R Åtgärdsprogram för att klaramiljökvalitetsnormen för kvävedioxidi Göteborgsregionen

JUNI 2005

Åtgärdsprogram

för att klara

miljökvalitetsnormen

för kvävedioxid

i Göteborgsregionen

R

egeringen fastställde i decem-ber 2004 åtgärdsprogram för att klara MKN i Stockholm och Göteborg. Det betyder att myndigheter och kommuner nu måste vidta åtgärder i Göteborgsregionen för att klara nor-merna för kvävedioxid, och i Stockholms län för att klara normerna för kväve-dioxid och partiklar.

Påverkar hälsan

Ur hälsosynpunkt är det viktigt att mins-ka halterna av kvävedioxid. Kvävedioxi-der orsakar många olika typer av besvär, är bl.a. irriterande på andningsvägarna och kan orsaka luftvägssjukdomar. Kvä-vedioxid har också visat sig värdefull som indikator för trafikrelaterade utsläpp. Ex-empelvis har åtgärder som minskat kvä-vedioxidhalten kunnat sättas i samband med bättre hälsa hos barn.

De största utsläppen av kväveoxider kommer från vägtrafik, sjöfart, arbets-maskiner och olika industriprocesser. Av dessa är utsläppen från vägtrafiken den främsta orsaken till hälsoproblem, efter-som de sker i gatunivå där människor vistas. Utsläppen från varje enskilt for-don har minskat betydligt sedan lagen om katalytisk avgasrening kom år 1989. Renare bränslen har också bidragit till att minska utsläppen. Men samtidigt ökar trafikmängderna, vilket delvis har ”ätit upp” vinsterna med den nya tekniken.

Läget i regionen

Mätningar och prognoser har visat att

vedioxid kom-mer att överskri-das i delar av Gö-teborgsregionen, i första hand längs de stora trafikle-der na och vid tunnelmynning-ar, om inga för-ändringar görs. Därför har Läns-styrelsen Västra Götaland tillsam-mans med andra myndigheter ta-git fram ”Frisk

luft på väg – ett förslag till åtgärdspro-gram för att uppfylla MKN för kvävedi-oxid i Göteborgsregionen”. Våren 2003 överlämnade Länsstyrelsen förslaget ”Frisk luft på väg” till regeringen. Efter ett och ett halvt års handläggning fatta-de regeringen sitt beslut.

Åtgärder behövs nu

GR-kommunerna tillsammans med Väg-verket och Västra Götalandsregionen är ansvariga för flertalet åtgärder, se fakta-ruta nästa sida. Åtgärderna bör vara ge-nomförda senast 31 december 2005.

Regeringen har i beslutet utelämnat ett antal åtgärder i Länsstyrelsens förslagna åtgärdsprogram ”Frisk luft på väg”. Ute-lämnade åtgärder berör i huvudsak lag-ändringar samt åtgärder som kräver stat-liga medel, dvs. åtgärder som vi på regi-onal nivå inte råder över.

Kompletterande program

För att kompensera bortplockade åtgär-der så har Länsstyrelsen fått i uppgift att ta fram ett kompletterande åtgärds-program som ska vara klart senast 31 dec-ember 2005. Styrgruppen och arbets-gruppen för MKN jobbar för att ha ett förslag klart efter sommaren. Förslaget ska sedan remitteras i regionen. Därefter kan Länsstyrelsen fastställa programmet.

Länsstyrelsen har tillskrivit regering-en för att ytterligare trycka på om be-hovet av statliga nationella beslut om ändrad lagstiftning och andra åtgärder på nationell nivå, vilka undantogs i beslu-tet.

Läs mer i regeringsbeslutet för Göte-borgsregionen med bilaga.

Beslutade åtgärder

Bild från kampanjen ”I stan utan bil”, 2004 i Göteborg.

