4, 7 och gymnasiets 1:a årskurs. Hälsosamtalen berör hälsa, levnadsvanor och at- tityder.
Senaste årsrapporten, läsåret 2008/2009 (Källa: NLL, Nordstrand, Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbot- ten, rapport för läsåret 2008/2009) visar liksom föregåen- de läsår att de allra flesta barnen för det mesta mår bra. De flesta har också någon vuxen att prata med. Mindre posi- tivt är den relativt omfattande förekomsten av övervikt och fetma bland skolbarnen, särskilt bland pojkarna. Nästan var tredje pojke i årskurs 7 och gymnasiets 1:a år är övervik- tig eller fet.
Bilden kvarstår att flickorna har mer psykiska besvär än jämnåriga pojkar, särskilt bland eleverna i gymnasiets 1:a årskurs. Skillnaderna mellan pojkarna och flickorna har ökat under de tre år som undersökningen pågått. Flickorna, sär- skilt de äldre, känner sig oftare nedstämda, har oftare hu- vudvärk eller magont.
Ett annat exempel på kartläggning i samverkan under år 2009 var om skolelevers alkohol- och drogvanor (NLL, Sandberg K, Skolelevers alkohol- och drogvanor, 2009).
Denna konstaterade att det idag finns fler elever i årskurs 9 som inte dricker alkohol än för nio år sedan. Det är också en mindre andel idag än då som dricker mycket (intensivkonsu- merar) vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden.
Det kunde också konstateras att negativa förhållanden/lev- nadsvanor ansamlas till den mindre grupp som dricker mer alkohol än andra. Det är inte ovanligt att oskyddat sex sker i samband med att ungdomarna dricker alkohol.
Elever från Gällivare, deltagare i HOPP – Hälsa och Personlig Planering.
Foto: Ninna Hallberg, skolsköterska.
Kontraktsskrivning Tobaksfri Duo, 2009. Foto: NLL, Tobaksfri Duo, Pia Johansson.
Forskarskola i hälsovetenskap. Tillsammans med Lu- leå tekniska universitet har landstinget under året förberett för en forskarskola inom hälsa, vård och omsorg. Utbild- ningens huvudsakliga profilområden blir e-hälsa och hälso- främjande hälso- och sjukvård.
Andel som inte dricker alkohol bland elever årskurs 9, procent.
100
80
60
40
20
0
2000 2000
Pojkar Flickor
Riket Norrbotten
2009 1997
2009 1997
Att mäta hälsa. Med patienten i fokus har kunskapsse- minarier påbörjats om metoder att mäta självskattad hälsa och hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som komple- ment till den traditionella uppföljningen av behandling/ope- ration. Landstinget deltar också i flertalet av de nationella kvalitetsregistren som mäter patientupplevd hälsa.
Tobaksfri Duo. ”Tobaksfri Duo” är en särskild satsning som landstinget påbörjade under år 2009 för att motverka att ungdomarna börjar röka eller snusa. Det bygger på att tobaksfria vuxna skriver avtal med elever i årskurs 6 om att de inte ska röka eller snusa under resten av grundskole- tiden. Projektet drivs i samarbete med Västerbottens läns landsting, som med framgång använt arbetsmetoden se- dan 1993. En särskild person, utbildad via A Non Smoking Generation, har besökt skolor för att inspirera eleverna att skriva avtal. Intresset från länets kommuner har bidragit till att en bred informationsinsats kring tobak har gjorts till ung- domar och yrkesgrupper som arbetar med ungdom. Idag har tre kommuner en organiserad kontraktskrivning med ungdomar.
Information. Folkhälsa är ett prioriterat område i landsting- ets kommunikation med norrbottningarna. Grunden i infor- mationen är att både förmedla hur hälsan ser ut i länet men också lyfta fram positiva exempel på vad man kan göra för att förbättra sin hälsa. Kampen mot alkohol, droger, tobak, fetma och sexuellt överförbara infektioner är återkommande inslag i landstingets information på landstingets hemsida, press, radio, TV med flera kanaler.
