Ladda ner

(1)

vingaker.se

1 (1)

Datum

2019-02-11

Socialnämnden

Tid: måndagen den 18 februari 2019, kl. 13.15 Plats: Hjälmaren, Kommunhuset, Vingåker Föredragningslista

Närvaro

Godkännande av föredragningslista Val av justerare

Ärenden Föredragande

1. Information – risk- och sårbarhetsanalys 2. Rapport från hygienrond SÄBO/korttidsboende 3. Granskning av genomförandeplaner

4. Redovisning av riskanalyser

5. Rapport ej verkställda beslut enligt SoL och LSS med rapporteringstillfälle 2018-12-31

6. Reservkraft till Humlegården/Ekgården

7. Sammanställning av synpunkter och klagomål, andra halvåret 2018

8. Rapport över domar och beslut, andra halvåret 2018 9. Uppdrag till förvaltningen, andra halvåret 2018 10. Attestförteckning för Socialnämnden 2019

11. Månadsrapport med verksamhetsberättelse och bokslut för januari-december 2018

12. Återrapportering – brukartid inom hemtjänsten 13. Besparingsförslag från SD i Vingåker

14. Reviderat reglemente för Funktionsrättsrådet 15. Tillsynsplan av serveringstillstånd 2019 16. Nämndplan för socialnämnden 2019-2022

17. Reviderad delegationsordning för socialnämnden 2019

Säkerhetsstrateg MAS

MAS MAS Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef

Information

18. Lägesrapport 2018 - TUNA Västra Sörmland Socialchef

19. Lägesrapport 2018 - Vinka IN Socialchef

20. Information från nämnder Ordföranden

21. Information från socialchefen Socialchef

22. Information – erfarenhetsutbyte med Smolenskregionen Socialchef 23. Rapport - Överförande av hemsjukvården till kommunerna i Socialchef

Sörmland – 2018 Anmälningsärenden

24. Delegationsbeslut 25. Delgivningar

Övrigt

26. Övriga frågor Välkommen!

Robert Skoglund Marlene Mård

Ordförande Sekreterare

1

(2)

vingaker.se

Socialnämnden

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2019-02-18

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

24 ()

Sn §

Föredragningslista

Förslag till beslut

1. Socialnämnden godkänner föredragningslistan enligt utskickat förslag.

2

(3)

vingaker.se

Socialnämnden

25 ()

Sn §

Val av justerare

1. Socialnämnden utser Iréne Sandqvist (M) att tillsammans med ordförande justera protokollet. Justeringen sker x den x februari 2019 på kommunhuset i Vingåker.

3

(4)

vingaker.se

Socialnämnden

26 ()

Sn § SN 2019/69

Information – risk- och sårbarhetsanalys

1. Socialnämnden tar del av informationen och lägger den till handlingarna.

Sammanfattning av ärendet

Säkerhetsstrateg Hanna Mehaj informerar om arbetet med att ta fram en risk- och sårbarhetsanalys för socialförvaltningen.

4

(5)

vingaker.se

Socialnämnden

27 ()

Sn § SN 2019/27

Rapport från hygienrond SÄBO/korttidsboende

1. Socialnämnden beslutar att lägga rapporten till handlingarna och att överlämna den till kommunstyrelsen och revisorerna som en del i nämndens internkontroll.

Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården och utgör grunden i vårdhygieniska riktlinjer i Sverige (SOSFS 2015:10). För att bedriva god vårdkvalitet förutsätter det en god hygienisk standard. Detta finns som ett specifikt krav i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30).

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontroll ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs. God hygienisk standard kräver goda rutiner, lokalmässiga förutsättningar, tydliga riskbedömningar, engagerad ledning samt följsam personal.

Hygienrond har genomförts vid Ekgårdens äldreboende/korttidsboende under november månad 2018. Förutom hygiensjuksköterskan deltog enhetschef, sjuksköterska och undersköterska vid hygienronden. Hygiensjuksköterskan har dokumenterat nuvarande status och påvisat rekommenderade åtgärder utifrån basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10).

Beslutsunderlag

Tjänsteutlåtande, 2018-12-19

Minnesanteckningar hygienrond, 2018-12-04 Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen Revisorerna

5

(6)

vingaker.se

1 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Datum 2018-12-19

Handläggare

Britt-Marie Svedenberg

britt-marie.svedenberg@vingaker.se 0151-19236

Diarienummer

Rapport från hygienrond SÄBO/korttidsboende

Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

• Att lägga rapporten till handlingarna och att överlämna den till

kommunstyrelsen och revisorerna som en del i nämndens internkontroll

Sammanfattning

Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården och utgör grunden i vårdhygieniska riktlinjer i Sverige (SOSFS 2015:10).

För att bedriva god vårdkvalitet förutsätter det en god hygienisk standard. Detta finns som ett specifikt krav i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30).

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontroll ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs. God hygienisk standard kräver goda rutiner, lokalmässiga förutsättningar, tydliga riskbedömningar, engagerad ledning samt följsam personal.

Ärendets beredning

Hygienrond har genomförts vid Ekgårdens äldreboende/korttidsboende under november månad 2018. Förutom hygiensjuksköterskan deltog enhetschef, sjuksköterska och undersköterska vid hygienronden. Hygiensjuksköterskan har dokumenterat nuvarande status och påvisat rekommenderade åtgärder utifrån basala hygienrutiner (SOSFS 2015:10). Det handlar bland annat om handtvätt och handdesinfektion, arbetskläder, hygienombudens roll, att skapa gemensamma rutiner i verksamheten, upprätta en städinstruktion, översyn av förrådshållning, möblering, städning, desinfektionsrum och tvättstuga samt djur i vården.

En handlingsplan ska tas fram och återrapportering till Socialnämnden ska ske i april månad 2019.

Bakgrund

I Sörmland har kommunerna ett samarbetsavtal med landstinget avseende tillgång till hygiensjuksköterska som resurs för kommunal verksamhet. Hygienrond ska

6

(7)

vingaker.se

2 (2)

genomföras årligen vid en enhet inom kommunal vård och omsorg i Vingåker och som MAS utser tillsammans med ansvarig chef. Hygiensjuksköterskan

dokumenterar hygienronden och tar upp rekommenderade åtgärder. En

årsberättelse skrivs sedan för hela året där utbildningsinsatser och andra aktiviteter som har utförts under året redovisas.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunens revisorer

VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen

Dag Wallströmer Socialchef

Medicinskt ansvarig sjuksköterska

7

(8)

Smittskydd och vårdhygien

2018 -12 -04

SID 1(9)

Minnesanteckningar hygienrond

181126 besökte undertecknad Ekgårdens äldreboende/korttidsboende för att utföra hygienrond.

För att bedriva god vårdkvalité förutsätter det en god hygienisk standard. Detta finns som specifikt krav i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 2017:30).

Basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10) är central för personal i

vårdhygieniskt arbete. Det är av stor vikt att chefer i verksamheter känner till dessa författningar och att verksamheten följer dessa.

Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpandeutveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den

omfattning som krävs för att vårdgivaren eller den som bedriver verksamheten skall kunna säkra sin kvalitet. Detta kan man läsa om i författningen ”Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete” (SOSFS 2011:9). AFS, Smittrisker (AFS 2018:4) skyddar personal att bli sjuka av det arbete de utför.

God hygienisk standard kräver goda rutiner, lokalmässiga förutsättningar, tydliga riskbedömningar, engagerad ledning samt följsam personal.

Vi tittade på förutsättningar och hinder som finns för verksamheten skall följa ovanstående lag och författningar.

Ytterliggare info om hygien finns på:

http://www.landstingetsormland.se/extra-

ingang/Samarbetspartners/Smittskydd/Vardhygienkommun/

www.vardhandboken.se

Närvarande: Karolina Nilsson hygiensjuksköterska, Madeleine Kjellman enhetchef, Malin Åberg undersköterska och Birgitta Schön sjuksköterska

Under ronden besökte vi korttidsenheten. Sammantaget är lokalerna väl anpassade. Goda städrutiner och generellt bra förrådshantering. Vårdrums utrustning och utformning behöver ses över. Verksamheten har fler tvåsalar vilket ökar risker för smittspridning.

Den röda texten är observandum!

8

(9)

2018 -1 2-04

SID 2(9)

Nuvarande status Rekommenderade åtgärder Basala hygienrutiner

(SOSFS 2015:10) 1,

Handdesinfektionsme del finns i samtliga rum (fundera dock över placering) 2, Handtvätt Möjlighet till handtvätt på boenderum finns.

3,Skyddshandskar Finns, resonera kring dess användning!

4,Förkläde

Finns, resonera kring dess användning!

5,Hygienombud Finns i verksamheten en på varje enhet?

Skapa funktions- beskrivning för dessa ombud.

6, Arbetsdräkt:

Arbetskläder finns och används.

Se till att rutiner med dagligt byte och tvätt fungerar och följs. Se över förvaring av dessa.

1, Handdesinfektionsmedel nära till hands är en förutsättning för att personalen skall ha möjlighet till korrekt handhygien. Ni kan se över om hållare på vägg är att föredra. Flaskor som står på bord, pentry, hyllor och dyl. försvinner lätt.

2, Handtvätt- Personalen skall kunna tvätta händerna i direkt anslutning till att de blivit synligt smutsig om händerna, vårdat en magsjuk vårdtagare eller när de själva varit på toaletten. Idag finns möjlighet till det inne hos

vårdtagaren.

3, Fundera på när och varför ni använder handskar. Varsamhet med handskar i kök då ibland kan bli en falsk trygghet och man ”tar runt” i omgivningen samt att de ibland förvaras felaktigt stående på bänkar i kök.

SOSFS 2015:10 beskrivning: Skyddshandskar ska användas, om händerna riskerar att komma i kontakt med kroppsvätskor under ett vård- eller omsorgsmoment. Händerna ska vara torra när handskarna sätts på.

Skyddshandskar som används i vård och omsorg ska vara för engångsbruk och avsedda för ändamålet. De ska bytas mellan varje vård- eller

omsorgsmoment

4, Förklädeshållare uppsatt på vägg i samtliga lägenheter, i tvättstuga samt i sköljen, (när sådan finns). Ta också upp på ex APT hur och varför förkläden skall användas. Vårdhygien råder också till att förkläde skall användas i köket (då tyg som tvättas och byts dagligen) Då syftet är att skydda livsmedel mot biologiskt material på arbetskläderna.

5, Chef tillsammans med ombud fortsätter arbeta för att förbättra den vårdhygieniska standarden på boendet. Skapa gemensamma rutiner för hela verksamheten. Detta underlättar för personal och vikarier.

6, SOSFS 2015:10 Arbetskläder får endast bäras i arbetet.

Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen.

Arbetskläderna ska bytas dagligen. Om de blir förorenade eller om det annars finns behov av det, ska de bytas så snart som möjligt. Arbetskläder skall kunna tvättas i 60 grader. Samtlig personal skall byta om på

arbetsplatsen.

Omklädningsrum för personal

Omklädningsrum ska finnas. I omklädningsrummet ska personliga kläder förvaras. Skåpet ska vara så stort att ytterkläder, även för vinterbruk ryms. I övrigt anpassas skåpets storlek efter det klädförsörjningssystem som finns.

Använd arbetsdräkt läggs i tvättsäck eller återlämnas till tvätt. Toalettrum och dusch ska finnas liksom tvättställ med tillhörande utrustning. I första hand bör arbetsdräkten tvättas på tvätteri för att få en kontrollerad process. I andra hand tvättas arbetsdräkten på arbetsplatsen.

9

(10)

2018 -1 2-04

SID 3(9)

Checklista omklädningsrum – personal:

klädskåp

toalett och duschmöjlighet

tvättställ med tillhörande utrustning tvättsäck för smutstvätt

möjlighet att förvara ren arbetsdräkt

7, Underarmar och händer ska hållas fria från armbandsur, smycken, bandage, förband, stödskenor eller motsvarande. Naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material. Uppsatt hår som ej hänger ner i arbetsfält.

Förrådshållning/

förvaring:

Handdesinfektion bör finnas i direkt

anslutning till handering av godset.

I ett större gemensamt förråd. Förvaras div olika saker som inkontinensskydd, kaffevagn, madrasser och dyl. Det förvaras också katetrar (både intermittenta samt tappningskatetrar)

Renhetsgraderna är:

 Rent (för ögat rent)

 Höggradigt rent

 Sterilt

Förråd för höggradigt rent och sterilt material ex omläggningsmaterial och KAD.

Förrådshantering och transporter av sterila produkter ska ske så, att godset bevaras sterilt ända fram till vårdtagaren. De föroreningar som finns utanpå en förpackning kan lätt spridas till förpackningens innehåll då den bryts.

Syftet med riktlinjerna är att bevara förpackningarna hela, rena och torra.

De sterila produkterna ska förvaras i stängt skåp eller i ett avskilt rum som inte används som genomgångsrum. Medicintekniska produkter med

specificerad renhetsgrad får inte förvaras på golvet. Tänk ”renhetsgrad” även på de produkter som inte har en specificerad renhetsgrad. Ex tvättlappar, inkontinensprodukter, mm- de är renare än julpyntet, krukorna, gamla stolar, dynor mm. Blanda inte dessa produkter i förrådet.

Vissa produkter som inte är sterila bör ha en hög och definierad renhetsgrad, s.k. höggradigt rena produkter. Dessa produkter tillverkas i kontrollerad miljö, under kontrollerade former, och har från tillverkaren en dokumenterad renhetsgrad.

