Ladda ner

(1)

1 (1)

Kommunstyrelsen

Tid: Måndagen den 9 december 2019 kl. 14.00

Plats: Sammanträdesrum Hjälmaren, kommunhuset i Vingåker

Föredragningslista

Godkännande av föredragningslista Val av justerare

Informationsärenden Föredragande

1. Nya Slottsskolan

2. Lägesrapport upphandling 3. Information från tjänstepersoner i beslutsärenden

4. Information från KLF

5. Uppföljning av uppdrag till förvaltningen

6. Ekonomiskt utfall för kommunstyrelsen Magnus Karlsson Upphandlingsamordnare Kommunchef

Kommunchef Kommunchef

Ärenden till kommunstyrelsen

7. Ansökan till steg 2 i Vinnovas utlysning- Utmaningsdriven innovation 8. Investeringsplan för kommunstyrelsen 2020

9. Nämndplan för kommunstyrelsen 2020 10. Återrapportering av kommunikationsprojekt

11. Återrapportering angående handlingsplan för internkontroll av löner 12. Utveckling av e-tjänster för Mat och Måltider

13. Beslut om frågor enligt uppsiktsplikt Ärenden till kommunfullmäktige

14. Svar på medborgarförslag om basketkorgar i Tennisparken 15. Svar på motion om samåkningsparkering

16. Svar på motion om rådgivare för enskilda avlopp 17. Revidering av förvaltningsorganisation

18. Revidering av ägardirektiv Sörmland Vatten 19. Revidering av kommunstyrelsens reglemente 20. Rapport ej verkställda beslut enligt Sol och LSS Anmälningsärenden

21. Delegationsbeslut 22. Delgivningar Övrigt

23. Övriga frågor

Anneli Bengtsson Emma Bergström Ordförande Sekreterare Välkommen!

2

(2)

Kommunstyrelsen

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum 2019-12-09

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

299 (xx)

Ks §

Föredragningslista

Förslag till beslut

1. Kommunstyrelsen godkänner föredragningslistan enligt utskickat förslag.

3

(3)

Kommunstyrelsen

300 (xx)

Ks §

Val av justerare

1. Kommunstyrelsen utser xx till justerare, tillika rösträknare. Justeringen sker måndag den xx kl. 8.00 på kommunhuset i Vingåker.

4

(4)

Kommunstyrelsen

301 (xx)

Ks §

Nya Slottskolan

1. Kommunstyrelsen tar del av informationen och lägger den till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

- Informationen presenteras på sammanträdet.

5

(5)

Kommunstyrelsen

302 (xx)

Ks §

Lägesrapport upphandling

- Informationen presenteras på sammanträdet

6

(6)

Kommunstyrelsen

303 (xx)

Ks §

Information från tjänstepersoner i beslutsärenden

Kommunstyrelsen tar del av föredragning i följande ärenden:

- Den smarta Vingåkersbygden

- Ansökan till steg 2 i Vinnovas utlysning- Utmaningsdriven innovation

7

(7)

Kommunstyrelsen

304 (xx)

Ks §

Information från KLF

- Informationen presenteras på sammanträdet.

8

(8)

Kommunstyrelsen

305 (xx)

Ks § KS 2019/47

Uppföljning av uppdrag till förvaltningen

Rapporten innehåller de uppdrag som kommunstyrelsen givit förvaltningen.

Rapporten redovisas på varje sammanträde.

Beslutsunderlag Rapport, 2019-11-29

9

(9)

Kommunstyrelsen

306 (xx)

Ks §

Ekonomiskt utfall

- Informationen presenteras på sammanträdet.

10

(10)

Kommunstyrelsen

307 (xx)

Ks § KS 2019/645

Ansökan till steg 2 i Vinnovas utlysning- Utmaningsdriven innovation

1. Kommunstyrelsen delegerar till arbetsutskottet att besluta om ansökan till steg 2 i Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation.

Vingåkers kommun står, liksom Sverige i övrigt, inför stora utmaningar för när det gäller välfärden. De demografiska förändringarna som pågår och kommer att fortsätta är tillräckliga för att visa det. Små förändringar i vardagen kommer inte att räcka utan det krävs större grepp. För det krävs finansiering. Vinnova tillhandahåller genom sin utlysning Utmaningsdriven innovation ett viktigt bidrag till det. Utlysningen är i tre steg och Vingåker är en av 55 kommuner som i våras fick ansökan till det beviljat. Det arbetet avslutades i oktober och nu skrivs ansökan till steg 2. I det steget kan det ekonomiska bidraget från Vinnova bli så stort som 10 miljoner kronor. Därefter finns ett tredje steg, där Vinnova bidrar med som mest 20 miljoner kronor. Utöver dessa bidrag ska också alla samverkanspartners bidra med finansiering, enligt en modell som Vinnova har tagit fram.

Senaste ansökningsdatum för steg 2 kommer enligt Vinnova att vara i januari 2020.

Något datum är inte satt. Kommunstyrelsens sammanträde i januari är inte förrän den 27:e, varför styrelsen bör delegera till arbetsutskottet att fatta beslut om att skicka in ansökan.

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande 2019-11-21 Ansökan till steg 1

Slutrapport från steg 1 Beslutet skickas till Landsbygdsutvecklare Kommunchef

11

(11)

1 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Datum 2019-11-21

Handläggare

Ralf Hedin 0151-19261

ralf.hedin@vingaker.se

Diarienummer

KS 2019/645

Ansökan till steg 2 i Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation

Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar föreslå kommunstyrelsen att besluta

1. Kommunstyrelsen delegerar till arbetsutskottet att besluta om ansökan till steg 2 i Vinnovas utlysning Utmaningsdriven innovation.

Beskrivning av ärendet

Vingåkers kommun står, liksom Sverige i övrigt, inför stora utmaningar för när det gäller välfärden. De demografiska förändringarna som pågår och kommer att fortsätta är tillräckliga för att visa det. Små förändringar i vardagen kommer inte att räcka utan det krävs större grepp. För det krävs finansiering. Vinnova tillhandahåller genom sin utlysning Utmaningsdriven innovation ett viktigt bidrag till det. Utlysningen är i tre steg och Vingåker är en av 55 kommuner som i våras fick ansökan till det beviljat. Det arbetet avslutades i oktober och nu skrivs ansökan till steg 2. I det steget kan det ekonomiska bidraget från Vinnova bli så stort som 10 miljoner kronor. Därefter finns ett tredje steg, där Vinnova bidrar med som mest 20 miljoner kronor. Utöver dessa bidrag ska också alla samverkanspartners bidra med finansiering, enligt en modell som Vinnova har tagit fram.

Senaste ansökningsdatum för steg 2 kommer enligt Vinnova att vara i januari 2020.

Något datum är inte satt. Kommunstyrelsens sammanträde i januari är inte förrän den 27:e, varför styrelsen bör delegera till arbetsutskottet att fatta beslut om att skicka in ansökan.

Ärendets beredning

Ärendet har beretts av kommunchefen och samhällsstrategen.

Förvaltningens ståndpunkt

Vinnovas projekt är mycket viktigt genom den finansiering det innebär av kommunens arbete med att möta välfärdens utmaningar. I övrigt se ovan under Beskrivning av ärendet.

12

(12)

vingaker.se

2 (2) Ekonomiska konsekvenser

Om kommunen får ansökan beviljad kommer det att kunna ge 10 miljoner kronor från Vinnova samt medfinansiering från kommunens samverkanspartners. För sitt eget arbete i projektet får kommunen full kostnadstäckning från Vinnova.