Under 2009 har landstinget utgivit två bilagor, ”Trygg- het och framtidstro i Norrbotten” samt ”Ett friskare Norrbot- ten” i länets dagstidningar. Båda bilagorna innehöll artiklar rörande folkhälsan, exempelvis ”Recept för en bättre hälsa”,
”Med hopp om stadiga ben” med fler.
Under 2009 har tre presskonferenser hållits med syfte att sprida resultat från dagsaktuella folkhälsoundersökning- ar. Alla dessa fick ett bra genomslag i media.
Kultur och hälsa. Det finns forskning som visar på kultu- rens hälsofrämjande egenskaper, både att ta del av kultur som att själv aktivt delta i olika kulturaktiviteter. Under året har landstinget beslutat om att en del i landstingets kultur- verksamhet särskilt ska ägnas kopplingen kultur och hälsa.
Flera projekt har under år 2009 skett i samverkan med folk- bildning, kulturarbetare och kommuner inom vård- och om- sorg. Insatserna har riktats till olika målgrupper exempelvis äldre, personer med demenshandikapp, strokedrabbade personer, barn och unga med funktionsnedsättning, asyl- sökande barn med fler. Särskilda informationsinsatser har gjorts för att öka kunskapen om kopplingen mellan kultur och hälsa.
Stöd till folkhälsoinsatser. Landstinget vill bidra till att stimulera aktiviteter som leder till ny kunskap och erfarenhe- ter genom ekonomiskt stöd till folkhälsoprojekt. Under året har sexton projekt runt om i länet beviljats medel för insat- ser inom områdena fysisk aktivitet, övervikt/fetma, psykisk hälsa och sexuell hälsa. Bidragen har riktats till både barn, unga och äldre. Utöver det har sex projekt inom sexuell häl- sa beviljats medel från Socialstyrelsen via landstingets för- medling.
Samverkan med andra. Samverkan är viktig mellan sjuk- vårdens egna verksamheter men också med andra aktörer utanför landstinget. Ett sådant exempel är landstinget kon- tinuerliga samverkan med representanter för kommunernas social- och utbildningsförvaltningar kring barn och ungdo- mar samt äldre. Den samverkan har bland annat utmynnat i riktlinjer för samverkan kring barn och unga som har behov av utredning, stöd, vård och behandling.
Tillsammans med kommunerna i östra Norrbotten drivs ett projekt med nationellt stöd för att i samverkan utveckla praktiskt goda metoder för att främja barn och ungas psy- kiska hälsa samt till tidiga och effektiva stödinsatser utifrån behov.
Andel rökare bland mödrar till barn 8 månader år 2008, procent.
Källa: Socialstyrelsen.
14–25 procent 7–14 procent 0–7 procent
E-hälsa. Att utveckla e-hälsatjänster inom den del av vår- den som rör förebyggande och sjukdomsförebyggande in- satser, ingår inom det internationella programmet Renewing HEALTH (CIP). Norrbotten, genom landstinget och centrum- bildningen för e-hälsa, medverkar i detta arbete tillsammans med åtta andra europeiska regioner. Landstingets del inom denna samverkan ska inriktas på hjärtkärlsjukdomar samt diabetes.
Samverkan med andra landsting. En ökad samsyn och samarbete kring folkhälsa har utvecklats inom de fyra norrlandstingen. Norrlandstingens regionförbund har en ge- mensam handlingsplan för folkhälsa och samråd sker fort- löpande om gemensamma frågor, exempelvis befolknings- undersökningar.
Under 2009 etablerades ett nytt nätverk mellan norr- landslandstingen – kunskapsnätverket hiv/STI Norr. Nät- verket ska utifrån behov stödja och samordna kunskaps- uppbyggnad vad gäller förekomst, evidensbaserade före- byggande metoder, uppföljning/utvärdering med mera inom området hiv/sexuellt överförbara infektioner.
Vaccinationskampanjen. Redan innan Världshälsoorga- nisationen (WHO) deklarerat att den nya influensan upp- fyllde kriterierna för en pandemi hade landstinget inlett för- beredelser för att hantera situationen om ett pandemiläge skulle uppkomma. Den regionala katastrofledningen (RKL) försattes redan i maj i beredskapsläge vilket konkret inne- bar att regional sjukvårdsledare och smittskyddsläkare in- ledde ett löpande samarbete med utgångspunkt i gällande pandemiplan.