Det gäller t ex urinuppsamlingspåsar, förband, och sondmatningsmaterial.

Transportförpackningar är ofta förorenade av damm och smuts. Brytning av transportförpackning (avemballering) bör därför ske i ett rum skilt från vårdenhet.

Avdelningsförpackningar av sterilt och höggradigt rent gods bör

lagerhållas avskilt från andra produkter (t ex kemisk-tekniska), damm- och fuktfritt och så att manuell plockning kan ske utan risk för förorening av produkterna i avdelningsförråd.

I bruten avdelningsförpackning bör dessa produkter förvaras torrt och rent, separerade utifrån renhetsgrad i olika skåp eller i ett avskilt förråd.

10

(11)

2018 -1 2-04

SID 4(9)

samt kateteriseringsset på öppen hylla med annat material som ej håller samma

renhetsgrad (sterilt) detta bör åtgärdas omgående. Sterilt material skall inte förvaras på detta sätt.

Öppnat steril material finns på enheten. Se till att detta skickas tillbaka för

sterilisering.

OBS datum på sterila förpackningar!

Utgånget material skall kasseras.

Handdesinfektion skall finnas lättillgängligt i direkt anslutning till materialet för att personal skall kunna utföra en korrekt handdesinfektion i samband med hantering av material.

Utför alla omläggningar aseptiskt det vill säga ”bevara det rena rent”.

Basala hygienrutiner skall tillämpas vid all sårvård.

Läs mer på

BOV- Byggegenskap och vårdhygien:

https://s3-eu-west-

1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/16/media/105221_BOV_slutversion_

20160908.pdf?1473609174 Vårdhandboken:

http://www.vardhandboken.se/Texter/Medicintekniska-produkter-med- specificerad-mikrobiell-renhet/Forvaring/

Vårdrum

Tillgång för basal hygien på toalett finns.

För att höja

tillgänglighet och öka följsamhet

Vårdrum

För att inte personalen ska föra mikroorganismer vidare med sina händer är det viktigt att de har nära tillgång till handdesinfektion i de situationer som detta krävs.

För att kunna följa 2015:10 med handdesinfektion före och efter vård/omvårdnadsmoment samt mellan moment krävs det att handdesinfektionen finns nära tillgängligt.

11

(12)

2018 -1 2-04

SID 5(9)

rekommenderas att handdesinfektion placeras i direkt anslutning till lägenhetens entré.

På vårdrum finn väldigt mycket material, inredning som kan öka risken för en smittspridning och försvåra städning, rengöring och

desinfektion.

 Handdesinfektion fäst på vägg i direkt anslutning till lägenhetens dörr/ingång

 Handdesinfektion fäst på vägg i badrum hos vårdtagare

 Handskar samt engångsförkläde i hållare fäst på vägg i badrum hos vårdtagare

 Personalen ska ha möjlighet att kunna tvätta sina händer då de är synligt smutsiga eller känns kladdiga, därför skall det finnas tillgång till handfat med flytande tvål och torkpapper i vårdtagarens badrum/

toalett.

 Dammsugare skall undvikas OM det förekommer skall denne vara personlig samt goda rutiner före byte utav filter och påse skall finnas.

Möbler skall vara avtorkningsbara och textilier skall gå att tvätt i 60 grader.

Dukar, långa gardiner (kappor rekomenderas), gosedjur, inredning som plastblommor, gemensamma hörlurar och skulpturer måste göras rent innan nästa vårdtagare placeras på sin vårdplats. Att dela vårdrum ställer extra höga krav på detta.

Vårdhygien avråder från denna typ av utrusning då detta försvårar rengöring och desinfektion.

Vårdhygien rekommenderar att ny dagstidning eller andra tidningar lämnas till vårdtagare som önskar läsa överlämnas. Vill man bemöta barn med spel leksaker och dylikt kan en box med lämpliga saker som går lätt att rengöra och desinfekteras erbjudas. Denna kan lätt tas ut efter besöket lämnar verksamheten.

12

(13)

2018 -1 2-04

SID 6(9)

Rengöring och desinfektion.

Städrutiner finns och städ utförs av avsedd personal.

Mkt damm på möbler i vårdrum.

Smuts i fack för tvättmedel.

Rengöring och desinfektion.

Torr- och fuktmoppning är den städmetod som medför minsta möjliga dammuppvirvling och där redskapen är lätta att rengöra. Dammuppvirvling ska undvikas varför sopning och användning av dammvippa är olämpligt i vårdmiljö. Vårdhygien avråder helt från dammsugning med gemensam dammsugare. Används dammsugare ska den vara försedd med HEPA-filter som sköts enligt anvisning. Munstycket och slang ska gå att rengöras vid behov och alltid efter användning hos enskild vårdtagare. Dammsugarpåse byts innan den blir full

Torr städmetod utförs med torr ren duk eller mopp av microfiber.

Städmaterialet utvecklar statisk ladd-ning som tar med sig damm. Torr metod kombineras med avfläckning och med fuktig metod beroende på grad av nedsmutsning.

Grundläggande regler vid rengöring och desinfektion.

 Ringar, armband och armbandsur ska inte användas i samband med rengöring och desinfektion eller vårdarbete.

 Använd alltid handskar och plastförkläde vid rengöring och desinfektion.

 Byt handskar efter varje rum, eller oftare vid behov. Händerna ska desinfekteras med handsprit varje gång du byter handskar.

 Ta alltid ny torkduk/mopp till ny lokal eller boendeenhet. Byt oftare om det behövs.

 Städa alltid golvet sist, börja längst in och arbeta ut mot dörren.

 Rengör och desinfektera alltid städutrustningen när arbetet är avslutat med ytdesinfektionsmedel med rengörande verkan (tensider)

En städinstruktion bör upprättas där det framgår var, hur ofta och när det ska städas, liksom vad som ska städas och av vem. Instruktionen ska omfatta alla utrymmen. Städmetoder och kemikalieval ska också tas upp. Lämpligen sätts den upp väl synligt i exempelvis tvättstuga/ städrum.

All personal ska känna till städinstruktionen och den aktuella ansvarsfördelningen. Kök samt tvättstuga bör städas dagligen.

Städutrustning måste vara ren för att lämna ett rent resultat.

Använd endast rumsbunden städutrustning eller en metod med gemensamt material där moppas och dukar tvättas i minst 90 grader samt moppskaft, hinkar och dyl rengörs med desinfektionsmedel mellan varje vårdtagare.

Flergångstextilier (moppar, dukar m.m.) ska tvättas och hanteras med kvalitetssäkrade metoder. Moppar och dukar har begränsad livslängd och antal tvättar påverkar städresultatet. Förvaring av rena textilier i förråd och på städvagn ska ske så att förorening och tillväxt av mikroorganismer förhindras. Leverantör av material skall kunna savara för skötsel av denna.

