Kontrollberäkning av Eurocodes. Grundläggning /ENV 1991-1 Basis of Design; ENV 1997-1-1, General rules for geotechnical design/

Varia

Kontrollberäkning av Eurocodes

;

Grundläggning

ULF BERGDAHL

CoNNIE

OLSSON MONICA 0UACHA

Linköping

i

december 1996

Statens geotekniska institut

Swedish Geotechnical Institute

S-581 93 Linköping, Sweden Tel. 013 -11 51 00, Int. +46 13 11 51 00 Fax. 013-13 16 96, Int +46 13 13 16 96

SGI

Innehållsförteckning

Text Sida 1. Bakgrund 3 2. Mål och resultat 3 3. Beräkningsförutsättningar 3 4. Sammanfattning av beräkningsresultat 4 4.1 Beskrivning av exemplet 4

4.2 Exempel 1. Grundläggning på friktionsjord 6

4.3 Exempel 2. Grundläggning på berg 10

SGI

Sid 3(12)

1. Bakgrund

Eurocodes (EC) är dimensioneringsregler som på lång sikt avses ersätta motsvarande nationella regler. EC är nu ute som förstandarder, ENV, som används under 3 år. ENV kan därefter transformeras till europastandard, EN. ENV finns för följande områden:

• ENV 1992-1-1, Betong • ENV 1993-1-1, Stål • ENV 1994-1-1, Samverkan • ENV 1995-1-1, Trä • ENV 1996-1-1, Murverk • ENV 1997-1-1, Grundläggning • ENV 1998-1-1, Seismik

Den ENV som saknas, ENV 1999-1-1 för aluminium, väntas vara klar i september 1998. Det finns även ett grundläggande dokument ENV 1991-1, Basis ojDesign, som innehåller säker­ hetsprinciper och som i stort motsvarar BKR 94, 2, Allmänna regler för bärande konstruktio­ ner. På nationell nivå kan ändringar/alternativ och tillägg till ENV göras. Dessa görs i en s k NAD, National Application Document. Banverket, Boverket, Luftfartsverket, Fortifika­ tionsverket och Vägverket har valt att tillsammans publicera NAD. I BKR 94 står det att ENV+NAD får användas som alternativ till BKR 94.

För att få ett samlat grepp om vilka förändringar det innebär och vilka frågeställningar som uppkommer vid tillämpning av ENV+NAD har, i Boverkets regi, genomförts ett antal kontrollberäkningar för olika konstruktionsområden. Statens geotekniska institut, SGI, har ansvarat för kontrollberäkning av grundläggning och resultatet redovisas i denna rapport.

2. Mål och resultat

Avsikten med kontrollberäkningen har varit att jämföra materialåtgång och kostnader för ett konstruktionselement, i detta fall en grund platta, dimensionerad enligt BKR 94: 1, enligt ENV utan NAD och enligt ENV med NAD.

Kontrollberäkningen har utförts för en befintlig, nyligen utförd konstruktion, vilken är dimensionerad enligt BKR 94.

Resultatet har presenterats av SGI i en rapport till Boverket, som har sammanställt resultatet för de olika konstruktionselementen i en rapport med en bilaga, som innehåller samtliga detaljberäkningar.

3. Beräkningsförutsättningar

Kontrollberäkningarna har baserats dels på ENV med tillhörande NAD dels på ENV utan till­ hörande NAD, dvs direkt på ENV 1991-1, Basis ojDesign, och ENV 1997-1-1, General rules

for geotechnical design. I projektplanen från Boverket står det att avsnitt 2

i

ENV 1997-1-1

skall ersättas med ENV 1991-1, pga att Basis ojDesign avsnitt 2 övertrumfar samtliga nu publicerade ENV. Enligt institutets uppfattning gäller detta ej för General rules for geotechni­

cal design utan del 2 här är ett komplement till Basis ojDesign. Om del 2 av General rules for

geotechnical design ej gäller hade kontrollberäkningen blivit svår att genomföra, här anges bl a

SGI

Sid 4(12)

Enligt Boverkets projektplan har kontrollberäkning för grundläggningen skett för objektet Kontorshus i Älvsjö, se medföljande ritningar i beräkningsbilagan. Detta är grundlagt med plintar på berg, vilket innebär att det ej blir någon egentlig kontrollberäkning. Resultatet av kontrollberäkningen för berg presenteras i kapitel 4 nedan och kapitel 2 i beräkningsbilagan. För att ge en mer fullständig genomgång och kontrollberäkning av ENV 1997-1-1 har vi därför valt att ersätta befintlig undergrund för objektet med grundförhållandena från ett av SGI:s provfält, Kolbyttemon i Linköping, där jorden består av medelfast till fast lagrad siltig sand. Resultatet presenteras i kapitel 4 nedan och kapitel 1 i beräkningsbilagan.

4. Sammanfattning av beräkningsresultat 4.1 Beskrivning av exemplet

Exemplet har hämtats från en nyligen uppförd kontorsbyggnad i Älvsjö. Byggnaden är uppförd i 6 plan med möjlighet till en framtida tillbyggnad med ytterligare två plan, se Figur 4.1.a. Grundläggningen av pelare är utförd på enskilda bottenplattor. Kontrollberäkningen har omfattat en centralt belägen bottenplatta.

Två olika grundläggningssituationer har behandlats: 1. Grundläggning på friktionsjord

2. Grundläggning på berg

För varje grundläggningssituation presenteras tre beräkningar:

A. Enligt svensk norm, d v s BKR 94 B. Enligt ECl

+

EC7, utan NAD

C. Enligt ECl

+

EC7, med respektive NAD

Befintlig konstruktion är grundlagd på berg, vilket innebär att det ej blir någon egentlig beräk­ ning. För att belysa konsekvenserna av EC7 har därför befintlig undergrund för objektet ersatts med grundförhållandena från ett av Statens geotekniska instituts (SGI:s) provfält, Kolbyttemon i Linköping, där jorden består av medelfast till fast lagrad siltig sand.

Avsnitt 2 i ENV 1997-1-1 General rules for geotechnical design har i detta fall ej ersatts med

avsnitt 2 i ENV 1991-1 Basis ojDesign. Del 2 av General rulesfor geotechnical design är ett

komplement till Basis ojDesign, och är en förutsättning för att genomföra en kontrollberäk­

SGI

Sid 5(12)

A

_~---t

Framtida utbyggnad

~---1

1---.---1

1---1

+

Nuvarande byggnad

1---1

1---1

Garageplan I Garageplan 0 le 5,8 le 9,6

Figur 4.1.a. Sektion genom kontorsbyggnad, Alvsjö.

- Dimensionering har gjorts för den mellanliggande bottenplattan. - Aktuella spännvidder i sektionen i Figur 4. l.a är 5,8 respektive 9,6 m. - Aktuell belastad area är 200 m2.

Nedan, i Tabell 4.1.a redovisas en sammanställning av lastnedräkningen för pelare och botten­ platta. Lasterna är nedräknade till nivån för befintlig markyta. Tillkommande last av fundament och överliggande jord redovisas under respektive dimensioneringsavsnitt.

Tabell 4.1.a. Sammanställning av dimensionerande laster i nivå med markytan.

Norm B rottgränstillstånd Bruksgränstillstånd

Permanent last Variabel last Permanent last Variabel last

kN kN kN kN A. BKR94 3974 851 3974 553 Case B: 5944 Case B: 1287 924

B.

EC1/EC7 4539 Case C: 4539 Case C: 1216 C. EC1/EC7

+

NAD 1) 4539 1030 4539 360 C. EC1/EC7

+

NAD 2) 4539 851 4539 553

1) Detta är lasterna, som använts vid dimensionering enligt EC l/EC7

+

NAD. De är beräknade genom att använda ENV 1991-2-1 för tunghet, kategoriindelning av lasterna, framtagning av lastvärden och lastreduktion. Därefter har 'V-faktorerna hämtats från NAD till ENV 1991-1. Lastkoefficienterna har hämtats från BKR 94.

SGI

Sid 6(12)

2) Dessa laster har ej använts vid dimensionering enligt EC1/EC7 + NAD. Lastned- räkningen följer helt BKR 94 förutom att egentyngden för betong satts till 25 kN/m3.

Skillnaderna i laster beror till stor del på två saker:

1. I BKR 94 avsnitt 3 :41 står följande "Antalet fria lastdelar med vanligt värde får begränsas till tre

i

en lastkombination, t ex vid lastnedräkning". Detta har utnyttjats i lastnedräkningen enligt BKR 94. Motsvarande skrivning återfinns ej i ECl, vilket betyder att lasten där blir större.

2. Egentyngden för betong har antagits till: - 24 kN/m3 _{vid dimensionering enligt BKR 94}

-25 kN/m3 _{vid dimensionering enligt EC1/EC7 och EC1/EC7}

+

_NAD

4.2 Exempel 1. Grundläggning på friktionsjord

4.2.1 Dimensionerande laster och hållfasthetsparametrar

Nedan redovisas dimensioneringsförutsättningarna vid grundläggning på friktionsjord.

vm

l,Om / 0 0,5 m / 0,5 m / / V 71 b=l

Jordart: sand, siltig sand

Sonderingar: 4 CPT, 5 HfA (befintliga undersökningar)

Övriga undersökningar:triaxialförsök (befintliga undersökningar)

Grundläggningsnivå: 1,5 m under nuvarande markyta

Grundvattennivå: 8,5 m djup under markytan

Tunghet: Ybetong

=

24 kN/m3 BKR

Ybetong

=

25 kN/m3 EC1/EC7 och NAD

Ysand

=

16,5 kN/m3 bestämning har skett genom

laboratorieundersökningar

ysand

=

18 kN/m3 återfyllning, packat material,

tabell 3.2-1 VV Pub! 1994:15 Jords hållfasthets- och deformationsegenskaper

Dimensionerande laster i nivå med underkant bottenplatta efter tillägg för fundamentvikt och återfyllning är sammanställda i Tabell 4.2.a.