I ett tidigt skede etablerades också kontakter med läns- styrelsen som regionalt samordningsansvarig för kommu- nernas verksamhet, samtliga kommuner i länet samt ex- terna vaccinatörer (företagshälsovårdscentraler och privata vårdgivare).
Vaccinationerna inleddes vecka 42 med att medicinska riskgrupper och vårdpersonal började vaccineras. Vaccina- tion av allmänheten (med prioritet för barn och ungdomar) inleddes vecka 46. Vid utgången av året hade cirka 58 pro- cent av länets befolkning vaccinerats.
Genomförandet av kampanjen har ur verksamhetens perspektiv fungerat väl. Den svåraste utmaningen har varit att hantera de varierande beskeden om leveranser av vac- cin samt det faktum att det under ett antal veckor levere- rades betydligt mindre kvantiteter vaccin än utlovat. Ur ett befolkningsperspektiv har kunnat konstateras att männis- kor i inledningen av kampanjen hade synpunkter på tidvis långa köer till vaccination samt att vaccinet vid vissa tillfällen tog slut.
En utvärdering av informationen kring vaccinationskam- panjen visar att 79 procent av norrbottningarna uppmärk- sammat landstingets information om den nya influensan och 69 procent anser sig ha fått tillräcklig information för att ta ett beslut om man ska vaccinera sig. Den åldersgrupp som landstinget nått ut bäst till är de mellan 18 och 25 år, där har hela 88 procent uppmärksammat informationen om den nya influensan.
Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Landstinget och länets kommuner har en gemensam folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Den politiska länsgruppen (Norrbot- tens folkhälsopolitiska råd med representanter från lands- ting och kommuner) har idag ett etablerat samarbete med kommunernas folkhälsoråd och med andra lokala aktö- rer som har viktig roll i folkhälsoarbetet. Landstinget deltar i varje folkhälsoråd inom kommunerna genom representanter från primärvården och folktandvården.
Under år 2009 har samarbete påbörjats med Statens folkhälsoinstitut, som bland annat genom råd och utbildning ska stödja folkhälsoarbetet i kommunerna. Norrbottens folk- hälsopolitiska råd har stärkt samarbetet med länsstyrelsen och länspolismyndigheten under året.
Samfinansierad stödresurs. Länets kommuner och landstinget har genom att tillsätta en stödresurs under år 2009 påbörjat ett tvåårigt arbete för att stödja kommunerna att få en långsiktigt hållbar struktur och uppföljning av folk- hälsan.
Länsutveckling. Länets regionala utvecklingsprogram (RUP) med partnerskap mellan länsstyrelse, näringsliv, kommuner och landsting har folkhälsa som en av tre hörn- pelare för länets tillväxt under mottot ”mår vi bra går det bra”. Samtidigt har folkhälsan stora fördelar av de olika in- satser som görs inom regional utveckling. Under året har Norrbotten anslutit sig till ett nationellt nätverk med andra landsting/regioner i Sverige i syfte att bidra till en ökad sam- verkan mellan folkhälsa och regional/ lokal utveckling.
God vård
MÅTT MÅL RESULTAT
Norrbotten i jämförelse med
andra i Vårdbarometern Bland de tre
bästa 5:e plats
Patienterna ska vara nöjda/
mycket nöjda med sitt besök (sammanfattande betyg)
90% ger betyget 4 eller 5 i den landstingsgemen- samma enkäten
95% (94% 2008)
Andel som fått kontakt med pri-
märvården per telefon samma dag 100% 93% (96% 2008) (88%, Riket)
Andel som fått tid till läkare i
primärvård inom sju dagar 100% 92% (88% 2008)
(92%, Riket)
Andel 31 december 2009 som väntat på besök inom speciali- serad vård längre än 90 dagar
0% 7% (31% 2008)
(12%, Riket)
Andel 31 december 2009 som väntat på behandling inom speci- aliserad vård längre än 90 dagar
0% 5% (14% 2009)
(9%, Riket)
INRIKTNINGSMÅL
Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå.
