Mikael Hansson
t
Ingående Innehåll Upphörande
(LOA)
Diskrimineringslagen
LAS
Arbetstidslagen, semesterlagen Kollektivavtal Arbetsmiljölagen
”[Arbetsrätten är] das einheitliche Recht, das die Beziehungen der Arbeitnehmer regelt”.
Hugo Sinzheimer
”The discipline of labour law is defined in part by its subject- matter, in part by an
intellectual tradition.” Simon Deakin Gillian S Morris
Mikael Hansson
Mikael Hansson
1976 – Medbestämmandelagen 1974 – Lagen om anställningsskydd 1938 – Saltsjöbadsavtalet
1928 – Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1919 – ILO
1915 – NJA 1915 s 233 1906 – Decemberkompromissen 1864 – Näringsfrihetsförordningen
≈ Förvaltningsrätt, familjerätt, straffrätt 1995 – EG-medlemskap
Mikael Hansson
t
?
1976 – Medbestämmandelagen 1974 – Lagen om anställningsskydd
1969 – Gruvstrejk – social oro i Europa
1938 – Saltsjöbadsavtalet
1931 – Ådalen – social oro i Europa
1928 – Kollektivavtalslagen och Arbetsdomstolen 1919 – ILO
1914 – 1918 – världskrig i Europa
1915 – NJA 1915 s 233
1909 – Storstrejk – social oro i Europa 1908 – Amalthea
1906 – Decemberkompromissen 1898 – Septemberforliget 1864 – Näringsfrihetsförordningen
1789 – Revolution i Frankrike
1995 – EG-medlemskap
2000-tal – Finanskris – social oro i Europa…?
Näringsfrihetsförordningen 1864
Förvaltningsrätt, t familjerätt, straffrätt
Civilrätt
Subordination
Mikael Hansson
Civilrätt
Avtal Köpare
Mikael Hansson
Säljare
Mikael Hansson
Labour should not be regarded merely as a commodity or article of commerce
Labour is not a commodity
The labor of a human being is not a commodity or article of commerce.
PhiladelphiadeklarationenI a (1941)
Clayton antitrust act sect. 6 (1914)
Versaillesfördraget art. 427 (1919)
Civilrätt
Avtal Säljare
Köpare
Mikael Hansson
Arbetsrätt
Arbetstagare Arbetsgivare
Anställningsavtal
Arbetstagare Arbetsgivare
Mikael Hansson
Arbetstagare Anställningsavtal
Arbetsgivare Arbetstagar-
organisation
Kollektivavtal
Mikael Hansson
Mikael Hansson
”Ett kollektivavtal […]
är ett avtal [som]
uppställer normer – på ungefär samma sätt som en lag”
Tore Sigeman Mikael
Hansson
Huvudorganisation Centralorganisation
Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation Huvudorganisation
Mikael Hansson
LO
[Centralorganisation]
[Lokal organisation]
(”fackklubb”) [AB, HB,
Förening …]
[Arbetsgivarförbund]
SN
SKL Arbetsgivarverket TCO
SACO PTK
Fristående förbund
[Kommun, Myndighet]
SAC
KFO
Mikael Hansson
LO
Centralorganisation
Lokal organisation
(”fackklubb”) AB, HB,
Förening … Arbetsgivarförbund SN
SKL Arbetsgivarverket TCO
SACO
Fristående förbund
Kommun, Myndighet SAC
KFO
Huvudorganisation
Centralorganisation
Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation
Huvudorganisation Huvudavtal
Branschavtal
Lokalavtal
Mikael Hansson
Huvudorganisation
Centralorganisation
Lokalorganisation Arbetsgivare Centralorganisation
Huvudorganisation Huvudavtal
Branschavtal
”Hängavtal”
Mikael Hansson
Mikael Hansson
ATO ATO
AG
Inget krav på representativitet
Mikael Hansson
Arbetsgivare Arbetstagare
Industriavtalet 2011:
En sund och bärkraftig lönebildning förutsätter att förbundsavtalen inom industrin utgör kostnadsnorm och vägledning för arbetskraftskostnader på svensk arbetsmarknad.