Bilagor

Ansökan till steg 1 Slutrapport från steg 1

Ralf Hedin Kommunchef

13

(13)

Diarienummer Dia rie numme r sa kna s.

Klarmarkerad Ej kla rma rke ra d.

Utlysning

Utma ningsdrive n innova tion - Ste g 1 Initie ring 2019 (vå r)

PROJEKTUPPGIFTER

Är ansökan en fortsättning på tidigare projekt, ange diarienummer i fältet nedan.

0 / 20 te ck e n

Projekttitel * Projekttitel på engelska *

IoT för sma rt la ndsbygdsutve ckling 31 / 100 te ck e n

IoT for sma rt rura l de ve lopme nt

27 / 100 te ck e n

Start av projekt för vilket bidrag sökes * Slut av projekt för vilket bidrag sökes *

2019-04-10 2019-12-31

Svensk projektsammanfattning *

Proje kte t komme r ge nomföra s utifrå n två te ma n för IoT:

- Öka d se rvice på la ndsbygde n me d hjä lp a v IoT, i första ha nd de n offe ntliga se rvice n, me n ä ve n dä r kommune n ka n bidra som möjliggöra re för övrig se rvice , ge nom a tt tillha nda hå lla infra struktur och IoT-lösninga r sa mt informa tion om de ssa .

- Öka d trygghe tskä nsla för boe nde , ve rksa mhe tsutöva re och be söka re me d hjä lp a v IoT- lösninga r.

Sa mhä llsutma ninge n ä r a tt re surse ffe ktivt kunna möta kra v och be hov a v se rvice och trygghe t så likvä rdigt som möjligt för bå de ce ntra lort och la ndsbygd, utifrå n e n lite n kommuns förutsä ttninga r.

I ste g 1 ge nomförs ka rtlä ggning a v ve rksa mhe te rna , nulä ge s- och fördjupa d be hovsa na lys, ide ntifie ra a ktöre r, intre sse nte r och re fe re nse r sa mt utvä rde ra och ta fra m e n ha ndlingspla n för ste g två .

Proje kte ts pote ntia l lå ngsiktigt ä r a tt:

- stä rka sve nsk konkurre nskra ft ge nom a tt ska pa bä ttre förutsä ttninga r för nä ringslivsve rksa mhe t

- ska pa hå llba ra , ska lba ra lösninga r som sa mla r in, a na lyse ra r, a nvä nde r och de la r da ta för öka d sa mhä llsnytta

- Fra mta ge n konste lla tion och sa mve rka nsforum för öka d innova tionsförmå ga och kontinue rlig sa mhä llsförbä ttring

987 / 1500 te ck e n

Engelsk projektsammanfattning *

The proje ct w ill be imple me nte d ba se d on tw o the me s for IoT:

- Incre a se d se rvice in the rura l a re a s w ith solutions ba se d on IoT, prima rily the public se rvice , but a lso w he re the municipa lity ca n contribute a s a n e na ble r for othe r se rvice s, by providing infra structure a nd IoT solutions a nd informa tion a bout the se .

- Incre a se d se nse of se curity for re side nts, ope ra tors a nd visitors using IoT solutions.

The socie ta l cha lle nge is to be a ble to me e t re source re quire me nts a nd the ne e d for se rvice a nd se curity a s e qua lly a s possible for both ce ntra l a nd rura l a re a s, ba se d on the conditions of a sma ll municipa lity.

In ste p one , ma pping of the ope ra tions, the curre nt a nd in-de pth ne e ds a na lysis, ide ntifying a ctors, sta ke holde rs a nd re fe re nce s a nd e va lua ting a nd de ve loping a n a ction pla n for ste p tw o is ca rrie d out.

688 / 1500 te ck e n

Mål för projektet * Nulä ge s- och be hovsa na lys Ka rtlä ggning a v ve rksa mhe te rna

Utvä rde ring a v gruppe ringe n intre sse nte r och re fe re nse r Jä mstä lldhe tsa na lys

Ha ndlingspla n för ste g 2

141 / 150 te ck e n

Sekretess

Finns uppgifte r om a ffä rs- och driftsförhå lla nde n som skulle kunna le da till ska da om de offe ntliggörs

Ne j

14

(14)

a nge r hä r komme r inte ingå i vå r be dömning.

De t gå r a tt göra ma x tre va l pe r kla ssifice ring. Ange de n viktiga ste först.

Klassificering av behovsområde * 08 Omsorg (Trygghe t) 09 Sä ke rhe t 02 Boe nde

Klassificering av forskningsområde * 5.9.99 Övrig a nna n sa mhä llsve te nska p Klassificering av produktområde *

96.09 Övriga konsume nttjä nste r

15

(15)

Organisation

VINGÅKERS KOMMUN

Orga nisa tionsnumme r 212000-0308 Adre ss Parkvägen 8 643 80 Vingåker W e bbpla ts www.vingaker.se Te le fon

0151-19100 Kommun Vingåker La nd Sverige

Arbetsplats

VINGÅKERS KOMMUN

Adre ss Parkvägen 8 643 80 VINGÅKER W e bbpla ts www.vingaker.se Te le fon

0151-19100 Kommun Vingåker La nd Sverige

16

(16)

Person

Ralf Hedin

E-post

ralf.hedin@vingaker.se

Arbetsplats

Kommunhuset Vingåker

Orga nisa tion VINGÅKERS KO MMUN Orga nisa tionsnumme r 212000-0308 Adre ss Parkvägen 8 643 80 Vingåker Te le fon 070-2321105 Kommun Vingåker La nd Sverige

17

(17)

Person

Louise von Euler

E-post

louise.von-euler@atea.se Te le fon

0702910675 Mobil 0702910675 Kön Kvinna Föde lse å r 1994

Arbetsplats

KRONBORGSGRAND 1

Orga nisa tion Atea

Orga nisa tionsnumme r 556448-0282 Adre ss

KRO NBO RGSGRAND 1 164 46

kista Te le fon 084774700 Kommun Stockholm La nd Sverige

18

(18)

2019 Summa Totala budgeterade projektkostnader 822 000 822 000

Projektets finansiering 2019 Summa Varav sökt bidrag från Vinnova 500 000 500 000

Varav andra finansiärer 0 0

Varav egen finansiering 322 000 322 000 Total finansiering 822 000 822 000

Projektets beräknade stödnivå 60.8%

Totalt

2019 Summa

Totala kostnader 50 000 50 000

Finansiering 2019 Summa

Sökt bidrag från Vinnova 50 000 50 000

Andra finansiärer 0 0

Egen Finansiering 0 0

Total finansiering 50 000 50 000

Beräknad stödnivå 100.0%

VINGÅKERS KOMMUN

2019 Summa

Egen Finansiering 250 000 250 000 Total finansiering 500 000 500 000

Atea Sverige AB

Koordinerande projektpart (koordinator)

Projektparter

VINGÅKERS KOMMUN (212000-0308)

Atea Sverige AB (556448-0282)

19

(19)

2019 Summa Totala kostnader 100 000 100 000

Egen Finansiering 50 000 50 000

2019 Summa

Egen Finansiering 22 000 22 000

Sensorapplikationer skandinavia AB

2019 Summa

Egen Finansiering 0 0

Sveriges lantbruksuniversitet

Kostnadsslag

Kryssa i vilka kostnader som ingår i projektet. Endast nedan angivna kostnadsslag är stödberättigande.

Vid läges/slutrapportering ska verkliga upparbetade kostnader redovisas per projektpart och kostnadsslag.