13

(14)

2018 -1 2-04

SID 7(9)

Smutsiga och tilltäppta dispensers för tvål och

handdesinfektion fungerar inte optimal och kan stänka och droppa. En rengjord dispens skall inte ha denna problematik.

Om bekymmer kvarstår,

rekommenderas att kontakt med leverantör tas.

SIV -Vårdhygieniska riktlinjer och rekommendationer för städ- och vårdpersonal:

Här står det om effekt utav städning och städmaterial.

http://static.wm3.se/sites/16/media/5845_S105_A_Slutrapport_SIV_2012- 1.pdf?1396536113

Desinfektionsrum Finns

desinfektionsrum med maskinpark

Desinfektionsrum

Spoldesinfektor ska finnas i verksamhet där urinflaskor, bäcken, hinkar och flaskor efter sugbehandling av övre luftvägar förekommer.

Spoldesinfektorn ses som en desinfekterande utslagsback. Processen är några minuter kort och innebär tömning, sköljning och desinfektion med fuktig värme. Spoldesinfektorn är främst avsedd för sugflaskor, bäcken, urinflaskor, handfat och hinkar. Enligt SS-EN ISO 15883:2009 är den inte avsedd för instrument. För sugflaskor behövs oftast ett specialmunstycke.

Se till att inga föremål kan orsaka stopp i avloppet

Diskdesinfektor bör finnas där bidé, tvättfat, saxar, peanger, flergångsvaccutainer och inhalationsutrustning förekommer Processen i diskdesinfektorer innefattar sköljning, diskning och

värmedesinfektion. Vissa maskiner har inbyggd torkfunktion. En rätt använd diskdesinfektor har en utmärkt rengörande och desinfekterande förmåga.

Processtiden är betydligt längre (cirka 50 minuter) än vid behandling i spoldesinfektor. De har ingen utslagsfunktion.

Använd handskar och engångsförkläde enligt basala hygienrutiner i kontakt med kroppsvätskor

14

(15)

2018 -1 2-04

SID 8(9)

Hantering av instrument

Använda flergångsartiklar, t ex. rondskålar, saxar och pincetter rengörs och desinfekteras i diskdesinfektor. Om sådan inte finns använd kemisk

desinfektion

Efter värmedesinfektion i diskdesinfektor:

 Öppna luckan och desinfektera händerna.

 Om instrumenten inte är torra, torka instrumenten med torkpapper eller liknande.

 Förvara instrumenten i låda med lock så att renhetsnivån bibehålls tills de ska användas.

 Hållbarhetstiden för höggradigt rena instrument är 1 vecka.

Kemisk desinfektion ersätter värmedesinfektion i de fall då inte spol- /diskdesinfektor finns att tillgå eller kan användas. Instrument kan bli höggradigt rena genom att de läggs i kärl med kemiskt desinfektionsmedel som är avsett för den typen av anvädning., se vidare tillverkarens anvisning för valt medel. Desinfektionen måste föregås av en noggrann mekanisk rengöring. Rengöring skall ske under vattenytan för att minska risken för smitta vid stänk. Använd rengöringsmedel och borste.

Tvättstuga:

Material förvaras på bänkytor. Detta försvårar städning.

Rensa i skåp för att få mer plats.

Tvättstuga

Smutstvätt innehåller mikroorganismer och skall därför hanteras så att smittspridning undviks. Basala hygienrutiner ska tillämpas vid all hantering av tvätt. Förkläde av engångstyp vid hantering av smutstvätt.

Handdesinfektion mellan hantering av ren och oren tvätt.

I samtliga tvättstugor ska det finnas tillgång till

pappershanddukar/torkpapper, flytande tvål, handdesinfektionsmedel, handskar och skyddskläder.

Det är viktigt att smutsig och ren tvätt hålls åtskilda i tvättstugan. Tvätten förvaras i tvättsäck/korg på vårdtagarens toalett.

Tvätta boendes kläder separat! D.v.s. ”Kalles för sig, Bosses för sig osv”

Personalkläderna tvättas gemensamt. Eftersträva hög tvättemperatur och snabb torktid. Undvik hängande tvätt i tvättstugan.

Tvätten får Aldrig läggas direkt på golvet!

Tvättstuga som används dagligen skall städas dagligen. Upprätta rutin för vem och när som skall utföra städningen. Rutinen ska vara tydlig, känd och anpassad. Sätt upp EN beskrivning synligt för att tydliggöra rutinen.

Ytor och maskiner torkas med ytdesinfektion med tensid. Se även till att kammare för tvättmedel rengörs. Golv rengörs med torr och fuktmoppning.

– eget moppskaft i tvättstugan

Se till att kläder förvaras så kort tid som möjligt i tvättstugan. Tvättstugan skall inte användas som förråd. Håll ytor rena så underlättar städningen.

15

(16)

2018 -1 2-04

SID 9(9)

Kök

Kök ej inspekterat. Kök

Förkläde skall tvättas dagligen och bytas dagligen.

Personalen ska ha möjlighet att kunna tvätta sina händer då de är synligt smutsiga eller känns kladdiga, därför skall det finnas tillgång till handfat med flytande tvål och torkpapper i gemensamt kök.

Disktrasa är en mycket bra grogrund för mikroorganismer. Dessa bör inte användas. Rekommendationen är torkpapper alt tvättlappar av engångstyp och ytdesinfektion med tensid. Handskar kan bli en falsk trygghet, inte nödvändigt för att tillreda ex en smörgås eller likanande.

Övrigt

Anslutande SÄBO enhet har katt som går mellan två

avdelningar. Detta utgör en risk för smittsprding.

Låt inte kvarblivet material i badrum hänga kvar till nästa vårdtagare.

Obs utgånget datum!

Övrigt

För djur i vården rekommenderas att verksamheten tar del av följande dokument:

https://s3-eu-west-

1.amazonaws.com/static.wm3.se/sites/16/media/162780_Djur_i_v%C3%A5 rden__slutversion_170828.pdf?1505641696

Karolina Nilsson, Hygiensjuksköterska Sektionen för Vårdhygien

Telefon: 0155-222290

Mail: karolina.nilsson@dll.se

16

(17)

vingaker.se

Socialnämnden

28 ()

Sn § SN 2019/28

Granskning av genomförandeplaner

Utifrån nämndplanen för socialförvaltningen i Vingåkers kommun ska riktade inbyggda kontroller utföras som en del i förvaltningens kvalitetsledningsarbete och internkontrollen ska redovisas till Socialnämnden.

Genomförandeplanen har sin grund i planering som bygger på respekt för enskilda personers självbestämmande och integritet. Syftet med genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats.

Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

I riktlinjerna för biståndsbedömning inom äldreomsorgen i Vingåkers kommun beskrivs genomförandeplanen som ett dokument som ska upprättas av

kontaktpersonal. Av genomförandeplanen ska framgå hur hjälpen ska ges utifrån fattat beslut och den enskildes önskemål.

Det finns viktiga förbättringsområden vad det gäller innehåll i genomförandeplanerna samt hur och när uppföljning ska ske. Resultatet visar att genomförandeplaner

upprättas och används men granskningen visar också att genomförandeplanerna i flera fall behöver uppdateras.

Beslutsunderlag

Granskning av genomförandeplaner, 2018-12-27 Beslutet skickas till

17

(18)

vingaker.se

1 (2)

TJÄNSTEUTLÅTANDE

Datum 2018-12-27

Handläggare

Diarienummer

Granskning av genomförandeplaner

Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

• Att lägga rapporten till handlingarna och att överlämna den till

Beskrivning av ärendet

Utifrån nämndplanen för Socialförvaltningen i Vingåkers kommun ska riktade inbyggda kontroller utföras som en del i förvaltningens kvalitetsledningsarbete och internkontrollen ska redovisas till Socialnämnden.

Genomförandeplanen har sin grund i planering som bygger på respekt för enskilda personers självbestämmande och integritet. Syftet med

genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

Förvaltningen har haft i uppdrag att granska innehåll i genomförandeplaner och social dokumentation samt följa upp om planerna efterlevs.

Granskningen har genomförts med hjälp av en granskningsmall som har skickats ut till ansvariga enhetschefer. Mallen har fyllts i med granskning utifrån stickprov av brukarnas genomförandeplaner inom enheten.

De granskningsmallar som har inkommit uppgår till 20 stycken och kommer från särskilt boende (5), korttids (1), hemtjänst (4), gruppbostad (2), daglig verksamhet (3), personlig assistans (2), boendestöd (1), korttidsvistelse (1) och korttidstillsyn (1).

18

(19)

vingaker.se

2 (2)

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) har haft i uppdrag att sammanställa den granskning av genomförandeplaner som har gjorts i verksamheten. Resultatet redovisas uppdelat på äldreomsorg och funktionshinderomsorg.

Bakgrund

Både i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser om dokumentation vid genomförandet av insatser. Planering av insatsens genomförande och

dokumentation framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.

Förvaltningens ståndpunkt, granskning påvisar förbättringsområden Det finns viktiga förbättringsområden vad det gäller innehåll i

genomförandeplanerna samt hur och när uppföljning ska ske.

Resultatet visar att genomförandeplaner upprättas och används men granskningen visar också att genomförandeplanerna i flera fall behöver uppdateras. Det är inte alltid som genomförandeplanen är så detaljerad att en nyanställd personal kan arbeta efter den. Det framgår inte heller alltid av den dagliga dokumentationen att man arbetar utifrån målen i genomförandeplanen.

Genomförandeplanen ska upprättas i överenskommelse med brukaren och ska beskriva hur denne vill ha stöd och insatser praktiskt utförda. I 11 av 20 genomförandeplaner finns det dokumenterat när planen senast ska följas upp.

Resultatet av granskningen ska skickas ut till samtliga enhetschefer som får i uppdrag att redovisa för sin personal och analysera granskningen samt följa upp den tillsammans med baspersonalen på sin enhet. Återkoppling att granskningen är redovisad och med förslag till förbättringsåtgärder sker lämpligen via

månadsrapporten under första kvartalet 2019.

Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Kommunens revisorer

19

(20)

vingaker.se

Vingåkers kommun Växel 0151-191 00 643 80 Vingåker E-post social@vingaker.se Besöksadress Bankgiro 624-8371 Parkvägen 8

1 (8)

Datum

2018-12-27

Vår handläggare

Vår beteckning

Granskning av genomförandeplaner

Bakgrund

Både i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) finns bestämmelser om dokumentation vid genomförandet av insatser. Planering av insatsens genomförande och

dokumentation framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS.

Genomförandeplanen har sin grund i planering som bygger på respekt för enskilda personers självbestämmande och integritet. Syftet med

genomförandeplanen är att skapa en tydlig struktur för genomförandet och uppföljningen av en beslutad insats. Genom planen tydliggörs både för den enskilde och för personalen vad som ska göras, vem som ska göra vad, när och hur.

Genomförande av granskning

Utifrån nämndplanen för Socialförvaltningen i Vingåkers kommun ska riktade inbyggda kontroller utföras som en del i förvaltningens kvalitetsledningsarbete och internkontrollen ska redovisas till Socialnämnden. Förvaltningen har haft i uppdrag att granska innehåll i genomförandeplaner och social dokumentation samt följa upp om planerna efterlevs.

Granskningen har genomförts med hjälp av en granskningsmall som har skickats ut till ansvariga enhetschefer. Mallen har fyllts i med granskning utifrån stickprov av brukarnas genomförandeplaner inom enheten.

De granskningsmallar som har inkommit uppgår till 20 stycken och kommer från särskilt boende (5), korttids (1), hemtjänst (4), gruppbostad (2), daglig verksamhet

20

(21)

Vingaker.se

2 (8) (3), personlig assistans (2), boendestöd (1), korttidsvistelse (1) och korttidstillsyn

(1).

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) har haft i uppdrag att sammanställa den granskning av genomförandeplaner som har gjorts i verksamheten.

Resultat av granskning påvisar förbättringsområden

Granskningen har sammanställts och resultatet redovisas uppdelat på äldreomsorg och funktionshinderomsorg. Det är så få granskningar på varje enhet att det inte är relevant att dela upp resultatet på enhetsnivå. Det viktiga är om

genomförandeplaner upprättas och på vilket sätt de används som en del i den sociala dokumentationen.

Vissa delfrågor har inte besvarats och det framgår inte av vilken anledning. Det kan bero på att frågan inte är aktuell för just den brukaren eller den enheten. De givna svarsalternativen var JA, NEJ eller EJ (ej relevant). Vissa frågor har

besvarats med DELVIS vilket inte fanns med som svarsalternativ men som ändå har tagits med som svar i sammanställningen.

Resultatet visar att genomförandeplaner upprättas och används men granskningen visar också att genomförandeplanerna i flera fall behöver uppdateras. Det är inte alltid som genomförandeplanen är så detaljerad att en nyanställd personal kan arbeta efter den. Det framgår inte heller alltid av den dagliga dokumentationen att man arbetar utifrån målen i genomförandeplanen.

Inom äldreomsorgen finns genomförandeplaner för personlig vård och hemliv som mat, tvätt och städ i hög utsträckning. Däremot är områdena förflyttning, kommunikation (språk, syn och hörsel), mellanmänskliga interaktioner, lärande och tillämpa kunskap, viktiga livsområden, samhällsgemenskap, psykiska funktioner samt personligt stöd inte med i genomförandeplanen i samma utsträckning.