SGI

Sid 7(12)

Tabell 4.2.a. Dimensionerande laster i brott- respektive bruksgränstillstånd.

Norm Brottgränstillstånd kN Bruksgränstillstånd kN

A

BKR94 5079 4781

Case B: 7709

B. EC1/EC7 5818

Case C: 6110

C. EC1/EC7 med NAD 5863 5193

Säkerhetsklass och geoteknisk klass A BKR 94:

- dimensionering har gjorts enligt SK2, partialkoefficienten Yn

=

1, 1.

- dimensionering har gjorts enligt GK2. B. EC1/EC7:

- säkerhetsklass har ej beaktats.

- dimensionering har gjorts enligt GK2. De partialkoefficienter som finns angivna i EC7 har därför kunnat användas.

C. EC1/EC7

+

NAD:

- dimensionering har gjorts enligt SK2, partialkoefficienten Yn

=

1, 1. - dimensionering har gjorts enligt GK2.

Nedan redovisas de karakteristiska och dimensionerande jordparametrar som använts vid dimensioneringen för den medelfasta till fast lagrade siltiga sanden på Kolbyttemon.

Tabell 4.2.b. Sammanställning av valdajordparametrar ~ och E.

Norm Skikt 1: 27 Skikt 1: 22 Skikt 2: 38 Skikt 2: 32

A

BKR94 34 29,1 Skikt 3: 34 Skikt 3: 28 Skikt 4: 37 Skikt 4: 31 Skikt 5: 40 Skikt 5: 33

B.

EC1/EC7 33 Case B: Case C: 33 27,5 37 37 C. EC1/EC7

+

NAD 33 27,3 37 37 Utvärdering av friktionsvinkel: A BKR 94:

- karakteristisk friktionsvinkel är vald utifrån en beräkning av medelvärdet på sonderingsmotstånden i det aktuella jordlagret. Utvärdering har sedan gjorts enligt Tabell 1 :3 i Handbok Plattgrundläggning (PLH).

- dimensionerande friktionsvinkel har beräknats enligt: cpd = arctan tancpk

YnY m Ym

=

1, 1 BKR kapitel 4:31 tabell a och b goda förhållanden

B. EC1/EC7:

- sonderingsmotståndet från de 4 CPT-sonderingama har omvandlats till tancp med hjälp av Tabell 1 :3 i PLH för det aktuella jordlagret. Därefter har karakteristisk friktionsvinkel

SGI

Sid 8(12)

utvärderats som ett försiktigt valt värde på tarnf>.

- dimensionerande friktionsvinkel har beräknats enligt: <f>d

=

arctan tan <f>k Ym

Case B: Ym = 1,0 EC7 Table 2.1

Case C: Ym = 1,25 EC7 Table 2.1

C. EC1/EC7

+

NAD:

- utvärderingen av karakteristisk friktionsvinkel har gjorts på motsvarande sätt som för dimensionering enligt EC 1/EC7.

I

detta

fall

har utvärderingen givit samma värde. - dimensionerande friktionsvinkel har beräknats enligt: <f>d

=

arctan tan <f>k

Ym

Ym = 1,15 Yn NAD 1997-1, 2.4.2.(14)P

Utvärdering av sättningsmodul:

A. BKR 94:

- en indelning i 5 skikt har gjorts ned till djupet ~2b under grundläggningsnivån och ett medelvärde för sonderingsmotståndet har beräknats för varje skikt. En 10-årsmodul har sedan utvärderats med hjälp av Tabell 1 :3 i PLH.

- dimensionerande värde på modulen har beräknats enligt: Ed

=

Ek

Yn ·Y m

Yn

=

1,0 BKR kapitel 2:322

Ym = 0,9 · 1,3 = 1,2 BKR kapitel 4:32, goda förhållanden och stor omfattning på undersökningen, dock relativt stor spridning i resultaten. Ym i bruksgränstillstånd väljs till 90% av motsvarande koefficient i brottgränstillstånd.

B. EC1/EC7:

- sättningen har beräknats till djupet 8, 0 m under markytan, vilket ungefär motsvarar djupet 2b under grundläggningsnivån. Utvärderingen av Y oungs modul görs från en sammanställning av CPT-sonderingama. Där har qc omvandlats till sättningsmodul med hjälp av Tabell 1 :3 i PLH. Ett försiktigt valt värde har därefter lagts in vilket ger E = 25 MPa. Erfarenhet har visat att Youngs modul~ 1,5 E. Youngs modul blir således= 37 MPa. Den utvärderade modulen är en korttidsmodul.

- partialkoefficienterna i bruksgränstillstånd = 1,0



Ed= Ek.

C. EC1/EC7

+

NAD:

- utvärderingen av karakteristisk sättningsmodul har gjorts på motsvarande sätt som för dimensionering enligt EC1/EC7.

- partialkoefficienterna i bruksgränstillstånd = 1,0



Ed = Ek.

4.2.2 Dimensioneringsmetod

Beräkning av dimensionerande bärförmåga: A.BKR94:

Dimensionerande bärförmåga har beräknats enligt PLH, kapitel 2.42. Partialkoefficienten y

SGI

Sid 9(12)

B. EC1/EC7:

Dimensionerande bärförmåga har beräknats enligt Annex B i EC7. Partialkoefficienten YR<l

har ej använts. C. EC1/EC7

+

NAD:

Dimensionerande bärförmåga har beräknats på motsvarande sätt som för dimensionering enligt BKR 94. Partialkoefficienten YR<l

=

1,0 har använts.

Beräkning av dimensionerande sättning: A.BKR94:

Dimensionerande sättning har beräknats enligt ekvation 3.29 i PLH. Den beräknade

sättningen är 10-årssättning. Partialkoefficienten YR<l = 1, I har använts, p g a förekommande

siltskikt. B. EC1/EC7:

Dimensionerande sättning har beräknats enligt Annex D.2 i EC7. Detta har gett korttids­ sättningen. Schmertmanns tidsfaktor har sedan använts för att få 10-årssättningen. Partial­ koefficienten YR<l har ej använts.

C. EC1/EC7 + NAD:

Dimensionerande sättning har beräknats på motsvarande sätt som vid dimensionering enligt EC1/EC7 förutom att partialkoefficienten YR<l

=

1,0 har använts.

4.2.3 Resultat och kommentarer

Resultatet av dimensioneringen sammanfattas i Tabell 4.2.c.

Tabell 4. 2. c. Sammanställning av dimensionerande plattstorlekar.

Norm B rottgränstillstånd B ruksgränstillstånd

plattstorlek bxl m plattstorlek bxl m

A. BKR94 2,4 2,9

B. EC1/EC7 2,9 (Case C) 3,4

C. EC l/EC7 + NAD 2,8 3,1

I

samtliga tre normfall blir bruksgränstillståndet avgörande för plattstorleken. Ett krav på acceptabel lutningsändring mellan två närliggande grundplattor på 1/300 har antagits vid dimensioneringen. Differenssättningen mellan närliggande plattor har antagits motsvara halva totalsättningen. Detta ger en acceptabel sättning för aktuell bottenplatta på ca 40 mm. Detta värde har valts som dimensioneringsförutsättning vid bruksgränsdimensionering.

Vid dimensionering i bruksgränstillstånd blir plattstorleken betydligt större vid tillämpning av EC1/EC7 än enligt BKR 94. Dimensionering enligt EC1/EC7 + NAD ger emellertid i stort sett likvärdig plattstorlek som vid dimensionering enligt BKR 94. Orsaken till skillnaden mellan BKR 94 och EC l/EC7 beror bl a på tillämpade modeller vid bruksgränsdimensionering. Man får därför ej dra för långtgående slutsater av detta enda exempel.

SGI

Sid 10(12)

Vid beräkning i bruksgränstillstånd framgår det i EC7 att man ska beakta både omedelbar och fördröjd sättning. Den metod som anges i Annex D.2 ger dock endast korttidssättning. Det anges ej hur långtidssättningen skall beaktas.

Det bör framgå tydligare hur man skall hantera sättningsberäkningen vid dimensionering enligt EC1/EC7.

Vid dimensionering i brottgränstillstånd beror skillnaden i plattstorlek mellan BKR 94 och EC1/EC7 på att lasten blir större och friktionsvinkeln lägre enligt EC1/EC7.

Vid dimensionering enligt EC 1/EC7 i brottgränstillstånd blir dimensionerande bärförmåga ungefär dubbelt så stor för Case B som för Case C.

Valet av friktionsvinkel är mycket känsligt då den påverkar bärighetsfaktorerna kraftigt. Kontrollberäkningen av EC1/EC7

+

NAD har visat att det förekommer oklarheter i använd­ ningen av de olika NAD-delarna såsom de ser ut idag. Det är t ex oklart hur NAD till ENV

1991-1 ska användas i förhållande till NAD till ENV 1997-1. Oklarheten gäller bl a hur laster­ na ska beräknas.

Kostnaderna för ett enskilt fundament bestäms främst av schakt, betong och återfyllning. I nedanstående Tabell 4.2.d anges den relativa förändringen av volymer och kostnader för de tre dimensioneringsfallen. Redovisningen gäller grundläggning på friktionsjord.

Tabell 4.2. d Relativ förändring av volymerna för schakt, betong och åter.fyllning vid olika normalternativ. Norm A. BKR94 B. EC1/EC7 C. EC1/EC7

+

NAD Schakt 1,0 1,37 1, 14 Betong 1,0 1,37 1,14 Återfyllning 1,0 1,39 1,15

Det skall återigen påpekas att resultatet av denna beräkning är beroende av valt sättningskri­ terium och modell för brottgränsdimensionering. Man kan ej påstå att resultaten är generellt giltiga.

4.3 Exempel 2. Grundläggning på berg

4.3.1 Dimensionerande laster och hållfasthetsparametrar

Nedan redovisas dimensioneringsförutsättningarna vid grundläggning på berg.