Personalkostnader Utrustning, mark, byggnader Konsultkostnader, licenser m.m Övriga direkta kostnader inkl. resor Indirekta kostnader

Sensorapplikationer skandinavia AB (559176-5531)

SLU Instutitionen för stad och land (202100-2817)

20

(20)

involve ra s för a tt lösa sa mhä llsutma ninge n och vilka a ktivite te r ni ska göra tillsa mma ns för a tt uppnå önska t re sulta t och bidra till hå llba rhe tsmå le n i Age nda 2030. De t ä r viktigt a tt ni pre se nte ra r proje kte t så a tt nå gon som inte ä r insa tt i e rt områ de e lle r a rbe te tydligt förstå r: va d ä r sa mhä llsutma ninge n, va d ä r e r innova tiva idé och va d re sulte ra r e rt proje kt i?

Hä r pre se nte ra r ni informa tion som koppla r till krite rie t Pote ntia l som pre se nte ra s i utlysningste xte n.

7a. Samhällsutmaning *

Va d ä r sa mhä llsutma ninge n som e rt proje kt möte r?

Proje kte t komme r ge nomföra s utifrå n två te ma n för IoT

- Öka d se rvice på la ndsbygde n me d hjä lp a v IoT, i första ha nd de n offe ntliga se rvice n, me n ä ve n dä r kommune n ka n bidra som möjliggöra re för övrig se rvice , ge nom a tt tillha nda hå lla infra struktur och IoT-lösninga r sa mt informa tion om de ssa .

- Öka d trygghe tskä nsla för boe nde , ve rksa mhe tsutöva re och be söka re me d hjä lp a v IoT- lösninga r.

Sa mhä llsutma ninge n ä r a tt re surse ffe ktivt kunna möta kra v och be hov a v se rvice och trygghe t så likvä rdigt som möjligt för bå de ce ntra lort och la ndsbygd, utifrå n e n lite n kommuns förutsä ttninga r.

500 / 500 te ck e n

7b. Beskrivning av problem och behov *

Be skriv de proble m som be höve r lösa s och be hov som be höve r tillgodose s för a tt möta sa mhä llsutma ninge n. Re dogör för hur proble me t se r ut på e n syste mnivå och hur omfa tta nde proble me t ä r. Be skriv gä rna bå de kva lita tivt och kva ntita tivt. Ve m e lle r vilka ä r be hovsä ga rna ? Uppge de viktiga ste a ktöre rna som be rörs a v proble me t koppla t till sina rolle r och be hov.

La ndsbygdskommune r stå r inför sä rskilda sa mhä llsutma ninga r me d a tt be möta de kra v och be hov som ve rksa mhe te r och invå na re stä lle r på kommune n, me n ä ve n förutsä ttninga rna a tt för e tt la ndsbygdssa mhä lle a tt utve ckla s på e tt hå llba rt sä tt. Sa mtidigt som re surse rna ä r be grä nsa de och invå na rna me r utspridda jä mfört me d större kommune r och stä de r. Vi se r också öka de utma ninga r för la ndsbygde n som dra bba s hå rt vid klima tförä ndringa r (e xe mpe lvis torka för jordbruke n, skogsbrä nde r mm).

Sa mtidigt utve ckla s te knike n i e xpone ntie ll ta kt, me n a pplice ringe n a v te knik ä r ofta re a npa ssa d till stä de r på grund a v ska lförde la r och före ta gskluste r. Dä re mot ka n te knike n i sig lösa må nga a v de strukture lla utma ninga r som la ndsbygde n stå r inför, me n a pplice ringa r på la ndsbygde n sa kna s i större ska la och utma ninge n blir ä ve n a tt hitta a npa ssa de lösninga r som sa mve rka r och bidra r me d syne rgie ffe kte r

Vingå ke rs kommun ä r e n lite n la ndsbygdskommun i vä stra Sörmla nd, me d stra x unde r tiotuse n invå na re . Vingå ke r ha r e nda st e n större ce ntra lort och hä lfte n a v kommune ns invå na re bor på la ndsbygde n. Så mycke t som 33% a v kommune ns nä ringsliv stå r de a re e lla nä ringa rna för, och utgör e n viktig motor för övrigt nä ringsliv i kommune n, me n ä r ä ve n viktig för va d som kä nne te ckna r Vingå ke r. Ett bruka t, öppe t la ndska p me d tillgä nglig na tur och må nga sjöa r.

Som e n lite n la ndsbygdskommun a v de nna ka ra ktä r, be lä ge n i Sörmla nd ha r vi bå de spe cie lla utma ninga r, be hov och förutsä ttninga r för a tt som kommun kunna upprä tthå lla e n god se rvice nivå och trygghe tskä nsla som tra ditione llt ä r re surskrä va nde och svå rlöst.

Nu stå r vi inför he lt a ndra möjlighe te r och förutsä ttninga r me d ny infra struktur i form a v fibe r och se nsornä t, sa mt e n vä xa nde ma rkna d för tjä nste r inom IoT, BI, AI mm. De t stora hindre t ida g för små kommune r me d mycke t la ndsbygd, a tt a na mma de ssa nya möjlighe te r ä r a tt de t stä lls e xtre mt höga kompe te nskra v på kommune n a tt bå de kä nna till a lla tjä nste r och lösninga r som finns, a tt ma tcha de m till be hove n, sa mt a tt försöka få de ssa a tt sa mve rka i syste m så a tt de t ska pa r nytta för kommune n och de ss invå na re . De t krä ve r ä ve n stora re surse r a tt uppha ndla så må nga olika lösninga r och syste m, de t gör de t svå rt för e n lite n kommun. En stor de l a v de n proble ma tike n be ror ida g på a tt de t ä r olika före ta g som le ve re ra r de olika kompone nte rna uta n sa mve rka n.

Be hovsä ga re ä r kommune n, som i proje kte t ska sa mve rka me d IP-Only (som tillha nda hå lle r infra struktur i form a v fibe r och se nsornä t, ä ve n rå dgivning och kompe te ns för hur infra strukture n ka n utve ckla s), Se nsa pp (som tillha nda hå lle r se nsore r och utrustning), sa mt Ate a (som tillha nda hå lle r syste m och inte gra tion me lla n olika syste m). SLU (som bidra r me d lä ra nde utvä rde ring för hur proje ktpa rte rna ka n sa mve rka vida re för a tt hitta lösninga r som löse r sa mhä llsutma ninge n).

2405 / 2500 te ck e n

7c. Projektets tänkta innovation *

Be skriv e r innova tion för a tt möta sa mhä llsutma ninge n på syste mnivå .

Sva re t ska också re dogöra för:

1. Va d ä r de t ni i proje kte t be höve r utve ckla , te sta och på sikt införa för a tt möta sa mhä llsutma ninge n?

2. Hur komme r e r innova tion bidra till a tt möta sa mhä llsutma ninge n sa mt de proble m och be hov som be skrivits i 7a och 7b?

21

(21)

och ta s fra m löse r fa ktiska be hov och bidra r till vä rde , ä r hå llba ra , ska lba ra och ka n sa mve rka för a tt lösa de sa mhä llsutma ninga r la ndsbygde n stå r inför. Innova tione n komme r bidra till a tt ge la ndsbygdskommune r öka de förutsä ttninga r för a tt a rbe ta mot e tt hå llba ra re sa mhä lle och be möta be hove n och ska pa vä rde för individe r och orga nisa tione r på la ndsbygde n.

Innova tione n ska ä ve n ska pa bä ttre tillgä nglighe t för kommune r a tt ma tcha te knik till sa mhä llsbe hov ge nom a tt de olika a ktöre rna sa mve rka r och tillha nda hå lle r ge me nsa mma lösninga r.