En av frågorna i granskningsmallen var om det finns dokumenterat om och hur den enskilde utövat inflytande över planeringen. Svaret är att i 8 av 20

genomförandeplaner finns det dokumenterat att brukaren har utövat inflytande över planeringen men inte hur detta har skett.

Frågan är dock inte ställd i vilken utsträckning brukarna själva upplevt sig delaktiga i planeringen, att vara delaktig eller ha utövat inflytande behöver inte innebära samma sak. I 15 av 20 genomförandeplaner finns underskrift av den enskilde brukaren.

I 11 av 20 genomförandeplaner finns det dokumenterat när planen senast ska följas upp.

Det finns viktiga förbättringsområden vad det gäller innehåll i genomförandeplanerna samt hur och när uppföljning ska ske.

Genomförandeplanen ska upprättas i överenskommelse med brukaren och ska beskriva hur denne vill ha stöd och insatser praktiskt utförda.

21

(22)

Vingaker.se

3 (8) Resultatet av granskningen ska skickas ut till samtliga enhetschefer som får i

uppdrag att redovisa för sin personal och analysera granskningen samt följa upp den tillsammans med baspersonalen på sin enhet. Återkoppling att granskningen är redovisad och med förslag till förbättringsåtgärder sker lämpligen via

månadsrapporten under första kvartalet 2019.

Granskningsmall för genomförandeplan äldreomsorg, sammanställning av 10 granskningar

Särskilt boende (SÄBO), korttidsavdelning, hemtjänst, dagvård Följ mallens frågor och svara JA, NEJ eller EJ (ej relevant).

Finns det dokumenterat om och hur den enskilde utövat inflytande över planeringen

OM JA 3 NEJ 7

HUR JA NEJ 6

4 svar saknas

Finns det dokumenterat vilka som deltagit i planeringen av GP

JA 4 NEJ 6

Är det dokumenterat när planen är fastställd

JA 8 NEJ 2

Finns det dokumenterat när GP senast ska följas upp

JA 4 NEJ 6

Finns underskrift av den enskilde

JA 7 NEJ 3

Vid hemtjänst beslut: följer GP de beslutade insatserna

JA 4 NEJ

22

(23)

Vingaker.se

4 (8)

Område Finns

området med i GP

JA/NEJ/EJ

Är planen detaljerad så att en nyanställd kan arbeta efter den JA/NEJ

Framgår det av den dagliga dokumenta- tionen att man arbetar utifrån målen i GP JA/NEJ

Granskningen visar att GP behöver uppdateras

JA/NEJ Personligvård

-morgon JA 10 JA 6 NEJ 4 JA 8 NEJ 2 JA 7 NEJ 3

-kväll JA 10 JA 9 NEJ 1 JA 8 NEJ 2 JA 3 NEJ 6

1 inte svarat

-natt JA 7 NEJ 3 JA 6 NEJ 1

3 inte svarat JA 5 NEJ 1

4 inte svarat JA 3 NEJ 3 4 inte svarat

JA/NEJ/EJ

JA/NEJ Hemliv

-frukost JA 10 JA 9 NEJ 1 JA 7 NEJ 2

-lunch JA 10 JA 9 NEJ 1 JA 8 NEJ 2 JA 4 NEJ 6

-kvällsmat JA 10 JA 9 NEJ 1 JA 8 NEJ 1

1 inte svarat

JA 3 NEJ 6 1 inte svarat -mellanmål JA 9 NEJ 1 JA 8 NEJ 1

2 inte svarat JA 3 NEJ 5 2 inte svarat -disk, sopor, post JA 7 NEJ 2

-inköp JA 7 NEJ 2

1 inte svarat JA 6

-tvätt JA 9

-städ JA 9

1 inte svarat JA 8 NEJ 2 JA 6 NEJ 3

1 inte svarat JA 3 NEJ 7 -omvårdnadsstäd JA 4 NEJ 2 JA 3 NEJ 2

23

(24)

Vingaker.se

5 (8) 3 inte svarat,

1 ej relevant Förflyttning JA 7 NEJ 1

2 inte svarat

JA 5 NEJ 2 3 inte svarat

JA 3 NEJ 2 5 inte svarat Kommunikation

-språk JA 4 NEJ 6 JA 3 NEJ 5

-syn JA 6 NEJ 3

1 ej relevant JA 4 NEJ 4 1 inte svarat, 1 ej relevant

JA 4 NEJ 3

-hörsel JA 6 NEJ 3

1 ej relevant JA 4 NEJ 4

4 inte svarat 5 JA NEJ 2 3 inte svarat Mellanmänskliga

interaktioner/

relationer -orientering i tid

JA 6 NEJ 3

-orientering i rum JA 6 NEJ 3

3 inte svarat JA 5 NEJ 2 3 inte svarat -orientering till person JA 5 NEJ 4

3 inte svarat JA 6 NEJ 1 3 inte svarat -otrygghet/oro JA 7 NEJ 2

2 inte svarat JA 7 NEJ 1 2 inte svarat Lärande o tillämpa

kunskap JA 3 NEJ 5

2 ej relevant JA 1 NEJ 6 1 ej relevant, 2 inte svarat

JA 6 NEJ 1 1 ej relevant, 2 inte svarat

JA/NEJ/EJ

JA/NEJ Viktiga livsområden

-ekonomiska transaktioner

JA 3 NEJ 5 2 ej relevant

24

(25)

Vingaker.se

6 (8) Samhällsgemenskap,

socialt och medborgerligt liv

JA 5 NEJ 3

Psykiska funktioner JA 4 NEJ 5

4 inte svarat JA 4 NEJ 2 4 inte svarat Personligt stöd JA 3 NEJ 6

4 inte svarat JA 7 3 inte svarat

Granskningsmall för genomförandeplan

funktionsnedsättning, sammanställning av 10 granskningar

Bostad med särskild service, daglig verksamhet, boendestöd, personlig assistans, korttidstillsyn och korttidsvistelse

Följ mallens frågor och svara JA/NEJ/EJ (ej relevant)

Finns det dokumenterat om och hur den enskilde utövat inflytande över planeringen

OM JA 5 NEJ 5

HUR JA NEJ 10

Finns det dokumenterat vilka som deltagit i planeringen av GP

JA 10 NEJ

Är det dokumenterat när planen är fastställd

JA 9 NEJ 1

Finns det dokumenterat när GP senast ska följas upp

JA 7 NEJ 3

Finns underskrift av den enskilde

JA 8 NEJ 2

25

(26)

Vingaker.se

7 (8)

Finns det dokumenterat vilka insatser som är beviljade/vilket beslut som är grund till GP