I/

t

o,sm

0,3

m

:::::;;f

==p::::::

/§

b=l

V

SGI

Sid 11 (12)

Grundläggning: på berg

Tungheter: Ybetong = 24 kN/m3 BKR

Ybetong

=

25 kN/m3 _{EC1/EC7 och NAD}

Berget antas bestå av gnejs med en tryckhållfasthet av 70 11Pa och ett sprickavstånd på 50 cm. Bruksgränstillståndet har inte beaktats vid dimensioneringen då det ej är dimensionerande. Dimensionerande laster i underkant bottenplatta är sammanställda i Tabell 4.3.a.

Tabell 4.3.a. Dimensionerande laster i brottgränstillstånd

Norm Brottgränstillstånd kN A. BKR94 4825 Case B: 7231 B. EC1/EC7 Case C: 5755 C. EC l/EC7

+

NAD 5569

Dimensionerande grundtrycksvärden är sammanställda i Tabell 4.3.b.

Tabell 4.3.b. Dimensionerande grundtJycksvärde i brottgränstillstånd

Norm Dimensionerande grundtrycksvärde 11Pa A. BKR94 3 B. EC1/EC7 10 C. EC l/EC7

+

NAD 10 4.3.2 Dimensioneringsmetod A. BKR 94:

Dimensionerande grundtrycksvärde enligt PLH har använts med förutsättningen att ingen undersökning utförts.

B. EC1/EC7:

Dimensionerande grundtrycksvärde har utvärderats enligt Annex E. C. EC l/EC7

+

NAD:

Dimensionerande grundtrycksvärde har utvärderats enligt Annex E.

4.3.3 Resultat och kommentarer

SGI

Sid 12(12)

Tabell 4.3.c. Sammanställning av dimensionerande plattstorlekar.

Norm Plattstorlek b=l m

A. BKR94 1,3

B. EC1/EC7 0,9

C. EC1/EC7

+

NAD 0,9

I Sverige används konservativa värden på dimensionerande grundtryck för plattor på berg, därav skillnaden i plattstorlek mellan BKR 94 och EC. I detta fall fanns inga närmare uppgifter angående bergets kvalitet, därav det låga grundtrycksvärdet.

Kontrollberäkning av Eurocodes

SGI

Sid 2(20)

Innehållsförteckning

Text Sid

...,

1. DIMENSIONERING AV PLATTA PÅ FRIKTIO>JSJORD .. ... _)

...,

1.1 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ... .... _)

1.2 DIMENSIONERING ENLIGT BKR ... . .. ... 4

1.2.1 Dimensionering i brottgränstillstånd ... . . ... 4

1.2.2 Dimensionering i bruksgränstillstånd ... . _···6

1.3 DIMENSIONERING ENLIGT EC7 ... . .. ... 9

1.3 .1 Dimensionering i brottgränstillstånd ... . .. ... 9

1.3 .2 Dimensionering i bruksgränstillstånd ... . . ... 11

1.4 DIMENSIONERING ENLIGT EC1/EC7+NAD .... _{··· 14}

1. 4. 1 Dimensionering i brottgränstillstånd ... . ... 14

1.4.2 Dimensionering i bruksgränstillstånd ... . . ... ··· 16

2. DIMENSIONERING AV PLATTA PÅ BERG .... . .. .. 19

2.1 DIMENSIOr-TERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ... . _{··· 19}

2.2 DIMENSIONERING ENLIGT BKR ... . . ... 19

2.2.1 Dimensionering i brottgränstillstånd ... . . ... 19

2.3 DIMENSIONERING ENLIGT EC7 ... . _{···--···--·--···--···--···--··· 19}

2.3 .1 Dimensionering i brottgränstillstånd ... . _···20

2.4 DIMENSIONERING ENLIGT NAD ... 20

2.4.1 Dimensionering i brottgränstillstånd ... 20

Bilaga 1 Sammanställning av CPT-sonderingar

Skiktindelning och beräkning av medelvärde. Dimensionering enligt BKR

Bilaga 2 Sammanställning av hejarsonderingar

Skiktindelning och beräkning av medelvärde. Dimensionering enligt BKR.

Bilaga 3 Utvärdering av karakteristisk friktionsvinkel. Dimensionering enligt EC1/EC7 och NAD. Bilaga 4 Utvärdering av karakteristisk E-modul.

Dimensionering enligt EC1/EC7 och NAD.

Bilaga 5 Lastnedräkning enligt BKR

Bilaga 6 Lastnedräkning enligt EC 1 /EC7

Bilaga 7 Lastnedräkning enligt NAD

Ritningar Sektioner

SG

J

Sid 3(20)

1. DIMENSIONERING AV PLATTA PÅ FRIKTIONSJORD

1.1 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

En kontorsbyggnad i 8 plan är grundlagd på pelare på enskilda bottenplattor. Dimensio­ neringen omfattar en bottenplatta, betecknad P3003.

/

1,0 m 0,5

m?f

_L

/,

• Jordart: sand, siltig sand

• Sonderingar: 4 CPT, 5 HfA (befintliga undersökningar)

• Övriga undersökningar: triaxialförsök (befintliga undersökningar) • Grundläggningsnivå: 1,5 m under nuvarande markyta

• Grundvattennivå: 8,5 m djup under markytan

• Tunghet: Ybetong

=

24 kN/m3 _BKR

Ybetong

=

25 kN/m3 _{EC l/EC7 och NAD}

Ysand

=

16,5 kN/m3 _{bestämning har skett genom laboratorie­}

undersökningar

Ysand

=

18 kN/m3 _{återfyllning, packat material, tabell 3.2-1}

VV Publ 1994: 15 Jords hållfasthets- och deformationsegenskaper

• Dimensionerande laster vid markytan:

Tabell i.i Sammanställninr; av dimensionerande laster vid markytan.

Brottgräns- Permanent last

tillstånd

Variabel last Bruks gräns- Permanent last tillstånd Variabel last BKR V kN V kN V kN V kN 3974 851 3974 553 EC1/EC7 Case B 5944 Case C 4539 Case B 1287 Case C 1216 NAD+ EC1/EC7 4539 1030 4539 4539 924 360

Lasterna inkluderar partialkoefficienter. Lastnedräkningen återfinns i bilaga 7-9. • Acceptabel sättning: 0,04 m ( 10 år)*l

*) Dimensioneringen omfattar endast en platta. Normalt ska även ett krav på differenssättning finnas. Acceptabel differenssättning mellan två närliggande grundplattor anges ofta som en acceptabel lutningsändring. I detta fall antas 1/300, Handbok plattgrundläggning kapitel 3.51. Minsta spännvidden är i detta fall 5,8 m vilket ger en acceptabel differenssättning på 0,02 m. Om differenssättningen mellan närliggande plattor antas motsvara halva totalsättningen klaras således även kravet på differenssättning.

S G

I

Sid 4(20) 1.2 DIMENSIONERING ENLIGT BKR Dimensionering görs enligt: • Säkerherhetsklass: SK 2 • Geoteknisk klass: GK 2 Dimensionerande laster: • Brottgränstillstånd: F vd= 3974 + 851 = 4825 kN • Bruksgränstillstånd:Fvct = 3974 + 553 4527 kN 1.2.1 Dimensionering i brottgränstillstånd Dimensionerande jordmodell

Enligt BKR kapitel 4:23 skall karakteristiskt värde för en materialegenskap normalt bestämmas som dess medelvärde. En skiktindelning och beräkning av sonderingsmotståndets medelvärde från utförda CPT- och hejarsonderingar har gjorts från grundläggningsnivån och till djupet 8 m under markytan, se Bilaga 1 och 2 samt Tabelll.2. Uppenbara extremvärden orsakade av sten eller grusskikt har ej tagits med. Närmast under grundläggningsnivån finns ett lösare skikt (1,5-2, 1 m umy) varför bärigheten beräknas för detta skikt.

Tabell 1.2 Sammanställning och utvärdering av relativ fasthet från utförda sonderingar

Sonderingsmotståndets medelvärde för djupet 1,4-4,5 m under markytan

Sondering Djup Borrhål nr Relativ

umy 12 13 14 16

-

nr 12-16 fasthet

CPT

1,4-2, 1 9,2 7,4 9,8 7,2 - 8,4 medelhög

qcMPa _{2,1-4,5 15,3 13,6 10,4 11,5}

_-

_{12,7 hög}

Sondering Djup Borrhål nr Relativ

umy 2 5 9 10 15 nr 2-15 fasthet

HfA

1,4-2, 1 11,2 13 15,8 14,8 9,5 12,9 medelhög

sl/0,2 m

2,1-4,5 17,7 13,2 22,5 16 18,3 17,5 hög

Utvärderingen av karakteristisk friktionsvinkel har gjorts från CPT-sonderingarna då dessa be­ dömts som mest relevanta. Hejarsonderingarna har använts för att verifiera CPT-resultaten. I detta fall finns en god överensstämmelse. Utvärdering av karakteristisk friktionsvinkel görs enligt Tabell 1 :3 i Handbok plattgrundläggning. Den relativa fastheten blir medelhög för skiktet närmast under plattan för både CPT:n och hejarsonden. Friktionsvinkeln sätts till 36°. Jorden består huvudsakligen av sand, dock återfinns skikt med siltig sand. En reduktion av friktions­ vinkeln görs därför med 2°. Den karakteristiska friktionsvinkeln blir således 34°. Vid prover tagna ca 20 m från aktuell grundläggning har dränerade triaxialförsök utförts. Friktionsvinkeln blev då 34,5°, vilket alltså bekräftar antagandet.

tancp. cp d = arctan k

f nYm

Yn = 1,1 BKRkapitel 2:115, SK2

Ym = 1, 1 BKR kapitel 4:31 tabell a och b goda förhållanden tan34°

,1--

=

arctan---= 29 1°

4'd 11·11 '

S G

J

Sid 5(20)

Jordens tunghet: Yc1 yk = 16,5 kN/m3 Grundläggningsdjup

Enligt förutsättningarna d=l,5 m.