De t finns fle ra e xe mpe l på ny te knik som ka n ska pa e ffe ktivise ring för kommune ns

ve rksa mhe te r och öka de n upple vda se rvice nivå n hos invå na re . Exe mpe l som be höve r utre da s (hur funge ra r de på la ndsbygde n och hur sa mve rka r de ssa ) och priorite ra s ä r:

Miljö:

-Va tte nkva lite t, te mpe ra ture r, nivå e r (t.e x. lä ckor stå r ut frå n röre n för ca 15-25% a v a llt va tte n som försvinne r)

-Va tte nnivå e r för inva llningsföre ta ge n sa mt riskområ de n -Se nsore r i le dningsnä t för inlä cka ge och brä ddninga r

Pla ne ring:

-Inför de ta ljpla ne ring/ fysiska å tgä rde r - re gistre ra r om områ de n a nvä nds -Nyttja nde a v riksintre sse n och stra ndskyddsområ de n

Tra fik:

-Sma rt be lysning ge r möjlighe t till be lysning på fle r pla tse r, ä ve n la ndsbygde n -Tra fikflöde n, a nta l, tide r, fordonstype r

-Ha stighe te r

-Va rninga r ha lka , vid kä nda viltöve rgå nga r

-Snömä ngde r ,hjä lpe r till för ruttpla ne ring vid skottning, me r e xa kta snömä ngde r loka lt -Körjourna l?

Te kniska :

-Avfa llsha nte ring, loka la å te rvinningsce ntra le r

-Offe ntliga toa le tte r, ofta be lä gna ute i kommune n vid ba dpla tse r mm.

-Pla nte ringa r -Nyttja nde a v bä nka r -Få gla r på ba dpla tse r

Vå rd/omsorg:

-He mtjä nst - nycke lfria lå s, fa llse nsore r mm som sa mordna s me lla n he mtjä nst och loka la CIP- gruppe r (civil insa tspe rson) tidigt på pla ts

-HLR-a ppa ra te r på oce ntra la pla tse r, spå rning och konta kt me d sos.

Kultur/fritid/turism/folkhä lsa :

-Da ta insa mling, va rninga r, informa tione r till turiste r mfl.

-Trygg motion - motionsspå r mm (som koppla s till trygg be lysning mm)

It/kommunika tion:

-Tillha nda hå lla da ta

-Imple me nte ra te knik och syste m för lösninga r kommune n vill och ka n a nvä nda

Kommune ns bola g:

Vingå ke rs he m och kommunfa stighe te r:

-Olika type r a v be va kninga r för byggna de r/fa stighe te r lå ngt frå n ce ntra lort (e x dörrla rm, fuktska dor mm)

Sörmla nds va tte n:

- Fjä rra vlä sning va tte n och a vfa ll, le dningslä cka ge

Möjlighe te n för ä ve n a ndra ä n kommune n, boe nde och nä ringslive t a tt nyttja ny te knik som öppna r sig nä r e tt Lora nä t byggs ut me d tä ckning i e n he l kommun ska a na lyse ra s. Hur ka n jordbruk och skogsbruke t utve ckla s me d nya förutsä ttninga r.

2480 / 2500 te ck e n

7d. Påverka strukturer och system *

Vi vill a tt ni a rbe ta r me d e n syste ma nsa ts, vilke t inne bä r a tt ni se r till he lhe te n som be hövs för a tt lösa sa mhä llsutma ninge n och hur de olika de la rna i syste me t på ve rka r va ra ndra . Be skriv hur e r lösning i e tt större pe rspe ktiv bidra r till struktur- och syste mförä ndring.

22

(22)

på ve rka r de n hä r lösninge n olika e nhe te r inom kommune n, me dborga re och type r a v ve rksa mhe t e lle r hur ka n ide ntifie ra d da ta a nvä nda s och ska pa vä rde för olika gruppe r? Vi se r a tt e n djupa re be hovs-och sa mba ndsa na lys sa kna s för la ndsbygdskommune r och ka n bidra till a tt förflytta syne n och förutsä ttninga rna för Vingå ke r och a ndra la ndsbygdskommune r, sa mt intre sse nte rna som sa mve rka r inom de n. Ge nom a tt a rbe ta för a npa ssa de , sa mve rka nde och ska lba ra lösninga r ur e tt he lhe tspe rspe ktiv bidra r proje kte t till a tt tra nsforme ra la ndsbygde n på sikt. Vi se r också sa tsninge n i se na re ske de ka n bidra till e n förä ndra d syn på la ndsbygde n och te knik hos invå na re , offe ntliga -och priva t orga nisa tione r.

839 / 1000 te ck e n

7e. Omvärldsanalys *

I ruta 7b och 7c ha r ni be skrivit proble me t och e r tä nkta lösning, så nu vill vi a tt ni jä mför e rt proje ktförsla g me d a ndra initia tiv som ha r a vsluta ts, på gå r och ä r på gå ng så vä l na tione llt som inte rna tione llt.

1. I hur stor utsträ ckning ä r e r lösning ny, tillför signifika nt me rvä rde till e xiste ra nde lösninga r, e lle r utma na r va d som re da n görs i Sve rige och inte rna tione llt?

2. Vilka syne rgie ffe kte r me d a ndra a ktöre r/lösninga r ha r ni ide ntifie ra t?

3. Vilka e ve ntue lla kunska psluckor finns ida g?

4. Hur komme r ni a tt a rbe ta me d fortsa tt omvä rldsa na lys unde r proje kte t?

Vi se r a tt de t finns må nga lösninga r på ma rkna de n, me n a tt de ssa ä r ve rtika lsa tsninga r som inte funge ra r krossfunktione llt e lle r gå r a tt sa mve rka me d va ra ndra , sa mt a tt de ssa ä r a npa ssa de för större stä de r me d a ndra type r a v före ta gs-och invå na rkonste lla tione r. Vi se r a tt vå r lösning ka n bidra till signifika nt me rvä rde ge nom a tt få e tt fokuse ra t la ndsbygdspe rspe ktiv på be fintliga lösninga r. He la Vingå ke rs kommun ä r uppkoppla d i öppe t se nsornä t vilke t gör a tt de t finns unika förutsä ttninga r a tt ska pa te stbä dde n a v olika uppkoppla de lösninga r och kombina tione n a v a ktöre r bidra r till e n bra grund för a tt tä cka in olika pe rspe ktiv och kompe te nse r: kommune n som ge nom sin funktion ha r nä ra och krossfunktione ll roll i sa mhä lle t, IP-Only som tillha nda hå lle r infra struktur i form a v fibe r och se nsornä t, Se nsa pp som tillha nda hå lle r se nsore r och utrustning, och Ate a som tillha nda hå lle r syste m, a na lys och inte gra tion.

Ida g finns de t kunska psluckor röra nde olika pa rte rs be hov, a rbe tssä tt och sa mve rka n. En djupa re nulä ge sa na lys och ka rtlä ggning komme r be höva s göra s i proje kte t för a tt bä ttre ide ntifie ra be hov och möjlighe t till vä rde ska pa nde a ktivite te r hos olika de la r och hur de på ve rka s och på ve rka r.

Proje ktde lta ga rna komme r frå n olika a ktöre r som ä ve n a rbe ta r me d a ndra proje kt och utför omvä rldsbe va kning i sina rolle r se r vi a tt proje kte t komme r få e n kontinue rlig omvä rldsa na lys frå n olika pe rspe ktiv ba se ra t på a ktöre rna s områ de , vilke t ge nom kontinue rliga forum unde r proje kte t bidra r till e n ge me nsa m kunska psde lning.