JA 8 NEJ 2

JA/NEJ/EJ

Är planen detaljerad så att en nyanställd kan arbeta efter den

JA/NEJ

Framgår det av den dagliga dokumenta- tionen att man arbetar utifrån målen i GP

JA/NEJ

Granskningen visar att GP behöver uppdateras

JA/NEJ

Lärande o tillämpa kunskap

JA 8 NEJ 1 Delvis 1

JA 6 NEJ 2 Delvis 2

JA 4 NEJ 5 Delvis 1

JA 4 NEJ 6 Allmänna uppgifter och

krav JA 8

NEJ 1 Delvis 1

JA 8 NEJ 1 1 inte svarat

JA 2 NEJ 4 Delvis 1 3 inte svarat

JA 3 NEJ 4 3 inte svarat Kommunikation

JA 10 JA 5 NEJ 3 Delvis 2

JA 2 Nej 5 Delvis 1 2 inte svarat

JA 3 Nej 5 2 inte svarat Förflyttning

JA 10 JA 6

NEJ 3 Delvis 1

JA 1 NEJ 6 Delvis 1 2 inte svarat

JA 3 NEJ 5 2 inte svarat Personligvård

JA 10 JA 10 JA 1

NEJ 7 2 inte svarat

JA 3 NEJ 5 2 inte svarat Hemliv

JA 9

Ej relevant 1 JA 5 NEJ 4 Ej relevant 1

NEJ 6 Ej relevant 1 Delvis 1 2 inte svarat

JA 3 NEJ 4 Ej relevant 1 2 inte svarat Mellanmänskliga

interaktioner/relationer

JA 8 NEJ 1 Delvis 1

JA 6 NEJ 3 1 inte svarat

JA 3 NEJ 4 3 inte svarat

26

(27)

Vingaker.se

8 (8) Viktiga livsområden

JA 9

Ej relevant 1 JA 5 NEJ 3 Delvis 1 Ej relevant 1

JA 2 NEJ 4 Delvis 1 Ej relevant 1 2 inte svarat

JA 3 NEJ 4 Ej relevant 1 2 inte svarat Samhällsgemenskap,

socialt och

medborgerligt liv

JA 8 NEJ 1 Ej relevant 1

JA 6 NEJ 3 Ej relevant 1

JA 2 NEJ 5 Ej relevant 1 2 inte svarat

Egna målsättningar

JA 8

2 inte svarat JA 5 NEJ 3 2 inte svarat

27

(28)

vingaker.se

Socialnämnden

29 ()

Sn § SN 2019/29

Redovisning av riskanalyser

Utifrån nämndplanen för socialförvaltningen i Vingåkers kommun ska riktade inbyggda kontroller utföras som en del i förvaltningens kvalitetsledningsarbete och redovisas till socialnämnden.

Områden som omfattas är i huvudsak informationsöverföring mellan vårdgivare där uppföljning utifrån Trygg och effektiv utskrivning har genomförts med redogörelse för avvikelser mellan huvudmännen. Brister i informationsöverföring utgör den

allvarligaste risken. Vidare har riskanalys utifrån uppföljning av interna avvikelser genomförts. Slutligen är det en riskbedömning avseende begreppet egenvård som har genomförts. Om egenvård inte är tillämpligt kan ett ansvarsövertagande till

kommunen ske efter medgivande/samtycke från patienten. Detta kan till exempel gälla läkemedelshantering.

Beslutsunderlag

Redovisning av riskanalyser, 2018-12-17 Beslutet skickas till

28

(29)

Tjänsteutlåtande

Datum

181218

Vår handläggare

Redovisning av riskanalyser

 Att lägga rapporten till handlingarna och att överlämna den till

Sammanfattning

Utifrån nämndplanen för Socialförvaltningen i Vingåkers kommun ska riktade inbyggda kontroller utföras som en del i förvaltningens kvalitetsledningsarbete och redovisas till Socialnämnden.

Områden som omfattas är i huvudsak informationsöverföring mellan vårdgivare där uppföljning utifrån Trygg och effektiv utskrivning har genomförts med redogörelse för avvikelser mellan huvudmännen. Brister i informationsöverföring utgör den allvarligaste risken. Vidare har riskanalys utifrån uppföljning av interna avvikelser genomförts. Slutligen är det en riskbedömning avseende begreppet egenvård som har genomförts. Om egenvård inte är tillämpligt kan ett

ansvarsövertagande till kommunen ske efter medgivande/samtycke från patienten.

Detta kan till exempel gälla läkemedelshantering.

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) har genomfört riktade kontroller inom områdena informationsöverföring, uppföljning av avvikelser samt

egenvård/övertagande. Kontrollerna har skett i form av granskning och

riskbedömning/riskanalys. I riskbedömningen har använts en väsentlighets- och riskmatris där en riskpoäng tas fram genom att bedöma poäng utifrån

konsekvens/allvarlighetsgrad och sannolikhet för att det inträffar.

Uppföljning av informationsöverföring har gjorts både externt i

närvårdssamverkan och internt. MAS har haft uppföljningar med områdeschef för äldreomsorgen, enhetschefer, legitimerad personal samt dokumentationsgruppen.

29

(30)

VINGÅKERS KOMMUN Socialförvaltningen

30

(31)

vingaker.se

Vingåkers kommun Växel 0151-191 00 643 80 Vingåker E-post social@vingaker.se Besöksadress Bankgiro 624-8371 Parkvägen 8

1 (8)

Datum

2018-12-17

Vår handläggare

Redovisning av riskanalyser

Bakgrund

Utifrån nämndplanen för Socialförvaltningen i Vingåkers kommun ska riktade inbyggda kontroller utföras som en del i förvaltningens kvalitetsledningsarbete och redovisas till Socialnämnden.

Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska (MAS) har genomfört riktade kontroller inom områdena informationsöverföring, uppföljning av avvikelser samt

egenvård/övertagande.

Kontrollerna har skett i form av granskning och riskanalys.

MAS har också haft uppföljningar med områdeschef för äldreomsorgen, enhetschefer, legitimerad personal samt dokumentationsgruppen.

Riskbedömning matris

Genom att använda Väsentlighets- och riskmatrisen fås en riskpoäng. Den redovisas som A*B=C där A är graden av allvarlighet, B är graden av sannolikhet och C är den totala poängen. Högsta riskpoäng är 16 och lägsta är 1.

Allvarlig

Kännbar

Lindrig

Försumbar

4

3

2

1

Osannolik

8

6

4

2

Mindre sannolik

12

9

6

3

Möjlig

16

12

8

4

Sannolik

Sannolikhet Väsentlighets- och risk

matris (VOR-matris)

Konsekvens

31

(32)

Vingaker.se

2 (8) Informationsöverföring

Överenskommelse och riktlinje

Den 1 januari 2018 trädde lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) har beslutat och fastställt en länsgemensam överenskommelse om Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Överenskommelsen ersätter tidigare regelverk om vårdplanering och betalningsansvar. Utifrån denna finns riktlinjer framtagna för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård i Sörmland. Riktlinjerna handlar om informationsöverföring, trygg hemgång, fast vårdkontakt och upprättande av samordnad individuell plan (SIP).