Dimensionerande lastmodell

Antag l = b = 2, 4 m

Ingen lastexcentricitet => 1 = ler b

=

ber

Vertikalkomposanten Svd inkluderande dimensionerande last i brottgränstillstånd, egentyngd av grundkonstruktionen och återfyllning på densamma beräknas enligt:

S _vd

₌

pbrott

Q

Q

vd

+

konstr · Yf

+

återiyl lning · Yf

Yr=l,0 BKR kapitel 2:321

Svd = 4825 + (2,42 · 0,5 + 1,0 · 0,52) · 24 · 1,0 + (2,42 - 0,52) · 1,0 · 18 · 1,0 4825 + 75 + 99 = 4999 kN

Dimensionerande vertikal bärförmåga

Dimensioneringsvillkor: Svc1 :s; R_,c1

Beräkningen av J\,c1 görs enligt Handbok plattgrundläggning kapitel 2.42. Beräkningen baseras på allmänna bärighetsekvationen.

1

Rvd - -Acf(c'dd ·Ned -~cd +q'd-Nqd -~qd +0,5-y'd ,bcf ·N·1d ·~-1d)

y Rd

YRc! 1,0 Handbok plattgrundläggning kapitel 3.42. Enligt svensk erfarenhet ger

denna metod normalt resultat på säkra sidan. För friktionsjord kan kohesionen anses försumbar. Sätt därför cd· = 0

• Bärighetsfaktorerna N.d och Nqd är en funktion av dimensionerande friktionsvinkel. 1

Nyd = 12,7

~d 29,1°  Ekvation 2.48 och 2.49a,b Handbok plattgrundläggning

{ Nqd

=

16,6

• Effektiv vertikalspänning på grundläggningsnivån

qd'= Yc1 · dmin = 16,5 · 1,5 = 24,8 kPa Ekvation 2.50a Handbok plattgrundläggning • Jordens effektiva tunghet under grundläggningsnivån Yc1·= Yci

• Inverkan av hållfasthet hos jorden över grundläggningsnivån

d

dqd = 1 + 0,35-= 1,22 Ekvation 2.53b Handbok plattgrundläggning

V

SGI

Sid 6(20)

Ekvation 2.53c Handbok plattgrundläggning • Formfaktorer

b r

sqd l+(tancpd)_e_ 1,56 Ekvation 2. 54c Handbok plattgrundläggning

ler

1-0 4 ber

=

0 6 _{Ekvation 2.54d Handbok plattgrundläggning}

' 1 _ef ' • Övriga korrektionsfaktorer (~)

=

1 R ct = -1 -2,42 (0+24,8-16,6-l,22· 1,56+0,5-16,5-2,4-12,7-1,0·0,6) 1 0 '

=

2,42 (784 + 151)

=

5386 kN

svd

=

4999 kN :s;

R.-d

= 53 86 kN

Med ansatta dimensioner är således brottgränsvillkoret uppfyllt, varvid grundtrycket,

q,

kommer att uppgå till 868 kPa (q 4999/2,42).

1.2.2 Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionerande jordmodell

Val av karakteristiskt värde på E-modul för friktionsjord kan göras med ledning av sonderings­ resultat enligt Tabell 1 :3 i Handbok plattgrundläggning. Utvärderingen har gjorts från CPT­ sonderingarna. Den utvärderade modulen är en 10-årsmodul. En skiktindelning har gjorts ned till djupet:::::: 2b enligt Bilaga 1 och nedanstående Tabell. Ingen korrektion har gjorts för jordens siltinnehåll.

Tabell 1.3 Sammanställning och utvärdering av E-modu/från utförda undersökningar.

Medelvärde CPT qrMPa

Djup under Borrhål Skikt E *)

k nuv. my 12, 13, 14, 16 MPa 1,5-2, 1 8,4 1 27 2,1-4,5 12,6 2 38 4,5-5,7 11,3 ".J 34 5,7-6,9 12,4 4 37 6,9-8,0 13,3 5 40

*) Linjär interpolation i tabell 1 :3, Handbok plattgrundläggning, från medelvärdet på qc Ek

Yn ·Y m

Yn

=

1,0 BKR kapitel 2:322

Ym = 0,9 · 1,3 = 1,2 BKR kapitel 4:32, goda förhållanden och stor omfattning på undersökningen, dock relativt stor spridning i resultaten. ym i

SGI

Sid 7(20)

bruksgränstillstånd väljs till 90% av motsvarande koefficient i brottgränstillstånd.

Dimensionerande Iast-spänningsmodell

Dimensionerande last i bruksgränstillstånd blir:

S

=

Fbruks

+

Q

.

Y

+

Q

.

Y

vd ,·d konstr f åtcrfyl In ing f

svd 4527 + 75

+ 99

4701 kN

Lastökningen på grundläggningsnivån (Qnetto)

=

dim. last i bruksgränstillstånd - teoretiskt

bortschaktad jordvolym.

Qnetto

=

4701 - 2,42 · 1,5 · 16,5 4558 kN

Dimensionerande tillskottsspänning 60d på aktuell nivå beräknas med hjälp av 2: I-metoden.

6₀ d ( Z)

= ___

q_1_1et_to_ __ (1 + z (1 + z ber ler 60 d ( Z)

=

q netto _k.Pa (l+ z 2,4 Dimensionerande deformationer Dimensioneringsvillkor: sd < sacc

Kontroll av att dimensionerande lasteffekt i bruksgränstillstånd är mindre än 2/3 av dimensio­ nerande bärförmåga i brottgränstillstånd. Om detta ej gäller måste även krypdeformationer beaktas.

2 2

Sd=4701>-Rd= -5386 3591

V 3 V 3

dvs krypdeformationer måste beaktas.

Dimensionerande sättning sd beräknas ur ekvationen: i 6G

sd y Rd ·

L

~

·

6zd Ekvation 3 .29 Handbok plattgrundläggning

0 d

YRd

=

1, 1 Kapitel 3.53 Handbok plattgrundläggning. Det finns skikt

med siltig sand vilket motiverar ett högre värde än 1,0. Krypdeformationer beaktas genom att modulen halveras för den del av dimensionerande lasteffekt, q₂,netto, som överstiger 2/3 av dimensionerande bärförmåga i brottgränstillstånd.

ql,netto = 3591/2,42 = 623 k.Pa 0 :2: ql.netto :::-; 3 5 91

SGI

Sid 8(20)

Tabe/l l.-4 Beräkning av karakteristisk sättning för b=/=2,4 m.

Skikt nr Llz (m) _{<'10-dl 60d2} sk (m) sct (m)

(kPa) (kPa) (Ek) (Ed)

l 0,6 492,2 132, 7 0,0168 0,0202 2a 1,2 276,9 74,7 0,0135 0,0162 2b 1,2 155,8 42,0 0,0076 0,0091 ,.., .) 1,2 99,7 26,9 0,0054 0,0065 4 1,2 69,2 18,7 0,0035 0,0041 5 1, 1 51,5 13,9 0,0024 0,0029 Z::0,049 m Z::0,059 m

Dimensionerande sättning efter 10 år blir 59 mm, vilket således överstiger acceptabel sättning. Plattstorleken behöver alltså förstoras. Motsvarande beräkning enligt ovan för plattstorleken 2,9 x 2,9 m ger: Brottgränstillstånd: svd

=

4825

+

107

+

147

=

5079 kN R,d = 2,92 (758

+ 182)

= 7905 kN Bruksgränstillstillstånd: svd

=

4527 + 107 + 147 4781 kN 2 2

svd

=

4781 < ~ Rvd = ~-7905 = 5270 Krypdeformationer behöver ej beaktas

.) .)

Qnetto

=

4781 - 2,92 · 1,5 · 16,5

=

4573 kN

qnetto = 4573/2,92 = 544 kPa

Tabell 1.5 Beräkning av karakteristisk sättning/är b ,2,9m.

Skikt nr Llz (m) Ll0d sk (m) sd (m)

(kPa) (Ek) (Ec1)

1 0,6 446,8 0,0099 0,0129 2a 1,2 272,2 0,0099 0,0119 2b 1,2 162,9 0,0059 0,0071 ,.., .) 1,2 108,3 0,0045 0,0054 4 1,2 77,2 0,0029 0,0035 5 1, 1 58,4 0,0020 0,0024 Z::0,0315 m Z::0,0378 m

Dimensionerande totalsättning blir 3 8 mm.

I beräknad totalsättning ingår ej tillskott från intilliggande plattor m m. Differenssättning mellan intilliggande plattor har beaktats genom antagandet under dimensioneringsförut­ sättningar.

SG

I

Sid 9(20)

1.3 DIMENSIONERING ENLIGT EC7

Beräkningen genomförs enligt:

• Eurocode 1 Part 1, Basis of design

• Eurocode 7 Part 1, Geotechnical Design, General Rules. Del 2 och 3 används ej. • Handbok plattgrundläggning används för utvärdering av friktionsvinkel och sättnings­

modul.

Beräkning genomförs för Case B och C. Case A är ej aktuellt. Dimensionerande laster:

• Brottgränstillstånd: Case B Fvd

=

5944 + 1287

=

7231 kN

Case C Fvd

=

4539 +1216

=

5755 kN

• Bruksgränstillstånd: Fvd

=

4539 + 924 5463 kN

EC7 - 2.1. (5) Geotechnical categories:

Geotekniska klasser 1-3 har införts vilka motsvarar indelningen i BKR Dimensionering sker i Geotechnical category 2. De partialkoefficienter som finns angivna i EC7 kan därför användas. I EC finns ingenting sagt om hur YR<l skall användas. Därför har något YRct ej beaktats här.

1.3.1 Dimensionering i brottgränstillstånd

Dimensionerande jordmodell

EC7 - 2. 4. 3 Ground Properties

EC7 - 2.4.3.(5)

Det karakteristiska värdet ska väljas som ett försiktigt val av det värde på egenskapen som är styrande för gränstillståndet.