1316 / 2500 te ck e n

7f. Mål för projektet vid avslutat steg 3 -Implementering *

Att bli fina nsie ra d i UDI ste g 1 ä r börja n på e n lå ngsiktig och spä nna nde innova tionsre sa . Be skriv mycke t kort hur proje kte t ska ska la upp i ste g 3. Vilke t vä rde ha r innova tione n pote ntia l a tt ska pa , i form a v stä rkt sve nsk konkurre nskra ft ge nom hå llba r tillvä xt och a ffä rsnytta , stä rkt innova tionsförmå ga och/e lle r öka d sa mhä llsnytta ? Ange också proje ktmå le n för ste g 3.

Ste g 1 fokuse ra r på a tt ska pa förutsä ttninga r och unde rla g för e tt pote ntie llt ste g 2 och 3. Vi se r a tt i ste g 3 kunna ska la upp IoT-lösninga r och a nvä nda och de la da ta för a tt ska pa vä rde för kommune ns ve rksa mhe te r, invå na re och nä ringsliv.

Pote ntia l a tt:

- stä rka sve nsk konkurre nskra ft ge nom a tt ska pa bä ttre förutsä ttninga r för nä ringslivsve rksa mhe t

- ska pa hå llba ra , ska lba ra lösninga r som sa mla r in, a na lyse ra r, a nvä nde r och de la r da ta för öka d sa mhä llsnytta

- Fra mta ge n konste lla tion och sa mve rka nsforum för öka d innova tionsförmå ga och kontinue rlig sa mhä llsförbä ttring

495 / 500 te ck e n

7g. Bidrag till målen i Agenda 2030 *

Vilke t a v de 17 globa la hå llba rhe tsmå le n i Age nda 2030 komme r ni huvudsa klige n bidra till, om ni ge nomför e tt lycka t ste g 3- proje kt?

11. Hå llba ra stä de r och sa mhä lle n.

7h. Motivera bidrag till målen i Agenda 2030 *

Motive ra och förkla ra ova nstå e nde sva r, gä rna me d re sone ma ng utifrå n re le va nta de lmå l.

23

(23)

t e x möjlighe te n a tt öve rva ka va tte ndra g och VA-syste m, byggna de r a vse e nde luft och e ne rgiå tgå ng, vä ga r mm. Vi se r ä ve n a tt må nga tra nsporte r ka n minska som e n följd a v sma rta re sa mordning a v tra nsporte r, fjä rra vlä sning, mä ngdmä tning a v a vfa ll mm. Tidiga och optime ra de insa tse r inne bä r öka d re surse ffe ktivite t. En viktig de l i e tt hå llba rt sa mhä lle ä r sä ke rhe t och trygghe t, och vi se r må nga möjliga a pplika tione r inom de tta områ de .

För oss som la ndsbygdskommun ä r de t viktigt a tt kunna e rbjuda e n likvä rdig se rvice nivå i tä torte r och la ndsbygd, på e n nivå som inte skilje r sig a lltför mycke t frå n se rvice nivå n i större stä de r. De tta möjliggör proje kte t, och ska pa r dä rme d e n positiv a nda och fra mtidstro, de t ä r viktigt för sa mma nhå llninge n i vå rt sa mhä lle .

Stä de rna ä r be roe nde a v le va nde och funge ra nde la ndsbygd som le ve re ra r ma t, e ne rgi, virke och må nga olika e koyste mtjä nste r. Ett vä l utbyggt se nsornä t ka n ve rklige n bidra till me r hå llba ra stä de r och sa mhä lle n.

Vi se r a tt de tta bidra r till a tt göra sa mhä lle t me r sä ke rt och motstå ndskra ftigt ge nom a tt unde rsöka och imple me nte ra ny te knik. En viktig a spe kt kring hå llba ra sa mhä lle n ä r hur vi a nvä nde r be fintliga re surse r sa mtidigt som vi hå lle r e n god kva lite t. Ge nom a tt optime ra hur re surse r a nvä nds (vilke t ka n göra s frå n öka de da ta drivna insikte r och a na lys) nyttja r vi re surse r me r e ffe ktivt, vilke t må ste göra s om vi vill nå hå llba rhe tsmå le n.

Äve n ur e tt jä mstä lldhe tspe rspe ktiv se r vi a tt proje kte t lå ngsiktigt ka n bidra . En vä xa nde a nde l boe nde på la ndsbygde n ä r ä ldre e nsa mstå e nde kvinnor. De ha r ofta inte körkort och ha r svå rt a tt nyttja se rvice som finns lå ngt frå n bosta de n. de t ä r ä ve n e n utma ning för kommune n a tt tillha nda hå lla bra vå rd och omsorg i he mme t på e tt re surse ffe ktivt sä tt, dä r vi se r a tt me r digita la hjä lpme de l be hövs för a tt pe rsona le n ska kunna lä gga sin tid på vå rdta ga re n i stä lle t, och dä r mä nniskor ka n bo kva r he mma lä ngre .

1851 / 2000 te ck e n

7i. Internationell potential *

Vi vill a tt ni ha r e tt inte rna tione llt pe rspe ktiv och utblick re da n frå n sta rt a v proje kte t. Utma ninge n ka n va ra globa l och innova tione rna ni utve ckla r ka n e xporte ra s e lle r a tt e r innova tion ka n ska pa inte rna tione llt intre sse och knyta till sig inte rna tione lla a ktöre r, kompe te nse r e lle r inve ste ringa r till Sve rige . Be skriv e r tä nkta lösnings inte rna tione lla pote ntia l.

Vi se r a tt lä rdoma r frå n proje kte t och lösningskonste lla tione n ka n inspire ra och a nvä nda s inte rna tione llt för la ndsbygde n. Vi ve t också vilke n e norm pote ntia l IoT ha r, me n a tt få kommune r ska la t upp och a nvä nde r sig a v de n da ta de be sitte r. Vi se r a tt grunde n me d tä cka nde se nsornä t i kombina tion me d e tt storska ligt syste mtä nk ka n locka till sig fle r a ktöre r som vill sa mve rka och va ra de l a v de t digita la e kosyste me t, bå de na tione llt och inte rna tione llt.

För se nsorbite n ä r ofta tillve rka rna inte rna tione lla vilke t bidra r till e n inte rna tione ll sa mve rka n och spridning dä r a nvä ndningsfa ll i Sve rige ka n lyfta s a v tillve rka rna för a tt inspire ra på de ra s a ndra ma rkna de r.

573 / 1000 te ck e n

7j. Internationell samhällsutmaning och nytta för Sverige

Om e rt proje kt huvudsa klige n a vse r a tt lösa e n sa mhä llsutma ning utomla nds, be skriv nytta och pote ntia l för Sve rige och sve nska a ktöre r.

Frå ga n lä mna s tom om de t inte ä r a ktue llt för e rt proje kt.

0 / 1000 te ck e n

7k. Jämställdhetsanalys: potential *

Jä mstä lldhe t ä r e n förutsä ttning för hå llba r tillvä xt och å te rfinns i Age nda 2030, som e tt må l i sig me n ä ve n som e tt pe rspe ktiv som ska ll ge nomsyra a rbe te t me d a lla må l. Proje kte n ska dä rför bidra till e n jä mstä lld sa mhä llsutve ckling koppla t till två huvudsa kliga a spe kte r.

En a spe kt ha ndla r om a tt bå de kvinnor och mä n på e tt jä mstä llt sä tt ta r de l a v bidra ge t, de lta r i och ha r inflyta nde öve r proje kte t. En a nna n viktig a spe kt ha ndla r om a tt a na lyse ra och ta stä llning till om de t finns jä mstä lldhe tsa spe kte r (kön och/e lle r ge nus) som ä r re le va nta inom lösninge ns proble mområ de och nyttiggöra nde .