Mikael Hansson
Arbetsgivare Arbetstagare
Industriavtalet 2011:
Parterna inom industrin åtar sig, var och en och gemensamt, att verka för att ”kostnadsmärket” inom industrin är den norm inom vilken övriga parter
på arbetsmarknaden ska hålla sig. Mikael
Hansson
Arbetsdomstolen
Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Arbetsdomstolen:
3 ”opartiska”
+ 2 ”arbetsgivarledamöter”
+ 2 ”arbetstagarledamöter”
= 7 ledamöter
Majoritet
(varav 1 ordförande)
Mikael Hansson
Arbetsdomstolen
+ 2 ”arbetsgivarledamöter”
4 Föreningen Svenskt Näringsliv, 2 Sveriges Kommuner och Landsting, 1 Arbetsgivarverket
+ 2 ”arbetstagarledamöter”
4 Landsorganisationen i Sverige (LO), 2 Tjänstemännens centralorganisation (TCO) 1 Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO) Mikael Hansson
Arbetsdomstolen första och sista instans (”A-mål”):
Arbetsdomstolen Central förhandling
Lokal förhandling
Tvist om kollektivavtal eller tvist enligt MBL eller tvist mellan kollektivavtalsbundna parter eller tvist där arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal och arbetstagare som berörs av tvisten sysselsätts i arbete som omfattas av kollektivavtal.
Arbetsdomstolen
Mikael Hansson
Arbetsdomstolen fullföljdsinstans (”B-mål”):
Annan arbetstvist
Tingsrätt Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen Arbetsdomstolen
Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister
Arbetsdomstolen i diskrimineringstvister:
3 ”opartiska”
+ 1 ”arbetsgivarledamot”
+ 1 ”arbetstagarledamot”
= 5 ledamöter
Majoritet
Mikael Hansson
(varav 1 ordförande)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Ersatte:
Jämställdhetslagen (1991)
Lagen mot etnisk diskriminering (1999) Lagen mot diskriminering av funktionshindrade
(1999)
Lagen mot diskriminering p g a sexuell läggning (1999)
Lagen om förbud mot diskriminering (2003)
Mikael Hansson
Fem diskrimineringsgrunder: 1-årsplaner för studenter
Tre diskrimineringsgrunder: Förebyggande arbete för anställda
En diskrimineringsgrund: 3-åriga planer för anställda
Ett resultat…
Mikael Hansson
Andra diskrimineringsförbud
Deltid och tidsbegränsat anställda Missgynnande av föräldralediga
(Föräldraledighetslagen)
Föreningsrättskränkning (7-8 §§ MBL) Negativ föreningsrätt (Artikel 11 EKMR)
Mikael Hansson
1 kap. 1 §
Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Mikael Hansson
Arbetslivet Utbildning
Arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling Start och bedrivande av näringsverksamhet etc.
Medlemskap i vissa organisationer (t.ex. fackföreningar) Tillhandahållande av varor, tjänster och bostäder m.m.
Hälso- och sjukvård och socialtjänst Socialförsäkringssystemet m.m.
Värnplikt och civilplikt
Det offentligas rådgivning m.m. till allmänheten
Diskrimineringsförbud
Mikael Hansson
Diskrimineringslagen
(Arbetslivet)
Tillämpligt diskrimineringsförbud (2 kap. 1 §) + Inget tillämpligt undantag (2 kap. 2 §)
+ Uppfylld definition av ”diskriminering” (1 kap 4 §)
= Diskriminering
Mikael Hansson
Förbud mot repressalier 2 kap. 18 §
Diskrimineringsgrunder
Kön: Att någon är kvinna eller man.
Den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet.
Den som är gravid.
Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder (från 1 januari (?) Funktionsnedsättning) Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Ålder: Uppnådd levnadslängd.
OBS, jfr. 1:5
Mikael Hansson
Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Bristande tillgänglighet Trakasserier
Sexuella trakasserier Instruktioner att diskriminera
Diskriminering
Mikael Hansson
Diskriminering
Mikael Hansson
3. bristande tillgänglighet: att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till – de ekonomiska och praktiska förutsättningarna, – varaktigheten och omfattningen av förhållandet eller kon- takten mellan verksamhetsutövaren och den enskilde, samt – andra omständigheter av betydelse,
(Trädde ikraft 1 januari 2015)
Diskriminering
Mikael Hansson
(Trädde ikraft 1 januari 2015)
Diskrimineringsförbudet gäller även i det fall arbetsgivaren genom skäliga stöd- och anpassningsåtgärder kan se till att en arbetstagare, en arbetssökande eller en yrkespraktikant med ett funktionshinder kommer i en jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.
Förbudet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet gäller inte i fråga om den som gör en förfrågan om arbete.