Bärigheten kontrolleras för skiktet närmast under plattan på samma sätt som enligt kapitel 1.2.1. Utvärdering av karakteristisk friktionsvinkel för skiktet närmast under plattan görs från en sammanställning av CPT-sonderingarna enligt Bilaga 3. Där har

qc

omvandlats till tan <j) med hjälp av Tabell 1 :3 i Handbok plattgrundläggning. Ett försiktigt valt värde har lagts in vilket ger en friktionsvinkel på 3 5 °.

Karakteristisk friktionsvinkel, <j)b väljs till 33°. En reduktion har gjorts med 2° för siltigjord. Det är goda förhållanden på platsen, sonderingarna stämmer väl överens och det finns erfaren­ het från tidigare undersökningar på platsen (triaxförsök).

Dimensionerande friktionsvinkel blir: tan<j) _

<j) ct

=

arctan k

Ym Case B:

SGI

Sid 10(20)

Case C:

Ym 1,25 på tan~k EC7 Table 2.1

tan33° ,1-

=

arctan - - - = 2 7 5° 4' d 1 25 ' ' Jordens tunghet: yd = Yk = 16,5 kN/m3 Grundläggningsdj up Enligt förutsättningarna d= 1,5 m. Dimensionerande lastmodell Antag 1 b 2,9 m

Ingen lastexcentricitet =>

l

= ler b

=

ber

Vertikalkomposanten Svd inkluderande dimensionerande last i brottgränstillstånd, egentyngd av

grundkonstruktionen och återfyllning på densamma beräknas enligt:

S _ Fbrott

+

Q

.

Y

+

Q

.

Y vd - vd konstr g återfyl In ing g

Case B: Yg = 1,35 ECl table 9.2 S = 7231+(292 · 0 5 + 1 0 - 0 52) · 25 · 1 35 + (2 92 _{- 0 5}2_{) · 1 0 · 18 · 1 35}

₌

vd , , , , , , , , , 7231 + 150 + 198 = 7579 kN Case C: Yg

=

1,0 EC 1 table 9 .2 S vd

=

5755 + (2 9, 2 · 0 5 + 1 0 · 0 5, , , 2 ) · 25 · 1 0 + (2 9, , 2 - 0 5, 2) · 1 , 0 · 18 · 1, 0

=

5755 + 111 + 147= 6013 kN

Dimensionerande vertikal bärförmåga

För dränerade förhållanden föreslås i Annex B

i

EC7: R=A'(c'·N ·S

-i

+q'·N ·S -i +0 5-v'-B'-N -s -i)

C C C q q q ' I Y Y ' : °

För friktionsjord kan kohesionen anses försumbar. Sätt därför c' = 0

• Bärighetsfaktorerna

NY

och Nq är en funktion av dimensionerande friktionsvinkel: N = tan2 _{(45°+A, '/J)-e7t•tanq,d'}

q 4'd

-Case B: Nq = 26, 1

NY=

32,6 Case C: Nq

=

13,9

SGI

Sid 11 (20)

• Effektiv vertikalspänning på grundläggningsnivån: Y · dmin = 16,5 · 1,5 24,8 kPa

• Jordens effektiva tunghet under grundläggningsnivån Yct'= Yct • Formfaktorer:

sq = 1 + sin~ d ' Case B: sq = 1,54 Case C: sq

=

1,46

• Inverkan av hållfasthet hos jorden över grundläggningsnivån ska beaktas enligt EC7, det anges dock ej hur. Därför beaktas detta ej här.

Case B: Rvd = 2, 92 (0 + 24, 8 · 26, l · l, 54 + 0, 5 · 16, 5 · 2, 9 · 32, 6 · 0, 7) = 2, 92 (997 + 546) 12977 kN svd 7579 kN :S: ~-d = 12977 kN Case C: Rvd =2,92 (0+24,8·13,9·1,46+0,5·16,5·2,9·13,5·0,7) 2,92 (503+226)=6131 kN svd 6012kN:s:~d 6131 kN

Med ansatta dimensioner är således brottgränsvillkoret uppfyllt, varvid grundtrycket kommer att uppgå till:

Case B: q

=

7579/2,92 _{901 kPa}

Case C: q = 6013/2,92

₌

_{715 kPa}

1.3.2 Dimensionering i bruksgränstillstånd

ECl - 9.5.3 och EC7 - 2 . .f. i (J8)P

Partialkoefficientema i bruksgränstillstånd

=

1,0. Beräkningarna görs med karakteristiska värden.

Dimensionerande jordmodell

EC7- 6.6.1(6)

Beräkningen av dimensionerande totalsättning följer Annex D.2 (Adjusted Elasticity Method).

EC7 - 6.6.1(2)

Sättningen beräknas till djupet 8,0 m under markytan, vilket ungefär motsvarar djupet 2b under plattan. Utvärderingen av Youngs modul görs från en sammanställning av CPT-sonderingarna enligt Bilaga 3. Där har

qc

omvandlats till sättningsmodul med hjälp av Tabell 1 :3 i Handbok plattgrundläggning. Ett försiktigt valt värde har lagts in vilket ger E

=

25 MPa. Erfarenhet har

SGI

Sid 12(20)

visat att Youngs modul~ 1,5 E. Youngs modul blir således 37 MPa. Den utvärderade modulen är en korttidsmodul.

Dimensionerande last - spänningsmodell

Dimensionerande last i bruksgränstillstånd blir:

S pbruks ..L

Q

Q

vd vd ' konslr

+

återfyl ln ing

svd=5463

+ 111

+ 147=5721 kN

Lastökningen på grundläggningsnivån (Qneuo) = dim. last i bruksgränstillstånd - teoretiskt bortschaktad jordvolym. Qnetto = 5721 - 2,92 _{· 1,5 · 16,5 5513 kN} qnctto 5513/2,92 _{= 656 k:Pa} Dimensionerande deformationer Dimensioneringsvillkor: sd < sacc EC7 - 6. 6.1 (J)P

Sättningsberäkningen skall omfatta både den omedelbara och den fördröjda sättningen. Hänsyn till krypning görs på samma sätt som vid dimensionering enligt BKR.

Kontroll av att dimensionerande lasteffekt i bruksgränstillstånd är mindre än 2/3 av dimensio­ nerande bärförmåga i brottgränstillstånd. Om detta ej gäller måste även krypdeformationer beaktas.

Case B:

2

svd=5721<~Rvd -12977 8651

3 3

dvs krypdeformationer behöver ej beaktas. Case C:

2

2

S d =5721>-R d =-·6131=4087

V 3 V 3

dvs krypdeformationer måste beaktas.

Dimensionerande sättning sd beräknas ur ekvationen: Annex D.2 EC7 Em = Y oungs modul

f 0,65 Sven Hansbo. Grundläggning av byggnader och

maskinfundament. Chalmers Tekniska Högskola. Liber Tryck Stockholm 1981.

Case B:

sd = 656 · 2,9 ·0,65 / 37000 = 33 mm

SGI

Sid 13(20)

=

33 · (1+0,2 log(l0 · 10)) 46 mm s₁₀

Dimensionerande totalsättning efter 10 år blir 46 mm. Case C:

Krypdeformationer beaktas genom att modulen halveras för den del av dimensionerande lasteffekt, q ₂,nctto, som överstiger 2/3 av dimensionerande bärförmåga i brottgränstillstånd.

ql,netto = 4087/2,92 486 kPa 0 ~ ql,nelto :::: 4087

q2,netto

=

(5513-4087)/2,92

=

170 kPa 4087 ~ _{q 2,netto ::::} 5 513

sct₁

=

486 · 2,9 ·0,65 / 37000

=

25 mm sct2 170 · 2,9 ·0,65 / 18500 = 17 mm

För att beräkna totalsättningen efter 10 år används Schmertmanns tidsfaktor: 42 · (1+0,2 log(l0 · 10))

=

59 mm

s₁₀

Dimensionerande totalsättning efter 10 år blir 59 mm.

Case B och C uppfyller således ej uppställda kravet på max 40 mm totalsättning. För båda fallen måste plattstorleken förstoras.

Antag plattstorlek 3,4 x 3,4:

Svd 5463 + (3,42 · 0,5 + 1,0 · 0,52) · 25 · 1,0 + (3,42 - 0,52) · 1,0 · 18 · 1,0

=

5463 + 151 + 204

=

5818 kN

Krypning behöver ej beaktas ingen uppdelning Case B och C.

Qnetto = 5818 - 3,42 · 1,5 · 16,5 5532 kN

qnetto = 5532 / 3,42

=

479 kPa

sd

=

479 · 3,4 ·0,65 / 37000 28,6 mm

För att beräkna totalsättningen efter 10 år används Schmertmanns tidsfaktor: = 28,6 · (1+0,2 log(l0 · 10)) = 40 mm

s₁₀

Dimensionerande totalsättning efter 10 år blir 40 mm. Det uppställda kravet på 40 mm totalsättning uppfylles således. Plattstorleken blir 3,4 x 3,4 m.

I beräknad totalsättning ingår ej tillskott från intilliggande plattor m m. Differenssättning mellan intilliggande plattor har beaktats genom antagandet under dimensioneringsförut­ sättningar i kap 1. 1.

SGI

Sid 14(20)

1.4 DIMENSIONERING ENLIGT EC1/EC7+NAD

Beräkningen genomförs enligt

• Eurocode I Part I, Basis of design, och tillhörande NAD, utgåva 960311.

• Eurocode 7 Part 1, Geotechnical Design, General Rules, och tillhörande NAD, utgåva 1, first edition. Del 2 och 3 används ej.

• Handbok plattgrundläggning används för utvärdering av friktionsvinkel och sättnings­ modul.

Dimensionering görs enligt:

• Säkerherhetsklass: SK 2 NAD 1997-1 - 2.4.2. l 4(P)

• Geoteknisk klass: GK 2 NAD 1997-1 - 1.3.(l)P, 2.1.(4)P

Skrivningen i NAD 1997-1, 2.4.2.(12)P - (14)P innebär att Case A,B och C ej är aktuellt. Lastkoefficienterna beräknas enligt BKR avsnitt 2:321. Karakteristiskt respektive vanligt värde på lasterna beräknas enligt NAD 1991-1, se lastnedräkningen i Bilaga 7.