Lä s me r om va d de t inne bä r på följa nde sida :

https://www.vinnova.se/m/jamstalld-innovation

Finns de t jä mstä lldhe tsa spe kte r (kön och/e lle r ge nus) koppla t till proje kte ts lösninga r e lle r proble mområ de som ä r viktiga a tt ta hä nsyn till i ge nomföra nde t a v e rt innova tionsproje kt?

Ja

Motive ra ova nstå e nde sva r ge nom a tt hä nvisa till sta tistik, forskning och likna nde kä llor ligge r som styrke r e rt a rgume nt.

Om ni sva ra t ja , re dogör för re le va nta jä mstä lldhe tsa spe kte r och hur de konkre t koppla r till proje kte ts utformning och lösninga r. Om ni sva ra t ja me n inte a rbe ta t på djupe t me d jä mstä lldhe tsfrå gor må ste ni a nge orsa ke n sa mt hur ni komme r a tt ha nte ra de tta unde r ste g 1.

Note ra a tt de t finns proje kt dä r de t på goda grunde r gå r a tt a rgume nte ra för a tt jä mstä lldhe t fra mföra llt rör konste lla tione n (se a vsnitt 8c ne da n) och inte lösninge n och ge nomföra nde t som så da nt. Me n då ska de t motive ra s.

24

(24)

vi sa tsa r på a tt utve ckla me d se nsornä te t som ba sre surs. Vilka tjä nste r ge r me st nytta å t kommune ns kvinnor och vilka ge r me st nytta för mä n? En så da n ge nusme dve te n a nsa ts tror vi ge r störst vä rde för insa tse n.

Ett me dve te t a rbe te me d jä mstä lldhe t ä r e tt viktigt e xe mpe l på e tt normkritiskt

förhå llningssä tt. I de sa mhä llsutma ninga r som ligge r fra mför oss be hövs e n me dve te nhe t om vilka som ge s ma kt och inflyta nde , inte ba ra ur e tt ge nuspe rspe ktiv uta n också utifrå n t e x å lde r och e tnicite t. Re da n i be hovsa na lyse n be höve r vi bä ra me d oss e tt

jä mstä lldhe tspe rspe ktiv.

Unde r ste g e tt komme r också e n pla n för hur jä mstä lldhe tsinte gre ring ka n ske i ste g 2 a tt ta s fra m. Äve n om de n stora nytta n a v e tt se nsornä t ligge r i må ngfa lde n a v tjä nste r som ka n utve ckla s komme r vi inte a tt kunna utve ckla a lla de försla g på tjä nste r som vi pre se nte ra r i proje kte t. För a tt kunna priorite ra ka n e n jä mstä lldhe tsscre e ning hjä lpa

1000 / 1000 te ck e n

25

(25)

UDI sa mve rka nsproje kt som lå ngsiktigt a rbe ta r me d a tt lösa sa mhä llsutma ninga r. För a tt utve ckla , te sta och införa nya lösninga r på svå ra utma ninga r be höve r ma n a rbe ta tillsa mma ns och lå ngsiktigt. För a tt lycka s me d a tt se och på ve rka he lhe te n be höve r må nga a ktöre r involve ra s som ha r olika pe rspe ktiv och som a rbe ta r i olika se ktore r, bra nsche r och de la r a v vä rde ke dja n.

Hä r pre se nte ra r ni informa tion som koppla r till krite rie t Aktöre r som pre se nte ra s i utlysningste xte n.

8a. Projektparter *

I de nna ruta be skrive r ni e nda st de proje ktpa rte r som ha r be krä fta t de lta ga nde , de t vill sä ga de orga nisa tione r som ni a nge tt i budge te n. För a tt e n orga nisa tion ska rä kna s som proje ktpa rt ska de n va ra a ktivt involve ra d i utforma nde t och

ge nomföra nde t a v proje kte t sa mt va ra me d och de la på riske r och re sulta t i sa mba nd dä rme d. Be skriv ä ve n re la tione n me lla n proje ktpa rte rna (till e xe mpe l om de inte sa ma rbe ta t tidiga re ).

Proje ktpa rte rna som komme r de lta i proje kte t ä r:

- Vingå ke rs kommun, som ä r be hovsä ga re .

- IP-Only som tillha nda hå lle r kompe te ns inom infra struktur i form a v fibe r och trå dlösa a cce ssnä t (se nsornä t) sa mt a ffä rsmode lle r koppla t till de tta .

- Se nsa pp som tillha nda hå lle r se nsore r och utrustning, rå dgivning och kompe te ns för a nvä nda nde och utve ckling för de ssa .

- Ate a som komme r bidra me d proje ktle dning, be hovs-och nulä ge sa na lys a v ve rksa mhe t och syste m.

-SLU (Sve rige s la ntbruksunive rsite t) Som bidra r me d proce sse r för e n lä ra nde utvä rde ring a v proje ktre sulta te t sa mt jä mstä lldhe tsa na lys.

De involve ra de a ktöre rna ha r inte tidiga re sa ma rbe te t tillsa mma ns i de nna konste lla tion vilke t ska pa r e n ny sa mve rka nsmode ll dä r kunska pe r och syne rgie r ta s tillva ra på , och som ä r e tt önska t och vä rde ska pa nde utfa ll för proje kte t.

Vingå ke rs kommun som be hovsä ga re stå r för de n grundlä gga nde sa mhä llsutma ninge n som proje kte ts innova tion ska bidra till a tt lösa de la r a v. Bå de ur a spe kte n som a tt finna konkre ta lösninga r på dire kta be hov och utma ninga r som kommune n ha r för a tt kunna upprä tthå lla e n god och e ffe ktiv se rvice nivå . Me n ä ve n som e xe mpe l för övriga proje ktpa rte r a tt visa på va d som ä r svå righe te r för kommune r a tt ta de l a v olika te kniska och digita la lösninga r. Ge nom a tt be skriva he la ke dja n som krä vs för a tt ma tcha be hove t me d e n digita l lösning för

proje ktpa rte rna . De tta för a tt ska pa e n tydlig be hovsbild a v he lhe tslösninga r och sa mve rka n me lla n olika a ktöre r.

IP-Only ha r e tt vä lutbyggt fibe rnä t sa mt tillha nda hå lle r e tt yttä cka nde öppe t se nsornä t, me d yttä ckning i he la Vingå ke rs kommun. Som e n a v proje ktpa rte rna i proje kte t ka n Ip-Only a cce le re ra a nvä ndninge n a v de n tillgä ngliga infra strukture n sa mt hitta hå llba ra a ffä rsmode lle r för de tta öve r tid för a lla pa rte r.

Se nsa pp ska inom proje kte t va ra de la ktiga i fra mta ga nde t a v be hovsa na lys och bistå me d kompe te ns och rå dgivning inför vilke n te knik och typ a v se nsore r som bör te sta s för a tt ma tcha de spe cifika be hove n i ste g två .

Ate a bidra r till proje kte t me d proje ktle da re som ska driva proje kte t fra må t, hå lla sa mma n och utgöra konta kt me lla n a lla pa rte r. Hå lla i a rbe te t me d be hovs- och nulä ge sa na lyse rna sa mt tillha nda hå lla kompe te ns och rå dgivning för syste m och inte gra tion me lla n olika syste m.

SLU bidra r i första ha nd me d proce sse r för lä ra nde utvä rde ring för a tt proje kte ts re sulta t ska kunna bidra på e tt bra sä tt till de signe n a v fortsä ttning i ste g två . Sa mt för a tt ge nom me tode r för jä mstä lldhe tsscre e ning a v proje kta ktivite te rna och re sulta te n för a tt ta fra m e n

jä mstä lldhe tsa na lys. I a ndra ha nd bidra me d nä tve rk och konta kte r för bå de forskning och intre sse nte r för sa mve rka n i ste g två .