I förhållande till patienterna innebär god vård att verk- samheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att be- döma, t ex bemötande och information om vilka möj- ligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patientens hälsotillstånd. God vård innebär även att landstinget har en effektiv organisation och verksamhe- tens resurser används på ett för patienterna och norr- bottningarna effektivt sätt och att verksamheten grundar sig på evidensbaserad kunskap.
Öppna jämförelser, Norrbottens läns landsting
i förhållande till övriga landsting 2009 2008 2007 Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet
Kvinnor, 2004–2007, 2003–2006 och 2001–2004 Hälsopolitisk åtgärdbar dödlighet
Män, 2004–2007, 2003–2006 och 2001–2004 5-års överlevnad i bröstcancer
2001–2007, 2000–2006 och 1999–2005 Andel diabetiker som når mål för blodtryck 2008, 2007 och 2006
Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Kvinnor 2005–2007, 2004–2006 och 2001–2003 Dödlighet inom 28 dagar efter stroke Män 2005–2007, 2004–2006 och 2001–2003 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Kvinnor 2005–2007, 2004–2006 och 2002–2004 Dödlighet inom 28 dagar efter hjärtinfarkt Män 2005–2007, 2004–2006 och 2002–2004 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare, kvinnor 2004–2007, 2003–2006 Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per 100 000 invånare, män 2004–2007, 2003–2006 Andel med tre eller fler psykofarmaka 80 år och äldre 2008, 2007 och 2006
Andel i befolkningen som anser sig ha tillgång till den vård man behöver, 2008, 2007 och 2006
Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid vårdcentraler, 2008, 2007, 2006
Andel i befolkningen som har förtroende för vården vid sjukhus, 2008, 2007, 2006
Andel av patienterna som ansåg att väntetiden till ett besök på vårdcentral/motsvarande var rimlig, 2008, 2007, 2006 Andel av patienter som väntat längre än 90 dagar på besök i specialicerad vård, mars 2009, mars 2008, mars 2007 Faktisk hälso- och sjukvårdskostnad
2008, 2007 och 2006
Kostnad per konsumerad DRG-poäng Spec. somatisk vård 2008, 2007 och 2006
Position 1–7 (%) 39 38 36
Position 8–14 (%) 27 23 28
Position 15–21 (%) 33 39 36
God vård innehåller många delmoment som underlag för att utveckla vården. Under rubriken ”Öppna jämförelser”
bedriver Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och So- cialstyrelsen tillsammans ett arbete för att öppet redovisa och jämföra hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet.
I fyra rapporter redovisas att svensk hälso- och sjukvård har förbättrats, precis som den gjort i Norrbotten.
Till höger redovisas landstingets position i några av de
124 indikatorerna. Öppna jämförelser ger succesivt allt bättre underlag för jämförelse med andra och används i landstingets förbättrings- och utvecklingsarbete.
Andel som är nöjda eller ”varken eller” vid sina besök hos hälso- och sjukvården i Norrbotten, grupperat efter länsdel, %.
100
80
60
40
20
0 NORD ÖST SYD MITT NORD ÖST SYD MITT
Betyg Information jag fick om min sjukdom/besvär Nöjd (betyg 4 eller 5 på en skala melan 1 och 5) Varken eller (betyg 3)
Patientfokuserad vård.
Vårdbarometern. Vårdbarometern är ett samlingsnamn för intervjuer med norrbottningar och andra boende i Sveri- ge om deras erfarenheter och uppfattningar om hälso- och sjukvården.
Det har skett en mindre men successiv förbättring under 2000-talet när det gäller norrbottningarnas syn på huruvida de har tillgång till den sjukvård de behöver. Skillnaderna mellan olika grupper har utjämnats. De yngre vuxna som varit mest tveksam har närmat sig andra grupper. De äldre är dock fortfarande den grupp med flest som anser sig ha tillgång till sjukvård som de behöver.