Dimensionerande laster: • Brottgränstillstånd: Fvd = 4539 + 1030

=

5569 kN • Bruksgränstillstånd: Fvd 4539 + 360

=

4899 kN 1.4.1 Dimensionering i brottgränstillstånd Dimensionerande jordmodell NAD 1997-1 - 2.4.3.(6)

Karakteristiskt materialvärde skall väljas som "försiktigt valt värde" hos aktuell jord volym. Detta är det observerade medelvärdet justerat med hänsyn till antal prov, dokumenterad erfarenhet och normal variation och systematisk avvikelse hos aktuell metod.

Bärigheten kontrolleras för skiktet närmast under plattan på samma sätt som enligt kapitel 1.2.1. Utvärdering av karakteristisk friktionsvinkel för skiktet närmast under plattan görs från en sammanställning av CPT-sonderingarna enligt bilaga 3. Där har

qck

omvandlats till tan

<p

med hjälp av tabell 1 :3 i Handbok plattgrundläggning. Ett försiktigt valt värde har lagts in vilket ger en friktionsvinkel på 3 5 °. Karakteristisk friktionsvinkel,

<pk,

väij s till 3 3 °. En

reduktion har gjorts med 2° för siltig jord. Det är goda förhållanden på platsen, sonderingarna stämmer väl överens och det finns erfarenhet från tidigare undersökningar på platsen

(triaxförsök). I detta fall blir resultatet av utvärderingen av karakteristisk friktionsvinkel lika för dimensionering enligt EC och enligt NAD.

Dimensionerande friktionsvinkel blir: ,.h tan

<pk

'+' d

=

arctan--v_1m

Ym 1, 15 Yn NAD 1997-1 - 2.4.2.(14)P

SGI

Sid 15(20) tan33° <Pd

=

arctan--- 27,3° 1,26 Grundläggningsdjup Enligt förutsättningarna d=l,5 m. Dimensionerande lastmodell Antag I= b = 3,0 m

Ingen lastexcentricitet => 1 = ler b

=

ber

Vertikalkomposanten Svd inkluderande dimensionerande last i brottgränstillstånd, egentyngd av grundkonstruktionen och återfyllning på densamma beräknas enligt:

S -F~~

_{,·d - vd}

₊

Q

_konstr

·

_Yf

₊

Q

_{åtcrfyl In ing}

·•

_{Y [}

Yf = 1,0 BKR kapitel 2:321

Svd 5569 + (3,02 · 0,5 + 1,0 · 0,52) · 25 · 1,0

+ (3,0

2 - 0,52) · 1,0 · 18 · 1,0 5569 + 119 + 158 = 5846 kN

Dimensionerande vertikal bärförmåga

NAD 1997-1 - 6.5.2.2.(2)

Beräkning av bärförmåga görs enligt Annex Bi EC7. Inverkan av grundläggningsdjup beaktas enligt Handbok plattgrundläggning.

R _d =y _Rd ·A'(c'·N _{C C C} ·S ·i +q'-N ·s _{q q q q '}

-i

·d +O 5-y'·B'-N ·s _{Y ' / Y Y}

·i

·d) För friktionsjord kan kohesionen anses försumbar. Sätt därför c' = 0

NAD 1997-1 - 2.4.3.(8)P

YRct = 1,0 Handbok plattgrundläggning kapitel 3 .42. Enligt svensk erfarenhet ger denna metod normalt resultat på säkra sidan.

• Bärighetsfaktorerna NY och Nq är en funktion av dimensionerande friktionsvinkel: Nq

=

tan2 _{(45°+<j)/ /2)-e"·k,n<j,d' 13,6}

N₁ 2 · ( N q 1) · tan cp /

=

13, 0

• Effektiv vertikalspänning på grundläggningsnivån: q'= Y · dmin = 16,5 · 1,5 = 24,8 k:Pa

• Jordens effektiva tunghet under grundläggningsnivån Yct'= yd

• Formfaktorer:

sq

=

1 + sin<j)d' = 1,46 sy= 0,7

SGI

Sid 16(20)

• Inverkan av hållfasthet hos jorden över grundläggningsnivån:

d, l + 0, 3 5

~

= 1, 18 Ekvation 2.53b Handbok plattgrundläggning 1

b'

d.r = l Ekvation 2.53c Handbok plattgrundläggning

Rvd =3,02 (0+24,8-]3,6-1,46·1,18+0,5·16,5·3,0·13,0·0,7·],0)

= 3, 02 (581 + 225) 7254 kN

svd 5846 kN :s: ~-d = 7254 kN

Med ansatta dimensioner är således brottgränsvillkoret uppfyllt, varvid grundtrycket kommer att uppgå till:

q

=

5846/3,02 _{650 kPa}

1.4.2 Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionerande jordmodell

NAD 1997-1

Dimensioneringen i bruksgränstillstånd följer EC7.

EC7 - 6.6.1(6)

Beräkningen av dimensionerande totalsättning följer Annex D.2 (Adjusted Elasticity Method).

EC7 - 6.6.1(2)

Sättningen beräknas till djupet 8,0 m under markytan, vilket ungefär motsvarar djupet 2b under grundläggningsnivån. Utvärderingen av Youngs modul görs från en sammanställning av CPT­ sonderingarna enligt Bilaga 3. Där har qc omvandlats till sättningsmodul med hjälp av Tabell 1:3 i Handbok plattgrundläggning. Ett försiktigt valt värde har lagts in vilket ger E = 25 MPa. Erfarenhet har visat att Youngs modul~ 1,5 E. Youngs modul blir således= 37 MPa. Den utvärderade modulen är en korttidsmodul.

Dimensionerande last - spänningsmodell

Dimensionerande last i bruksgränstillstånd blir:

S _ Fbruks

+

Q

Q

vd - vd konstr

+

åtcr1yl lning

svd = 4899 + 119 + 158 = 5176 kN

Lastökningen på grundläggningsnivån (QnettJ == dim. last i bruksgränstillstånd - teoretiskt bortschaktad jordvolym.

Qnetto = 5176 - 3,02 · 1,5 · 16,5 = 4953 kN

qnetto = 4953/3,02 = 550 kPa

Dimensionerande deformationer

SGI

Sid 17(20)

EC7 - 6. 6.1 (l)P

Sättningsberäkningen skall omfatta både den omedelbara och den fördröjda sättningen. Hänsyn till krypning görs på samma sätt som dimensionering enligt BKR.

Kontroll av att dimensionerande lasteffekt i brnksgränstillstånd är mindre än 2/3 av dimensio­ nerande bärförmåga i brottgränstillstånd. Om detta ej gäller måste även krypdeformationer beaktas.

svd = 5176 >

i

Rvd =

~

· 7254 4836 dvs krypdeformationer måste beaktas.

Dimensionerande sättning sd beräknas ur ekvationen: Annex D.2 EC7

Em

=

Y

oungs modul

f 0,65 Grnndläggning av byggnader och maskinfundament,

Sven Hansbo

YR<l

=

1,0 Finns inte tillräcklig erfarenhet från användning i Sverige

för att motivera annat värde.

Krypdeformationer beaktas genom att modulen halveras för den del av dimensionerande lasteffekt, q ₂,netto, som överstiger 2/3 av dimensionerande bärförmåga i brottgränstillstånd.

ql,netto 4836/3,02 537 k:Pa O ~ ql,netto :s; 4 836

q2,netto (4953-4836)/3,02

=

13 k:Pa 4836 ~ q2 netto :s; 4953

sd₁ = 537 · 3,0 ·0,65 I 37000 == 28 mm sd₂ = 13 · 3,0 ·0,65 I 18500 1 mm

För att beräkna totalsättningen efter 10 år används Schmertmanns tidsfaktor:

=

29 · (1+0,2 log(l0 · 10))

=

41 mm s₁₀

Det uppställda kravet på max 40 mm totalsättning uppfylles således ej . Plattstorleken måste förstoras. Antag plattstorlek 3, 1 x 3, 1: Svd = 4899 + (3,l2 · 0,5 + 1,0 · 0,52) · 25 · 1,0 + (3,l2 - 0,52) · 1,0 · 18 · 1,0 = 4899 + 126 + 168 5193 kN Qnetto

=

5193 - 3,l2 · 1,5 · 16,5

=

4955 kN qnetto = 4955 / 3,l2 = 516 k:Pa

SGI

Sid 18(20) sd

=

516 · 3,1 ·0,65 / 37000

=

28 mm

För att beräkna totalsättningen efter 10 år används Schmertmanns tidsfaktor: = 28 · (1+0,2 log(l0 · 10)) = 39 mm

s₁₀

Dimensionerande totalsättning efter 10 år blir 3 9 mm. Det uppställda kravet på 40 mm totalsättning uppfylles således. Plattstorleken blir 3, 0x3, 0 m.

I beräknad totalsättning ingår ej tillskott från intilliggande plattor mm. Differenssättning mel­ lan intilliggande plattor har beaktats genom antagandet under dimensioneringsförutsättningar i kap 1. 1.

SGI

Sid 19(20)

2. DIMENSIONERING AV PLATTA PÅ BERG

2.1 DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

En kontorsbyggnad i 8 plan är grundlagd på pelare på enskilda bottenplattor. Dimensio­ neringen omfattar en bottenplatta.

D,3m;}

-}/J:D,5m

~ ~

b=l !/ /; • Grundläggning: på berg • Tungheter: Ybctong 24 kN/m3 _BKR

Ybctong

=

25 kN/m3 _{ECI/EC7 och NAD}

• Dimensionerande laster vid markytan återfinns i Tabell 1.1.

Berget antas bestå av gnejs med en tryckhållfasthet av 70 MPa och ett sprickavstånd på 50 cm.