2287 / 3500 te ck e n

8b. Aktörer som ni planerar att involvera under steg 1 *

I de nna ruta be skrive r ni vilka a ktöre r e lle r ka te gorie r a v a ktöre r som be rörs a v de n sa mhä llsutma ning som ni a dre sse ra r sa mt vilka a v de ssa ni, unde r ste g 1, a vse r a tt involve ra dire kt som proje ktpa rte r e lle r indire kt som övriga a ktöre r, till e xe mpe l i e n re fe re nsgrupp.

26

(26)

ide ntifie ra övriga a ktöre r som ka n sa mve rka för a tt bidra till sa mhä llsutve cklinge n.

De t blir viktigt a tt re da n unde r ste g 1 involve ra fle r forska re inom så vä l syste ma na lys som bre da re hå llba rhe tsa na lyse r, inte primä rt för a tt göra de ssa a na lyse r i pilotstudie n, me n för a tt me dve rka i de signe n a v de t fortsa tta a rbe te t. SDG/2030-må le n bör va ra e tt ra ste r vid be dömninge n a v nytta n och vä rde t a v de inve ste ringa r som krä vs för a tt e ta ble ra LORA-nä te t, sa mt i priorite ringa rna a v de tjä nste r som vi i ste g två vä lje r a tt gå vida re me d.

Efte rsom produktutve ckling a v tjä nste r som krä ve r LORA-nä t för t e x la ntbruke t, som ä r e n domine ra nde de l a v Vingå ke rs nä ringsliv, vill vi involve ra fle ra små a ktöre r som a rbe ta r me d de nna typ a v produkte r. Ett före ta g som vi tidiga re va rit i konta kt me d och som i nå gon må n ä r le da nde ge nte mot la ntbruke t ä r Agriprim, me d sä te i Öre bro. De n hä r ma rkna de n utve ckla s fort så vi rä kna r me d a tt inklude ra fle r mindre före ta g i a rbe te t.

1029 / 2500 te ck e n

8c. Jämställdhetsanalys: aktörer, inklusive kompetens och personer * Hur stor a nde l a v a nta le t pe rsone r som a rbe ta r i proje kte t ä r kvinnor i %?

50

Hur stor a nde l a v proje kta rbe te t förvä nta s utföra s a v kvinnor i %?

50

Hur stor a nde l a v a nta le t pe rsone r i be slutsfa tta nde positione r (till e xe mpe l a rbe tspa ke tle da re , styrgrupp) i proje kte t ä r kvinnor i %?

50

Komme nte ra könsförde lning och förde lning a v ma kt och inflyta nde i proje kte t me lla n kvinnor och mä n.

Om proje kte t inte ä r jä mstä llt (40/60) på a lla nivå e r i da gslä ge t, motive ra och be skriv lå ngsiktiga må l koppla t till jä mstä lldhe t och hur ni komme r a rbe ta för a tt nå nä rma re de nna må lbild.

Om ni sva ra t ja på 7k ova n be skrive r ni ä ve n vilke n kompe te ns ni ha r i konste lla tione n a tt a rbe ta me d jä mstä lldhe tsinte gre ring.

Proje kte t ha r e n jä mn könsförde lning a v ma kt och inflyta nde .

52 / 1000 te ck e n

8d. Upphandling och offentlig verksamhet *

Komme r nå gon offe ntlig ve rksa mhe t a tt på sikt uppha ndla de n lösning som ni utve ckla r?

Ja , me n vi ha r ä nnu inte involve ra t inköpa re /juriste r

27

(27)

för a tt utve ckla , te sta och införa nya lösninga r på svå ra utma ninga r. Ste g 1 ä r börja n på e n lå ngsiktig och spä nna nde innova tionsre sa .

Sa mve rka nsproje kt ä r utma na nde a tt orga nise ra och le da . Dä rför ä r de t viktigt a tt ta fra m e n ge noma rbe ta d proje ktpla n och ha e n e rfa re n proje ktle da re som ka n lä gga tillrä ckligt me d tid på a tt le da sa mve rka nsproje kte t.

Hä r pre se nte ra r ni informa tion som koppla r till krite rie t Ge nomförba rhe t som pre se nte ra s i utlysningste xte n.

9a. Projektplan och organisering för steg 1 projektet *

Be skriv hur ste g 1 ska orga nise ra s och le da s för a tt nå proje kte ts re sulta tmå l. Be skriv också vilka a rbe tspa ke t som ska ge nomföra s. Be skrivninge n ska ä ve n tä cka in hur lå ngt ni förvä nta s nå unde r proje kttide n för ste g 1.

Re dogör också för hur be hovsä ga re , a nvä nda re , kunde r och a ndra re le va nta kra vstä lla re involve ra s i proje kte t.

Ste g 1 komme r inne hå lla :

- Ide ntifie ra a ktöre r, intre sse nte r och re fe re nse r - Ide ntifie ra , sa mordna och ta fra m involve ringspla n - Utvä rde ring a v gruppe ringe n intre sse nte r och re fe re nse r - Nulä ge sa na lys

- Ka rtlä ggning a v ve rksa mhe t - Be hovsa na lys

- utifrå n w orkshops, inte rvjue r, e nkä te r mm me d fra mta gna gruppe r

- re sulte ra i lista öve r önske må l och be hov som finns hos ve rksa mhe te rna sa mt priorite ring - Fra mta ge n a rkite ktur

- Konce ptue ll a rkite kturbild som visa r olika la ge r/skikt.

- Utvä rde ra möjlighe te rna för IoT/BI sa mt e v. a ndra a lte rna tiv och hur de ssa ka n inte gre ra s - Syste mka rtlä ggning inkl. nuva ra nde inte gra tione r a v de viktiga ste ve rksa mhe tssyste me n.

- Ta fra m jä mstä lldhe tsa na lys - Ta fra m ra pport

- Utvä rde ring om ste g 2 ska initie ra s - Ta fra m ha ndlingspla n för ste g 2

De olika proje ktpa rte rna komme r hjä lpa s å t a tt involve ra intre sse nte r be roe nde på kompe te nsområ de inom proje kte t.

Proje kte t komme r a tt le da s utifrå n PPS mode lle n. Styrgruppe n be stå r a v re pre se nta nt frå n va rje proje ktpa rtne r och styrgruppsmöte n komme r hå lla s kontinue rligt unde r proje kte ts gå ng.

Ate a och Vingå ke rs kommun:

Ansva ra r för involve ra olika e nhe te r och ve rksa mhe te r inom kommune n.

Se nsa pp:

- Dia log me d LRF a ngå e nde jordbruk och skogsbruksbe hov.

- Dia log me d Bygde före ninga r och de ra s be hov.

- Dia log me d e nskilda jord-skogsä ga re . - Dia log me d före ta ga rföre ning och nä ringsliv

1188 / 4000 te ck e n

9b. Jämställdhetsanalys: genomförande *

Be skriv hur ni komme r a tt ha nte ra re le va nta jä mstä lldhe tsa spe kte r (sä rskilt de a ngivna i a vsnitt 8c ova n) unde r ge nomföra nde t a v proje kte t ge nom a tt be sva ra följa nde frå gor:

- Hur komme r re le va nta jä mstä lldhe tsa spe kte r a ngivna i frå ga 7k ha nte ra s i ge nomföra nde t a v proje kte t?