Fakta: Åtgärder för att klara

MKN för kväveoxid

Beslutade åtgärder (Ansvarig myndighet eller kommun)

1. Åtgärder för att öka utbudet av kollektivtrafik i Göteborgs-regionen (Västra GötalandsGöteborgs-regionen och kommunerna i Göteborgsregionen)

2. Åtgärder för att öka framkomligheten för bussar inom Göteborgsregionen. (Vägverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i Göteborgsregionen)

3. Åtgärder för att förbättra trafikinformationen i

Göteborgsregionen. (Vägverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i Göteborgsregionen)

4. Åtgärder för att informera allmänheten om nyttan av att välja andra färdmedel än bil. (Kommunerna i Göteborgsregionen) 5. Åtgärder för att informera större arbetsgivare och affärsidkare

om nyttan av att upprätta s.k. gröna resplaner för anställda och kunder. (Vägverket, Västra Götalandsregionen och kommunerna i Göteborgsregionen)

6. Åtgärder inom parkeringspolitikens område för att motverka en ökning av personbilstrafiken i centrala Göteborg. (Göte-borgs Stad)

7. Åtgärder för att följa upp tillämpningen av reglerna om förmånsbeskattning av fri parkering som tillhandahålls av arbetsgivaren i Göteborgsregionen. (Skatteverket)

8. Åtgärder för att öka fyllnadsgraden för distributionsfordon i inre delar av miljözonen. (Göteborgs Stad)

9. Åtgärder för att geografiskt utvidga miljözonen för tung trafik i Göteborg. (Göteborgs Stad)

10. Åtgärder för att utveckla och tillämpa särskilda miljökrav vid myndigheters och kommuners upphandling av persontrans-porter som skall utföras i Göteborgsregionen. (Myndigheter och kommuner med verksamhet inom Göteborgsregionen)

Åtgärdsprogram för

partiklar i

Göteborg?

A

vgörandet om åtgärdsprogram eller inte ligger hos regeringen. Naturvårdsverket rekommenderar regeringen att låta Länsstyrelsen Västra Götaland ta fram ett förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitets-normen för partiklar (PM10) i Göteborg. Skälet till Naturvårdsverkets bedömning är dels lagstiftningen kring åtgärdsprogram och dels det faktum att normen inte får överskridas från och med 1 januari 2005. Vidare poängterar Naturvårdsverket att en fortsatt kartläggning av partikelhalterna i Göteborg utgör ett viktigt under-lag för kommande åtgärdsarbete.

Naturvårdsverket har noterat att bland annat Göte-borgs Stad och Länsstyrelsen redan på ett föredömligt sätt arbetar med lösningar på problemet. Emellertid anser Naturvårdsverket i frågan om ett åtgärdsprogram behövs eller inte, att det åligger regeringen att fatta ett sådant beslut.

Länsstyrelsen och Göteborgs Stad har yttrat sig till regeringen över förslaget. Båda anser att ett åtgärds-program inte bör upprättas i nuläget då man ännu inte har en klar bild av partikelsituationen i Göteborg samt att åtgärder redan inletts. Man ser inte i dagsläget att arbetet med ett åtgärdsprogram skulle underlätta arbetet med att uppnå förbättringar.

Kontaktperson på Länsstyrelsen, Rolf Hammarling Tel: 031-60 52 03, e-post: rolf.hammarling@o.lst.se

Rapporterna finner du på vår hemsida, www.gr.to/luftvardsprogrammet

Gaturumsmätningar av VOC vid Sprängkullsgatan i Göteborg

vintern 2004/05. Rapport 139, 2005-05-26

Lavar och luftföroreningar

Förändringar av lavfloran på trädstammar i Göteborgsområdet 1999 och 2004, Rapport 138, 2005-03-08

Partikel- och bensensituationen i Göteborgsregionen Rapport 137, 2004-09-21

Luftutredning Partille

Februari–juni 2004. Rapport 136, 2004-09-16

Gaturumsmätningar av VOC vid Sprängkullsgatan i Göteborg

vintern 2003/04. Rapport 135, 2004-06-22

Kolväten i Göteborgsluften

– Industrins påverkan på luftkvaliteten på Hisingen. Rapport 134, 2004-04-08

Utsläppsberäkning

Beräkning av utsläpp från småskalig uppvärmning år 2002 och 2010, Rapport 133, 2004-02-11

Nya rapporter 2004–05

S

om en följd av det lyckade projek-tet med ”Vandrande Skolbuss” i Hälls-vik så har även Torslandaskolan i Göte-borg startat bussar i nästan alla klasser. Detta har inneburit att problemet med alla bilar vid skolan på morgonen i prin-cip har försvunnit! En ”Vandrande skol-buss” är ett organiserat samgående där flera familjer turas om att följa sina egna och andras barn till och från skolan. Man får motion, gemenskap, träning att vistas

Luftmätningar i

Alingsås

I

centrala Alingsås har luftmätningar utförts under februari–april i år med avseende på partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2).

