FOLKSKOLAN ARBETSSÄTTET

A R B E T S S Ä T T E T

F O L K S K O L A N

STOCKHOLM 1926

K C N G L . B O K T R Y C K E R I E T . P . A. N O R S T E D T & SÖNER 269650

F Ö R T E C K N I N G Å M E D A R B E T A R E .

I denna del förekomma uppsatser av nedanstående författare Alsén, N i l s , f i l . d:r, läroverksadjunkt.

Ericsson, Elsa, lärarinna^ Hedegård, C. N . , överlärare. Hellsten, Carl Gustaf, rektor. L u n d a h l , C , f i l . d:r.

Nissar, D a v i d H . , rektor.

Persson, N . E., lärare i övningsskola. Sjöholm, L . G., » » » Steiner, Edv., » » :> Wikberg, Sven, » » »

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G .

Sid.

Inledning 5 D e n första räkneundervisningen av L . G. Sjöholm . . . 8

Om bråklärans grundläggning och begränsning av Ar. E.

Persson 51

Bråklärans metodik av Nils Alsén 64 Räknesättsprincipen i den grundläggande

matematikunder-visningen av Carl Gustaf Hellsten 80 Något om arbetsskoleprineipens tillämpning i

räkneunder-visningen av Elsa Ericsson 110 De sakliga exemplens plats i den elementära

räkneunder-visningen av Carl Gustaf Hellsten 126 De särskilda huvudräkningsövningarna av Sven Wikbery . 140

Självvcrksamhet och träning v i d räkneundervisningen av

C. N. Hedegärd 145

Några metodiska synpunkter rörande räkneundervisningen

av David H. Nissar 1 5 1 Geometriundervisningen av G. Lundahl och Edv. Steiner 17J)

I N L E D N I N G .

V i d u t r e d i g e r a n d e t av förevarande häfte h a r i allmänhet i c k e eftersträvats en mer a l l s i d i g och fullständig f r a m -ställning av det. ifrågavarande ämnesområdets m e t o d i k . U t g i v a r n a h a v a företrädesvis satt s i g u p p g i f t e n före a t t — såsom även i de förut u t g i v n a häftena av detta arbete i stort sett v a r i t f a l l e t — g e n o m p e r s o n l i g t u t f o r m a d e u p p -satser av o l i k a författare få vissa m e t o d i s k a p r o b l e m av grundläggande a r t närmare b e l y s t a , och den f r i h e t , som härvid m e d g i v i t s de anmodade författarna, l i a r även t a g i t sig u t t r y c k däri, a t t i en d e l f a l l i v i s s mån s k i l j a k t i g a åsikter k o m m a t i l l synes, något som torde v a r a väl för-s v a r l i g t m e d hänför-syn därtill, a t t den p e d a g o g i för-s k a erfaren-heten ännu i m å n g a p u n k t e r långt ifrån s a g t s i t t sista o r d . E n d a s t i avseende å g e o m e t r i u n d e r v i s n i n g e n , v a r s m e t o d i k

lör f o l k s k o l e s t a d i e t o n e k l i g e n är jämförelsevis m e r obear-betad, h a r v i d b e h a n d l i n g e n större fullständighet efter-strävats. F ö r de läsare, som önska t a g a kännedom o m en

mer fullständig k l a r l ä g g n i n g av räkneundervisningens m e t o d i k på f o l k s k o l e s t a d i e t k a n hänvisas t i l l l e k t o r V rits

Wigforss' år 1925 u t g i v n a arbete »De»/ unoidläfjgaridc maternatilcundervisningen. Översikt av folkskolans kurs i

räkning och geometri ur metodisk synpunkt».