- Hur komme r proje kte t a tt orga nise ra s så a tt bå de kvinnors och mä ns be hov och e rfa re nhe te r inte gre ra s i ge nomföra nde t och orga nise ringe n a v proje kte t? Hur komme r till e xe mpe l a nvä nda rgruppe r a tt utforma s?

- Vilka me tode r, ve rktyg och likna nde komme r ni a tt a nvä nda i e rt jä mstä lldhe tsa rbe te ? - Hur komme r ni a tt a na lyse ra da ta och re sulta t koppla t till jä mstä lldhe t?

I proje kte t komme r vi a tt må na om a tt upprä tthå lla e tt gott de mokra tisk a rbe tssä tt i bå de styrgrupp och a rbe tsgrupp. De t ska borga för a tt kvinnor och mä n ha r sa mma ma kt och inflyta nde i a rbe te ts utve ckling öve r tid.

I vå r jä mstä lldhe tsscre e ning komme r vi a tt gra nska de olika a lte rna tiva sa tsninga rna s vä rde för mä n re spe ktive kvinnor. Ba komligga nde norme r och vä rde ringa r be höva frilä gga s för a tt ojä mlika ma ktstrukture r be höva diskute ra s kritiskt.

I utformninge n a v be hovsa na lyse n komme r a nvä nda rgruppe r a tt tillsä tta s för a tt bidra till kra vspe cifika tione r på olika lösninga r. En god ba la ns me lla n olika type r a v a nvä nda re ä r nödvä ndigt för a tt sä tta rä tt kra v, t e x e n god ba la ns me lla n kvinnor och mä n, unga och ga mla , utbildningsnivå e r, e tnicite t mm.

Jä mstä lldhe t ä r inte e n binä r frå ga , ma n e lle r kvinna , och inte e n frå ga om nume rä r. Ofta be hövs kva lita tiva studie r för a tt förstå norme r och vä rde ringa r som ska pa r tröskla r för a nvä ndning och nyttiggöra nde a v tjä nste r, och ä ve n a vse e nde möjlighe te n a tt ta va ra på e tt fra mtida se nsornä t för utve ckling a v nya produkte r för he lt nya må lgruppe r och vä rde n.

948 / 1000 te ck e n

9c. Ge en kommentar till budgeten *

I de nna ruta ska ni motive ra och förkla ra proje kte ts budge t.

28

(28)

a tt ge nomföra w orkshops, möte n, e nkä te r, inte rvjue r, sa mma nstä llninga r och a ktivite te r som ska le da till följa nde punkte r:

- Ide ntifie ra a ktöre r, intre sse nte r och re fe re nse r -Nulä ge sa na lys

- Be hovsa na lys - Fra mta ge n a rkite ktur - Ta fra m jä mstä lldhe tsa na lys - Ta fra m ra pport

- Utvä rde ring om ste g 2 ska initie ra s - Ta fra m ha ndlingspla n för ste g 2

Förde lninge n a v kostna de rna i budge t me lla n proje ktpa rte rna :

Vingå ke rs kommun: Kostna de r om 50 000 för tid i proje kte t me d ca 125tim SLU: Kostna de r om 100 000, tid i proje kte t me d ca 125tim

Ate a : Kostna de r om 250 000, för tid i proje kte t me d ca 625tim IP-Only: Kostna de r om 100 000, för tid i proje kte t me d ca 125tim Se nsa pp: Kostna de r om 72 000, för tid i proje kte t me d ca 90tim

770 / 2000 te ck e n

29

(29)

10a. Nyckelpersoner *

Fyll i uppgifte r för nycke lpe rsone r i proje kte t. Nycke lpe rson ha r kompe te ns som ä r sä rskilt viktig för proje kte ts ge nomföra nde och/e lle r utför stor de l a v de t ope ra tiva a rbe te t. Unde r poste n övrigt ka n ni till e xe mpe l re fe re ra till nå gra re le va nta publika tione r.

Namn Da n Ulf

6 / 50 te ck e n

Ålder 54 Kön

Ma n Organisation

Vingå ke rs kommun

15 / 50 te ck e n

Titel IT-stra te g

10 / 50 te ck e n

Omfattning medverkan (% av heltid) 0

Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) 40

Roll i projektet

Sa mordna re (se unde r övrigt)

25 / 50 te ck e n

Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén

Da n ä r syste minge njör i botte n me d inriktning på sva gström-digita lte knik. Ha n ha r jobba t som te knike r me d da tore r mm se da n 1988. Nä tve rk sa mt större syste m kom succe ssivt in unde r 90- ta le t. Ha n öve rgick till stra te g/sa mordna de /gruppche f 2015. Nume ra a rbe ta r Da n mycke t me d budge t, stra te gisk utve cklig, sä ke rhe t, drift, fra mtidsspa ning mm.

295 / 300 te ck e n

Har personen en beslutfattande position (till exempel arbetspaketledare, styrgrupp) i projektet?

Ne j

Motiv till varför personen är en nyckelperson

Da n ha r stor nytta a v sin ge digna e rfa re nhe t frå n te kniska lösninga r och se rvice kunska pe r.

Da n ä r nycke lpe rson som Vingå ke rs kommuns IT-stra te g a nsva ra r för bå de de n stra te giska utve cklinge n, drifte n, sä ke rhe te n me n ä ve n fra mtidsspa ning för kommune ns IT.

221 / 300 te ck e n

Övrigt

Roll i proje kte t: Sa mordna innova tione r och lösninga r me d kommune ns be fintliga olika IT- syste m, sä ke rhe t, sa tsninga r och sa ma rbe te n me d ve rksa mhe te rna och a ndra kommune r i lä ne t.

156 / 200 te ck e n

30

(30)

Ålder 43 Kön

Kvinna Organisation

Vingå ke rs kommun

15 / 50 te ck e n

Titel

Bre dba ndssa mordna re /La ndsbygdsutve ckla re 40 / 50 te ck e n

Omfattning medverkan (% av heltid) 0

Omfattning medverkan (totalt antal timmar under hela projektet) 90

Roll i projektet

Koordina tion, a dministra tion & konta ktpe rson Vinnova

48 / 50 te ck e n

Kompetens, erfarenhet i förhållande till idén

Re gina ha r lå ng e rfa re nhe t a v a tt driva proje kt, proce ssle dning, stra te giskt a rbe te me d bre dba nd- och digita lise ringsfrå gor koppla t till sa mhä llsutve ckling och ha r e tt stort nä tve rk för de ssa frå gor.

Ingå r i styrgruppe n.

Re gina a nsva ra r ä ve n för infra strukturfrå gor för kommune n, som fibe r, W iFi, mobiltä ckning, och se nsornä te t.

287 / 300 te ck e n

Har personen en beslutfattande position (till exempel arbetspaketledare, styrgrupp) i projektet?

Ja

Motiv till varför personen är en nyckelperson

Re gina a nsva ra r för ge nomföra nde t a v utve cklingsstra te gin för Vingå ke rsbygde n i sin roll som la ndsbygdsutve ckla re , sa mt a nsva ra för digita lise ringsa rbe te t i Vingå ke rs kommun på e n stra te gisk nivå inte rnt inom orga nisa tione n, me n ä ve n e xte rnt för hur digita lise ringe n ka n öka se rvice nivå n i he la kommune n.

266 / 300 te ck e n

Övrigt

Utförliga re be skrivning a v roll i proje kte t: Proje ktle dning för koordina tor, proje kte ts

a dministra tion sa mt konta ktpe rson till Vinnova , konta kt me lla n a ktöre rna och kommune ns olika ve rksa mhe te r, civilsa mhä lle och nä ringsliv.

200 / 200 te ck e n