Patienterna tillfrågas om de anser att väntetiden varit rimligt lång till läkarbesök på vårdcentral. De tillfrågas även om ti- den i väntrummet på akutmottagningen varit rimlig. Under senaste åren är tendensen att det sker en långsam förbätt- ring av patienternas upplevelse av denna väntetid i Norr- botten och riket. Nio av tio besökare i Norrbotten ansåg att väntetiden varit rimligt lång år 2009.
Andel, bland män och kvinnor samt yngre och äldre vuxna, som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver, Norrbotten 2005–2009.
Procent 2009 2008 2007 2006 2005
18–35 år 78 75 73 77 69
60 år eller äldre 82 84 83 85 81
Kvinnor 78 78 77 79 76
Män 77 79 78 77 72
Källa: Vårdbarometern 2009
Andel som anser att väntetiden till besöket eller undersökningen var rimlig vid besök hos hälso- och sjukvården i Norrbotten. Procent.
2009 2008 2007 2006 2005
Män Norrbotten 90 83 70 86 85
Riket 84 82 77 78 78
Kvinnor Norrbotten 91 80 84 83 85
Riket 84 83 79 78 78
Källa: Vårdbarometern 2009
År 2008 ändrades urvalet till intervjuer i Norrbotten för att vara representativt för olika länsdelar. Under de två år som metoden tillämpats har inget visat på några anmärknings- värda skillnader mellan hur invånarna i olika länsdelar är nöj- da med sina besök hos hälso- och sjukvården i Norrbotten.
Samma gäller andelen nöjda med den information de fått om sina sjukdomar och problem.
Landstingsgemensam patientenkät om bemötande.
I förbättringsarbetet som säkerställer ”det goda mötet” i hälso- och sjukvården används en landstingsgemensam patientenkät som mäter patienternas upplevelse av bemö- tandet.
Enkäten besvaras av patienter i både öppen och sluten vård enligt ett rullande schema. Alla verksamheter med pa- tientkontakter ska genomföra minst en enkät per år.
Den avslutande enkätfrågan visar med ett sammanfat- tande betyg på en femgradig skala hur patienterna värderar det bemötande man får i vården:
Betyg vid besök hos hälso- och sjukvården i Norrbotten 2009, %.
100
80
60
40
20
0
Folktandvård Primärvård Sjukhusvård Totalt Män Kvinnor Högsta/näst högsta betyg Lägre betyg
Totalt har 95 procent av patienterna år 2009 gett höga be- tyg åt bemötandet, men andelen varierar mellan landsting- ets verksamheter, från 90 procent inom primärvården till 98 procent inom folktandvården. Det övergripande målet att minst 90 procent av patienterna ska ge höga betyg (svars- alternativ 4 eller 5) på denna fråga har därför infriats. Män tenderar att ge högre betyg än kvinnor.
Ur förbättringssynvinkel är emellertid den andel som inte gett höga betyg den mest åtgärdsrelevanta. Varje enhet har sina egna data som utgångspunkt för förbättring.
Antal patientnämndsärenden 2009 fördelade på huvudkategori och kön Bemötande/
Kommunikation Organisation/
Resurser Regler/Vård/
Behandling
2009 2008 2009 2008 2009 2008
Kvinnor 202 129 93 72 153 161
Män 102 58 93 56 92 113
Totalt 304 187 186 128 245 274
Patientnämnden avslutade sammanlagt 735 ärenden under 2009. Motsvarande siffra för 2008 var 589. Därutöver kon- taktades nämnden av en stor mängd patienter och med- borgare som önskade vägledning i problem inom hälso- och sjukvården samt folktandvården.
Tillgänglig vård
Varje patient ska ha en tillgänglighet till hälso- och sjukvår- den som är rimlig med utgångspunkt i bedömt behov och vårdgarantin ska uppfyllas. Patienterna ska även på sikt ges möjlighet att själva välja besöks-, undersöknings- och be- handlingstider.
Landstinget har under året fortsatt ett långsiktigt förbätt- ringsarbete och strävar efter att genom uthållighet uppnå fortsatt bättre resultat. Generellt är tillgängligheten god inom de flesta verksamhetsområdena.