Syfte och mål

Syftet med riktlinjerna är att stödja personer att i första hand få vård och omsorg i det egna hemmet och att en trygg och effektiv utskrivning från sluten vård

erbjuds.

Målsättningen är att den enskilde ska garanteras en trygg och säker vård genom hela vårdkedjan.

För att underlätta bedömningen av hur utskrivning ska göras beskrivs processen i tre olika steg beroende på komplexitet; grön, gul och röd utskrivningsprocess.

Samordnad individuell planering (SIP) ska utifrån riktlinjerna inledas från sjukhuset inför utskrivning, SIP kan också i vissa fall genomföras i patientens hem.

Prator

IT-stödet Prator är ett webbaserat system för informationsöverföring och samordnad vårdplanering som ska användas mellan vårdgivarna i Sörmland.

Utskrivningsklar

Utskrivningsklar betyder att den behandlande läkaren har bedömt att patienten inte längre behöver vård vid en enhet inom den slutna vården.

Hemgångsklar

Patienten ska också vara hemgångsklar vilket innebär att ett antal kriterier enligt riktlinjerna ska vara uppfyllda. Det handlar om att patienten ska vara

utskrivningsklar, ha fått skriftlig information inför hemgång, att det finns en fast vårdkontakt utsedd inom den landstingsfinansierade öppna vården/primärvården, att nödvändig information har givits till kommunens hälso- och sjukvård samt socialtjänst med patientens samtycke, att nödvändiga hjälpmedel och läkemedel skickas med patienten hem.

Uppföljning i samverkan

Uppföljning har skett kontinuerligt under året i Arbetsgrupp Västra Äldre (AVÄ) där representanter från kommun, landstingets primärvård och sluten vård ingår.

32

(33)

Vingaker.se

3 (8) AVÄ ingår som en del i strukturen för närvårdssamverkan i Sörmland.

Uppföljning har skett på olika sätt för att följa flödet från inskrivning på sjukhus till dess att patienten är utskrivningsklar. Mätningar och statistik har förts över antal utskrivningsklara dagar, loopar (återföring) för att följa vårdprocessen mellan vårdgivarna och eventuella avvikelser samt återinläggningar.

AVÄ har haft möten en gång per månad under året för att följa processen med Trygg och effektiv utskrivning. Avvikelser har lyfts upp i syfte att lära av det som har gått fel, göra om och göra rätt. En befarad risk var att hjälpmedel inte skulle hinna skickas med patienten hem i samband med utskrivning men det har visat sig fungera över förväntan.

MAS och chef från äldreomsorgen har haft regelbundna träffar med verksamhetschefen för vårdcentralen i Vingåker för att följa arbetet lokalt.

Vårdcentralen är inte så delaktig vid SIP på sjukhus och fler SIP kan utföras i patientens hem.

Utdata november 2018

Kommun Månad

Totalt antal avslutade vårdtillfällen

Totalt antal dagar Snitt

Eskilstuna November 229 75 0,33

Flen November 33 21 0,64

Gnesta November 19 17 0,89

Katrineholm November 81 45 0,56

Nyköping November 163 462 2,83

Oxelösund November 48 48 1,00

Strängnäs November 69 14 0,20

Trosa November 18 16 0,89

Vingåker November 30 13 0,43

Tabellen visar utskrivningsklara dagar i länet för november månad.

Riskanalys

• Informationsöverföring

Det har under 2018 varit ett antal avvikelser som rör informationsöverföring. De flesta avvikelserna har inträffat i samband med utskrivning från sjukhus. Fram till mitten av december 2018 finns ett 20-tal avvikelser registrerade varav en som riktar sig till kommunen, övriga avvikelser har skickats från kommunen till

33

(34)

Vingaker.se

4 (8) landstingets slutenvård och specialistkliniker. Tre avvikelser har skickats till

Vingåkers vårdcentral.

Landstinget har ett annat datasystem (Synergi) för att registrera avvikelser än vad kommunen har vilket innebär att avvikelser från kommunen till landstinget skrivs på pappersblankett och skickas till verksamhetschef för den klinik där avvikelsen har skett.

De svar som har inkommit till kommunen från landstingets utredning och analys av avvikelserna visar allvarlighetsgrad 1 – mindre allvarlighetsgrad,

obehag/obetydlig skada till allvarlighetsgrad 2 – måttlig allvarlighetsgrad, övergående funktionsnedsättning/skada.

Allvarlighetsgrad 2 har handlat om enstaka ärenden med brister i information, ingen kallelse till SIP, patienten har gått hem utan överrapportering och därför blivit utan insatser från hemtjänsten eftersom ingen visste om att patienten hade kommit tillbaka hem.

Ett ärende handlar om brister i informationsöverföring till SÄBO. Patienten hade varit inskickad till akuten tre gånger under en och samma vecka men skickades hem utan information om vilka medicinska åtgärder som patienten fick på akutmottagningen. Det visade sig att patienten var allvarligt sjuk i akut åkomma.

Landstinget skriver i sin utredning att slutanteckningar inte skickas med från akutbesöken men att inremitterande läkare får ett remissvar. Fallet kommer att lyftas på läkarmöten i lärande syfte. I kommunen är inte alltid vårdcentralens läkare inkopplade i akuta ärenden. Under kväll, helg och natt och vid akuta tillstånd är det tjänstgörande sjuksköterska som fattar beslut om akut

ambulanstransport till sjukhus. Vid dessa bedömningar används ett beslutsstöd;

Sörmlands kommuner i landstingssamverkan (SKILS) som underlag för beslut.

De vanligaste anledningarna till avvikelser vid utskrivning från sjukhus är brister i informationsöverföring, att läkemedel inte skickas med för tre dagar samt att läkarepikris/slutanteckning saknas. Patienter skickas ibland hem utan aktuella recept eller apoteket har inte aktuella läkemedel hemma vilket leder till att patienten inte får tillgång till förskrivna läkemedel, till exempel smärtlindring.

Detta medför mycket extra arbete för kommunens sjuksköterskor och utgör en risk för patienten.

I ett ärende har landstinget missat att informera kommunens personal om att patienten bär på blodsmitta.

Ett mörkertal finns då alla avvikelser inte har blivit skrivna på grund av hög arbetsbelastning för legitimerad personal. Vissa avvikelser blev också registrerade i samband med loopar istället för på blanketten ”Avvikelserapport

Informationsöverföring och samordnad vårdplanering”. Loopar har använts som ett sätt att följa upp Trygg hemgång och det har medfört att det under 2018 har funnits parallella system att registrera avvikelser i. MAS har påtalat till landstinget att konsekvensen blir att det därmed inte går att få en sammanhållen bild av de avvikelser som har inträffat.

34