De räknemetodiska uppsatserna, v i l k a självfallet u p p -taga största, delen av n u ifrågavarande häfte, k u n n a sägas sönderfalla i två h u v u d g r u p p e r : de, som företrädesvis avse

den l o g i s k a och r a t i o n e l l a planläggningen av u n d e r v i s n i n g -en m e d hänsyn t i l l i n s i k t e r n a s erfar-enhets- och förstånds-mässiga tillägnande, s a m t de, som företrädesvis avse det

r e n t p r a k t i s k a förfarandet v i d arbetets o r d n a n d e och be-d r i v a n be-d e . I avseenbe-de å be-det förra m e t o be-d i s k a områbe-det h a r uppmärksamheten företrädesvis ägnats åt heltalslärans och bråklärans r a t i o n e l l a g r u n d l ä g g n i n g , varjämte i en uppsats o m »raknesättsprinoipen i den g r u n d l ä g g a n d e m a -tematikundervisningen» t i l l särskild b e h a n d l i n g u p p t a g i t s vissa hithörande huvudfrågor, berörande såväl heltalsläran som bråkläran. D e uppsatser, som beröra ö v r i g a ämnen, t o r d e närmast böra hänföras t i l l den senare g r u p p e n , även om g i v e t v i s ock i dessa uppsatser frågor, som-hänföra s i g t i l l undervisningsgångens r a t i o n a l i t e t , här och v a r v i d -röras, ö v e r h u v u d l i g g e r det nästan i sakens n a t u r , a t t i fråga o m e t t p e d a g o g i s k t ämnesområde, sådant som räkne-u n d e r v i s n i n g e n s m e t o d i k , där de o l i k a m o m e n t e n så nära avhänga av v a r a n d r a och v ä v a s i g i n i v a r a n d r a , det i c k e v a r i t m ö j l i g t a t t från v a r a n d r a strängt avgränsa behand-l i n g e n av de särskibehand-lda m e t o d i s k a p r o b behand-l e m e n .

M e d den i viss mån f r a g m e n t a r i s k a och f r i a behand-l i n g e n av räkncundervisningens m e t o d i k h a v a u t g i v a r n a i planläggningen sökt förena en genomgående tendens: e t t i n r i k t a n d e a v den m e t o d i s k a b e h a n d l i n g e n i överensstäm-melse m e d arbetspedagogikens allmänna grundsatser. D e t t o r d e k n a p p a s t v a r a något a v f o l k s k o l a n s s. k . läsämnen, v i l k e t så som räkningen k a n i u n d e r v i s n i n g s a r b e t e t t i l l -rättaläggas i e n l i g h e t med dessa g r u n d s a t s e r . M e n det t o r d e också förhålla s i g så, a t t de m e t o d i s k a möjligheter, som härutinnan förefinnas, i stor utsträckning alltför l i t e t t i l l v a r a t a g a s och u t n y t t j a s . E j sällan bedrives ännu u n d e r v i s n i n g e n slentrianmässigt m e d m e k a n i s e r a d räkne-färdighet som h u v u d s a k l i g t mål och u t a n självständigare arbete från lärjungarnas sida. D e t t o r d e f a l l a i ögonen, a t t de här p u b l i c e r a d e uppsatserna, u t a n a t t underkänna be-t y d e l s e n av be-trägen ö v n i n g i m e k a n i s k räkning, besbe-tämbe-t

göra f r o n t m o t g a m m a l själlös s l e n t r i a n p å d e t t a b e t y -d e l s e f u l l a un-dervisningsområ-de. Åter ocli åter framhäva författarna betydelsen av u n d e r v i s n i n g e n s tillrättaläggan-de så, a t t lärjungarna v e r k l i g e n f a t t a räkneoperationernas innebörd och ställas inför u p p g i f t e n a t t själva f i n n a lös-n i lös-n g e lös-n på cle förelagda p r o b l e m e lös-n . O c h a lös-n v i s lös-n i lös-n g a r g i v a s i s y f t e a t t r a t i o n e l l t i n o r d n a lärjungarnas arbete p å egen h a n d i u n d e r v i s n i n g e n s planmässiga fullföljande. D e t h a r b e t r a k t a t s som en h u v u d u p p g i f t för d e t t a arbete a t t genom inlägg från e r f a r n a pedagoger närmare b e l y s a cle meto-d i s k a frågor, som här inställa s i g .