(Upphörde att gälla 1 januari 2015)
Diskriminering
Trakasserier
(1 kap. 4 § 3 DiskL)ett uppträdandesomkränker någons värdighet och som har samband med [diskrimineringsgrund]
Mikael Hansson
Diskriminering
Trakasserier
(AD 2013 nr 29)ett arbetsledningsbeslutsommedför obehag, inte är sakligt motiverat och som har samband med [diskrimineringsgrund]
Mikael Hansson
Direkt diskriminering
”att någon missgynnasgenom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med[diskrimineringsgrund]”
Diskriminering
Mikael Hansson
Miss- gynnande
Orsaks- samband
Diskriminerings- grund
-
Person i jämförbar
situation Bevisbörda
Direkt diskriminering
Mikael Hansson
Jfr.
Graviditet
Bevisbörda
6 kap. 3 § DiskL
Om den som anser sig ha blivit diskriminerad […] visar omständigheter som ger anledning att antaatt han eller hon har blivit
diskriminerad eller utsatt för repressalier, är det svaranden som ska visa att diskriminering eller repressalier inte har förekommit.
Mikael Hansson
Rättsfaktum: Orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.):
- Uttalad negativ inställning
- Tidssamband mellan kännedom och missgynnande åtgärd
Käranden:
Mikael Hansson
Miss- gynnande
Orsaks- samband
Diskriminerings- grund
-
Person i jämförbar situation
Direkt diskriminering
Presumtion Bevisbörda
Mikael Hansson
Rättsfaktum: Icke-orsakssamband mellan omplacering och diskrimineringsgrund Bevisfaktum (t. ex.):
-Organisatoriska skäl (arbetsledningsrätten)
- AG inte känt till arbetstagarens grupptillhörighet
-Säkerhetsskäl Svaranden:
Mikael Hansson
Miss- gynnande
Diskriminerings- grund
-
Person i jämförbar situation
Direkt diskriminering
Presumtion Bevisbörda Ickebevisat
ickesamband
Mikael Hansson
Miss- gynnande
Diskriminerings- grund
-
Person i jämförbar situation
Direkt diskriminering
Presumtion Bevisbörda Ickebevisat
ickesamband
Mikael Hansson
Funktionsnedsättning (?)
(Sömnapné) Sömnapné AG:s intresse
(säkerhet)
Mikael Hansson
”Om funktionshindret påverkar arbetsförmågan negativt har arbetstagaren inte sakliga förutsättningar för arbetet. I sådant fall föreligger inte heller en jämförbar situation och därmed inte heller diskriminering.”
Klädsel Klädsel Religion
Religion Klädsel Säkerhet
“att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med
[
diskrimineringsgrund],
såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet”Mikael Hansson
Indirekt diskriminering
“att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med
[
diskrimineringsgrund],
[och inte är proportioneligt (“rättfärdigat”)].Mikael Hansson
Indirekt diskriminering
Miss- gynnande
Diskriminerings- grund
-
Person i jämförbar situation
Ickebevisat ickesamband
Statistiskt förhållande Ickeproportionalitet
Tillämpligt diskriminerings- förbud
Mikael Hansson
Indirekt diskriminering
Miss- gynnande
Diskriminerings- grund
-
Person i jämförbar situation
Ickebevisat ickesamband
Statistiskt förhållande
Tillämpligt diskriminerings- förbud
”Rätt” ”Fakta”
Diskriminering
Ickeproportionalitet
Mikael Hansson
Person i jämförbar situation
Proportionalitet
”Uppsåtliga”
handlingar, säkerhetskrav Löneskillnader
Säkerhetsregler, kompetenskrav etc.
?
Mikael Hansson
Mikael Hansson
[Reglerna om indirekt diskriminering har en enorm potential.] ”Så snart man kan konstatera att en viss norm ger sämre utfall för den grupp som skyddas av ett diskrimineringsförbud kan domstolen pröva innehållet i den tillämpade normen”.
Men…
Anna Christensen
Mikael Hansson
… ”Samtidigt vet alla att det inte går an och inte är meningen att en domstol skall kunna ifrågasätta de mest grundläggande normerna i
samhällsstrukturen, t. ex. de strukturella olikheter som den fria marknaden ger upphov till.”
Anna Christensen
Diskrimineringslagen
Ogiltighet (5:3 DiskL)
Diskrimineringsersättning (5:1 DiskL)
Mikael Hansson