I anslutning till mätningen görs också en spridningsberäkning över centralorten samt för ett antal utvalda gaturum. Detta för att få en mer heltäckande bild av luftsituationen.

Miljöförvaltningen Göteborg utför uppdraget åt Alingsås kommun och Luftvårdsprogrammet. Utifrån mätresultaten kommer en bedöm-ning att göras hur luftkvaliteten i Alingsås för-håller sig till miljökvalitetsnormer samt natio-nella miljömål som finns för luftföroreningarna. Efter sommaren väntas en rapport finnas att häm-ta på www.gr.to/luftvardsprogrammet/.

Hur är luften i

Kungsbacka?

U

nder februari–maj har vi mätt luftkvalitén i Kungsbacka. Klarar vi de normer och målvärden som finns för utomhusluft? Mätningar-na ska ta reda på hur luften är i centrum där många människor bor och vistas och trafiken är betydande.

En mätvagn har varit placerad vid Vallgatan i centrala Kungsbacka. Miljöförvaltningen Göteborg har skött mätningarna på uppdrag av Luft-vårdsprogrammet. Luftföroreningarna vi mätt är kvävedioxid (NO2), par-tiklar (PM10) och bensen (ett kolväte), vilka alla i detta fall har koppling till trafikens utsläpp.

En bedömning av hur luftkvaliteten i Kungsbacka är i förhållande till miljökvalitetsnormerna samt de nationella miljömålen ska göras. Efter sommaren finns en rapport att hämta på www.gr.to/luftvardsprogram-met.

Samtidigt som luftvårdsprogrammet utför mätning, så gör Kungsbacka kommun egna insatser för att ta reda på hur luften är. Luftberäkningar kommer att utföras för hela Kungsbacka tätort samt för några utvalda gaturum i centrum. Beräkningarna kommer att presenteras i form av spridningskartor.

Vandrande skolbuss ersätter bilar

tida resandet. Man kan även ha en cyk-lande skolbuss för de äldre barnen, 12-15 år.

När det gäller barnens resvanor är skjutsningen till och från skolan och oli-ka aktiviteter ett stort problem. Miljön kring skolan blir dålig, barnen får inte tillräcklig motion och rör sig för lite. För att råda bot på detta startade Hällsviks-skolan ”Vandrande skolbussar” våren 2004. Information gavs vid

föräldramö-na med hjälp av lärarföräldramö-na. Resultatet blev lysande: färre bilar, piggare barn och bätt-re miljö kring skolan. Trafikproblemen har i princip försvunnit kring skolorna.

Info: Erén Andersson, SDN Torslanda, tel 031-366 50 24, e-post:

eren.andersson@torslanda.goteborg.se

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○

Nytt EU-direktiv för

tungmetaller och PAH

N

ytt dotterdirektiv för luft har trätt i kraft för ämnena arsenik (As), kad-mium (Cd), kvicksilver (Hg), nickel (Ni) och polyaromatiska kolväten (PAH). Di-rektivet ska in i svensk lagstiftning se-nast 2007 och de satta värdena ska vara uppfyllda senast 31 december 2012 för alla ämnen utom Hg.

Miljöbilarna blir allt fler

A

ntalet miljöbilar fortsätter öka i Göteborgsområdet. Vid årsskiftet 2004-05 fanns 5 000 lätta och tunga miljöfordon. Flest var gasbilarna, 2 300 stycken. De ökade med 40 procent. Största ökningen stod elhybriderna för, vilka mer än fördubblades under året. Etanolbilarna ökade också kraftigt. Deras antal ökade från 700 till drygt 1 300 stycken, vilket motsvarar en ökning med 70 procent. En beräkning visar att utsläppen av fossilt koldioxid blev 13 000 ton lägre och NOx 20 ton lägre år 2004 än de skulle varit om konventionella bilar använts istället för miljöfordon.