2.2 DIMENSIONERING ENLIGT BKR

Dimensionerande laster:

• Brottgränstillstånd: Fvct

=

3974

+

851

=

4825 kN

2.2.1 Dimensionering i brottgränstillstånd

Enligt ritningar är b I= 0,9 m. Ingen lastexcentricitet =>

I

= ler

b ber

Grundtrycket blir q = 4825 / 0,92 _{6 MPa.}

I BKR anges för dimensionering i GK 1 ett dimensionerande grundtrycksvärde på 400 kPa för ovittrat berg. I Handbok plattgrundläggning, sid 139, anges ett tillåtet grundtryck på 3 MPa om endast enklare undersökningar vidtagits. Om detta värde antas gälla här blir erforderlig plattstorlek 1,3 x 1,3 m:

Grundtrycket blir q = 4825 / 1,32 _{2,9 MPa.}

2.3 DIMENSIONERING ENLIGT EC7

Beräkningen genomförs enligt:

• Eurocode I Part 1, Basis of design

SGI

Sid 20(20) Beräkning genomförs för Case B och C. Case A är ej aktuellt.

Dimensionerande laster:

• Brottgränstillstånd: Case B Fvd = 5944 + 1287 = 7231 kN

Case C Fvd 4539 +1216 5755 kN

2.3.1 Dimensionering i brottgränstillstånd

EC7 6. 7 Foundations on rock: Additional desgin considerations

EC7 - :6.7.(2)

Plattor grundlagda på berg kan normalt dimensioneras m h a empiriskt besämd bärförmåga enligt 6.4.(3)P.

Annex E används för att ta fram tillåtet grundtryck. Table E. l: Group 2, med strong



qacc

=

10 MPa

Case B:

qacc = 7231 / 0,92 8,9 MPa

Case C:

qacc

=

5755 / 0,92 7, 1 MPa

2.4 DIMENSIONERING ENLIGT NAD

Beräkningen genomförs enligt:

• Eurocode 1 Part 1, Basis of design, och tillhörande NAD, utgåva 960311.

• Eurocode 7 Part 1, Geotechnical Design, General Rules, och tillhörande NAD, utgåva 1, first edition. Del 2 och 3 används ej.

Skrivningen i NAD 1997-1, 2.4.2.(12)P - (14)P innebär att Case A,B och C ej är aktuellt. Lastkoefficienterna beräknas enligt BKR avsnitt 2:321. Karakteristiskt respektive vanligt värde på lasterna beräknas enligt NAD 1991-1, se lastnedräkningen i bilaga 1.

Dimensionerande last:

• Brottgränstillstånd: Fvd = 4539 + 1030 = 5569 kN

2.4.1 Dimensionering i brottgränstillstånd

NAD 1997-1 - 6.7.(2)

Användning av metoden i Annex E skall ske med försiktighet och prövas mot svensk erfarenhet.

Annex E används för att ta fram tillåtet grundtryck. Table E. l: Group 2, med strong



qacc =10 MPa qd

=

5569 I 0,92

=

6,9 JvfPa

SGI

Bilaga 1 (7) Sid 1(1)

Sammanställning av CPT-sonderingar. Dessa har använts för att göra en skiktindelning och beräkna karakteristisk friktionsvinkel och E-modul för dimensionering enligt BKR

Sammanställning CPT spetsmotstånd (MPa) 0 5 10 1 5 20 1 ,4

---½

1,8 2,2 2,6 3,0 3,4 3,8 · 4,2 E >, E 4,6 :, Cl. :, 0 5,0 5,4 · . ---+-bh 12 . ···)

*~

~

'~>

····§.l··· bh 1 3

_...T

5,8 .. · bh 14 ...::,,,... bh 16 l -¾--mv 8,4

I

_.... Skiktgräns 6,2

.

l

~-"!

'\.

I

' 6,6 · .... i... mv 12 6 ' , i

I

- - Skiktgräns 1...""''

I

···•:::;: 7,0 · mv 11,3 !

- - - · r)···

Skiktgräns 7,4 . -fil-mv 12,4 .. .. :=::, .. · Skiktgräns 7,8

1--1:,;...

mv 13,3

0

SGI

Bilaga 2(7) Sid 1 (1)

Sammanställning av HfA-sonderingar. Dessa har använts för att verifiera skiktindelningen och valet av karakteristisk friktionsvinkel för dimensionering enligt BKR.

Sammanställning HfA 1,8 .. 2,2 2,6 .. E >, E _3,0 ::i C!. ::i 0 . 3,4 3,8 4,2 4, 6 5 -+-bh 2 ···i:::-··· bh 5 bh 9 · ·· ·· bh 10 --E-bh 15 ~mv 12,85 ····,··· Skiktgräns : --mv 17,7 sl/0,2 m 10 15

i

,

(

I

'

t

Ji

l/

)'\...

·""·~

1

...~...· - · - ~ ~ · • • o ,... ··.·-- - ·..····~-···-· 20 25 30

I

~

/T

· - ~ · - ·!i . . I

.. ·•· ....i

/

...~...

I

i

SGI

Bilaga 3(7) Sid 1 (1)

Sammanställning av CPT-sonderingar. qck har omvandlats till tan fi m ha tabell 1 :3 i handbok

plattgrundläggning. Ett försiktigt valt värde på karakteristisk friktionsvinkel har använts för dimensionering enligt EC1/EC7 och NAD.

Sammanställning av tan fi från CPT tan fi 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1.40 ;.-·_ _ _ _..,,____ _ _ _.;.___ _ _w , 1 1,60

J

" ·: .

I

1,80 -~ 1 ~ 2,00

T

+

2,20

+

l,

'\

·::f\x

-:. _. \ _\

'

I

2,40

+

!

i

"r

\

\

I

\ 2,60 +

I

~ - - - - ~ -.-12 iJ \ E

~

2,80

-i-j 3,00

l

!

13

~

14 + 1 6

=:

~•k~~tgräns

~

I ,, ~·

I

\.l

c..

i:S'

3,20

4-

i

-+-0,74 i_:~.:·'\ , 3,40 ti_ 3,60

tJ

_l:

i

,~.; c\

V

3, 8 o

+

l

_' 4,00

t

k.·,:;,',· : \ ~ 4,20 1,,,- :

?

I

~

'

r

₁

t

_I

I

...of

i

'

~

... !

::::t

ill

SGI

Bilaga 4(7) Sid 1 (1) Sammanställning av CPT-sonderingar. qck har omvandlats till sättningsmodul med hjälp av

tabell I :3 i Handbok plattgrundläggning. Ett försiktigt valt \·ärde har lagts in för dimensio­ nering enligt EC1/EC7 och NAD.

2,40 3,40 4,40

-

E >. E ::i Cl. ::i ... 0 5,40 6,40 7 AO

l

I

1 i

i

Sammanställning av E-modul från CPT MPa 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 -+-bh 12 -m~ bh 1 3 bh 14 ... ,,.,, ... ,25 s,40

l _______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ :

SGI

Bilaga 5(7) Sid 1 (4)

I(ontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

Blffi

Kontrollberäkning för grundläggningen har skett för objektet Kontorshus i Älvsjö, se medföljande ritningar. En kontorsbyggnad i 8 plan är grundlagd på pelare på enskilda bottenplattor. Kontrollbe­ räkningen omfattar en bottenplatta. Nedan redovisas lastnedräkningen för pelare och bottenplatta med benämningen P3 003, se ritning.

Beräkningsförutsättningar

Belastningar ~ - - - ~ ql LS. / / / / .7 15,4 hbtgbalk

=

300 mm

Egenvikt (permanent last)

ql

~-wl______f~2__

-:t3

9,6 5,8 q₁

=

0,3 · 24 7,2 kt"J/m2 Rl 0,41 · 9,6 · ql = 3,94 · ql R2 = (0,59 · 9,6

+

0,76 · 5,8) · ql

=

10,07 · ql R3

=

0,24 · 5,8 · ql 1,39 · ql Arkivlast //// 1 5,6 4,0 5,8 q

=

y · 1 O kN/m2 2 f RI 0,05 · 9,6 · q2

=

0,48 · q2

SGI

Bilaga 5(7) Sid 2(4)

I(ontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

BKR

Övrig nyttig last

Nyttig last, bunden= 1, 0 kN/m2 1

~

Lastgrupp 3, BKR kap 34 Tabell a (det närmaste som finns) Nyttig last, fri

4,0

kN/m2 _J

~ l ,¼-2

M

3

,,,._k_ _

_,,__,c_ _ _ _

, ✓_ __..,..t,.

/ 7 7 7

5,6

4,0

5,8

*q₃r= Yr· 4,0 · 0,7 Yr· 2,8

SGI

Bilaga 5(7) Sid 3(4)