Info: Mats-Ola Larsson, Miljöfordon i Göteborg, tel 031-7069881, e-post: info@miljofordon.se

L

uftvårdsprogrammet mäter luften kontinuerligt vid mätstationer i Mölndal vid Mölndals Bro, i Göteborg vid Järntorget och Gårda. I Gårda sker mätningarna i gatunivå, vilket syftar till att visa hur luftföroreningssituationen ser ut på en särskilt utsatt plats ur utsläpps-synpunkt (i detta fall trafikens utsläpp). Vid de andra stationerna sker mätninga-rna i takhöjd för att få en mer generell bild av luftkvaliteten i Göteborg och

Luftmiljön i Göteborgsregionen 1994-2004

Diagram 1.Årsmedelvärden av kvävedioxid-halten vid mätstation Femman (takhöjd) och vid Gårda (gaturum) i Göteborg.

Diagram 2. 98-percentil av timmedelvärdet av kvävedioxidhalten i takhöjd och i gatunivå vid Gårda i Göteborg.

Kvävedioxidhalten i takhöjd är ett medel-värde från mätstationerna Femman, Järntorget och Mölndals Bro.

Diagram 3. Antal dygn med kvävedioxidh-alter över 60 ug/m3 _{under 2004. Normen får}

överskridas 7 dygn per år

Mölndal. Miljöförvaltningen Göteborg har liknande mätstationer på Femman-husets tak och i Haga, i tak- respektive gatunivå.

Här presenteras ett urval av mätresul-tat som uppmätts under perioden 1994-2004. Mätresultaten jämförs med gällan-de miljökvalitetsnormer, gällan-delmål och ge-nerationsmål.

I diagram 1-3 visas kvävedioxidhalte-rna för år, timma respektive dygn.

Nå-gon trend för kvävedioxidhalterna un-der perioden kan inte ses. Årsmedelvär-det i Gårda ligger för samtliga år, förut-om 2002, över MKN. I takhöjd ligger årsvärdena under MKN, men över del-målet. Timmedelvärdena i gatunivå i Gårda ligger en bra bit över MKN, men klaras i takhöjd. Dygnsnormen får över-skridas max 7 dygn per år. I gatunivå överträds den kvoten med flertalet dygn under 2004.

Årsvärde kvävedioxid

Timvärde kvävedioxid

Dagsnorm kvävedioxid

Diagram 4. Partikelhalten vid Göteborgs mätstation på Femmanhusets tak i jämförelse med MKN och föreslaget delmål för 2015.

Diagram 5. Antal dygn med PM10-hal-ter över 50 ug/m3 _{under de senaste åtta}

månaderna (0410-0505). Normen får över-skridas 35 gånger per år.

Diagram 6. Bensenhalten vid Sprängkullsgatan (gaturummet) i Göteborg. Årsvärden är baserade på uppmätta vinterhalvårsmedelvärden.

www.gr.to/luftvardsprogrammet

Vi finansierar luftvårdsprogrammet

Kommunerna i Göteborgsregionen samt Arla Foods Mejerier, Västtrafik Göteborgsområdet, Vägverket Region Väst, Schenker AB, Stena Line, Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn,

Luftfartsverket Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining, Preem Raffinaderi, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar, Volvo Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg

ALE ALINGSÅS GÖTEBORG HÄRRYDA KUNGSBACKA KUNGÄLV LERUM LILLA EDET MÖLNDAL PARTILLE STENUNGSUND TJÖRN ÖCKERÖ

Partikelhalten har tidigare mätts en-dast vid Femmans mätstation, men fr.o.m oktober 2004 mäts partiklar även i Går-da. PM10-halten i takhöjd ligger klart under MKN för år, men en ökning kan ses från 2000 och framåt. I diagram 5 har antal dygnsöverskridande sammanställts för de senaste åtta månaderna, så länge

som mätningar pågått i Gårda. Norm-värdet på 50 ug/m3 _{får överskridas 35} dygn per helår, exakt så många som hit-tills uppmätts i Gårda.

Bensenhalten har sjunkit markant se-dan mätningarna inleddes vinterhalvåret 1997/98. Haltminskningen kan till stor del förklaras av minskade bensenutsläpp

från vägtrafiken till följd av en ökad an-del katalysatorförsedda bilar och mins-kat benseninnehåll i bensin. De senaste åren så har halterna sjunkit under MKN. Däremot är det en bit kvar att nå gene-rationsmålet.

Årsvärde partiklar (PM10)

Årsvärde bensen Dygnsnorm partiklar (PM10)