l(ontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

BKR

BYGG- BROTTGRÄNSTILLSTÅND BRUKSGRÄNSTILLSTÅND

NADS-DEL Pennanent kN/111 Variabel kN/m Pennanent kN/111 Variabel kN/m

last last last last

Snö 0,6· l,5· 10,07 9,06 0,6·1,5·10,07 9,06 Tak l,0.·10,07 10,07 1,0.-10,07 10,07 Nl, vind 0,5· 10,07 5,04 0,5· 10,07 5,04 Bjl, plan 8 l,0·7,2· 10,07 72,5 l,0·7,2· 10,07 72,5 Pel, plan 7 1 1 1 1 Nl, plan 7 l,0·1·6,09 6,09 l,3·2,8·6,09 22,17 l,0· 1 ·6,09 6,09 l,0·0,5·2,8·6,09 8,53 l,3· 10-4,03 52,39 1,0·0,5· 10-4,03 20,15 Bjl, plan 7 l,0·7,2· 10,07 10,07 l,0·7,2· 10,07 10,07 Pel, plan 6 1 1 1 1 Nl, plan 6 l,0·1·10,07 10,07 0,5·2,8· 10,07 14,10 l,0·1·10,07 10,07 0,5·2,8· 10,07 14, 10 Bjl, plan 6 l,0·7,2· 10,07 72,5 l,0·7,2· 10,07 72,5 Pel, plan 6 l 1 1 1 NI, plan 5 1,0· 1 · 10,07 10,07 0,5·2,8· 10,07 14,10 l,0·1·10,07 10,07 0,5·2,8· 10,07 14,10 Bil, plan 5 l,0·7,2· 10,07 72,5 l,0·7,2· 10,07 72,5 Pel, plan 4 1 1 1 1 Nl, plan 4 l,0·1·10,07 10,07. 0,5·2,8· 10,07 14,10 l,0·1·10,07 10,07 0,5·2,8· l 0,07 14,10 Bjl, plan 4 l,0·7,2· 10,07 72,5 l,0·7,2· 10,07 72,5 Pel, plan 3 1 1 I 1 Nl, plan 3 1,0· l · 10,07 10,07 0·2,8· 10,07 0 l,0·1·10,07 10,07 0·2,8· 10,07 0 Bjl, plan 3 l,0·7,2· 10,07 72,5 1,0·7,2· l 0,07 72,5 Pel, plan 2 1 l 1 l NI, plan 2 l,0· 1 · 10,07 10,07 0·2,8· 10,07 0 l,0·1·10,07 10,07 0·2,8· 10,07 0 Bjl, plan 2 l,0·7,2· 10,07 72,5 l,0·7,2· 10,07 72,5 Pel, plan 1 2 2 2 2 Nl, plan 1 l,0·1·10,07 10,07 0·2,8· l 0,07 0 l,0·1·10,07 10,07 0·2,8· 10,07 0 Bjl, plan 1 l,0·0,33·24 l,0·0,33·24 ·10,07 79,75 · 10,07 79,75 Pel. 3003 2 2 2 2 I: 611,4 I: 130,96 I: 611,4 I: 85,08 Tot. last, 6,5·6,11,4 3974 6,5· 130,96 851 6,5·611,4 3974 6,5·85,08 553 kN Kommentarer • Snölast: BKR kap 3 :5: S

sk ~l · ct · s

0 ~L

=

I 0

=

1,5 (Stockholm)

ct

=

1 \Jf

=

o,6 • Taklast:

BKR sid 36: "Yttertak skall antas vara belastade med en enstaka koncentrerad last"

SGI

Bilaga 5(7) Sid 4(4)

I(ontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

Blffi

• Vindlast: BKR sid 36: Lastgrupp 5:2 Fri lastdel qk = 0,5 kN/m2 \)! 0,5 • Nyttig last, plan 7 (huvudlast):

BKR sid 33: "Om arean för fri last är större än 15 respektive 30 m2 _{kan angivna lastvärden}

för lastgrupp 1, 2 och 3 reduceras enligt följande. Lastvärdena förutsätts avta linjärt ned till 0, 7 av tabellens värden vid en belastad area som är 3 gånger större ände här angivna".

Aktuell belastad area: A = 13 · 15,4 = 200 m2

_

_{reduction 0,7}

• Nyttig last, plan 6:

Lastgrupp 3: Vanligt värde: \lfbundcn last

=

1,0

0,5 \lffri last

• Nyttig last, plan 3:

BKR sid 3 3: "Antalet fria lastdelar med vanligt värde får begränsas till tre i en lastkombination, t ex vid lastnedräkning".

Brottgränstillstånd

• BKR sid 24: Tabell a

Lastkomb. l: permanent last: 1,0 Gk

en variabel last: 1,3

Qu

övriga variabla laster: 1,0 \j/

Qk

Bruks gränstillstånd

• BKR sid 25: Tabell C

Lastkomb.8: permanenta laster: 1,0 Gk

en variabel last med karakteristiskt värde: 1, 0

Qk

övriga variabla laster med vanligt värde: 1, 0 \lf

Qk

• Total last:

Permanent last: (0,5 · 5 + 0,5 · 8) · 601,33

=

6,5 · 601,33

=

3909 kN Variabel last: (0,5 · 5 + 0,5 · 8) · 130,96

=

6,5 · 130,96 851 kN

SGI

Bilaga 6(7) Sid 1 (3)

l(ontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

EC

BYGG- BROTTGRÄNSTILLSTÅND BRUKSGRÄNSTILLSTÅND

NADS-DEL Pennanent kN/m Variabel kN/111 Pennanent kN/m Variabel kN/rn

last last last last

Snö 0,6· l,5· 10,07 9,06 0,6·1,5·10,07 9,06 Tak 1,0· 10,07 10,07 l,0·10,07 10,07 Nl, vind 0,5· 10,07 5,04 0,5· 10,07 5,04 Bjl, plan 8 l,0·7,5· 10,07 75,52 Case B l,35·7,5· 10,07 101,96 CaseC l,0·7,5· 10,07 75,52 Pel, plan 7 1 1 1 1 NI, plan 7 l,0·1·6,09 6,09 l,0·0,6·2,4·6,09 8,77 1,0·0,8· 10-4,03 32,24 Case B 1,35· 1 ·6,09 8,22 l,5·2,4·6,09 21,92 l,5· 10-4,03 60,45 Case C l,0· 1 ·6,09 6,09 l,3·2,4·6,09 19,00 l,3· 10-4,03 52,39 Bjl, plan 7 l,0·7,5· 10,07 75,52 Case B l,35·7,5· 10,07 101,96 Case C l,0·7,5· 10,07 75,52 Pel, plan 6 1 1 1 1 NI, plan 6 l,0·1·10,07 10,07 0,7·2,4· 10,07 16,92 l,0·1·10,07 10,07 0,6·2,4· 10,07 14,50 Bjl, plan 6 Case B l,35·7,5· 10,07 101,96 Case C l,0·7,5·10,07 75,52 l,0·7,5· 10,07 75,52 Pel, plan 5 1 1 1 1 NI, plan 5 l,0·1·10,07 10,07 0,7·2,4· 10,07 16,92 l,0·1·10,07 10,07 0,6·2,4· 10,07 14,50 Bjl, plan 5 1,0·7,5· l 0,07 75,52 Case B l,35·7,5·10,07 101,96 Case C 1,0·7,5 · l 0,07 75,52 Pel, plan 4 1 1 1 1 NI, plan 4 l,0·1·10,07 10,07 0,7·2,4· l 0,07 16,92 l,0·1·10,07 10,07 0,6·2,4· l 0,07 14,50 Bjl, plan 4 l,0·7,5· 10,07 75,52 Case B l,35·7,5· 10,07 101,96 Case C l,0·7,.5· 10,07 75,52 Pel, plan 3 l 1 1 1 NI, plan 3 l,0·1·10,07 10,07 0,7·2,4· 10,07 16,92 l,0·1·10,07 10,07 0,6·2,4· 10,07 14,50 Bjl, plan 3 l,0·7,5· 10,07 75,52 Case B l,35·7,.5· 10,07 101,96 Case C l,0·7,5· 10,07 75,52 Pel, plan 2 1 1 l 1 NI, plan 2 l,0·1·10,07 10,07 0,7·2,4· 10,07 16,92 l,0·1·10,07 10,07 0,6·2,4· 10,07 14,50 Bjl, plan 2 l,0·7,5· 10,07 75,52 CaseB l,35·7,5· 10,07 101,96 Case C l,0·7,5· 10,07 75,52

SGI

Bilaga 6(7) Sid 2(3)

I(ontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

EC

BYGG- BROTTGRÄNSTILLST ÅND BRUKSGRÄNSTILLST ÅND

NADS-DEL Pennanent kN/m Variabel kN/m Pennanent kN/m Variabel kN/m

last last last last

Transport 601, 15 127,61 Case B 788,36 181,07 Case C 601, 15 170,09 Pel, plan 1 2 2 2 2 Nl, plan 1 1,0· 1 · 10,07 10,07 0,7-2,4· 10,07 16,92 l,0·1·10,07 10,07 0,6·2,4· 10,07 14,50 Bjl, plan 1 l,0·0,33·25 ·10,07 83,08 Case B 1,35·0,33·25 · 10,07 112, 15 Case C l,0·0,33·25 · 10,07 83,08 Pel, 3003 2 2 2 2 Case B :z:: 914,58 :z:: 197,99 :z:: 698,30 I 142,11 Case C I 698,30 I 187,01 Tot.last, 6,5·698,30 4539 6,5·142,11 924 kN Case B 6,5·914,58 5945 6,5· 197,99 1287 Case C 6,5·698,30 4539 6,5· 187,01 1216 Kommentarer:

• Arkivlast: här väljs samma som BKR- 10 kN/m2

Snölast: här väljs samma som BKR, välj samma \Jf

Taklast: här väljs samma som BKR

Vindsbjälklag: här väljs samma som BKR • Kategoriindelning av lasterna:

- ENV 1991-2-1: Table 6. 1 Category E - ENV 1991-2-1: Övrig nyttig last, Table 6.1

Category C2



Table 6.2



qu 4 kN/m2

• ENV 1991-2-1: Redukti o nsfakto rer: u.A (Cat. A-E)

A 5 10

CXA

=

5/7 · \\f

+

_Jl_



· 0 7 + - = 0 6



q =4·06 2,4 kN/m2

, o A 7 _{' 200 '} u '

A₀ = 10 m2

SGI

Bilaga 6(7) Sid 3(3)

Kontrollberäkning EC

Lastnedräkning, P3003

EC

• ENV1991-2-7: Table 4.1 Construction materials

Egentyngd armerad betong 25 kN/m3

• ENV 1991-1: Table 9,3 · \!f factors for buildings

\!f() \j/ 1 \j/?

Cat. C 0,7 0,7 0,6

Cat. E 1,0 0,9 0,8

Brottgränstillstånd

• ENV 1997-1: Table 2.1 Partial factors

Perm. Variable unfav.

Cace B 1,35 1,5

Cace C 1,0 1,3

• Den variabla lasten på plan 7 är huvudlast. Här används partialkoefficienten 1,5 (Case B) och 1,3 (Case C). På resterande våningsplan används partialkoefficienten 1,0

+

\j/-värde.

B ruksgränstillstånd

• \!f₂ ger långtidslast



beräkningarna görs med \lf₂ • ENV 1997-1: 2.4.2 (18)P par1ialkoeff.

=

1,0